Search

This master thesis deals with the theory of Lexical-Functional Grammar (LFG) and the phenomena of phonetic non-realisation in Japanese and Korean. Radical pro-drop languages, such as those just mentioned, allow linguistic elements in a sentence to be unpronounced without losing grammaticality. The phenomena of phonetic non-realisation include pro-drop, ellipsis, and null arguments. This thesis focuses on three dimensions of LFG to describe these phenomena in Japanese and Korean, namely the constituent-, functional- and argument-structure (c-, f- and a-structure for short). Firstly, the theory-building terms of LFG, namely Lexical, Functional and Grammar, are introduced and explained. Secondly, detailed information on the three structural levels is provided. Thirdly, the correspondence between these dimensions is illustrated using a Japanese and Korean example. Fourthly, the terms pro-drop, ellipsis and null argument are distinguished from each other and their state of research regarding the Japanese and Korean language is presented. Lastly, the phenomena of phonetic non-realisation of the two languages are examined within the framework of LFG. The thesis uses descriptive and comparative methods to analyse the differences and similarities between Japanese and Korean concerning their c-, f- and a-structure. The analysis shows that, due to their structural similarity and agglutinative nature, the two languages are also similar in terms of their behaviour regarding pro-drop, ellipsis, and null arguments. Japanese and Korean both allow the subject, direct and indirect object argument to be omitted if the context is given by the preceding discourse. It is possible that the linguistic entities are absent in the c-structure but information on them is present in the f- and a-structure., Simone Fuchs, BA, in englischer Sprache, Masterarbeit Universität Innsbruck 2023

Grammatikundervisningens innehåll och metoder har kritiserats. Forskning har belyst att det finns ett glapp mellan teori och praktik när det kommer till synen på grammatik och grammatikundervisning. Språkvetenskapen förordar en deskriptiv grammatik och att grammatiken kopplas till sammanhang där den skapar betydelse medan praktiken återspeglar en preskriptiv och formfokuserad grammatik. Skolans undervisning ska bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (SFS 2010:800). Forskning kring grammatik bör därmed ligga till grund för grammatikundervisningen i skolan. Syftet med studien är att med stöd av Blooms reviderade taxonomi bidra med kunskap om relationen mellan synen på grammatik och grammatikanvändning i ämnesplanen för svenska på gymnasiet med fokus på Svenska 2 och synen i två nya läroböcker riktade mot kursen Svenska 2. De läroböcker som analyseras är Svenska 2 helt enkelt (Nilsson & Winqvist, 2021) och Punkt. Svenska 2 (Helldén & Svärd, 2021). Studiens frågeställningar är: Vilka kognitiva processer och kunskapsdimensioner lyfts i ämnesplanen och kursen Svenska 2? Vilka kognitiva processer och kunskapsdimensioner fokuserar grammatikövningar i läroböcker för Svenska 2? Hur ser relationen ut mellan de kognitiva processerna och kunskapsdimensionerna som lyfts i ämnesplanen och kursen Svenska 2 och de som fokuseras i läroböcker för Svenska 2? Genom kategoriseringen i Blooms reviderade taxonomi analyseras den syn på grammatik och grammatikanvändning som framträder. Resultatet visar att ämnesplanen återspeglar en funktionell syn på grammatik och grammatikanvändning som ligger i linje med språkvetenskapens syn på grammatik. Endast en av de undersökta läroböckerna återspeglar samma syn och uppvisar samstämmighet med ämnesplanen. Att synen på grammatik skiljer sig mellan läroböcker som tar sin utgångspunkt i samma ämnesplan utgör ett intressant resultat i studien. Slutsatsen som dras utifrån resultatet är att ämnesplanens funktionella ansats är otydlig o, The content and methods of grammar teaching have been criticized. Research has highlighted that there is a gap between theory and practice when it comes to views on grammar and grammar teaching. Linguistics advocates descriptive grammar and linking it to contexts where it creates meaning, whereas practice reflects a prescriptive and form-focused grammar. School teaching should be based on science and proven experience (SFS 2010:800). Research on grammar should therefore form the basis for the teaching of grammar in schools. The purpose of the study is to use Bloom's revised taxonomy to contribute knowledge about the relationship between the view of grammar and grammar use in the syllabus for Swedish subject in upper secondary school with a focus on the course Swedish 2 and the view in two new course books for the course Swedish 2. The course books analyzed are Svenska 2 helt enkelt (Nilsson & Winqvist, 2021) and Punkt. Svenska 2 (Helldén & Svärd, 2021). The questions of the study are: Which cognitive processes and aspects of knowledge are highlighted in the syllabus for Swedish and the course Swedish 2? Which cognitive processes and aspects of knowledge do the grammar exercises in course books for Swedish 2 focus on? What is the relationship between these cognitive processes and aspects of knowledge as highlighted in the syllabus and the Swedish 2 course, and those which are focused on in the course books for Swedish 2? Through the categorization in Bloom’s revised taxonomy, the view of grammar and grammar use that emerges is analyzed. The results show that the syllabus reflects a functional view of grammar and grammar use which is in line with a linguistic view of grammar. Only one of the investigated course books reflects this same view and shows compliance with the syllabus. The fact that the view on grammar differs between course books which are based on the same syllabus is an interesting result of the study. The conclusion drawn from the results is tha

Språk är ett viktigt verktyg för kommunikation som används dagligen i samspelet individer emellan. Grammatik som är språkets regler för uppbyggnad däremot används inte lika ofta på ett medvetet sätt. Majoriteten av elever på grundskolan har en negativ eller neutral inställning till grammatikundervisning och detta kan förklaras av en mängd olika faktorer såsom undermåliga uppgifter, oengagerade lärare eller alltför hög abstraktionsnivå på uppgifterna. Forskningsperspektivet i denna uppsats är sociokulturell teori, forskare som Vygotskij, Säljö samt Cummins och hans välanvända fyrfältsmodell fungerar som verktyg för lärares didaktiska arbete, i detta fall grammatikundervisning men används också som analytiskt redskap i det här arbetet. Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan kognitivt utmanande samt kontextbunden inlärning och elevernas eventuellt positiva inställning till grammatikundervisning i ämnet svenska. En kvantitativ ansats har valts varvid enkätundersökningar har använts som datainsamlingsmetod. Urvalet består av 99 elever på en kommunal högstadieskola i en större västsvensk stad. Enkäterna har analyserats genom en envägs variansanalys (ANOVA). Resultatet har visat på samband mellan kognitivt utmanande samt kontextbunden inlärning (Cummins fält B) och elevers positiva inställning till grammatik.

Grammatikundervisning är ett omdebatterat ämne och olika forskningsrön revolutionerar synen på grammatikundervisning till och från. Eftersom själva ordet grammatik endast uppträder i den gymnasiala kursen Svenska 2, är det intressant att undersöka huruvida och i så fall hur grammatikföreteelser ter sig i alla tre gymnasiala årskurser. Detta görs i denna studie genom analys av två olika läromedel: Svenska helt enkelt och Svenska impulser. Analysen undersöker vilka grammatiska företeelser som lyfts i läromedlen, med vilket språk detta görs samt vilka språkliga nivåer läromedlen lägger fokus på när det gäller grammatiska företeelser. Vidare undersöks det hur dessa grammatiska företeelser kontextualiseras samt hur läromedlen stimulerar elever till metakognitiva aktiviteter som involverar grammatiska företeelser. Studien utgår ifrån sådana teorier som Vygotskys och Deweys syn på lärande, Hallidays funktionella grammatik, traditionell grammatik och genreteorin. Vidare tar studien även avstamp i teorin om hur man kan tala om språk. Studien visar att grammatiska företeelser inte bara uppträder i kursen Svenska 2, utan följer eleverna mer eller mindre under alla tre årskurser, dock med olika stort fokus, särskilt när det gäller årskurs tre. Trots att de grammatiska företeelserna som berörs i läromedlen är i stort sett samma, visar studien på en väsentlig skillnad när det gäller hur grammatiken presenteras och lärs ut, särskilt när det gäller kontextualisering av grammatiska företeelser. Studien indikerar att läromedlet Svenska helt enkelt är mer förenligt vad gäller den gällande läroplanens föreskrifter om grammatikundervisning samt följer även den aktuella vetenskapens rekommendationer kring just grammatikundervisning. Denna slutsats baseras på det faktum att i kommentarmaterialet Svenska 2 lyfts funktionalitet och grammatikens potential att utgöra ett verktyg till att uppnå andra mål, än endast mål som handlar om att få kunskaper om grammatik. Det ska dock understrykas att

En esta tesina nos proponemos investigar las diferencias en la enseñanzaaprendizaje de aspectos gramaticales con dos recursos diferentes: letras de canciones en español y el libro de texto. También investigaremos la relación entre los conocimientos previos de los alumnos y las producciones lingüísticas de los mismos alumnos. Para ello hemos llevado a cabo una investigación donde una clase estudia las estructuras pronominales con la letra de una canción y el pretérito indefinido con un libro de texto mientras que otra clase estudia las estructuras pronominales con el libro de texto y el pretérito indefinido con la letra de una canción. Ambas clases realizan finalmente una prueba relativa a cada combinación de aspecto gramatical y recurso didáctico. Debido a la gran variación en los resultados no se han podido establecer diferencias notables en los resultados en cuanto a los recursos didácticos. Tampoco se han podido corroborar diferencias en los resultados respecto a los conocimientos previos de los alumnos., The purpose of this essay is to investigate the differences in the teaching and learning of grammatical aspects using two different resources: songs in Spanish and a textbook. The essay also investigates the relationship between the students’ previous knowledge and their results. In order to achieve those purposes, an investigation took place where one group of students study pronominal structures through song lyrics and the preterite tense through a textbook while another group of students study pronominal structures through a textbook and the preterite tense through song lyrics. Further on, both classes take an exam in relation to each combination of grammatical aspect and didactic resource. Due to the great variation in the results no differences could be defined regarding the didactic resources nor regarding the relation between the students’ previous knowledge and the results in the exams.

I dette speciale undersøges progressivt aspekt i moderne tysk skrift- og talesprog ud fra en korpuslingvistisk metode for at søge svar på, om der er forskel i anvendelsen af konstruktionerne am/beim/im X-en sein, samt hvilke verber der kan indgå i konstruktionerne, dvs. hvor langt konstruktionerne er nået i gramma-tikaliseringsprocessen. Gennem en kvantitativ, korpuslingvistisk undersøgelse af de progressive forekomster i både moderne tysk skrift- og talesprog i Das Deutsche Referenzkorpus (DeReKo) og Datenbank für Gesprochenes Deutsch (DGD) bliver anvendelsen og frekvensen systematisk behandlet og vurderet ud fra de empiriske undersøgelser. Andre emner i dette speciale er sprogforandring (dvs. grammatikalisering) i kombination med aspekt og aspektkategorisering som redskaber for at kunne give en vurdering af konstruktionernes grammatikaliseringsgrad og fremtidsudsigter. I analysen viser de forskellige valens- og verbalkategorier af de progressive forekomster, at am-varianten både er den mest frekvente og kompatible, især i det mundtlige sprog. Ved anvendelsen af den statistiske chi-kvadrattest har resultaterne vist sig signifikante, dvs. videnskabeligt plausible. Grammatikaliseringsparametrene taget i betragtning tyder det også på, at am-konstruktionen er nået længst i grammatikaliseringsprocessen. Mindre grammakaliseret og sjældnere er beim-progressiv og mest inkompatibel er im-konstruktionen, hvis brug næsten udelukkende er begrænset til idiomatiske udtryk. Ingen af konstruktionerne er dog nået til ende i grammatikaliseringsprocessen, da progressivt aspekt endnu ikke er en grammatisk kategori i tysk, og de undersøgte konstruktioner ofte forekommer med en eksplicit leksikalsk progressiv markør. Resultaterne indikerer en fortsat videreudvikling. Tilbage er der kun at sige: Der Progressiv ist am Studiert-Werden!, This master's thesis examines the progressive aspect in modern written and spoken German using a corpus linguistic method in order to answer the following questions: if there are differences in the use of the progressive constructions am/beim/im X-en sein and which verbs these constructions can contain, i.e. how far they are in the grammaticalization process. Through a quantitative, corpus-based study of the progressive occurrences in both modern written and spoken German using the corpora Das Deutsche Referenzkorpus (DeReKo) and Datenbank für Gesprochenes Deutsch (DGD), use and frequency are systematically treated and estimated based on empirical studies. Other topics in this thesis are language change (i.e. grammaticalization) combined with aspect and aspect categorization, used as tools in order to provide an assessment of the degree of grammaticalization in the constructions and their future prospects. In the analysis, most importantly, the various valence and verb categories of the progressive occurrences show that the am X-en sein variant is both the most frequent and compatible one, especially in the spoken language. By using the statistical chi-square test, the results were found to be significant, i.e. scientifically plausible. Considering grammaticalization parameters, it also seems like the “am” construction is the furthest in its grammaticalization process. Less grammatical and rarer is the “beim” progressive and the “im” construction is the most incompatible, as its use is almost exclusively limited to idiomatic expressions. However, none of the constructions have reached the end of the grammaticalization process, since the progressive is not yet a grammatical category in German. In addition, the examined constructions often occur together with an explicit lexical progressive marker. The results indicate continued development. All that remains to say is: Der Progressiv ist am Studiert-Werden!

Grammatikundervisningens innehåll och metoder har kritiserats. Forskning har belyst att det finns ett glapp mellan teori och praktik när det kommer till synen på grammatik och grammatikundervisning. Språkvetenskapen förordar en deskriptiv grammatik och att grammatiken kopplas till sammanhang där den skapar betydelse medan praktiken återspeglar en preskriptiv och formfokuserad grammatik. Skolans undervisning ska bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (SFS 2010:800). Forskning kring grammatik bör därmed ligga till grund för grammatikundervisningen i skolan. Syftet med studien är att med stöd av Blooms reviderade taxonomi bidra med kunskap om relationen mellan synen på grammatik och grammatikanvändning i ämnesplanen för svenska på gymnasiet med fokus på Svenska 2 och synen i två nya läroböcker riktade mot kursen Svenska 2. De läroböcker som analyseras är Svenska 2 helt enkelt (Nilsson & Winqvist, 2021) och Punkt. Svenska 2 (Helldén & Svärd, 2021). Studiens frågeställningar är: Vilka kognitiva processer och kunskapsdimensioner lyfts i ämnesplanen och kursen Svenska 2? Vilka kognitiva processer och kunskapsdimensioner fokuserar grammatikövningar i läroböcker för Svenska 2? Hur ser relationen ut mellan de kognitiva processerna och kunskapsdimensionerna som lyfts i ämnesplanen och kursen Svenska 2 och de som fokuseras i läroböcker för Svenska 2? Genom kategoriseringen i Blooms reviderade taxonomi analyseras den syn på grammatik och grammatikanvändning som framträder. Resultatet visar att ämnesplanen återspeglar en funktionell syn på grammatik och grammatikanvändning som ligger i linje med språkvetenskapens syn på grammatik. Endast en av de undersökta läroböckerna återspeglar samma syn och uppvisar samstämmighet med ämnesplanen. Att synen på grammatik skiljer sig mellan läroböcker som tar sin utgångspunkt i samma ämnesplan utgör ett intressant resultat i studien. Slutsatsen som dras utifrån resultatet är att ämnesplanens funktionella ansats är otydlig o, The content and methods of grammar teaching have been criticized. Research has highlighted that there is a gap between theory and practice when it comes to views on grammar and grammar teaching. Linguistics advocates descriptive grammar and linking it to contexts where it creates meaning, whereas practice reflects a prescriptive and form-focused grammar. School teaching should be based on science and proven experience (SFS 2010:800). Research on grammar should therefore form the basis for the teaching of grammar in schools. The purpose of the study is to use Bloom's revised taxonomy to contribute knowledge about the relationship between the view of grammar and grammar use in the syllabus for Swedish subject in upper secondary school with a focus on the course Swedish 2 and the view in two new course books for the course Swedish 2. The course books analyzed are Svenska 2 helt enkelt (Nilsson & Winqvist, 2021) and Punkt. Svenska 2 (Helldén & Svärd, 2021). The questions of the study are: Which cognitive processes and aspects of knowledge are highlighted in the syllabus for Swedish and the course Swedish 2? Which cognitive processes and aspects of knowledge do the grammar exercises in course books for Swedish 2 focus on? What is the relationship between these cognitive processes and aspects of knowledge as highlighted in the syllabus and the Swedish 2 course, and those which are focused on in the course books for Swedish 2? Through the categorization in Bloom’s revised taxonomy, the view of grammar and grammar use that emerges is analyzed. The results show that the syllabus reflects a functional view of grammar and grammar use which is in line with a linguistic view of grammar. Only one of the investigated course books reflects this same view and shows compliance with the syllabus. The fact that the view on grammar differs between course books which are based on the same syllabus is an interesting result of the study. The conclusion drawn from the results is tha

The aim of this essay is to study the place and function of grammar as a teaching area in the policy documents for compulsory and upper secondary school in Sweden. Furthermore, the essay aims to examine potential similarities and differences regarding grammar in the documents of the different school forms. The used method is a thematic analysis, where the material has been coded and classified into themes. Based on the analysis, two main themes were identified: grammar and progress. The two main themes could then be divided into several subthemes, which further describes the place and function of grammar within the policy documents.

Grammatikundervisning är ett omdebatterat ämne och olika forskningsrön revolutionerar synen på grammatikundervisning till och från. Eftersom själva ordet grammatik endast uppträder i den gymnasiala kursen Svenska 2, är det intressant att undersöka huruvida och i så fall hur grammatikföreteelser ter sig i alla tre gymnasiala årskurser. Detta görs i denna studie genom analys av två olika läromedel: Svenska helt enkelt och Svenska impulser. Analysen undersöker vilka grammatiska företeelser som lyfts i läromedlen, med vilket språk detta görs samt vilka språkliga nivåer läromedlen lägger fokus på när det gäller grammatiska företeelser. Vidare undersöks det hur dessa grammatiska företeelser kontextualiseras samt hur läromedlen stimulerar elever till metakognitiva aktiviteter som involverar grammatiska företeelser. Studien utgår ifrån sådana teorier som Vygotskys och Deweys syn på lärande, Hallidays funktionella grammatik, traditionell grammatik och genreteorin. Vidare tar studien även avstamp i teorin om hur man kan tala om språk. Studien visar att grammatiska företeelser inte bara uppträder i kursen Svenska 2, utan följer eleverna mer eller mindre under alla tre årskurser, dock med olika stort fokus, särskilt när det gäller årskurs tre. Trots att de grammatiska företeelserna som berörs i läromedlen är i stort sett samma, visar studien på en väsentlig skillnad när det gäller hur grammatiken presenteras och lärs ut, särskilt när det gäller kontextualisering av grammatiska företeelser. Studien indikerar att läromedlet Svenska helt enkelt är mer förenligt vad gäller den gällande läroplanens föreskrifter om grammatikundervisning samt följer även den aktuella vetenskapens rekommendationer kring just grammatikundervisning. Denna slutsats baseras på det faktum att i kommentarmaterialet Svenska 2 lyfts funktionalitet och grammatikens potential att utgöra ett verktyg till att uppnå andra mål, än endast mål som handlar om att få kunskaper om grammatik. Det ska dock understrykas att

En esta tesina nos proponemos investigar las diferencias en la enseñanzaaprendizaje de aspectos gramaticales con dos recursos diferentes: letras de canciones en español y el libro de texto. También investigaremos la relación entre los conocimientos previos de los alumnos y las producciones lingüísticas de los mismos alumnos. Para ello hemos llevado a cabo una investigación donde una clase estudia las estructuras pronominales con la letra de una canción y el pretérito indefinido con un libro de texto mientras que otra clase estudia las estructuras pronominales con el libro de texto y el pretérito indefinido con la letra de una canción. Ambas clases realizan finalmente una prueba relativa a cada combinación de aspecto gramatical y recurso didáctico. Debido a la gran variación en los resultados no se han podido establecer diferencias notables en los resultados en cuanto a los recursos didácticos. Tampoco se han podido corroborar diferencias en los resultados respecto a los conocimientos previos de los alumnos., The purpose of this essay is to investigate the differences in the teaching and learning of grammatical aspects using two different resources: songs in Spanish and a textbook. The essay also investigates the relationship between the students’ previous knowledge and their results. In order to achieve those purposes, an investigation took place where one group of students study pronominal structures through song lyrics and the preterite tense through a textbook while another group of students study pronominal structures through a textbook and the preterite tense through song lyrics. Further on, both classes take an exam in relation to each combination of grammatical aspect and didactic resource. Due to the great variation in the results no differences could be defined regarding the didactic resources nor regarding the relation between the students’ previous knowledge and the results in the exams.

I denna studie undersöks grammatikkapitel i läroböcker för kursen Svenska 2 i gymnasiet. Syftet är att undersöka huruvida de innehåller felaktigheter eller problematiska formuleringar som kan hämma elevers förståelse av grammatik samt om de har ett funktionellt perspektiv som leder till skrivutveckling. Fem läroböcker från olika förlag har granskats med hjälp av en innehållsanalys. Utifrån analysen undersöktes om elever med hjälp av böckerna ges möjlighet att tillägna sig tröskelbegrepp inom grammatiken. Tröskelbegrepp innefattar svåra begrepp som elever och studenter måste förstå och tillägna sig för att kunna gå vidare i sitt lärande. Resultatet visar att läroböckerna innehåller många fel och problematiska formuleringar som på goda grunder kan antas hämma elevers förståelse av grammatiken. Dessutom saknas generellt det funktionella perspektiv som i flera studier har visats fungera för att hjälpa elever att utvecklas som skribenter.

Syftet med denna studie är att få en större förståelse för hur elever som nu läser kursen Svenska 2 upplever sin motivation till att utveckla sina grammatikkunskaper i svenska och till grammatikmomentet i gymnasieskolans svenskämne gällande graden av motivation och bakomliggande faktorer. Denna studie baseras på både kvantitativa och kvalitativa metoder genom en digital enkät. Informanterna utgörs av 44 elever som läser kursen Svenska 2. Diagram användes för att bearbeta de slutna frågorna i enkäten och innehållsanalys användes för att bearbeta de öppna frågorna. Self-determination theory (SDT) användes för att analysera det bearbetade materialet. Resultaten visar att eleverna är övervägande omotiverade eller neutralt inställda till sin motivation till att utveckla sina grammatikkunskaper och till grammatikmomentet i skolan men däremot ser många nyttan med grammatiken, något som kan relateras till internalisering utifrån SDT. Bakomliggande faktorer som återfinns är de följande: tråkigt/ointresse, roligare uppgifter eller arbetssätt, kan redan, jobb, allmänna användningsområden, viktigt men..., nyttan för skolan, vilja att lära, varför?, teknik och lära sig andra språk. Dessa ger i vissa fall uttryck för inre respektive yttre motivation men många faktorer inom SDT som har en positiv påverkan för motivationen kan sägas saknas, såsom competence, relatedness och autonomy. Pedagogiska implikationer som följer på dessa slutsatser är bl.a. att grammatikområdet kan behöva motiveras för eleverna, laborativa uppgifter som ett sätt att anpassa undervisningen efter eleverna och en balans mellan förståelse för elevers negativa inställning, såsom SDT förespråkar, och lärarens egna, positiva, inställning.

Genom denna studie har tre läroböcker analyserats med syftet att åskådliggöra hur dessa förhåller sig till grammatik och grammatikinlärning. Genom läroplanen (GY11) och kursplanen för Svenska som andraspråk får lärare en stark motivering till språkutveckling och bearbetningen av explicita grammatikkunskaper med en bristfällig insikt i hur denna undervisning kan formuleras. Målet var att bygga upp en medvetenhet kring hur läroböcker är uppbyggda. Genom detta skapas möjligheter till att lärare kan reflektera kring ämnet och få en mer omfattande förståelse för hur man kan förhålla sig till de innehåll och de metoder som läroböcker tillhandahåller. Studiens resultat visar att läroböckerna skiljer sig i hur de förhåller sig till språknivå, språkhandlingar samt ett kontrastivt perspektiv, vilka var studiens ingångar. En av läroböckernas grammatikkapitel använder ett förenklat språk både gällande metaspråkliga termer och syntax, medan de andra två inte förhåller sig till ett förenklat språk. Vad gäller språkhandlingar använder läroböckerna, i olika grad, frågor för att stimulera till diskussion och språkreflektion. Två av böckerna visar också vissa förbindelser till ett kontrastivt förhållningssätt.

Svenska för internationella akademiker är en kombinerad text- och övningsbok särskilt framtagen för internationella studenter och akademiker som läser svenska vid universitet och högskola eller inom sfi och vuxenutbildning. Bokens sju kapitel är uppbyggda kring teman, där varje kapitel innehåller autentiska tematexter av varierande svårighetsgrad. Texterna följs av intresseväckande diskussionsfrågor samt uppslag till att undersöka olika ämnen inom kultur och samhällsliv. Till varje kapitel hör en fördjupningsdel som lägger stor vikt vid kommunikativa övningar och aktiverande uppgifter. I fördjupningsdelen finns även tydliga genomgångar av grammatik och ordförråd med tillhörande övningar. Inom varje kapitel finns en progression, från enklare texter och övningar inom temat till mer avancerade. Tanken är att man ska kunna arbeta med kapitlen och delarna i dem i valfri ordning utifrån intresse och språknivå. Till boken hör en webbplats med inlästa ljudfiler till bokens texter och dialoger, fler och fördjupande övningar samt facit. Svenska för internationella akademiker vänder sig till dem som vill studera svenska på B1/B2-nivå upp till C1-nivå på Europarådets nivåskala (CEFR). Boken passar även för självstudier.

The aim of this essay is to study the place and function of grammar as a teaching area in the policy documents for compulsory and upper secondary school in Sweden. Furthermore, the essay aims to examine potential similarities and differences regarding grammar in the documents of the different school forms. The used method is a thematic analysis, where the material has been coded and classified into themes. Based on the analysis, two main themes were identified: grammar and progress. The two main themes could then be divided into several subthemes, which further describes the place and function of grammar within the policy documents.

Denna grammatikbok utgör en grundläggande introduktion till språk­studier i polska och kan användas av alla som vill förvärva praktiska språkkunskaper i polska, såväl på universitetsnivå som inom studiecirklar, språkkurser och genom självstudier. Genom att ge en översiktlig bild av det polska språkets ljudlära, formlära och satsbildning som exemplifieras med många användbara exempel och överskådliga tablåer, vill vi under­lätta inlärningen så mycket som möjligt. Polsk grammatik vänder sig till alla språkälskare och kan med fördel användas som kurslitteratur inom undervisning i polska, främst i Sverige, men även i andra länder.

I denna studie undersöks grammatikkapitel i läroböcker för kursen Svenska 2 i gymnasiet. Syftet är att undersöka huruvida de innehåller felaktigheter eller problematiska formuleringar som kan hämma elevers förståelse av grammatik samt om de har ett funktionellt perspektiv som leder till skrivutveckling. Fem läroböcker från olika förlag har granskats med hjälp av en innehållsanalys. Utifrån analysen undersöktes om elever med hjälp av böckerna ges möjlighet att tillägna sig tröskelbegrepp inom grammatiken. Tröskelbegrepp innefattar svåra begrepp som elever och studenter måste förstå och tillägna sig för att kunna gå vidare i sitt lärande. Resultatet visar att läroböckerna innehåller många fel och problematiska formuleringar som på goda grunder kan antas hämma elevers förståelse av grammatiken. Dessutom saknas generellt det funktionella perspektiv som i flera studier har visats fungera för att hjälpa elever att utvecklas som skribenter.

Syftet med denna studie är att få en större förståelse för hur elever som nu läser kursen Svenska 2 upplever sin motivation till att utveckla sina grammatikkunskaper i svenska och till grammatikmomentet i gymnasieskolans svenskämne gällande graden av motivation och bakomliggande faktorer. Denna studie baseras på både kvantitativa och kvalitativa metoder genom en digital enkät. Informanterna utgörs av 44 elever som läser kursen Svenska 2. Diagram användes för att bearbeta de slutna frågorna i enkäten och innehållsanalys användes för att bearbeta de öppna frågorna. Self-determination theory (SDT) användes för att analysera det bearbetade materialet. Resultaten visar att eleverna är övervägande omotiverade eller neutralt inställda till sin motivation till att utveckla sina grammatikkunskaper och till grammatikmomentet i skolan men däremot ser många nyttan med grammatiken, något som kan relateras till internalisering utifrån SDT. Bakomliggande faktorer som återfinns är de följande: tråkigt/ointresse, roligare uppgifter eller arbetssätt, kan redan, jobb, allmänna användningsområden, viktigt men..., nyttan för skolan, vilja att lära, varför?, teknik och lära sig andra språk. Dessa ger i vissa fall uttryck för inre respektive yttre motivation men många faktorer inom SDT som har en positiv påverkan för motivationen kan sägas saknas, såsom competence, relatedness och autonomy. Pedagogiska implikationer som följer på dessa slutsatser är bl.a. att grammatikområdet kan behöva motiveras för eleverna, laborativa uppgifter som ett sätt att anpassa undervisningen efter eleverna och en balans mellan förståelse för elevers negativa inställning, såsom SDT förespråkar, och lärarens egna, positiva, inställning.

Genom denna studie har tre läroböcker analyserats med syftet att åskådliggöra hur dessa förhåller sig till grammatik och grammatikinlärning. Genom läroplanen (GY11) och kursplanen för Svenska som andraspråk får lärare en stark motivering till språkutveckling och bearbetningen av explicita grammatikkunskaper med en bristfällig insikt i hur denna undervisning kan formuleras. Målet var att bygga upp en medvetenhet kring hur läroböcker är uppbyggda. Genom detta skapas möjligheter till att lärare kan reflektera kring ämnet och få en mer omfattande förståelse för hur man kan förhålla sig till de innehåll och de metoder som läroböcker tillhandahåller. Studiens resultat visar att läroböckerna skiljer sig i hur de förhåller sig till språknivå, språkhandlingar samt ett kontrastivt perspektiv, vilka var studiens ingångar. En av läroböckernas grammatikkapitel använder ett förenklat språk både gällande metaspråkliga termer och syntax, medan de andra två inte förhåller sig till ett förenklat språk. Vad gäller språkhandlingar använder läroböckerna, i olika grad, frågor för att stimulera till diskussion och språkreflektion. Två av böckerna visar också vissa förbindelser till ett kontrastivt förhållningssätt.

Huvudsyftet med studien är att ta reda på hur konjunktiv ur ett komparativt och innehållsligt perspektiv beskrivs och behandlas i två läroböcker samt två grammatikböcker i spanska för gymnasieskolan och vuxenutbildning. Ytterligare ett syfte är att klargöra hur det som står i läroplanen för Moderna språk 4 relateras till de utvalda delar i dessa läroböcker och grammatikböcker. För att uppnå syftet och besvara frågeställningarna genomfördes en kvalitativ innehållsanalys. Beträffande den första och den andra frågeställningen har resultat visat att avsnittet om konjunktiv behandlas på nästan liknande sätt i läroböckerna och grammatikböckerna. Skillnaden är att i grammatikböckerna förklaras konjunktiven på ett mer avancerat sätt och att undersökta grammatikböckerna kompletterar varandra. Beträffande den tredje frågeställningen har studiens resultat visat att det inte finns något särskilt i läroplanens centrala innehåll som beskriver hur grammatiken ska undervisas och vilka delar av grammatiken som är viktiga. Slutsatsen är att i läroplanen för kursen Moderna språk 4 är det mycket fokus på kommunikation och ”talande” som också är en trend när det gäller undervisningen av moderna språk och inte minst spanska. Tidigare forskning har också visat detsamma.

Diese Erwerbsstudie beschreibt die Adaption eines Testverfahrens aus der Britischen Gebärdensprache von Herman et al. (2004) in Deutsche Gebärdensprache (DGS). NaKom DGS ist ein Testverfahren das narrative und grammatische Kompetenzen in Kindererzählungen analysiert. NaKom DGS elizitiert Erzählungen mittels eines kurzen sprachfreien Stimulus-Videos und ist für Kinder im Alter von 4-11 Jahren validiert. In einer Querschnittsstudie wurde das Testverfahren mit 97 Kindern deutschlandweit durchgeführt, um das Testverfahren zu validieren. Die Referenzwerte für NaKom DGS basieren auf den Erzählungen von 72 Kindern mit Zugang zu DGS ab Geburt durch taube in DGS kommunizierende Eltern. Durch diese Studie wurden neue Erkenntnisse zum Spracherwerb von DGS gewonnen. Die gefundenen Erwerbsverläufe bieten Wissenschaftler_innen in vielen der untersuchten Strukturen erste Anhaltspunkte für den Spracherwerb in DGS, mit denen zukünftige Forschungsergebnisse verglichen werden können. Ausgewertet werden als narrative Kompetenzen Strukturelemente nach dem globalen Strukturmodell von Labov and Waletzky (1973), sowie Erzählinhalt und Reihenfolge der Erzählung. Als grammatische Kompetenzen werden in Anlehnung an Johnston (2016) auf kleiner satzähnlicher Ebene Verbmodifikationen analysiert: Modifikationen der Art und Weise, direktionale Modifikationen, aspektuelle Modifikationen und abbildende Verben. Auf Textebene, d.h. in Bezug zur gesamten Erzählung, wird konstruierte Aktion untersucht. Die Referenzwerte von NaKom DGS werden cross-linguistisch mit den Ergebnissen des Grundlagentests, sowie einer weiteren Adaption in Amerikanische Gebärdensprache (Enns et al. 2019) verglichen und dadurch zusätzlich bestätigt., This acquisition study describes the test adaptation process of the British Sign Language (BSL) Productive Skills test from Herman et al. (2004) to German Sign Language (DGS), resulting in the new assessment tool „Sprachproduktionstest zu narrativen Kompetenzen in Deutscher Gebärdensprache“ (NaKom DGS). NaKom DGS analyzes narrative and grammatical competences in children´s narrations, that are elicited via a short language free videoclip. In a nationwide cross-sectional study NaKom DGS was validated with data from 97 signing children, 4-11 years old. The standards for the test are derived from the results of 72 native signing children, that acquire DGS from Deaf DGS signing parents. This study provides new insights in language acquisition in DGS. Up to now research in DGS acquisition is sparse, therefore the results of NaKom DGS are the first insights in many of the analyzed areas. The results provide scholars with first insights and stepping stones for future research. This study focuses on narrative competences as the global structural elements from the model of Labov and Waletzky (1973), as well as narrative content and narrative sequence. Grammatic competences specifically modifications of verbs are analyzed on the level of small clause like units, following Johnston (2016): indicating directional modifications, depicting verbs, aspect and manner. On text level constructed action is analyzed across the whole narration. Additionally the newly developed standards for NaKom DGS are compared to the standards from the BSL test as well as another adaptation to American Sign Language (Enns et al. 2019). This cross-linguistic comparison supports the validity of the German test results.

This thesis is a grammatical description of South Saami, a Uralic language traditionally spoken in central Sweden and Norway. South Saami has today around 500 speakers, many of whom live far from each other. The language has the status of an official language in Norway and is an officially recognized minority language in Sweden. The speakers have been subject to various assimilation policies especially in the previous century. However, in recent times, the language has received substantive support and currently there are a number of revitalization initiatives. The language variety described here is the spoken language of older heritage speakers. Their language may differ from the emerging (written) standard language and contains many features that have not been described previously. This study is the first comprehensive description of South Saami since the 1940s. It is based on fieldwork conducted between 2017 and 2020, resulting in a corpus of 35 hours of recordings. The speakers interviewed for this thesis are functional bilinguals with South Saami and either Norwegian or Swedish. Consequently, the language described here is the product of a long-standing contact with these languages. The description is grounded in Basic Linguistic Theory and covers phonology, morphology and syntax. The phonological analysis presented here is the first modern comprehensive description of the sound system of South Saami together with various phonotactic relations as well as basic analyses of prosody. The part devoted to morphology covers the main word classes and their inflectional patterns. Form-function relationships are also discussed extensively in pertinent chapters. Topics typically related to syntax such as grammatical relations, simple and complex clauses are reviewed in detail. Word formation and two cross-linguistically universal domains such as questions and negation are treated in chapters of their own. The thesis concludes with two texts from the corpus, provided with

This master thesis deals with the theory of Lexical-Functional Grammar (LFG) and the phenomena of phonetic non-realisation in Japanese and Korean. Radical pro-drop languages, such as those just mentioned, allow linguistic elements in a sentence to be unpronounced without losing grammaticality. The phenomena of phonetic non-realisation include pro-drop, ellipsis, and null arguments. This thesis focuses on three dimensions of LFG to describe these phenomena in Japanese and Korean, namely the constituent-, functional- and argument-structure (c-, f- and a-structure for short). Firstly, the theory-building terms of LFG, namely Lexical, Functional and Grammar, are introduced and explained. Secondly, detailed information on the three structural levels is provided. Thirdly, the correspondence between these dimensions is illustrated using a Japanese and Korean example. Fourthly, the terms pro-drop, ellipsis and null argument are distinguished from each other and their state of research regarding the Japanese and Korean language is presented. Lastly, the phenomena of phonetic non-realisation of the two languages are examined within the framework of LFG. The thesis uses descriptive and comparative methods to analyse the differences and similarities between Japanese and Korean concerning their c-, f- and a-structure. The analysis shows that, due to their structural similarity and agglutinative nature, the two languages are also similar in terms of their behaviour regarding pro-drop, ellipsis, and null arguments. Japanese and Korean both allow the subject, direct and indirect object argument to be omitted if the context is given by the preceding discourse. It is possible that the linguistic entities are absent in the c-structure but information on them is present in the f- and a-structure., Simone Fuchs, BA, in englischer Sprache, Masterarbeit Universität Innsbruck 2023

Huvudsyftet med studien är att ta reda på hur konjunktiv ur ett komparativt och innehållsligt perspektiv beskrivs och behandlas i två läroböcker samt två grammatikböcker i spanska för gymnasieskolan och vuxenutbildning. Ytterligare ett syfte är att klargöra hur det som står i läroplanen för Moderna språk 4 relateras till de utvalda delar i dessa läroböcker och grammatikböcker. För att uppnå syftet och besvara frågeställningarna genomfördes en kvalitativ innehållsanalys. Beträffande den första och den andra frågeställningen har resultat visat att avsnittet om konjunktiv behandlas på nästan liknande sätt i läroböckerna och grammatikböckerna. Skillnaden är att i grammatikböckerna förklaras konjunktiven på ett mer avancerat sätt och att undersökta grammatikböckerna kompletterar varandra. Beträffande den tredje frågeställningen har studiens resultat visat att det inte finns något särskilt i läroplanens centrala innehåll som beskriver hur grammatiken ska undervisas och vilka delar av grammatiken som är viktiga. Slutsatsen är att i läroplanen för kursen Moderna språk 4 är det mycket fokus på kommunikation och ”talande” som också är en trend när det gäller undervisningen av moderna språk och inte minst spanska. Tidigare forskning har också visat detsamma.

The intention of this study is, through a phenomenographic method, to see how students in a Swedish upper secondary school perceive the accusative object in German as a foreign language. Through descriptions of these various perceptions, three outcome areas were identified. These were understanding or no or little understanding of the accusative or the accusative object. These outcome areas were further divided into subcategories, corresponding to the students’ own way of expression. The outcome of the study is, that there are indeed various forms of perceptions among the students. All perceptions however funnel down to a common understanding, with few exceptions, when the students were asked to explain the accusative object, as opposed to when they were shown example sentences containing an accusative object. The study also shows that the results can be beneficial for teachers of German as a foreign language, in the sense of mapping the understanding of the students. Thus, this understanding can give teachers a ground for creating a deeper and better understanding of the accusative object and the accusative.

This thesis is a grammatical description of South Saami, a Uralic language traditionally spoken in central Sweden and Norway. South Saami has today around 500 speakers, many of whom live far from each other. The language has the status of an official language in Norway and is an officially recognized minority language in Sweden. The speakers have been subject to various assimilation policies especially in the previous century. However, in recent times, the language has received substantive support and currently there are a number of revitalization initiatives. The language variety described here is the spoken language of older heritage speakers. Their language may differ from the emerging (written) standard language and contains many features that have not been described previously. This study is the first comprehensive description of South Saami since the 1940s. It is based on fieldwork conducted between 2017 and 2020, resulting in a corpus of 35 hours of recordings. The speakers interviewed for this thesis are functional bilinguals with South Saami and either Norwegian or Swedish. Consequently, the language described here is the product of a long-standing contact with these languages. The description is grounded in Basic Linguistic Theory and covers phonology, morphology and syntax. The phonological analysis presented here is the first modern comprehensive description of the sound system of South Saami together with various phonotactic relations as well as basic analyses of prosody. The part devoted to morphology covers the main word classes and their inflectional patterns. Form-function relationships are also discussed extensively in pertinent chapters. Topics typically related to syntax such as grammatical relations, simple and complex clauses are reviewed in detail. Word formation and two cross-linguistically universal domains such as questions and negation are treated in chapters of their own. The thesis concludes with two texts from the corpus, provided with

This thesis is a grammatical description of South Saami, a Uralic language traditionally spoken in central Sweden and Norway. South Saami has today around 500 speakers, many of whom live far from each other. The language has the status of an official language in Norway and is an officially recognized minority language in Sweden. The speakers have been subject to various assimilation policies especially in the previous century. However, in recent times, the language has received substantive support and currently there are a number of revitalization initiatives. The language variety described here is the spoken language of older heritage speakers. Their language may differ from the emerging (written) standard language and contains many features that have not been described previously. This study is the first comprehensive description of South Saami since the 1940s. It is based on fieldwork conducted between 2017 and 2020, resulting in a corpus of 35 hours of recordings. The speakers interviewed for this thesis are functional bilinguals with South Saami and either Norwegian or Swedish. Consequently, the language described here is the product of a long-standing contact with these languages. The description is grounded in Basic Linguistic Theory and covers phonology, morphology and syntax. The phonological analysis presented here is the first modern comprehensive description of the sound system of South Saami together with various phonotactic relations as well as basic analyses of prosody. The part devoted to morphology covers the main word classes and their inflectional patterns. Form-function relationships are also discussed extensively in pertinent chapters. Topics typically related to syntax such as grammatical relations, simple and complex clauses are reviewed in detail. Word formation and two cross-linguistically universal domains such as questions and negation are treated in chapters of their own. The thesis concludes with two texts from the corpus, provided with

This thesis is a grammatical description of South Saami, a Uralic language traditionally spoken in central Sweden and Norway. South Saami has today around 500 speakers, many of whom live far from each other. The language has the status of an official language in Norway and is an officially recognized minority language in Sweden. The speakers have been subject to various assimilation policies especially in the previous century. However, in recent times, the language has received substantive support and currently there are a number of revitalization initiatives. The language variety described here is the spoken language of older heritage speakers. Their language may differ from the emerging (written) standard language and contains many features that have not been described previously. This study is the first comprehensive description of South Saami since the 1940s. It is based on fieldwork conducted between 2017 and 2020, resulting in a corpus of 35 hours of recordings. The speakers interviewed for this thesis are functional bilinguals with South Saami and either Norwegian or Swedish. Consequently, the language described here is the product of a long-standing contact with these languages. The description is grounded in Basic Linguistic Theory and covers phonology, morphology and syntax. The phonological analysis presented here is the first modern comprehensive description of the sound system of South Saami together with various phonotactic relations as well as basic analyses of prosody. The part devoted to morphology covers the main word classes and their inflectional patterns. Form-function relationships are also discussed extensively in pertinent chapters. Topics typically related to syntax such as grammatical relations, simple and complex clauses are reviewed in detail. Word formation and two cross-linguistically universal domains such as questions and negation are treated in chapters of their own. The thesis concludes with two texts from the corpus, provided with

The intention of this study is, through a phenomenographic method, to see how students in a Swedish upper secondary school perceive the accusative object in German as a foreign language. Through descriptions of these various perceptions, three outcome areas were identified. These were understanding or no or little understanding of the accusative or the accusative object. These outcome areas were further divided into subcategories, corresponding to the students’ own way of expression. The outcome of the study is, that there are indeed various forms of perceptions among the students. All perceptions however funnel down to a common understanding, with few exceptions, when the students were asked to explain the accusative object, as opposed to when they were shown example sentences containing an accusative object. The study also shows that the results can be beneficial for teachers of German as a foreign language, in the sense of mapping the understanding of the students. Thus, this understanding can give teachers a ground for creating a deeper and better understanding of the accusative object and the accusative.

This thesis is a grammatical description of South Saami, a Uralic language traditionally spoken in central Sweden and Norway. South Saami has today around 500 speakers, many of whom live far from each other. The language has the status of an official language in Norway and is an officially recognized minority language in Sweden. The speakers have been subject to various assimilation policies especially in the previous century. However, in recent times, the language has received substantive support and currently there are a number of revitalization initiatives. The language variety described here is the spoken language of older heritage speakers. Their language may differ from the emerging (written) standard language and contains many features that have not been described previously. This study is the first comprehensive description of South Saami since the 1940s. It is based on fieldwork conducted between 2017 and 2020, resulting in a corpus of 35 hours of recordings. The speakers interviewed for this thesis are functional bilinguals with South Saami and either Norwegian or Swedish. Consequently, the language described here is the product of a long-standing contact with these languages. The description is grounded in Basic Linguistic Theory and covers phonology, morphology and syntax. The phonological analysis presented here is the first modern comprehensive description of the sound system of South Saami together with various phonotactic relations as well as basic analyses of prosody. The part devoted to morphology covers the main word classes and their inflectional patterns. Form-function relationships are also discussed extensively in pertinent chapters. Topics typically related to syntax such as grammatical relations, simple and complex clauses are reviewed in detail. Word formation and two cross-linguistically universal domains such as questions and negation are treated in chapters of their own. The thesis concludes with two texts from the corpus, provided with