Search

Denna studie granskar två litteraturkapitel från två läroböcker avsedda för Svenska 1, som riktar sig mot högskoleförberedande respektive yrkesförberedande program. Genom att granska eventuella likheter och skillnader i läroböckernas litteraturkapitel avser studien utvärdera om elever i de olika programinriktningarna får eventuella likvärdiga förutsättningar att förvärva kunskaper och förmågor. Studiens teorier är Anna Jobérs tolkning av Bourdieus begrepp kulturellt kapital, samt Gert Biestas kritiska syn på samhällets uppfattning om skolan. Metoden bygger på en kvalitativ textanalys. Resultaten från denna studie visar att det återfinns fler skillnader än likheter i läroböckernas ämnesinnehåll och övningsuppgifter i läroböckernas litteraturkapitel. Ämnesinnehållet och övningsuppgifterna i läroboken för högskoleförberedande program ger elever goda möjligheter att förvärva olika kunskaper och förmågor. Ämnesinnehållet och övningsuppgifterna i läroboken för yrkesförberedande program ger däremot yrkeselever grundläggande möjligheter att förvärva olika kunskaper och förmågor. Studien visar således att de undersökta läroböckerna inte ger elever i de olika programinriktningarna eventuella likvärdiga möjligheter att förvärva kunskaper och förmågor.

I denna studie undersöks om det finns skillnader mellan programinriktade svenskläromedel, i avseendet hur uppgifterna i svenskläromedlen är utformade. Mer specifikt undersöks skrivuppgifter i svenskläromedel ämnade för yrkesförberedande program, högskoleförberedande program och alla gymnasieprogram. Genom att genomföra en kvantitativ datainsamling av skrivuppgifter i 15 olika programinriktade svenskläromedel fann studien att läromedel ämnade för yrkesförberedande program oftare innehöll skrivuppgifter som förväntade sig skrivande i form av återberättande eller refererande karaktär. Studien fann också att läromedel ämnade för högskoleförberedande program oftare innehöll skrivuppgifter som förväntade sig skrivande i form av resonerande, diskuterande, problematiserande, utredande, analyserande och förklarande karaktär. Utformningen på dessa uppgifter visade också att uppgifter i läromedel ämnade för yrkesförberedande program var färre och kortare än uppgifterna i läromedel ämnade för högskoleförberedande program. Mot den bakgrunden kan slutsatsen också dras att den tänkta läsaren i läromedel ämnade för yrkesförberedande program förväntas vara återberättande medan den tänkta läsaren i läromedel ämnade för högskoleförberande program förväntas vara analyserande.

Samhällskunskapsämnet för gymnasiet skiljer sig åt mellan programtillhörighet, där högskoleförberedande program i grunden läser en 100 poängs kurs medan yrkesprogram endast läser 50 poäng. Tidigare forskning visar en diskrepans mellan yrkes- och högskoleförberedande program där undervisning för yrkesprogram är mer ytlig och förenklad i jämförelse med högskoleförberedande program. Men vad är det egentligen som skiljer sig i lärarnas undervisningspraktik? Syftet ned studien är att ge ett kunskapsbidrag om hur samhällskunskapslärare på gymnasiet upplever att programtillhörighet påverkar undervisning i ämnet samhällskunskap på gymnasiet. Studiens frågeställningar är följande: På vilka sätt beskriver samhällskunskapslärare att deras undervisningspraktik påverkas beroende på vilket program som de undervisar i? Vilka utmaningar/möjligheter ser samhällskunskapslärare med undervisning i samhällskunskap mellan yrkes- samt högskoleförberedande program? Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med nio verksamma lärare i ämnet samhällskunskap på gymnasiet. Materialet har analyserats tematiskt och diskuterats utifrån ett teoretiskt perspektiv med medborgarbildning. Resultatet visar att det finns en diskrepans mellan yrkes- och högskoleförberedande program när det kommer till undervisningsinnehåll. Elever på yrkesprogram tenderar till att ha ett mindre intresse och sträva efter lägre betyg än jämförande elever på högskoleförberedande program, vilket i sin tur påverkar den undervisningspraktik som samhällskunskapslärarna bedriver. Samhällskunskapslärarna betonar struktur och variation i samhällskunskapsämnet för att motivera elever på yrkesförberedande program att finna ett intresse för ämnet. Möjligheterna med att undervisning mot programtillhörighet möjliggör för kopplandet av ämne gentemot programtillhörighet vilket i sin tur kan skapa motivation och en förståelse för kommande arbetsliv., The social studies subject differs by program affiliation, with college preparatory programs basically taking a 100 credit course while vocational programs only take 50 credits. Previous research shows a discrepancy between vocational and college preparatory programs where teaching for vocational programs is more superficial and simplified in comparison to college preparatory programs. But what is really different in the teachers' teaching practice? The purpose of the study is to provide a contribution to knowledge about how social studies teachers at upper secondary school feel that program membership affects teaching in the subject of social studies at upper secondary school. The study's questions are as follows: In what ways do social studies teachers describe that their teaching practice is affected depending on which program they teach? What challenges/opportunities do social studies teachers see with teaching social studies between vocational and university preparatory programs? The study is based on semi-structured interviews with nine active teachers in the subject of social studies at upper secondary school. The material has been analyzed thematically and discussed from a theoretical perspective with citizenship education. The result shows that there is a discrepancy between vocational and college preparatory programs when it comes to teaching content. Students in vocational programs tend to have less interest and strive for lower grades than comparative students in college preparatory programs, which in turn affects the teaching practice that social studies teachers conduct. The social studies teachers emphasize structure and variety in the social studies subject to motivate students in vocational programs to find an interest in the subject. The possibilities of teaching against program affiliation enable the linking of subject matter to program affiliation, which in turn can create motivation and an understanding for future working life.

Uppsatsen syftar till att undersöka och analysera hur generativ artificiell intelligens (AI) har påverkat samhällskunskapslärares arbete och examinationsformer på högskoleförberedande program i gymnasieskolan. Denna uppsats presenterar samhällskunskapslärares uppfattningar om generativ AI. Studien redovisar hur de har och kan användas i samhällskunskapslärares yrkesutövning, samt hur generativ AI har påverkat betygsgrundande examinationsformer inom ämnet samhällskunskap. Denna uppsats använder kvalitativa intervjuer som metod för datainsamlingen. Undersökningsdeltagarna består av sex ämneslärare i samhällskunskap med olika ämneskombinationer, arbetserfarenheter och kön. De undervisar bland annat i samhällskunskap på gymnasienivå, arbetar på olika skolor, kommuner och regioner i Sverige. Tidigare forskning visar möjligheter och utmaningar med generativa AI, hur de har använts och kan användas i utbildningssammanhang. Denna uppsats tillför en översikt om uppfattning och inställning till generativ AI från olika institutioner och hur samhällskunskapslärare på högskoleförberedande program använder generativ AI i sin yrkesutövning för att utveckla elevernas inlärning inför universitet- och högskoleutbildning. Resultatet visar att ämneslärarna har olika kunskaper, erfarenheter och uppfattningar om AI. De ser möjligheter och utmaningar att använda generativ AI i utbildning och inlärning. Efter november 2022 har examinationsformerna och bedömningsunderlagen i samhällskunskapsämnet på högskoleförberedande program i gymnasieskolan anpassats och justerats på olika sätt. Uppsatsen diskuterar samhällskunskapslärares användning av generativ AI och examinationsformer utifrån den teoretiska modellen TPACK och tidigare studier. Den fokuserar på ämneslärarnas integrering av generativ AI i undervisningen och anpassade examinationsformer inom ämnet samhällskunskap. Den diskuterar också möjliga konsekvenser som AI-uta

The aim of this study is to investigate Swedish upper secondary school teachers’ statements regarding reading and teaching choices in the English courses. The methods used were a survey in the form of a qualitative questionnaire, and a qualitative content analysis which was then applied to the survey data gathered. Reception theory and literary socialization theory were applied to the results. The four main research questions were: 1. What English literature do teachers in Swedish college preparatory programs choose for their students? 2. What English literature do teachers in Swedish vocational programs choose for their students? 3. What aspects of reception theory and literary socialization theory correspond to the teachers’ questionnaire answers regarding what skills they wish their students to acquire from reading English literature? 4. What are teachers’ attitudes towards students reading books of cultural, historical, and literary significance? The results concluded that there was no significant difference in the types of books chosen for the two programs. The college preparatory programs read a little more classical fiction, but the vocational courses did not lag far behind. When it came to the theories, a majority of teachers mentioned aspects brought up within literary socialization theory, while reception theory was barely touched upon. Books of literary, cultural, and historical significance were expected to be read in both the college preparatory and vocational programs. However, students in the college preparatory programs were expected to read these books slightly more than students in the vocational programs. One suggestion for future research is to examine the number of books teachers read within or outside of their preferred genre and how choice of genre may affect their literacy teaching in the classroom., Syftet med den här studien är att undersöka svenska gymnasielärares läs- och undervisningsval i engelskundervisningen. Metoderna som användes var en enkätundersökning i form av ett kvalitativt frågeformulär och en kvalitativ innehållsanalys som sedan tillämpades på den insamlade enkätdatan. Receptionsteori och litterär socialisationsteori tillämpades på resultatet. De fyra huvudsakliga forskningsfrågorna var: 1. Vilken engelsk litteratur väljer lärare för elever på svenska högskoleförberedande program? 2. Vilken engelsk litteratur väljer lärare för elever på svenska yrkesprogram? 3. Vilka aspekter av receptionsteorin och litterär socialisationsteori stämmer överens med lärarnas enkätsvar om vilka färdigheter de önskar att deras elever ska förvärva genom att läsa engelsk litteratur? 4. Vilka är lärarnas attityder till att eleverna läser böcker av kulturell, historisk och litterär betydelse? Genom resultaten drogs slutsatsen att det inte fanns någon större skillnad i de typer av böcker som valdes för högskoleförberedande gentemot yrkesprogram. De högskoleförberedande programmen läste i ringa mängd mer klassisk skönlitteratur, men yrkesprogrammen hamnade inte långt efter. När det gällde teorierna nämnde majoriteten av lärarna aspekter som togs upp inom den litterära socialisationsteorin, medan aspekter inom receptionsteorin knappt berördes.Böcker av litterär, kulturell och historisk betydelse förväntades bli lästa i både de högskoleförberedande programmen och yrkesprogrammen. De högskoleförberedande programmen förväntades dock läsa dessa böcker i något större utsträckning än yrkesprogrammen. Ett förslag till framtida forskning är att undersöka hur många böcker lärare läser inom eller utanför den genre de föredrar och hur vald genreläsning kan påverka deras läs- och skrivundervisning (litteracitet) i klassrummet.

I nuläget finns ingen handlingsplan för hur elever på gymnasiet ska kunna uppnå läroplansmålen för arbete- och samhällsliv. På högskoleförberedande program är det upp till varje skola att bestämma om vilka arbetslivsinslag som ska erbjudas, vilket skapar ojämlikhet när exempelvis enbart en bråkdel av Sveriges skolor erbjuder praktik på högskoleförberedande program. Syftet med studien är att få en förståelse för om och på vilket sätt praktik på högskoleförberedande program förberett gymnasieelever för studie- och arbetsliv. Frågeställningen lyder: Vilken betydelse upplever elever som har genomfört praktik på ett högskoleförberedande gymnasieprogram att praktiken har haft för deras begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet kopplat till studier och arbetsliv? För att utforska syftet och frågeställningen har sex semistrukturerade intervjuer hållits med sistaårselever på högskoleförberedande program som alla har haft praktik. Studiens analys tar utgångspunkt i KASAM-teorin och dess komponenter begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet samt SCCT-begreppet karriärmål vilka hjälper till att förklara vad som behöver finnas på plats för att den kunskap och de förmågor som lärandemålen efterfrågar, ska kunna uppstå eller utvecklas genom praktik. Resultatet visar att praktikperioderna förberett informanterna för studie- och arbetsliv genom att de har fått prova på arbetsuppgifter och har fått ta eget ansvar. I de fall praktikplatsen varit i linje med informanternas karriärmål har situationer av meningsfullhet uppstått. Dessutom har praktikperioderna givit informanterna möjlighet att verklighetsförankra eventuella föreställningar om arbetslivet samt gett dem något att jämföra erfarenheter från arbetsliv, ideellt arbete och skoluppgifter med.

Syftet med denna studie var att jämföra uttryckta syften för litteraturstudiet i svenskämnet i ett urval läroböcker inriktade mot yrkesprogram respektive högskoleförberedande program. För att uppnå syftet formulerades frågeställningar som innefattade jämförelse av likheter och skillnader gällande uttryckta syften för litteraturstudiet i fyra utvalda läroböcker för kursen Svenska 1 inriktade mot yrkesprogram respektive högskoleförberedande program. Mot bakgrund av litteraturstudiets historiska utveckling, kommande förändringar för svenskämnet och gymnasieskolan HT 2023 och 2025, läroböckers roll och aktualitet i dagens skola, samt aktuell tidigare forskning, svenskämnestraditions teori och litteraturdidaktisk teori i form av läsarorienterade teorier genomfördes en läromedelsstudie för att uppnå syftet. I studien undersöktes fyra olika läroböcker, varav två inriktade mot yrkesprogram och två inriktade mot högskoleförberedande program. Undersökningen genomfördes med metoden kvalitativ innehållsanalys, där resultaten analyserades och tolkades utifrån svenskämnes traditionsteori och litteraturdidaktisk teori i form av läsarorienterade teorier. Resultatet visade att det huvudsakligen uppvisas likheter gällande uttryckta syften för litteraturstudiet mellan de studerade läroböckerna för kursen Svenska 1 inriktade mot yrkesprogram respektive högskoleförberedande program inom ramen för Gy2011. De uttryckta syftena för litteraturstudiet visades därtill vara förankrade i de två svenskämnestraditionerna svenska som ett erfarenhetspedagogiskt ämne och svenska som ett färdighetsämne. Däremot fanns ingen konkret förankring av uttryckta syften för litteraturstudiet i svenskämnestraditionen svenska som ett litteraturhistoriskt bildningsämne. Det visades också att de uttryckta syftena för litteraturstudiet i läroböckerna indikerade en litteratursyn där det läsande subjektet ställs i centrum för meningskonstruktionen i mötet mellan läsare och text. Därtill visades att samtliga uttryckt

I denna uppsats analyseras tre läromedel för kursen svenska 1. Tanken bakom analyserna är att se efter huruvida man gör nivåskillnader i elevers läsförmåga och läsförståelse beroende på om de går yrkesförberedande program eller högskoleförberedande program på gymnasiet, samt om man kan se vilka didaktiska inslag som finns med för att stimulera elevernas inre motivation. Det visar sig att det är mycket stor skillnad i hur många olika skönlitterära texter som eleverna förväntas läsa beroende på yrkes eller högskoleförberedande program samt att nivåskillnaden i förväntad analysförmåga är stor i uppgifterna som är kopplade till det lästa. Detta är något man borde reagera kraftigare på med tanke på att eleverna läser samma kurs, men beroende på vilket läromedel de får utefter vilket program de går utmanas de på helt olika nivåer. Detta innebär att två tonåringar som läser samma kurs inte kommer att varken utmanas eller få chansen till att utveckla sina kunskaper i samma utsträckning., In this essay, three teaching materials are analyzed for the course Swedish 1. The idea behind the analyzes is to look at whether you make differences in students' reading ability and reading comprehension depending on whether they attend vocational programs or college preparatory programs in high school, and if you can see what didactic elements are available to stimulate students' inner motivation. It turns out that there is a very big difference in how many different fiction texts the students are expected to read depending on the vocational or university preparatory program and that the level difference in expected analytical ability is large in the tasks that are linked to what is read. This is something you should react more strongly to given that the students read the same course, but depending on what teaching material they receive according to which program they go to, they are challenged at completely different levels. This means that two teenagers who take the same course will not be challenged or given the chance to develop their knowledge to the same extent.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur svensklärare motiverar valet av svenskspråkiga skönlitterära texter i undervisningen på gymnasieskolans yrkesprogram och högskoleförberedande program. För att besvara frågeställningen har intervjuer genomförts med sex gymnasielärare verksamma i svenskämnet, med erfarenhet av att arbeta med elever från olika gymnasieprogram. Undersökningen visar att legitimeringar på högskoleförberedande program i första hand kan kopplas till sociokulturella perspektiv, medan legitimeringar på yrkesprogram främst utgår från olika typer av språkfärdighet.

Syftet med uppsatsen är att jämföra uppgifter som finns i samband med litterära texter i litteraturavsnitten från två läroböcker i Svenska 1. Den ena läroboken, Insikter i svenska (Harstad & Tanggaard 2011), riktar sig till yrkesprogram och den andra läroboken, Språket och berättelsen (Gustafsson & Wivast 2017), riktar sig till högskoleförberedande program. Jämförelsen utgår från vilken slags läsning som efterfrågas i uppgifterna. Resultatet används för att skapa en bild av den tänkta läsaren i respektive lärobok. Metoden är en innehållsanalys som kategoriserar läsarter och räknar ut läsartskategoriernas storlek. Efterfrågan av läsarter ger en bild av modelläsarna i enlighet med Ecos (1979) termer. I läroböckerna efterfrågas liknande läsarter men i olika utsträckning. Båda läroböckernas modelläsare ska främst bearbeta textens explicita handling. Modelläsaren i läroboken för högskoleförberedande program förväntas även i större utsträckning bearbeta textens implicita aspekter. Läroböckernas modelläsare ska fortsättningsvis utgå från sig själva när de bearbetar texter. Modelläsaren i läroboken för yrkesprogram ska även i större utsträckning vara kreativ. Båda modelläsarna ska analysera texternas form. Modelläsaren i läroboken för högskoleförberedande program förväntas dock i större utsträckning analysera kritiskt. Slutligen förväntas ingen av modelläsarna att lägga större vikt på kunskap utanför texterna som exempelvis vem författaren är och vilka andra verk som hen har skrivit. Resultatet bekräftar till stor del tidigare forskning. Modelläsaren i läroboken för yrkesprogram styrs till en ytlig läsning och modelläsaren i läroboken för högskoleförberedande program styrs till en djup läsning. Skillnaderna kan leda till att likvärdigheten påverkas negativt.

Trenden att gå ett högskoleförberedande program på gymnasiet har på senaste tiden baraökat. Det är ungefär dubbelt så många elever som studerar på ett högskoleförberedandeprogram jämfört med antalet elever som studerar på ett yrkesprogram. Men studerar alladessa elever på högskoleförberedande program vidare? Hög andel gör inte det.Denna undersökning har haft som syfte att undersöka vilka faktorer som påverkarungdomar på högskoleförberedande program att inte vilja studera vidare eftergymnasieexamen. Studien har även undersökt de vanligaste påverkansfaktorerna iungdomars karriärval, alltså gymnasievalet och framtidsvalet till antingen studier ellerarbete. Undersökningen är kvalitativt gjord med sju intervjuer med elever från årskurs trepå ett högskoleförberedande program i Eskilstuna. Frågeställningarna som besvarats iundersökningen var: Vilka faktorer påverkar valet till det högskoleförberedandeprogrammet i Eskilstuna kommun? samt Vilka faktorer påverkar elever påhögskoleförberedande program i deras karriärval i Eskilstuna kommun?För att kunna besvara dessa frågeställningar har teorier och begrepp, som SystemTheory framework (STF), Bourdieus begrepp habitus och kapital och Careership Theoryanvänts. Resultaten visar att föräldrar och vänner har stor påverkan i informanternaskarriärval, både i gymnasievalet och mot fortsatta studier. Vidare har bristandeinformation från grundskolan påverkat att ungdomarna valt vad de upplever som ett brettprogram. I sitt karriärval till antingen högre studier eller arbete, väljer informanterna idenna undersökning att inte studera. Anledningen till detta val är att de inte har motivationoch känner sig utbrända efter gymnasiet.

Det här är en kvalitativ studie med syfte att bidra med förståelse för hur skolledare och tidigare elever på det estetiska programmet värderar och diskursivt konstruerar inriktningen Bild & formgivning i aspekten estetelevers framtidsutsikter vad gäller studier och yrkesval. Jag vill på detta sätt synliggöra omgivningens syn på programmet och vad estetiska kunskaper kan ha för funktion i samhället. Jag har arbetat efter studiens frågeställningar: Hur konstruerar före detta elever och skolledare estetelevernas framtida yrkesidentiteter? Varför anser tidigare elever att de haft nytta av utbildningen? Hur värderas det estetiska programmet och estetiska kunskaper av skolledare och före detta elever?Det empiriska materialet består av sex intervjuer med före detta elever och skolledare. Materialet är analyserat med hjälp av diskursanalys och kritisk diskursanalys. Jag intresserade mig för att undersöka vilka sanningsregimer som synliggjordes, om de skiljde sig mellan informanterna, vad som inte sades och informanternas sätt att tala om det estetiska programmet och om synen på estetelevers framtid förändrades under intervjuns gång.Bakgrund till studien är att elever förmedlat att deras omgivning har vaga föreställningar om utbildningens värde, att det finns en okunskap om att den leder till högskolestudier och mångskiftande yrkesliv efter det. I studiens intervjuer framkom att de före detta eleverna uppskattade att programmet var högskoleförberedande. Men både de och skolledarna beskriver att det allmänt sett, åtminstone utanför skolans område, inte är känt att det estetiska programmet ger högskolebehörighet som liknar det samhällsvetenskapliga programmets.Läroplanen GY 11 medförde för de estetiska ämnena och inriktningarna att fokus skiftades från estetik och skapande och till entreprenöriellt tänkande med lönsamhet. Begrepp som kultur, konst och estet fick en negativ klang i många kretsar, vilket också påverkat synen på programmet.Trots att vårt samhälle blir allt me

The aim of this study is to examine how textbooks in civic education prepares students to become active citizens. In this study six textbooks, either written for the theoretical track or the vocational track in upper secondary school, were examined using a qualitative text analysis. The aim of this study is to compare in which way the political system at the national and European level is described, how the books describe the democratic citizen, and lastly if there is any difference between the books written for the different tracks. To examine in which way the political systems are described the content were analyzed using the dimensions: polity, policy and politics. The second part of the theoretical framework consisted of three models of democracy, which were used to analyze how the books describe the democratic citizen. Results showed that the political systems were not described in the same way. The textbooks had more content about the Swedish national system in all of the content categories. However, no clear description of the democratic citizen was identified. Most of the content in the textbooks described the citizen as a person which votes in the elections or uses other actions to influences the politicians, but the textbooks also trained the students to take part in political discussions. Results also showed that the books written for the theoretical track overall had more political content and longer passages. Lastly they had more advanced questions for the students.

På senare tid har skolungdomar börjat uppleva sig allt mer stressade. Det kan handla om exempelvis stress inför skolan och den kommande framtiden. Denna studie undersökte elever på högskoleförberedande program upplevda stress, stressen inför framtiden samt eventuell betydelse av Locus of Control och kön. Respondenterna utgjordes av 42 poj-kar och 51 flickor, samtliga gick på samma gymnasieskola i årskurs tre. De fick besvara tre bakgrundsfrågor, en inom stressforskning väl använd stressenkät (PSS), en fråga gällande stress inför framtiden, samt Locus Of Control. Flickorna var mer stressade än pojkarna och upplevde även en högre stress inför framtiden. De elever som upplevde sig stressade var också mer stressade inför framtiden., Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället