Search

Detta projekt söker efter vägledande principer för en kunskapsproduktion kring fetischistisk sexualitet. Detta har utförts genom diskursanalytiska och genealogiska studier av hur fetischism konstrueras i olika sociokulturella sammanhang. Analysen indikerar att fetischistisk sexualitet existerar i en marginaliserad position i ett maktrelationellt landskap, där yttre grupper har olika incitament till att återge fetischism på bristfälliga, sexualiserande och andrafierande sätt. Detta medför olika problem vad gäller kunskapsproduktionen kring fetischistisk sexualitet och kan antas bidra till upprätthållandet av nuvarande sexualnormer. För att minimera dessa kunskapsproduktionsproblem föreslås åtta vägledande principer: En ansvarstagande kunskapsproduktion som utgår från subjektet; medvetenhet om stereotyper och om patologins kvardröjande ok; användande av icke-andrafierande terminologi; medvetenhet om könsorienteringsnormen; medvetenhet om politiserade begrepp; undvikande av låsning i subkulturell identitetspolitik; en förståelse för den abjektas möjligheter att tala; samt bruk av intrasektionell analys. Dessa principer kan förstås bidra till ett tillgängliggörande av forskningsfältet kring fetischism samt bidra till en allmän förståelse för sexualitet bortom kön., This project aims to find guiding principles for a knowledge production around fetishism. This has been conducted through discourse analysis and genealogical studies of the construction of fetishism in central contexts. The analysis indicates that fetishism is marginalised in a weave of power relations, where external interests have incitaments to vilify, sexualise and otherise fetishistic sexuality. This is understood to potentially cause various problems when it comes to knowledge production around fetishism. In order to minimise these problems, eight guiding principles are suggested: A knowledge production based in the subject; awareness of lingering pathological notions and stereotypes; usage of non-othering terminology; awareness of the sex/gender orientation norm; awareness of politicised definitions; awareness of subcultural identity politics; an understanding of the abject's ability to speak; and usage of intra-sectional analysis.

Under de senaste decennierna har en antigenusrörelse etablerats på allvar i Europa. En rörelse som motarbetar genusvetenskap och jämställdhetsarbete. I Sverige har vi hittills sett relativt lite av denna rörelse. Nu formulerar sig kritiken mot genusvetenskapen även i Sverige. Ordet genusdoktrin fogas till det engelska genderism och tyska Genderismus som beteckning på en konspiration mot samhället och dess institutioner. I denna uppsats har jag genomfört en diskursanalys av Ivar Arpi och Anna-Karin Wyndhamns bok Genusdoktrinen (2020) och Kajsa Ekis Ekmans bok Om könets existens (2021). Med hjälp av diskursteori enligt Laclau och Mouffe analyserar jag vilken syn på genusvetenskap, kön och jämställdhet som artikuleras i de två böckerna. En grundläggande fråga är om det handlar om en gemensam diskurs eller om artikulationerna skiljer sig åt på väsentliga punkter. De tecken som artikuleras i texterna analyserades med avseende på den vikt de har för diskursen och relationerna till varandra. I min analys framträder en gemensam grund i de två artikulationerna. Båda artikulerar en positivistisk vetenskapssyn. De menar att genusvetenskapen ifrågasätter den biologiska grunden för kön med hjälp av social-konstruktivism. De menar vidare att det är politiska beslut som lett till genusvetenskapens etablering och att ett binärt hierarkiskt kön är en förutsättning för jämställdhetsarbetet. De två artikulationerna skiljer sig åt på ett par punkter. Ekman menar i motsats till Arpi och Wyndhamn att jämställdhetsarbetet måste fortsätta. Där Arpi och Wyndhamn nöjer sig med att hävda ett binärt biologiskt kön som vetenskaplig slutpunkt menar Ekman att diskussionen fortgår och att alla feminister inte står bakom genus-vetenskapen., There is a growing anti gender movement in Europe that fights gender science and gender equality. It has not been that prominent in Sweden. Recently a new word genusdoktrin has been added to the English genderism and German genderismus as a label for a conspiracy against society and its institutions. In this thesis I have carried out a discourse analysis of the two books Genusdoktrinen (2020) by Ivar Arpi and Anna-Karin Wyndhamns and Om könets existens (2021) by Kajsa Ekis Ekman. Using theory of discourse by Laclau and Mouffe I analyze what view of gender studies that is articulated in the two books. An important question is whether they differ or not. The articulated signs were analyzed with regard to the weight carried they in the discourse. The two books articulate a positivist science view and claim that gender science is unscientific. They argue that gender science question the biology of sex from a social constructivist point of view. Moreover, they claim that political decisions made the establishment of gender science possible in Sweden and that a binary hierarchic sex is a prerequisite for a continued gender equality work. The articulations differ in a couple points. Ekman argues contrary to Arpi and Wyndhamn that we have not yet reached gender equality and that the work must continue. Arpi and Wyndhamn says that a binary biological sex is an unquestionable scientific fact. For Ekman, the political discussion continues, and she argues that not all feminists support gender science., 2022-06-02

This is a feminist study of the diagnosis 'borderline personality disorder' as a feminized shadow of an almost unquestionable idea in the contemporary Western democracies: The free individual. Based on qualitative interviews with patients with borderline personality disorder and psy-workers, this study provides an understanding of borderline personality disorder as both a technology of government, and a technology of the self, which is produced in the power relations between patient and employee, and between discourse and body. The study focuses on how the diagnosis influences the way subjects come into being and how they understand themselves and each other. It shows that the diagnosis is an ambiguous recognition of the patient, because it recognizes her by labeling her as disordered. Drawing on affect theory the study shows how affective economies are in use when establishing the boundaries between the normative, rational individual, and the disordered Other. It reveals how negotiations of these boundaries are closely linked to hierarchical gendered dichotomies that are imbedded both in the psy-institutions, but also on a more general scale in a Western liberal discourse. These discursive and affective processes contributes to individualize social problems. Finally, the study therefore suggests, alternative confirmative communities as a counterstrategy.