Search

Bakgrund: Fetma är en sjukdom som är vanligt förekommande i olika vårdkontext, vilken kan förekomma med eller utan samsjuklighet. Stigmatiseringen av personer med fetma förekommer bland annat i media, på arbetsplatser och i vårdsammanhang. Sjuksköterskor kommer frekvent att vårda denna patientgrupp. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med fetma. Metod: Kvalitativ litteraturstudie i form av manifest innehållsanalys av nio vetenskapliga artiklar med induktiv ansats. Resultat: Sex slutkategorier sammanställer resultatet: Att ta på sig eller avsäga sig ansvar; Det är svårt att närma sig ett tabubelagt ämne; Adekvata resurser för god vård och omvårdnad saknas; Kompetens – vikten av din egen och behovet av andras; Den egna kroppen som hinder eller resurs; och Konflikterande känslor måste hanteras för att kunna utföra god vård och omvårdnad. Slutsats: Att vårda patienter med fetma präglades för sjuksköterskan av bristande resurser, bristande kompetens, konflikterande känslor inför patienten och rädsla att närma sig ämnet. Sjuksköterskans egen kroppskonstitution var en betydande faktor i mötet med patienter med fetma.

Syftet med denna uppsats är att undersöka idrottslärares arbetssätt att inkludera elever med övervikt i idrottsundervisningen (att göra undervisningen tillgänglig för alla). Två centrala frågeställningar ställs: (1) På vilket sätt anpassar idrottslärare undervisningen för elever med övervikt? (2) Hur betygsätts elever med övervikt? Genom en systematisk informationssökning består kunskapsöversikten av tolv primärkällor. I arbetet har både nationella och internationella forskningsartiklar, tidskriftsartiklar, studier och en autoetnografi som sträcker sig ungefär 10 år tillbaka inkluderats. Tanken var att primärt hålla mig till informationskällor från 2013 till 2023 med uppdaterade fakta, men har också använt mig av några äldre relevanta källor. En synopsis av varje studiens syfte, metod och resultat introduceras nedan. Resultaten visar att det finns ett samband mellan lärarnas bedömningskriterier och elever med övervikt, då lärarna betygsätter elever med olika kriterier. Dessutom har överviktiga elever svårt att känna sig inkluderade i idrottsundervisningen på grund av deras kroppsliga förmåga. Både elever i normalvikt och överviktiga elever ska kunna utföra samma aktiviteter på samma tid. Kunskapsöversikten visar också att elever med övervikt tappar sin motivation, glädje och ambition att vilja vara med i idrottsundervisningen. Slutsatsen är att lärare behöver ha nya arbetssätt i sin undervisning och nya, effektivare metoder för att inkludera alla elever i undervisningen.

Granskning av semaglutids effekter på craving vid behandling för viktminskning utan diabetes Övervikt och fetma utgör idag betydande globala hälsoutmaningar med allvarliga följder såsom typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och vissa cancerformer. Denna litteraturgenomgång undersöker semaglutid, och dess påverkan på ”craving” som viktig faktor vid viktminskning hos individer med fetma. Syftet är att utvärdera om semaglutid påverkar individers förmåga att hantera ”craving” och om det finns ett samband mellan förmågan att hantera ”craving” och viktminskning. Genom att granska tre randomiserade, kontrollerade studier analyseras semaglutids inverkan på ”craving” över perioder upp till två år. Resultaten visar att semaglutid initialt minskar ”craving”, men effekten på ”craving” avtar över tid. Vid tolv veckor visade 64% av frågorna i kvantitativ utvärdering av upplevd ”craving” signifikanta förbättringar, medan denna andel minskade till 58% vid 20 veckor och till 32% vid 104 veckor. Vidare indikerar resultaten från de analyserade studier att semaglutids effekt på craving efter sött och positiv effekt på humör inte uppvisade statistisk signifikans under den uppmätte tidsperioden om två år, medan craving efter välsmakande mat och kontroll över ätande uppvisade stabil statistisk signifikans för positiv effekt av behandling med semaglutid under hela den uppmätta tidsperioden. Därmed visade studierna att semaglutid kan vara ett effektivt verktyg för att minska suget efter välsmakande mat och förbättra kontrollen över ätande hos personer med fetma eller övervikt. Det finns dock ingen tydlig evidens för att semaglutid minskar suget efter söta saker eller påverkar humöret positivt. Studien belyser behovet av en holistisk behandlingsstrategi som kombinerar farmakologisk intervention med psykologiskt stöd för att hantera emotionellt ätande och beroendebeteenden. Sammanfattningsvis krävs ytterligare forskning för att förstå de komplexa mekanismerna bakom semaglutids effekter på aptit, Review of semaglutide's effects on craving in weight loss treatment without diabetes Overweight and obesity present significant global health challenges today, with serious consequences such as type 2 diabetes, cardiovascular diseases, and certain cancers. This literature review examines semaglutide and its impact on craving as a crucial factor in weight loss among individuals with obesity. The aim is to evaluate whether semaglutide affects individuals' ability to manage craving and if there is a correlation between the ability to manage craving and weight loss. By reviewing three randomized, controlled trials, the effects of semaglutide on craving over periods of up to two years are analyzed. The results show that semaglutide initially reduces craving, but its effect on craving diminishes over time. At twelve weeks, 64% of the questions in the quantitative evaluation of perceived craving showed significant improvements, while this proportion decreased to 58% at 20 weeks and to 32% at 104 weeks. The results from the analyzed studies further indicate that the effects of semaglutide on sweet cravings and positive mood did not exhibit statistical significance over the measured two-year period. In contrast, cravings for savoury foods and control over eating demonstrated consistent statistical significance, showing a positive effect from semaglutide treatment throughout the entire study duration. Consequently, the studies suggested that semaglutide may be an effective tool for reducing cravings for palatable foods and improving control over eating in individuals with obesity or overweight. However, there is no clear evidence that semaglutide reduces sweet cravings or positively affects mood. The study highlights the need for a holistic treatment strategy that combines pharmacological intervention with psychological support to address emotional eating and addictive behaviors. In summary, further research is required to understand the complex mechanisms behind semaglutide'

2023-05-30

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett växande problem världen över och hotar den globala folkhälsan. Övervikt och fetma innebär en rad olika hälsorisker både på kort och lång sikt. Skolsköterskan har möjlighet att tidigt uppmärksamma barn med övervikt och fetma och har därmed en viktig roll i det förebyggande arbetet. Samarbete med föräldrarna och stöttning till egenvård utgör en central roll i skolsköterskans arbete. Syfte: Syftet var att undersöka skolsköterskors erfarenhet av att arbeta med övervikt och fetma hos barn. Metod: För att besvara studiens syfte gjordes en systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats. Sökningarna gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Efter kvalitetsgranskning analyserades tio kvalitativa artiklar till resultatet genom Fribergs femstegsmodell. Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorierna innefattar: “Ett ämne som kräver varsamhet”, “Samarbete med föräldrar”, “Svårigheter i den professionella yrkesrollen” och “Risk och framgångsfaktorer”. Konklusion: Arbetet visar att skolsköterskan har en central och viktig roll i att stödja barn med övervikt och fetma. I arbetet med övervikt och fetma hos barn framkom svårigheter och hinder för skolsköterskan, men även faktorer som kan förbättra det hälsofrämjande arbetet inom ämnet., Background: Overweight and obesity is an increasing problem worldwide and a threaten to global public health. Overweight and obesity involves a number of different health risks both in short and long term. The school nurse has the opportunity to discover children with overweight and obesity at an early stage and has an important role in the preventive work. A central role in school nurse's work is cooperation with parents and self-care support Aim: The school nurse's experience of working with overweight and obesity in children. Method: To answer the purpose of the study a systematic literature review was made with an inductive approach. The searches were made in the databases PubMed and Cinahl. After the quality review, ten qualitative articles were analyzed through Friberg's five-step model. Findings: The results are presented in four main categories and eight subcategories. The main categories include: “A subject that requires caution”, “Cooperation with parents”, “Difficulties in the professional role” and “Risk and success factors”. Conclusion: The study shows that the school nurse has an important role in supporting children with overweight and obesity. Difficulties and obstacles appeared for the school nurse but also factors that can improve the health promotion work within the subject.

Bakgrund: Fetma och övervikt är en stor bidragande orsak till ohälsa och en av de konstaterat största orsakerna till för tidig död i världen. Övervikt och fetma ökar bland barn i Sverige. Viktigt i de förebyggande insatserna mot fetma och övervikt är tidiga insatser. Syfte: Syftet är att beskriva skolsköterskors upplevelse av att kunna förändra elevers övervikt eller fetma. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Analysen har genomförts enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att arbetet med elevers vikt bidrar till både positiva och negativa känslor. Övervikt och fetma upplevs vara av olika svårighetsgrad där övervikten inte upplevs vara lika allvarlig. Det finns faktorer som förenklar arbetet bland annat motivation och delaktighet hos familjen. Det som försvårar är stigma och tidigare erfarenheter hos familjen. En stor påverkansfaktor är slutligen att skolsköterskan känner sig ensam i arbetet med förebyggande insatser. Konklusion: Studien visar att trots utmaningar fortsätter skolsköterskor att försöka göra förändringar gällande elevers övervikt och fetma. Skolsköterskor upplever att tidiga insatser med stark motivation från vårdnadshavare och elever är avgörande för förändring. Vidare är upplevelsen hos skolsköterskorna att nationella incitament behövs för att stödja individuell förändring av levnadsvanor och kost., Background: Obesity and overweight are a major cause of ill-health and one of the biggest known causes of premature death in the world. Overweight and obesity are increasing among children in Sweden. Important in the preventive efforts against obesity and overweight are early interventions. Aim: The aim for this study is to describe school nurses' experience of being able to change overweight or obesity among pupils. Method: Qualitative interview study with an inductive approach. Findings: The results show that working with pupils' weight contributes to both positive and negative feelings. Overweight and obesity are perceived to be of different degrees of severity, where overweight is not taken so seriously. There are factors that simplify the work, including motivation and family involvement. What makes it difficult is stigma and previous experiences with the family. Finally, a major influencing factor is that the school nurse feels alone in the work with preventive measures. Conclusion: The study shows that despite challenges, school nurses continue to try to make changes to overweight and obesity in pupils. School nurses expirience that early interventions with strong motivation from guardians and students are crucial for change. National incentives are needed to support individual changes in lifestyle and diet.

Bakgrund Övervikt och fetma är ett hälsoproblem som ökat världen över. Personer som lider av detta har utsatts för både diskriminering och stigmatisering, vilket är något som påvisats inom vården. Att det sker diskriminering av personer med övervikt och fetma inom hälso-och sjukvården är inte något nytt, då det är ett fenomen som kunnat påvisas sedan flera årtionden tillbaka. Genom att sammanställa redan gjord forskning inom ämnet kan det leda till mer kunskap och bättre förståelse hos vårdpersonal. Syfte Syftet var att belysa erfarenheter hos personer med övervikt eller fetma vid mötet med hälso- och sjukvården. Metod Studien genomfördes som en icke-systematisk litteraturöversikt och baserades på 15 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ, kvantitativ och mixad metod-ansats. Artiklarna som analyserades inhämtades genom litteratursökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna granskades med hjälp av Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. En integrerad dataanalys tillämpades för att sammanställa och analysera artiklarna som ingick i denna litteraturstudie. Resultat Resultatet sammanställdes till två huvudkategorier: Erfarenheter av resurser i mötet med hälso- och sjukvården samt Erfarenheter av personcentrerad vård i mötet med hälso- och sjukvården. Resultatet pekar på att personer med övervikt och fetma upplever resursbrister i form av kunskap hos personal, inställning hos personal och storleksanpassad utrustning. Resultatet visar också på att personer med övervikt och fetma har ett behov av att bli sedda som en hel person, att få relevant information och god kommunikation. Slutsats Studien visade behovet av ökad kunskap hos vårdpersonalen, särskilt kring läkemedelsbiverkningar, fördomar, orsaker, användning av utrustning och individuellt anpassade råd. Bristen på att se personerna som en hel individ, ha en dialog kring vikten och användningen av olämplig terminologi ledde till stigmatisering och minskat f, Background Overweight and obesity is a problem that has increased worldwide. People who suffer from this have been exposed to both discrimination and stigmatization, which is something that has been seen in healthcare. The fact that there is discrimination against people with overweight and obesity in health care is nothing new, as it is a phenomenon that has been evident for several decades. By compiling research that has already been done on the subject, it can lead to more knowledge and better understanding among healthcare professionals. Aim The aim was to shed light on the experiences of people with overweight or obesity in their encounter with healthcare. Method The study was conducted as a non-systematic literature review based on 15 scientific articles with a qualitative, quantitative, and mixed-method approach. The analysed articles were obtained through literature searches in PubMed and CINAHL. The articles were reviewed using Sophiahemmet University's assessment documents for scientific classification and quality. An integrated data analysis was applied to compile and analyse the articles included in this literature review. Results The results were compiled into two main categories: Experiences of resources in the encounter with health care and Experiences of person-centered care in the encounter with health care. The results indicate that people who are overweight and obese experience resource shortages in the form of staff knowledge, staff attitude, and size-appropriate equipment. The results also show that people who are overweight and obese need to be seen as a whole person, receive relevant information, and have good communication with healthcare professionals. Conclusions The study showed the need for increased knowledge among healthcare professionals, especially regarding drug side effects, prejudices, causes, use of the equipment, and individually adapted advice. The lack of seeing the person as a whole individual, having a dialogue about weight

Overweight and obesity are enormous problems, causing both reduced life expectancy as well as socioeconomic consequences. In 2016, almost 40 % of the global population was classified as obese. Obesity is a major risk factor to numerous serious health issues, including high blood pressure, stroke, diabetes and it is connected to an increased risk of certain types of cancer. Semaglutide is a glucagon-like peptide-1 receptor agonist (GLP-1RA) approved by the European Union in 2022 for treatment of obesity and some types of overweight. Semaglutide supports the regulation of blood sugar, hunger and satiety, similar to the hormone glucagon-like peptid-1 (GLP-1). This review examined research related to expected length of treatment for weight loss with semaglutide. Specifically, it considered whether it is an option to end treatment with semaglutide once the patient reached the target weight and improved health, or if continuous treatment with semaglutide is necessary to prevent weight regain. The studies reviewed were connected to the clinical trials “Semaglutide Treatment Effect in People with obesity” (STEP), that studied change of weight. The basic design of these trials combined once weekly injections of Semaglutide 2.4 mg or placebo with 150 minutes weekly exercise, 500 calories reduction in daily intake and ongoing supportive counselling. The trial objective, length and population varied, still all trials resulted in about 15 % mean weight loss with semaglutide treatment compared to 2-6 % with placebo treatment. Investigation in changes in weight and cardiometabolic endpoints up to one year after discontinued 68 weeks of treatment, found that only -5% weight loss from base line remained, even with on-going lifestyle changes. Neither intensive behavioural therapy and 8 weeks of initial low-carb diet nor a prolonged 104 weeks study showed additional weight loss. A questionnaire regarding the control of food cravings, hunger and satiety found that the sem, Fetma är ett globalt hälsoproblem, med flera allvarliga följdsjukdomar som kan leda till både förkortad förväntad livslängd och socioekonomiska konsekvenser. Semaglutid är en glukagonliknande peptid-1 receptoragonist (GLP-1RA) som godkändes för behandling av fetma och viss övervikt av Europeiska unionen år 2022. Precis som kroppsegen glukagonliknande peptid-1 (GLP-1) stödjer semaglutid glukoshomeostas genom att både stimulera insulinproduktionen och hämma glukagonutsöndring. Semaglutid bidrar även till minskade hungerkänslor och ökad mättnadskänsla. Denna litteraturstudie har undersökt forskningsresultat gällande förväntad behandlingstid vid behandling av övervikt och fetma med veckovis subkutan semaglutid 2,4 mg; en kortare kur med semaglutid som följs av fortsatta livsstilsförändringar för att bibehålla önskad vikt, eller livslång farmakologisk behandling. Utvalda studier har varit kopplade till de randomiserade, dubbelblinda kliniska studierna ”Semaglutide Treatment Effect in People with obesity” (STEP) som undersökte procentuell viktnedgång och där livsstilsförändring i form av 150 min rörelse per vecka, 500 kalorier minskat dagligt kaloriintag samt uppföljningssamtal kombinerades med behandling med veckovis subkutan 2,4 mg semaglutid. Samtliga studier, som undersökte förändring av vikt, gav trots skillnader i studiernas längd och andra parametrar likvärdiga effektkurvor som planade ut runt 15 % jämfört med omkring 2-6 % genomsnittlig viktreduktion för placebo. Efter 20 veckor sågs 10,6 % genomsnittlig viktnedgång, efter 68 veckor cirka 15 % och 104 veckors behandling med semaglutid gav inte ytterligare procentuell viktnedgång. Inte heller intensiv beteendeterapi eller inledande lågkalorikost bidrog till ökad viktnedgång. Däremot visade en av studierna en statistiskt signifikant förbättrad upplevd kontroll av begär efter mat och begär efter salta livsmedel för den grupp som behandlades med semaglutid. Vid avbruten behandling återgick vikten till ungefär – 5% a

Bakgrund: Övervikt och fetma ökar globalt och bidrar till en ökad population som drabbas av alvarliga följdsjukdomar och förhöjd risk att dö i förtid, vilket i Sverige adderar över 30 miljarder SEK/år i hälso- och sjukvårdskostnader. Sjuksköterskors roll inkluderar hälsofrämjande rådgivning kring levnadsvanor, diet och fysiskaktivitet för att hjälpa patienter att gå ner i vikt. Tidigare forskning har visat att sjuksköterskor upplever hinder för att arbeta hälsofrämjande med patienter som lider av övervikt och fetma. Syfte: Att belysa sjuksköterskors förutästtningar att ge hälsofrämjande omvårdnad till patienter med övervikt och fetma. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats baserad på kvalitativ innehållsanalys av tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Sjuksköterskors upplevde hinder till att arbeta hälsofrämjande med patienter som drabbats av övervikt eller fetma vilka delades in i fyra kategorier: ”sjuksköterskors brist på inre resurser”, ”sjuksköterskans brist på yttre resurser”, ”patientens inre och yttre resurser kan variera” och ”kommunikationshinder”. Sjuksköterskorna belyste behovet av utbildning, tillgång till kompletterande expertis samt mer tid till förfogande. Slutsats: Rapporterade hinder borde kunna minskas med finansiering till utbildningsinsatser, tydligare nationella riktlinjerna för prevention och behandling av övervikt och fetma, samt ökade personalresurser. Sammantaget skulle detta bidra till förbättrade förutsättningar för hälsofrämjande omvårdnad till patienter som drabbats av övervikt eller fetma., Background: Overweight and obesity are increasing globally and contribute to an increased population that suffers from serious sequelae and an increased risk of dying prematurely, which in Sweden adds over SEK 30 billion/year in healthcare costs. The Nurse's role includes health-promoting advice on lifestyle, diet, and physical activity to help patients reduce their weight. Research has shown obstacles in working to promote health with overweight and obese patients. Purpose: To illuminate on nurses' conditions for health-promoting care to patients with overweight and obesity. Method: A general literature study with an inductive approach based on qualitative content analysis of ten scientific articles. Results: Nurses experienced obstacles providing health promotion patients affected by overweight or obesity, which were divided into four categories: "nurses' lack of internal resources", "nurses' lack of external resources", "the patient's internal and external resources can vary" and "communication barriers". The nurses highlighted the need for training, access to supplementary and more time available. Conclusion: Reported obstacles could be reduced with funding for educational efforts, clearer national guidelines for the prevention and treatment of overweight and obesity and increased human resources. Overall, this would contribute to improved conditions for health- promoting care for patients affected by overweight or obesity.

The aim of this study is to contribute with knowledge about destigmatization in the treatment of patients with obesity. The study is based on five semi-structured interviews with health care counselors in primary care in Region Sörmland. The theoretical approach is stigma theory based on Goffman and Meisenbach's theory of Stigma management communication (SMC). The study's main results show that the majority of the respondents know that obesity is not about "calorie in, calorie out" and that there is a lack of knowledge about the diagnosis. The results indicate that the paradigm shift that has taken place in the academic world is also practiced in primary care in Sörmland. They support the patients by helping to improve their self-esteem but do not call their weight shameful. The results show the importance of collaboration in order to fill knowledge gaps about obesity.

Introduction: Overweight and obesity are among the most serious public health problems in the world. Today, about half of adult men, one third of adult women and one in five children are estimated to be overweight or obese. Being overweight is not considered as a disease, but it can lead to obesity, which puts the individual at high risk of suffering from several diseases such as diabetes type 2, high blood pressure. To define whether an individual is overweight, normal weight, obese or underweight, BMI value is used. Polycystic ovary syndrome (PCOS) is an endocrine disorder that affects women in fertitlity age. The syndrome is associated with several of risk factors such as insulin resistance, obesity, cardiovascular problems, and infertility. Imbalances in the hormones produced by ovaries can be a cause of PCOS.Currently, there are three prescription drugs in Sweden to treat obesity such as liraglutide (Saxenda®), bupropion/naltrexone (Mysimba®) and orlistat (Xenical®).Objectives: The purpose of this study was to investigate the effectiveness of using liraglutide as monotherapy or in combination with metformin to treat women who were overweight or obese and affected by polycystic ovarian syndrome.Method: This study is based on four randomized controlled clinical trials studies, which are taken from the PubMed database. Using these keywords “liraglutide, obesity, weight loss, BMI, treatment, metformin, PCOS”.Results: The greatest weight loss was observed in study 4 in obese women with PCOS, whichwere treated with the combination of both liraglutide 1.2 mg/day and metformin 1000 BID/day. A weight reduction of -9.23 ±1.23 after 12 weeks of treatment was observed. While less weight loss of -3.0 ± 0.6 kg was observed in study two, where obese women with PCOS were treated with liraglutide 1.2 mg/day and metformin 1000 mg BID/day as a monotherapy. In study 1, obese women with PCOS treated with the combination of both liraglutide 1.2-± mg/day and metformin 1000 BID/day ha

Background Obesity and overweight are public health diseases that have increased globally over the years to the point where the WHO classifies them as an epidemic. In Sweden, every other adult suffers from one of these conditions and there are several follow up health complication related to overweight/obesity. Many studies concerning weight loss combine digital health tools where results are often positive in the short term, but not effective long-term. Different meta-analysis's lift digital tools as an opportunity to improve healthcare for people with overweight and obesity. The term “Long-term” is of the utmost importance in healthcare when it comes to maintaining weight loss. Six months has therefore been used as the starting point for what “long-term” entails. Aim The aim of this study is to highlight e-health and its effect on long-term weight loss among individuals who are overweight or obese. Method Non-systematic literature review based on 15 scientific articles with a quantitative approach. The databases PubMed and Cinahl were used to retrieve the articles using relevant search terms for the study. All articles have peer reviewed based on Sophiahemmet University assessment basis for scientific classifications and quality. An integrated data analysis was used to compile the results. Results Physical activity, diet, notices/reminders and multi-component interventions were identified categories. The result highlights that the interventions offered over longer periods of time show better results regarding long-term weight loss. Supporting the individuals through personal contact or digital reminders and messages is important and contributes to continued weight loss and weight loss management. Conclusions Personalised interventions yield better results when also targeting multiple aspects ofweight-loss and during longer periods of time. Results in the field vary and more research is needed to make conclusions in how to optimize the given interventions. Keywords, Bakgrund Fetma och övervikt är folkhälsosjukdomar som har ökat under åren globalt till den grad att WHO klassar det som en epidemi. I Sverige har varannan vuxen något av dessa tillstånd. Det finns en lång rad komplikationer till dessa tillstånd och några är till och med dödliga. Det finns många studier kring viktminskning i kombination med digitala hälsoverktyg och resultaten är ofta goda på kort sikt, men de långsiktiga resultaten är generellt sett dåliga. Olika studier lyfter de digitala verktygen som en möjlighet att förbättra vården för överviktiga människor. Begreppet "långsiktigt" är av stor betydelse inom vården när det kommer till att behålla viktreducering. Sex månader har valts som startpunkt för vad “långsiktigt” innebär. Syfte Syftet med denna studie är att belysa e-hälsa och dess påverkan på långsiktig viktnedgång hos personer med övervikt och fetma. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt har använts baserad på 15 vetenskapliga artiklar med kvantitativ och mixad ansats. Databaserna PubMed och Cinahl har använts för att söka och hitta artiklar med hjälp av relevanta termer för arbetet. Alla artiklar har kvalitetsgranskats utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. En integrerad dataanalys har använts för att sammanställa resultaten. Resultat Fysisk aktivitet, matvanor, notiser/påminnelser och flerkomponentsinterventioner har identifierats som kategorier. Resultatet visar att de interventioner som erbjuds under längre perioder har bättre resultat kring långsiktig viktnedgång. Att individerna i interventionerna stöttas genom antingen personlig kontakt eller digitala påminnelser och meddelanden är av stor vikt och bidrar till att individerna fortsätter gå ned i vikt och bibehåller denna i högre grad. Slutsats Personligt anpassade interventioner ger bättre resultat när man riktar in sig på flera olika delar för att nå viktminskning under långa perioder. Resultaten på området varierar och mer forsknin

Bakgrund: Förekomsten av övervikt och fetma hos barn och unga är hög och fortsätter att öka. Övervikt eller fetma kan ge negativa konsekvenser på både fysisk och psykisk hälsa. Tidig upptäckt är viktig för att förebygga sjukdom och främja hälsa. Skolsköterskan kan i sitt hälsofrämjande arbete stötta och motivera barn och unga till hälsosamma levnadsvanor. Syfte: Att belysa skolsköterskans arbete med elever i grundskolan som har övervikt eller fetma. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats valdes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med skolsköterskor och data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Möjlighet att påverka till förändring, Skolsköterskans stöd i arbetet, Hindrande påverkan och Samverkan som underlättar. Till sist framträdde ett övergripande tema: Ett komplext arbete att utföra. Konklusion: Skolsköterskor upplever arbetet med övervikt och fetma som komplext och utmanande på flera sätt. Möjligheten att arbeta hälsofrämjande påverkas av vilka förutsättningar skolsköterskan har på arbetsplatsen, skolsköterskans egen kompetens, samverkan med vårdnadshavare och av stigmatisering i samhället. Arbetet syftar till att främja elevers hälsa och vara ett stöd mot en hälsosam livsstil. Utmaningar i arbetet kan handla om att ges utrymme i tjänsteutövningen för att kunna fokusera på arbetet med övervikt och fetma., Background: The presence of overweight and obesity in children and young people is high and continues to increase. Overweight or obesity can have negative consequences on both physical and mental health. Early finding is important to prevent disease and promote health. In her health promotion work, the school nurse can support and motivate children and young people to adopt healthy lifestyles. Aim: The purpose of the study was to the shed light on the school nurse's work with students in elementary school who have overweight or obesity. Method: Qualitative method with inductive approach was chosen. Semi-structured interviews were conducted with school nurses and data were analyzed with qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in four categories: Opportunity to influence change, The school nurse's support in the work, Obstructive influence, Collaboration that facilitates. In the end, an overarching theme emerged: A complex work to do. Conclusion: School nurses experience the work with overweight and obesity as complex and challenging in several ways. The possibility to work with health promotion is affected by the conditions the school nurse has in the workplace, the school nurse's own competence, cooperation with caregiver and stigmatization in society. The work aims to promote students' health and be a support towards a healthy lifestyle. Challenges at work can be about being given space in the performance of the duties in order to be able to focus on overweight and obesity.

Bakgrund: Övervikt och fetma ökar risken för att drabbas av ohälsa och är en av de främsta orsakerna till sjukdom och förtidig död i Sverige. Gravida med övervikt eller fetma har ökat vid inskrivning till barnmorskemottagning. Det finns flertalet risker med att vara gravid och ha fetma både för den gravida och barnet. Barnmorskan har ett ansvar när det kommer till att informera om riskerna med fetma. Syfte: Att beskriva överviktiga gravida kvinnors erfarenheter av bemötandet på barnmorskemottagning. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. En webbenkät som besvarades av 36 gravida kvinnor med fetma. Enkätsvaren analyserades med innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier och nio subkategorier utgjorde resultatet. Barnmorskors förhållningssätt varierade. Erfarenheterna av bemötandet var varierat. Kvinnorna önskade bli sedda som mer än vikten. Vidare var fetma ett känsligt ämne att ta upp. Slutsats: Ett behov av att bli sedd som alla andra framkom. Det ansågs även viktigt att barnmorskan inte bemötte den gravida på ett dömande sätt utan talade om fetma utan att lägga någon värdering vid ämnet. Erfarenheter av stigmatisering framkom. Barnmorskor behöver ytterligare kunskap för att kunna bemöta gravida kvinnor med fetma på ett bättre sätt.

Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort folkhälsoproblem som kan orsaka olika sjukdomar. Dessutom leder övervikt och fetma till minskad autonomi och nedsatt arbetsförmåga som förorsakar stora samhälleliga kostnader för samhället. Sjuksköterskans ansvarar är att hjälpa personer med övervikt och fetma förändra sina ohälsosamma levnadsvanor, förebygga ohälsa, få kunskap om egenvård samt stöd och hjälp vilket är väsentligt och avgörande under livsstilsförändringar. Syfte Syftet var att beskriva vuxna personers upplevelser av livsstilsförändringar vid fetma Metod En litteraturöversikt med nio vetenskapliga varav åtta var kvalitativa, en kvantitativ genomfördes enligt Fribergs metodbeskrivning. Databaserna Cinahl Complete och PubMed användes för att söka fram artiklarna som analyserades och tematiserades under olika rubriker enligt Fribergs metod. Resultat Två huvudteman identifierades i resultatet: Upplevda hinder och utmaningar för livsstilsförändringar samt Underlättande och stödjande vid livsstilsförändringar. Under första temat identifierades två undertemat Oförmåga samt Psykisk lidande. Under andra temat identifierades två underteman, Stöd av andra samt Acceptans och Mindfullnessövningar Slutsats Resultatet i denna litteraturöversikt visade att personer som hade övervikt och fetma behövde vårdpersonalens stöd och hjälp för att förbättra sina levnadsvanor, förstärka sin autonomi och genomföra egenvårdsinsatser för att uppnå hälsosammare livstillförändringar., Background Overweight and obesity are a major public health problem that can cause various diseases. Moreover, overweight and obesity could lead to reduced autonomy and impaired working ability, which cause large social costs for society. The nurse`s responsibility is to help people with overweight and obesity to change their lifestyles, prevent ill-health, gain knowledge about self-care as well as support and help, which is essential and decisive during life changes. Aim The aim was to describe the experiences of adult's lifestyle changes in obesity. Method A literature review with nine scientific articles, eight which were qualitative, one quantitative, was carried out according to Friberg`s method description. The databases Cinahl Complete and Pubmed were used to search for the articles that were analyzed and thematized under different headings according to Friberg`s method. Results Two main themes were identified in the results: Perceived obstacles and challenges for lifestyle changes and facilitating and supporting lifestyle changes. Under the first theme, two sub-themes Inability and Mental suffering were identified. Under the second theme, two subthemes were identified, Support from others and Acceptance and Mindfulness exercises. Conclusion The results of this literature review showed that people who were overweight and obese needed the support and help of healthcare professionals to improve their lifestyle habits, strengthen their autonomy and implement self-care efforts to achieve healthier lifestyle changes.

Bakgrund Övervikt och fetma är ett globalt växande problem. Stigmatisering och diskriminering mot personer med övervikt och fetma förekommer i alla samhällets kontexter, så även inom hälso- och sjukvården och förvärrar situationen för de drabbade. Det förekommer att hälso- och sjukvårdpersonal har förutfattade meningar och fördömande attityder gentemot personer med övervikt och fetma. Syfte Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter med övervikt eller fetma upplever hälso- och sjukvården. Metod Strukturerad litteraturstudie med inslag av metodologin som används vid systematiska litteraturöversikter. Litteraturöversiktens resultat baseras på 16 vetenskapliga artiklar som analyserats med en integrativ analysmetod. Resultat Resultatet delades in i fyra huvudteman; Negativa upplevelser, Ojämlika förutsättningar, Positiva upplevelser och Kommunikation med tillhörande subteman. Patienter har upplevelser av stigmatisering och diskriminering inom hälso- och sjukvården och att hälso- och sjukvårdspersonal är mycket fokuserade på vikten. Patienter upplever att personal saknar kunskap om övervikt och fetma och dess komplexitet. Ett bättre bemötande upplevdes inom specialiserad obesitasvård. Slutsats Patienter med övervikt och fetma upplever olika grader av stigma och diskriminering. Patienter avstår från att söka vård, vilket kan resultera i att små problem kan bli till stora och ett onödigt lidande., Background Overweight and obesity are an increasingly worldwide spread problem. Stigma and prejudices against people with overweight or obesity exist in every social context, including health care, which makes the situation for the affected even worse. Health care personnel tend to have assumptions and denouncing attitudes towards people with overweight or obesity. Aim To describe how patients with overweight or obesity are experiencing the health care. Method A structured literature review with elements from the methodology used in systematic literature reviews. The result of the review is based on 16 scientific articles which were analyzed with an integrative analysis. Results The result was divided into four main themes: Negative experiences, Unequal presumptions, Positive experiences and Communications, which then were followed by subthemes. Patients have experiences of stigmatization and discrimination in health care and that health care personnel have a primary focus on the patients’ weight. Patients experience that health care personnel have a lack of knowledge about overweight and obesity as well as of its complexity. Patients experienced a better approach from healthcare personnel in specialized obesitas care. Conclusions Patients with overweight or obesity experience different levels of stigmatization and discrimination in health care. Patients avoid help seeking, which may cause smaller issues to become more serious conditions. Mainly, it leads to an unnecessary suffering.

Bakgrund: Fetma har ökat i förekomst de senaste decennierna, detta medför ökade hälsorisker vilket resulterar i fler vårdtillfällen. Personer med fetma möter stigma i vardagen och det finns fördomar kring personer med fetmas intelligens och levnadsvanor. Sjuksköterskan har ett moraliskt ansvar som omvårdnadsansvarig, detta innefattar att alla patienter skall få ett gott bemötande under lika villkor. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter med fetma upplever bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Detta är en litteraturöversikt, där originalartiklar sammanställts. 16 artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats med hög kvalitet har inkluderats i litteraturöversikten, dessa analyserades enligt en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att patienter med fetma oftare blir stigmatiserad av hälso- och sjukvårdpersonal och att de har fördomar om denna patientgrupp. Det framkom även hur kommunikationen i bemötandet upplevs samt vad hälso- och sjukvårdspersonal gjort i de möten där patienter har känt sig stärkta. Diskussion: Stigmatisering och fördomar om patienter med fetma leder till ett lidande för patienterna. Ett personcentrerat förhållningsätt kan minska lidandet. Kommunikationen kan också leda till lidande men har också potential att minska lidande. Genom att ge både patient samt hälso- och sjukvårdspersonal lika stort utrymme och att tidigt i vårdrelationen diskutera vilka ord som bör användas kan kommunikationen personcentreras. När patienten stärks genom att bli sedd som en unik individ skapas det förutsättningar för ett gott partnerskap. Slutsats: Slutsatsen som går att dra ur denna litteraturöversikt är att patienter med fetma får utstå lidande till följd av hälso- och sjukvårdspersonals bemötande. Genom personcentrerad vård minskar lidandet för patienten. Det behövs vidare forskning för att kunna implementera personcentrerad vård för denna patientgrupp., 2023-03-23

Bakgrund: När det uppstår en obalans mellan kaloriintag och förbrukning av energi kan det leda till övervikt. Många överviktiga patienter upplever partisk behandling, diskriminering och stigmatisering i sjukvården. Nedsättande behandling äventyrar deras livskvalitet och vård. Som sjuksköterska är det av vikt att vara lyhörd gentemot patienter samt se människan bakom kroppen. Enligt tidigare forskning ska sjuksköterskan stödja och vägleda patienten med övervikt till att påbörja och genomföra hälsosammare val, exempelvis kostförändring och fysisk aktivitet. Syfte: Patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid övervikt. Metod: I denna studie användes metoden allmän litteraturöversikt, där databaserna som valdes ut var Cinahl Complete och PubMed. Åtta vetenskapliga artiklar av kvalitativ design valdes som sedan kvalitetsgranskades samt analyserades enligt Fribergs metod. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman med två subteman i varje huvudtema. Första huvudtemat var: Främjande faktorer för livsstilsförändringar vid övervikt med två subteman: Betydelsen av socialt stöd och Betydelsen av motivation. Andra huvudtemat var: Hindrande faktorer för livsstilsförändringar vid övervikt med två subteman: Upplevelser av skuld och skam och Upplevelser av stigmatisering och fördomar. Sammanfattning: Patienter upplevde att stöd från familjemedlemmar och personer med liknande situation samt motivation var främjande faktorer för goda livsstilsförändringar och lyckad viktnedgång. Patienterna kände en lättnad när de fick stöd från familj, vänner och sjukvården och en ökad motivation samt livskvalité när de fick information och utbildning från vårdpersonal. När patienterna upplevde stigma, fördomar och negativa uppfattningar om sig själva, gav det känslor av skuld och skam, vilket hindrade patienten från att göra livsstilsförändringar., Background: When there is an imbalance between calorie intake and energy expenditure, it can lead to obesity. Many obese patients experience biased treatment, discrimination and stigmatization in healthcare. Degrading treatment jeopardizes their quality of life and care. According to previous research, the nurse should support and guide the overweight patient to initiate and implement healthier choices, for example dietary change and physical activity. Aim: Patients experiences of lifestyle changes in overweight. Method: General literature review, where the databases were Cinahl Complete and PubMed. Eight scientific articles of qualitative design were selected and analyzed according to Friberg's method. Results: Two main themes emerged with two subthemes in each main theme. The first theme: Promoting factors for lifestyle changes in obesity with two subthemes: The importance of social support and the importance of motivation. The second theme: Hindering factors for lifestyle changes in overweight with two subthemes: Experiences of guilt and shame and Experiences of stigmatization and prejudice. Summary: Patients felt that support from family members and people with a similar situation and motivation were promoting factors for good lifestyle changes and successful weight loss. Patients felt a sense of relief when they received support and an increased motivation and quality of life when they received information and education from healthcare professionals. The patients experienced stigma, prejudice and negative perception of themselves, it gave feelings of guilt and shame, which prevented the patient from making lifestyle changes.

Bakgrund: Övervikt och fetma är idag ett globalt folkhälsoproblem som ökar världen över. Tillstånden kan leda till följdsjukdomar som cancer, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes typ 2 vilket vidare kan orsaka förtidig död. Utöver det kan tillstånden även leda till psykisk ohälsa och depression. Det är därför viktigt att sjuksköterskor arbetar hälsofrämjande och ger hälsoråd till personer med övervikt och fetma. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta hälsofrämjande med personer som har övervikt och fetma inom hälso- och sjukvården. Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på sju artiklar med kvalitativ metod har analyserats utifrån Friberg (2017) analysmodell. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier som var behov av att motivera personer till livsstilsförändringar och utmaningar inom det hälsofrämjande arbetet.De följs av fyra underkategorier som beskriver huvudrubrikerna mer ingående. Slutsats: Det framkom att skapandet av goda relationer och användning av motiverande samtal upplevdes som positivt och givande för att sjuksköterskor ska kunna arbeta mer personcentrerat.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett globalt hälsoproblem somår 2016drabbade1.9 miljarder människor. Individer med fetma har en högre förekomst av psykisk ohälsa. Ångest och depression drabbar cirka 600 miljoner människor per år och är de två vanligaste formerna av fetmarelaterad psykisk ohälsa. En viktminskningsmetod som har haft goda resultat på lång sikt är bariatrisk kirurgi. Sjuksköterskans postoperativa roll omfattar identifiering av patientens individuella vårdbehov och vården därefter. Syfte: Syftet med studien var att undersöka psykisk hälsa hos patienter efter fetmakirurgi. Metod: En litteraturstudie genomfördes som baserades på åttaresultatartiklar vilka granskades och kategoriserades efter likheter och olikheter. Resultat: Resultatet sammanställdes enligt två olika resultatkategorier: Förändring i psykisk hälsa efter fetmakirurgi -tidsperspektivsamt Förändring i psykisk hälsa efter fetmakirurgi -livsstilsperspektivet. Konklusion: Den psykiska hälsan förbättrades det första året efter fetmakirurgin men stagnerade därefter. Vissa studier visade även att den psykiska hälsan försämrades postoperativt. I samband med fetmakirurgi bör den psykiska-och fysiska hälsan behandlas likvärdigt då de båda är viktiga faktorer som kan relateras till en förändrad livsstil. Sjuksköterskor bör erbjudas mer resurser för dessa patienter för att främja en personcentrerad vård och därmed öka chansen till goda postoperativa resultat., Background: Obesity and overweight is a worldwidehealth concern which in 2016 affected1.9 billion people. Individuals with obesity have a higher risk of mental health problems. Anxiety and depression affectabout 600 million people every year and are two of the mostcommon forms of obesity related mental health illnesses. The nurse’spostoperative role includes identifying patients' individual healthcare needs and to adapt the care thereafter. Aim: The aim of the study was to examine the mental health of patients after bariatric surgery. Method: A literature review was conducted based on eight result articles which were reviewed and categorized after similarities and differences. Findings: The findings were compiled into two main categories: Changes in mental health after bariatric surgery -time perspective and Changes in mental health after bariatric surgery -lifestyle perspective. Conclusion: The mental health improved the first year after the bariatric surgery but stagnated thereafter. Some studies showed that themental health worsened postoperative. In regard tobariatric surgery should the physical-and mental health be treated equal since they both are important factors that can be related to a change in lifestyle. Nurses should be offered more resources for these patients to promote an individually based healthcare and thus increasing the chances of positive postoperative results.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett av samtidens största hot mot den globala folkhälsan. Människor med övervikt och fetma utsätts för stigmatisering och fördomar såväl i samhället som inom vården. Stigmat alstrar ohälsa och många patienter med övervikt och fetma uppger ett såväl fysiskt som psykiskt lidande. Sjuksköterskor inom primärvården har ett stort ansvar i arbetet mot övervikt och fetma då primärvården ofta är den första vårdinrättning patientgruppen kommer i kontakt med. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter med övervikt och fetma inom primärvården. Metod: En kvalitativ allmän litteraturöversikt med en induktiv ansats genomfördes. Resultatet består av 10 originalartiklar som analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet genererade två huvudkategorier; 1) Möjligheter i möten samt 2) Hinder i möten. Fyra tillhörande underkategorier identifierades. Dessa påvisade hur sjuksköterskorna redogjorde för en bristande konsensus avseende bemötande och behandling av patientgruppen. Slutsatser: Mer kunskap avseende bemötande samt behandling av patienter med övervikt och fetma behövs bland sjuksköterskor inom primärvården., Background: Overweight and obesity is one of today's greatest threats to global public health. People with overweight and obesity are exposed to stigma and prejudice both in society and in healthcare. The stigma generates ill health and many patients with overweight or obesity report both physical and mental suffering. Nurses in primary care have a responsibility in the work against overweight and obesity as primary care often is the first care facility the patient group meets. Purpose: To describe nurses' experiences of meeting patients with overweight and obesity in primary care. Method: A qualitative general literature review with an inductive approach was implemented. The result consists of 10 original articles analyzed based on qualitative content analysis. Results: The result generated two main categories; 1) Opportunities in meetings and 2) Obstacles in meetings. Four associated subcategories were identified. These showed how the nurses reported a lack of consensus regarding the treatment of the patient group. Conclusions: More knowledge regarding the treatment and treatment of patients with Overweight and obesity is needed among primary care nurses.

Fetma och övervikt är sjukdomstillstånd som ökar världen över. Med fetma och övervikt ökar risken för flertalet sjukdomar, däribland hjärt-kärlsjukdomar. Fetma och övervikt behandlas främst med energiunderskott där individen själv har stor möjlighet att påverka sin behandling. Sjuksköterskan har ett ansvar att arbeta hälsofrämjande och stärka patienter i sin egenvård. Syftet är att undersöka effekterna av sjuksköterskans roll vid livsstilsförändringar hos patienter som lider av fetma och övervikt. Metoden är en litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa data har analyserats. Dataanalysen har gjorts där likheter och skillnader har identifierats för att sedan sorterats in i olika teman. Resultatet delas in i tre huvudteman, “att erbjuda fysiska möten för patienten”, “bedriva patientundervisning” och “stöttning genom digitala hjälpmedel” och sex subteman “att anordna gruppträffar”, “att erbjuda motiverande samtal”, “erbjuda patienten ny kunskap”, “att tillhandahålla en handlingsplan för patienten”, “att tillhandahålla interaktiva webbplatser” och “påminnelser genom sms och e-mail” som visar olika tillvägagångssätt hur sjuksköterskan kan ha en stöttande roll vid livsstilsförändringar för patienter med fetma och övervikt. Tillvägagångssätten inkluderar både fysiska träffar och hur digitala hjälpmedel kan fungera som en hjälp. Diskussionen tar upp huvudfynden som visar att de fysiska träffarna varit mest framträdande där motiverande samtal visat sig haft god effekt på patienternas livsstilsförändringar. Andra vetenskapliga artiklar påvisar liknande resultat där motiverande samtal varit ett framgångsrikt sätt för att inta en stödjande roll. Sammanfattningsvis anses resultatet kunna bidra till livsstilsförändringar med goda resultat som inte kräver stora resurser från vårdens sida.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett globalt problem som har ökat sedan 1975. Syfte: att undersöka skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med barn mellan 13 och 18 år som har övervikt eller fetma inom skolhälsovården. Metod: Systematisk litteraturöversikt av kvalitativ metod. Endast artiklar av kvalitativ metod är valda från två databaser, CINAHL Plus samt MEDLINES Pubmed. De valda 15 artiklarna analyserades med hjälp av en integrerad analys. Resultat: Litteraturstudien lyfter tre huvudfynd vilka är BMI som verktyg som är det vanligaste verktyget att använda vid hälsokontroller inom skolhälsovården. Det andra huvudfyndet är skolsköterskornas upplevda svårighet med att arbeta hälsofrämjande på grund av bristande kunskap och motivation bland elever och föräldrar. Sista huvudfyndet beskriver skolsköterskornas upplevda arbetssituation vilka kan bero på en hög arbetsbelastning och tidsbrist. Konklusion: Skolsköterskor tycker att samhället behöver införa fler verktyg som kan användas för att identifiera övervikt och fetma inom skolhälsovården. Skolsköterskor upplever även att det är av betydelse att öka kunskapen och medvetenheten bland barn och föräldrar för att öka motivationen till hälsosamma levnadsvanor. Skolsköterskor anser att samhället bör öka de ekonomiska förutsättningarna och resurserna för att skapa en god arbetsmiljö som kan ha en positiv inverkan på elevers vård och hälsa, men även att yrket blir attraktivt.

Bakgrund: Övervikt och fetma hos barn är ett växande problem både på global och nationell nivå. Antalet överviktiga barn har tiodubblats de senaste 40 åren samtidigt som det ökar i både låg- och höginkomstländer. Distriktssköterskan ska arbeta hälsofrämjande, informera om goda levnadsvanor, råda, handleda samt ge stöd till familjen. Övervikt och fetma hos barn har blivit ett allt större hälsoproblem. Kunskapen är viktig för att urskilja samhällsproblemet och initiera förebyggande arbete i tid. Syfte: Belysa distriktssköterskans erfarenheter av hälsofrämjande arbete mot övervikt och fetma hos barn till och med tolv år inom barn- och skolhälsovården. Metod: En systematisk kvalitativ litteraturöversikt baserad på 14 kvalitativa studier sammanställdes genom integrerad tematisk analys för att besvara studiens syfte. Artiklarna söktes i tre vetenskapliga databaser, CINAHL Complete, MEDLINE samt PSYCINFO. Resultat: Två huvudteman och sju subteman identifierades under analysen för att sedan bilda ett resultat. Sammantaget beskriver övergripande faktorer och utmaningar som påverkar distriktssköterskans arbete. Resultatet visade att socioekonomiska och kulturella faktorer påverkade, stigmatiseringen hade en inverkan, att bygga relationer med barn och föräldrar är en viktig del. Det förekom organisatoriska utmaningar, brist på verktyg för att kunna hantera ett känsligt och komplext ämne, behov av verktyg för att kunna erbjuda behandling på ett effektivt sätt samt olika strategier och verktyg var viktiga komplement i arbetet. Konklusion: Ur resultatet framkom att det hälsofrämjande arbetet ska påbörjas så tidigt som möjligt samt behöver arbetet prioriteras genom mer utbildning, tid och resurser. Vidare uppfattas övervikt och fetma som ett känsligt ämne.

Today, the dog (Canis lupus familiaris) is a common companion animal all over the world and there are currently 1 100 000 registered dogs in Sweden. Globally we currently have a growing problem with obesity in both humans and animals. Many dogs live a life closely linked to humans, which means that their routines are mainly controlled by humans. As obesity has become a growing prob-lem in the human population, it has also become a bigger problem in the world´s dog population. Overweight has been observed in more than half of the developed countries dog population. More-over, it has been reported that dog owners often underestimate the body condition score on their own dog. One factor that affect the increased frequency of the overweight dogs is that large parts of their daily lives are spent sedentary. In many other studies have found a connection between physical activity and dogs’ BCS. Another factor that affects the BCS is the design of feeding and activation routines. Since overweight in dogs is associated with several diseases that reduces the affected individual’s life quality and lifespan, it is important to investigate the causes of overweight. This study has reviewed surveys from the “Life with my Dog” project conducted at the Swedish University of Agricultural Sciences (SLU). The purpose of this study was to investigate whether there was any correlation between physical activity and BCS in young dogs in Sweden. The aim was also to investigate whether there was any correlation between dog owners’ visual estimation of the dogs’ body condition score based on images and the palpable assessment made by the dog own-ers. The results showed that only a small proportion of the dogs included were overweight at the age of 13 months. Moreover, the owners’ palpable BCS corresponded well with their BCS based on image comparisons. The results also showed that the physical activities’ type and amount partly had an impact on the young dogs’ BCS. The dogs that were reported

Många katter i dagens samhälle är överviktiga, vilket kan få betydande negativa konsekvenser för deras hälsa och välmående. Flera studier har emellertid visat att det är svårt att uppnå långsiktig viktminskning hos katter när det genomförs i hemmiljö och många ägare avbryter viktminskningen innan katten nått sin målvikt. Av de som fullföljer viktminskningen är det dessutom många katter som sedan går upp i vikt igen. Genom att förstå vad som gör viktminskning utmanande för kattägare liksom vad som skulle kunna motivera dem till att minska sin katts vikt, kan förhoppningsvis mer effektiva viktminskningsprogram utformas. Syftet med arbetet var därför att studera kattägares motivation, tillvägagångssätt och upplevda utmaningar vid viktminskning av sin överviktiga katt. Ovanstående ämnen undersöktes genom en onlinebaserad enkät som distribuerades via sociala medier till ägare som hade försökt minska vikten hos sin överviktiga katt. Att förbättra kattens hälsa var det som i högst grad hade motiverat deltagarna. De strategier deltagarna använde sig av inkluderade att minska mängden foder och att på andra sätt reducera energiintaget via födan, vilket överensstämmer med de rekommendationer som finns för viktminskning. Att kontrollera kattens födointag var den största utmaningen för kattägarna. En relativt stor andel av katterna hade lyckats minska i vikt, men många hade också ökat i vikt igen på nytt inom ett halvår, vilket i kombination med tidigare studier bekräftar att långsiktig viktminskning är svårt att uppnå. Resultatet indikerade också att många av de utmaningar och motiverande faktorer som observerats hos människor och andra djurslag även förekommer bland kattägare, men att det fanns en stor variation i åsikter. Detta belyser ytterligare vikten av att nyansera diskussionen kring viktminskning och att viktminskningsplaner individanpassas. I tidigare litteratur har beteendeförändringar föreslagits vara en viktig utmaning vid viktminskning av katter, varför ett av måle, Overweight is a highly prevalent problem in cats associated with several diseases and a decreased wellfare. Achieving long-term weight loss can, however, be challenging and many cats never reach their ideal weight. A substantial percentage of cats that achieve their target weight subsequentially regain weight. Through improved understanding of what makes weight loss in cats challenging for their owners as well as what motivates owners with overweight cats to pursue weight loss, hopefully more effective weight loss programs can be developed. The aim of this study was to determine motivators, strategies, and perceived barriers to weight loss of their cat among cat owners. To explore these subjects an online-based survey was distributed through social media to cat owners with previous experience of attempting weight loss in their overweight cat. Among the participants, improving the cat’s overall health and well-being was considered the most important reason to pursue weight loss. In accordance with recommendations regarding weight loss in cats, the most common strategies among the participants were related to dietary caloric restriction, primarily through reducing the daily amount of food. However, controlling the cat’s food intake was also considered the most significant challenge for owners. Despite this, relatively many cats had successfully lost weight, although like earlier studies many subsequently gained weight within six months’ time. Overall, the results of the study indicated that many of the motivators and barriers observed during weight loss in humans and other species, also exist among cat owners. There were, however, a wide range of opinions among cat owners regarding these subjects, which further highlights the importance of more personalized weight loss plans. Changes in the cat’s behavior have been mentioned in previous literature as important challenges during weight loss. Another aim of this study was therefor to explore how this affects the weight

Introduktion: Barnfetma är ett globalt folkhälsoproblem som växer i snabb takt.Obehandlad övervikt och fetma bland barn kan leda till kroniska följdsjukdomar ivuxenlivet, såsom högt blodtryck, förstadier till diabetes typ-2, psykisk ohälsa samt förtidigdöd. En hög frekvens av emotionellt ätande bland barn och unga har visat sig ha sambandmed barnfetma. Emotionellt ätande (EE) handlar om att känslor hanteras genom att ätamat vilket kan leda till ökat kaloriintag. Möjliga orsaker som förknippats med EE bland barnär bland annat föräldrastilar, det vill säga föräldrarnas beteende och förhållningssätt tillmat och matsituationen. Syfte: Litteraturöversikten syftade till att undersöka föräldrastilarsom kan orsaka emotionellt ätande bland barn och unga. Metod: En struktureradlitteraturöversikt användes där en tematisk analys utfördes på nio vetenskapligaoriginalartiklar. Resultat: Föräldrastilar som orsakade EE bland barn var: föräldrar somanvände mat som belöningsmetod för gott beteende, önskvärt beteende eller för att mildraett temperamentsfullt barn till lugn. Andra föräldrastilar var då föräldern begränsadebarnets matintag på grund av oro för viktuppgång samt förälderns brist på hantering avnegativa känslor såsom stress och ångest vilket hanterades genom att använda mat somstrategi för att mildra de negativa känslorna. Specifikt moderns hantering av negativakänslor och moderns egna emotionella ätande orsakade EE bland barn. Slutsats: Att förståhur sociala kognitiva processer påverkar känslomässig reglering och ätbeteende kan stödjautvecklingen av förebyggande och terapeutiska strategier för behandling av barnfetma., Introduction: Childhood obesity is a global public health problem that is growing at arapid pace. Untreated overweight and obesity among children can lead to chronic diseasesin adulthood. A high frequency of emotional eating among children and adolescents hasbeen shown to be associated with childhood obesity. Emotional eating (EE) is aboutemotions being managed by eating food which can lead to increased calorie intake. Possiblecauses associated with EE among children include parenting styles, that is, parentalbehavior and approach to food and the food situation. Aim: The literature review aimed toinvestigate parenting styles that can cause emotional eating among children andadolescents. Method: A structured literature review was used in which a thematic analysiswas performed on nine original scientific articles. Results: Parenting styles that caused EEamong children were: parents who used food as a method for good behavior, desirablebehavior, or to soften a temperamental child to calm. Other parenting styles were when theparent restricted the child's food intake due to concerns about weight gain and the parent'slack of coping with negative emotions such as stress and anxiety which was managed byusing food as a strategy to mitigate the negative emotions. Specifically, the mother's dealingwith negative emotions as well as the mother's emotional eating caused EE among children. Conclusion: Understanding how social cognitive processes affect emotional regulationand eating behavior can support the development of preventive and therapeutic strategiesfor the treatment of childhood overweight and obesity.

Sjuksköterskors erfarenheter av att genomföra hälsosamtal för barn och ungdomar med övervikt/fetma Abstrakt Bakgrund: Sjuksköterskor i barnhälsovården (BHV) och elevhälsan har ett viktigt uppdrag med att främja barns hälsa och motverka ohälsa. I Sverige går nästan alla föräldrar på hälsobesöken på BHV, trots detta ökar antalet överviktiga barn varje år. Under de sista 20 åren har antalet barn med övervikt i Sverige procentuellt fördubblats och antalet barn med fetma femdubblats. Motiv: Idag finns få studier som berör sjuksköterskors erfarenheter av att ta upp övervikt/fetma med vårdnadshavare och deras eventuella motstånd till ämnet. Studien beskriver hur sjuksköterskor går tillväga för att lyfta ämnet kring övervikt även om motstånd finns hos vårdnadshavaren. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att genomföra hälsofrämjande samtal för barn och ungdomar med övervikt/fetma. Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats användes. Enkät med fritextsvar skickades ut till sjuksköterskor inom barnhälsovården/elevhälsan på olika geografiska platser i Sverige. Studien genomfördes våren 2022. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskor upplever svårigheter att lyfta ämnet i ett hälsofrämjande samtal. Orsakerna är flera, rädsla för att kränka, brist på tid, skapa komplex, samt oförstående eller defensiva föräldrar är några exempel. Det framkom att det saknas nationella riktlinjer för hur sjuksköterskor ska gå tillväga i de fall när vårdnadshavare/elever tackar nej till behandling vid övervikt/fetma. Resultatet visar även på möjligheter i samtalen. Till exempel kan motiverande samtal, bilder, skapa relationer samt att ge tid och att lyssna underlätta och öka chansen till förändring i samtalen. Konklusion: Slutsatsen av resultatet i studien visar att ny forskning och kunskap behöver nå ut i samhället. Om kunskapen ökar i samhället, kan stigmatiseringen minska och ämnet bli lättare att lyfta. Nationella riktlinjer behövs för at, Nurses' experiences of conducting health interviews aimed at overweight / obese children and adolescents Abstract Background: Nurses in child health care (BHV) and student health have an important task in promoting children's health and counteracting ill health. In Sweden, almost all parents go on health visits to BHV, despite this, the number of overweight children increases every year. During the last 20 years, the number of overweight children in Sweden has doubled in percentage terms and the number of children with obesity has increased fivefold. Motive: Today there are few studies that concern nurses' experiences of addressing overweight / obesity with guardians and their possible resistance to the subject. The study describes how nurses go about daring to raise the issue of obesity even if there is resistance among guardians. Aim: The aim of the study was to describe nurses' experiences of conducting health-promoting conversations for children and adolescents with overweight / obesity. Method: A qualitative design with an inductive approach was used. A questionnaire with free text answers was sent out to nurses in child health care / student health in different geographical locations in Sweden. The study was conducted in the spring of 2022. Results: The results show that nurses experience difficulties in raising the issue in a health-promoting conversation. The reasons are several, fear of offending, lack of time, creating complexes, as well as incomprehensible or defensive parents are some examples. It emerged that there are no national guidelines for how nurses should proceed in cases where guardians / students refuse treatment for overweight / obesity. The results also show opportunities in the conversations to facilitate change, such as motivational conversations, pictures, creating relationships and giving time and listening. Conclusion: The conclusion of the result of the study shows that new research and knowledge need to reach out to society. I

Bakgrund: Övervikt och fetma ökar i Sverige i dag. Ett BMI över 30 ökar markant risken för följdsjukdomar och för tidig död. Inom primärvården är det ofta distriktssköterskan som möter och initierar behandling av denna patientgrupp. Forskning visar att patienter som har övervikt eller fetma upplever diskriminering, skam och brist på värdighet och empati i kontakten med hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att belysa distriktssköterskors attityder till vuxna patienter som har övervikt eller fetma inom primärvården.Metod: I examensarbetet användes en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Intervjuer genomfördes med nio distriktssköterskor som arbetade inom primärvården. Resultat: I resultatet framkom tre teman: Att skapa en vårdande relation, att se kroppen och att förändra. Under dessa tre teman beskrevs den vårdande relationen som en förutsättning för förändring. Genom att se kroppen kunde distriktssköterskorna få information angående patienternas levnadsvanor. Det visade sig även finnas hinder för viktnedgång. Konklusion: Detta examensarbete beskriver komplexiteten i att som distriktssköterska vårda patienter som har övervikt eller fetma. Detta utifrån att övervikt och fetma är ett känsligt ämne att samtala om. En fungerande vårdande relation är förutsättningen för ett framgångsrikt hälsofrämjande arbete. Utifrån denna kunskap finns möjligheten att utveckla vården och mötet med denna patientgrupp., Background: Overweight and obesity are on the rise in Sweden today. A BMI over 30 significantly increases the risk of consequential diseases and premature death. It is often the primary care nurse who meets and initiates treatment of this patient group in the primary care. Research shows that patients who are overweight or obese experience discrimination, shame and lack of dignity and empathy in contact with the health care system.Aim: The aim of this thesis was to highlight primary care nurses' attitudes towards adult patients who are overweight or obese in the primary care.Method: The degree project used a qualitative content analysis with an inductive approach. Interviews were conducted with nine primary care nurses who worked in primary care.Results: The results revealed three themes: Creating a caring relationship, looking at the body and to changing. Under these three themes, the caring relationship was described as a prerequisite for change. By seeing the body, the informants were able to obtain information about the patients' living habits. There were also obstacles to patients losing weight. Conclusion: This thesis describes the complexity of caring for patients who are overweight or obese as primary care nurse. This is on the basis that overweight and obesity is a sensitive topic to talk about. A functioning caring relationship is the prerequisite for successful health promotion work. Based on this knowledge, there is anopportunity to develop care and the meeting with this patient group.

Bakgrund: Övervikt och fetma hos elever är ett växande problem i samhället. Majoriteten av insatser som görs förebyggande sker i skolmiljö. Tidigare forskning visar att samtal om övervikt och fetma är utmanande för skolsköterskor. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors erfarenheter av samtal med elever och föräldrar om övervikt eller fetma. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med 8 skolsköterskor. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer och analyserades genom manifest tematisk analys med induktiv ansats. Resultat: Av skolsköterskornas erfarenhet varierar den känslomässiga responsen i samtal om övervikt och fetma och både positiva och negativa reaktioner framkommer. Det finns ett behov av att använda strategier i samtal för att förmedla kunskap vilket gör att skolsköterskorna lägger fokus på hälsoaspekten för att skapa förståelse. Det framkom att utmaningar kan uppstå i samtal om övervikt och fetma. De största utmaningarna som beskrivs är brist på insikt och motivation samt utmaningar i föräldraansvaret. Skolsköterskorna uttrycker även ett behov av bättre stöd och samarbete. Slutsats: Samtal om övervikt eller fetma är utmanande för skolsköterskor och ämnet beskrivs som svårt och känsloladdat. Den känslomässiga responsen i samtalen varierar vilket innebär att samtalen behöver anpassas utifrån elevens och föräldrarnas förutsättningar. Även om skolsköterskor använder liknande strategier saknas en struktur för hur samtal ska föras vilket leder till att samtalen sker på olika sätt. Därav finns ett behov av vidare forskning i ämnet för att göra det möjligt att ge ytterligare stöd till skolsköterskor i samtal om övervikt eller fetma., Background: Overweight and obesity in students is a growing problem in society. The majority of preventive efforts are made in a school environment. Previous research shows that conversations about overweight and obesity are challenging for school nurses. Aim: The aim of this study was to illustrate school nurses' experiences of conversations with students and parents about overweight or obesity. Method: A qualitative interview study was conducted with 8 school nurses. Data was collected through semi-structured interviews and analyzed through manifest thematic analysis with an inductive approach. Results: From the school nurses' experience, the emotional response in conversations about overweight and obesity varies and both positive and negative reactions emerge. There is a need to use strategies in conversations to convey knowledge, which leads to school nurses focusing on the health aspect to create understanding. It emerged that challenges can arise in conversations about overweight and obesity. The biggest challenges described are lack of insight and motivation as well as challenges in the parental responsibility. The school nurses also express a need for better support and cooperation. Conclusion: Conversations about overweight or obesity are challenging for school nurses and the subject is described as difficult and emotionally charged. The emotional response in the conversations varies, which means that the conversations need to be adapted based on the student's and parents' conditions. Even though school nurses use similar strategies, there is no structure for how conversations should be conducted, which leads to information being given in different ways. Hence, there is a need for further research in the subject to make it possible to provide additional support to school nurses in conversations about overweight or obesity.

Bakgrund: Fetma är ett växande problem världen över, som ger en ökad risk för bland annat hjärt-kärlsjukdomar och diabetes typ 2. Fetmans uppkomst påverkas av olika faktorer som miljö, genetik och livsstil. Sjuksköterskans uppgift är att ge en jämlik vård med respekt för människors lika värde. Studier visar att personer med fetma undviker vården på grund av rädsla för ett dåligt bemötande. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors attityder till vuxna personer med fetma. Metod: Allmän litteraturöversikt med nio kvantitativa och en kvalitativ artikel, vilka hittades genom databassökningar i PubMed, Cinahl complete och PsychInfo. Dataanalysen utfördes i fyra steg enligt Fribergs metod. Resultat: Fem teman växte fram ur resultatet: Fördomar och stereotypa föreställningar, kunskap om fetmans uppkomst och viktkontroll, attityder relaterade till demografiska faktorer, sjuksköterskornas egen vikt och kroppsuppfattning, attityder i omvårdnadsarbetet. Sammanfattning: Fetma är en komplex sjukdom som påverkas av en rad faktorer. En förenklad bild av sjukdomens uppkomst leder till mer fördomar. Att medvetandegöra samhällets normer om hälsa och kroppar kan sjuksköterskor upptäcka egna fördomar. Fortbildning kan ge sjuksköterskor en bättre kunskap vilket kan påverka deras attityder. En etisk diskussion rörande individens kontra samhällets ansvar samt påverkbara faktorer är av vikt så att sjuksköterskor sätter upp rimliga mål för patienterna., Background: Obesity is a growing problem worldwide, which increases the risk of, among other things, cardiovascular disease and type 2 diabetes. The onset of obesity is affected by various factors such as the environment, genetics and lifestyle. The nurse's task is to provide equal care with respect for the equal value of human beings. Studies show that people with obesity avoid care due to fear of poor treatment. Aim: The aim was to describe nurses' attitudes towards adult patients with obesity. Method: General literature review with nine quantitative and one qualitative article, which were found through database searches in PubMed, Cinahl complete and PsychInfo. The data analysis was performed in four steps according to Friberg's method. Results: Five themes emerged from the results: prejudices and stereotypical perceptions, knowledge about factors, causation and weight control of obesity, attitudes related to demographic factors, nurses' own weight and body perception, attitudes in nursing care. Summary: Obesity is a complex disease that is affected by a number of factors. A simplified explanation of the etiology of obesity leads to more prejudice. Awareness about society's norms about health and body images, may help nurses to discover their own prejudices. Education can give nurses more knowledge, which may affect their attitudes. An ethical discussion whether responsibility and controllability is placed on individuals or society is important so that nurses sets reasonable goals for the patients.

Bakgrund Obesitas beskrivs som onormal eller överdriven fettansamling, som kan påverka hälsan. Eftersom obesitas är ett växande problem runt om i världen så kommer hälso- och sjukvårdspersonal träffa på personer med obesitas allt mer. Målet med Hälso- och sjukvårdslagen är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Den vård som hälso- och sjukvårdspersonal ger, ska ges med respekt och utifrån alla människors lika värde. Syfte Syftet var att belysa attityder bland hälso- och sjukvårdspersonal till patienter med obesitas. Metod Denna icke- systematiska litteraturöversikt utgick från 15 vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ och mixed ansats. Artiklarna valdes noga ut genom utformade söktermer relevanta för syftet, och inhämtades från databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna granskades utifrån Sophiahemmet högskolas granskningsmall och därefter gjordes en integrerad dataanalys, där data från artiklarna sorterades in i kategorier. Resultat Litteraturöversiktens resultat belyser attityder som finns hos hälso- och sjukvårdspersonal till personer med obesitas. Resultatet visar att attityderna var kritiska, fördomsfulla, ansvarsfulla samt empatiska, där de kritiska och fördomsfulla attityderna var överrepresenterade. Slutsats Det finns attityder hos hälso- och sjukvårdspersonal om personer med obesitas. Attityderna är övervägande kritiska och fördomsfulla, vilket kan bidra till ett ökat vårdlidande, sjukdomslidande och livslidande för dessa patienter. Attityderna kan ändras genom känslighetsträning., Background Obesity is described as an abnormal or excessive fat accumulation, which can affect health. As obesity is a growing problem around the world, healthcare professionals will encounter people with obesity more often. The purpose of Swedish healthcare legislation is good health and care on equal terms for the entire population. The care provided by health care professionals must be given with respect and dignity and based on the equal value of all people. Aim To illustrate attitudes among healthcare professionals regarding patients with obesity. Method The non-systematic literature review was based on 15 scientific articles with quantitative, qualitative and mixed design. The articles were carefully selected through formulated search terms, and then retrieved from the databases, CINAHL and PubMed. The articles were then reviewed based on Sophiahemmet Universitys review template and then integrated via data analysis. The articles were then sorted into categories. Results The results of the literature review illustrate attitudes of health care professionals towards people with obesity. The results show that the attitudes were critical, prejudiced, responsible and empathetic, where the critical and prejudiced attitudes were overrepresented. Conclusions There are attitudes among health care professionals about people with obesity. The attitudes are predominantly critical and prejudiced, which can contribute to increased care suffering, disease suffering and life suffering for these patients. Attitudes can be changed through sensitivity training.

Bakgrund: Övervikt och fetma har ökat dramatiskt under de senaste åren och idag ett problem både nationellt och globlt. Vid svår fetma och övervikt görs olika kiruriska ingrepp. gastric bypass är ett av de vanligaste ingreppen som görs i Sverige. Det sker förändringar i personens levnadsvanor efter ingreppet. Matintaget blir mindre och personen går ner i vikt. Samtidigt blir det förändringar i sociala relationer och den psykiska hälsan. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelser av hälsa efter en Gastric bypass operation. Metod: Metoden var en allmän litteratuöversikt enligt Friberg metod med en kvalitativ anstas. Nio artiklar valdes för studiens resultat. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier som beskrev patientens upplevelse av hälsa efter en Gastric bypass operation: betydelsen av ändrade levnadsvanor, känslors påverkan efter operation och sociala perspektivets inflytande efter operation. Slutsats: Stöd från närstående, familjer och sjuksköterskan har en stor betydelse i personers upplevelse av hälsa efter en Gastric bypass.

Bakgrund: Övervikt och fetma kan ge konsekvenser för både individ och samhälle, individen riskerar kroniska sjukdomar, förkortad livslängd och en generellt försämrad livskvalitet. Motiverande samtal är beprövad samtalsmetodik som syftar till att stärka individens egen motivation och åtagande till förändring. Sjuksköterskan har ett omvårdnadsansvar för patienterna och bör arbeta personcentrerat. Syfte: Syftet var att belysa motiverande samtal som hälsofrämjande omvårdnadsåtgärd för patienter med övervikt och fetma. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med induktiv ansats, där tolv resultatartiklar inkluderades, bearbetades och kategorier skapades. Resultat: Resultatet visade på positiva förändringar för patienter som genomgått motiverande samtal. Många patienter visade på viktminskning, ökad fysisk aktivitet, förbättrad nutrition, ökat välbefinnande och en bättre patient och vårdpersonals-relation. Resultatet mynnade ut i tre huvudkategorier Livsstilsförändringar, Kroppsliga förändringar och Psykosociala förändringar. Konklusion: Övervikt och fetma är något som kan drabba människor i alla åldrar, där är det utav vikt att sjuksköterskor oavsett val av inriktning och arbetsplats har kunskap kring motiverande samtal och dess positiva inverkan som hälsofrämjande omvårdnadsåtgärd., Background: Overweight and obesity can have consequences for both the individual and society, the individual is at risk of chronic diseases, shortened life expectancy and a generally deteriorating quality of life. Motivational interviewing is a proven conversation methodology that aims to strengthen the individual's own motivation and commitment to change. The nurse has a nursing responsibility for the patients and should work person-centered. Aim: The aim was to shed light on motivational interviewing as a health-promoting nursing measure for patients with overweight and obesity. Method: The study was conducted as a literature study with an inductive approach, where twelve result articles were included, processed and categories were created. Results: The results showed positive changes for patients who underwent motivational interviews. Many patients showed weight loss, increased physical activity, improved nutrition, increased well-being and a better patient-care relationship. The results resulted in three main categories Lifestylecanges, Physicalchanges and Psychosocial changes. Conclusion: Overweight and obesity is something that can affect people of all ages, where it is important that nurses, regardless of choice of focus and workplace, have knowledge about motivational interviewing and its positive impact as a health-promoting nursing measure.

Bakgrund: Fetma är ett snabbt växande folkhälsoproblem som påverkar personers hälsa runt om i världen. Sjuksköterskan spelar en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet med personer med fetma. För att kunna ge en god vård och möta deras behov krävs kunskap om och förståelse för hur det kan vara att leva med fetma. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva med fetma. Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: Att inte känna kontroll över sig själv, Att känna sig misslyckad, Att känna sig missnöjd och längta efter något annat, Att känna sig begränsad av sin kropp, Att känna sig dömd och utsatt för fördomar. Slutsats: Upplevelsen av fetma är komplex och medför en rad utmaningar för den drabbade personen. Det finns ett starkt missnöje relaterat till den stora kroppen och en djup önskan om att gå ner i vikt. Den rådande viktstigmatiseringen gentemot personer med fetma påverkar dem djupt och förvärrar deras redan negativa känslor gentemot sig själva.

Bakgrund: Övervikt och fetma anses vara ett av vår tids största hälsoproblem.Trots rådande riktlinjer för preventivt arbete så fortsätter ökningen och omfattar idag mer än 1,9 miljarder människor världen över, och medför ökad risk att drabbas av följdsjukdomar som diabetes, cancer och hjärt-kärlsjukdomar. Sjuksköterskan har en central roll i omvårdnadsarbetet och sjukdomensutbredning medför att den grundutbildade sjuksköterskan kan träffa på denna patientgrupp i olika instanser av vården. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter kring omvårdnaden av vuxna med övervikt och fetma med fokus på att främja hälsa. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Via databaserna Cinahl och Pubmed togs tolv vetenskapliga artiklar fram vilka användes för att besvara studiens syfte i resultatet. Utvalda studier granskades med hjälp av SBU:s granskningsmall och analyserades med hjälp av metasyntes. Resultat: Resultatet belyste vilka faktorer som påverkade sjuksköterskans omvårdnadsarbete med patientgruppen. Faktorerna medförde att tre huvudteman identifieras: organisation och samverkan i team, kunskap och utbildning samt attityder och bemötande. Utifrån de tre huvudteman kunde ytterligare sju subteman identifieras vilket möjliggjorde en djupare inblick hur omvårdnaden påverkades. Konklusion: Övervikt och fetma är ett komplext hälsotillstånd som kan orsakas av flera olika aspekter. Komplexiteten kan medföra att sjuksköterskans kunskap inte räcker till vilket ställer krav på välfungerande gränsöverskridande arbete mellan olika professioner. Attityder och fördomar har en negativ påverkan på arbetet vilket medför sämre vård och ökar arbetsbelastningen. Mer resurser i form av tid, material, utbildning och riktlinjerbehövs för att sjuksköterskor ska kunna erbjuda god omvårdnad av patientgruppen., Background: Overweight and obesity are considered one of the biggesthealth problems of our time. Despite existing guidelines for preventive work, the increase continues and today affects more than 1.9 billion people worldwide, and entails an increased risk of developing sequelae such as diabetes, cancer and cardiovascular disease. The nurse has a central role in the nursing care, and the prevalence of the disease means that the registered nurse can meet this group of patients in different instances in the care chain. Aim: The purpose of the literature review was to illustrate the nurses' experiences of caring for overweight and obese adults with focus on promoting health. Method: The study was conducted as a literature review with a qualitative approach. With the databases Cinahl and Pubmed, twelve scientific articles were generated which were used to answer the purpose of the study in the result. Selected studies were reviewed using the SBU's review template and analyzed using metasynthesis. Result: The result highlighted the factors that influenced the nurse's work with the patient group. The factors led to the identification of three main themes: organization and collaboration in teams, knowledge and education, as well as attitudes and treatment. Based on the three main themes, another seven sub-themes could be identified, which enabled a deeper insight into how the nursing care was affected. Conclusion: Overweight and obesity are a complex health condition that can be caused by several different aspects. The complexity can result in that the nurse's knowledge is not sufficient, which places demands on well-functioning transcendence work between different professions. Attitudes and prejudices have a negative impact on the work, which leads to poorer care and increases the workload. More resources in the form of time, materials, training and guidelines are needed for the nurses to be able to offer good care to the group of patients.

Syftet med studien är att med hjälp av en kritisk diskursanalys (CDA) analysera hur svensk nyhetsmedia år 2020 konstruerar övervikt och viktnedgång samt hur maktstrukturer kommer till uttryck i samband med detta. Teorierna som används är representationsteorin, stigmatiseringsteorin och biopolitik. Som metod i studien används kritisk diskursanalys för att kunna analysera artiklarna från tidningen. Analysverktyg som används är lexikala val, formella och informella lexikala val, överlexikalisering och strukturella motsättningar. Det empiriska materialet i studien består av citat uttagna från artiklar om ämnena övervikt och viktnedgång i kvällstidningen Aftonbladet under året 2020. Totalt har 28 olika citat analyserats. Studiens resultat visar att Aftonbladets artiklar inom ämnet övervikt och viktnedgång i de flesta fall tenderar att fokusera på utseende. Övervikt konstrueras som något som kräver korrigering med hjälp av disciplinering och deras artiklar utgörs till stor del av hur denna korrigering bör se ut. Slutsatsen är att stigmatiseringen av övervikt upprätthålls och reproduceras av Aftonbladet. Nyliberalism, kommersialism och patriarkala maktstrukturer ligger till grund för hur ämnet framställs i tidningen., The purpose of the study is with the help of a critical discourse analysis (CDA) to analyze how Swedish news media in 2020 construct overweight and weight loss and how power structures are expressed. The theories that have been used are representation theory, stigmatizing theory and biopolitics. The study uses critical discourse analysis to analyze articles from the newspaper. Analysis tools that were used are lexical choices, formal and informal lexical choices, overlexicalization and structural contradictions. The empirical material of the study consists of quotes taken from articles handling the topics overweight and weight loss in the newspaper Aftonbladet during the year of 2020. A total of 28 different quotes have been analyzed. The results of the study show that Aftonbladet's articles regarding the subject overweight and weight loss in most cases tend to focus on appearance. Overweight is constructed as something that requires correction with the help of discipline, and their articles largely consist of what this correction should look like. The conclusion is that the stigmatization of overweight is still maintained and reproduced by Aftonbladet. Neoliberalism, commercialism, and patriarchal power structures form the basis for how the subject is presented in the newspaper.

Bakgrund: Förekomsten av fetma ökar till följd av dålig kost, stillasittande, ärftlighet och att fler väljer motordrivna transportmedel. Fetma ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och flertalet andra komorbida sjukdomar. Att leva med fetma är utmanande och att ta sig ur det osunda leverne som föranlett fetman är inget som görs enkelt. Oftast finns kunskapen om hur, men strategierna som krävs för att lyckas saknas. För de som gjort upprepade försök men misslyckas kan fetmakirurgi vara en alternativ lösning. Syfte: Beskriva patienters upplevelser efter fetmakirurgi. Metod: En sammanställning av resultatet från 12 artiklar har gjorts med tematisk dataanalys. Huvudresultat: Nya fysiska och psykiska utmaningar uppstod efter operation. Den plötsliga kroppsliga förändringen lockade nyfikenhet från omgivningen i både positiv och negativ bemärkelse. En ny mage krävde ett nytt sätt att äta och felsteg resulterade i flera möjliga oönskade konsekvenser såsom gasbildning, illamående, kräkningar, mm. Att plötsligt rasa i vikt medför även en stor mängd överbliven hud. Trots flertalet svårigheter så anser merparten att operationen varit värd mödan. Positiva aspekter som nyvunnen energi, bättre fysisk och psykisk hälsa, sundare leverne, mindre komorbida sjukdomar samt upplevelsen av att ha fått en ny chans i livet. Slutsats: Fetmakirurgi påverkar patienternas liv på flera sätt. Fördelarna grundar sig i bättre sociala relationer och familj, friskare kroppar och en bättre hälsa. Nackdelarna är komplikationer som patienterna drabbats av och förvirrande tankar och känslor. Genom bättre kunskap om patienters upplevelser efter fetmakirurgi kan sjuksköterskor ge bättre och mer närvarande vård till dessa patienter.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett globalt problem som ökar successivt och påverkar individens fysiska och psykiska hälsa. I Sverige har primärvården en central och preventiv roll i samhället dit människor kan söka sig för hjälp med övervikt och fetma. För att förhindra fetmarelaterad sjukdom är medicinsk personal viktig och till deras hjälp finns idag utarbetade riktlinjer för behandling av fetma men saknas för övervikt. Motiv: Patientgruppen med övervikt och fetma är en stor del i samhället. En betydande del av primärvårdens resurser används till patientgruppen på grund av följdsjukdomarna. Allmänläkare och distriktssköterskor behandlar följdsjukdomar och innehar en betydande roll i det hälsofrämjande arbetet. Intentionen i denna studie att beskriva hur allmänläkare och distriktsköterskor arbetar med denna patientgrupp inom primärvården. Syfte: Syftet med studien var att beskriva allmänläkares och distriktsköterskors erfarenheter av arbetet med patienter med övervikt och fetma inom primärvården. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer, där tre allmänläkare och sex distriktsköterskor intervjuades. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier, vara spindeln i nätet och se till helheten, betydelsefulla faktorer som påverkar vid livsstilsförändring och förbättringspotential för behandling av övervikt och fetma. Till dessa hör nio subkategorier. Konklusion: Övervikt och fetma eskalerar och förändringar behövs på flera nivåer för att bromsa utvecklingen. En sammanhållen vårdkedja med flera olika professioner under lång tid krävs för att hjälpa en person genomföra en livsstilsförändring och därmed minska risken för framtida sjukdom.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är ett kroniskt och progressivt tillstånd. En orsak som bidrar till ökad risk för diabetes mellitus typ 2 är övervikt och fetma. Den globala prevalensen för diabetes mellitus typ 2 samt övervikt och fetma ökar för varje år. Sjuksköterskans största hälsofrämjande möjlighet finns i det vardagliga mötet med patienter. Syfte: Var att belysa hälsofrämjande interventioner för individer med övervikt eller fetma. Metod: En allmän litteraturstudie som utgick från vetenskapliga artiklar där resultaten delades in i dataenhetersomkodades. Koderna kategoriserades och strukturerades tematiskt. Resultat: Resultatet baseras på åtta vetenskapliga artiklarsom genereradetrekategorier: sjuksköterskans hälsofrämjande interventioner, att ge hälsofrämjande interventioner och att motta hälsofrämjande interventioner. Att erbjuda hälsofrämjandeinterventioner resulterar i minskadvikt, BMI och midjeomfångtill följd avlivsstilsförändringar såsom ökad fysisk aktivitet och hälsosam kost. Att genomgå en intervention har även betydelse förpatientensmotivation. Oavsett intervention kan sjuksköterskan haen central och stödjande rollför patienten. Konklusion: Genom hälsofrämjande omvårdnadkan sjuksköterskan i samverkan med andra professioner tillhandahålla personcentrerad vård som ökar delaktighet och egenvårdsförmåga hos patienten, en faktor som bidrar till förbättrad hälsa., Background: Type 2 diabetes mellitus is a chronic and progressive condition. Overweight contributes to an increased risk of developing type 2 diabetes mellitus. The global prevalence of type 2 diabetes mellitus, overweightand obesityis increasing every year. The nurse's greatest health-promoting opportunity is found in the everyday meeting with patients. Aim: To illustrate health-promoting interventions for individuals with overweight or obesity. Method: A general literature study based on scientific articles where the results were divided into data units that were coded. The codes were categorized and structured thematically. Results: The results are based on eight scientific articles that generated three categories: the nurse's health promotion interventions, to givehealth promotion interventions and to recieve health promotion interventions. Providing health promotion interventions reduces weight, BMI and waist circumference as a result of lifestyle changes such as increased physical activity and healthy eating. Going throughan intervention is also important for the patient's motivation. Regardless type of intervention, the nurse can have a central and supportive rolefor the patient. Conclusion: Through health-promoting nursing, the nurse in collaboration with other professionals can provide person-centered care that increases the patient's participation and self-care ability, a factor that contributes to improved health.

Bakgrund: Under de senaste decennierna har fetma hos barn eskalerat i Sverige. För barn med fetma är risken stor att fetma kvarstår i vuxen ålder vilket kan innebära många hälsorisker, såväl fysiska som psykiska. Därför finns det behov av att arbeta preventivt i tidig ålder. Elevhälsans medicinska insats som skolsköterskan är en del av, har som uppdrag att arbeta preventivt mot fetma och främja hälsosamma vanor. Skolsköterskan har en betydande roll och goda förutsättningar för ett framgångsrikt preventivt arbete mot fetma hos skolbarn. Skolsköterskan identifierar föräldrar som en viktig komponent i det preventiva arbetet för att kunna ge en god omvårdnad. Genom att skolsköterskan kan knyta det preventiva arbetet till teorin KASAM kan en djupare förståelse fås för hur teorin kan hjälpa skolsköterskan att stödja barnen i skolan. Syfte: Att undersöka skolsköterskans preventiva arbete mot fetma hos barn i skolåldern 6-18 år. Metod: För att svara på syftet gjordes en integrativ litteraturstudie. Tio kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel inkluderades i analysen som gjordes med inspiration av Whittemore och Knafls beskrivning av integrativ innehållsanalys. Resultat: Ur resultatet framkom tre kategorier med åtta tillhörande underkategorier. Kategorierna som framkom var: Informera och kommunicera, med information till barn och föräldrar, samtal om BMI mätning, modell för kommunikation och vara ödmjuk och försiktig. Samverkan kring barnet med samverkan med föräldrar och samverkan med andra professioner som underkategori och Vara en trygghet med tillhörande att stärka barnen psykosocialt och att vara ett stöd för barnen. Slutsats: Studien bidrar till en sammanslagen beskrivning av skolsköterskans preventiva arbete mot fetma. Skolsköterskan ska vara en trygghet för barnen, informera och kommunicera på ett ödmjukt sätt samt samverka med föräldrar och andra professioner. Studien kan användas för att öka kunskapen om skolsköterskans preventiva arbete med skolbarn i ålde

Introduktion/Bakgrund: Majoriteten av den svenska befolkningen lever med övervikt och fetma, om inga åtgärder görs kommer trenden att fortsätta. Samhällets omkostnader för övervikt och fetma år 2016 beräknades till 48,6 miljarder. Grunden i sjuksköterskans hälsofrämjande arbete är personcentrerad vård och det är mötet med patienten som kan leda till livsförändring Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskans arbete med att främja livsstilsförändring hos vuxna med övervikt. Metod Litteraturstudien skrevs utifrån Polit och Beck (2021) nio steg. artiklarna söktes i databaserna Cinahl och PubMed och granskades med Polit och Becks (2021) granskningsmallar. 10 artiklar utgör resultatet. Resultat: Artiklarna resulterade i fyra kategorier- Relationer och kommunikationsstrategier, personcentrerat förhållningssätt, rådgivning och uppföljning. Slutsats: I sjuksköterskans sätt att jobba med livsstilsförändringar hos patienter som hade övervikt eller fetma krävdes ett personcentrerat förhållningssätt med individanpassade rådgivning. Uppföljning var en viktig intervention i sjuksköterskans arbete till livsstilsförändringar.

Bakgrund: Förekomsten av övervikt och fetma ökar hos världens befolkning. Denna ökning ses även hos barn. Övervikt och fetma leder till psykisk och fysisk lidande för individen. Faktorer som inverkar på övervikt och fetma är främst stillasittande och kost. Sjuksköterskan inom barnhälsovården har möjlighet att förebygga övervikt och fetma hos barn, men det finns utmaningar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med övervikt och fetma inom barnhälsovården. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. I studien ingick artiklar av både kvalitativ, kvantitativ och mixed methods design. Dataanalysen genomfördes enligt Bettany-Saltikov och Mcsherrys tillvägagångssätt vid systematisk litteraturstudie. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier med nio tillhörande underkategorier. De tre huvudkategorierna var; Familjens roll och inverkan, Sjuksköterskans förutsättningar i mötet och Samhällets normer och organisationens utformning. Slutsats: I arbetet med övervikt och fetma hos barn upplevde sjuksköterskan både hindrande och främjande faktorer som påverkade arbetet. Relationen med familjen ansågs som central och var avgörande i sjuksköterskans strävan mot att skapa förändring.

Övervikt och fetma hos barn är ett växande problem som utgör ett hot mot folkhälsan globalt, då det ökar risken för fysiska och psykiska hälsoproblem. Att förebyggande åtgärder sätts in i tid är en avgörande faktor. Då de flesta barn går till skolhälsovården kan skolsköterskan spela en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet för barn med övervikt eller fetma. Syftet var att beskriva skolsköterskans erfarenheter av hälsofrämjande arbete för skolbarn med övervikt eller fetma. En systematisk litteraturstudie genomfördes och resultatet baseras på 14 vetenskapliga artiklar. Materialet analyserades genom innehållsanalys. I resultatet framkommer det att stöd från ledningen och ett gott teamarbete möjliggör skolsköterskans hälsofrämjande arbete för barn med övervikt eller fetma. Brist på tid och resurser lyfts fram som utmaningar och vid en hög arbetsbelastning prioriteras andra arbetsuppgifter. Skolsköterskor upplever ett behov av kompetensutveckling för att kunna stödja vårdnadshavare och elever till goda levnadsvanor. Övervikt och fetma är ett känsligt ämne där skolsköterskan behöver arbeta personcentrerat. Slutsatsen är att skolsköterskan kan arbeta hälsofrämjande men behöver resurser i form av stöd, tid och utbildning. Framtida forskning bör undersöka hur skolsköterskan tillsammans med övrig skolpersonal kan införa hälsofrämjande åtgärder för barn med övervikt eller fetma., Overweight and obesity among children pose a threat to public health globally, as it increases the risk of physical and mental health problems. Preventive actions that are implemented at an early stage is a crucial factor. School nurses can play an important role in the health promotion work for children with overweight or obesity. The aim of the study was to describe school nurse's experience of working with health promotion for school children with overweight or obesity. This systematic review is based on 14 scientific articles. The material was analyzed by content analysis. The results shows that support from upper management and teamwork enable the school nurse's health promotion work. Lack of time and resources is highlighted as a challenge. In the event of a high workload, other tasks are prioritized. Competence development was requested to be able to support guardians and students. Overweight and obesity is a sensitive subject where the school nurse needs to work person centred. The conclusion is that the school nurse can promote health improvements, but resources are required, such as support, time and education. Further research should explore how health improving actions for children with overweight or obesity can be implemented by the school nurses in cooperation with other personnel.