Search

The purpose of this thesis is to analyse the relationship between grave goods and the identity of buried individuals. The interpretation of sex and gender, as well as gendered grave goods in Late Iron Age Scandinavia, is of a particular focus. A comparative analysis of 163 graves was carried out using an intersectional theoretic perspective, statistical analysis, and a database, with the Lovö cemeteries serving as the case study. The results of this analysis revealed certain patterns and variances that demonstrate a relationship between the grave goods assemblages that were chosen and aspects of an individual’s identity, including gender for some grave goods, but a lack of a correlation for other grave goods. Thus, it concluded that “normal” burials are influenced by factors such as facets of one’s identity, community standing and social status, familial ties and kinship, and lived experiences, with each grave tailored to suit the individual, and that gender as a whole has little influence on how a burial is constructed., Syftet med detta examensarbete är att analysera sambandet mellan gravgods och begravda individers identitet. Tolkningen av kön och genus, samt könsbestämda gravgods i yngre järnålders Skandinavien, av särskilt fokus. En jämförande analys av 163 gravar genomfördes med ett intersektionellt teoretiskt perspektiv, statistisk analys och en databas, med Lovö kyrkogårdar som fallstudie. Resultaten av denna analys avslöjade vissa mönster och varianser som visar ett samband mellan de gravgodssammansättningar som valts ut och aspekter av en individs identitet, inklusive kön för vissa gravgods, men en brist på en korrelation för andra gravgods. Således drog den slutsatsen att "normala" begravningar påverkas av faktorer som aspekter av ens identitet, samhällsställning och social status, välbekanta band och släktskap och levda upplevelser, med varje grav skräddarsydd för att passa individen, och att kön som helhet har liten påverkan på hur en begravning är uppbyggd.

Denna uppsats har haft som syfte att undersöka hur den androgyna subjektspositionen i Carl Jonas Love Almqvists roman Drottningens juvelsmycke från 1834 påverkas i mötet med andra kroppar och hur den genererar handlande. Arbetet har utgått från den grundläggande förståelsen att möten mellan kroppar föregriper självet. Utifrån uppsatsens syfte har tre frågeställningar formulerats: ”Via vilka kroppsliga affekter kan vi förstå androgynitet i romanen?”, ”Hur levererar den androgyna subjektspositionen i romanen handlande?”, och ”Hur producerar mötet mellan Tintomara och andra kroppar gränsupplösande effekter?” Metoden för arbetet har utgått från Eve Kosofsky Sedgewicks Touching Feeling: Affect, Pedagogy, Performativity (2003), Tove Solanders artikel ”Queerblivanden –försök till en queer-Deleuziansk litteraturläsning” i Queera läsningar (2012), samt Stephen Best och Sharon Marcus artikel ”Surface Reading: An Introduction” (2009). Utefter dessa har ett försök till ytläsning genomförts, med fokus på blivanden i deleuziansk mening. De blivanden jag identifierat har tillåtits forma uppsatsens disposition, som indelats i fem underrubriker: ”Androgynblivande”, ”Molnblivande och fågelblivande”, ”Naturblivande”, ”Mannekängblivande”, samt ”Helhetsblivande”. Under dessa rubriker har sedan materialet vävts samman med uppsatsens teori, som utgörs av Gilles Deleuzes Spinoza: A Practical Philosophy ([1970], 1988) och Gail Weiss’ Body Images: Embodiment as Intercorporeality (1999). Framför allt har Baruch de Spinozas affektlära och monism, så som den presenteras av Deleuze, använts i uppsatsarbetet. Weiss’ har bidragit med viktig förståelse för kroppen och bilderna vi har av den som ett utbyte kroppar emellan, vilket suddar ut gränserna mellan kropp och värld. Uppsatsen drar slutsatserna att de kroppsliga affekter Tintomara ger upphov till i verkets andra karaktärer inledningsvis präglas av en attraktion som har god inverkan på de andra karaktärerna, bara för att leda till ett behov

Syftet med studien är att undersöka sex kvinnors kroppsliga upplevelser av att ha ADHD i relation till föreställningar kring femininitet. Uppsatsen har en fenomenologisk utgångspunkt och undersöker hur könade kroppar upplever ADHD i relation till omgivningens förväntningar och krav på kroppsliga rörelser. Metoden för studien har varit kvalitativa intervjustudier med sex personer som identifierade sig med kategorin ”kvinna med ADHD”. Jag har undersökt informanternas upplevelser av att ha ADHD i relation till upplevelser av att vara ”för mycket”, att betraktas som vuxen samt att umgås med killar respektive tjejer. I uppsatsen kommer jag fram till att ADHD kan upplevas som (miss)riktande i relation till olika sociala rum där informanterna upplever sig själva som för mycket, vilket kan resultera i stoppade och omförhandlade kroppsscheman. Jag kommer fram till att informanterna upplevde svårigheter att uppfattas som vuxna i relation till sin ADHD och könade föreställningar om vuxna kvinnor. Jag även kommer fram till att informanterna föredrog att göra vissa fysiska aktiviteter med killar än med tjejer, samt kunde uppleva annorlundaskap från andra tjejer. Slutligen analyserar jag hur vissa av informanterna inte upplevde omgivningens förväntningar som ett hinder för deras egna intentioner. Uppsatsen avslutas med ett konstaterande att ”kvinna med ADHD” inte är en stabil kategori och inte utgörs av en gemensam upplevelse. Att vara en ”kvinna med ADHD” innebär snarare en förhandling mellan kategorierna ”kvinna” och ”ADHD” i olika sociala rum och sammanhang.

Vad betyder dokusåpan du ser på tv? Eller deckaren du läser på väg till jobbet? Spellistan du lyssnar på? Reklamskyltarna på bussen? Vilka föreställningar om kön möter vi omkring oss, och hur kan vi förstå dem? Kulturen återspeglar världen. Genom att analysera kulturen kan du också förstå den värld du lever i. De ojämlikheter som finns där finns också i kulturen, där de inte bara speglas utan också omskapas och – i bästa fall – utmanas. Feministiska kultur-studier handlar om att undersöka, tolka och förstå världen genom kulturen. Det är ett forskningsområde som undersöker makt, mening och identitet med kategorin kön som utgångspunkt. Den här boken riktar sig framför allt till dig som är student och vill få en översikt av feministiska kulturstudier. Men den ger dig också redskap för att använda feministiska perspektiv på kultur. Det, i sin tur, hjälper dig att förstå din omgivning och vardag.

Författaren deltog i ett rundabordssamtal om konturerna av pedagogisk feminism vid en tidpunkt då denna typ av praktik ifrågasätts av ideologisk diskurs. Under rundabordssamtalet definierades pedagogisk feminism utifrån olika pedagogiska verktyg som är nödvändiga för att utmana de maktrelationer som diskret invaderar klassrummet. Presentationen följdes av en kritisk granskning av en artikel som presenterade en konkret metod baserad på studenters autoetnografiska berättelser, The author took part in a round-table discussion on the contours of pedagogical feminism at a time when this type of practice is being called into question by ideological discourses. During the round table, pedagogical feminism was defined in terms of the various pedagogical devices that are essential for challenging the power relations that are quietly invading the classroom. The intervention followed a critical review of an article presenting a concrete methodology based on students' autoethnographic narratives (https://www.su.se/ceul/forskning/aktuell-h%C3%B6gskolepedagogisk-forskning/feministisk-pedagogik-kritiska-och-empatiska-studenter-1.600895).

Denna uppsats undersöker hur svenska företag hanterar jämlikhetskritik genom en analys av två parters kritiserade reklamkampanjer där kvinnor i sjal representeras. Jämlikhetens konflikt med kapitalismen är central och i studien behandlas frågor om makt, representation, genus och ras. Företaget Mathem tog efter kritik på sociala medier hösten år 2022 ner en kampanj där en slöjbärande kvinna syntes. Företaget Arla och barnrättsorganisationen Bris försvarade däremot sin gemensamma kampanj som vintern år 2023 kritiserades på liknande grunder. Genom en diskursanalys syftar jag till att undersöka hur slöjan framställs i aktörernas uttalanden, vilken kritik företagen får och hur de hanterar denna varumärkeskris. Studien tar sin teoretiska grund i postkolonial feminism, intersektionalitet och kapitalbegreppen. I analysen undersöks förgivettaganden och subjektspositioner utifrån aktörernas kommunikation och tolkade föreställningar. Studiens material består främst av uttalanden på sociala medier, debattartiklar och pressmeddelanden från de olika parterna. Analysen visar att reklamaktörerna uttalar sig efter kritik och att alla tre betraktar mångfald som positivt för verksamheten. De har dock olika syn på demokrati, frihet och sin sociala ansvarsroll. Företagen förstärker en pågående diskurs där slöjan tolkas som kontroversiell eller anser att den symboliserar mänskliga rättigheter och yttrandefrihet. Kritiken mot kampanjerna menar att sjalen symboliserar sexistiskt förtryck och våld samt positionerar sjalen som icke-västerländsk. Mathem kritiseras framförallt för en okänslig annons i förhållande till iranska kvinnors kamp mot slöjtvång medan Arla och Bris genom sin reklam påstås skrämma upp barnen de verkar för. Utifrån det postkoloniala och intersektionella perspektivet framgår det att kritiken ingår i en västerländsk feministisk diskurs som genom att betrakta kvinnoförtryck som universellt osynliggör de svenska slöjbärande kvinnornas position och förbiser postkoloniala stru

The following essay begins with analyzing how the man can be assigned the role as submissive by using a gender perspective on Islam, Christianity and Hinduism. The result suggests that submission is what each human, regardless of gender, takes in relation to a religious authority. Furthermore the essay investigates why the role of submission only has come to be associated with women in earlier studies of religion with a gender focus. This suggests that submission is a result of contemporary researchers who maintain the role as female, which has come to influence how gender roles are constructed and interpreted within religious traditions.

Current medical discourse and endless media debates on obesity and health have rendered the fat body highly visible. However, the lived experiences of fat have to a large extent remained absent in these discourses. This thesis, therefore, expands and reconceptualizes notions of fatness and fat embodiments. Using semi-structured, in-depth interviewing with individuals of marginalized genders living in Sweden who identify as being fat, the thesis explores (1) the individuals’ perception of fat; how it is seen, felt, and known, (2) how their fat, gendered embodiments shape their identity and their ”being-in-the-world”, and (3) the coping strategies and/or opportunities for resistance available to deal with and/or challenge negative and stigmatizing experiences. Merging phenomenology, affect theory, and temporality theories, findings suggest that fat individuals experience struggles and hatred while navigating a thin world that excludes their fat flesh, resulting in feelings of hyperawareness, shame, and being out of place. Through everyday experiences in this intersubjective world, they are also constructed as being out of time, affecting their access to the present. Navigating conflicting demands of visibility/invisibility, embodying the innocent/guilty fatty, and embracing the body/disembodying from it, the author reflects on the implication of these findings for understandings of fat embodiments as multiple, ambiguous, shifting, and at times contradictory. The thesis offers thickened understandings of the significance of fat embodiments for challenging the ways in which power operates on bodies, for (re)conceptualizing normative notions of fatness, and for fat people themselves.

Detta projekt söker efter vägledande principer för en kunskapsproduktion kring fetischistisk sexualitet. Detta har utförts genom diskursanalytiska och genealogiska studier av hur fetischism konstrueras i olika sociokulturella sammanhang. Analysen indikerar att fetischistisk sexualitet existerar i en marginaliserad position i ett maktrelationellt landskap, där yttre grupper har olika incitament till att återge fetischism på bristfälliga, sexualiserande och andrafierande sätt. Detta medför olika problem vad gäller kunskapsproduktionen kring fetischistisk sexualitet och kan antas bidra till upprätthållandet av nuvarande sexualnormer. För att minimera dessa kunskapsproduktionsproblem föreslås åtta vägledande principer: En ansvarstagande kunskapsproduktion som utgår från subjektet; medvetenhet om stereotyper och om patologins kvardröjande ok; användande av icke-andrafierande terminologi; medvetenhet om könsorienteringsnormen; medvetenhet om politiserade begrepp; undvikande av låsning i subkulturell identitetspolitik; en förståelse för den abjektas möjligheter att tala; samt bruk av intrasektionell analys. Dessa principer kan förstås bidra till ett tillgängliggörande av forskningsfältet kring fetischism samt bidra till en allmän förståelse för sexualitet bortom kön., This project aims to find guiding principles for a knowledge production around fetishism. This has been conducted through discourse analysis and genealogical studies of the construction of fetishism in central contexts. The analysis indicates that fetishism is marginalised in a weave of power relations, where external interests have incitaments to vilify, sexualise and otherise fetishistic sexuality. This is understood to potentially cause various problems when it comes to knowledge production around fetishism. In order to minimise these problems, eight guiding principles are suggested: A knowledge production based in the subject; awareness of lingering pathological notions and stereotypes; usage of non-othering terminology; awareness of the sex/gender orientation norm; awareness of politicised definitions; awareness of subcultural identity politics; an understanding of the abject's ability to speak; and usage of intra-sectional analysis.

Sommar betyder Pridesäsong, och varje år vid den här tiden tänker jag på Budapest Pride, som jag besökte 2017 för att spela in en dokumentär till ett forskningsprojekt. Victor Orbán, Ungerns premiärminister, sätter den traditionella ungerska kärnfamiljen i centrum för sin nationalkonservativa retorik. Enligt Orbán är västerländsk liberalism, invandring och hbtqi-personer de största hoten mot den nationella gemenskapen.

In the medical literature, uterus transplantation has often been described as aiming to remedy the last untreatable form of female infertility. It also delivers what alternatives, such as surrogacy and adoption, cannot, namely genetic and gestational parenthood. However, as many social scientists and feminist scholars have shown, medically assisted human reproduction (AHR) does much more than produce babies and parents. This chapter focuses imaginaries – collectively formed meanings and affects that shape how we experience our bodies and the social world – of uterus transplantation. Through an analysis of in-depth interviews with women who have pursued, or have considered pursuing, uterus transplantation it aims to show how certain social imaginaries materially shape bodies, life trajectories, and desires, and, consequently, women’s approaches to uterus transplantation. Specifically, the chapter discusses the significance of the histories of those involved, and of shared social imaginaries of reproductive liberty, medical prospects, and female embodiment, when seeking to understand women’s motivations for pursuing medically assisted human reproduction (AHR). In conclusion, it argues that such considerations must be taken into account in policy discussions about the development of UTx-IVF., En ”livsviktig” gåva? En sociokulturell studie av involverade parters perspektiv på levande livmodertransplantation mellan närstående

Under de senaste decennierna har en antigenusrörelse etablerats på allvar i Europa. En rörelse som motarbetar genusvetenskap och jämställdhetsarbete. I Sverige har vi hittills sett relativt lite av denna rörelse. Nu formulerar sig kritiken mot genusvetenskapen även i Sverige. Ordet genusdoktrin fogas till det engelska genderism och tyska Genderismus som beteckning på en konspiration mot samhället och dess institutioner. I denna uppsats har jag genomfört en diskursanalys av Ivar Arpi och Anna-Karin Wyndhamns bok Genusdoktrinen (2020) och Kajsa Ekis Ekmans bok Om könets existens (2021). Med hjälp av diskursteori enligt Laclau och Mouffe analyserar jag vilken syn på genusvetenskap, kön och jämställdhet som artikuleras i de två böckerna. En grundläggande fråga är om det handlar om en gemensam diskurs eller om artikulationerna skiljer sig åt på väsentliga punkter. De tecken som artikuleras i texterna analyserades med avseende på den vikt de har för diskursen och relationerna till varandra. I min analys framträder en gemensam grund i de två artikulationerna. Båda artikulerar en positivistisk vetenskapssyn. De menar att genusvetenskapen ifrågasätter den biologiska grunden för kön med hjälp av social-konstruktivism. De menar vidare att det är politiska beslut som lett till genusvetenskapens etablering och att ett binärt hierarkiskt kön är en förutsättning för jämställdhetsarbetet. De två artikulationerna skiljer sig åt på ett par punkter. Ekman menar i motsats till Arpi och Wyndhamn att jämställdhetsarbetet måste fortsätta. Där Arpi och Wyndhamn nöjer sig med att hävda ett binärt biologiskt kön som vetenskaplig slutpunkt menar Ekman att diskussionen fortgår och att alla feminister inte står bakom genus-vetenskapen., There is a growing anti gender movement in Europe that fights gender science and gender equality. It has not been that prominent in Sweden. Recently a new word genusdoktrin has been added to the English genderism and German genderismus as a label for a conspiracy against society and its institutions. In this thesis I have carried out a discourse analysis of the two books Genusdoktrinen (2020) by Ivar Arpi and Anna-Karin Wyndhamns and Om könets existens (2021) by Kajsa Ekis Ekman. Using theory of discourse by Laclau and Mouffe I analyze what view of gender studies that is articulated in the two books. An important question is whether they differ or not. The articulated signs were analyzed with regard to the weight carried they in the discourse. The two books articulate a positivist science view and claim that gender science is unscientific. They argue that gender science question the biology of sex from a social constructivist point of view. Moreover, they claim that political decisions made the establishment of gender science possible in Sweden and that a binary hierarchic sex is a prerequisite for a continued gender equality work. The articulations differ in a couple points. Ekman argues contrary to Arpi and Wyndhamn that we have not yet reached gender equality and that the work must continue. Arpi and Wyndhamn says that a binary biological sex is an unquestionable scientific fact. For Ekman, the political discussion continues, and she argues that not all feminists support gender science., 2022-06-02

Syftet med denna studie är att undersöka hur folk från landsbygden förhåller sig till begreppet och positionen som lantis. Studien har sin utgångspunkt i den fenomenologiska forskningstraditionen som tar avstånd från den i övrigt dominerande vetenskapstraditionen att eftersträva objektiv kunskap, och menar snarare att kunskap i första hand är något vi får genom kroppen och den levda erfarenheten. Hur vi upplever ett fenomen kommer vidare variera beroende på den kroppsliga och sinnliga erfarenhet vi har av fenomenet. Tillsammans med fem informanter som likt mig vuxit upp på landsbygden menar jag därför att undersöka hur den i övrigt belastade termen ”lantis” förstås när det kommer från en subjektiv plats, och hur denna förståelse påverkas av den kroppsliga och sinnliga erfarenheten som informanterna har av landsbygden. Det sammanfattade resultatet för studien är att ”en lantis” mer ofta än sällan könas till en man, vilket har gett informanterna olika upplevelser av att identifiera sig som det. Men viljan att identifiera sig som lantis påverkas även av vart informanterna befinner sig, där de menar att ”en lantis” i vissa rum, som exempelvis det akademiska rummet, är reserverat för en negativ stereotyp. Ett sätt att passera obemärkt blir då att dis-identifiera sig med den lantliga härkomst som man i andra rum menar är mer tillåtna. Även om informanterna har en splittrad relation till att identifiera sig som lantisar i och med att deras självbild inte alltid stämmer överens med omgivningens bild av en lantis, så finns det en annan och mer positiv förståelse för lantisen som är återkommande i deras berättelser. Min tolkning av detta presenteras vidare under de tre analyskapitlen den könade upplevelsen, den rumsliga upplevelsen samt den genuina upplevelsen.

Syftet med uppsatsen har varit att analysera hur ett extremt uttryck för hegemonisk maskulinitet påverkar olika rollfigurer och deras beslutsfattande i filmen Saw II. Filmen har analyserats utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv med fokus på maskulinitetsstudier.Studier kring manlighet och skräckfilm har tidigare gjorts separat från varandra i stor utsträckning och därför har jag valt att koppla samman dem i denna uppsats. Jag har redogjort för skillnader mellan hegemonisk och toxisk maskulinitet, samt dragit paralleller mellan verklighetens samhälleliga normer och filmens rollfigurer.Det jag funnit i mitt arbete är att manliga rollfigurer som agerar utifrån en toxisk manlighetsnorm drastiskt försämrar chanserna för både sig själva och andra att överleva prövningarna i filmen Saw II. Toxisk maskulinitet innebär ett våldsamt beteende gentemot andra och svårighet att samarbeta, någonting som är nyckeln till överlevnad för rollfigurerna. Detta beteende leder till flera rollfigurers död och är, utöver de uppenbart dåliga grundförutsättningarna för spelen, en av de största orsakerna till lidande i filmserien.

This thesis analyzes how compulsory heterosexuality is present in Polish legislation on women* and trans* people’s reproductive and sexual rights. The aim of this study is to increase an understanding of how compulsory heterosexuality’s presence in legislation regarding reproductive and sexual rights can consequently affect women* and trans* people in practice. By the means of qualitative content analysis and the operationalization of compulsory heterosexuality through the lens of queer feminism, this thesis analyzes three Polish legislations on reproductive and sexual rights, namely the Constitution of Poland, the Family Planning, Human Embryo Protection and Conditions of Permissibility of Abortion Act, and the Family and Guardianship Code. Adrienne Rich’s theory of compulsory heterosexuality suggests that heterosexuality is not natural, but a violent institution enforced in society through e.g. law. This thesis found that compulsory heterosexuality was present in all three legislations, and presented itself through: erasure of women* and trans* people, denial of their sexuality, idealization of heterosexuality, rape and violence, control of their bodies, robbing of their children, punishment for being LGBTQIA+, diminishing their aspirations, restricting their self-fulfillment to parenthood and marriage, keeping them from seeking reproductive care, erasure of their traditions, objectification, and dismissive language. Possible consequences identified were: invalidation and invisibilization of queer and trans* people, increased oppression, the social norm being a negative bias against LGBTQIA+ people, criminalization of LGBTQIA+ people, more deaths at the hands of the law, more parentless children, making women* and trans* people question their body or intuition, and an increase in illegal unsafe abortions or abortion tourism.

Military preparedness and war have so far been regarded as the domain of male authors in Swedish literature, especially at the time of the Second World War. But what happens if we turn our attention to the female authors of the 1940s? Kristin Järvstad’s study shows how their texts as well focus to a large extent on subjects related to military preparedness and war. A variety of topics can be found in the novels by the female writers, ranging from stories about female air guards who protect the Swedish border to female pacifists who find it necessary to kill for the sake of peace. The soldier figure in these texts also takes a radical stand when he as a deserter lays down his arms to protest against the war. In addition, one of the most charged subjects of the time linked to gender is treated from a unique perspective: the women who consort with the occupying enemy are pictured without the condemning attitude that characterizes the period in general. The most urgent question, however, concerns alienation, linked to race: who is actually included in the Swedish nation? Here, the texts display a scathing critique of the narrow-minded Swedes and the anti-Semitism that flourishes at that time. By analysing female authors’ depictions of the 1940s, During Military Preparedness and War deepens the previous picture of this period in Swedish literature. The writers explored in this investigation express a profound and often critical commitment to the issue of war and violence, linked to gender and alienation. The most radical literary message of the period can also be found among their novels: the demand for the dissolution of the militaristic and patriarchal nation which strives to expand its territory without regard for human life., Beredskap och krig har hittills betraktats som manliga författares domän i svensk litteratur, särskilt vid tiden för andra världskriget. Men vad händer om blickarna riktas mot de kvinnliga 1940-talsförfattarna? Kristin Järvstads studie visar hur även deras texter i hög grad fokuserar beredskaps- och krigsrelaterade ämnen. I en mängd romaner gestaltas allt från kvinnliga luftbevakare ”någonstans i Sverige” till kvinnliga pacifister som ser sig tvungna att döda för fredens skull. Soldatfiguren i dessa verk får också inta en radikal position när han som desertör lägger ner sina vapen i protest mot kriget. Dessutom behandlas ett av tidens mest laddade ämnen knutet till kön ur ett unikt perspektiv: ”tyskjäntorna” och deras relationer med ockupanter skildras utan den fördömande inställning som präglar samtiden i övrigt. Den mest brännande frågan rör dock främlingskap, kopplat till ras: vem är egentligen inkluderad i den svenska nationen? Här uppvisar texterna en svidande kritik mot de trångsynta svenskarna och den antisemitism som florerar i samtiden. Genom analyser av kvinnliga författares samtidsskildringar fördjupar Under beredskap och krig den tidigare bilden av svenskt litterärt 1940-tal. De författare som utforskas här uttrycker ett djupt och ofta kritiskt engagemang i frågan om krig och våld, länkat till kön och främlingskap. Periodens mest radikala litterära budskap finner vi också bland deras romaner: kravet på upplösning av den militaristiska och patriarkala nationen, med dess strävan att utöka sitt territorium utan hänsyn till människoliv. Studien kan laddas ner från Kriteriums hemsida: https://kriterium.se/site/books/m/10.22188/kriterium.35, I nationens tjänst? Beredskap, folkhem, kön och nationell identitet i svensk 1940-talslitteratur

Det kan låta utopiskt att reflektera över hur lärare kan påverka studenter i högre utbildning. Men det finns ett behov av att utforska hur studenter kan omvärdera tidigare erfarenheter med hjälp av nya begrepp och teorier. En artikel föreslår en metod för att ifrågasätta genusstereotyper. Metoden prövades i en kurs i feministisk pedagogik vid ett amerikanskt universitet. Studenterna hade andra berättelser om genus i slutet av kursen jämfört med sina initiala reflektioner., It may sound utopian to reflect on how teachers can influence students in higher education. But there is a need to explore how students can re-evaluate past experiences using new concepts and theories. One article proposes a method for questioning gender stereotypes. The method was tested in a course on feminist pedagogy at an American university. Students had different narratives about gender at the end of the course compared to their initial reflections., Centrum för universitetslärarutbildning

Are there research methods and methodologies that are inherently queer or transfeminist in empirical research? This is a question I wrestle with often. And I am not alone, although methodological discussions are less central in queer and transfeminist knowledge production than in the wider feminist field. Transfeminist discussions of methodology often set our from a research ethics starting point; an early text here is Jacob Hale's "Suggested Rules for Non-Transsexuals Writing about Transsexuals, Transsexuality, Transsexualism, or Trans ____" from 1997, last updated in 2009. These are much more than a reference for future research. It is a concise analysis of methodological violence, a reflection of the experiences of people with different experiences of being trans in different research processes. It makes demands on the reflexivity, sensitivity and accuracy of non-trans researchers.Both, trans and queer research, grapple with a centering of certain subject positions. This is necessary, yet can lead to sexuality and gender identity being seen as detached from their intersections, as discussed not least by Cathy J. Cohen, and from the production of gender and sexuality as non-intersectional, as analyzed for example by Jules Gill-Peterson. Understanding queer and trans experiences as experiences marked by gendered oppression may render other mechanisms of oppression invisible. Whiteness, abelism and class norms within queer and trans communities need to be analysed more in the Scandinavian context. What does that entail when researchers and students set out to work with trans and queer communities? In addition, what kinds of methodological, theoretical and political negotiations are necessary to understand the role of the researcher – insider, outsider, on the fence?

Since the beginning of 1990s anti-gender movements have been increasing throughout Europe, opposing LGBT rights, abortion, democracy and gender studies. However, in some countries an organized anti-gender movement has not been seen, but still the same words and arguments used to mobilize against gender issues can be found. One such case is Sweden, where academics and editorials have criticized the scientific field of gender studies, among other things. Based on a feminist post-structuralist framework, a critical discourse analysis and a theoretical framework consisting Sara Ahmed's theory on the cultural politics of emotions and Ruth Wodak's theory of the politics of fear, this thesis examines and compares the words and argumentation used in the book Genusdoktrinen written by Ivar Arpi and Anna-Karin Wyndhamn with other European anti-gender movements. The thesis conclusion is that Genusdoktrinen, through its rhetoric, constructs gender studies as a threat to academic freedom, and furthermore the society. Genusdoktrinen can therefore be classified as an Swedish anti-gender campaign with clear links to European discourses. This is because similar arguments, word choices and metaphors are presented in the book as in the rest of Europe.

Den här uppsatsen undersöker Johanne Lykke Holms roman Strega (2020) ur ett gurleskt perspektiv med fokus på genusrepresentationer. Särskilt teoretiskt fokus läggs på att konceptualisera romanens häxtematik och hur den så kallade häxgestalten kan tolkas utifrån ett gotiskt och gurleskt ramverk. För att förstå hur gurlesk, genus och häxgestaltens figurationer verkar i romanen inkluderas även Lykke Holms skrivkurs Hekseskolen i analysen. I form av dialogisk kontext och politisk poetik kan Hekseskolen fungera meningsbärande för romanens gestaltningar av häxor, genus och flickskap.

Syftet med detta projekt är att granska nutida sexualitetsnormer. För att genomföra detta undersöks hur rådande föreställningar om sexualitet framstår i skenet av en referenspunkt utanför dagens hegemoni. Som sådan perspektivgivare tas sexualiteten fetischism, betraktad utifrån ickepatologiserande kunskapsideal. Budskap från statsmakt och upplysande aktörer granskas diskursanalytiskt och genealogiskt. Analysen indikerar att dagens situation är ett resultat av en politiserad kamp om begrepp och tolkningsföreträden som ägt rum under de senaste decennierna; i förarbeten som ligger till grund för lagstiftning i ämnet verkar selektiva och partiska metoder ha använts. Dagens läge kan sägas kännetecknas av en kulturdominans där statsmaktens föreställning om sexualitet kväser alternativ; en sanningsregim. Analysen pekar på en nutida könsorienteringsnorm: I dagens hegemoni konstrueras könsorientering som den allmänmänskliga grunden för varandet – hur en person är sexuellt lagd antas endast kunna ha att göra med hur hen relaterar sexuellt till kön. Sexualiteter som kännetecknas av annat än könsbegär andrafieras och konstrueras som labila och icke-konstitutiva praktiker; personer som är lagda på sätt som kännetecknas av annat än könsbegär orimliggörs. Med en avtagande föreställning om att alla förväntas vara strikt heterosexuella kan könsorienteringsnormen ses som en nutida ersättande norm. Den kan förstås som en fundamental del av heteronormen och dess idealiserade starka kopplingar mellan sexualitet och kropp/kön. Det förefaller relevant att tala om en hittills förbisedd intrasektionell makt- och marginaliseringsdimension som kännetecknas av könsorienteringsnormativiteten., The aim of this project is to critically examine contemporary sexuality norms. This is conducted by examining how current assumptions about sexuality holds up when put into perspective given by a point of reference outside of the current hegemony: fetishism. Definitions and information from Swedish legislators, educational actors, sexual health clinics and minority rights organisations are subjected to a genealogical and critical discourse analysis. The results indicate the presence of a contemporary sex orientation norm: In the present hegemony, sex orientation in general is constructed as part of the natural and universal way to be human while other sexualities are otherized and constructed as non-constitutive practices. With a waning expectation of all-encompassing heterosexuality, the sex orientation norm appears to be a present-day effectual norm. It can be understood as an integral part of heteronormativity. The analysis also points to a previously overlooked intrasectional dimension of analysis, corresponding to the sex orientation norm.

I den här artikeln presenterar vi hur ansatsen aktionsorienterad genusforskning kan användas vid ett förändringsarbete för att åstadkomma en genusmedveten akademi. Ansatsen har tidigare utvecklats inom flera olika forsknings- och utvecklingsprojekt såväl inom näringsliv som offentliga organisationer. Artikeln visar hur ansatsen även kan tillämpas inom akademin. Aktionsorienterad genusforskning har en förankring dels i den genusvetenskapliga forskningen som studerar hur genus görs i organisationer, dels i den pedagogiska teoribildningens aktionsorienterade gren som arbetar med lärande i och utveckling av organisationer. Metodologin för förändringsarbetet utmärks av att arbeta med gruppen som metod och då framför allt med en grupp av chefer; kvinnor och män med formell makt i organisationen. Ytterligare karaktäriseras ansatsen av två modeller som även de har en förankring i genus- respektive aktionsforskning. Ansatsens förändringsmodell består av tre processer: framkallning, mobilisering och förändring (Amundsdotter 2009). De deltagande cheferna arbetar initialt med att framkalla, d v s synliggöra genusordningen. Därefter påbörjas en mobilisering för förändring genom utarbetande av strategier. Strategierna omsätts efterhand i konkreta förändringsarbeten på den egna arbetsplatsen. Den genusteoretiskt förankrade modellen som ingår i ansatsen har hämtat inspiration från Acker (1992) och består av fyra processer: struktur, symboler och föreställningar, interaktion samt personligt identitetsarbete. Denna senare modell har tillämpats i de lärande- och förändringsprocesser som organiseras, så att det går att fokusera på såväl kvantitativa som kvalitativa aspekter av hur genus görs. Syftet med denna artikel är att presentera ansatsens teoretiska och metodologiska grunder samt att visa hur ansatsen tillämpats inom akademien. Därutöver beskrivs vilka resultat som framkommit vid två svenska universitet med ambitionen att åstadkomma en genusmedveten akademi.

Genom att studera Greta Thunbergs resa från riksdagshuset i Stockholm till FN:s generalförsamling i New York fyller denna uppsats två syften. Dels att studera vilka intersektioner som bidrar till Thunbergs inledande ethos, hur ethos sedan förändras över tid och vilka retoriska strategier som skapar förändringen. Dels att föra samman två ämnen och teorier, genusvetenskapens intersektionalitet och retorikens ethos, vilket hittills varit en relativt outforskad kombination. Undersökningens ramverk och material är dokumentärfilmen Greta och utifrån denna genomförs analysen, vars resultat visar att Thunbergs ethos blir allt starkare ju längre tiden går. Med hjälp av retoriska strategier som exempelvis tystnad, omfattande förberedelser, hänvisning till auktoriteter och sociala medier tar sig Thunberg in på de mer ”traditionella” retoriska arenorna. Här förändras också hennes argumentation, som blir alltmer klassisk i retorisk agitatorisk mening. Slutsatserna visar att även om Thunberg i retorisk mening lyckas framställa sig själv och sitt ethos på ett trovärdigt sätt, är hon fortsatt bunden av större strukturer och de intersektioner som redan inledningsvis bidrog till att forma hennes förutsättningar och handelsutrymme., By studying Greta Thunberg's journey from the parliament building in Stockholm to the UN General Assembly in New York, this essay has two purposes. Firstly, to study which intersections contribute to Thunberg's initial ethos, how her ethos changes over time, and which rhetorical strategies contribute to the change. Secondly, to combine two research areas and theories: the intersectionality of gender studies and the ethos of rhetoric. A relatively unexplored combination up to this point. The framework and material of the analysis is the documentary Greta and the main result show that Thunberg's ethos becomes stronger over the period studied. The rhetorical strategies identified are silence, extensive preparation, reference to authorities and social media, and these make it possible for Thunberg to enter more "traditional" rhetorical arenas. At this point, her argumentation changes and becomes more traditionally masculine, in a rhetorical sense. To conclude, although Thunberg may succeed rhetorically, in presenting herself and her ethos in a credible way, she is still bound by larger structures and the intersections that initially contributed to shaping her intersectional conditions., 2021-06-02

Ungdomar spenderar mycket tid i skolan där de ingår i olika sociala sammanhang. I dessa speciella kontexter har det länge existerat normer för vad som anses vara rätt och fel beteende, utifrån både grupp- och könstillhörighet. Hur lärare och övrig skolpersonal väljer att synliggöra och diskutera dessa normer har betydelse för hur öppna och accepterande ungdomar är gentemot dem som anses avvika från normen. Utifrån ett queerteoretiskt perspektiv och med hjälp av Jeanette Wintersons debutroman Det finns annan frukt än apelsiner (1985) syftar denna text till att lyfta fram hur lärare kan undervisa i normkritisk litteraturläsning. Genom att välja litteratur med omsorg kan lärare hjälpa eleverna att ifrågasätta sina egna normföreställningar men också öppna upp tolknings- och diskussionsutrymmen som synliggör olika normer, identiteter och sexualiteter. Dagens läromedel har ett bristande fokus på normkritik, vilket resulterar i att lärare som vill undervisa normkritiskt behöver hitta eget undervisningsmaterial. Lärarens litteraturval blir därför avgörande för att kunna skapa ett öppet och tryggt klassrum där eleverna vågar uttrycka sig och samtidigt visar respekt och acceptans gentemot andras olikheter. Wintersons roman kan i undervisningssyfte användas för att åstadkomma just detta och öppna upp diskussioner som kan förankras i den värdegrund som skolan vilar på.

The aim of this study is to contribute to the research about the role of rituals in the construction of social identity of women in Newar society. By studying the Kumari tradition, I explore how religious traditions play a role in maintaining social values and gender roles. Following this, I analyze how this role contributes to the continuation of the practice in the face of calls for its abolition in recent years. Of central importance is the controversy surrounding the Kumari tradition fueled by criticism from the UN and western media alleging that the religious practice of Kumari worship is a violation of children’s rights. This study also discusses changes in the Kumari tradition between 1996-2008, resulting in greater acknowledgement of the child’s social needs, both during and after her rule. The issue of the ‘anomalous’ position of former Kumari and how Nepalese society attempts to deal with it is also brought to light.

Denna studie är skapad för Medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet på Karlstad Universitet. Uppsatsen skriven på B-nivå, det vill säga 7,5 högskolepoäng. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och fylla kunskapsluckan kring hur, ur genus- och feministiskt perspektiv, kvinnokroppen framställs av varumärket H&M på kanalen Instagram. Frågeställningen som skapades utifrån dessa premisser blev därmed “På vilket sätt, ur ett genus- och feministiskt perspektiv, porträtterades kvinnokroppen i bilder på H&Ms Instagram under 2019?”. För att undersöka denna frågeställning valdes metoden kvantitativ innehållsanalys. Denna metod frambringar generaliserbara resultat som går att applicera på samtliga enheter i populationen. Materialet som används för denna studie består av 100 analysenheter i form av Instagraminlägg, tagna från H&Ms Instagram den 11 maj 2020. Dessa 100 analysenheter har erhållits genom slumpmässigt obundet urval, där populationen bestod av samtliga inlägg H&M publicerat, under perioden 2019. Kraven för bilderna var att de innehöll minst en kvinna. I de analysenheter som innehöll flera kvinnor analyserades kvinnan placerad längst till vänster. Genom studien visade resultaten att kvinnor genom flertalet undersökta variabler och applicerade feministiska och genusperspektiv, porträtterade kvinnokroppen som undergiven samt objektifierad. En handfull resultat visade på motsatsen, där resultaten antingen talade för motsatsen eller för en mer neutral porträttering. Slutsatsen drogs att kvinnokroppen i H&Ms Instagram under 2019 porträtteras som undergiven och objektifierad, då övervägande resultat pekade på detta., This study was written at the Media and Communication Studies program at Karlstad University. The thesis is written at B-level, which constitutes 7,5 HP. The purpose of this study is to explore and fill the scientific knowledge gap surrounding the way the female body is portrayed on H&M’s Instagram from a feminist and gender perspective. The research question originated from these premises and is consequently phrased “In which way, from a feminist and gender perspective, was the female body portrayed on H&Ms Instagram during 2019?”. The method quantitative content analysis was chosen to investigate and examine the question at hand. Using this method will enable the possibility to generalize the results and apply them to all units of the chosen population. The material used in this study consists of 100 units in the form of Instagram posts, extracted May 11th, 2020. All 100 units were obtained through the selection method simple random sample (SRS), in which the population consisted of all H&Ms published posts, without exception, during the period of 2019. The requirements to become an analytical unit, was for the image to portray at least one woman. In the units where several women were portrayed, the woman placed furthest to the left was examined. The study showed, through several variables together with the theoretical framework, that the female body is portrayed as an object and furthermore as submissive. A handful of the results argued against this statement, where the results either showed on the contrary or a neutral position of power. The predominant results showed that H&M’s Instagram, during 2019, are objectifying the female body and putting it in a submissive position.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur science fiction skulle kunna användas i undervisning på gymnasiet i svenskämnet samt det mer övergripande värdegrundsarbetet. Frågorna som ställs är: Vilka teman kring genus och könsnormer tas upp i verken och vad är budskapet som presenteras? Hur kan innehållet i verken kopplas till läroplanen och implementeras i litteraturundervisningen i gymnasieskolan? För att genomföra undersökningen har jag använt mig främst av diskursanalys och hermeneutik och analyserat materialet med hjälp av filmteoretisk och genusvetenskaplig litteratur. Resultatet som presenteras är att de tre filmer som analyseras har de faktorer som behövs för att kunna användas i klassrummet och att innehållet kan bidra till att utveckla värdegrundsarbetet med fokus på kön och genus.

I denna studie undersöker vi den rådande situationen inom förlossningsvården i Stockholm. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där vi, i form av semistrukturerade intervjuer, har intervjuat barnmorskor kring deras erfarenheter av arbetet på förlossningsavdelningar. Det teoretiska ramverk som använts för att tolka och analysera resultatet är den feministiska kritiken av New Public Management, Hochschilds teori om känsloarbete samt begreppet moralisk ekonomi. Utifrån intervjuerna, och med hjälp av teorierna, har vi utläst tre teman som vi sedan låtit strukturera analysen. Dessa är “Det ny(liberal)a arbetslivet”, “Moralisk ekonomi” och “Känsloarbete”. Resultatet av undersökningen visade att barnmorskornas arbetssituation idag präglas av stress och underbemanning och att de upplever att de inte har möjlighet att påverka sin arbetssituation. Trots detta fann vi att barnmorskornas yrkesstolthet och tillgivenhet till kvinnosjukvården gör att de tenderar stanna kvar och “anpassa” sig till förhållandena snarare än att göra motstånd.

Fetischister är en sexuell minoritet vars sexualitet karaktäriseras av en inriktning mot någon sak, något annat än kön. Svensk lagstiftning kommunicerar en normerande bild av att endast sexualiteter riktade mot kön kan vara grundläggande och utgöra en persons sexuella läggning, övriga tillskrivs att vara sexuella beteenden med svaga konstitutiva kopplingar. I detta projekt undersöks något som inte undersökts kvantitativt tidigare; huruvida fetischisters egna upplevelser stämmer med lagstiftningens antaganden om gruppen. Eftersom lagstiftning är värderings- och tankenormerande och ytterst reglerar hur vi organiserar samhället är det högst angeläget att ta reda på hur det förhåller sig. Fetischisters upplevelser har fångats i en kvantitativ undersökning med 2028 respondenter. Resultaten av undersökningen har jämförts med fyra antaganden om fetischister som lagstiftningens förarbeten utgår från. Analysen pekar mot att: Fetischism kan vara såväl sexuellt som ickesexuellt och något som kan röra tankar, känslor och beteenden på ett konsistent sätt över tid. Att som lagstiftningen porträttera fetischism som ett strikt sexuellt beteende som ställs i kontrast till något personlighetsanstruket framstår därmed som otillräckligt. Denna undersökning synliggör att det finns en fetischistisk orientering, en fetischistisk sexuell preferens. Förarbetenas utgångspunkt att enbart könsinriktade sexualiteter har att göra med sexuell preferens är därmed en förenkling som framstår som felaktig. Undersökningen har visat att fetischism kan vara något grundläggande, stabilt, ej frivilligt valt och uppkommet i tidig ålder. Därmed stämmer inte förarbetenas antagande att dessa egenskaper är unika för sexualiteter riktade mot kön. Fetischistisk sexualitet har potential att vara en individs sexuella läggning då sexualiteten kan genomsyra sexuell praktik, identitet och preferens på ovan nämnda sätt. Därmed stämmer inte lagstiftningens bild av att enbart sexualiteter riktade mot kön kan vara sexuel, Fetishism refers to sexuality focused on a specific thing; an object, a body part or, in some cases, a more abstract phenomenon. Swedish law states that only sexualities focused on sex/gender can be considered fundamental to a person – in Sweden referred to as a person’s ”sexual disposition” or ”läggning”; roughly equivalent to ”primary sexual orientation”. Sexualities focused on anything other than sex/gender are considered sexual behaviours with weak constitutive connections. This research project examines quantitatively how the self-percieved experiences of fetishists compares to the assumptions about the group made in Swedish law texts. Data focused on the experiences of 2028 fetishists has been collected through an Internet survey 2019 – 2020, specifically targeting persons with a fetishistic sexuality in a sexological sense. The respondents identified as 74.7% men, 19.3% women and 6.0% other gender, with an average age of 41.4 years. The results from the survey indicates: Fetishism can have sexual as well as non-sexual aspects. Fetishism can influence thoughts, emotions and behaviours in an individual consistently over a very long period of time. The law’s depiction of fetishism as a strictly sexual behaviour that is discursively portrayed in contrast to personality appears to be inadequate. The results highlights a fetishistic sexual preference. The law’s assumption that only sex/gender focused sexualities can be relevant for a persons sexual preference or orientation consequently appears to be misleading. The results shows that fetishism can be constitutive to a persons sexuality: It can be a profound and enduring sexual pattern, not voluntarily chosen and emerging in early age. Consequently, the law’s assumptions that those properties are unique for sex/gender focused sexualities appears to be inaccurate. Fetishism has the potential to be an individual’s sexual disposition (primary sexual orientation), as it can characterize an individual’s sexual practice

With a qualitative text analysis, we have studied how media portrays a mother and a father who have murdered their child and if, and how, this portraiture differs. This is a study based on 32 articles from the biggest newspaper in Sweden, Aftonbladet. With journalistic processes in mind, we also intended to identify potential reasons for the portraiture. The analysis is based on agenda-setting theory, to find in what way Aftonbladet has the power to portray the perpetrators. With gender studies as a complement, we have examined how social norms affects the portraiture in different ways. The results show that the mother and father is portrayed in unequal ways. The mother is always connected to her motherhood who despite her crime, becomes a victim. The father is portrayed as a former soldier and his role as a father is omitted. In summary, the motherhood gets glorified and the fatherhood discriminated. In the context of the Swedish media landscape, this study has enabled a discussion concerning how the public perceive a murdering mother and father depending on the portraiture. In turn, the portraiture could be seen reflecting on social norms and confirms how media possess the power to influence the agenda, intentionally or not.

Synen på vad som utgör den så kallade starka kvinnliga karaktären har varit objekt för förändring, vilket kan synliggöras bland annat via filmmediet. Syftet med studien är att granska och jämföra två tecknade kvinnliga protagonister utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv. Metoden för studien utgörs av två genusvetenskapliga modeller som kategoriserar manligt och kvinnligt beteende, samt semiotisk bildanalys. Materialet består av Disneys The Little Mermaid och Studio Ghiblis Kiki’s Delivery Service. Resultatet visade att karaktärerna uppvisar liknande personliga egenskaper, då de båda är vackra, sårbara, aktiva, skyddande och självständiga, men att de trots detta spelar mycket olikartade rolltyper, samt utformats på olika sätt av sina skapare. Slutsatsen är att Kiki förefaller vara den mer feministiska av de två karaktärerna, men att även Ariel med tanke på verkets inomtextuella tidsperiod till viss del kan tolkas som feministisk.

En personlig essä om ämnesutvecklingen av skapande svenska till kreativt skrivande i Sverige, från ett sidospår till ämnet litteraturvetenskap, till ett eget ämnesområde och en integrerad pedagogisk och kvalitativ del av litteraturvetenskaplig utbildning och forskning. Som en parallell jämförelse tecknas också en bild av kvinnovetenskapens utveckling till genusvetenskap.

This thesis is about two Swedish artists named Julia Beck (1852–1935) and Maj Bring (1880–1971). The idea was to see what kind of differences there were between these two Swedish female artists. They both studied at the Swedish Art academy and both had very successful careers, though they belong to different generations of artist. The first question to be answered, was is if you could see any similarities or differences in their education and career. The other question in this thesis was how the female art was perceived during the different art exhibitions which Julia Beck or Maj Bring participated in. Could you see if the art were perceived and judged differently due to, they being female artist? And could you see if there were any kind of resistance towards them as artists or towards their art and if so, how did it express itself? To answer that question the analysis is based on art exhibit reviews with a theory based on a gender perspective and of Linda Nochlins essay Why have there been no great women artists? This to help with looking after what kind of social barriers or resistance is visible in these art critics reviews. The results of the biographical comparison showed many similarities and some differences. Such as them both studying in Paris after their education in the Swedish Art academy and both frequently traveled back and forth to stay in France for as long as possible. Eventually Julia Beck moved to France and stayed there until her death. While Maj Bring lived her entire life in Sweden and started an art school in Stockholm and paused her artist career for a while. Meanwhile Julia Beck dedicated her entire life to her artistic career. In the results of the analysis, you could clearly see several kinds of resistance to both the female art and the female artists. They were very much treated differently than their male colleagues. For example, in Paris there were specific places where the

The question of homoerotic sensibility is, in the purpose of this thesis, a matter of visual language connected to the portrayal of male bodies. By identifying this sensibility throughout the western art canon the essay seeks to understand its origins, development and function in relation to expressions of power. With the introduction of theorists such as Alois Riegl, Laura Mulvey, Abigail Solomon-Godeau and Raewyn Connell, the aim is to deconstruct homosexual masculinity. Adapting formal analysis and parts of visual semiotics, the focus lies on the visual expression of power through the homoerotic gaze, and asks what consequences it has in forming homosexual identity. Greek antiquity is home not only to the ideals that foster western art history, but is also where we find early examples of same-sex affection being portrayed in the arts. Hence classical antiquity is so important for the homoerotic: whenever the classical language of style is popular throughout history, we are sure to find homoerotic sensibility. For reasons mentioned, the main periods analyzed are the Italian Renaissance, the French Neoclassicism and then, naturally the late 20th century onwards as this is the period of gay liberation and modern homosexual identity. By identifying classical acceptance of homosexual relations only in the form of a clear social hierarchy, we soon discover how homosexuality has appropriated the idea of binary difference within its masculinity throughout history. Accepting relationships only between erastes and eromenos, or man and ephebe, homosexuality is forced to exist only on the terms of difference of power. With classical ideals, these tendencies are recurring in the visual representation of male homosexuality, and becomes a big part of the liberation and forming of a modern identity in the late twentieth century. As a result of objectification of the male body, in combination with idealized and sexualized power, modern gay culture has in many ways embraced a des

I Uppsala är studenthistoria ett hett ämne för såväl unga som gamla, och denna uppsats har tittat på vilka de kvinnliga studenterna i Uppsala var runt åren 1900-1930, vilka rum de befolkade och från vilka de blev utestängda, samt vad som kan sägas om de sociala relationerna kvinnliga studenter emellan och därefter mellan kvinnliga och manliga. För att besvara dessa frågor har arkivmaterial från främst Uppsala kvinnliga studentförening och tidigare forskning. Materialet har visat att kvinnliga studenter i många avseenden levde ett studentliv separat från deras manliga gelikar, men att det innefattade flera av samma funktioner, såsom fester, aktiviteter och en vardaglig social gemenskap., In Uppsala the history of the University and the student life is a well studied research field, and this thesis has looked at who the female students were between the years 1900-1930, what rooms and spaces they inhabited and from which they were excluded, as well as what can be said about the relationships between female students and after that between female and male students. These questions have been answered with help from the archive belonging to the Student association for female students in Uppsala, as well as scholarly literature. The material has shown that the female students lived in many aspects a very seperate student life from their male counterparts, although it consisted of many of the same functions, such as dinners, activities and an everyday social context.

Bisexualitet är ett ämne som skaver i forskningen och lider i sociala sammanhang av sin brist på definition samt svårighet att uppträdas begripligt. Det är en sexuell orientering som ständigt måste kompromissa språkligt och förklara sig enligt diskurser som inte räcker till. Denna studie är baserad på intervjuer med fyra bisexuella kvinnor som vittnar om de hinder och möjligheter de har för att kunna förklara sin bisexualitet – både för sig själva och för andra. Genomgående är diskrepansen som uppstår när deras egen förståelse av sig själva inte är möjlig att enkelt kommunicera med omvärlden. Bristen på diskurser som ger utrymme för sexualitetens simultana flytande och fasta potential skapar en verklighet dessa bisexuella kvinnor måste förhålla sig till istället för en förmåga att förmedla sin egen verklighet. Därför är denna studie baserad på empiriskt material. Det är ett försök att låta den bisexuella verkligheten förmedlas och på så sätt skapa mer utrymme för variation och förståelse av bisexualitet som fenomen.

I den här uppsatsen utforskas André Acimans roman Call Me by Your Name (2007) och regissören Luca Guadagninos filmatisering av verket (2017) i relation till det antika begreppet eros (ung. begär). Det finns sedan tidigare en konstnärlig tradition i västvärlden att tillämpa antik tematik vid gestaltningen av manligt samkönat begär och för att åskådliggöra hur detta sker även i Acimans och Guadagninos respektive verk används i den här uppsatsen Platons Gästabudet (Symposion, ca 385 f. Kr) som en återkommande utgångspunkt i analysen. Utifrån ett urval tematiska inslag i Gästabudet, som alla anknyter till Platons övergripande behandling av begär ur ett filosofiskt perspektiv, riktas i det här arbetet uppmärksamheten mot hur dessa teman även förekommer i Call Me by Your Name, roman som film. Detta gäller inte minst Platons presenterade tanke att eros, under rätt omständigheter, har förmågan att leda filosofen mot upplysthet och förståelsen av en upphöjd och evig ordning. Utöver att visa på hur båda verken (som utspelar sig i relativt modern tid) genomsyras av denna antika begärstematik är ett annat mål med uppsatsen att genom en komparativ analys, och med ett genusvetenskapligt och queerteoretiskt perspektiv, blottlägga hur skillnaderna mellan romanförlagan och filmadaptionen påverkar bilden av den unge huvudpersonen Elio och dennes utforskande av sin sexualitet – även då bilden av sexualitet i en mer generell mening. Slutsatsen som den här uppsatsen leder fram till är att Acimans förlaga vid en första anblick framstår som mer utmanande i förhållande till en modern heteronormativ ordning (så som åskådliggjord av Judith Butlers heteronormativa matris) medan Guadagninos version – trots skildringen av samkönat begär i berättelsens centrum – innefattar mer konservativa indikationer. Samtidigt är de utmanande aspekterna i Acimans roman inte heller helt oproblematiska vid en andra anblick. I den mån Acimans skildring med hjälp av den antika tematiken gör motstånd mot moderna u