Search

Studiens syfte är att synliggöra hur förskollärare beskriver sitt pedagogiska arbete med stereotypa genusmönster i barns egeninitierade lek. För att kunna uppnå studiens syfte formulerades tre frågeställningar: Hur beskriver förskollärare stereotypa genusmönster i barns egeninitierade lek?, På vilka sätt beskriver förskollärare sin roll i barns egeninitierade lek? samt Hur beskriver förskollärare sin roll att pedagogiskt arbeta med stereotypa genusmönster i barns egeninitierade lek?. Studien är kvalitativ och genomförd med sex semistrukturerade intervjuer med förskollärare som arbetar på fem olika förskolor i södra Sverige. Det insamlade materialet från intervjuerna bildade ett resultat som analyserats utifrån studiens teoretiska ramverk och tidigare forskning inom området. Resultatet visade att det finns en variation gällande huruvida förskollärare anser att stereotypa genusmönster förekommer i barns egeninitierade lek och vilka konsekvenser det kan få. Gällande förskollärares roll och pedagogiska arbete med stereotypa genusmönster i barns egeninitierade lek visade resultatet att förskollärare både organiserar inför lek, men också närvarar i leken. Organisering av leken innefattar framförallt att skapa en öppen och tillåtande fysisk miljö där barnen fritt kan utforska olika lekar och material utan att begränsas av stereotypa genusmönster. Genom att vara närvarande i barnens lek beskrev förskollärare att de möjliggör för dem att dels uppmuntra barnen till att leka varierade lekar, dels uppmärksamma och samtala med barnen om stereotypa genusmönster som uttrycks och begränsar barnen i deras lek. I samband med närvaron beskrev förskollärare sitt förhållningssätt som centralt och belyste vikten av att bemöta barnen som individer och inte utifrån stereotypa genusmönster.

I det här självständiga arbetet undersöks genusfrågor. Syftet är att undersöka hur skolor arbetar med genus i samkönade och blandade grupper samt hur lärare planerar sin undervisning. För att undersöka detta användes en online-enkät som datainsamlingsmetod. Svarsresultaten bearbetades i databasen SurveyMonkey. Resultatet visade att undervisningen varier mellan samkönade och blandade grupper. De lärare som besvarade enkäten anser att genusfrågor är en stor och väsentlig del i sex- och samlevnadsundervisningen. Det skiljer sig däremot i vilka metoder som använts och huruvida samkönade grupper anses vara fördelaktiga för elevernas inlärning. En slutsats kan vara att det måste finnas mer riktlinjer kring hur arbetet ska bedrivas för att ge eleverna en likvärdig utbildning.

Gender in early childhood education is currently a discussed topic in the news and the subject also draws a lot of attention in the media in general. Different approaches to gender in preschools have brought both criticism and praise among custodians preschool teachers and within the community. Several kindergartens in Sweden have an explicit focus on gender work and some of them are also LBTQ-certified. The aim of this study is to investigate teachers’ attitudes to current gender work in preschools and to empirically examine how different perspectives on gender work in Sweden and Finland interact in preschools. The aim is also to discover alternative ways to work with gender and equality within a preschool framework. The study is based on semi-structured interviews and questionnaires. I have compared the Swedish preschool curriculum with the Finnish equivalent to get the views of the political governing documents that differ regarding gender and gender equality work in these two countries. (”Varhaiskasvatuksen suunnitelman perusteet” translated as "The fundamental features/basics of the plan for early childhood education", Finlands national curriculum). The theoretical framework used in the study is a gender perspective approach. The study points out that preschool teachers’ tensions differ to some degree, depending on the preschool and depending on preschool teachers' education, own values ​​and enthusiasm for the subject. The study lifts the reflection about it as important. The study shows that preschool teachers in Sweden are aware of work with gender, but interprets the way to implement these goals through the curriculum objectives in a multifaceted way. Both the Finnish national curriculum and the Helsinki City applied version of the national curriculum ("Foundations of early childhood education") lift up many important learning objectives, but do not specifically raise transgender work or work against traditional gender patterns. The qualitative interviews conducted in Finland present highlights that a discussion debate about gender work is ongoing in the country where their curriculum is to be renewed by the year 2017. The majority of the preschool teachers in both my interviews and questionnaires, in Sweden and Finland, pointed out that gender work has changed through the past decade. The majority of the preschool teachers also pointed seeing the individual, rather than the gender, as the most important in their work. A special feature of my study gives indication that a general discourse shift from compensatory pedagogic to norm critical pedagogy has taken place. Technique in activities was raised as a non-gender-coded material for children and digital tools in preschool as an entrance for more men in the teacher profession. What also has been found in my study is that gender is defined mainly depending on the context and that perverted approaches take time to change. My conclusion is that preschool teachers’ intention in my study, is not to limit children based on their gender. Their main intention and challenge is to continue offer children a multi-faceted activity based on children's interests and according to curriculum.

Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på vårdnadshavares vetskap och tankar kring genusarbetet i förskolan. Med hjälp av en enkätundersökning har vi samlat in vårt empiriska material. Studien visar att vårdnadshavare har blandade tankar, vetskap, uppfattningar, åsikter och erfarenheter utav genusarbetet som pågår i förskolan. Men den visar även att de flesta vårdnadshavare ser förskolans genusarbete som något betydelsefullt, både för deras egna barn men även för samhället i stort.

InledningStudien behandlar ett genusrelaterat planerings- och utvecklingsarbete inom förskolans verksamhet. I studien lyfts betydelsen av pedagogers medvetenhet om genus samt olika arbetssätt. Vår ambition med studien är att den ska ge ökade kunskaper om hur genusarbete i förskolans verksamhet kan förstås och utvecklas.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur pedagoger resonerar kring genus i förskolans verksamhet med fokus på planerings- och utvecklingsarbete.MetodStudien har utgått från en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod och hermeneutik som metodansats. Vid intervjuerna användes en intervjuguide. Datainsamlingen analyserades och kategoriserades utifrån olika teman som bearbetats fram under analysprocessen.ResultatPedagogerna resonerar kring två olika sätt att möta genus i verksamheten, det ena som ett förhållningssätt och det andra som ett innehåll i undervisningen. De betonar att genusarbete innebär att skapa lika möjligheter och förutsättningar för varje barn oavsett kön. För att skapa lika förutsättningar tänker pedagogerna kring utformningen av verksamheten samt reflekterar över sitt eget bemötande för att barn inte ska hindras av stereotypa könsroller. Det framkommer att pedagogerna tar hänsyn till genus i sitt planerings- och utvecklingsarbete i vissa situationer och vid behov. Pedagogerna uttrycker även att genus finns med i verksamheten trots att de inte medvetet arbetar med det.

Titel: Könsfördelningen på högre ljud- och musikproduktionsprogram i Sverige / Gender equality in higher education sound and music production programs in Sweden. Denna uppsats är dels en jämförande undersökning av könsfördelningen på två ljud- och musikproduktionsprogram och dels bygger den på statistik av könsfördelningen på fem olika ljud- och musikproduktionsprogram i Sverige. De två ljud- och musikproduktionsprogrammen är Musikproduktionsprogrammet på Linnéuniversitetet och Ljud- och musikproduktionsprogrammet på Högskolan Dalarna. Genom kvalitativa intervjuer med lärare och studenter på programmen diskuteras de fyra kategorierna: bakgrund, självbild, könsfördelning och genusarbete. Statistiken, som består av könsfördelningen på fem olika ljud- och musikproduktionsprogram i Sverige, används som ett underlag för att sätta in studien i ett större perspek­tiv. Materialet har analyserats med hjälp av olika genusteorier och tidigare forskning om genusperspektiv på både musikbranschen, ljud- och musikproduktion och grund­skola och högre musikutbildningar. På tre av fem utbildningar har könsfördelningen blivit jämnare under de senaste tre åren, men ökningen av kvinnliga studenter är liten och utbildningarna är fortfarande väldigt mansdominerade. De flesta av informanterna tror att det beror på att fler pojkar än flickor uppmuntras till att spela instrument och syssla med teknik under barndomen. De tror även att det beror på mansdominansen som finns både på ljud- och musikproduktionsprogram och i musikbranschen överlag och att detta kan avskräcka kvinnor från att söka sig till programmen. Den mest återkommande orsaken till varför könsfördelningen är så ojämn är att ljud- och musikproduktion förknippas med teknik, vilket anses vara manligt och att könsfördelningen därför ser ut som den gör idag.

I denna studie har genus i den fria leken undersökts. Studien bygger på insamlad information ifrån intervjuer med förskollärare och observationer under fri lek. I intervjuerna används arbetssättet ”speglingen” som bygger på att vidareutveckla informantens resonemang genom att sammanfatta det som sägs. Observationerna genomförs med löpande protokoll. Efteråt kodas data in i olika teman av de väsentliga delarna under rubrikerna Flickors lekdomäner, Pojkars lekdomäner, Könsneutrala lekdomäner, Gränsöverskridande lekdomäner, Strategier på förskolan A och Strategier på förskolan B. Syftet med undersökningen är att bidra med fördjupad kunskap om hur förskollärare uppfattar olika könsroller i barns genuslekar. Studien syftar även till att kartlägga hur förskollärare arbetar med olika strategier för att uppnå jämställdhet i den fria leken. Enligt Hirdmans teori består förskollärarnas skilda tankar, erfarenheter och strategier av genussystemets huvudpelare; isärhållande och mannen som norm. Resultatet visar att förskollärare indelar könsstereotypa lekar i flickors och pojkars könsstereotypa lekar. I dessa lekar sätter förskollärare flickors och pojkars egenskaper i förgrunden och genus i bakgrunden. För flickor och pojkar finns det olika förväntningar på vilka lekar som de ska leka, samt motiveringen till deras lekval. Förskollärarna är mer benägna att beskriva gränsöverskridande lekar som samma för flickor- och pojkar. På förskolorna använder förskollärarna olika strategier i de olika arbetslagen. Förskollärarnas strategier består av personalsamtal, miljöutformning, talspråket och könsneutrala leksaker. Forskningen kopplar förskollärarnas strategier till normkritiskt reflekterande, den medskapande genusattityden, lärarledd guidning och fokus på naturmaterial. Förskollärarnas könsstereotypa tankar och erfarenheter motsätter arbetslagets gemensamma strategier vilket kan resultera i att strategibestämmelserna inte alltid besannas.

Bakgrund: Idag finns det ett krav både på nationell och kommunal nivå att förskolans personal ska driva ett medvetet genusarbete i verksamheten och omsätta läroplanens mål i praktiken. Ur ett jämställdhetsperspektiv är därför forskning kring genus relevant för att kunna både synliggöra och medvetandegöra rådande könskonstruktioner som existerar i förskolans värld idag. Detta för att kunna driva ett aktivt och jämställt pedagogiskt arbete där barnen känner trygghet och kan utveckla sin egen identitet utan att formas av pedagogens förväntningar eller påverkas av föreställningar om vad som är typiskt manligt eller kvinnligt. Syfte: Denna studies syfte har varit att synliggöra vilka traditionella och etablerade könsroller som framträder och upprätthålls av pedagoger och barn på en förskola i Sverige idag. Metod: Studien är minietnografisk studie där deltagande observationer använts som metod. Observationerna har begränsats till att studera måltiderna på två syskonavdelningar med barn på 3-5 år. I analysarbetet har Hirdmans teorier om genuskontraktet använts som verktyg för att kunna synliggöra den uppdelning som omedvetet görs mellan flickor och pojkar i egenskap av att de tillhör ett visst biologiskt kön. Resultat: Jag fann att i likhet med tidigare forskning att könsstereotypa mönster och normer fortfarande existerar. Jag fann bland annat att pojkarna tar större plats än flickorna och får mer uppmärksamhet och feedback av pedagogen. Där flickor som utmanade traditionella könsmönster inte fick någon positiv respons från pedagogerna.

Syftet med denna uppsats var att synliggöra hur pedagoger uppfattar sitt eget genusarbete, deras tankar och synsätt kring hur de arbetar mot en jämställd förskola.I forskningsbakgrunden fokuseras det på att förklara begreppet genus närmre. Det definieras vad skollagen säger om genus och jämställdhetsarbete och vad det innebär för dem som arbetar som pedagoger inom förskolan i dag. Sedan beskrivs även hur pedagogers arbete med genus kan se ut på förskolan och pedagogernas arbete berörs genom relevant litteratur. Metoden som valdes för att synliggöra pedagogerns tankar kring sitt eget arbetssätt var kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor. Vid intervjuerna användes inte en ljudupptagare utan stödpunkter antecknades under intervjuns gång.Resultatet visade att de flesta pedagoger inte tyckte att de uppnådde målen enligt läroplanen och att de inte finns tillräckligt med kunskap inom arbetslaget för att det skall ske. Bristande kunskap är något som flera av pedagogerna tar upp som en anledning till att målen inte kan uppnås. Resultatetav studien visar att pedagogerna måste bli mer medvetna om sitt eget arbete kring genus, det är deras medvetenhet kring genus som kan förändra de invanda könsroller och normer som de, om de inte reflekterar över sitt arbete överför till barnen. Det måste råda en gemensam vilja i en personalstyrka för att uppnå målen i läroplanen vilket flertalet av pedagogerna tyvärr inte anser att de i dagsläget gör.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om pedagogerna på en förskola i Halmstad arbetar genusinriktat, genom att jämföra förskolan i Halmstad med förskolan Tittmyran. Teori kapitlet kommer att ta upp ett par viktiga saker såsom vad genus innebär eftersom det ska ge en bild av begreppet. Därefter kommer genusprojektet Tittmyran att tas upp med fokus på pedagogernas arbetssätt före den stora förändringen till en mer genusinriktad förskola. Under metod kommer jag att beskriva hur jag gått tillväga med mitt arbete, vilka val jag har gjort men också hur tillförlitligt jag anser mitt eget arbete är. Jag kommer även att ta upp viss etik såsom att det är viktigt att alla deltagande ska vara insatta i vad arbetet går ut på redan från början. Mitt arbete är en kvalitativ undersökning där jag valt observationer som mitt sätt att samla information angående mitt ämne. Jag har valt att utgå ifrån Kajsa Wahlströms bok, Flickor, pojkar och pedagoger. Min undersökning visade på att pedagogerna på Halmstad förskola bara bitvis arbetade genus-inriktat, eftersom pedagogerna till viss del följde traditionella könsmönster har de en bit kvar på vägen innan jag kan säga att pedagogerna arbetar helt genusinriktat. För ett mer genusinriktat arbete skulle jag rekommendera att de använde sig av trestegsmetoden som pedagogerna på Tittmyran gjorde.

Validerat; 20101217 (root)

En utgångspunkt för vårt arbete har varit det som står skrivet i förskolans läroplan, att vuxnas förväntningar och krav skapar traditionella könsmönster och könsroller. Förskolan ska motverka dessa genom att flickor och pojkar ska ges samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen (Utbildningsdepartementet 1998). Vårt syfte med det här arbetet har varit att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med genus och jämställdhet. Arbetet bygger på en kvalitativ undersökning, då vi vill få fram respondenternas åsikter och uppfattningar. För att få svar på våra frågeställningar gjordes åtta semistrukturerade intervjuer. Undersökningen har visat att pedagogerna på de båda förskolorna arbetar olika med genus. En förskola arbetar medvetet med genus och jämställdhet genom exempelvis flick- och pojkgrupper samt genom diskussion och reflektion i arbetslaget och i barngruppen. Den andra förskolan arbetar inte uttalat med genus och jämställdhet. Personalen reflekterar enskilt över sitt eget bemötande gentemot barnen samt lyfter frågor kring genus och jämställdhet när barnen har frågor kring ämnet. Trots det här visade det sig att de flesta pedagoger hade liknande tankar kring genus och jämställdhet. De pedagoger som deltog i undersökningen var överens om att det behövs mer tid och kunskap kring genus och jämställdhet för att kunna arbeta medvetet med det.

Denna studie är gjord med syftet att undersöka om pedagogerna i två förskoleklasser påverkar barn att utveckla traditionella könsmönster samt ta reda på deras tankar kring genus. Vår undersökning består av fem kvalitativa intervjuer och detta har vi kompletterat med observationer av sammanlagt tio lektionstillfällen i de två klasserna. Resultatet i vår studie visar att pedagogerna i dessa två klasser uppmärksammar pojkarna under lektionerna nästan dubbelt så mycket som flickorna. Pedagogerna är själva medvetna om deras roll som förmedlare av genus men deras omedvetna signaler under lektionerna upprätthåller den traditionella synen på flickor och pojkar. Vår slutsats är att trots en het samhällsdebatt kring genus de senaste åren sker ingen förändring i pedagogernas förhållningssätt gentemot barnen vilket medför att barnen fostras in i de traditionella könsmönster som vi enligt läroplanen skall arbeta för att motverka.