Search

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på högstadiet arbetar inom friluftsliv, vilka aktiviteter som premieras, samt hur de beskriver att deras arbete med formativ bedömning inom friluftsliv ser ut. Vidare ämnar vi även analysera de ramfaktorer som påverkar friluftslivsundervisning och den formativabedömningen inom friluftsliv. Det leder till följande frågeställningar: Vilka aktiviteter arbetarlärare i idrott och hälsa på högstadiet med i sin friluftslivsundervisning? Hur realiseraslärarnas planering för formativ bedömning i friluftslivsundervisning? Vilka samband mellanolika ramfaktorer och begränsningar respektive möjligheter för friluftslivsundervisning ochformativ bedömning inom friluftsliv kan identifieras? Teori och metod: Studien utgår från ramfaktorteorin för att analysera påverkande faktorer förfriluftslivsundervisning och arbete med formativ bedömning. Dylan Wiliams (2011) definition av och nyckelstrategier för formativ bedömning användes i studien. Vi använder en mixed-method med enkät som datainsamlingsmetod. Studiens urval bestod av 99 lärare i idrott och hälsa på högstadiet insamlade huvudsakligen genom ett totalurval. Resultat: Studiens resultat påvisade att friluftslivsundervisningen tillskrivs mycket tid i undervisningen och en bredd av aktiviteter som premieras med ett upplevt stort fokus på upplevelsebaserad undervisning trots en tydlig aktivitetscentrerad undervisning. Arbetet med formativ bedömning är huvudsakligen centrerad kring att tydliggöra målen för eleverna och att arbeta med feedback i undervisningen. Ramfaktorer som studien visar påverkar friluftslivsundervisningen är stöd från ledning och kollegor, ekonomiska förutsättningar och tid. Formativ bedömning påverkas mest av formuleringen av centralt innehåll och betygskriterier, respondenternas egen kunskap, klasstorlek och planeringstid. Slutsats: Slutsatsen som vi kan dra är att aktiviteterna och tiden som allokeras för friluftslivsun, Aim and research questions: The aim of the study is to explore how teachers in physicaleducation in lower secondary school teach friluftsliv, which activities that are favoured, as well as how they describe their use of formative assessment in friluftsliv. Furthermore, thestudy aims to analyse frame factors that affect the teaching of friluftsliv and formative assessment in friluftsliv. Which leads to the following research questions; What activities do teachers in physical education in lower secondary school use in the teaching of friluftsliv? How is formative assessment realized in the teaching of friluftsliv? What correlations between frame factors and restricting or enabling of the teaching of- and the use of formative assessment in the teaching of friluftsliv can be identified? Theory and method: The study uses frame factor theory to analyse affecting factors for theteaching of- and the use of formative assessment in the teaching of friluftsliv. Dylan Wiliams(2011) definition of- and key strategies for formative assessment were adopted in this study.The study is a mixed-method study that uses a survey as a method of data collection. The studies respondents consisted of 99 lower secondary school teachers in physical education andwere elicited through a total selection. Results: The result of the study shows that the teaching of friluftsliv is attributed aconsiderable amount of time and a broad set of activities are favoured with a perceived focuson experiental teaching despite a clear activity-centered education. The use of formative assessment is mainly centered on clarifying learning intentions for students and the use offeedback in education. Frame factors that the study has shown affect the teaching of friluftsliv are support from management and colleagues, financial conditions and time. Formative assessment is affected the most by the formulation of the core content and grading criteria, therespondents’ own knowledge, class size and time for planning. Concl

Denna studie är en systematisk litteraturstudie, som ämnar att undersöka vad som kännetecknar formativ bedömning inom matematik och naturvetenskap samt hur formativ bedömning knyter an till olika lärandeteorier. Formativ bedömning är en praktik som visat sig hjälpa elever att utveckla nya kunskaper och förmågor. Begreppet inrymmer olika tolkningar och ingångsvärden, och resultaten från tidigare forskning varierar. Att arbeta med formativ bedömning kan förbättra elevers inlärning, öka motivation och öka en individs metakognition gällande sitt eget lärande. Samtidigt finns kritik riktat mot formativ bedömning som bland annat ifrågasätter hur effektiva dessa metoder faktiskt är för att förbättra lärandet. Denna studie analyserar åtta olika artiklar rörande formativ bedömning med koppling till lärande och matematik/naturvetenskapliga ämnen. Resultaten visar att formativ bedömning bland annat kännetecknas av diverse strategier och verktyg som lärare kan använda sig av för att hjälpa elever i sin utveckling. Utöver det anses lärarens kompetens att arbeta med formativ bedömning vara viktigt för att uppnå önskade effekter. Det verkar även finnas en koppling mellan formativ bedömning och synen på lärande, där främst kognitivistiska/konstruktivistiska, samt sociokulturella teorier för lärande går att knyta an till de diverse strategier och verktyg som kännetecknar formativ bedömning.

Syftet med arbetet är att undersöka eventuella vinster med att använda anonyma digitala enkäter i filosofiundervisningen i gymnasieskolan. Utgångspunkten är vissa elever kan vara mindre benägna att delta muntligt under filosofilektioner jämfört med lektioner i andra ämnen, vilket delvis kan kopplas till att eleverna upplever att de riskerar att utsättas för epistemisk orättvisa i form av vittnesorättvisa. Undersökningen har genomförts i samband med en lektionsserie i epistemologi som genomfördes på en VFU-skola. Tre olika datainsamlingsmetoder har använts: semistrukturerade gruppintervjuer med syfte att undersöka vilka hinder elever upplever i filosofiundervisningen och huruvida anonyma digitala enkäter kan hjälpa dem att övervinna dessa, två kvantitativa flervalstest med syfte att testa elevernas epistemologikunskaper före och efter lektionsseriens genomförande samt en deltagande klassrumsobservation med fokus på metodens hjälp i den formativa bedömningen. Resultatet visar att anonyma digitala enkäter har god potential att fungera som ett stöd i filosofiundervisningen i förhållande till de olika utmaningar som diskuteras i arbetet., The purpose of this study is to investigate potential benefits of using anonymous digital surveys in Swedish upper secondary school philosophy education. The study assumes that some students may be less inclined to participate orally during philosophy lessons compared to lessons in other subjects, which can partially be linked to students perceiving a risk of being subjected to epistemic injustice in the form of testimonial injustice. The study was conducted in conjunction with a series of lessons on epistemology, which were taught at a placement school. Three different data collection methods were used: semi-structured group interviews aimed at exploring the obstacles students experience in philosophy education and whether anonymous digital surveys can help them overcome these obstacles, two quantitative multiple-choice tests aimed at assessing students' knowledge of epistemology before and after the lesson series, and a participatory classroom observation focusing on the method's benefits for formative assessment. The results indicate that anonymous digital surveys have good potential as a benefit within philosophy education in relation to the various challenges discussed in the study.

Bedömning i bild är något som vi som lärarstudenter ofta brottats med, därför har vi valt att undersöka och sammanställa forskning från fältet som kan svara på frågeställningen “Vad finns det för forskning om bedömning i bildämnet?” och som kan relateras till och stödja oss i vår kommande yrkesprofession som bildlärare. Materialet är insamlat systematiskt genom sökningar på tre databaser och har genom urvalsprocesser resulterat i tio valda artiklar som utgör kunskapsöversiktens resultat. Bildämnet är mångsidigt och innehåller komplexa kvaliteter och icke-verbala aspekter som påverkar bedömning. I en svensk skolkontext påverkar också undervisningsvillkoren, skilda ämneskonceptioner och subjektiva förhållningssätt bedömningen. Portföljmetodik och visuella rubriker är möjliga verktyg som kan underlätta bedömning i ämnet. Formativ bedömning och dess kommunikativa aspekter är viktiga komponenter i bildundervisning för elevers kunskapsutveckling. Professionella bedömningspraktiker i bildämnet kan nås genom fler kollegiala samtal och samarbeten samt ett ökat fokus på bedömning för bildlärarstudenter under lärarutbildningen i Sverige.

Syftet med uppsatsen är att undersöka på vilket sätt performansanalys (PA) kan vara relevant för texter som skrivits av inlärare på SFI-C nivå och hur analyserna utifrån PA-modellen kan användas i ett individanpassat utvecklingssamtal (IUS) som främjar språkutveckling. Uppsatsens två frågeställningar avser att undersöka om PA-modellen är tillräcklig för att kunna se styrkor och språkutveckling i de analyserade texterna och hur resultaten från analysen kan fungera som underlag till responsmodeller som ligger till grund för ett individanpassat utvecklingssamtal (IUS). Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs dels av den forskning kring andraspråksinlärning och andraspråksutveckling som utgör grunden för PA, dels av tidigare forskning om summativ och formativ bedömning samt respons på vuxna andraspråkinlärares skriftliga texter. Tre texter från inlärare på olika språkliga nivåer och med olika betyg från nationella provet i SFI kurs C analyseras utifrån PA. Därefter tas responsmodeller och en IUS-mall fram genom att diskutera resultaten från texternas PA i relation till teorier och forskning om andraspråksutveckling och lärande. Studien visade att PA ger ett tillräckligt underlag för att kunna dra meningsfulla slutsatser om inlärarnas möjliga språkutveckling. Underlaget kan i sin tur ligga till grund för främst vägledande formativa responsmodeller och en IUS-mall som kan bidra till att stödja fortsatt lärande.

The purpose of this study was to examine peer-review and if it affects students’ learning and motivation seen from a student perspective. The study focussed on investigating students’ beliefs in peer-review as a catalyst for increasing students’ awareness of their own texts as well as their motivation of learning. Another important area was to screen the students’ opinions on giving versus receiving feedback. The study employed a quantitative approach with some qualitative elements, using a survey sent to upper secondary school students in four different classes in the northern parts of Sweden. The survey was distributed individually and anonymously. The findings indicated that students regarded receiving feedback as the prominent way of increasing learning and in some ways also the motivation of learning, whereas giving feedback was regarded as the best way of improving language skills.

“The Sole Purpose is to Foster Student Development” The purpose of this thesis is to illustrate how four teachers work with written feedback within the subject of Swedish in the upper secondary school. To achieve the aim, two methods have been used: firstly an analysis of four teachers' written comments on student texts, secondly an interview study according to the method stimulated recall. The analysis was based on the concepts and models presented by Hattie and Timperley (2007), Løkensgard Hoel (2001) and Shao (2015). The analytical tools have been modified and developed partly with inspiration from Hellmark (2024). The result of the analysis revealed that there are both common features and clear differences in the teachers' comments, and therefore it is justified to say that the teachers have different feedback styles. During the interviews, it emerges that these feedback styles seem to be closely linked to the teachers' didactic beliefs and experience, but also that the teachers' feedback practices are influenced by external factors such as lack of time, high workload and the evolution of artificial intelligence., Syftet med föreliggande examensarbete är att illustrera hur arbetet med skriftlig lärarrespons ser ut i praktiken i fyra klasser inom ämnet svenska på gymnasiet. För att uppnå syftet har två metoder använts: dels en analys av fyra lärares skriftliga kommentarer till elevtexter, dels en intervjustudie enligt metoden stimulated recall. Analysen utgick från de begrepp och modeller som presenteras i Hattie och Timperley (2007), Løkensgard Hoel (2001) och Shao (2015). Analysverktygen har modifierats och utvecklats delvis med inspiration från Hellmark (2024). Resultatet av analysen visade att det finns både gemensamma drag och tydliga skillnader i lärarnas kommentarer, och det konstateras att det är befogat att tala om att lärarna har olika responsstilar. Under intervjuerna framkommer det att dessa responsstilar verkar vara nära kopplade till lärarnas didaktiska övertygelser och erfarenheter, men också att lärarnas responspraktiker är påverkade av yttre faktorer som tidsbrist, hög arbetsbelastning och utveckling av artificiell intelligens.

Som VFU-student på en lektion i musikproduktion på gymnasiet observerade jag hur en lärare och elever använde kamratrespons i sin undervisning och upplevde därefter ett behov av att belysa elevers syn på kamratrespons i musikämnet. Syftet med denna studie utvecklades till att undersöka lärares och elevers erfarenheter och åsikter om kamratrespons i musikämnet och att sammanfatta elevers kommunikation genom intervjuer med två elevgrupper och deras lärare i gymnasiekurserna Ensemble 1 och Musikproduktion 1. Studien använder ett sociokulturellt perspektiv för att belysa möjligheter och begränsningar till interaktion som kan leda till lärande i kamratrespons vilket presenteras med en tematisk analys av empirin. Resultaten visar på vikten av lärares kompetenser och elevers förståelse, deltagande samt inställning till arbetssättet och varandra i kamratresponsen. Elever och lärare som har arbetat med muntligt medierad respons påpekar att konstruktiv respons på uppgift-och process-nivå är viktig för elevernas utveckling. Lärare beskriver vikten av att arbeta med respons som riktas till ämnet och dess kunskapskriterier samt att undvika att ge respons på person-nivå. Elever förmedlar att det är gynnsamt att vara öppensinnad vid arbete med kamratrespons samtidigt som det kan vara svårt att ge ärlig respons när kamrater inte är mottagliga för respons. Elever kan också vara mindre mottagliga för respons om den inre upplevelsen och förväntan på respons inte stämmer överens med den yttre. I intervjuer upplevs elever som olika starka i sin muntliga mediering vilket pekar på olika behov av stöttning från lärare. Den elevgrupp som tidigare har jobbat med kamratrespons muntligt upplevs som mer villig till att diskutera responsens formativa syften. Med teori och metod har mönster hittats som belyser interaktion genom artefakter som medieras och internaliseras av elever och lärare. Resultatet stämmer till stor del överens med tidigare forskning och i diskussionen framgår att arbetssätte

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur gymnasielärare definierar och arbetar med formativ bedömning. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur definierar gymnasielärare innebörden av formativ bedömning? Hur beskriver gymnasielärare sitt arbete med formativ bedömning? För att få svar på frågeställningarna genomfördes kvalitativa intervjuer med sex språklärare i gymnasieskolan. Studiens resultat visar att lärarna tolkar formativ bedömning som en viktig del av undervisningsprocessen som äger rum i undervisningen då man arbetar stegvis för att främja elevernas lärande. Det framkommer också i studien att lärarna arbetar med formativ bedömning i form av Wiliams nyckelstrategier. Lärarna lägger stor vikt vid återkopplingen både skriftligt och muntligt, vilket har stor effekt för att stödja elevernas lärande och kunskapsutveckling.

In this study, we examine how teachers in compulsory school for pupils with ID describes their knowledge assessment process and knowledge assessment practices. The purpose of the study is to contribute knowledge about knowledge assessment as an ideological practice in compulsory school for pupils with ID. Schiro´s (2013) teaching ideologies serve as the theoretical perspective in the analysis of the data. The study is a qualitative interview study conducted through ten semi-structured interviews with teachers working in compulsory school for pupils with ID. The study is based on the following research questions: • How do teachers describe the assessment practice in compulsory school for pupils with ID focusing on syllabus in subjects? • How do teachers describe the assessment process? • What traces of teaching ideologies are visible in the teachers' descriptions of knowledge assessment? From the study´s three research questions, the results shows that knowledge assessment is a cyclical process where several aspects interact and influence how the assessment is conducted and understood by the teachers. It is a complex and significant task for teachers to carry out, contributing to both students´ knowledge progression and the development of teaching. For the special education profession, knowledge assessment and grading are key areas highlighted in the degree ordinance. The special education teacher is also expected to serve as a qualified dialogue partner on matters related to learning and knowledge development for students with intellectual disabilities., I den här studien undersöks hur lärare inom anpassad grundskola beskriver sin kunskapsbedömningsprocess och kunskapsbedömningspraktik. Syftet med studien är att bidra med kunskap om kunskapsbedömning som ideologisk praktik i anpassad grundskola. Som teoretiskt perspektiv i studien används Schiros (2013) undervisningsideologier i analysen av empirin. Studien är en kvalitativ intervjustudie som genomförts genom tio semistrukturerade intervjuer med lärare som arbetar i anpassad grundskola. Studien utgår ifrån följande frågeställningar: • Hur beskriver lärare bedömningspraktiken i anpassad grundskolas inriktning ämne? • Hur beskriver lärare bedömningsprocessen? • Vilka spår av undervisningsideologierna synliggörs i lärarnas beskrivningar av kunskapsbedömning? Utifrån studiens tre frågeställningar visar resultatet att kunskapsbedömning är en cyklisk process där flera aspekter samverkar och påverkar hur kunskapsbedömningen bedrivs och förstås av lärarna. Det är en komplex och betydelsefull arbetsuppgift för lärare att genomföra,som bidrar till både elevernas kunskapsprogression och undervisningens utveckling. För speciallärarprofessionen är kunskapsbedömning och betygsättning en av de punkter som återfinns i examensförordningen. Specialläraren ska även agera som en kvalificerad samtalspartner när det handlar om lärande och kunskapsutveckling för elever med en intellektuell funktionsnedsättning.

This study aims to explore how Swedish middle school teachers experience assessment of reading comprehension and reading fluency, and how they reflect on the concepts of reading comprehension and reading fluency. Seven teachers have shared their thoughts, reflections and experiences through semi-structured interviews. The results show that these teachers work to create a motivating and engaging environement, in which their studens can show their progress and also gain confidence in their reading skills. Assessment is obtained through a variety of methods, including both written and verbal respons from the students. The teachers describe how they use every-day classroom activities to gain information about their students progress, and also to give formative feedback to assure continuing progress. The results also show that the teachers value activities, for learning and for assessing, in which the students can work togehther in pairs or groups. There is a clear focus on reading strategies, and assessment is oftentimes made based on how student use these strategies in their responses or discussions.

This essay discusses the results of a study about the assessment practices of Swedish primary school teachers who teach in the early years of primary school. The study focuses on the assessment in the subjects Swedish and Mathematics. The study was conducted through five in person interviews with primary school teachers in two Swedish cities. The interviews were then transcribed and analysed through the lens of summative and formative assessment as well as formal and informal assessment. This essay has analysed the common positive connotation that is connected to the usage of formative assessment in relation to the obligation Swedish teachers have to write a summative assessment that summarises the students’ knowledge in certain subjects. The teachers interviewed in this study believed that one cannot exclude either formative or summative assessment but that these two must be implemented in unison. The study concludes that summative and formal assessments were more commonly used within Mathematics. Usually though tests conducted after an area of mathematics was concluded. The teachers did, however, have a formative approach to these assessments as they took the fact that there may be external factors, such as a student having a bad day, into consideration. This can be connected to the relational perspective of didactic leadership as the teachers show their students that they believe in their ability to perform well. Additionally, the study finds that in the Swedish subject formative and informal assessment were more commonly used as they would assess the students during most lessons. They would also use a more varied way of assessing their students. The teachers claimed that they did not use tests as a form of assessment in Swedish as much as in mathematics. This meant that they would work in a more formative way in Swedish as they used informal assessments. The teachers did however say that the assessments in Swedish were more difficult to do as there were fewer cl

I detta självständiga arbete har jag undersökt gymnasieelevernas upplevelser av bedömningen av deras skriftliga texter i ämnet svenska. Genom enkäter som distribuerades till tre gymnasieklasser fick eleverna möjlighet att delge sina åsikter om lärares bedömningsmetoder. Samtidigt genomförde jag intervjuer med lärare för att förstå deras perspektiv och tillvägagångssätt vid bedömning av elevtexter i svenska. Resultaten från studien indikerade att eleverna strävar efter att uppnå ett betyg baserat på summativ bedömning och inte alltid ser den formativa bedömningen som lika väsentlig. Å andra sidan betonade lärarna vikten av den formativa bedömningen som nyckeln till elevens kontinuerliga utveckling, vilket i slutändan kan leda till ett välgrundat betyg baserat på summativ bedömning. Studien visar också att lärarna arbetar mot att integrera en alltmer formativ bedömningspraxis, trots utmaningar med begränsad tillgänglig tid. Dock är det uppenbart att en del av utmaningen ligger i att lärarna inte alltid lyckas kommunicera betydelsen av den formativa bedömningen för elevernas långsiktiga utveckling.

Teachers have demanding jobs in often stressful, high-paced work environments with heavy workloads. This has been shown to have negative consequences on health and job retention. This study aimed to ease the burden teachers experience in at least one area of their jobs – formative assessments. This was done by developing a timesaving design framework based on the insights gained from language teachers’ formative assessment practices which center on translanguaging, or strategic principles for using multilingualism in teaching. The framework, grounded in researched UX and UI design principles that reduce cognitive load, was used to create a rubric-based digital formative assessment (DFA) translanguaging tool prototype that was then tested for its impact on teacher workload. The results indicated that the developed DFA tool had the potential to reduce teacher workload with relatively high user satisfaction. One of the most significant findings from the study was that the learnability design principle had the greatest impact on the timesaving design framework. Further findings show that the DFA tool may be most effective if used in conjunction with other more traditional formative assessment processes. This study benefits teachers who use or want to use DFA tools, but mostly developers and designers who want to create more efficient systems using timesaving design principles. This study’s contribution is a timesaving design framework, which can be used to design and build DFA tools for translanguaging learning development.

Abstrakt Bedömning utgör en viktig del av matematikundervisningen på mellanstadiet eftersom den synliggör och stämmer av elevers ämneskunskap och förståelse inom ett område. Två huvudformer av bedömning är summativ och formativ bedömning. Däremot pågår det för närvarande en diskussion gällande huruvida de två bedömningsformerna är separata eller kompletterande metoder. Därmed syftar denna uppsats till att undersöka elevers och lärares uppfattningar om samt erfarenheter av summativ respektive formativ bedömning i matematikundervisningen på mellanstadiet. Det syftar även på att undersöka hur mellanstadielärare motiverar sin bedömningspraktik. För att undersöka ämnet vidare, genomfördes en empirisk undersökning på tre lokala mellanstadieskolor som innefattade både kvantitativa och kvalitativa datainsamlingsmetoder i form av elevenkäter samt semistrukturerade intervjuer med mellanstadieelever och matematiklärare. Resultatet tyder på att lärare uppfattar summativ bedömning som tydligare och mindre tidskrävande än formativ bedömning samt att den är obligatorisk eftersom det svenska skolsystemet kräver betygssättning från årskurs sex. Det är även den bedömningsform som eleverna i högst utsträckning föredrar eftersom de är mest vana vid den. Dessutom tyder resultatet på att lärare önskar arbeta mer med formativ bedömning men att de i flera fall även arbetar mer formativt än vad de är medvetna om. Både lärare och elever uttrycker att återkoppling önskas i större utsträckning än i nuläget. Däremot visar resultatet att även återkoppling förekommer mer än vad som uppfattas av både lärare och elever eftersom det oftast sker i förbifarten. Avslutningsvis indikerar resultatet att summativ och formativ bedömning kan genomföras under samma bedömningstillfälle då läraren kan utnyttja resultaten från ett bedömningstillfälle för både summativa och formativa syften.

Problemlösning är en central kompetens för framgång i ämnet matematik och lärare har en nyckelroll i att främja denna förmåga hos elever. Men de möter också utmaningar i att stödja alla elever, vilket den här kvalitativa studien syftar till att undersöka hur de hanterar. Genom intervjuer med sju lärare har dessa tre forskningsfrågor undersökts; Hur kommunicerar lärare i mellanstadiet mål för elevers lärande och utveckling inom problemlösning? Hur arbetar lärare i mellanstadiet för att identifiera elevers kunskaper och utmaningar med problemlösning i samband med undervisningen och arbetet kring den, och vilka är utmaningarna? Samt hur hanterar lärare i mellanstadiet utmaningarna med problemlösning i samband med undervisningen och arbetet kring den? För att uppfylla studiens syfte och besvara forskningsfrågorna har en variant av tematisk analys använts i kombination med ett ramverk baserat på tre nyckelaspekter av formativ bedömning. Resultatet visade att det, utifrån studiens ramverk, finns förbättringspotential kring hur lärare kommunicerar mål men att de har en bred variation av metoder och tillvägagångssätt vid både identifiering och hantering av utmaningar., Problem-solving is a central skill for success in mathematics, and teachers play a key role in fostering this ability in students. However, they also face challenges in supporting all students, which this qualitative study aims to investigate how they address. Through interviews with seven teachers, these three research questions have been explored: How do middle school teachers communicate goals for students' learning and development in problem-solving? How do middle school teachers identify students' skills and challenges in problem-solving in connection with teaching related work, and what are the challenges? And how do middle school teachers handle challenges in problem-solving in connection with teaching and related work? To fulfill the study's purpose and answer the research questions, a version of thematic analysis has been used in combination with a framework based on three key aspects of formative assessment. The results showed that, based on the study's framework, there is room for improvement in how teachers communicate goals, but they have a wide variety of methods and approaches in both identifying and addressing challenges.

Denna studie syftar till att bilda kunskap om hur återkoppling ges till elever i mellan- och högstadiet av bildlärare. Vidare studeras vilken typ av återkoppling elever i mellan- och högstadiet upplever är bäst för deras utveckling i bildämnet. Inledningsvis ges en kort bakgrund till återkoppling och hur den kan ges av bildlärare genom att ge exempel på hur vi arbetar med det på min arbetsplats. Som bakgrund till studien kommer en kort redogörelse för hur man arbetat med återkoppling i bildämnets bakåt i tiden samt de styrdokument som gäller idag .Därefter sker en redogörelse för forskning kring återkoppling. Datainsamling har skett genom webbenkäter bestående av kvantitativa respektive kvalitativa frågor som har besvarats av bildlärare och elever på mellan- och högstadiet. Analysen resulterade i en studie där lärares olika strategier och förhållningssätt runt återkoppling beskrivs samt elevers syn på hur återkoppling ska ges på bästa sätt för att gynna deras utveckling i bildämnet.

Tidigare forskning visar att elever inte använder den skriftliga återkoppling de får av läraren. Det beror ofta på att eleverna saknar strategier för att kunna ta till sig kommentarerna och använda dem i sitt lärande. Det är därför viktigt att eleverna ges både tid och möjlighet i undervisningen att arbeta med återkopplingen. Den här studien undersöker hur elevers lösningar på matematiska problemuppgifter kan påverkas genom att de får möjlighet att arbeta med den skriftliga återkoppling de fått. Studien genomförs som en interventionsstudie med elever i årskurs 6. Interventionen inleds och avslutas med ett test bestående av problemuppgifter, där eleverna sedan ges skriftlig återkoppling på sina lösningar. Däremellan får eleverna, som är indelade i mindre grupper, ta del av tre undervisningstillfällen kring återkoppling. I undervisningen ingår att använda återkopplingen för att göra om lösningar på samma uppgifter och för att lösa liknande uppgifter samt ta del av exempellösningar för att öka förståelsen för återkopplingen. I analysen av elevernas lösningar används Teledahls kategorier för skriftliga lösningar inom matematik samt de element som utformats av King et al. för att beskriva kvaliteterna hos lösningar av problemuppgifter. Resultatet visar att när eleverna får möjlighet att diskutera och arbeta med den skriftliga återkopplingen ökar deras användande av kategorier såsom ord, bilder och layout i lösningarna. Det framgår även av resultatet att elevernas lösningar förbättrats i kvalitet efter undervisningen, trots att det på eftertestet går att se ett något minskat användande av kategorierna., Pedagogiskt arbete, inriktning matematik

Sammanfattning Uppsatsens syfte är att undersöka vilken roll den formativa bedömningen spelar i svenskämnet för årskurs 1-6, och vilka villkor som styr den formativa bedömningen i svenskaämnet för årskurs 1-6. Studien genomsyras utifån tre teoretiska begrepp, formativ bedömning, stöttning och metaspråk, samt Wiliams (2013) fem nyckelstrategier som ingår i den formativa bedömningsprocessen. Studien genomfördes genom kvalitativa metoder, med observationer avundervisningstillfällen och men intervjuver av lärare om svenskämnet. Urvalet av intervjupersoner och de lärare som jag observerade består av fyra legitemerade lärare från årskurs 1-6. Genom analys av det insamlade materialet kunde man se att den formativa bedömningen spelade en betydelsefull roll i svenskämnet, där alla fyra lärarna betonade att de använde sig av formativ bedömning i ämnet svenska, men genom observationer och intervjuver kunde man uttyda att lärarnas sätt att använda den formativa bedömningen varierade avsevärt. Ur analysen av materialet kunde man tydligt se fyra centrala teman för vilka villkor som styr den formativa bedömningen i svenskämnet för årskurs 1-6, vilka var tidsaspekt, kamratbedömning, lärarnas kunskap och formativ bedömning som process. Nyckelord: Formativ bedömning, metaspråk, nyckelstrategier, stöttning, svenskämnet

This chapter will describe a project that aims to provide teachers and students with necessary and efficient digital assessment approaches for the development of students’ transversal skills in STEM education. These approaches were developed, implemented, and evaluated through large-scale classroom piloting, leading to policy recommendations at national and European level for the further transformation of education. This international project included partners from Austria, Belgium, Cyprus, Finland, Ireland, Slovenia, Spain, and Sweden and was co-funded by partners and the European Commission under its Erasmus+ KA3 Policy and Experimentation initiatives. The aim of this innovative policy experimentation project was twofold. On the one hand, to “know and explain” the process of implementing the Assessment of Transversal Skills (ATS) STEM program and, on the other hand, to “understand” how it works in different contexts (schools, classrooms, countries) and thus make suggestions for improvement. This chapter will attempt to provide an overview of the commonalities and differences among the national standards in the countries involved in the ATS STEM project and compare them to the context of the Standards for Technological and Engineering Literacy: Defining the Role of Technology and Engineering in STEM Education(STEL)., Part of ISBN 978-981-99-5703-3, 978-981-99-5704-0QC 20231106, ATS STEM

The poster will present findings on the formative use of comparative judgment and criteria-based assessment in a course on administrative law as part of a master's program in legal education. Students used the two assessment approaches to assess the quality of administrative decisions. A student population of 300 was divided into two cohorts and given six administrative decisions of varying quality to assess. One cohort assessed the decisions using a comparative judgment approach, and the other used a criteria-based assessment. In both cases, the students assessed the legal decisions focusing on a) method, b) language, and c) content and ranked them from best to worst. Before the assessment activity, the students had practiced writing administrative decisions on their own and participated in a lecture that prepared them for the assessment activities. After the assessment activity, the students discussed the quality of the decisions they had assessed in groups with participants from both cohorts. The focus of the study was to investigate whether and how the students experienced the two assessment approaches contributed to developing their understanding of quality in administrative decisions. Data was collected through a student survey and the student ranking of the legal decisions., QC 20231106

The purpose of this study is to investigate formative assessment and its importance within history education in a Swedish upper secondary school. This was done through the two questions that were formulated from the teacher’s point of view as well as the student’s. The study was conducted through a qualitative method where data was gathered through interviews with history teachers and surveys for the history students at the upper secondary school the study was conducted in. The result of the study showed that through the teacher’s perspective formative assessment is applied to some extent to their history education, where a key aspect of assessment is communication. However, there are some tendencies to lean into summative assessments. Through the student’s perspective their perception is that assessments itself is something to help them guide them either to develop their own abilities within the subject or to help them gain a specific grade. In conclusion, formative assessment and feedback depends upon the teacher’s way of applying it into their education. However, some aspects of formative feedback and assessment are applied by teachers in the school today. For the students, formative assessment and feedback are terms new to the students, where some see it as something that helps them gain a specific grade on the next test and some see it as an aid to help them develop within their history education.

Sedan Chat GPT lanserades och tog fäste i skolan har stora förändringar skett. Lärare vittnar om ökat fusk men röster hörs också om förtjänster med artificiell intelligens i undervisningen. Förtjänster som språkstöd och skrivverktyg lyfts fram som två exempel. I debatten om AI och chattbottar har skrivundervisningen också tagit plats. I diskussionen om skrivundervisningen framträder röster om elevers skrivförmågor. Några röster menar att elevers skrivande försämrats över tid, medan andra röster menar att det i stället är samhällets krav på vad som avses med skrivande som ökat. Digitaliseringen av skolan har pågått under en lång period och idag är det kutym att elever på gymnasiet skriver sina texter digitalt. Digitala verktyg skrivs även fram i kursplanen för svenskämnet på gymnasiet. Svensklärare förväntas utveckla elevers skrivande i ett digitalt skrivklimat, men nu också med chattbotten som ett digitalt responsverktyg. Utvecklande skrivdidaktik i undervisningens bygger på återkoppling, men bara om återkopplingen ges på rätt sätt och vid rätt tillfälle. Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie är att söka kunskap om förtjänster och utmaningar med chattbottar som återkopplande dialogiskt verktyg i skrivundervisning på gymnasiet, utifrån chattbottens egenskaper. Studien har gjorts genom en sökprocess som kännetecknades av teoritriangulering, där två perspektiv använts för att hitta relevant litteratur. Resultatet av vår litteratursökning gav 19 relevanta avhandlingar, vilka redovisas och har analyserats genom studiens två så kallade huvudrubriker – chattbot och undervisningskontexten. Ett av flera resultat visade på bristen av heltäckande enskilda forskningsstudier för studiens syfte och frågor. Dock gav triangulering resultat som visar att en mängd förtjänster och utmaningar ändå framkommer. Vi visar i studien detta med ett exempel med triangulering av teman som återkoppling och skrivdidaktik, vilka finns indelade under var sin huvudrubrik. Delresult

Definitionen av formativ bedömning är tämligen diffus och bred vilket gjort den förhållandevis öppen för tolkning. Detta har i sin tur lett till att formativ bedömning uppfattats och används av lärare på varierande sätt. Syftet med denna kunskapsöversikt är därför att undersöka hur formativ bedömning används i undervisningen i grundskolan och dess utfall på elevers lärande. För att besvara frågan har det på ett systematiskt sätt samlats in underlag från referensdatabaserna ERC och ERIC via EBSCO. Vid datainsamlingen har sökorden kombinerats genom boolesk söklogik. Vidare har en urvalsstrategi, hämtad ur Fribergs (2012) bok, använts för att plocka ut relevanta artiklar kopplat till frågeställningen, detta resulterade i 11 artiklar som legat till grund för vidare resultat, diskussion och slutsats. I resultatet framgår det att vanliga strategier som används i undervisningspraktiken är att låta eleverna arbeta i par eller grupp, delta i helklassdiskussioner samt tydliggöra lärandemålen. Detta i syfte att aktivera de tre aktörerna som ingår i den formativa bedömningsprocessen vilka är eleven, kamraten och läraren. Insamlingen av elevernas kunnande sker vanligtvis på informella sätt som ligger till grund för den efterföljande återkopplingen. Majoriteten av studiernas resultat ger en övergripande positiv bild av effekterna från en formativ bedömningspraktik och dess förmåga att förbättra elevers lärande. Det finns dock resultat där studiernas effekter inte varit framträdande. Slutsatsen är att mer forskning krävs för att precisera vilka strategier som är mest effektiva för att främja elevers lärande samt för att stötta undervisande lärare i den formativa undervisningsprocessen.

Användningen av mobiltelefoner har ökat avsevärt och blivit alltmer vanlig i dagens samhälle. Teknikens framsteg har påverkat människors beteenden och vanor. Med den nuvarande tekniken finns det en ökning av användningsområden för mobiltelefoner, vilket leder till en ökning av mobilanvändare. Trots detta har utvecklingen av mobilvänlig design inte skett i samma takt som tekniken har fortskridit. Detta har skapat ett stort behov av att anpassa webbsidor för mobilanvändning. Syftet med denna studie är att belysa användningen av den mobila lärplattformen Canvas. Genom att utgå från rekommendationer för förbättringar av den mobila lärplattformen undersöker studien studenters och instruktörers uppfattningar om Canvas samt deras syn på föreslagna mobilvänliga förbättringar av plattformen. Det bör noteras att studien inte inkluderade rekommendationer för storskaliga förbättringar, eftersom fokus var på användningen av Canvas vid Högskolan i Borås. Dessutom begränsades respondenternas erfarenheter av den befintliga lärplattformen till Högskolan i Borås. För att vidare undersöka ämnet genomförde respondenterna formativa bedömningar med hjälp av ett system som kallas Formative, vilket möjliggjorde förbättringsförslag. Detta system presenterades under fem föreläsningar vid Högskolan i Borås. Efter föreläsningarna genomfördes en enkätundersökning bland samtliga deltagande studenter. underlätta inlärningsprocessen på den mobila lärplattformen Canvas., In today's society, the use of mobile phones has increased dramatically and become increasingly common. Technological advancements have transformed people's habits. With the current technology, there are more and more applications for mobile phones, leading to a rise in mobile users. However, the development of mobile-friendly design has not kept pace with technological advancements. This has resulted in a significant need to adapt websites for mobile usage. This study aims to shed light on the mobile usage of the Canvas learning platform. Based on recommendations for improving the mobile learning platform Canvas, this study examines how students and instructors perceive Canvas and their opinions on proposed mobile-friendly enhancements to the platform. However, this study does not address recommendations for larger-scale improvements as the main focus is on the usage of the platform at the University of Borås. Additionally, the respondents experiences with the existing Canvas platform at the University of Borås were defined. To further the research, respondents were asked to provide formative assessments using a system called Formative, which facilitates improvement suggestions. This was presented in four lectures at the University of Borås. Subsequently, a survey was conducted among all participating students and lecturers.

This study's aim is to evolve knowledge about formative assessment of writing by investigating how pupils in grade 5 in elementary school rewrite their narrative stories based on their teachers feedback in writing. The questions that will be answered is; What type of formative assessment does the teacher provide the students with? and How do the students rewrite their narrative stories based on the teachers formative assessment? The study builds on a text analysis which is based on two theories. The first one is Hoels (2001 s. 27) text triangle and the second one is Lundahl's (2014) definition and categorization of formative assessment. The material which was used in the analysis was eleven student's first draft of their narrative stories, the teachers feedback on their work and the student's final work. The result showed that many students have problems with rewriting their texts on a global level, which was when the teacher gave feedback that withheld information regarding the text's structure and "red thread". Usually this problem is shown on students who are considered to be inexperienced writers. Their focus normally ended up on the more concrete feedback on the local level which the teacher commented on. This usually inheld information abaout punctuation marks and incorrect spelling. This feature i known as sliding down. The result however showed that the more experienced students had developed strategies to be able to switch between the different levels. The teacher's comments on the global level were mostly connected to the tasks matrix which helped clarify the purpose for the pupils. However every student recieved comments regarding spelling which took away the focus on comments regarding the text as such.

Experiments are an important part of physics and it naturally follows that lab activities is important in physics education. While there are a great number of methods for lab activities that all have varying effects, this study seeks to answer how they interact with one of the most important tools in education, formative assessment. We have explored this topic by reviewing scientific articles on both physics lab activities as well as formative assessment in its many forms. To connect it to a more practical and Swedish context, we also surveyed Swedish physics teachers at different levels of education and performed a thematic analysis to see how they approach lab activities and what, if any, formative assessment they implement. From the scientific review we found that we can divide the physics lab activities into minimally and heavily guided. The minimally guided support abilities like critical thinking and considering sources of error, while heavily guided lab activities are more suited training procedural abilities, such as handling lab equipment, or for students with no prior experience with labs. Formative assessment can be implemented with positive effects regardless of lab activity. Especially self and peer assessment show great results and should be viewed as a regular part of the teaching methodology for lab activities. The survey, which had 12 respondents, indicated that self and peer assessment are not used on a regular basis prior to university and the lab activities start out from heavily guided and moves towards minimally guided. The main challenge against changing both of these was time. To aid teachers in implementing the effective lab activities, proposed by the research literature, we prepared a lab activity in Swedish alongside considerations for implementations, formative assessment and a rubric.

Läraren har stor påverkan på elevers skolframgång. De mål som läraren skapar blir till riktlinjer för eleverna om var de kunskapsmässigt ska, medan lärarens återkoppling hjälper eleverna fram till målet. Om mål och återkoppling saknas eller brister försämras elevernas motivation och inställning till ämnet. Studien undersöker hur lärare arbetar för att främja ett bra mindset genom att studera hur lärare arbetar med återkoppling, målformulering och motivation. Därför har en kvalitativ undersökning utförts där data insamlades med två metoder, observation och intervju. I studien framkom att områdesmål är något som främjar lärande och att eleverna ser progression. Både lärande- och prestationsmål behövs för att motivera eleverna. Genom att läraren är eftertänksam vid målformulering och återkoppling stöttas elevernas lärande. Vidare framkom att det är viktigt att läraren känner sina elever för att kunna ge återkoppling som når fram. Detta för att eleverna ska se lärandet som en process.

Formativ respons kan vara ett kraftfullt redskap för att stärka lärandet. Responsens effekt påverkas bland annat av dess innehåll. Eftersom responsen är bortkastad tid för läraren om eleverna inte använder den, är det relevant att dels undersöka responsens innehåll, dels när och hur eleverna använder den. Syftet med föreliggande studie är att, med hjälp av Hatties och Timperleys (2007) modell, analysera och belysa relationen mellan en lärares respons och elevernas användning av responsen i en efterkommande uppgift. Genom att belysa en sådan relation vill studien bidra med kunskap om vilken respons som i störst utsträckning används av eleverna i längden. Sådan kunskap kan användas av lärare för att utforma respons som får effekt för elevernas lärande och prestation även på längre sikt. Detta syfte avses uppfyllas med hjälp av följande frågeställningar: På vilka av Hatties och Timperleys (2007) fyra nivåer ger läraren respons och vilken funktion har responsen? I vilken utsträckning och på vilket sätt används responsen av eleverna? Vilka samband kan ses mellan responsens riktning och funktion och elevernas användning av responsen? Resultatet visar att de flesta av lärarens skriftliga kommentarer är uppgiftsinriktad feed back-respons, och att mycket av responsen innehåller för lite information för att eleverna skall kunna använda den. Den respons som leder till flest framgångsrika förändringar är processinriktad feed forward-respons. Vanligast är dock att läraren ger respons med feed back-funktion, vilket gör att responsen får en mer summativ än formativ karaktär., Formative feedback can be a powerful tool to enhance learning. The effect of the feedback is affected, among other things, by its content. Since the feedback is a waste of time for the teacher if the students do not use it, it is relevant to examine both the content of the feedback and when and how the students use it. Using Hattie and Timperley's (2007) model, the purpose of the present study is to analyze and highlight the relationship between a teacher's feedback and students' use of the feedback in a subsequent task. By highlighting such a relationship, the study wants to contribute knowledge about which feedback is used to the greatest extent by the students in the long run. Such knowledge can be used by teachers to design feedback that have a long-term effect on students' learning and performance. This purpose is intended to be fulfilled with the help of the following questions: At which of Hatties and Timperley's (2007) four levels does the teacher give feedback and what is the function of the feedback? To what extent and in what way is the feedback utilized by the students? What connections can be seen between the direction and function of the feedback and the students' use of it? The result shows that most of the teacher's written comments are task-oriented feed back, and that much of the feedback contains too little information for the students to be able to use it. The feedback that leads to the most successful changes is process-oriented feed forward feedback. However, it is most common for the teacher to give feedback with a feed back function, which means that the feedback takes on a more summative than formative character.

Syftet med denna studie var att skapa mer kunskap om vilken skriftlig och muntlig återkoppling vid provtillfällen i matematik som skulle kunna ha en positiv inverkan för SUM-elevers lärprocesser i matematik. Fokusfrågeställningar låg på metoder som skulle kunna motverka negativa spiraler i matematikinlärningsprocesser för elever med matematikängslan. Fallstudien bestod av flermetodsforskning, en del med en kvantitativ textanalys av rättningen på prov, en del med en kvalitativ, semistrukturerad intervju. I studien deltog fyra lärare och 91 prov analyserades. Metoder som framstod som möjliga motverkningskrafter mot matematikängslan var bland annat att utelämna noteringar vid många misstag, att ge individuell muntlig återkoppling med fokus på att positivt förstärka elevens självkänsla, skapa möjlighet för att ge direkt återkoppling efter provet vid behov och att lärare behöver utveckla en fingertoppskänsla för vilken återkoppling som kan vara verksam. Möjligheten att specialläraren frigör tid för återkoppling eller genomför återkoppling efter prov till elever har också framkommit.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka och belysa hur formativ bedömning används i praktiken enligt verksamma mellanstadielärare. Ett delsyfte är även att undersöka hur den formativa bedömningen följs upp under elevernas skolgång. Undersökningen är kvalitativ och materialet samlades in via intervjuer med åtta legitimerade lärare som är behöriga i ämnet svenska och undervisar i årskurs 4–6. Det teoretiska perspektivet som studien vilar på är det sociokulturella perspektivet med fokus på begrepp som den proximala utvecklingszonen, scaffolding, mediering och appropriering. Resultatet av undersökningen visar att lärarna arbetar formativt i den utsträckning de kan för att nå elevernas fulla potential inom skrivutvecklingen. Lärarna berättar att återkopplingen ligger till grund för att ta elevernas lärande vidare. Vi fick ta del av både positiva och negativa aspekter av det formativa arbetet. Det positiva som lyfts är framförallt att eleverna genom formativ bedömning utvecklar sitt skrivande till det bättre. En negativ aspekt som lyfts är tidsbristen, lärarna anser att de inte har tillräckligt med tid till återkoppling. Vi fick även ta del av hur lärarna följer och synliggör elevernas progression. Avslutningsvis har studien samlat flera tillvägagångssätt för att arbeta formativt med skrivutveckling.

Studiens syfte är att undersöka mellanstadielärares erfarenheter av formativbedömning i svenskämnet genom att belysa hur sex lärare beskriver sitt arbetemed formativ bedömning, vilka strategier och redskap de uppger att deanvänder för att bedöma elever formativt samt hur lärarna använderbedömningsinformation för att justera sin undervisning.Empiriskt material har samlats in genom sex semistruktureradeintervjuer. Det sociokulturella perspektivets scaffolding-begrepp utgör enteoretisk ingång för studien medan tidigare forskning om formativ bedömningoch återkoppling nyttjas för att genom kvalitativ innehållsanalys identifieramönster om formativ bedömning och redskap- och strategianvändning i de sexmellanstadielärarnas utsagor.Resultatet visar att lärarna både använder och reflekterar överformativ bedömning i sin undervisning. De ser återkoppling som en viktig delav formativ bedömning och som en central byggsten för sina elevers fortsattalärande. De intervjuade lärarna i studien använder olika former av redskap ochstrategier när de arbetar med formativ bedömning. När lärarna återkopplaranpassar de medvetet sitt språkbruk till mottagaren, tar hänsyn till elevernasvarierande styrkor och svagheter och väljer bland olika återkopplingsmetoder.Tidigare forskning har konstaterat att direktåterkoppling är den mesteffektiva formen av återkoppling, men studiens resultat visar att de intervjuadelärarna inte alltid kan ge direktåterkoppling på grund av faktorer som tidsbristoch hög arbetsbelastning. För att effektivisera återkopplingen använder lärarnaolika strategier såsom att ge återkoppling på de mest relevanta delarna avundervisningen. De är även ödmjuka när de ger återkoppling och planerar sinundervisning utifrån den information de får om elevernas kunskaper genom formativ bedömning.

Denna studie behandlar musiklärares arbete med bedömning i ensemble på gymnasiet och musicerande på grundskolan där musiklärarnas erfarenheter, tillvägagångssätt och förhållningssätt till bedömning i deras undervisning har undersökts. Studiens syfte är att utveckla kunskap om musiklärares tillämpningar av formativ respektive summativ bedömning i ensemblespel och musicerande samt vilka möjligheter och svårigheter som det innefattar. Studien utgår från en musikdidaktisk och sociokulturell teoretisk utgångspunkt. Data har samlats in med kvalitativ metod där musiklärare från grundskolan och ensemblelärare från gymnasiet har intervjuats. Resultatet visar att den formativa bedömningen genomsyrar musiklärarnas undervisning både på grundskolan och gymnasiet där de värdesätter den formativa bedömningen högt i sin undervisning. Resultatet visar även att den summativa bedömningen kan vara svår att utföra på grund av att musikämnet är praktiskt, att den summativa bedömningen inte tar lika mycket plats som den formativa bedömningen och att bedömningsstödet som finns tillhands inte har varit hjälpsamt. Musiklärarna värdesätter lyhördhet, anpassning, flexibilitet, initiativtagande och gruppledarskap som goda kvalitéer för vad som krävs för att vara en god medmusiker i sin bedömning.

Digital assessment has the potential to increase equity in the assessment by facilitating a smother collaboration between teachers. It also allows peer assessment between students from different classes or even schools, which allows the students to view a potentially larger and more varied set of examples of the same assignment. In this study, we have examined the potential of using Adaptive Comparative Judgement (ACJ) as a collaborative method of formative assessment of student portfolios created in the open-ended design project: Public Spaces. In the project, the students were given the task of creating an improvement suggestion for a public space from an Agenda 2030 perspective. ACJ has been used with positive results in several similar studies, but many of these have been conducted in more controlled environments with fewer variables. This study, therefore, focuses on examining ACJ from a more practice-based perspective with younger students. The students in the study were taught by their regular teachers who were instructed to plan their lessons according to the teaching material created for Public Spaces within this master thesis, which can be found in appendixes A, B and C. This study was conducted through a collaboration between four upper primary school classes from different municipalities in Sweden. The students and teachers participating in this study completed two ACJ assessment sessions, one in the middle of the project and one at the end. During the assessments, they were also instructed to provide written feedback. When analysing the content of the feedback it became clear that although the majority of the comments could be classified as specific, meaning they clearly specified which area of the assignment the feedback referred to, the feedback was often rather shallow and potentially not very helpful. The students and teachers rarely motivate their feedback, and the students rarely provided clear improvement suggestions. When analysing the reliabili, Digital bedömning har potential att öka likvärdigheten i bedömningen genom att främja ett smidigare samarbete mellan lärare. Den öppnar även upp för kamratbedömning mellan elever från olika klasser och skolor, vilket kan bidra till att eleverna får tillgång till fler och potentiellt mer varierade elevexempel. I denna studie har vi undersökt möjligheten att använda adaptiv komparativ bedömning (ACJ) i formativt syfte vid sambedömning av elevportfolier skapade i det öppna designprojektet: Offentliga Rum. Projektet gick ut på att låta eleverna ta fram ett förbättringsförslag för ett offentligt rum utifrån ett Agenda 2030 perspektiv. ACJ har använts med positiva resultat i flera liknande studier, men många av dessa har utförts i mer kontrollerade miljöer med färre variabler. Denna studie fokuserar därför på att undersöka ACJ ur ett mer praktiknära perspektiv och med yngre elever. Eleverna i denna studie undervisades av sina ordinarie lärare som var instruerade att planera undervisningen enligt ett undervisningsmaterial skapat för Offentliga Rum inom detta mastersarbete, vilket finns tillgängligt i appendix A, B och C. Denna studie utfördes genom ett samarbete mellan fyra mellanstadieskolor från olika kommuner i Sverige. De deltagande lärarna och eleverna genomförde två ACJ bedömningar, en i mitten av projektet och en vid slutet. De var också instruerade att ge skriftlig återkoppling under bedömningarna. Vid analysen av innehållet iåter kopplingen blev det tydligt att trots att majoriteten av kommentarerna kunde klassificeras som specifika, dvs. att de tydligt specificerade vilket område av arbetet som återkopplingen refererade till, var återkopplingen ofta ganska ytlig och potentiellt inte särskilt hjälpsam. Eleverna och lärarna motiverade även sällan sin återkoppling och eleverna gav sällan ett klart förbättringsförslag. Vid analys av reliabiliteten hos portfoliorankingarna från ACJ-bedömningarna fann vi att de var märkbart lägre än i många av de tidigare studierna. De

Formative assessment is an educational approach that challenges the traditional summative ways of teaching. Although formative assessment has been found to stimulate learning development, it also involves difficulties for teachers to implement. Moreover, a tendency of blending summative and formative assessment has caused complications among both teachers and students. Furthermore, students require support, clear instruction, and training of self-regulation in order for formative assessment to be efficient. The present study aims to explore what research say about the challenges and needs of teachers and students concerning formative assessment as well as find connection points between the perspectives of teachers and students. The study is a research overview conducted through a thematic analysis of ten empirical studies. The data is collected by database research using specific delimitations with means to analyze studies significant to the aim and target demography of research, which is secondary education English as a foreign language (EFL) teachers and students. The findings suggest four themes: Teachers’ lack of time, support, or knowledge; Students’ need for clear instruction and thorough guidance; Difficulties in interactions and expectations; and Clashes with summative habits and a grade-oriented mindset. The discussion aligns these themes with theory on formative assessment and examines its alignment with policy documents as well as a Swedish secondary education EFL context. The present study offers an insight into problematic areas regarding challenges and needs of formative assessment.

Syftet med denna studie var att undersöka hur F–3-lärare arbetar med formativ bedömning i elevers skrivutveckling samt vilka strategier som används. Syftet var dessutom att undersöka hur tillfrågade F–3-lärare anser att den formativa bedömningen främjar elevernas skrivutveckling. För att kunna besvara studiens frågeställningar och uppnå studiens syfte har semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Studiens resultat visar att tillfrågade F–3-lärare anser att formativ bedömning är en viktig del i elevers skrivutveckling där syftet med arbetet är att vägleda eleverna och främja deras skrivkunskaper. De tillfrågade lärarna arbetar på olika sätt som exempelvis återkoppling, kamratrespons och lektionsmål. Dessa lärare anser att den formativa bedömningen främjar elevernas skrivutveckling då de ser var eleverna ligger i sina kunskaper och kan därmed stötta dem och vägleda dem framåt. De tillfrågade lärarna upplever både för- och nackdelar med den formativa bedömningen. En fördel är exempelvis att man kan hjälpa eleven redan i sin lärandeprocess medan en nackdel är att det inte alltid finns gott om tid att bedöma alla elever. Slutsatserna som kan dras i denna studie är att de tillfrågade lärarnas syn på formativ bedömning är likvärdig då alla var eniga om att arbetet bidrar till gynnande skrivutveckling hos eleverna.

The policy and mission of the Swedish upper secondary school highlight the importance of developing students’ learning. Formative assessment is commonly used for this purpose. However, a prerequisite for formative assessment is a consensus between the student and the teacher. As a result, there are challenges regarding students enrolled into the introductory programmes due to these students’ lack of motivation. The aim of this study is to examine English teachers’ experiences of formative assessment in the Swedish introductory programmes IMS and IMA. The study took a qualitative approach and was conducted by semi-structured interviews with 5 teachers. The results show that the experience differs among the teachers, but all participants recognize the benefits of formative assessment for making the students’ learning process visible. Moreover, the effects of formative assessment are particularly evident when the students receive feedback during the writing process. However, a prominent challenge regards when students lack motivation to take an active part in their own learning process. The results of this study are of importance because teachers continue to teach unmotivated students in a formative manner despite the limited effects and students’ expressed need of a more summative assessment.

Detta examensarbete behandlar idrottslärares syn på, och tillämpning av bedömning inom ämnet idrott och hälsa på högstadiet. Syftet med arbetet är att undersöka hur idrottslärare på högstadiet förhåller sig till bedömningens olika funktioner i ämnet idrott och hälsa, men även att utifrån lärarnas syn på och sätt att arbeta med bedömning diskutera potentiella konsekvenser. Det empiriska materialet består av intervjuer med fyra aktiva idrottslärare med blandat lång erfarenhet. I det första steget av analysen kodades och kategoriserades transkriberingarna för att sedan skapa identifierade teman. I det andra steget diskuteras de identifierade teman utifrån både potentiella positiva och negativa konsekvenser. Resultatet visar på två olika sätt att se på bedömning, som (i) myndighetsutövning, (ii) pedagogiskt förhållningssätt, men även som sammanlänkade processer i den praktiska användningen. Vidare, diskuteras de olika perspektiven på bedömning utifrån den likvärdighetsproblematik och bedömningsdiskurs som identifierats utifrån arbetets resultat. I och med lgr-22 och den helhetsbedömning som Skolverket nu förespråkar, kan formativ bedömning med fördel få en större plats i bedömningsarbetet. Denna skiftning i arbetssätt kan fungera som en bidragande faktor till att frångå den betygsdiskurs lärarna ser på skolorna, och samtidigt motverka den likvärdighetsproblematik som kan existera.

SammanfattningSyftet med studien är att belysa och bidra med kunskaper om lågstadieläraresbedömningsarbete i de naturorienterande ämnena i årskurs 1-3 (ålder 7-9). Niokvalitativa personliga semistrukturerade intervjuer har genomförts med lärareoch skolledare som är aktiva inom årskurserna 1-3. Resultat från studien tyderpå att bedömningsarbetets struktur i de naturorienterande ämnena i årskurs 1-3 är otydlig men inte obefintlig. Att lärarna får arbeta som de själva anser lämpligtkring bedömning i de naturorienterande ämnena och avsaknad av strukturbidrar delvis till otydligheten. Bedömningsformer varierar i liten utsträckningoch är främst av formativ karaktär som oftast sker muntligt i helklass. Lärarnaanvänder sig av flera olika stöd och hjälpmedel i bedömningsarbetet men framhäverfrämst arbetslag, kollegor och tidigare yrkeserfarenheter som det viktigastestödet. De uttrycker osäkerheter i bedömningsprocessen men väljer att inteanvända bedömningsstöd som hjälpmedel. Lärarna uttrycker en önskan om attta del av andras erfarenheter och rutiner då de anser att det är roligt, viktigt ochnyttigt. Studien visar att det finns möjligheter att samarbeta och utvecklas inombedömning om det anses finnas behov av det men detta är inte specifikt riktatmot bedömning i de naturorienterande ämnena. Lärarna uttrycker att möjligheternatill samarbete och utveckling är begränsade och menar vidare att detvore bra att få till men att de hellre prioriterar samtal med kollegor om bedömningi svenska och matematik eftersom det är av högre prioritet. Rekommendationerför verksamheter är att försöka skapa organiserade tillfällen där bedömningi de naturorienterande ämnena i årskurs 1-3 behandlas via det kollegialalärandet.

Studiens syfte var att granska hur grundlärare i årskurs 4–6 uppfattar och förhåller sig till begreppet formativ bedömning i arbetet inom ramen för svenskämnet. Syftet var även att ta reda på i vilken utsträckning lärare använde formativ bedömning i sin undervisning samt ifall den fortsatta undervisningen baserades på informationen om elevens nuvarande kunskaper. Utforskandet av lärares tankar kring den formativa bedömningens fördelar och utvecklingsmöjligheter var också en central aspekt som studien ämnade att undersöka. Kvalitativa intervjuer med sex svensklärare som undervisade i åk 4–6 genomfördes, med strävan att uppnå studiens syfte. De intervjuade lärarna kom från tre olika skolor och resultatet visar att formativ bedömning inte används fullt ut i undervisningen av alla lärarna, men att de ändå anser att formativ bedömning gynnar elevernas lärandeutveckling. En samstämmig svårighet som lärarna upplevde med tillämpningen av formativ bedömning var att det är tidskrävande. Däremot anser lärarna att fördelarna som de upplever med formativ bedömning överväger nackdelarna, och därför ställer de sig positiva till användandet av bedömningsformen., The purpose of the study was to review how primary teachers in years 4–6 perceives and relates to the concept of formative assessment in work within the framework of the Swedish subject. The aim was also to find out to what extent teachers used formative assessment in their teaching, and if the continued teaching was based on the information about the student's current knowledge. The exploration of teachers' thoughts about the benefits and development opportunities of formative assessment was also a central aspect that the study intended to investigate. Qualitative interviews with six Swedish teachers who taught grades 4–6 were conducted, with the aim of achieving the purpose of the study. The interviewed teachers came from three different schools and the results show that formative assessment is not used fully in the teaching by all the teachers, but that they still believe that formative assessment benefits the students' learning development. A consistent difficulty teachers experienced with the application of formative assessment was that it is time consuming. However, the teachers believe that the advantages they experience with formative assessment outweigh the disadvantages, and therefore they are positive about the use of the assessment form.

Syftet med denna studie är att belysa hur gymnasielärare i samhällskunskap använder formativ bedömning, hur detta påverkas av interna och externa faktorer samt vilka förutsättningar att ge formativ bedömning som respondenterna beskriver som specifika för samhällskunskap. Studiens resultat baseras på semistrukturerade intervjuer med sex gymnasielärare i samhällskunskap. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och ramfaktorteorin utgjorde studiens teoretiska utgångspunkt. Ett resultat av studien är att samtliga respondenter använder formativ bedömning och anpassar densamma utifrån varje elevs behov. Ett annat resultat är att respondenterna menar att externa faktorer har en större påverkan på deras formativa bedömning än interna faktorer. Ytterliggare ett resultat är att hälften av respondenterna anser att det finns specifika förutsättningar att använda formativ bedömning i samhällskunskap jämfört med historia, svenska och matematik., The purpose of this study is to highlight how social studies teachers in the Swedish upper secondary school uses formative assessment, how this is affected by internal and external factors and which conditions to give formative assessment the respondents describes as specific for social studies. The result of the study is based on semistructured interviews with six social studies teachers in the upper secondary school. The interviews were analyzed with a qualitative content analysis and the frame factor theory constituted the studies theoretical starting point. One result of this study is that all respondents uses formative assessment and adjusts the same based on the specific needs of every pupil. Another result is that the respondents consider external factors as having a larger impact on their formative assessment than internal factors. A further result is that half of the respondents think that there are specific conditions for using formative assessment in social studies compared to history, swedish, and mathematics.

Formativ bedömning är en pedagogisk strategi som innebär att undervisningen utformas för att generera kvalitativ information som kan användas av både lärare och elever för att förbättra lärandet. Testbaserat lärande är en undervisningsstrategi där eleverna stimuleras till aktiv inlärning genom att testa och upprepa information och därmed förbättra minnesförmågan och inlärningen. Testbaserat lärande kan kombineras med återkoppling för att ytterligare stärka lärandet och ge eleverna möjlighet att reglera sitt eget lärande. Med detta som bakgrund är syftet med studien att öka kunskapen om lärares och elevers uppfattning av metoden testbaserat lärande tillsammans med formativ bedömning i matematik på högstadiet och i gymnasieskolan. Uppfattningar hos lärare och elever samlades in med hjälp av en digital enkätundersökning och tematisk analys användes för att strukturera och sortera data. Lärarna som deltog i studien ansåg att arbetssättet med testbaserat lärande och formativ bedömning stärkte elevernas kunskaper och hjälpte dem att hantera utmaningar. Eleverna upplevde att de lärde sig mer och att testerna hjälpte dem i rätt riktning. De beskrev även att de fick möjlighet att träna och repetera samt att det minskade stress inför prov. Resultat och slutsatser stämmer överens med litteratur och tidigare studier på området. Lärare och elever är överlag positiva till metoden och ser de vinster som den medför för det matematiska lärandet. En fråga som skulle vara intressant för framtida forskning är en undersökning av den faktiska effekten som arbetsmetoden ger för elevers matematiska prestation.

Studiens syfte är att undersöka undervisande matematiklärares, på mellanstadiet, uppfattning om formativa bedömningsstrategier och vilka möjligheter och begränsningar som de medför. Metoden för detta var semistrukturerade intervjuer. Antal intevjuade lärare var sex stycken och samtliga undervisade matematik på mellanstadiet. Resultatet analyserades utifrån den sociokulturella teorin och utifrån formativ bedömnings fem nyckelstrategier. Huvudresultatet för studien är att lärarna använder sig av de fem nyckelstratgeierna för formativ bedömning på olika sätt. Framför allt observerar lärarna eleverna under lektionen och interagerar med dem. Lärarna anpassar undervisningen och bedömner eleverna därefter. Att ge feedback är också en högt förekommande formativ bedömningsstrategi i matematikundervisningen. Den största möjligheten är att eleverna kan utveckla sina kunskaper men begränsingen är tidbrist. Att använda formativ bedömnig i undervisningen anses ta mycket tid från lärarna som redan har ett pressat schema. Formativ bedömning anses trots det vara positivt i undervisingen av många lärare.

Idag ställer både skolan och samhället höga krav på elevers och medborgares muntliga förmåga. Dessa krav kan bli en utmaning för lärare till talängsliga mellanstadieelever då det saknas allmänna strategier och riktlinjer att ta del av. Syftet med föreliggande studie är därför att undersöka vilka strategier som grundskollärare inom svenskämnet använder för att stödja talängsliga elever i årskurs 4–6, samt hur grundskollärare arbetar med formativ bedömning i detta sammanhang. För att besvara studiens syfte och forskningsfrågor användes ett kvalitativt angreppssätt, där sju svensklärare inom grundskolan deltog genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades med hjälp av tematisk analysmetod och diskuteras sedan med utgångspunkt i tidigare forskning samt de teoretiska utgångspunkter som studien tar avstamp i, vilka är det sociokulturella perspektivet och formativ bedömning. Resultatet visar att lärarna använder flertalet överensstämmande strategier, såsom att möta elevens behov genom en individanpassad undervisning, utforma ett tryggt klassrumsklimat, avleda uppmärksamheten från eleven samt ge positiv återkoppling som stärker elevens självförtroende. Studiens slutsats är att samtliga strategier behöver vara flexibla och anpassade till varje enskild elev och situation. Det finns med andra ord inte en lösning som lämpar sig till alla. Därför behöver lärare ha en god förståelse för talängsliga elevers behov. Ytterligare forskning behövs inom ämnet då tidigare forskning främst fokuserat på äldre elever med talängslan, vilket gör att det i dagsläget kan finnas kunskapsluckor när det kommer till stödjande strategier för de yngre åldrarna.

Syfte Syftet är vinna kunskap om hur formativ bedömning definieras och används inom matematikämnet av lärare i lågstadiet. Fokus grundar sig i att skapa en förståelse för hur användningen av formativ bedömning kan stödja lärarna såväl som eleverna i dess arbete inom matematikämnet. Teori Denna studie utgår ifrån en fenomenografisk ansats. Genom denna teori ges möjligheten att granska och förstå hur fenomenet formativ bedömning uppfattas och hur dessa uppfattningar skiljer sig mellan olika lärare. Metod Metoden i denna studie har sin utgångspunkt från är en kvalitativ ansats. Insamling av data bestod av semistrukturerade intervjuer med sex lärare i lågstadiet. Resultat Resultatet visar att lågstadielärare i studien använder formativ bedömning inom matematik som ett verktyg för att skapa tydliga kunskapsmål. Dock visas en stor skillnad i hur deras definition är och vad den grundar sig i samt vilken utsträckning formativ bedömning används. Resultatet påvisar även hur den formativa bedömningen kan ta olika form i applicering inom lågstadiets matematikundervisning. Slutligen framhäver resultatet att formativ bedömning i lågstadiet fyller ett syfte då den kan bidra till lågstadielärarnas förståelse för elevernas kunskaper och inlärningsprocesser.

Syftet med denna studie var att få djupare kunskap om hur lärare beskriver och resonerar kring sitt användande av formativ bedömning i kemiundervisningen på högstadiet. Utifrån denna bakgrund har ett problemområde formulerats och avgränsats i följande frågeställning: Hur beskriver och resonerar lärare kring sitt användande av formativ bedömning i kemiundervisningen? Denna kvalitativa studie genomfördes med intervjuer av sex lärare som alla undervisar i kemi för årskurs 7–9. För att uppnå syftet och besvara frågeställningarna användes semistrukturerade intervjuer. Detta för att både uppnå syftet och besvara frågeställningen så utförligt och välutvecklat som möjligt. Studiens resultat visar att lärare upplever att formativ bedömning är gynnsamt för elevens lärande i kemiämnet om det används på rätt sätt. Det som framkommer i studien är att det finns flera faktorer som påverkar användandet av formativ bedömning i kemiundervisningen, bland annat spelar lärarens kompetens och användning av olika strategier en avgörande roll. Studien visar även att lärarens egenutbildning, kunskaper i ämnet och ämnesdidaktiska kompetens, har betydelse för hur formativ bedömning används i praktiken. Studien visar också att elevernas upplevelser av formativ bedömning kan påverka användandet av olika former av formativ bedömning i kemiundervisningen, speciellt kamratbedömning.

Enligt tidigare forskning är formativ bedömning ett viktigt verktyg för att kunna anpassa undervisningen till eleverna och därmed hjälpa dem i deras kunskapsutveckling. Tidigare forskning har dock ofta genomförts i andra ämnen än NO eller i högre årskurser än på lågstadiet. Syftet med den här studien är att ta reda på hur lågstadielärare uppfattar och använder formativ bedömning i sin NO-undervisning. För att ta reda på det genomfördes intervjuer med fem lågstadielärare som undervisar i NO-ämnena, en observation av en lärares NO-lektion samt en elevintervju med elever som deltog i den observerade lektionen. Datan analyserades sedan både fenomenografiskt och tematiskt. Resultaten visade att de intervjuade lärarna uppfattar formativ bedömning som ett verktyg för att förbättra både elevers kunskapsutveckling och lärares undervisning. Detta stämmer överens med uppfattningar av lärare från andra länder (Brown, 2004; Brown & Gao, 2015; Fulmer et al., 2019). Till stor del stämmer även de intervjuade lärarnas användning av formativ bedömning överens med vad tidigare forskning har funnit är effektiv för den formativa bedömningen. Lärarna förmedlar lärandemålen till eleverna, samlar in information om elevernas kunskaper, hjälper eleverna vidare mot målet, anpassar undervisningen efter elevernas behov och planerar den formativa bedömningen. Stämmer inte användningen överens med tidigare forskning kan det bero på bristande förutsättningar, exempelvis tid, personaltäthet och klasstorlek.

Examensarbetets syfte är att belysa lärande bedömning i pedagogiska miljöer, såsom i bildklassrummet. Detta undersöker vi genom en kvalitativ gruppintervju med fyra elever och två bildlärare, om hur bedömning upplevs och vilka svårigheter elever samt lärare bemöter. Eleverna i intervjun önskade sig ändringar för en enkel och rättvis bedömning utan komplexitet på grundskolenivå. En annan källa som vi använde oss av för vår undersökning är den valda litteraturen av Anders Jönsson (2013) och Lars Lindström m.fl. (2011). Källorna lyfter fram författarnas teorier, metoder och tolkningar om hur läraren kan samspela med elever, för att kunna nå en smidig bedömning utan en upplevelse av komplexitet. Författarna utgår från bedömning, återkoppling, kamratbedömning, svårigheter inom bedömning, metoder för bedömning och sociokulturellt perspektiv. Målet i texterna handlar om processen och hur eleverna utvecklar deras tankar kring bedömning genom kommunikation med andra elever och lärare.

De flesta forskningsresultat som tagits fram när det gäller skriftlig, formativ bedömning grundar sig på undersökningar gjorda inom grundskolan, gymnasieskolan eller universiteten medan det saknas forskning inom vuxenutbildning och speciellt inom den svenska kontexten och då inom området andraspråksinlärning för vuxna. Syftet med studien är att bidra med kunskap om den formativa, skriftliga bedömningen på Komvux i svenska för invandrare. Studien beskriver vad sfi-lärare har för uppfattningar om formativ, skriftlig bedömning och hur de har utformat den formativa bedömningen på olika elevtexter. Studien visar även hur elever på sfi ser på den bedömning som de får av sina lärare och vad de gör med den. Studien använder sig av ett sociokulturellt perspektiv utifrån Lev Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen där elevens samarbete med läraren eller sina mer kompetenta klasskamrater visar att eleven kunde prestera betydligt mer än om eleven jobbade ensam. För att kunna utföra studien samlade jag in data genom strukturerade intervjuer och enkäter. Fyra lärare intervjuades och åtta elever fick svara på en enkät. Resultatet visar att lärarna i grunden har en gemensam syn på skriftlig, formativ bedömning men att utformningen skiljer sig åt.

Studien handlar om att undersöka lärarens roll i arrangering och komposition i gymnasieskolan. Genom fyra semistrukturerade intervjuer med musiklärare strävar studien efter att beskriva och tydliggöra lärarens arbete med elevernas skapandeprocesser, hur de använder formativ bedömning, vilka verktyg de har till sin hjälp och hur de resonerar kring musikalisk förståelse. Empirin tolkas och analyseras genom ett hermeneutiskt perspektiv. Resultatet av intervjuerna har sedan satts i perspektiv mot tidigare forskning på området och mot den bakgrund av faktorer som ligger till grund för lärarens arbete. Genom analysen utkristalliserades empirin till olika teman som beskriver aspekter av lärarrollen. Studien visar att lärarrollen innefattar bland annat förståelse för elevernas bakgrund och kunskapsnivå, lärarens förmåga att ge eleven återkoppling under arbetet med musikaliska kompositioner till att behärska tekniska och musikaliska verktyg för att öka elevernas musikaliska förståelse, koncept och metoder för arrangering och komposition. Genom intervjuerna och bearbetning av det empiriska materialet framkommer de intervjuade lärarnas skicklighet och deras förmåga att hjälpa eleverna genom deras musikaliska skapande. Genom de teoretiska glasögonen har intervjuerna bringat klarhet i lärarens roll i ämnet. Studien riktar sig till musiklärare som behöver vägledning i arrangering och komposition och efterfrågar arbetsmetoder och strategier för dialog och återkoppling med elever.