Search

This page contains information about the questionnaire HFEQ and downloadable material

The purpose of this paper is to try to map out and examine different leadership styles of the classroom and weighing in the students’ perspective and preference on those. This were done by asking a group of high school students what actions and characteristics they recognized and preferred. The structured interview questionnaire was based upon Christer Stensmo's definition of 5 essential teachers’ tasks - andthis was mainly discussed through four different leadership styles – as defined by Arne Maltén: Authoritarian, Democratic, Laissez faire and Situation-adapted leadership. And to a lesser extent through Stenmo's dimension of assignment-oriented or student-oriented leadership.The results show that the students have diverse preferences. Most of the students agreed that it is the teacher who should maintain order in the classroom. It seemed that many students attached great importance to teachers being knowledgeable in the subject and helpful, kind and well structured. Many students stressed that flexibility was the key to the best teacher. My conclusion is that the best leadership style is to be able to change your leadership style based on the situation. I also argue in this paper that all examined leadership styles have their benefits and can be seen as important teacher tools for the conscious classroom leadership. Syftet med de är att försöka kartlägga och undersöka olika ledarskapsstilar i klassrummet och väga in elevernas perspektiv och preferenser på dessa. Detta gjordes genom att fråga en grupp gymnasieelever vilka handlingar och egenskaper de kände igen och föredrog. Det strukturerade intervjuformuläret baserades på Christer Stensmos definition av 5 väsentliga läraruppgifter. Och detta diskuterades främst genom fyra olika ledarskapsstilar: Auktoritärt, Demokratiskt, Låt gå-stil och Situationsanpassat ledarskap –enligt Arne Malténs definition av dessa stilar. Samt i mindre grad genom Stenmos dimension av uppdragsorienterat eller elevorienterat ledarskap.Resultaten visar på att eleverna har olika önskemål. Men att de flesta eleverna var överens om att det är läraren som ska hålla ordning i klassrummet. Det verkade som att många av eleverna också lade stor vikt vid att läraren var kunnig i sitt ämne och hjälpsam, snäll och strukturerad. Många elever betonade att flexibilitet var nyckeln till den bästa läraren. Min slutsats blev att den bästa ledarstilen är att kunna förändra sin ledarstil utifrån situationen. Jag hävdar också i detta studie att alla undersökta ledarskapsstilar har sina fördelar och kan ses som viktiga lärarverktyg för det medvetna klassrumsledarskapet.

Bakgrund: Amerikansk fotboll är en sport under tillväxt internationellt. I Sverige finns tre herrligor i dagsläget. Styrketräning är, nästintill, nödvändigt för spelare inom amerikansk fotboll för att optimera prestation samt reducera risk för akuta- samt överbelastningsskador. Syfte: Kartlägga styrketräningsdosering samt skade- och sjukdomsläget hos spelare i Sveriges högsta och tredje herrliga under fyra veckor i tävlingssäsong. Metod: Ett frågeformulär formades riktat åt studiens syfte, och förmedlades ut till organisationer i ovan nämnda ligor. Data gällande antal styrketräningspass per vecka, antal övningar per styrketräningspass, antal set per övning, antal repetitioner per set samt skattad utmattning (RPE) i genomsnittligt set samlades in. Även data gällande sjukdomar och skador som begränsat träning senaste fyra veckorna togs in. Data delades in i subgrupper enligt liga samt spelarens position. Resultat: Insamlad data visade följande: 41 % av deltagarna styrketränade ett till två pass per vecka och 37 % tre till fyra pass. Tjugoen procent utförde tre till fyra övningar per pass, 48 % utförde fem till sex och 27 % utförde sju eller fler. Åttioen procent utförde tre till fyra set per övning. Fyrtio procent utförde fyra till sju repetitioner per set och 52 % utförde åtta till tolv. Medianvärdet (kvartilavstånd) för RPE skattningar per set var 7 (2). Andelen som begränsats i träning av skada under de senaste fyra veckorna var 42 %. Motsvarande andel gällande sjukdom var 13 %. Slutsats: Denna studie visar att hälften av deltagarnas styrketräningsdosering var i linje med rekommendationer för att bibehålla styrka och kraftutveckling samt inverka på risk för akuta- samt överbelastningsskador under tävlingssäsong. På grund av stickprovets begränsade storlek behövs vidare studier i detta område samt kring optimal styrketräningsdosering hos spelare inom amerikansk fotboll. Introduction: American football is a growing sport internationally. In Sweden there are three leagues of men’s American football. Strength training is thought necessary for American football players to perform well and reduce the risk of acute and overload injuries. Aim: To describe what the dosage of strength training were among the players and, further, the number of injuries and illnesses of players active in the first and third Swedish league during the competitive season. Method: A survey was created for this aim and sent to organizations in targeted leagues. Data on weekly number of sessions, number of exercises per session, number of sets and repetitions and ratings of perceived exertion as well as injuries and illnesses was collected and analyzed for the entity and subgroups, determined by league and position. Results: The collected data showed the following: 41 % of the players performed one to two weekly sessions and 37 % performed three to four weekly sessions. Twenty-one percent performed three to four exercises per session, 48 % performed five to six and 27 % performed seven or more. Eighty-one percent performed three to four number of sets per exercise. Forty percent performed four to seven repetitions per set and 52 % performed eight to twelve. The median value (inter-quartile range) of the rated perceived exertion per set was 7 (2). The amount of players limited in training by injuries during the previous four weeks was 42 %. The equivalent for illnesses was 13 %. Conclusion: Approximately half the sample of players performed a total strength training dosage thought to retain strength and power and, further, to have an effect on the risk of acute and overload injuries during the competitive season. Because of the small sample size, optimal strength training dosage for American football players needs further study.

Bakgrund: Våld i nära relation ses som ett globalt folkhälsoproblem där kvinnor världen över faller offer för våldet. Det som kännetecknar våld i nära relation är att det finns en relation och känslomässigt band mellan offer och förövare. Våldet kan ge uttryck fysiskt, psykiskt, sexuellt, materiellt, ekonomiskt och socialt. Tidigare forskning visade att cirka var tredje kvinna som varit i en relation har utsatts för någon form av våld. Enligt Världshälso-organisationen (WHO) bör hälso- och sjukvården vara drivande i arbetet mot våld i nära relationer. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården kan identifiera tecken på att kvinnor blivit utsatta för våld i nära relation. Metod: Litteraturöversikt användes som metod till studien. Åtta kvalitativa och en kvantitativ artikel valdes ut. Resultat: Hälso- och sjukvårdspersonal var ofta de första som mötte kvinnor som utsatts för våld i nära relation. Sjukvården arbetar utifrån olika screeningmetoder där bland annat frågor ställs för att utforska kvinnans situation och hälsa. Det var viktigt att screening genomfördes för att identifiera om eventuell våldsproblematik fanns. Utifrån artiklarnas resultat framträdde tre subteman och ett huvudtema som svarade till studiens syfte. Konklusion: Studiens resultat visade att hälso- och sjukvården var medvetna om kvinnans utsatthet för våld i nära relation. Sjukvården hade ett flertal metoder som rekommenderades att arbeta efter, dock fanns det hinder som resulterade i att screening inte användes på rätt sätt och i vissa fall inte användes alls. Det finns förbättringsområden i sjukvårdens arbete med våldsutsatta kvinnor. Background: Intimate partner violence is a global public health problem where women all around the world fall victims to violence. Intimate partner violence is the relationship and emotional bond between victim and perpetrator. Violence can manifest in several different ways, such as physical, mental, sexual, material, economic or social. Previous research showed that about every third woman who had been in a relationship were victims to some form of violence. According to the World Health Organization (WHO) health care services should be a driving force in the work against intimate partner violence. Aim: The aim of the study was to investigate how health care professionals can identify expose of intimate partner violence among women. Method: A literature review was conducted. Eight qualitative and one quantitative article were selected. Results: Health care professionals are often the first to meet the woman who has been subjected to violence. The health care services used various screening methods where, questions are asked to explore the woman's situation. Based on the results of the articles, a main theme and three sub-themes were constructed. Conclusion: The result of this study shows that the health care services are aware of the woman's exposure to violence. The health care system has several methods that they should work with, however there are many obstacles that result in both screening not being used correctly and in some not being used at all. There are areas for improvement in health care work with women exposed to violence.

Inledning: Bristfällig information till patienterna inför en MR-undersökning kan leda till att patienterna blir nervösa, stressade och känner obehag och därmed uteblir från bokade tider eller väljer att avbryta sina undersökningar i förtid. Med en tydlig information till patienten innan MR-Kaundersökningen startar ökar det patientens förståelse inför besöket. Det kan göra att patienterna kommer på sina bokade tider och därmed har möjlighet att få svar på oklara funderingar utifrån den skriftliga informationen med hjälp av en röntgensjuksköterska innan undersökningens start. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa den information som ges till patienter inför en MR-undersökning samt betydelsen av informationen. Metod: Studien som genomförts är en allmän litteraturöversikt, där artiklarna hämtats från databaserna Pubmed och Cinahl. I studien ingår både kvantitativa och kvalitativa artiklar, som i sin tur har kvalitetsgranskats och analyserats utifrån syftet. Resultat: 10 stycken artiklar har delats in i tre kategorier som följer: skriftlig information, verbal information och digital information. Resultatet av studien visar på att oro och ångest hos patienterna kan ge rörelseartefakter med dålig bildkvalitet som följd, behov av upprepade undersökningar, att patienten väljer att avbryta eller vägrar att lägga sig i kameran. Detta kanresultera i försenad diagnos och behandling för patienten. Genom en kombination av skriftlig, verbal och digital information så ökar det förståelsen och tryggheten på ett bättre sätt än endast skriftlig information. Slutsats: Området är viktigt att belysa då information inför MRundersökning inte bara lindrar stress och ångest utan även ger trygghet till patienten och större möjlighet att få en så bra kvalitet på undersökning och bildframställning som möjligt. Studien tyder på att det finns ett behov av vidare forskning för att kunna utreda vilken information som patienten saknar inför sin MR-undersökning för att ge ökad trygghet. Men det finns stora möjligheter att kunna använda sig av förberedande information inför MR-undersökningar i form av appar och VR i framtiden. Introduction: Inadequate information to patients prior to an MRI examination can lead to patients becoming nervous, stressed and feeling discomfort and thus absent from booked appointments or choosing to cancel their examinations. With clear information to the patient before the MRI examination starts, it increases the patient's understanding before the visit. This can mean that patients arrive at their booked times and thus have the opportunity to get answers to unclear thoughts based on the written information with the help of an X-ray nurse before the start of the examination. Aim: The purpose of the study was to compile the information given to patients prior to an MRI examination and the importance of the information. Method: The study conducted is a general literature review, where the articles were retrieved from the databases Pubmed and Cinahl. The study includes both quantitative and qualitative articles, which in turn have been quality reviewed and included in the work. Results: 10 articles have been divided into three categories:such as written information, verbal information and digital information. The results of the study show that anxiety and stress in patients may cause motion artifacts with poor image quality as a result, need for repeated examinations, that the patient chooses to interrupt or refuses to go to the camera. Through a combination of written, verbal and digital information, it increases understanding and security in a better way than just written information. Conclusion: The area is important to highlight as information prior to MRI examination not only relieves stress and anxiety but also provides security to the patient and greater opportunity to get the best quality of examination and imaging possible. The study indicates that there is a need for further research in order to be able to investigate what information the patient lacks prior to their MRI examination, in order to increase well-being. But there are great opportunities to be able to use preparatory information for MRI examinations in the form of apps and VR in the future.

Bakgrund: Mer och mer forskning kommer fram som styrker fördelarna med regelbunden fysisk aktiv (FA). Ändå har många svårt att röra på sig tillräckligt. I tidigare forskning har interventioner med ett webbaserat program (WBP) och interventioner med coaching fått positiva resultat med att främja FA. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att undersöka effekten av ett webbaserat program tillsammans med coaching för att främja FA hos individer som är i behov av ökad FA. Metod: För att besvara syftet har en litteraturöversikt gjorts med sammanställning av 8 vetenskapliga originalartiklar. Sökningen gjordes med Databasen PubMed. Artiklarna granskades med hjälp av ”Oxford Levels of Evidence 2011” evidensmetod. Resultat: Majoriteten av studierna (n=6 av 8) visade en positiv effekt av WBP och coaching på FA. Två artiklar såg ingen signifikant förbättring. Slutsats: Utifrån den granskade litteraturen så finns det skäl till att använda ett webbaserat program tillsammans med coaching för att främja FA. Mer forskning kräves för att säkerställa effekten av ett WBP och Coaching på FA samt specifikt effekten på den yngre och äldre befolkningen. Background: More and more research is emerging that demonstrates the benefits of regular physical activity (FA). Still, many have difficulty being physically active. In previous research, interventions with a web-based program (WBP) and interventions with coaching have had positive results in promoting FA. Aim: The purpose of the review is to investigate the effect of a web-based program together with coaching to promote FA in individuals who are in need of increased FA. Method: In order to answer the purpose, a literature review has been compiled with the compilation of 8 scientific original articles. Articles were found using the PubMed database. The articles were reviewed using the "Oxford Levels of Evidence 2011" evidence method. Results: The majority of studies (n = 6 of 8) showed a positive effect of WBP and coaching on FA. Two articles saw no significant improvement. Conclusion: Based on the literature reviewed, there is positive evidence to suggest usage a web-based program together with coaching to promote FA. More research is needed to ensure the effect of a WBP and Coaching on the FA and specifically the effect on the younger and older population.

Introduktion: Ett kostnadseffektivt sätt att kartlägga fysisk aktivitet (FA) är med hjälp av subjektiva mätmetoder som frågeformulär, till exempel socialstyrelsens indikatorfrågor för FA (FASTA). Dessa kan valideras mot objektiva mätinstrument (aktivitetsmätare), till exempel Actigraph GT3X+, men detta har ännu inte gjorts för FASTA-formuläret på den äldre populationen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka samband mellan Socialstyrelsens indikatorfrågor om fysisk aktivitet och fysisk aktivitet uppmätt med Actigraph GT3X+ hos äldre personer som är friska men inte tränar. Metod: Sjuttio äldre personer (över 65 år) som var friska men inte tränade bar aktivitetsmätare (Actigraph GT3X+) under sin vakna tid i 7–8 dagar. I anknytning till detta fick deltagarna fylla i FASTA-formuläret. Formuläret består av två frågor där mängden vardagsmotion och fysisk träning under en typisk vecka uppskattas. Korrelation mellan uppmätt och uppskattad FA analyserades med hjälp av Spearman’s rho. Resultat: Måttlig korrelation upptäcktes mellan medelintensiv FA och självskattad vardagsmotion (rho=0.545, p

Health questionnaires are widely used. A low response rate can lead to biased results and affect the validity of the study. This thesis investigates what can be done to increase the response rate and expedite the return of health questionnaires. The main aim of the study is to provide suggestions on how to improve the response rate to the National Pain Registry’s questionnaire at Danderyd Specialized Pain Rehab Clinic, although the result is significant in other contexts where questionnaires are used and a high response rate desired. Material has been collected through literature search, observations, interviews with patients at Danderyd Specialized Pain Rehab Clinic and interviews with clinics that have a high response rate according to the National Pain Registry’s reports. Several factors affecting response rate was found in the literature studies and interviews. Providing a digitalized alternative, clearly explaining the aim of the study and why completing the questionnaire is important and making the participants feel like stakeholders in the study are examples of areas where improvements can be made. According to the patient interviews about the National Pain Registries first and second questionnaire some problems to fill in the questionnaires were due to difficulties in estimating the pain because of shifting pain intensity, unclear phrasing of the questions or answer and a feeling of lack of someone to ask. Reasons for not returning the one-year follow-up questionnaire were that the questionnaire never was received, it got cluttered and therefore never mailed back or that it was not seen as important nor beneficial to the patient. Suggestions made to increase response rate and expedite the return of the questionnaires based on the findings include increased information about the questionnaires and the National Pain Registry, notifications and reminders to help patients remember and tracking the mailed questionnaire to make sure it reaches the patient. Changing the front-page layout could make it more interesting to look at. To clarify questions, the option to complete all questionnaires at the clinic could be given and a computer alternative. The option to hand back the questionnaire either by mail, digitally or at the visit along with a scheduled one-year follow-up meeting could both increase response rate and expedite the return. Hälsoenkäter används omfattande. En låg svarsfrekvens kan leda till missvisande resultat och påverka giltigheten av studien. Det här examensarbetet undersöker vad som kan göras för att öka svarsfrekvensen och påskynda återlämningen av hälsoenkäter. Det huvudsakliga målet med studien är att ge förslag som kan öka svarsfrekvensen till det Nationella Registret över Smärtrehabiliterings frågeformulär vid Danderyds Högspecialiserade Smärtmottagning, även om resultatet är betydelsefullt även i andra sammanhang där frågeformulär används och en hög svarsfrekvens önskas. Material har samlats in genom litteraturstudier, observationer, intervjuer med patienter vid Danderyds Högspecialiserade Smärtmottagning och intervjuer med kliniker som har en hög svarsfrekvens enligt det Nationella Registret över Smärtrehabiliterings rapporter. Flertalet faktorer som påverkar svarsfrekvens enligt litteraturstudier och intervjuerna hittades. Tillhandahålla ett digitalt alternativ, klargöra och förklara målet med studien och varför formuläret är viktigt att fylla i och att få deltagarna att känna sig som intressenter i studien är exempel på områden där förbättringar kan ske. Enligt patientintervjuerna angående nationella smärtrehabiliteringens första och andra frågeformuläret beror en del av problemen att fylla i formuläret på att smärtan skiftar i intensitet, oklara formuleringar av frågor och svar och en känsla av brist på någon att fråga. Skäl till att ett-årsuppföljningsformuläret inte återlämnades var att det aldrig mottogs, att det blev plottrigt och därför aldrig skickades tillbaka eller att det inte sågs som varken viktigt eller fördelaktigt att fylla i av patienten. Förslag på hur svarsfrekvensen kan ökas och återlämning påskyndas av frågeformulären baserat på upptäckterna inkluderar ökad information om frågeformulären och det Nationella Registret över Smärtrehabilitering, notifieringar och påminnelser för att hjälpa patienterna att komma ihåg och spårning av brevet med formuläret för att se till att det når patienten. Ändring av framsidans utseende skulle kunna göra det intressantare att titta på. För att klargöra frågor skulle en valmöjlighet att fylla i alla formulären på kliniken kunna ges samt ett datoralternativ. En valmöjlighet att ge tillbaka formuläret antingen via brev, digitalt eller för hand tillsammans med ett schemalagt ett-årsuppföljningsmöte kan både öka svarsfrekvensen och påskynda återlämningen av formuläret.

Patientdelaktighet är av central betydelse i dagens hälso- och sjukvård men det är oklart vad det innebär i praktiken och det saknas frågeformulär för att utvärdera patienters erfarenheter av patientdelaktighet inom rehabilitering. Syftet med avhandlingen var att studera patientdelaktighet vid ryggmärgsskaderehabilitering från patienters, närståendes och personals perspektiv samt att utveckla och psykometriskt testa ett frågeformulär för utvärdering av patientdelaktighet, The Patient Participation in Rehabilitation Questionnaire (PPRQ). Intervjuer genomfördes med 10 patienter (Studie I) och 13 personal (Studie IV) med erfarenhet av ryggmärgsskaderehabilitering. I båda studierna analyserades intervjuerna med innehållsanalys. PPRQ utvecklades från patientintervjuerna och testades psykometriskt på 141 patienter med ryggmärgsskada (Studie II). Med PPRQ skattade de 141 patienterna och 83 närstående både erfarenheter av samt hur viktigt centrala aspekter av patientdelaktighet ansågs vara (Studie III). Patienternas och närståendes skattningar jämfördes. Patienterna ansåg delaktighet i sin vård och rehabilitering var en självklarhet. Fem teman extraherades från patientintervjuerna: Respekt och integritet, Planering och beslutsfattande, Information och kunskap, Motivation och uppmuntran samt Närståendes delaktighet. De teman som framkom bekräftades som delskalor i PPRQ genom att kriterierna för konvergent och diskriminant validitet uppfylldes. Patienterna och deras närstående skattade alla delskalor i PPRQ med höga erfarenhets- och viktighetspoäng. Erfarenhetsskattningar hade betydande överenstämmelse. Från personalen framkom kategorin Patienten – en teammedlem som betydelsen av patientdelaktighet. Därtill extraherades fyra kategorier för vad som möjliggjorde patientdelaktighet och tre kategorier för vad som hindrade patientdelaktighet. Från avhandlingens delstudier framstår patientdelaktighet som komplext, multidimensionellt och dynamiskt. Varje patient har unika behov och förutsättningar som måste vara utgångspunkten för hens delaktighet. Ett personcentrerat förhållningssätt är därför nödvändigt. PPRQ är ett personcentrerat frågeformulär som kan användas för utvärdering av patienters erfarenheter av centrala aspekter av patientdelaktighet vid ryggmärgsskaderehabilitering.

Denna pilotstudie har undersökt personalens arbetstillfredsställelse och upplevd vårdkvalitet inom rättspsykiatrisk vård samt jämfört huruvida det kunde uppmätas någon skillnad mellan sjuksköterskor och skötare och/eller antal yrkesverksamma år med avseende på ovannämnda områden. Två validerade enkäter, ”Satisfaction with Nursing Care and Work” (SNCW) och ”Kvalitet i psykiatrisk vård” (KPV), användes i undersökningen. Det slutgiltiga urvalet bestod av 10 sjuksköterskor och 8 skötare på två rättspsykiatriska avdelningar på ett sjukhus i Mellansverige. Respondenterna svarade övervägande positivt på en majoritet av påståendena. Resultatet visar ingen skillnad i arbetstillfredsställelse eller upplevd vårdkvalitet mellan sjuksköterskor och skötare och inte heller kunde en signifikant skillnad uppmätas mellan de som arbetat 10 år eller mer inom psykiatrisk vård och de som arbetat kortare tid. Däremot framkom statistiskt signifikant korrelation utifrån ett begränsat antal enkätsvar, mellan antal år i professionen och arbetstillfredsställelse. Slutsatsen är att personalen, oberoende om de var sjuksköterskor eller skötare, är övervägande positivt inställda till arbetet och vårdkvaliteten på de två rättspsykiatriska avdelningarna där studien utförts. Inför kommande baslinjeundersökning behöver bakgrundsfrågorna ställda i enkäterna justeras och kompletteras i syfte att bättre kunna beskriva undersökningsgruppen. This pilot study has investigated job satisfaction and perceived clinical care quality within forensic psychiatric care, compared whether any difference between psychiatric aides and nurses could be distinguished and whether years of working activity in these professions had any inpact on the parameters mentioned above. Two validated questionnaires - “Satisfaction with Nursing Care and Work” (SNCW) and “Quality in Psychiatric Care” (KPV), were employed in the investigation. The finally selected sample covered 10 nurses and 8 psychiatric aides, employed at two forensic psychiatric clinics in the Central Sweden area. The participants replied mostly favourably to a large majority of questions. Moreover, the overarching result showed no clear difference in either of job satisfaction or perceived quality of care between nurses and psychiatric aids, nor could any distinct dissimilarity across the above-mentioned parameters be observed between those who had less than 10 years of professional experience within forensic psychiatric care, relative to those with shorter work experience. Statistical significant correlation were, however, observed for a limited number of questions, in regard to number of professional years in this health care segment and job satisfaction. A major conclusion of the survey is that the care providers in the two clinics of this study are largely pleased with their work and responded in favour regarding perceived care quality. Before the upcoming base-line investigation, it is critical to adjust and complement questionnaire background questions, in order to improve profiling of the participants.

Antalet skadade cyklister i trafiken har ökat. Detta medför, utöver lidande för den enskilde individen, en samhällsekonomisk kostnad. Det är få studier som tidigare fokuserat på om personer som tagit körkort har ett annat beteende och strategier jämfört med personer utan körkort. En studie genomfördes för att undersöka om cyklister med erhållen körkortsutbildning, i högre utsträckning följde väjningsplikt vid cykelpassager. Det undersöktes samtidigt om cyklister utan körkort oftare använde deskriptiva normer. Samtidigt undersöktes eventuella skillnader i beteendet mellan dessa grupper vid cykelpassager. Tio testdeltagare cyklade sammanlagt drygt fyra kilometer i normal trafikmiljö och passerade totalt 40 stycken cykelpassager. Studiedesignen bestod av video- samt ljudinspelning av trafiksituationerna, där testdeltagarna fick tänka högt under testet. Testdeltagarna fick även fylla i ett frågeformulär angående väjningsplikt efter cyklingsmomentet. Resultatet indikerade att testdeltagarna med körkort tog trafiklagar i beaktning under cyklingen i större utsträckning än testdeltagarna utan körkort, men att beslut vid cykelpassagerna främst fattades på tidigare erfarenhet. Erfarenheten av att deskriptiva normer brukade fungera vid cykelpassager. Det indikerade även att cyklister med körkort hade större avsökningsområde gällande både längd och bredd i körriktningen

Den föreliggande studien undersöker om en omarbetad version av skalan Risk Perception Self (RPS) och Risk Perception Other (RPO) som Hunter (2002) vidareutvecklade från Imhoff och Levine (1981) för att mäta riskperception hos piloter, även mäter riskperception hos militär personal. Hunters skala bestod av (RPS=26, RPO=17) frågescenarier uppdelade i 2 perspektiv föreställande typiska risksituationer som piloter kan möta i sitt arbete. Skalan översattes till svenska och scenarierna anpassades till risksituationer av allmänmilitär karaktär som militärpersonal förstår och möter i sitt arbete. Den omarbetade skalan besvarades av 153 militärer, 20-66 år gamla, genomsnittsålder 32.5, 17% kvinnor. Deltagarnas erfarenhet av militär verksamhet varierade, Erfarna individer var soldater som hade genomgått grundläggande militär-, soldat- och befattningsutbildning (n=93). Noviser var soldater som hade nyligen påbörjat sin utbildning (n=60). Skalan hade god reliabilitet (Chronbach α för RPS=0.88, RPO=0,89) och Hunters skalas struktur kunde till stor del återfinnas i den omarbetade skalan. Den omarbetade riskperceptionsskalan användes därefter för att undersöka om studiedeltagarnas kunskap, erfarenhet, kön och ålder påverkar riskperceptionen och om den kontexten man befinner sig i när man besvarar frågorna påverkar deltagarnas riskuppfattning. Resultaten visade att Erfarna deltagare bedömer risker som mindre farliga. Kvinnor och äldre bedömer risker som farligare och personal tillhörande stridande förband bedömer risker som mindre farliga än personal vid stödjande förband. Dessa resultat är i huvudsak i linje med tidigare forskning vilket tyder på att den omarbetade skalan förmår att mäta riskperception bland militär personal. Generellt bedömde Noviser risker som farligare jämfört med Erfarna i underdimensionerna Självorsakade risker, Externa hot och Riskbenägna beslut oavsett vilken kontext de befann sig i när de fyllde i enkäten. The present study investigated whether a revised version of the scale Risk Perception Self (RPS) and the Hazard Perception Other (RPO) that Hunter (2002) developed from Imhoff and Levine (1981) to measure the risk perception of pilots, also measures risk perception among military personnel. Hunters scale consisted of (RPS=26, RPO=17) scenarios divided in 2 perspectives depicting typical risk situations that pilots faced in their work. The scale was translated into Swedish and the scenarios adjusted to risk situations of general military nature as military personnel would understand and encounter in their work. The revised scale was answered by 153 servicemen, 20-66 years old, average age 32.5; 17% women. The participants' experience of military operations varied: Experienced individuals were soldiers who had undergone basic military training and specific military training (n = 93). Novices were soldiers who had recently started their training (n = 60). The scale had good reliability (Cronbach α = 0.88 for RPS, RPO = 0.89) and the factor-structure of Hunter’s scale replicated reasonably well in the revised scale. The revised risk perception scale was then used to investigate whether the study participants´ knowledge, experience, gender and age affected risk perception and if the respondents’ contexts affected the participants´ risk perception. The results showed that Experienced participants assessed risks as less dangerous. Women and older people assessed risks as more dangerous, and personnel associated with combat units assessed risks as less dangerous than personnel in supporting units. These results are generally in line with previous research and suggest that the revised scale is capable of measuring the risk perception among military personnel. An interesting result was that the context in which the participants answered the questionnaire also affected risk perception. Generally, Novices assessed risks as more dangerous than experienced in self-made hazards, external threats and risk-prone decisions regardless of what context they were in when they filled in the questionnaire.

The aim of the present study was to develop and validate a Swedish questionnaire assessing conditions of actual work flexibility and its determinants. Data was collected by qualitative Think aloud- interviews with three persons, and through discussions with a reference group. The results from the interviews and discussions showed that corrections were needed for some of the concepts, questions, design and number of items. Next, a cross-sectional study was performed by sending the adjusted questionnaire to three companies in Sweden (N = 266), which was answered by 92 employees. The results supported the adjustments and the questionnaires’ content validity and face validity (> 95 % of the employees agreed). Three Principal component analyses showed comprehensible factors for the three main areas of questions: determinants of actual flexibility, technology use, and work-non-work balance, indicating structural validity of the questionnaire. Furthermore, hypothesis testing showed as expected that the most index variables of actual work flexibility could significantly separate the groups with varying extents of regulated work, indicating construct validity. To conclude, this Master thesis has revealed several question domains valid for inclusion in future surveys regarding actual work flexibility and associations with health and wellbeing at work. Dagens teknik möjliggör för anställda att arbeta mer flexibelt i tid och rum, men forskningen ger ännu en oklar bild över om det har en positiv eller negativ inverkan på de anställdas hälsa och välbefinnande. Den här oklarheten kan ha att göra med att det inom forskningen funnits en brist på tillförlitliga enkätbaserade mätinstrument som kan fånga upp hur flexibelt arbete läggs upp och tillämpas i olika företag. Syftet med den här uppsatsen var att utveckla och validitetstesta ett svenskt frågeformulär som kan fånga upp determinanter för- och förekomsten av faktisk flexibilitet hos tjänstemän med olika grad av reglerat arbete. En enkät utvecklades och dess innehålls- och ytvaliditet prövades genom kvalitativa intervjuer med tre personer, samt i diskussioner med referenspersoner. Enkäten skickades därefter ut till 266 tjänstemän inom tre företag med olika grad av flexibelt arbete och besvarades av totalt 92 anställda. En enkel kvalitativ innehållsanalys av intervjuerna och diskussionerna visade att enkäten behövde korrigeras utifrån de fyra temaområdena, begrepp, frågor, struktur/enkätupplägg och omfattning. Efter korrigeringarna indikerade svaren från de anställda på företagen att frågor och begrepp nu hade god innehållsvaliditet och ytvaliditet (> 95 %), men att frågornas struktur/enkätupplägg kunde tydliggöras (16,3 %). Tre Principalkomponentanalyser på enkätdata visade även att tydliga faktorer kunde dras ut för determinanterna, samt för de två delområdena inom faktisk flexibilitet (teknik och uppkoppling; balans mellan arbete- och privatliv), vilket stödjer strukturell validitet. Vidare visade hypotesprövningen att merparten av frågorna om faktisk flexibilitet gav signifikanta skillnader mellan grupper som har olika grad av reglerat arbete, vilket stödjer begreppsvaliditet. Resultaten bör betraktas som ett första steg i utvecklingen av ett svenskt frågeformulär om flexibelt arbete. Den här uppsatsen har genererat flera valida frågeområden som kan inkluderas vid framtida kartläggningar av flexibilitetens samband med hälsa och välbefinnande i arbetet.

I det här bidraget beskriver Maria Lindgren den forskning som genomförts i Linnéuniversitetets forskningsprojekt ”Interaktion för språk- och identitetsutveckling i flerspråkiga klassrum” utifrån tillgångar av forskningsmaterial som samlats in. Forskarna har använt skriftliga frågeformulär som elever, föräldrar och lärare besvarat på en F–6-skola. De har också intervjuat elever och lärare samt samlat in ett stort antal texter som producerats av elever respektive lärare. Materialet ligger till grund för många forskningspresentationer, men när projektet slutförs i och med att den här rapporten skrivs finns det fortfarande mycket material som kan användas för fortsatt forskning.

The lexical semantics of a language is an area of linguistics that has many important implications for the life of modern society. It is important to understand how language change works and why this change occurs. Thus the aim of the work described in the thesis was to examine how six Swedish words, fett, fräsch, fräck, grym, häftig, and tajt are used by five different age groups of Swedish people in Uppsala region. To accomplish the aim of the study an appropriate questionnaire was compiled and used by the author. The questionnaire asked for information about the respondents as well as about the usage of each studied word. Analogous previous studies of the ongoing semantic change are reported in literature, frequently in regard to the words from English language. My results show that most of the chosen words are used differently by different age groups. Some words change their usage only slightly while other words experience larger metamorphose. The investigated words do not change their meaning completely, however some meanings do become more or less frequent. The results also show that the usage of the words does not always correlate to their dictionary definitions. Overall it can be concluded that semantic change for the considered words is a gradual ongoing process. Den lexikala semantiken i ett språk är ett område inom lingvistik som har många viktiga konsekvenser för livet i det moderna samhället. Det är viktigt att förstå hur språkförändring fungerar och varför denna förändring sker. Därför var syftet med det arbete som beskrivs i uppsatsen att undersöka hur sex svenska ord fett, fräsch, fräck, grym, häftig och tajt användes av fem olika åldersgrupper av infödda talare av svenska i Uppsalaregionen. För att uppnå syftet med studien sammanställdes en enkät. Enkäten innehöll frågor om respondenterna samt om användningen av vart och ett av de studerade orden. Liknande tidigare studier av pågående semantisk förändring rapporteras i litteraturen, ofta i fråga om orden från engelska. Resultaten visar att de flesta av de valda ord användes på olika sätt av olika åldersgrupper. Vissa ord har ändrat sin användning något medan andra ord har genomgått en större förändring. De undersökta orden ändrade inte sin betydelse helt och hållet, men vissa betydelser blev mer eller mindre frekventa. Resultaten visade också att användningen av orden inte alltid korrelerar med deras ordboksdefinitioner. Sammantaget kan man dra slutsatsen att semantisk förändring för dessa ord var en gradvis process.

SAMMANFATTNING Varje år insjuknar ca 1200 personer i Sverige med primär hjärntumör (Socialstyrelsen, 2014). En hjärntumör får ofta en stor inverkan på livssituationen för patienten och dennes närstående. Att identifiera och undervisa patient och närstående att hantera symtom och biverkningar för att kunna sätta in hjälpinsatser i rätt tid är en stor del av omvårdnadsarbetet för att förbättra den hälsorelaterade livskvaliteten under och efter sjukdomsperioden (Cahill & Armstrong, 2011). PROM är en förkortning av Patient Reported Outcome Measure, som översätts till patientrapporterade utfallsmått på svenska. PROM innefattar patientens egen skattning av sjukdomssymptom, funktionsförmåga och hälsorelaterad livskvalitet. Att använda frågeformulär med PROM är ett strukturerat sätt för både symtomintervention och uppföljning av vården (Nilsson, 2014). Syftet var att sammanställa frågeformulär framtagna eller modifierade för att mäta patientrapporterade utfallsmått hos vuxna patienter med primär hjärntumör. Litteraturöversikt valdes som metod och litteratursökning gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. I resultatet presenterades sju frågeformulär framtagna eller modifierade och validerade för patienter med hjärntumör. Frågeformulären användes i olika syften som symtomintervention, uppföljning av vården eller utfallsmått i kliniska studier. Slutsatsen var att de två vanligast förekommande frågeformulären för patienter med hjärntumör var livskvalitetsformulären EORTC QLQ-C30 med hjärntumörmodulen BN20 och FACT-Br.

Bakgrund: Förutom de diagnostiska fördelarna med jodkontrastmedel finns det samtidigt risker. Nedsatt njurfunktion, diabetes och hjärtsvikt är några av de riskfaktorer som kan leda till att patienten drabbas av en kontrastmedelsinducerad njurskada. Allergi och astma utgör riskfaktorer för en akut överkänslighetsreaktion. Tyreoideafunktion, graviditet och läkemedel är andra faktorer som är viktigt att ta reda på för att undvika negativa effekter av jodkontrastmedel. I Sverige finns nationella rekommendationer samt utarbetade frågeformulär som ska förebygga de negativa effekterna. Syfte: Syftet med studien var att undersöka användandet av utarbetade frågeformulär samt vilka frågor som ställs utifrån de nationella rekommendationerna inför intravenös administrering av jodkontrastmedel vid polikliniska datortomografiundersökningar. Metod: Studien var en empirisk kvantitativ studie och data samlades in med hjälp av en enkät. Enkäten skickades ut till landstingsdrivna röntgenkliniker som utför datortomografiundersökningar. Resultat: Det var 46 % av de röntgenkliniker som ingick i studien som använde utarbetade frågeformulär. De vanligaste frågorna som ställdes utifrån de nationella rekommendationerna var de om tidigare injektion av kontrastmedel, allergi, diabetes, metforminbehandling och graviditet. Frågan om astma, nedsatt njurfunktion, hjärtsvikt/hjärtbesvär, sköldkörtelproblem, myastenia gravis och intag av NSAID (non steroidal anti-inflammatory drugs) förekom i lägre grad vid de röntgenkliniker som ingick i studien. Samtliga frågor ställdes oftare av de röntgenkliniker som använde utarbetade frågeformulär. Konklusion: Användandet av utarbetade frågeformulär och vilka frågor som ställs varierar bland de undersökta röntgenklinikerna. Ett utarbetat frågeformulär kan bidra till att viktiga frågor blir ställda inför administrering av jodkontrastmedel och på så sätt öka patientsäkerheten.

Syftet med undersökningen är att undersöka barns och pedagogers uppfattningar om skolbarnsfysiska aktivitet och vad skolor gör för att tillgodose deras rörelsebehov. Vi har använt oss aven kvalitativ metod i form av frågeformulär med öppna frågor till pedagoger, samt kvantitativmetod i form av en enkätundersökning med barnen. Totalt sex pedagoger från fyra skolor harsvarat på frågeformuläret, och 218 barn i åldrarna åtta till tio år från samma skolor besvaradeenkäten. Genom undersökningen har vi fått kännedom om hur de tillfrågade barnen uppfattarsin fysiska aktivitet både i skolan och på fritiden, resultatet visade att 83 % av barnen att detyckte motion är viktigt och 73 % att de rörde på sig tillräckligt mycket. Pedagogernas svarvisar att barnen har idrottslektioner mellan 50 till 90 minuter varje vecka och en tredjedel avklasserna har organiserad rastverksamhet som ofta innehåll fysisk aktivitet varje dag. NCFFmenar på att barn behöver ha en hög nivå av fysisk aktivitet, vilket enligt forskning av Statensfolkhälsoinstitut endast följdes av 10-20 % år 2009, det är det vår slutsats att det finns en godsannolikhet att barnen i vår undersökning rör sig mer än så.

Sambandsanalys av surveydata kompliceras av förekomsten av slumpfel och metodeffekter i de avgivna svaren. Dessa felkällor kan leda till betydande över- eller underskattning av sambanden mellan undersökta variabler, och riskerar att leda till felaktiga slutsatser. En sedan länge känd metod för att estimera och kontrollera för slumpfel och metodeffekter i enkätdata är den så kallade Multitrait Multimethod-metoden (MTMM). Nackdelen med MTMM-metoden är att den kräver att varje fråga som ska analyseras ställs minst tre gånger i samma enkät, vilket gör att ansatsen i praktiken oftast inte är möjlig att tillämpa. Sedan 2012 finns dock ett verktyg, SQP 2.0, som gör det möjligt att skatta slumpfel och metodeffekter i enkätdata utan att genomföra MTMM-experiment. Den här uppsatsen utvärderar prediktionerna från SQP 2.0 på en enkät om arbetslivsrelaterade frågor besvarad av svenska och brittiska respondenter. Programvarans prediktioner jämförs med resultat från MTMM-experiment, och effekten på sambandsanalysen av att tillämpa SQP-programvarans prediktioner av slumpfel och metodeffekter studeras. Slutsatserna från studien är att SQP 2.0 ger predicerade värden för slumpfel och metod-effekter som ligger nära de MTMM-estimerade i de flesta fall, men att betydande avvikelser också förekommer. Vidare konstateras att korrigering för slumpfel och metodeffekter har en betydande effekt på absolutvärdet av korrelationerna mellan variabler under de studerande förhållandena: korrelationerna i det studerade fallet ökar kraftigt efter justering. Korrelationernas relativa storlek förändras i mindre utsträckning, men för en enkät med mer varierade frågetyper kan också dessa påverkas kraftigt. Correlation analysis of survey data is complicated by the presence of random errors and method effects in the answers given. These factors can lead to significant over- or underestimation of the correlations between variables. A well-established method for estimating and controlling for random error and method effects in survey data is the Multitrait-Multimethod (MTMM) approach. The disadvantage of this method is that it requires that each survey item to be analysed is asked multiple times in the same survey, making the approach hard to use in many practical situations. Since 2012 there is a tool available, SQP 2.0, to predict random errors and method effects in survey data without performing MTMM experiments. This paper evaluates the use of predictions from the SQP 2.0 software on the correlation analysis of a survey of work related matters answered by Swedish and British respondents. The software's predictions are compared with results from MTMM experiments, and the effect on the correlations of applying the SQP software's predictions of random errors and method effects are studied. The conclusion of the study is that SQP 2.0 gives predicted values for random error and method effects that are close to the MTMM-estimates in most cases, but that considerable deviations also occur. It is further concluded that controlling for random error and method effects has a significant effect on the absolute values of the correlations between variables in the studied cases: the correlations in the study increase substantially after adjustment. The relative sizes of the correlations between variables change to a lesser extent, but a questionnaire with more varied question types may have lead to different results in this respect.

Sambandsanalys av surveydata kompliceras av förekomsten av slumpfel och metodeffekter i de avgivna svaren. Dessa felkällor kan leda till betydande över- eller underskattning av sambanden mellan undersökta variabler, och riskerar att leda till felaktiga slutsatser. En sedan länge känd metod för att estimera och kontrollera för slumpfel och metodeffekter i enkätdata är den så kallade Multitrait Multimethod-metoden (MTMM). Nackdelen med MTMM-metoden är att den kräver att varje fråga som ska analyseras ställs minst tre gånger i samma enkät, vilket gör att ansatsen i praktiken oftast inte är möjlig att tillämpa. Sedan 2012 finns dock ett verktyg, SQP 2.0, som gör det möjligt att skatta slumpfel och metodeffekter i enkätdata utan att genomföra MTMM-experiment. Den här uppsatsen utvärderar prediktionerna från SQP 2.0 på en enkät om arbetslivsrelaterade frågor besvarad av svenska och brittiska respondenter. Programvarans prediktioner jämförs med resultat från MTMM-experiment, och effekten på sambandsanalysen av att tillämpa SQP-programvarans prediktioner av slumpfel och metodeffekter studeras. Slutsatserna från studien är att SQP 2.0 ger predicerade värden för slumpfel och metod-effekter som ligger nära de MTMM-estimerade i de flesta fall, men att betydande avvikelser också förekommer. Vidare konstateras att korrigering för slumpfel och metodeffekter har en betydande effekt på absolutvärdet av korrelationerna mellan variabler under de studerande förhållandena: korrelationerna i det studerade fallet ökar kraftigt efter justering. Korrelationernas relativa storlek förändras i mindre utsträckning, men för en enkät med mer varierade frågetyper kan också dessa påverkas kraftigt. Correlation analysis of survey data is complicated by the presence of random errors and method effects in the answers given. These factors can lead to significant over- or underestimation of the correlations between variables. A well-established method for estimating and controlling for random error and method effects in survey data is the Multitrait-Multimethod (MTMM) approach. The disadvantage of this method is that it requires that each survey item to be analysed is asked multiple times in the same survey, making the approach hard to use in many practical situations. Since 2012 there is a tool available, SQP 2.0, to predict random errors and method effects in survey data without performing MTMM experiments. This paper evaluates the use of predictions from the SQP 2.0 software on the correlation analysis of a survey of work related matters answered by Swedish and British respondents. The software's predictions are compared with results from MTMM experiments, and the effect on the correlations of applying the SQP software's predictions of random errors and method effects are studied. The conclusion of the study is that SQP 2.0 gives predicted values for random error and method effects that are close to the MTMM-estimates in most cases, but that considerable deviations also occur. It is further concluded that controlling for random error and method effects has a significant effect on the absolute values of the correlations between variables in the studied cases: the correlations in the study increase substantially after adjustment. The relative sizes of the correlations between variables change to a lesser extent, but a questionnaire with more varied question types may have lead to different results in this respect.

Syfte: Syftet med denna enkätstudie var att kartlägga hur dental implantatbehandling påverkar livskvaliteten avseende upplevd tuggförmåga, smak, talet, utseendet och munhygienvanor samt själförtroendet. Material och metod: En empirisk enkätstudie med kvantitativ ansats utfördes på tre olika tandkliniker i Stockholm under perioden feb - april 2012. Enkät med följebrev och frankerat svarskuvert sändes ut genom konsekutivt urval till 83 patienter. Fyrtio patienter varav 15 män och 25 kvinnor, med medelåldrar 66,5 år (34 – 89 år), valde att delta i studien. Analys av svaren utfördes i statistikprogrammet IBM® SPSS® 19. Resultat: Andelen deltagare som upplevde en förbättring i upplevd tuggförmåga uppgick till 42,5 %, talet och smaken upplevdes inte ha förändrats av 85,0 % efter implantatbehandling. Vad gäller utseendet upplevde 27,5 % att det hade blivit bättre och 62,5 % att det inte var någon förändring. Det var 22,5 % som upplevde att självförtroendet hade blivit bättre, medan 75,0 % av deltagarna inte upplevde en förändring i självförtroendet efter implantatbehandlingen. Majoriteten (85,0 %) av deltagarna tyckte inte att deras sociala liv hade förändrats efter behandlingen, medan 7,5 % av patienterna rapporterade att det hade blivit bättre. I resultatet kunde noteras att 17,5 % av patienterna tyckte att det var enklare/lättare att utföra munhygienen medan 75,0 % upplevde ingen förändring med att utföra munhygien efter implantatbehandlingen. Konklusion: En förbättring i oral hälsorelaterad livskvalitet avseende alla studerade faktorer kunde ses hos en del patienter efter implantatbehandling. Flertalet patienter upplever dock ingen förändring i oral hälsorelaterad livskvalitet. Purpose: The purpose of this survey study was to identify how dental implant treatment affects quality of life regarding chewing ability, taste, speech, appearance, oral hygiene habits, and self-confidence. Materials and methods: An empirical survey study with quantitative data was performed on three different dental clinics in Stockholm during the time period Feb - April 2012. Questionnaire with a covering letter and stamped envelope was sent to a consecutive sample of 83 patients. Participants, 40 patients, 15 men and 25 women, mean age 66.5 years (34 - 89), voluntarily chose to participate in the study. Analyses of responses were performed in statistical software IBM ® SPSS ® 19. Results: The proportion of participants who experienced an improvement in perceived chewing ability was 42,5 %, speech and the taste was perceived not to have changed by 85,0 % after dental implant treatment. Regarding the appearance, 27,5 % said it had improved and 62,5 % that there was no change. There were 22,5 % who felt that their self- confidence had improved, while 75,0 % of participants did not experience a change in self- confidence after dental implant treatment. The majority (85,0 %) of participants did not think their social life had changed after treatment, while 7,5 % of patients reported that it had become better. The result could be noted that 17,5 % of patients found it simpler/ easier to perform oral hygiene while 75,0 % experienced no change in the performance of oral hygiene after dental implant treatment. Conclusion: An improvement in oral health- related quality of life for all studied factors could be observed in some patients after dental implant treatment. Most patients experience no change in oral health- related quality of life after dental implant treatment.

Syfte: Syftet med denna enkätstudie var att kartlägga hur dental implantatbehandling påverkar livskvaliteten avseende upplevd tuggförmåga, smak, talet, utseendet och munhygienvanor samt själförtroendet. Material och metod: En empirisk enkätstudie med kvantitativ ansats utfördes på tre olika tandkliniker i Stockholm under perioden feb - april 2012. Enkät med följebrev och frankerat svarskuvert sändes ut genom konsekutivt urval till 83 patienter. Fyrtio patienter varav 15 män och 25 kvinnor, med medelåldrar 66,5 år (34 – 89 år), valde att delta i studien. Analys av svaren utfördes i statistikprogrammet IBM® SPSS® 19. Resultat: Andelen deltagare som upplevde en förbättring i upplevd tuggförmåga uppgick till 42,5 %, talet och smaken upplevdes inte ha förändrats av 85,0 % efter implantatbehandling. Vad gäller utseendet upplevde 27,5 % att det hade blivit bättre och 62,5 % att det inte var någon förändring. Det var 22,5 % som upplevde att självförtroendet hade blivit bättre, medan 75,0 % av deltagarna inte upplevde en förändring i självförtroendet efter implantatbehandlingen. Majoriteten (85,0 %) av deltagarna tyckte inte att deras sociala liv hade förändrats efter behandlingen, medan 7,5 % av patienterna rapporterade att det hade blivit bättre. I resultatet kunde noteras att 17,5 % av patienterna tyckte att det var enklare/lättare att utföra munhygienen medan 75,0 % upplevde ingen förändring med att utföra munhygien efter implantatbehandlingen. Konklusion: En förbättring i oral hälsorelaterad livskvalitet avseende alla studerade faktorer kunde ses hos en del patienter efter implantatbehandling. Flertalet patienter upplever dock ingen förändring i oral hälsorelaterad livskvalitet. Purpose: The purpose of this survey study was to identify how dental implant treatment affects quality of life regarding chewing ability, taste, speech, appearance, oral hygiene habits, and self-confidence. Materials and methods: An empirical survey study with quantitative data was performed on three different dental clinics in Stockholm during the time period Feb - April 2012. Questionnaire with a covering letter and stamped envelope was sent to a consecutive sample of 83 patients. Participants, 40 patients, 15 men and 25 women, mean age 66.5 years (34 - 89), voluntarily chose to participate in the study. Analyses of responses were performed in statistical software IBM ® SPSS ® 19. Results: The proportion of participants who experienced an improvement in perceived chewing ability was 42,5 %, speech and the taste was perceived not to have changed by 85,0 % after dental implant treatment. Regarding the appearance, 27,5 % said it had improved and 62,5 % that there was no change. There were 22,5 % who felt that their self- confidence had improved, while 75,0 % of participants did not experience a change in self- confidence after dental implant treatment. The majority (85,0 %) of participants did not think their social life had changed after treatment, while 7,5 % of patients reported that it had become better. The result could be noted that 17,5 % of patients found it simpler/ easier to perform oral hygiene while 75,0 % experienced no change in the performance of oral hygiene after dental implant treatment. Conclusion: An improvement in oral health- related quality of life for all studied factors could be observed in some patients after dental implant treatment. Most patients experience no change in oral health- related quality of life after dental implant treatment.

Sammanfattning Att undersöka en befolknings fysiska aktivitet ger beskrivande data utav dagsläget samt att resultatet fungerar som mätinstrument för hur en framtida intervention ska utformas. Syftet med denna studie var att se om något samband förelåg mellan tre olika undersökningsinstrument för fysisk aktivitet, som används för med barn med övervikt. Metod: Deltagarna mättes, vägdes, skattade sin fysiska aktivitetsnivå (frågeformulär), testade sin fysiska prestationsförmåga (sex minuters gångtest) och deras fysiska aktivitet mättes (accelerometer). Resultat: Åtta flickor, 7-13 år, med ett Body Mass Index (BMI) på 26 ± 3,7 kg/m2deltog. Majoriteten skattade sig vara fysiskt aktiva 30-60 min/dag under vardag och helg, men som grupp var skattningen signifikant lägre på helgen. Deltagarnas fysiska prestationsförmåga var signifikant lägre än det beräknade normalvärde. Barnen utförde i snitt 67 ±24 min/dag aktivitet under vardagarna och signifikant mindre aktivitet (31 ± 29,7min/dag) på helgerna. Ett signifikant samband förelåg mellan undersökningsinstrumenten för utförd fysisk aktivet under vardagarna och prestationsförmågan, där även en formel för hur sambandet kunde kalkyleras framtogs. Slutsats: Trots litet deltagarantal skulle studiens resultat tyda på att 6MGT kan användas inte bara för att bedöma prestationsförmåga utan även för beräknad utförd fysisk aktivitet under vardagarna. Abstract Investigation physical activity in a population gives descriptive data and the result serves as a measuring instrument for how future interventions ought to be designed. The purpose of this study was to see whether any associations existed between three examination instruments for physical activity that are used with children with overweight. Method: The participants were measured, weighed, estimated their physical activity (questionnaire), testing their physical performance (six-minute walking test) and their physical activity was measured (accelerometer). Results: Eight girls, aged 7-13, body mass index of 26 ± 3.7, participated. The majority of the children estimated to be physically active for 30-60 min/day, during weekdays and weekends, but seen as a group the estimation was significantly lower on the weekend. Their physical performance showed a significantly lower value than the predicted value. The children performed on average for 67 ± 24 min / day during the week and significantly less (31 ± 29.7 min / day) on weekends. A significant association existed between performed physical activity during weekdays and the performance test. A formula for how this relationship could be calculated was designed. Conclusion: Despite low numbers of participants the result of the study could indicate that 6MWT can be used not only for assessing the performance but also to calculate the executed amount of activity during weekdays.

För att anhöriga och personer med afasi ska kunna etablera en fungerande vardag harkunskap om och förståelse för afasi visat sig viktig. I tidigare studier har anhöriga tillpersoner med afasi visat sig sakna relevant kunskap om och förståelse för afasi som debehöver för att etablera en fungerande vardag. Logopediska insatser som är riktadedirekt till anhöriga är relativt ovanliga i Sverige. Syftet med denna studie är att utifråndata från litteratur och intervjuer utforma frågor, så kallade item, som på ett tillförlitligtsätt kan mäta kunskap om och förståelse för afasi hos anhöriga till personer med afasi.Tre fokusgrupper bestående av anhöriga till personer med afasi, personer med afasi ochlogopeder användes för insamlande av intervjudata. Intervjudatan analyserades genomkvalitativ innehållsanalys. Från analysen framställdes sju kategorier med tillhörandeunderkategorier. Kategorierna låg till grund för utformningen av item. Sammanlagt har140 stycken item utformats. Dessa item var av två typer; item bestående av en 6-gradigLikert-skala och item av typen Multiple Choice. Vidare indelades item beroende påvilka svar som kan erhållas . Item med önskvärda svar( typ A) och situations- ochindividberoende item (typ B) som syftar till att ligga till grund för samtal mellananhörig till person med afasi och logoped.. De kategorier och item som studienresulterat i uppvisar samstämmighet med tidigare studier som fokuserat på anhöriga tillpersoner med afasi. Samstämmigheten tyder på att de item som inkluderas i ett framtidaformulär har möjlighet att kunna mäta av kunskap och förståelse hos anhöriga tillpersoner med afasi. För att framtagna item ska kunna resultera i det tilltänkta formuläretkrävs ytterligare validering, reliabilitetstestning och urval. Previous studies have shown that significant others to persons with aphasia are in needof increased knowledge and understanding of aphasia. The knowledge andunderstanding for aphasia has shown to be crucial to significant others in terms ofpsychosocial well-being and to be able to establish a satisfying everyday life. PresentSpeech-language pathologist services in Sweden tend to have limited involvement ofsignificant others to persons with aphasia. This study aims to design a number ofquestions, items, which will be able to measure the knowledge and understanding ofaphasia for significant others of persons with aphasia. The items result from literaturestudies and semi-structured interviews with significant others to persons with aphasia,persons with aphasia and speech-language pathologists. Transcripts from interviews areanalyzed through content analysis. The study results in 140 items presented in sevencategories, each with a number of sub-categories. Two types of items are designed:items in the form of a 6-point Likert Scale and items in the form of Multiple Choice.The items are also divided depending on whether the answer is knowledgde-based (typeA) or to be used as material for discussion (type B). The categories and items from thisstudy are consistent with previous research. To transform the items into a completequestionnaire, further validation, testing of reliability and selection is needed.

Motstånd mot policy, lagförslag, politik, ja allt, har funnits i alla tider. Men idag lever vi i ett samhälle som konstant är uppkopplat mot internet. Förändras sättet att forma och skapa motstånd genom ny teknik? Genom att undersöka en motståndsrörelse mot ett lagförslag, Stop Online Piracy Act, så exemplifieras en ny motståndsrörelse. Två sociologiska teoretiker, Manuel Castells och Howard Rheingold, har också undersökt vad som händer när motståndsrörelser kombineras ny teknik. Båda menar att samhället har förändrats genom internet, och därmed även makten inom samhället. Genom att makten har förändrats, så måste även motståndsrörelser förändras, bli mer globala och nätverkande. Jag har använt teorier om motståndsrörelser, Castells nya sociala rörelser och Rheingolds Smart Mobs, och applicerat dessa på motståndsrörelsen mot SOPA. För att se hur motståndsrörelsen verkade, genomförde jag observationer på hemsidor där motståndsrörelsen verkade och gjorde även en enkätundersökning inom en hemsida där motståndet verkade. Resultatet är att människor som identifierade sig med motståndet kunde lätt dela med sig information, inom sin egna nätverk med hjälp av internet. Informationen om motståndet sprids då mycket snabbt. Motståndet använde internet som en primär förmedlare av information, genom specifika hemsidor som fungerar som plakat. Nätverk inom motståndet skapades genom att personer sedan länkar vidare till dessa informationshemsidor. Inom rörelsen fanns även en valfrihet i hur stor grad av motstånd som uttrycks, från att sprida information, till att aktivt protestera. Detta gör att motståndsrörelsen kan få många individer att visa motstånd, genom akt-ioner som ger mediauppmärksamhet, och enkla medel för att visa motstånd. Argument mot SOPA var att lagförslaget skulle censurera internet. Censur är något känsligt för många internetanvändare, motstånd mot censur är en del av internetkulturen menar Castells. Motståndet byggs upp genom nätverk så att dessa kan försvinna och sedan bli aktiva igen, internet används som informationskanal och därmed kan självständiga nätverk konvergera mot samma mål. Valfriheten för att visa motstånd gör det enklare, och aktioner ger mediauppmärksamhet vilket för ut motståndets punkter till andra nätverk. Motståndet mot SOPA är ett exempel på en evolution av motståndsrörelsen. Det grundläggande sättet att visa motstånd har inte föränd-rats, men metoderna för att få ut information har.

Allt fler barn i Sverige lider av psykisk ohälsa. Det finns ett behov av bättre kunskapsunderlag för att hitta de barn som visar tidiga tecken på psykisk ohälsa. Syftet med studien var att undersöka vad personal inom förskolan har för inställning till att utföra skattning av barns sociala och känslomässiga utveckling med formulär. Tretton intervjuer genomfördes och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns en olust bland förskollärare att möta föräldrars reaktion och oro inför en eventuell bedömning. Att redovisa formulärets svar för föräldrarna kändes inte heller helt lätt. Förskollärarna ansåg att förskolan är ett bra forum för att bedöma socialt beteende och att formuläret kan resultera i en tydlig och rättvis bild av barnen. Men lärarna var också rädda för att stämpla barn. En del ansåg att bedömningar av enskilda barns utveckling är ett förlegat arbetssätt. Personalen hade delade meningar i frågan om tidsbrist skulle utgöra ett hinder för skattningsarbetet. I alla intervjuer fanns en vilja från lärarnas sida att se till barnets bästa. Slutsats: Skattning av barns beteende med hjälp av formulär i förskolan är komplext. Ett eventuellt införande av metoden ställer krav på tydlig information om metoden och syftet till såväl förskollärare som föräldrar. An increasing number of Swedish children suffer from psychiatric disorders. There is a need for better knowledge to detect children that show early signs of psychiatric disorders. The purpose of this study was to investigate what attitude preschool staffs have to perform evaluations of children’s social and mental development using a questionnaire. A total number of thirteen interviews have been performed and the material have been analysed according to a qualitative content analysis. The results showed a discomfort amongst preschool teachers to meet the parents’ reaction and concern in relation to a possible evaluation. The preschool is considered to be a good forum when to assess children´s behaviour and the actual questionnaire is considered to be a useful tool. But the teachers were worried that they would put a label on the children. Some of the teachers believed that assessing children is an outdated way to work. There were different opinions whether lack of time is an obstacle to use the questionnaire. There was generally an intention to ensure the children´s best. Conclusion: Evaluations of the children´s behaviour using the questionnaire in preschool is a complex issue. An implementation of the method requires extensive information to preschool teachers and parents.

Kritisk granskning av när en konsult, själv inblandad i en kommuns verksamhet, söker utvärdera ett barnomsorgsprojekt genom enkäter till olika slag av personal. Enkäterna uppvisar stora enkättekniska brister. Synpunkter från barn och föräldrar efterfrågas inte trots att sådana krävs för att bedöma uppfyllande av målen., Critical evaluation of an evaluation of a child day care project only by questionnaires to personnel. Children and parents are not asked about their points of view and experiences.

WHO:s klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa antogs 2001. ICF är framtaget för att skapa ett gemensamt språk genom olika ICF koder som anses vara användbara både kliniskt och inom forskningen. Genom att länka mätinstrument som redan används, exempelvis självskattningsskalor, till ICF underlättas kommunikation och jämförelser av olika resultat internationellt. Syftet med denna uppsats var att undersöka vilken ämnesspecifik självskattningsskala inom hörselområdet som använts mest inom forskningen mellan åren 2000-2009 och länka den till ICF. Vi använde oss av en systematisk litteratur-studie i form av en totalundersökning för att hitta den mest använda självskattningsskalan inom forskningen. Vid länkningen av den mest använda självskattningsskalan till ICF utförde vi en kvalitativ latent innehållsanalys och länkade självskattningsskalans påståenden systematiskt med hjälp av ICF linking rules. Abbreviated Profile of Hearing Aid Benefit (APHAB) var den mest använda självskattningsskalan inom forskningen mellan år 2000-2009. Länkningsresultatet visade att APHAB utifrån ett ICF perspektiv mäter komponenterna aktivitet och delaktighet, kroppsfunktion och omgivningsfaktorer. Det fortsatta arbetet med utveckling av ett Core Sets for Hearing Loss kommer underlätta användningen både kliniskt och inom forskningen. Ett relevant urval för användning inom hörselområdet gör ICF mer hanterbart, och underlättar därmed användningen av ICF både inom Sverige och internationellt.