Search

Fritidshemmets pedagogik i en ny tid Kapitlet handlar om att fritidshemmet under sina drygt hundra år som institution genomgått stora förändringar. En av dessa förändringar är rörelsen från en socialpedagogisk tradition och arbetssätt till dagens läroplan (Skolverket, 2022) och dess betoning på undervisning och meningsfull fritid. Det är en förskjutning som berör fritidshemmets samhällsfunktion, innehåll och mål och som bygger på tankar från John Dewey (1902), en amerikansk filosof och pedagog. Han pekade på den grundläggande frågan inom varje pedagogisk verksamhet: Vilket är förhållandet mellan de värden och kunskaper som barnet (eleven) ska inhämta och utveckla (i fritidshemmet) och barnets egna intressen och vardagsliv? Hur detta förhållande formas och ser ut är ett uttryck för hur utbildningsinstitutionen ser på sitt samhällsuppdrag, kunskaper och mål. Fritidshemmets förskjutning kan beskrivas som en rörelse från arbetsstugans starka betoning på socialisation (en process som börjar under barndomen och genom vilken individer förvärvar samhällets värderingar, vanor och attityder) och kvalifikation (genom kunskaper och betyg inför ett framtida yrkesliv) till dagens reviderade läroplan (Skolverket, 2022) där kvalifikation och individualisering betonas mer än socialisation. Att ha kännedom och kunskap om fritidshemmets bakgrund i socialpedagogiska traditioner samt om den förskjutning och förändring som skett gällande institutionens samhällsfunktion, innehåll och mål är en viktig del av fritidspedagogers och lärare i fritidshems professionskunskap och yrkeskunnande.

The rapid digital development has transformed our lives, and today we can work in new ways compared to before. With an increased demand for flexible work arrangements, where the home serves as a workplace, it is crucial for companies to understand how this affects the well-being of employees. Therefore, the purpose of this study is to examine how the possibility of work flexibility promotes individuals well-being. Previous research points out several factors that can influence well-being during remote work, including the work environment, the balance between work and private life, and interaction. The theoretical framework of the study is primarily based on Karasek and Theorell's demand-control-support model (1990), but in specific sections, support will also be drawn from studies by Kangas et al. (2023) and Espersson et al. (2023) using the concepts of Family-supportive supervisor behaviors and urholkade sociala relationer. The study is based on qualitative interviews conducted with employees in various units at Västerås municipality who work part-time at the physical workplace and part-time remotely. The results show that remote work is significant, especially for employees work-life balance, which positively impacts their well-being. What is really important for well-being is the ability to manage and plan worktasks on your own, no matter where you're working., Den snabba digitala utvecklingen har förändrat våra liv och idag kan vi arbeta på nya sätt jämfört med tidigare. Med en ökad efterfrågan på flexibelt arbete med hemmet som arbetsplats, är det viktigt att företag är insatta i hur detta påverkar medarbetarnas välbefinnande. Syftet med studien är därför att undersöka hur möjligheten till arbetsflexibilitet främjar individers välbefinnande. Tidigare forskning visar på flera faktorer som kan påverka välbefinnandet under distansarbete, såsom arbetsmiljön, balansen mellan arbete och privatliv samt interaktionen. Studiens teoretiska ramverk utgår huvudsakligen från Karasek och Theorells krav-kontroll-stödmodell (1990), men i särskilda avsnitt kommer även stöd tas från studier av Kangas m.fl. (2023) och Espersson m.fl. (2023) med begreppen Family-supportive supervisor behaviors och Urholkade sociala relationer. Studien baseras på kvalitativa intervjuer som genomförts med medarbetare inom olika enheter på Västerås kommun som arbetar halvtid på den fysiska arbetsplatsen och halvtid på distans. Resultatet visar att distansarbete är betydelsefullt, speciellt för medarbetarnas livspussel, vilket har en positiv inverkar på deras välbefinnande. Det som framkommer som avgörande för välbefinnandet är förmågan att självständigt styra och planera arbetsuppgifterna, oavsett platsen för arbetet.

Syftet med studien är att undersöka hur musiken i grundskolan skulle kunna inspirera till vidare utveckling av musicerande på fritiden. Sju gymnasieelever i åk 1 har intervjuats om sin upplevelse av musikundervisningen i grundskolan, om den inspirerat dem till att spela på fritiden och om hur musikundervisning kan utformas på ett inspirerande sätt. Resultatet visar att musik är viktigt för ungdomarna men att musikundervisningen i skolan inte är en viktig faktor för att spela på fritiden. De har en positiv inställning till musikämnet i skolan. Flera av respondenterna spelar instrument på fritiden, några av dem har fått inspiration från skolans undervisning men det är också flera som lärt sig på annat håll. När det gäller musikundervisningen i skolan menar gymnasieeleverna i studien att det viktigaste är att få lagom utmaning, att få testa olika instrument i en trygg miljö och att ha en entusiastisk och tillgänglig musiklärare som är öppen för deras musikaliska verklighet. Respondenternas svar visade vidare att det viktigaste för att stimulera till fortsatt musicerande är att läraren är kunnig, engagerad och skapar en bra stämning i klassrummet. De önskar varierad undervisning men föredrar praktisk aktivitet före teoretisk undervisning eller eget arbete med digitala verktyg. De uppskattar att få spela själva, prova olika instrument och vill gärna själva få välja innehåll i musicerandet.

Syftet med arbetet är att belysa de diskurser om meningsfull fritid som lärare i fritidshem använder i medier för lärare i fritidshem. Som metod har en diskursanalys gjorts av ett antal debattartiklar och krönikor från tidningen Läraren Fritidspedagogik som är en facklig tidning. Analysen har utgått från en teori om diskurser och socialkonstruktivism som innebär att människan skapar och återskapar sin egen samhällsuppfattning. Diskursanalys och socialkonstruktivism används för att belysa eller upptäcka samhällsstrukturer. I resultatet lyfts fritidshemmets roll, verksamhetens kvalité, yrkesrollens kompetens, flexibilitet och skolifiering som diskurser och faktorer i samband med att skapa en meningsfull fritid. Diskurserna eller faktorerna går in i mer övergripande diskurser i fritidshemmet vilka är omsorg, fritid och kunskapsinhämtning. En slutsats är att lärare i fritidshem strävar efter att förverkliga diskurser om fritid och kunskapsinhämtning men bristande resurser gör att verksamheten ofta går tillbaka till en omsorgsdiskurs.

Barn med särskild begåvning är en grupp som kan behöva särskilt stöd och anpassad undervisning för att kunna utvecklas på ett optimalt sätt i skolan. Då det saknas kunskap om dessa elevers speciella förmåga hos lärare och specialpedagoger blir ofta resultatet att dessa elever hålls tillbaka i sin utveckling. Att vara särskilt begåvad kan vara både en tillgång och en social belastning. Trots det kan det uppstå problem under uppväxttiden, i skolan och i olika sociala sammanhang. Föräldrar till särskilt begåvade barn har betydelsefulla erfarenheter som är viktiga att belysa. Syftet med denna studie är att undersöka och få kunskap om vardagen bland föräldrar till särkilt begåvade barn. Studiens frågeställningar är: Hur beskriver föräldrar sina erfarenheter av vardagen som förälder till barn med särskild begåvning? Hur beskriver föräldrarna sina erfarenheter gällande barnens väg genom skolan? Vilken betydelse har olika former av kapital i föräldrarnas beskrivningar gällande barn med särskild begåvning? Materialet, som består av åtta kvalitativa mejlintervjuer med föräldrar analyseras med utgångspunkt i Pierre Bourdieus begrepp om socialt, ekonomisk och kulturellt kapital. De viktigaste resultaten visar att föräldrarna är djupt engagerade i barnens skolgång, fritidsaktiviteter och sociala liv. Skolan har ofta problem med att tillhandahålla en utbildningsnivå som matchar deras barns behov. Det framkom att mödrarna är de som navigerar och har kontakt med skolan i stor utsträckning, vilket blev en stressfaktor när de upplevde att skolan inte lyssnade på dem. Föräldrarnas höga innehav av socialt, ekonomiskt och kulturellt kapital speglade deras möjligheter att avsätta tid och omsorg vilket påverkade föräldrarnas strategier avseende barnens skolgång och sociala tillvaro. Studiens resultat visar tydligt att resursstarka föräldrar har stor betydelse för deras förmåga att finna alternativa vägar genom utbildningssystemet såväl som fritiden för deras barn med särskild begåvning.

I dagsläget präglas många yrken av att man kan arbeta flexibelt. Att man kan styra sitt arbete själv, att planera, att kontrollera sitt arbete och att kunna arbeta oberoende av tid och plats. Denna studie avser att ta reda på hur människor som arbetar på sådant sätt, balanserar sitt arbetsliv och fritid. Denna studie avser också att ta reda på hur individer upplever det gränslösa arbetet, vilket är ett intressant sociologiskt forskningsområde då dem nya arbetsförhållandena förändrar vår kännedom om hur sociala interaktioner och relationer ser ut samt hur människor förhåller sig till andra individer och till samhället. Studien grundar sig i Erving Goffmans dramaturgiska teori och tidigare forskning som visar exempelvis att gränslösa arbeten uppmanar till negativa upplevelser och att arbetslivet och det privata livet tenderar att gå in i varandra. Denna studie använder sig av intervjuer som metod för att fördjupa förståelsen kring individers förhållanden kring arbete och fritid samt deras upplevelser. Fyra personer (två kvinnor och två män, 45–55 år) med gränslösa yrken intervjuades. Resultat indikerar på att deltagarna tenderar att tänka och arbeta mycket under fritiden och att därmed tenderar fritid och arbete att gå in i varandra. Balansen mellan arbete och fritid är därmed otydlig och arbetet väger tyngre än fritid och enligt Goffman kan detta betraktas som att två framträdanden kolliderar med varandra. Intervjudeltagarna finner besvärligheter med det gränslösa arbetet, vilket föreslår att intervjupersonerna befinner sig i vad Goffman kallar för en rollkonflikt och denna rollkonflikt förklarar deltagarnas negativa upplevelser. Trots detta, upplever ändå deltagarna att fördelarna med deras arbete överväger de negativa aspekterna och de är i stort sett nöjda med sina arbetsupplägg. Resultatet går i linje med vad tidigare forskning har funnit. Resultatet visar att det finns skillnader i hur män och kvinnor uttrycker sig. Studien avslutas med förslag på framtida forsk

Inledning Många fritidshemsplaceringar avslutas när eleverna är runt 9–10 års ålder, trots att fritidshemmet är en plats för relationsskapande, där vuxenstöd finns och gemenskap framhålls som väsentligt. Skolverket (2022) skriver fram utvecklandet av kamratrelationer som betydande och att undervisningen i fritidshemmet ska ske till stor del situationsstyrt, utefter elevernas egna behov och intressen. Vi har undersökt elevers tankar och erfarenheter om fritidshemmets verksamhet. Syfte Denna studie syftar till att utifrån barns perspektiv utveckla kunskap om vad som bidrar till att 9–10-åringar slutar på fritidshemmet samt undersöka vad som krävs för att de ska stanna längre. Områden som fokuseras är hur elevernas fritid ser ut efter avslutandet, vad de anser är meningsfull fritid och vad som kan bidra till att de stannar kvar längre upp i åldrarna. Metod Med det teoretiska ramverket barndomssociologi och dess begrepp, kamratkulturer, barnperspektiv, barns perspektiv samt barn som aktörer söker vi elevernas egna tankar om fritidshemmet och deras avslutande av fritidshemsplats. Eleverna har fått möjlighet att uttrycka sina åsikter genom kvalitativa intervjuer, närmare bestämt semistrukturerade fokusgrupper. Empirin har analyserats utifrån trestegsmodellen där det som framkommit i elevernas diskussioner har delats in i olika teman. Resultat Resultatet av studien visar kamratrelationers stora betydelse för att elever ska känna meningsfullhet i att vara i fritidshemmets verksamhet. Det visar även att ökat medbestämmande är efterfrågat av eleverna, främst de äldre. Studien belyser hur flertalet som avslutar fritidshemmet är ensamma hemma under eftermiddagarna, inte sällan med följden att de blir stillasittande framför en skärm. Studien upplyser om att det finns ett tydligt behov av vuxenstöd. Framträdande i resultatet är äldre elevers upplevelse av att aktiviteter i fritidshemmet mestadels passar yngre elever och att de bör anpassas utefter ålderns behov.

Uppsatsen undersöker arbetets roll i Willy Kyrklunds roman Solange (1951), med utgångspunkt i Paul Lafargues arbetskritiska verk Le droit á la paresse (Rätten till lättja) och Karl Marx teori om det alienerade arbetet. Uppsatsens frågeställningar rör romanfigurernas ekonomiska förutsättningar, romanens skildringar av arbete och fritid, samt arbetets påverkan på huvudpersonerna Solange och Hugo. Tidigare forskning tenderar att behandla Solange som en idéroman som diskuterar en existentiell frågeställning om människans frihet, där de två huvudpersonerna representerar var sin princip och ställningstagande. Denna uppsats syftar till att vidga diskussionen och visa på den samhälleliga kontext som i lika hög grad bestämmer romanfigurernas livsvillkor. Undersökningens resultat visar att huvudpersonernas materiella tillgångar i hög grad påverkar deras tillvaro och möjligheter att styra sina liv, samt att arbetet har en tydligt nedbrytande och alienerande effekt som tar sig uttryck på olika sätt hos de båda romanfigurerna.

Vi kommer presentera en kategoriserad och tematiserad översikt av faktorer som främjar/hindrar barns fysiska aktivitet utanför skolans ramar. Avsikten är att försöka göra en inventering av möjliga påverkansfaktorer för vår uppdragsgivare Innovation Skåne och förhoppningsvis skulle detta arbete kunna vara vägledande för dem. Syftet med detta arbete är att undersöka barns förutsättningar för fysisk aktivitet utanför skolans ramar. Metoden bestod av en litteraturstudie och barnintervjuer som genomgick tematisk analys. Sedan genomfördes en triangulering mellan de båda empiriska insamlingsmetoderna. Metoderna ställdes mot varandra för att se om barnens perspektiv från barnintervjuerna skiljde åt sig jämfört med forskning från litteraturen och de vuxnas perspektiv på barnens behov. Resultatet är att barnen har väldigt olika uppfattningar om vad fysisk aktivitet är, barnens perspektiv på fysisk aktivitet skiljer sig från forskningens breda definitioner i den utsträckning att sport, idrott och prestation är i fokus. Den tematiska analysens huvudområde och resultat berörde viktiga påverkansområden som möjliggörandet av självvalda aktiviteter och autonomi. Trygghet vid transporter med cykel, föräldranärvaro, gruppgemenskap eller självvald enskildhet i sin egen “bubbla” för att nämna några exempel. Slutsatsen är att det skiljer sig i barnrättsperspektivet gällande utemiljöer och möjligheterna som barnen har för att kunna ha någonstans att vara på efter skoltid eftersom skolorna inte är tillåtna att vistas på förens skoldagarna är slut när man går på högstadiet. Slutligen och också viktigast. Barn styr inte över sin fysiskt aktiva fritid. Det gör de vuxna., We will be presenting a categorized and thematically analyzed overview of factors that facilitate/inhibit children's physical activity outside the context of compulsory school. The intent is to attempt to make an inventory of possible influencing factors for our client Innovation Skåne and it's our hope that this work could act as a guide in their work. The purpose of this work is to examine children's conditions for physical activity outside of school. The method consisted of a literature study and child interviews which underwent a thematic analysis. After which a triangulation was carried out between the two empirical collection methods. The methods were compared to each other to see if the children's perspective from the child interviews differ compared to the research from the literature and the adults' perspective on the children's needs. The result is that the children have very different perceptions of what physical activity is, the children's perspective on physical activity differs from the research's broad definitions to the extent that sports and performance are in focus. The main area and results of the thematic analysis touched on important impact areas such as the enabling of self-selected activities and autonomy. Safety when transporting by bicycle, parental presence, group community or self-selected privacy in your own "bubble" to name a few examples. The conclusion is that there is a difference in the children's rights perspective regarding outdoor environments and the opportunities that the children have to be able to have somewhere to be after school because the schools are not allowed to stay in until the school days are over when you go to upper secondary school. Last and most importantly. Children do not control their physically active free time. The adults do.

Children’s leisure is increasingly seen as recourse with the potential to address a range of issues. If children use their leisure in useful and productive ways, and if the leisure is organized in ways that provides security, stable frameworks, and meaningful content, it is considered to fulfil an important function both for children and society. In the Swedish context, out of school activities for younger school children (ages 6 to 12) is organized in School-age educare Centres (SAEC), a kind of activity that is organized within school but have the assignment to work with children’s leisure, social relations, education, and care. The SAEC can be described as an institutional leisure arena. In the chapter, such institutionalized leisure is problematized focusing on how children have influence over their activities in relation to the institutional setting. The results show that there is room for children’s influence and a broad understanding of what a meaningful leisure time is, which means that children are taking an active role in challenging, maintaining, and ‘doing’ the institution. At the same time, influence is challenged by SAECs’ conditions, for example an increased focus on learning, and there is a risk that children’s subjective experience of meaningfulness is lost

Då samverkan under den senaste tiden utvecklats till en mycket viktig byggsten i det socialaarbetet fann vi det intressant och givande att belysa just fenomenet samverkan i vår c-uppsats.Vi valde att rikta in oss på SSPF-samverkan vilket är en brottspreventiv samverkansmodellmellan socialtjänst, skola, polis och fritid som riktar sig mot ungdomar som befinner sig iriskzon att lagföras. Syftet var att belysa framgångsfaktorer, utmaningar ochutvecklingspotential som de olika samverkansparterna identifierar vid SSPF-samverkan. Vidareundersökte vi SSPF-samverkans framgångsfaktorer, utmaningar samt vilkenutvecklingspotential samverkansparterna kunde se. För att besvara studiens syfte genomfördesåtta semistrukturerade intervjuer med två forskningsdeltagare från varje yrkeskategori. Detinsamlade materialet analyserades med hjälp av organisationsteori och dess perspektiv samtsamverkansteori och interaktiv styrning. Detta gav förutsättningar för att få ett resultat somvisade att de viktigaste faktorerna för en lyckad samverkan enligt SSPF-samverkansparternavar god kommunikation, gemensamma mål och fenomenet “rätt person på rätt plats”.Utmaningarna med SSPF-samverkan som uppdagades under studien var svårigheten attorganisera en god samverkan gällande exempelvis storlek på samverkansgruppen. Det kan varasvårt att förstå varandra och att det finns en osynlig maktobalans inom samverkan som kanpåverka ibland. Den utvecklingspotential som intervjupersonerna belyser handlade om att nå utmed förebyggande arbete till fler aktörer samt allmänheten genom exempelvis information tillföräldrar kring droger. Vidare var det att skapa tätare samverkan där ett önskemål var att hasocialsekreterare som arbetar nära elever på skolor, även att SSPF-samverkan ska etableras istörre utsträckning internationellt., In recent times collaboration has developed into an important building block in social work.We chose to focus on SSPF-collaboration, which is a crime prevention collaboration modelbetween social services, school, police and leisure/recreation workers that targets young peoplewho are in the risk zone (to commit criminal offences). The purpose of the study is to shed lighton success factors, challenges and development potential that the various collaborating partiesidentify in SSPF-collaboration. Furthermore, we investigated the challenges of SSPFcollaboration and the development potential the parties could see. To answer the main researchquestion of the study, eight semi-structured interviews were conducted, of which two interviewswith representatives of each professional category. The collected material was analysed usingorganizational theory and its associated perspectives, as well as collaboration theory andinteractive governance. According to the SSPF-collaborators, it is important to practice goodcommunication, shared goals and to have "the right person in the right place". The study showsthat organizing a good form of collaboration is a challenge. The development potentialhighlighted by the interviewees was focused on reaching out with preventive work to morecollaborators and the public, for example by providing parents with information about drugs.Furthermore, it was stressed as important to create an even closer collaboration, where one ofthe wishes was to have social secretaries working at schools. Finally, a result of the study isthat SSPF-collaboration should be established to a greater extent internationally.

A contract of employment comes with the assumption that both the employer and employee acts loyal towards one another. Furthermore, the use of internet has increased immensely during the last couple of years. A consequence of this is a growing debate surrounding an employer's demands on their workers to stay loyal outside of their primary working hours and the employees right to maintain their personal integrity. This essay intends to analyze and compare the public and private sector and mainly an employee's right to use their freedom of speech during their free time in comparison to the obligation to staying loyal towards their employer. Freedom of speech is one of the fundamental rights in Sweden and should not be interfered with by an employer. Within the public sector, freedom of speech is protected by the constitution which entails a challenge for employers to control what their workers do outside of work. The freedom of speech is applicable in relation to the public, which affects the protection towards the private sector. The duty of loyalty instead becomes relevant and sets up the boundaries for an employee's right to express themselves outside of work. Freedom of speech is also regulated in the European Convention on Human rights and mainly the 10th article. The article has immediate enforcement within the public sector while the rights for workers within the private sector are ensured through the positive obligation that each member state has. The main question that arises is therefore how far an employer can limit the employee’s freedom of speech and if there are any differences between the public and private sector. Is it seen as fair to relocate, terminate or even dismiss an employee because of a statement or an act made during one's free time? Even though it would have been desirable to have one straight answer to the question of issue, the area has been proven to be complex with a variety of different outcomes, mainly case law from The Labour Court. T, Ett anställningsavtal förutsätter att arbetsgivaren och arbetstagaren respekterar och agerar lojalt gentemot varandra. Som en konsekvens av internets intåg och märkbara ökning de senaste åren har en debatt uppstått mellan en arbetsgivares krav på lojala arbetstagare utanför arbetstid i kontrast den anställdes rätt till personlig integritet. Denna uppsats avser att analysera och jämföra rättsläget av arbetstagarens rättighet att bruka yttrandefriheten kontra skyldighet att utöva lojalitetsplikt gentemot arbetsgivaren på fritiden, inom offentlig respektive privat sektor. Yttrandefriheten är en av de grundläggande rättigheterna i Sverige, och ska som huvudregel inte inskränkas. Inom offentlig sektor är yttrandefriheten grundlagsskyddad, vilket medför ett starkt skydd för de anställda, samtidigt som det skapar en utmaning för arbetsgivaren att kontrollera arbetstagarna utanför arbetstid. Yttrandefriheten gäller i förhållande till det allmänna, vilket påverkar skyddet inom privat sektor. Lojalitetsplikten blir i stället central, vilket sätter ramarna för arbetstagarens rätt till yttrande på fritiden. Yttrandefriheten regleras även i Europakonventionen, framför allt i konventionens artikel 10. Artikeln är direkt tillämplig inom offentlig sektor medan rättigheterna för privatanställda säkerställs genom de positiva skyldigheter som åläggs varje medlemsstat. Den kvarstående frågan utmynnar således i hur långt en arbetsgivare kan inskränka den anställdes yttrandefrihet och om det finns några skillnader mellan offentlig och privat sektor. Anses det som skäligt att omplacera, säga upp eller avskeda en anställd baserat på ett yttrande eller agerande gjort på fritiden? Även om det hade varit önskvärt att ha ett enkelt svar på problemformuleringarna, har området visat sig vara komplext med varierande utfall främst utifrån Arbetsdomstolens praxis. Det finns inget som tyder på att det är omöjligt för arbetsgivaren att säga upp en anställd till följd av ett agerande på fritiden. Däre

Dette speciale tager udgangspunkt i fritidskursister på malekursus i København og undersøger de liminale kvaliteter der er i et kursus i intuitiv maling og hvilke forandringer det muliggør. Gennem deltagende observation og dybdegående interviews undersøges hobbymalernes oplevelser med malepraksissens udfordrende format og dens instrumentelle værdi til større forandringer. Kursusrammen og malepraksissen udgør en pause fra hverdagens forpligtelser og skaber et rum til udforskning af kunstnerisk udtryk. Det er også en fritidsbeskæftigelse med liminale kvaliteter i form af ophævelse og opgivelse af kendte strukturer og forestillinger og overgivelse til uvished som præmis. Kunstpraksissen giver mulighed for stor frihed, men er også dyrkelsen af en praksis med komplekse processer. Som fritidsbeskæftigelse forudsætter en malepraksis dedikation og systematisk øvelse i dens komplekse processer og overgivelse til dens normbrydende karakter. Kan udøveren foretage en reorientering og ikke blot acceptere, men byde beskæftigelsens grænseoverskridende format velkommen, vil det ændre oplevelsen, hvor processen er ligeså vigtig som produktet. Forløbet leder til fornyede og forandrede perspektiver, og til større aktørskab både i og udenfor kursusrummet.

Att nyttja fritidshus i fjällen är väl förankrat i den svenska kulturen. Syftet med det här examensarbetetär att utmana normen om enfamiljsstugor i den svenska fjällen. Detta görs genom att presenteraett gestaltningsförslag på ett kollektivhus anpassat efter den utvändiga miljön. Kollektivhusetkoncentrerar kostsamma och utrymmeskrävande funktioner till gemensamma ytor. Frågeställningenär ifall kollektivhusformen kan förbättra boendekvaliteter och samtidigt på ett hållbart sätteffektivisera resursanvändningen i både byggnation och i framtida användningen av fritidshuset.Litteraturstudier har gjorts av kommunens detaljplan och designprogram samt övrig relevant litteraturför ämnet. Efter det utfördes en platsanalys av vald fastighet i Vemdalsskalet för att studeraden terräng och omkringliggande bebyggelse som huset skulle anpassas efter. För att hämtainspiration till gestaltningen utfördes en fallstudie på tre hus för att inspireras av arkitektoniskakvaliteter och funktioner. Även en intervju utfördes för att få perspektiv på boendeformen. För attfå igång den kreativa processen utfördes handskisser inför digital modellering.Arbetet landade slutligen i ett gestaltningsförslag av ett kollektivhus anpassat efter fysiskaförutsättningar i fjällmiljön, specifika rumsliga behov samt inspirerat av lokalt och historiskt förankratarkitektoniskt uttryck. Huset består av flera sammansatta huskroppar och innehåller tre privatalägenheter samt gemensamma utrymmen. Planlösningen tillsammans med tillgång till funktioneri respektive utrymme är tänk att uppmuntra till social hållbarhet i form av delat boende. Eftersomhuset står i bergig sluttande terräng valdes grundläggningstekniken stolphus för minimal ekologiskpåverkan på miljön. Formen och vinkeln på huset är tänkt att addera arkitektoniska kvaliteter tillhuset. Den uppbrutna formen ger liv i fasaden och väcker tankar oavsett varifrån betraktarenstår. Vinkeln på huset i relation till elljusspåret som går nedanför, ger minimal insyn o

I den politiska debatten sägs arbete vara den främsta vägen in i det svenska samhället, samtidigt som tidigare tonvikt på stöd och socialt ansvar har ersatts av aktivering och individuellt ansvar i etableringsprogrammen för nyanlända. Detta tankesätt centrerar social inkludering kring lönearbete och utelämnar den avsevärda del av samhällslivet som sker på fritiden. Denna studie ifrågasätter lönearbetets primat och undersöker därför integration i förhållande till fritidsvärlden, utifrån upplevelser av hem- och tillhörighet. Detta görs genom halvstrukturerade intervjuer med informanter som flyttade till Sverige i vuxen ålder. Mot bakgrund av Floya Anthias texter om migration och integration lyfts de relationella och flytande aspekterna – de translokala kontexterna – av hem- och tillhörighet. Den lokala kontexten utforskas vidare med Gary A. Fines interaktionistiska perspektiv på grupper, och fritidsaktiviteternas betydelse belyses med hjälp av Tony Blackshaws teori om fritid i moderniteten. Tolkande fenomenologisk analys av materialet visar hur fritidsaktiviteter kan understödja behovet av självförverkligande och gemenskap, samt hur upplevelsen av social inkludering till stor del handlar om de interaktioner som går utöver acceptans eller tolerans. Positiva och integrerande upplevelser bland informanterna relaterade till huruvida den lokala gemenskapen välkomnade och bjöd in, samt interaktioner som kännetecknades av uppskattning, gränsöverskridande, omsorg, och hänsyn. Vad detta föreslår är att stat och civilsamhälle borde vidga sin förhärskande förståelse av integration och gemenskap.

Introduktion: Obalans i vardagen kan leda till stressrelaterade besvär. Föräldrastress finns hos både mödrar och fäder vilket i sin tur kan leda till sämre mental hälsa. Balans i livet är generellt relaterat till hälsa och välbefinnande. Det finns olika balansbegrepp inom arbetsterapin. Dessa är till exempel aktivitetsbalans, life balance, lifestyle balance och work-life balance. Syfte: Beskriva balans i vardagens aktiviteter relaterat till hälsa och välbefinnande hos föräldrar som förvärvsarbetar. Metod: Designen för examensarbetet var Scoping Review. Databaserna som användes var CINAHL, ERIC och PubMed. Materialet granskades och skrevs in i en artikelöversikt och totalt inkluderades 21 artiklar i resultatet. Resultat: Det är viktigt för föräldrar att ha möjlighet att kombinera familjeliv och arbete för att uppleva balans i vardagens aktiviteter. Aktivitetsbalans, meningsfullhet i aktiviteter, aktivitetsvärde och tillfredsställelse med aktiviteter har ett samband med tillfredsställelse i livet hos föräldrar. Slutsats: Flera föräldrar skattade sin aktivitetsbalans lågt vilket tyder på att barn kan påverka föräldrars aktivitetsbalans negativt. Mödrar skattade sin aktivitetsbalans lägre än fäder. De faktorer som var viktigast att ha balans mellan var hemliv, familjeliv, arbete och fritid.

Relationen mellan arbete och fritid har en lång historia av att vara två separata sfärer. I det moderna samhället har detta förändrats och gränsdragningen dem emellan har blivit mer diffus. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur den kreativa industrin upplever balansen mellan arbete och fritid. Frågeställningen om hur mening i fritid skapas i relation till yrkesrollen har undersökts genom en kvalitativ intervjustudie. Studien bygger på sju semistrukturerade intervjuer av personer med digitala kreativa yrken, vilka är en del av den kreativa industrin. Studien utgår från Jürgen Habermas teori om det kommunikativa handlandet och tesen om systemets kolonisering av livsvärlden. Studiens resultat går i linje med den teoretiska utgångspunkten och visar att arbete har blivit en integrerad del av fritiden då den sistnämnda kretsar kring aktiviteter som gynnar yrkesrollen. Det framkommer även att yrkesrollens betydelse är en viktig del av social interaktion där förutfattade meningar om yrken präglar sociala relationer. Resultatet visar att även om studiedeltagarna upplever en distinktion mellan arbete och fritid så är gränsdragningen inte lika tydlig i praktiken. Detta förstås som en konsekvens av arbetets betydelse för individen och att arbetet är en stor del av självförverkligande. Studien identifierar ett beroendeförhållande mellan arbete och fritid, där fritiden används för att gynna arbetet samtidigt som arbetet används för att skapa mening i fritiden. Slutligen bidrar studien till en djupare förståelse av konsekvenser den diffusa gränsdragningen mellan arbete och fritid resulterar i samt vad detta kan innebära på längre sikt.

The Swedish cooperative housing company, known as HSB, was formed in 1923 as a result of a nationwide mobilization of tenants from mid 1800’s and forward. In 1929, they entered a new area of production by the planning and creation of Sweden’s first cooperative seaside resort, named Årsta havsbad. The purpose of this project was to offer affordable and accessible recreational housing to working class families living in any of the appartements owned by HSB in the city of Stockholm. The aim of this thesis is to examine how Årsta havsbad was constructed as a social product during its early establishment around 1920–1931. Drawing on the spatial theory developed by French sociologist Henri Lefebvre in his 1974 book The production of space, the study seeks to identify how ideology, spatial practices and imaginaries simultaneously operated in the constitution of Årsta havsbad. The material analyzed are writings and pictures of HSB’s own newspaper Vår Bostad, as well as pictures, movies and additional press material. The study finds that HSB played a dominant role in shaping the practices and values of its intended inhabitants. Through the highly visual propaganda, HSB advocated for modernist views of domestic, social and environmental values. This left little to no space for conflicting ideas and behaviors. Furthermore, Årsta havsbad can be seen as a material manifestation of the inner conflicts of modernity, cutting through dichotomies such as individual/collective, city/countryside and nature/culture.

Ornö museums sommarutställning 2022; Sommargäster under 150år - från badjävlar till deltidsbor, utgår från den nationella historiska utvecklingen av fritidsboende. Artikeln; Älskade fritidshus, ligger således till grund för utställningen. Artikeln är en sammanställning av forskning om svenska fritidshusens historiska utveckling inom ämnena arkitektur, historia, ekonomisk historia och sociologi. I artikeln framkommer att utvecklingen skett i sex olika vågor som på många sätt speglar samhällsutvecklingen i stort. Här återfinns bl.a. industriföretagarvågen med storslagna sommarnöjen och punschverandor, sportstugevågen med sina små enkla stugor utan bekvämligheter lika väl som den fritidshusvåg som sammanföll med miljonprogrammet.

I denna studie undersöks barns beskrivningar av att sluta i fritidshem med fokus på institutionell ordning och institutionella gränser mellan skola, fritidshem och hem. Studien bygger på intervjuer med 22 nio- till tioåringar som står inför att sluta i fritidshem. Intervjuerna analyseras utifrån barndomssociologiska och symbolisk interaktionistiska utgångspunkter. Resultaten visar att en huvudangelägenhet när barnen talar om sina erfarenheter av fritidshemmet är kontroll. Med kontroll avses ett gränsarbete där fritidshem förhålls mot skola och hem. Mot skolan sker en gränsuppluckring i termer av formaliserad undervisning och mot hemmet i termer av fritid. Aspekter som blir särskilt viktiga för barnen att ha kontroll över är aktiviteter och relationer. Att det uppstår gränsarbete mellan fritidshem och omgivande domäner kan bero på att fritidshemmets institutionella ordning upplevs som otydlig i detta gränsarbete. Spänningen mellan att ha kontroll och att bli kontrollerad blir viktig i detta avseende., A space of one’s own: Children’s perspectives on control and the boundaries of school-age educare This study examines boundaries between school-age educare (SAEC), school, and home, focusing on children’s own experiences in relation to institutional order. The theoretical basis of the study is the sociology of childhood and symbolic interactionism. Interviews with 22 nine to ten-year-olds, who are about to leave SAEC, are analyzed showing that the children’s main concern is control, and that the institutional order of SAEC can be understood as a tension between being controlled and having control. Control in relation to SAEC is understood through border work where SAEC is compared with school as well as home. The border to school is blurred in terms of how the children experience formalized teaching and the border to home is blurred in terms of how the children experience leisure. Two aspects of particular interest to the children are control over activities and control over relationships.

Bakgrund: Nivåer av fysisk aktivitet minskar i hela världen. I Sverige uppnår enbart en av fyra ungdomar upp till rekommenderad daglig fysisk aktivitet på 60 minuter. Andelen unga som är sämst på fysisk aktivitet är unga boende på landsbygden. Det finns ett behov att förstå hur dessa ojämlikheter i hälsa skapas för att kunna adressera dessa med folkhälsoinsatser. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka ungdomsledares perspektiv på vilka faktorer som påverkar ungas fysiska fritidsaktiviteter på landsbygden. Metod: Studien genomfördes som en intervjustudie med kvalitativ studiedesign och deduktiv ansats. Data analyserades med riktad kvalitativ innehållsanalys utifrån Social Ecological Model förståelseram och påverkansnivåer på intrapersonel, interpersonell, institutionell, community och samhällsnivå. Resultat: Resultatet visar att det finns samvarierande faktorer på alla påverkansnivåer. Kombination av individuella faktorer som ålder, kön, motivation, vuxnas stöd och influenser och landsbygdsspecifika omvärldsfaktorer som idrottsföreningens och kommunens prioriteringar och praktiska möjligheter samt samhällsförändringar påverkar ungas möjligheter att vara fysiskt aktiva på landsbygden. Slutsats: Utifrån ungdomsledares uppfattningar har viktiga områden i behov och med potential för förändring i en landsbygdskommun urskiljts och förslag till förändring har tagits upp. Studiens resultat indikerar behov av vidare forskning och åtgärder., Betyg i Ladok 210601.

Huvudsyftet med denna kandidatuppsats är att undersöka musikens betydelse och hur olika skapande musikers förhållningssätt till yrkes- ochfritidslyssning ser ut. Metoderna som används för att samla in informationen är intervjuer med fyra låtskrivande musiker samt litteraturstudier av böcker och forskningsmaterial inom ämnet. Informationen som framkommer genom intervjuerna, litteraturen och forskningsmaterialet jämförs med varandra i en avslutande diskussionsdel. För att kort sammanfatta mitt arbete har musiken en otroligt stor och viktigt plats hos de intervjuade musikerna och den tidigare forskningen påvisar musikens stora betydelse på en mängd olika plan och ur olika synvinklar. Att lyssna på musik i sitt yrke och på fritiden skiljer sig på olika sätt där informanterna bl.a. är eniga om att inte lyssna på sin egen musik på fritiden, att inte lyssna på radiomusik och att det bästa sättet att lyssna på musik på är att lyssna själv i ett par lurar. I yrkeslyssningen uppstår ett mer detaljerat lyssnande enligt informanterna och de lyssnar definitivt mer metodiskt och kritiskt i studion.

Denna rapport presenterar en utvärdering över vilka samhällsnyttor som fritidsbanker bidrar med samt de framgångsfaktorer och utmaningar som upplevs påverka hur väl en fritidsbank fungerar. Fritidsbanker kan vara organiseradepå olika sätt, men gemensamt är att invånare kan komma dit och låna sportutrustning och andra fritidsartiklar gratis – en form av delningsekonomi med potential att stimulera till en cirkulär ekonomi. Cirkulär ekonomi och delning har fått mer uppmärksamhet de senaste åren, men det saknas fortfarande forskning och utvärderingar inom området – och av fritidsbanker specifikt. Studien utgör en främjande utvärdering, vilket innebär att den har som ambition att både granska och hjälpa verksamheterna som studeras. Syftet med studien är att utvärdera vilka samhällsnyttor fritidsbanker bidrar med och identifiera utmaningar och framgångsfaktorer för fritidsbankerna. Målen är att belysa och sprida kännedom om effekterna av fritidsbankernas verksamhet. Metoderna som används för materialinsamling och analys är bådekvalitativa och kvantitativa; och inkluderar bland annat enkäter, intervjuer, effektanalys och miljöberäkning. Utvärderingen visar att fritidsbankerna har flera positiva sociala effekter, däribland ökad rörelse och ökad socialinkludering. De bidrar med ekonomiska effekter som ökad sysselsättning och potentiellt minskade sjukvårdskostnader. Resultaten visar även miljömässiga effekter bland annat genom förlängd livslängd för sportutrustning och potentiellt minskade nyköp av sportutrustning. Några av framgångsfaktorerna som lyfts för fritidsbankerna är låneverksamheten, fastanställd personal och samarbeten med lokala aktörer. Utmaningar i nuläget inkluderar osäker finansiering och svårigheter att hitta bra lokaler till överkomligt pris. Slutsatsen är att fritidsbankerna kan bidra med flera nyttiga samhällseffekter. Den centrala organisationen Fritidsbanken Sverige, tillsammans med de lokala fritidsbankerna, har potential att vara en viktig aktör i samh, Utvärdering av fritidsbanker

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka ett antal ungdomars motiv och hinder gällande utövande av friluftsliv och utevistelse i naturen på fritid och skola. För att få en fördjupad uppfattning av ungdomarnas upplevelser så studeras motiv och hinder i förhållande till deras erfarenheter och efterfrågan av friluftsliv och utevistelse i naturen. Frågeställningarna till undersökningen är därmed följande. Vilka erfarenheter och vilken efterfrågan har ungdomar av friluftsliv och utevistelse på fritiden och i ämnet idrott och hälsa? Vilka är ungdomars motiv och hinder till utövande av friluftsliv och utevistelse i naturen på fritiden? Metod: Den metod som användes i denna undersökning var av kvalitativ karaktär och genomfördes med halvstrukturerade intervjuer. Urvalet bestående av sex ungdomar mellan 15 och 16 år som valdes utifrån ett tillgänglighetsurval, med följande snöbollsurval. Intervjudeltagarna kom från två städer utanför Stockholm där även intervjuerna genomfördes. Studien utgår från ett fenomenologiskt perspektiv och analyserades i flertalet steg för att kunna söka förståelse för individuella och gemensamma upplevelser och uppfattningar i relation till syftet och frågeställningarna. Resultat: De viktigaste resultaten från den här undersökningen visade att flertalet av de intervjuade ungdomarna vill vistas mer i naturen och efterfrågar kunskaper om helheten i naturen, samt meningsfulla aktiviteter kopplat till deras egen fritid. Ungdomarna hade olika erfarenheter av utevistelse i naturen på fritiden, men mer liknande erfarenheter från skolan. Det som tolkades av ungdomarnas upplevelser från intervjuerna var att de främsta motiven för att vistas i naturen på fritiden var möjligheten att uppleva ensamhet genom att känna ett lugn, avkoppling och återhämtning. De främsta framkommande hinder för utevistelse i naturen på fritiden är främst brist och konkurrens av tid, men även påverkan av familj och vänner. Slutsats: Den här undersökningen h, Aim: The aim with this study was to investigate a number of adolescents’ motives and barriers regarding the practice of friluftsliv and related outdoor activities in the nature during their leisure time and in school. To get a deeper understanding of the adolescents’ experiences their motives and barriers will be studied in relation to their experiences and requests of friluftsliv and outdoor activities. The research questions for the investigation are as follows. What are the adolescents’ experiences and demands of friluftsliv and outdoor activities during their leisure time and during PE in school? What are the adolescents’ motives and barriers to pursue friluftsliv and outdoor activities in the nature during their leisure time? Method: The method which was used in this study had a qualitative character and was conducted with semi structured interviews. The selection consisting of six young people aged 15-16 were selected on basis of a convenience selection, with a following snowball selection. The interview participants came from two cities outside Stockholm where the interviews also were conducted. The study is based on a phenomenological perspective and was analyzed in different steps in order to highlight the adolescents’ individual and shared experiences and perceptions in relation to the aim of the study and the research questions. Results: An important result from this study show that the majority of the interviewed adolescents´ want to spend more time in the nature and that they request more knowledge about the nature and more meaningful activities linked to their own leisure time. They had different experiences from outdoor activities in the nature on their leisure time, but similar experiences from the school subject. What was interpreted in the interviews from the adolescents’ experiences was that the main motives for being in the nature during their leisure time were to experience solitude, relaxing and recovering. The main barriers for outdoor act

Kommunikationsteknologin har förändrat arbetet i det moderna samhället. Vi är ständigt uppkopplade vilket innebär att vi alltid är tillgängliga. Det har resulterat i att gränsen mellan privatliv och arbetsliv påstås ha blivit allt mer otydlig (Derks et al. (2015, s 155). Det är idag enkelt för arbetsgivare och kollegor att höra av sig angående diverse arbetsrelaterade frågor utanför individens arbetstid. Vi är därför intresserade av att i denna studie undersöka medarbetare inom handelsbranschens inställning till att vara tillgänglig för arbetsrelaterad kommunikation utanför sin arbetstid. Vi undrar också om inställningen kan skilja sig mellan medarbetare som arbetar heltid respektive deltid. Syftet med vår studie är således att undersöka butiksmedarbetare i Sveriges inställning till att vara tillgänglig för arbetsrelaterad kommunikation utanför arbetstid. I studien har urvalet av respondenterna gjorts genom ett bekvämlighetsurval kombinerat med ett snöbollsurval vilket innebär att resultatet inte är generaliserbart. Resultatet på vår frågeställning som syftar till att studera hur inställningen ser ut visar på att medarbetare överlag har en blandad inställning till arbetsrelaterad kommunikation utanför arbetstid. Inställningen är varken helt positiv eller negativ hos de flesta respondenterna. För att ytterligare kunna besvara och diskutera frågeställningen har studien även fått fem formulerade hypoteser som hjälper oss att besvara frågeställningen. Resultatet visar på att deltidsarbetande medarbetare inte är mer positiva till arbetsrelaterad kommunikation i allmänhet i jämförelse med heltidsarbetande medarbetare. Däremot har resultatet visat att butiksmedarbetare som upplever höga förväntningar på sig att vara tillgängliga gentemot sin arbetsplats under sin privata tid har en sämre inställning till arbetsrelaterad kommunikation jämfört med medarbetare som inte upplever lika höga förväntningar. Intresset medarbetare har för sitt arbete har visat sig ha ett samband

This study aims to seek an understanding of how leisure activities shape young adults' identity by conducting a comparative study between young adults who come from households with different socio-economic conditions. This study also focuses on the factors that play a role in how young adults choose to spend their spare time and how the shaping of young adults' identities takes place through it. The empirical data has been collected through qualitative semi-structured interviews with young adults from affluent and deprived areas aged 17–18. The participants have shared thoughts about leisure activities and youth culture, among other things. This study is based on Erving Goffman's theory about dramaturgy and Bourdieu's theories of capital, habitus and field. The study's results show that there is a clear difference in how young adults from different areas spend their spare time. The results show that young people from affluent areas think that it is important to stay busy in a leisure activity such as handball, hockey and football and it was clear that team sports are a popular trend. A popular trend that was seen among young people from socio-economically disadvantaged areas was evening activities where, for example, activities such as evening walks, park hangouts and neighborhood hangouts are included. Young people from socio-economically disadvantaged areas also feel a stronger sense of belonging to their neighborhoods and therefore spend their free time in these places