Search

De senaste årens intensifierande globalisering och växande klimatkris har lett till en allt hetare diskussion om företagens påverkan på klimatet, vilket har resulterat i att företagen i dagens samhälle förväntas och är skyldiga att ta ett större ansvar för att bedriva långsiktigt hållbara verksamheter utifrån exempelvis CSR eller ESG. Trots detta utgör vinstsyftet i 3 kap. 3 § ABL fortfarande det grundläggande kriteriet som styr inom vilka gränser bolagsledningen tillåts fatta beslut vilket resulterar i att deras handlingsutrymme begränsas eftersom de är tvungna att säkerställa att de inte åsidosätter vinstsyftet till förmån för multipla syften eller ett utvidgat syfte. Uppsatsen syftar till att undersöka hur hållbarhet och vinst förhåller sig till varandra och vilket utrymme bolagsledningen har, utifrån gällande lagstiftning, att inkludera hållbart företagande inom ramen för bolagets syfte. I uppsatsen har tre stycken frågeställningar upprättats som var och en besvaras i ett enskilt kapitel och tar sikte på vinstsyftet och hållbarhet utifrån olika aspekter. I arbetet har framför allt rättsdogmatisk, rättanalytisk och EU-rättslig metod använts. Till största del består materialet av relevant doktrin, lagar, propositioner, EU-lagstiftning och internationell reglering. Målsättningen är att ge en så heltäckande bild av rättsläget som möjligt. Svårigheten att kombinera vinst med hållbarhet tycks bottna i att stora delar av marknadsaktörernas beteende och regleringen av bolagsstyrningen kräver att företagen styrs i syfte att maximera avkastning på kort sikt. Genom att låta vinstsyftet stå kvar med den vaga formulering som finns idag, ges bolagsledningen utrymme att på egen hand bedöma hur vinst och hållbarhet förhåller sig till varandra så länge bedömningen kan rättfärdigas rent affärsmässigt. Utifrån ett långsiktigt perspektiv, framstår det som att ett gemensamt rättsligt ramverk, där samtliga länder, aktörer och organisationers lagstiftning hänger samman, i varje fall i, The intensifying globalization and growing climate change have led to an increased discussion about companies' impact on the climate, which have resulted in that companies today are expected to and obligated to take greater responsibility for conducting long-term sustainable enterprises based on, for example, CSR or ESG. Despite the following, the purpose of profit margin in 3 kap. 3 § ABL, is still the fundamental criterion which companies are forced to base their decisions on, which results in a limited space for board members and management teams since they must ensure that they do not override the profit motive in favor of other profit incentives. The essay aims to investigate how sustainability and profit relate to each other and what scope the company management has, based on current legislation, to include sustainable business within the framework of the company's purpose. In this essay, three different questions have been drawn up, each of which is answered in a separate chapter. All the questions aim at comparing the purpose of profit margin and sustainability in different ways. In the essay, traditional juristic method, analytical legal research method and European legal method have been used. The material being used in the essay consists of legal doctrine, laws, propositions, European legislation, international regulation, and relevant literature. The goal is to provide a complete picture of the legal situation. The difficulty seems to be rooted in the fact that large parts of the market actors' behavior and regulation of corporate governance require that companies must be governed with the aim of maximizing returns in the short term. By leaving the profit motive with the vague wording that exists today, the management teams are given room to independently assess how profit and sustainability relate to each other, if the assessment can be justified from a purely business point of view. Viewed from a long-term perspective, it appears that a common legal fr

This essay aims to investigate how the understanding and undertakings of corporate social responsibility is recognized and prioritized in the Swedish business community. By utilizing two measurements of corporate sustainability, this study presents a current situation analysis of how Swedish companies relate to the concept. The ambition is to identify if, and in that case how, the sustainability work differs amongst small, medium-sized, and large enterprises. Despite the fact that 99,9\% of the Swedish business community is made up of small and medium-sized enterprises, a majority of all research in the field focuses on large companies. Followingly, several earlier studies indicates how size matters and that large companies in general are more able, and willing, to integrate sustainability into their operations. Considering these consistent results, this study sets out to confirm, or reject, whether this divergence also holds true in datamaterial utilized. Once a divergence in sustainability work between small and large companies could be confirmed by two separate regression models, further tests were conducted. Their aim has been to advance the understanding of how certain aspects of corporate responsibility impacts companies differently. These findings include how large companies are more inclined to focus on their external impact, while smaller companies tend to focus on internal sustainability topics. Moreover, whereas the reasons to work with sustainability seem to impact companies in the same mutual order, large companies are driven by them to a greater extent.

The main objective of this thesis is to explore and describe the possibilities for legal operationalization of CSR in contract law, sales law and consumer sales law, marketing law and company law. A supplementary aim is to identify regulation on and illustrate the regulatory context of CSR. The illustration provides a background and a framework for the main objective of the study, as well as confirms the legal relevance of CSR. Legal operationalization of CSR requires that CSR is anchored in law and that there are mechanisms for enforcement available. In contract law, CSR is legally anchored when a CSR condition follows from a contract. In a Swedish sales law context, legal anchoring takes place when a buyer’s expectation regarding CSR is not met and this is considered a defect, fel. From a marketing law point of view, the possibilities to consider a CSR statement an unfair commercial practice are relevant. In a company law context, CSR is legally anchored when included in the articles of association, in an instruction from the general meeting or the board, in the board’s internal guidelines or in the remuneration guidelines of the company. In all, contract parties, shareholders and the board are “strong” legal subjects, in that they are able to proactively formulate and anchor CSR norms in law. In company law, the understanding of the company’s interest and purpose, as well as the business case for CSR and the understanding of profit create borders within which the company law operationalization of CSR functions. Sales law and marketing law offer retroactive tools to market actors. The possibilities to anchor CSR in marketing law are vast, whereas the applicability of the sales law rules to a large extent is dependent on the connection between the (failed) CSR expectation and the sold goods. The remedies in the explored areas of law typically do not protect the CSR interest in question directly.

About a third of the energy in Sweden is used for production in industry, where a few energy-intensive industries account for a large proportion of the energy use. When energy efficiency takes place here, the positive environmental effects will be substantial. Therefore, there is often great potential to reduce energy use in these industries. The purpose of this study is to investigate the company's energy use in order to be able to present proposals for cost-effective improvement measures that lead to a reduction in the company's energy consumption, which in turn leads to a reduced environmental impact. The study has used sustainable development, total quality management and Kotter’s 8-step process for leading change as a theoretical background. The study is a qualitative and quantitative case study and the data collection was done using semi-structured and unstructured interviews, observations and document analysis. The study’s results show that the company uses unnecessary energy in three energy consumption areas: compressed air, heating and electricity. To reduce energy use, the company needs to put in place a shut-down management, appoint an energy coordinator, prioritize preventive work, repair broken equipment and introduce preventive maintenance, optimize the ovens, involve employees in continuous improvement and to have a committed leadership. By reducing energy consumption, the company can reduce its impact on the environment, and by implementing the improvement measures, the company can save several million SEK each year., Ungefär en tredjedel av energin i Sverige används för produktion inom industrin, där ett fåtal energiintensiva branscher står för en stor andel av industrins energianvändning. När energieffektivisering sker här blir de positiva miljöeffekterna stora. Därför finns det ofta stor potential att minska energianvändningen i dessa branscher. Syftet med denna studie är att undersöka företagets energianvändning för att sedan kunna presentera förslag på kostnadseffektiva förbättringsåtgärder som leder till en minskning av företagets energiförbrukning, vilket i sin tur leder till en minskad miljöpåverkan. Studien har använt sig av hållbar utveckling, hörnstensmodellen och Kotters 8-stegsmodell för förändringsledning som teoretisk bakgrund. Studien är en kvalitativ och kvantitativ fallstudie och datainsamlingen gjordes med hjälp av semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer, observationer och dokumentstudier. Studiens resultat visar på att företaget använder energi i onödan inom tre energiförbrukningsområden: tryckluft, värme och el. För att minska energianvändningen behöver företaget införa avstängningsrutiner, utse en energikoordinator, prioritera förebyggande arbete, reparera trasig utrustning och införa förebyggande underhåll, optimera ugnarna, involvera medarbetarna i förbättringsarbetet och ha ett engagerat och delaktigt ledarskap. Genom att minska energiförbrukningen kan företaget minska sin påverkan på miljön och genom att implementera förbättringsåtgärder kan företaget spara flera miljoner kronor varje år.

One of the biggest topics of discussion in the last decade has been the climate change and the related global warming. This has rightfully contributed to people being more aware than ever about how to live a more sustainable life and to some extension know how they should act in their everyday life in order to reduce their carbon footprint. These are maybe the most important actions one could take in order to secure a healthy planet for generations to come. What is less known is how to invest in a sustainable way and how to understand if companies are operating sustainably. This thesis aims to solve this problem, enabling people to make more sustainable investment decisions through quickly analyzing the investment target’s financial performance. The result of the thesis is a model that can partly help investors to understand if a company is operating in a sustainable manner. The findings are that ROA, short for return on assets, is the most influential financial performance metric to look at when analyzing a company’s sustainable performance. Unfortunately, the model produced and suggested in this thesis can only explain 15.4% of the CO2 emissions produced by a company. That being said, there is still much to learn about how companies, Ett av de mest omdiskuterade ämnena under det senaste decenniet är klimatförändringarna och den tillhörande globala uppvärmningen. Detta har med rätta bidragit till att människor är mer medvetna än någonsin om hur man lever ett mer hållbart liv och i viss utsträckning hur man ska agera i sin vardag för att minska sitt koldioxidavtryck. Det är kanske dessa åtgärder som är de viktigaste att vidta för att säkra en frisk planet för de kommande generationerna. Hur man investerar hållbart och hur man kan ta reda på om ett företag verkar hållbart, är däremot ett mer outforskat område. Denna avhandling syftar till att lösa detta problem, vilket skulle möjliggöra fattandet av mer hållbara investeringsbeslut genom att snabbt analysera det aktuella företagets finansiella resultat. Avhandlingens resultat är en modell som delvis kan hjälpa investerare att förstå om ett företag verkar på ett hållbart sätt. Slutsatsen är att ROA, avkastning på totalt kapital, är det mest inflytelserika finansiella resultatmåttet att titta på vid en analys av ett företags hållbara prestanda. Den utvecklade och föreslagna modellen i denna avhandling visar dessvärre en förklaringsgrad på endast 15,4 % av ett företags koldioxidutsläpp. Med det sagt finns det fortfarande mycket att lära om hur företag fungerar och presterar i förhållande till deras globala fotavtryck.

Med den stora överhängande klimatkrisen som influerar sättet som vi agerar och lever idag så ökar även forskningen kring hållbarhet inom alla områden. Det blir vitalt att fortsätta undersöka då vi har en deadline att möta. Det blir hela tiden av vikt att ta reda på hur vi kan förändra de ordinarie sätten att leva och arbeta på för att istället kunna göra en positiv klimatpåverkan. Inom den företagsekonomiska forskningen har hållbarhetsarbete diskuterats som ett sätt att generera kapital och marknadsfördelar. Vidare finns även diskussioner om att det är vitalt för företagen att arbeta med hållbarhet och vilka tillvägagångssätt de kan använda. I diskussionen har forskningen visat att olika typer av samarbeten har en tydlig effekt på hållbarhetsarbete där företag uppmanas att arbeta tillsammans med andra för att nå hållbarhetsmål. Studien syftar till att studera hur företag kan förbättra sitt hållbarhetsarbete om de samarbetar med sina konkurrenter, alltså om de ingår i en hållbar coopetitiv relation. Detta forskningsområde saknar tidigare forskning då fenomenet hållbar coopetition ännu inte är djupt studerat, vilket har gjort att studien presenterar ett tydligt forskningsgap men att resultaten hittills visar på positiva utfall från hållbarhetsfrämjande coopetitiva relationer. Författarna har valt att undersöka fenomenet hållbar coopetition genom en fallstudie där vi medvetet valt att inkludera fyra verksamheter från ett hållbart restaurangnätverk. Nätverket passar studien då deras främsta anledning till att arbeta tillsammans är för att främja hållbarhet i restaurangbranschen samt att alla aktörer inom nätverket är varandras konkurrenter. För att undersöka nätverket har författarna valt en kvalitativ metod där insamlingsmetoder för primärdata valdes till semistrukturerade intervjuer. Insamling av sekundärdata sker i viss mängd för att tydligare assistera informationen om nätverkets

Bakgrund och problem: Diskussionen kring huruvida företag är hållbara och bidrar till en hållbar samhällsutveckling är mer aktuell än någonsin. Tidigare studier pekar på vikten av att uppnå ett företagande som går i linje med en långsiktigt hållbar utveckling. Skogsindustrin lyfts ofta fram som en viktig industri för att uppnå hållbarhet på sikt, men det finns kritik mot att industrin inte tar tillräcklig hänsyn till biologisk mångfald och klimatfrågan. Det krävs fortfarande ett omfattande arbete för att industrin ska bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. De som använder sig av skogsråvara i sin produktion spelar en viktig roll som påverkare av tidigare led i försörjningskedjan. Syfte och metod: Denna studies syfte är att öka förståelsen för hur varuproducerande företag med trä som råvara ser på sitt ansvar för att sträva efter en långsiktigt hållbar utveckling inom nordisk skogsindustri. För att uppnå syftet antar denna studie en kvalitativ forskningsansats där insamlingsmetoden är semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter från sex företag. Företagens syn på hållbarhet representeras av respondenternas beskrivning av företagens arbete med hållbarhet och synen på den nordiska skogsindustrin. Slutsatser: Företagen som befinner sig i mitten av den nordiska skogsindustrins försörjningskedja har en långsiktig hållbarhetssyn som stannar på mikronivå inom företaget. Företagen anser att de tar ansvar för hållbarhet genom att använda sig av olika hållbarhetscertifieringar, men de ser få anledningar till att utöka ansvaret utanför dessa ramar då de litar på standardernas reglerande funktion. Dessutom beskriver de deras möjlighet att påverka skogsbolagen till att använda sig av mer hållbara praktiker som begränsad och att detta ansvar i stället bör ligga hos tidigare led i försörjningskedjan såsom sågverk och massaföretag., Background: The need to implement sustainable business practices is a growing concern given the current state of extensive environmental damage caused by the negative effects of industrialization. Previous studies indicate that fostering sustainable businesses and business practices is important to achieving long-term sustainable development across society. Forestry is frequently highlighted as an important industry that is poised as a key agent in remedying many environmental problems. However, several critics insist that the forestry industry fails to account for their impact on biodiversity and climate change. A comprehensive study of how the forestry industry can contribute to a sustainable future is necessary. Particularly pertinent to this discussion are businesses that use forest raw material in their production as key drivers of earlier stages in the supply chain. Purpose and method: The purpose of this study is to analyze how manufacturing businesses that use wood as a main raw material perceive their responsibility towards longterm sustainable development in Nordic forestry. This study takes a qualitative approach in which semi-structured interviews with eight respondents from six enterprises were collected and analyzed. From this sample of respondents’ description of the workplace’s measures towards sustainability, or lack thereof, and their view of the Nordic forestry industry, this study investigated what businesses understood was the extent of responsibility towards sustainability. Results and conclusion: The companies in the middle of the Nordic forestry’s supply chain have a long-run perception of sustainability which ends at a micro-level within the enterprise. These companies often believe that they act responsibly towards sustainability by observing and holding to sustainability certifications. However, these companies also do not see reason for implementing measures towards sustainability beyond these frameworks as they trust that these standards

Studien undersöker hur e-handelsföretag arbetar med hållbarhet i verksamhetsstyrningen för att balansera interna krav på lönsamhet med externa krav på hållbarhet. Hållbarhet är ett aktuellt ämne som uppmärksammas allt mer i samhället och allt större krav ställs på hållbart företagande. E-handeln är en snabbt växande bransch som ofta kritiseras för att vara ohållbar och dessutom en bransch som ställs inför paradoxala utmaningar till följd av konsumenternas ökade medvetenhet och krav på hållbarhet, samtidigt som interna krav på lönsamhet råder. Det skapas därmed en utmaning för e-handelsföretag att styra mot en hållbar e-handel. I studien konstateras att styrning av hållbarhet inom e-handel är komplext och att e-handelsföretagen befinner sig en utvecklingsfas av sitt hållbarhetsarbete. Det fastställs även att konsumenternas paradoxala krav är en utmaning att hantera, dock har e-handelsföretagen funnit ett sätta att bemöta de paradoxala kraven. Den största utmaningen med att styra mot en hållbar e-handel är däremot att integrera hållbarhet i verksamhetsstyrningen till följd av bristfälliga styrverktyg inom hållbarhet. Studien kommer fram till sex stycken viktiga faktorer för e-handelsföretag att beakta för att styra mot hållbarhet följt av en styrprocess i fem steg för att arbeta och styra mot en hållbar e-handel., The study examines how e-commerce companies work with sustainability in their business management to balance internal demands for profitability with external demands for sustainability. Sustainability is a current topic that is receiving more and more attention in society and increasing demands are being placed on sustainable business. E-commerce is a fast-growing industry that is often criticized for being unsustainable and also an industry that faces paradoxical challenges as a result of consumers' increased awareness and demands for sustainability, while internal demands for profitability exists. This creates a challenge for e-commerce companies to manage towards sustainable e-commerce. The study states that managing sustainability in e-commerce is complex and that e-commerce companies are in a development phase of their sustainability management. It is also established that the paradoxical demands of consumers are a challenge to deal with, however, e-commerce companies have found a way to meet the paradoxical demands. The biggest challenge in managing towards sustainable e-commerce, on the other hand, is to integrate sustainability into business management as a result of inadequate management tools in sustainability. The study identifies six important factors for e-commerce companies to manage towards sustainability followed by a five-step process for working and managing towards sustainable e-commerce.

Because of global warming, companies have started to tackle sustainability issues within their operations, but major uncertainties exist on how to establish a quantitative baseline of the current environmental performance of companies. Numerous investigations have been made to assess the carbon footprint of companies with a variety of methods, tools and strategies. However, the lack of transparency in the methods used and the assumptions made could prevent companies to replicate methods and to analyse the results. Because of this, we will investigate how participatory modelling could be used to create a model of the carbon emissions of a company, but also how this method enables the company to understand the methods used and the results from the investigation. By doing this, we also aim to clarify how the process could be set up, which stakeholders that need to be involved and what data sources that could be used. The thesis was conducted as a single case study at a manufacturing company named DeLaval. A participatory modelling process with three major phases was carried out according to proposed methodologies in previous research. In the first phase, a conceptual model of the system accounting for the emissions was created. In the second phase, a quantitative model of the system was developed by gathering data and validating the calculation methodologies with operational stakeholders within the company. In the third phase, the results were verified, and the company could set up sustainability targets based on the findings. The outcomes of the case study showed that there are major benefits with applying participatory modelling because different perspectives throughout the organisation could be gathered efficiently to create a representable model of the company. The modelling strategy had more benefits in organisational areas characterised by high complexity with numerous of different stakeholders with different roles or by geographical distribution. To create the m, På grund av den globala uppvärmningen har företag börjat att hantera hållbarhetsutmaningar inom sin verksamhet, men stora frågetecken kvarstår gällande hur en kvantifierad bild av företagets nuvarande utsläpp ska beräknas. Flertalet studier har genomförts för att undersöka koldioxidavtrycket på företag, med flertalet olika metoder och verktyg. Metoderna och antaganden som gjorts har dock bristande transparens, vilket hindrar andra företag från att replikera beräkningarna och att göra analyser av resultatet. Baserat på detta kommer denna studie att undersöka hur participativ modellering kan användas för att skapa en modell av koldioxidutsläppen från ett företag, men också hur denna metod underlättar för företaget att förstå metoderna som använts och resultaten från undersökningen. Genom detta ämnar vi att bringa klarhet gällande hur processen kan se ut, vilka intressenter som ska vara delaktiga och vilka datakällor som kan vara användbara. Studien genomfördes som en enkel fallstudie på det producerande företaget DeLaval. En participativ modelleringsprocess med tre faser genomfördes i enlighet med etablerade modelleringsprinciper från tidigare studier. I den första fasen utvecklades en konceptuell modell av systemet för estimering av koldioxidutsläppen. I den andra fasen utvecklades en kvantitativ modell as systemet genom att samla in data och validera beräkningsmetoderna tillsammans med operative intressenter på företaget. I den tredje fasen verifierades resultaten och företaget hade möjlighet att sätta upp hållbarhetsmål baserat på resultatet. Utfallet av fallstudien visar att det finns stora fördelar med att använda participativ modellering eftersom olika perspektiv i organisationen kunde inhämtas på ett effektivt sätt för att skapa en representativ modell av företaget. Modelleringsstrategin hade större fördelar i delar av företaget som karakteriserades av hög komplexitet, med många olika intressenter med olika roller eller av geografisk utspriddhet. För att skapa

Since the end of 2016, Swedish companies of a certain size are obliged to prepare a sustainability report with information relating to the companies' work on sustainability. This essay describes the regulations in the Annual Accounts Act (ÅRL) on sustainability reporting for companies of a certain size as a result of EU Directive 2014/95/EU. The purpose of the regulations is to increase the disclosure of non-financial information such as social and environmental factors in order to make the information transparent and comparable. The main purpose of this essay is to examine the meaning of the rules and the boards responsibility for the preparation and content of the sustainability report. In addition to an exposition of the fundamental principles of The Swedish Companies Act (ABL), focusing on the responsibilities and obligations of the board, this essay will examine Directive 2014/95/EU and its implementation in national law. This essay shows that the board is responsible for the company's financial and non-financial reporting and that the sustainability report and its preparation fall under the responsibility of the board. Furthermore, this essay shows that a sustainability report that contains material errors causing financial harm to third parties ultimately can lead to a board member becoming personally liable for the damages. In order to become liable, the board member must have acted with intent, negligence and contravened the provisions of ABL, ÅRL or the Articles of Association during his or her assignment. Consequently, it is important that the board, when preparing the sustainability report, carefully thinks through the information and does not neglect to report certain information which leads to an inaccurate sustainability report., Sedan slutet av 2016 har svenska företag av viss storlek varit skyldiga att upprätta en hållbarhetsrapport med upplysningar som berör företagens arbete kring hållbarhet. Uppsatsen beskriver ÅRL:s krav på hållbarhetsrapportering för företag av en viss storlek som uppstått till följd av EU-direktiv 2014/95/EU. Reglernas syfte är att göra informationen kring företagens arbete kring hållbarhet öppen och jämförbar. Uppsatsens huvudsakliga syfte är att undersöka reglernas innebörd och vilket ansvar styrelsen har för hållbarhetsrapportens upprättande och innehåll. Utöver en grundläggande redogörelse för aktiebolagsrätten med fokus på styrelsens ansvar och skyldigheter behandlar uppsatsen direktiv 2014/95/EU och dess implementering i nationell rätt. Uppsatsen visar att styrelsen är ansvarig för bolagets finansiella och icke-finansiella rapportering och att hållbarhetsrapporten och dess upprättande faller in under styrelsens ansvar. Vidare visar uppsatsen att en hållbarhetsrapport som innehåller väsentliga fel som orsakar ekonomisk skada gentemot tredje man ytterst kan leda till att en styrelseledamot blir personligt skadeståndsansvarig. För ansvarsutkrävande krävs att styrelseledamoten under sitt uppdrag agerat med uppsåt, oaktsamhet och överträtt bestämmelser i ABL, ÅRL eller bolagsordningen. Följaktligen är det av vikt att styrelsen vid hållbarhetsrapportens upprättande tänker igenom upplysningarnas formulering och inte underlåter att lämna vissa upplysningar så att hållbarhetsrapporten blir felaktig.

I en värld med allt mer begränsade resurser har hållbarhetsarbeten blivit allt vanligare. Social hållbarhet handlar om att bidra till välfärden och att tillgodose människors grundläggande behov och rättigheter. Detta är dock ett begrepp som inom fastighetsföretag är svårt att definiera då det innebär olika saker för olika aktörer. I forskningen diskuteras det om nyttan med ett socialt hållbarhetsarbete och genom att redogöra hur fastighetsföretag arbetar med sociala hållbarhetsfrågor, har denna studie som syfte att beskriva hur värde kan skapas utifrån ett sådant arbete. Studien svarar även på frågan vad det sociala hållbarhetsbegreppet innebär för fastighetsföretag och om det går att se några särskilda skillnader mellan kommunala och privata fastighetsbolag. Genom en ökad förståelse för detta har vi utformat en modell som illustrerar sambandet mellan social hållbarhet och värdeskapande. Studien genomfördes med en kvalitativ metod, där primär datainsamling gjorts genom intervjuer med åtta personer från olika fastighetsföretag, varav hälften är kommunala respektive privata bolag. Samtliga respondenter besitter kunskaper om respektive bolags sociala hållbarhetsarbete. Vidare enligt vald induktiv ansats har det empiriska materialet, med hjälp av en strukturerad analysmetod, analyserats gentemot insamlat teoretiskt material. Med hjälp av denna metod, samt en utformad matris baserad på intervjusvaren, kunde likheter och skillnader urskiljas på ett enklare och mer strukturerat sätt. Den slutsats vi kunde dra utifrån analysen är att ambitionen av att vara en långsiktig fastighetsägare har en stor betydelse i skapandet av företagens lönsamhet. Genom de sociala insatserna skapas värde för samhället, vilket i sin tur leder till att fastighetsföretagen på sikt får en högre värdeutveckling och avkastning på sina fastigheter, d.v.s. att en ekonomisk hållbar lönsamhet skapas. Vi kom också fram till att kommunala och privata bolag inte skiljer sig nämnvärt i deras vilja att ta ett

I takt med det ökade mediala fokus på globalisering och klimathot ställs nya krav på samhället och på att företag ska ta ett moraliskt ansvar för hållbarhetsfrågor. Frågan är om hållbart företagande kan anses förenligt med gällande rätt. Vinstsyftet i 3 kap. 3 § ABL är det grundläggande kriteriet för bolagsledningens beslutsfattande och innebär indirekt att ledningen inte får prioritera till exempel hållbarhet framför vinst vid en konflikt. Många anser att aktiebolag inte bara ska ses som ett verktyg för vinstmaximering utan att en bolagsledning även har utrymme att agera moraliskt genom till exempel miljöfrämjande åtgärder. Formuleringen av vinstsyftet öppnar upp för diverse olika tolkningar, vilket gör det svårt för företag att veta vilka deras skyldigheter faktiskt är. Många anser att vinstsyftet bör ses ur ett långsiktigt perspektiv eftersom aktiebolags livslängd är principiellt obegränsad. Med ett långsiktigt perspektiv får bolagsledningen ett större utrymme att agera hållbarhetsfrämjande så länge det är inom ramen för vinstsyftet. Det är viktigt att bolagsledningarna ges utrymme att hantera frågor kring vinst och hållbarhet utifrån företagets egna förutsättningar, givet att de följer de lagar, principer och riktlinjer som finns inom de olika CSR-områdena. Att frivilligt, aktivt arbeta med hållbarhetsfrågor kommer på sikt främja både miljö och företagets egen vinst. Tvingade åtgärder som inte är ställda i relation till företagets förutsättningar får motsatt effekt och ger ett krampaktigt beteende som på sikt kan minska vinsten och företagets attraktionskraft på marknaden. För att det ska fungera krävs en CSR-anpassad riskkontroll som ser till och försäkrar att vinstsyftet inte frångås., The increased media focus on globalization and climate change has brought new demands from society, which has led to more companies taking moral responsibility for sustainability issues. The question is whether sustainable business can be considered compatible with applicable law. The profit objective in Chapter 3 § 3 in the Swedish Companies Act (”Aktiebolagslagen” [2005:551], ”ABL”) is the fundamental object for the decision making of the management, and it indirectly means that the management is not allowed to prioritize for example sustainability over profit in the event of an conflict between these two. However, many believe that private limited company should not only be seen as a tool to maximize profit, instead the management should also be able to act morally through for example environmental measures. The wording of the profit objective in ABL is open to different interpretations, which makes it difficult for the management to know what their obligations are. Many believe that the profit objective should be viewed in a long-term perspective, since the lifetime of a private limited company is more or less unlimited. With a long-term perspective, the corporate management has a greater scope to act on sustainability, as long as it does not conflict with the profit objective. It is important that the corporate management is given space to handle the issues based on the company’s own prerequisite and condition, as long as they comply with applicable law, principles and guidelines. To voluntarily, actively work with sustainability issues will in the long run benefit both the environment and the company’s own profit. Forced actions and mandatory measures that are not set in relation to the company’s ability, have the opposite effect and might instead reduce the profit and decrease the company’s attractiveness on the market. In order for it to work, a CSR-adapted risk control is required to ensure that the profit objective is not waived.

Ett hållbart företagande berör tre olika dimensioner: sociala dimensionerna, ekologiska dimensionerna och de ekonomiska dimensionerna. För att arbeta mot ett hållbart företagande behöver ett företag kunna balansera dessa tre dimensioner samtidigt. Detta examensarbete syftar till att utifrån ett hållbart företagande undersöka de sociala, ekonomiska och ekologiska dimensionerna för att fastställa Bra miljötekniks befintliga hållbarhetsarbete. Studien analyserar hur de tre hållbarhetsdimensionerna integrerar med varandra. Detta för att få en ökad förståelse kring hur företaget bättre ska kunna anpassa sin verksamhet mot ett hållbart företagande. För att skapa en djupare förståelse kring ämnet genomfördes en litteraturstudie. Litteraturinsamlingen består av avhandlingar och akademisk litteratur. Studien innehåller kvalitativa intervjuer med en semistrukturerad utformning. Syftet med intervjuerna var att skapa ökad förståelse kring hur företaget arbetar med sina sociala åtaganden. Både en direkt-intervju och en telefonintervju genomfördes. Sociala aspekter och förhållanden vid företaget undersöks i studien genom en semistrukturerad intervju. De ekonomiska aspekterna undersöks genom viktning av tung lastbil, drivmedel, utsläpp och kostnader. Den ekologiska dimensionen undersöks med hjälp av verktyget livscykelanalys (LCA). Detta verktyg används för att öka förståelsen kring hur företagets aktiviteter påverkar i form av kostnader och miljöavtryck. I den ekonomiska dimensionen kunde det tydligt utläsas att ingen av investeringarna var relativt stor i jämförelse med företagets resultat. Byte av bränsle till hydrerad vegetabilisk olja är det bästa alternativet taget ur ett perspektiv för hållbart företagande. De sociala dimensionerna undersöktes i form av aktiva val, etik, moral och inställning. Det framgick att stort ansvar har lagts på moderföretaget i Norge där all produktion sker. Inställningen var att; det sköter dem. Slutsatsen blev att företaget saknade kunskap, Sustainable entrepreneurship involves three different dimensions in sustainable development: social dimensions, ecological dimensions and economic dimensions. In order to work towards sustainable entrepreneurship the firm needs to balance these three areas of responsibility simultaneously. This study examines the social, economic and ecological dimensions of sustainable enterprise, based on sustainable entrepreneurship. The study analyses how the three sustainability dimensions integrates with each other in order to gain a better understanding of how to better adapt their business to sustainable entrepreneurship. In order to obtain a comprehensive base a literature study was first conducted. The literature reviews consists of dissertations and literature studies. The study is also based on qualitative interviews with a semi-structured design. The purpose of the interviews was to get a better understanding of the present social commitment within the firm. Both a direct interview and a telephone interview were conducted. Social aspects and conditions at the company were examined in the study through a semi-structured interview. In the economic aspects, heavy truck, fuel, emissions and costs for sustainable entrepreneurship were weighted. The ecological dimension is investigated through using the Lifecycle Assessment (LCA) as a tool. When using a LCA a company can get a greater understanding of how their activities affect the environment and where the effect has the most impact. In the economic dimension, it was clear that none of the investments were relatively large in comparison to the company's earnings. Changing the fuel to HVO is clearly the best option taken from a perspective for sustainable entrepreneurship. The social dimensions were examined in terms of active choices, ethics, morals and attitude. It was very clear that great responsibility lies with the mother-company in Norway where all production takes place. The company lacked knowledge in how to

Today, more companies and consumers engage in environmental issues, which has increased the importance of sustainable entrepreneurship and the demand for sustainable alternatives. Companies that offer sustainable products and exploit green marketing are thus considered in many markets to experience higher profitability, competitiveness and consumer benefits. Despite the importance of sustainable business initiatives, one of the biggest challenges for newly established green companies is to raise capital. Parallel to this, there is a growing interest in crowdfunding as an alternative for sustainability-oriented initiatives, where the collection of capital takes place through private financiers. However, to succeed in an environmentally-oriented crowdfunding campaign, it requires that the company has knowledge of its market, and an insight into how green arguments should be presented to consumers and investors. Research surrounding the connection between sustainability and crowdfunding is currently limited, whereupon this exploratory study aims to investigate how companies communicate green arguments in the realm of Swedish crowdfunding. To answer this purpose, the paper includes a survey of green marketing as a phenomenon, as well as the way in which green communication can take place. The aim is thus to find out how companies through crowdfunding use different messages and green marketing strategies to communicate their responsibility. In the study an abductive research design has been applied, where empirical evidence has been collected through two qualitative methods; content analysis and semi-structured interviews. By studying the communicative content of crowdfunding campaigns, and interviewing three respondents involved in the business communication strategy, a deeper understanding of the practical work of green marketing in crowdfunding was intended. The results show that the companies surveyed have a strong desire to work sustainably and that they regard the, Idag engagerar sig allt fler företag och konsumenter i miljöfrågor, vilket har ökat betydelsen av ett hållbart företagande och efterfrågan på hållbara och gröna alternativ. Att som företag erbjuda hållbara produkter och marknadsföra gröna budskap anses på många marknader innebära ökad lönsamhet, konkurrenskraft och konsumentnytta. Trots betydelsen av hållbara företagsinitiativ är en av de största utmaningarna för nystartade gröna företag att erhålla finansiering. Parallellt med detta växer intresset för finansieringsformen crowdfunding som ett alternativ för just hållbarhetsorienterade satsningar, där insamling av kapital sker via privata finansiärer. Att lyckas med en miljöinriktad crowdfundingkampanj kräver dock att företaget har kunskap om dess marknad, och en insikt kring hur de bör lägga fram sina gröna argument till konsumenter och investerare. Forskning kring sambandet mellan hållbarhet och crowdfunding anses idag vara begränsad, varpå denna explorativa studie syftar till att undersöka hur företag kommunicerar och marknadsför gröna budskap inom ramen för svensk crowdfunding. För att besvara studiens syfte omfattar uppsatsen en kartläggning av grön marknadsföring som fenomen, samt på vilka sätt grön kommunikation kan ske. Detta för att komma fram till hur företag inom crowdfunding använder olika budskap och gröna marknadsföringsstrategier för att kommunicera sitt ansvarstagande. I studien har en abduktiv forskningsansats tillämpats, där det empiriska materialet har samlats in genom två kvalitativa metoder; innehållsanalys och semi-strukturerade intervjuer. Genom att studera det kommunikativa innehållet i crowdfunding-kampanjerna, och intervjua tre respondenter involverade i företagets kommunikationsstrategi, önskades en djupare förståelse av det praktiska arbetet av grön marknadsföring inom crowdfunding. Studiens resultat visar att de undersökta företagen har en stark vilja av att arbeta hållbart, och att de ser miljöaspekten som en naturligt integrerad del i

Som ett resultat av en pågående globalisering och den klimatkris som delvis föranletts härav har ett ökat fokus på hållbarhet tillkommit. Frågan om aktiebolagens eventuella hållbarhetsansvar har trätt in i samhällsdebatten, gestaltat under begreppet Corporate Social Responsibility. Debatten är emellertid splittrad och skilda åsikter har lyfts fram kring huruvida det verkligen kan åläggas företagen att i ökad utsträckning ta ansvar för samhället. Principen om vinstmaximering, som myntades av ekonomen Friedman och som innebär att företagens enda uppgift är att verka för maximal vinst, står mot en allt mer framträdande intressentteori som betonar vikten av att andra värden än just vinst ska tillåtas styra verksamheten. Samtidigt kan en trend urskiljas där företag tar ett ansvar som vid första anblick svårligen kan karaktäriseras som vinstskapande, varvid en fråga om dess rättsliga förankring samt behovet av lagstiftningsåtgärder har tillkommit. Utgångspunkt för den ställda frågan är vinstsyftespresumtionen som framgår indirekt av 3 kap. 3 § ABL och som innebär att ett aktiebolag, vid avsaknad av ett i bolagsordningen uttryckligen föreskrivet undantag, ska ha som syfte att bereda aktieägarna vinst. Ett agerande i strid med detta presumerade syfte är inte tillåtet och bestämmelsen fungerar således som en skyddsregel för ägarna vilka försäkras om att ledningen handlar i linje med deras intresse av maximal avkastning. Vinstsyftet utgör därför en handlingsram som ledningen måste förhålla sig till vid bolagsförvaltningen. Vid ett vinstsyftesstridigt agerande, innebärande beslut som inte på något sätt förväntas generera mervärde för bolaget, kan rättsliga konsekvenser komma att aktualiseras. Trots att den aktiebolagsrättsliga regleringen tydligt präglas av vinstsyftespresumtionen och att viss risk är förknippad med ett syftesstridigt agerande har lagstiftaren genom diverse rättsliga konstruktioner möjliggjort för en delvis och helt avvikande syftesbild. Med ett brett for

CSR och hållbart företagande är traditionellt sett flexibelt hållna begrepp som företag uppmuntras att arbeta med på eget initiativ. Med vägledning av internationella standarder uppmuntras företag minimera negativa konsekvenser som deras verksamheter kan generera. Mot bakgrund av ett ökat behov av transparens och enhetlighet mellan företag som är verksamma på EU:s inre marknad har hållbarhetsredovisningsdirektivet antagits. Direktivet, vilket har genomförts i svensk rätt genom införande av bland annat 6 kap 12 § årsredovisningslagen, föreskriver en skyldighet för företag av viss storlek att identifiera väsentliga risker i verksamheten och redovisa dessa i en hållbarhetsredovisning som del av företagets förvaltningsberättelse. Riskidentifieringen ska göras mot bakgrund av vad som är nödvändigt för förståelse av företagets verksamhet, och innefatta risker i affärsförbindelser när det är relevant. En av de aspekterna som företag ska identifiera och redovisa risken för är korruption. Hållbarhetsredovisningskravet gäller från och med redovisningen av verksamhetsåret 2017. Svenska staten är en stor bolagsägare i Sverige och ställer krav på de statligt ägda bolagen att agera föredömligt på området för hållbart företagande, bland annat genom krav på efterlevnad av en framtagen ägarpolicy. Inom ramen för en empirisk studie har 47 statligt ägda bolags hållbarhetsredovisningar för verksamhetsåret 2016 granskats. Syftet var att fastställa hur de statligt ägda bolagen arbetar med identifiering och redovisning av risker för korruption, mot bakgrund av att redovisningskravet hittills inte har varit rättsligt bindande. Mot bakgrund av det varierande resultatet som studien visar kan ifrågasättas om samtliga av de statligt ägda bolagen agerar med en sådan föredömlighet som föreskrivs i ägarpolicyn. Genom en analys av huruvida hållbarhetsredovisningsdirektivet och 6 kap. 12 § årsredovisningslagen kan förhindra den underlåtenhet att redovisa risker för korruption som idag torde vara mö

Mängden resurser som förbrukas i dagens samhälle är ett problem. I Sverige förbrukas resurser som motsvarar två och ett halvt jordklot. Det är en ohållbar utveckling och FN har bland annat satt upp målet att halvera avfallet fram till år 2030. Matavfallet uppgår till 1,3 miljoner ton per år i Sverige och det sägs att en tredjedel av all mat som produceras slängs. Matsvinn uppstår i alla delar av livsmedelskedjan, det är därför viktigt att alla bidrar. Hållbart företagande är ett begrepp som blivit allt vanligare inom svenskan och har myntats för att visa vikten av långsiktigt hållbara företag där miljöpåverkan som kopplas till risker och affärsmöjligheter för företagen vägs in. Nya metoder för styrning har vuxit fram, däribland den cirkulära ekonomin. En cirkulär ekonomi har som syfte att efterlikna naturens egna kretslopp i så hög utsträckning som möjligt. Grundtankarna innebär bland annat att all energi som används kommer från förnybar energi, att nyttja resurser till dess fullo tills det inte går att använda mer och därefter ska naturen kunna bryta ner materialen. En cirkulär ekonomi syftar till effektiv resursanvändning som även inkluderar ekonomiska fördelar. Näringslivet har ett stort ansvar i att visa framfötterna för att få fler att våga följa efter och göra en förändring. Det krävs åtgärder inom livsmedelsbutiker för att minska på svinnet och studien fokuserar därför på hur livsmedelsbutiker kan minska på matsvinn genom tillämpning av cirkulär ekonomi och avfallshierarkin.

Allt fler företag har hållbarhet i sina strategiska mål. Att rapportera i enlighet med de nya lagkraven på hållbarhetsinformation är en bra början, men inte tillräckligt för att nå upp till hållbarhetsmålen. Fokus bör också läggas på hur strategier om hållbarhet kan implementeras i företagets operativa processer med hjälp av företagets styrsystem. Annars riskerar hållbarhetsarbetet att fallera och endast bli en pappersprodukt., Artikel publicerad i Balans Fördjupningsbilaga.

In this essay I analyse how three Swedish companies with different types of governance carry out work aimed at promoting inclusion with focus on gender and ethnicity. There are three study questions: How does the type of governance affect the inclusion work in terms of national and international law? How do the companies operate within the framework of social sustainability in order to combat a homogeneous composition in relation to promotion to higher positions? Do the implementation strategies of the studied companies differ? The conclusions are that the implementation strategies differ between the studied companies and that the type of governance exerts has significant influence on the implementation strategies to promote and enhance inclusion to higher positions. Successful implementation strategies are guided by the principal’s intentions as well as the agenda of the company management., I uppsatsen analyserar jag hur tre svenska företag med skilda bolagsformer, inom ramen för sitt sociala ansvarstagande, bedriver inkluderingsarbete med fokus på kön och etnicitet. Studien har tre frågeställningar: Hur påverkar bolagsformen inkluderingsarbetet i förhållande till nationell rätt och folkrätt? Hur arbetar företagen inom ramen för sitt sociala hållbarhetsarbete i sitt försök att motverka eventuell homogen sammansättning vid befordran till högre positioner? Finns det skillnader mellan de studerade företagens implementeringsstrategier? Denna studie visar att bolagsformen och ägarstrukturen har en signifikant påverkan av val på implementeringsstrategier för att främja en ökad inkludering bland anställda i ledande positioner. Framgången med implementeringsstrategier styrs av såväl uppdragsgivares intentioner som bolagsledningens agenda.

Problemformuleringen för denna uppsats grundar sig i det faktum att företag begår människorättskränkningar trots deras engagemang i hållbart företagande och Corporate Social Responsibility (CSR). Eftersom problemen kvarstår finns det ett intresse i att undersöka företagens riktlinjer för hållbart företagande och CSR. Företagens riktlinjer är utformade genom befintliga teorier och modeller om hållbart företagande och CSR. Uppsatsen avser därmed att undersöka de grundläggande teorierna om konceptet CSR och vilken roll mänskliga rättigheter spelar. Teorin som applicerats på materialet är Thomas Pogges negativa skyldigheter och bidrar till att belysa både problem och möjligheter. Pogges bidrag lyfter CSR som en social institution och visar på konsekvenser av CSR genom upprätthållandet av sociala institutioner i form av människorättskränkningar. Metoden, argumentationsanalys, bidrar till att undersöka hur de grundläggande teorierna övertalar läsaren om sitt koncept av CSR och framhäver bakomliggande syften. Uppsatsen bidrar till att belysa bristen på människorättsperspektiv för konceptet CSR och förtydligar konceptets problem i att uppmana företag att ta ett socialt ansvar.

Hållbart företagande handlar idag om att använda resurserna på ett smartare sätt och genom det uppnå ekonomiska fördelar, resurserna i detta fallet är miljö- och socialansvar. Företag kan idag välja att frivilligt anta hållbarhetsfrågan men som många forskare visat genom undersökningar att företag med ett aktiv hållbarhetsarbete är mer ekonomiskt lönsamma än de som inte satsar. Men hur kan då tjänsteproducerande företag som inte har möjlighet att bidra genom produkteffektivisering eller liknande som produktproducerade företag kan? Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur den valda organisationen skapar ekonomiska fördelar genom att ta ett miljö och socialansvar. Från ett externt perspektiv på samhällsnivå till ett internt perspektiv på organisations- och individnivå har vi strävat efter att identifiera hur besluten tas i praktiken inom en affärsverksamhet. Vi har gjort en kvalitativ fallstudie och samlat in empiri från semistrukturerade intervjuer och företagsdokument. Från empirin har vi analyserat organisationens hållbarhetsarbete i form av lönsamhetsaspekter. Vårt resultat visade att hållbarhet och lönsamhet hänger närmare ihop än vad vi tidigare trodde om tjänsteproducerande företag. Vidare visade resultatet att organisationen i vår studie lyckats väl med att implementera hållbarhetstänket på alla nivåer samt att förena hållbarheten med praktiken. Dock återstår problematiken att ingen redovisning görs av den icke-finansiella informationen vilket kan bidra till att trovärdigheten förminskas., Sustainable business is today about using the company's resources in a smarter way and through it achieve economic benefits, the resources in this case is the environmental and social response. Companies can choose to voluntarily adopt the sustainability issue, but many researchers have shown through studies that companies that work active with sustainability is more economical profitable than those that not invest in this subject. But how can the service companies, that can´t streamlining product or similar, contribute as the product companies? Our purpose with this study is to examine how the selected organization creates economic benefits by taking environmental and social responsibility. From an external perspective on the societal level to an internal perspective on the organizational and individual level. We have made a qualitative case study and collected empirical data from semi-structured interviews and business documents. We have analysed the organization's sustainability performance that have been collected from the empirical data in terms of profitability aspects. Our results showed that sustainability and profitability are closer connected than we previously thought about the service companies. The results also showed that the organization in our study succeeded in implement sustainability thinking in all levels and to combine sustainability with practice. The problem that no accounting is made on the non-financial information is still remaining. This information can contribute to a diminished credibility.

Medierna som moralisk domstol

Hållbart företagande, företags samhällsansvar eller CSR – corporate social responsibility – är begrepp som gemensamt vittnar om ett ökat intresse för frågor som rör företagens roll och ansvar i samhället. Det är dock långt ifrån självklart vad detta ansvar innefattar. Den här rapporten analyserar mediernas makt att forma uppfattningar om ansvar. Vad lyfts fram och vad väljs bort när moraliskt laddade frågor granskas? Varför blir vissa organisationer, ledare och ansvarsfrågor synligare än andra? Vilken roll har medierna för att sätta agendan för vad som är företagens ansvar och vad som är ett ansvarsfullt agerande? Hur ser de mediala bilderna av ansvar ut?, Medierna som moralisk domstol

Uppsatsens syfte har varit att ge indikationer på förekommande CSR-verktyg och arbete relaterat till socialt hållbart företagande samt dess effekter inom svenska statliga företag. Genom att relatera de statliga företagens hållbarhetsarbete med dess effekter kan uppsatsen bringa information till detta, hittills, outforskade område samt visa på vilka utfall detta socialt hållbara arbete kan medföra. Uppsatsen använder som ansats och metod jämförande dokumentstudier av tre statliga företag – Apoteket, Systembolaget och Bilprovningen – valda utifrån ett idealistiskt urval till följd av deras framträdande roll inom hållbarhetsarbete bland statliga företag. Insamling av material genomfördes med hjälp av företagens hållbarhetsredovisningar samt andra tillgängliga informationskanaler. Undersökningen visar på både likheter, skillnader och mönster mellan studiens tre statliga företag. CSR-inriktade verktyg och processer existerar inom företagens uttalade strategier och planer, dock finns ett behov att förbättra processer kring uppföljning för att försäkra sig att arbetet drivs igenom enligt planerna samt att lärdomar kan dras från de utfall arbetet medför.

Sedan millennieskiftet har Coporate Social Responsibility (CSR) som fenomen fått ett allt större utrymme på politiska agendan i Europeiska Unionen (EU) och Förenta Nationerna (FN). I dag har CSR arbetet även blivit en del av Sveriges förvaltnings arbete i den lokala institutionella kontexten. Vi har identifierat ett antal faktorer som har lett till framväxten och utformningen av CSR i den lokala förvaltningen i Malmö Stad. Framväxten av CSR i den politiska institutionen har att göra med företagens engagemang i dessa mjuka frågor och liberalisering av staten som gjort att företagen ses som en legitim deltagare i den politiska processen. En annan faktor kan vara påtryckningar från medborgare och icke-statliga organisationer att de politiska institutionerna ska kräva av företagen att agera ansvarstagande. CSR handlar för förvaltning om ett konkurrensmedel och att delta i transnationella samarbeten. Begreppet är brett och tolkningsutrymme finns för hur arbetet kan utformas, och tenderat att utformas i enlighet med redan etablerade projekt och intressen i institutionerna. I Sverige har inte CSR arbete blivit en del i förvaltningens kärnverksamhet, med undantag för den offentliga upphandlingen. En viss skepsis och kunskapsbrist finns kring CSR och att frågor kring hållbarhet inte är något nytt i den svenska institutionella kontexten. Den institutionaliserade svenska modellen har tidigare varit grunden för samma tankar om ett socialt ansvarstagande och demokratiskt företagande.

Hållbart företagande tar fasta på principen om hållbar utveckling och åsyftar ett ansvarsfullt företagande med hänsyn till kommande generationer. Corporate Social Responsibility (CSR) är det internationella begrepp som motsvarar vad vi benämner hållbart företagande. Syftet med uppsatsen är att undersöka dagens miljölagstiftning och besvara frågan huruvida denna utgör hinder eller möjligheter för hållbart företagande. Begreppet hållbart företagande används således i denna uppsats som en synonym till CSR. I grunden handlar det om ett ansvarsfullt företagande på områdena miljö, antikorruption, arbetsvillkor och mänskliga rättigheter. Uppsatsen behandlar enbart miljömässigt ansvarstagande. I undersökningen har näringsverksamhet som enligt miljölagstiftningen är en miljöfarlig verksamhet, använts som ett fiktivt exempel. Denna benämns Textilfabriken och har som verksamhetsföremål infärgning av textilier. Gällande svensk miljölagstiftning studeras i relation till denna tänkta miljöfarliga verksamhet för att undersöka nedanstående frågeställning: Utgör dagens svenska miljölagstiftning hinder eller möjligheter för hållbart företagande? Traditionell rättsdogmatisk metod har använts vilken vilar på juridisk metod samt rättskälleläran. Samhällsvetenskapligt material har kompletterats med. Hållbart företagande har studerats främst i doktrin, litteratur om CSR och i regeringens strategi Hållbart företagande, en plattform för svenskt agerande från 2013. Undersökningen har tagit utgångspunkt i svensk miljölagstiftning, dess förarbeten och doktrin. Det kan konstateras att det förekommer vissa hinder för en näringsverksamhet som avser bedriva hållbart företagande men som i och med dess verksamhetsföremål utgör en miljöfarlig verksamhet. Hindren kan dock omvandlas till möjligheter genom diverse åtaganden så att miljöbalkens krav uppfylls.

Syfte: Syftet med uppsatsen är redogöra för och förklara hur företagen idag redovisar sin hållbarhet enligt GRI: s riktlinjer. Utifrån det kommer vi att klargöra hur den bästa praktiken för hållbarhetsredovisning ser ut. Metod: I vår uppsats har vi arbetat med kvalitativ metod då syftet med vår uppsats är av förstående karaktär, och en normativ ansats då målet med uppsatsen är att komma med förbättrande förslag och en lösning på vår problemställning. Vi har vidare använt oss av en induktiv ansats och genomfört intervjuer med representanter från fyra företag och fyra revisionsbyråer. Teoretiskt perspektiv: Aktuella artiklar, hållbart företagande, redovisningens förändring och effekter av redovisningens regleringar har varit grundvalen i litteraturgenomgången. Empiri: Vi har samlat in våra empiriska data per telefon och besök, samt genom intervjuer med utvalda respondenter. Företagen vi intervjuade är: Volvo Car Corporation, Tetra Pak, SAS och Vattenfall. Revisionsbyråerna vi intervjuade är: KPMG, Ernst & Young, Deloitte och Öhrlings PricewaterHouseCoopers. Intervjufrågorna ställdes med ett frågeformulär som underlag, men med plats för följdfrågor. Slutsatser: Vi anser att den bästa praktiken tar hänsyn till alla intressenters krav, och vid förändrade intressentkrav bör ny reglering ske. Denna reglering bör, genomföras av staten samt utarbetas av redovisningsprofessionen. Ny anpassad reglering innebär att harmoniseringen mellan intressenternas krav och praktiken ökar, vilket innebär att kvaliteten på redovisningspraktiken höjs.