Search

Sammanfattning Dammutrivningar blir alltmer vanligt på grund av att många är föråldrade och kostar mer att driva och underhålla än vinsten de ger i energi. Effekten av utrivningar på halten miljögifter i fiskar är relativt okänd, men det finns observationer som indikerar att det dammutrivningar kan minska kvicksilverhalten i fiskar. Syftet med min studie var att undersöka skillnaderna i kvicksilverhalten hos gädda (Esox lucius), mellan sjöar som har fått dammen i sjöutloppet utriven respektive dammen intakt. Jag undersökte 66 provtagningar från 18 oligotrofa svenska skogssjöar. I sjöar där dammutrivning skett innehöll en medelstor gädda 500 ng/g kvicksilver, medan motsvarande värde i sjöar med dammen intakt var 740 ng/g kvicksilver. Det fanns ingen signifikant effekt av vare sig antal år efter utrivning eller provtagningsår. Kvicksilverhalten var nära förknippad med gäddans längd och varierade mellan sjöar, och i fyra av sjöarna, översteg mätningarna 1000n ng/g (gränsvärdet för konsumtion inom EU) medan gäddor från de andra sjöarna hade värden som mestadels under detta gränsvärde., Dam removals are becoming increasingly common because many are outdated and cost more to operate and maintain than the value of that they provide in energy. The effect of dam removal on the level of environmental toxins in fish is relatively unknown, but there are observations that indicate that dam removal can reduce mercury concentrations in fish. The aim of my study was to investigate differences in the mercury concentration of pike (Esox lucius) between lakes that have had their outlet dams removed and those that have their dams intact. I examined 66 samples from 18 oligotrophic Swedish forest lakes.n lakes where the dam had been removed, a pike of average length contained 500 ng/g mercury, whereas the corresponding value for lakes with the dam intact was 740 ng/g of mercury. There was no significant effect of the number of years after removal or sampling year. The mercury concentration was closely associated to pike length and varied between the lakes, and in four of the lakes, all measurements exceeded 1000 ng/g (the limit value for consumption in EU), whereas most pike from the other lakes had values below this limit value.

Mer eller mindre av en slump upptäcktes osedvanligt höga halter av PCB i fisk från Oxundasjön i Upplands Väsby och Sigtuna kommun, hösten 2013. Detta blev startpunkten för ett omfattande utredningsarbete vid IVL Svenska Miljöinstitutet för att klarlägga omfattning, orsaker, spridning och biologiska effekter av den konstaterade föroreningssituationen. I denna rapport sammanfattas undersökningar som genomförts mellan åren 2013 och 2022.

The aim of the report is three-fold. Firstly, to evaluate to what extent phase-out of certain per- and polyfluoroalkyl substances (PFAS) first initiated in the early 2000s are reflected in the biota concentration within the Baltic Sea. Secondly, to investigate the spatial differences of PFAS across the Baltic Sea, which has not previously been evaluated, and couple these results to PFAS observations in other matrices to better understand the flow of PFAS through the Baltic Sea ecosystem. Lastly, to investigate the implication of a proposed PFAS EQS dossier on the evaluation of Good Environmental Status in the Baltic Sea. We use data on PFAS from the Swedish Monitoring Program for Contaminants in Marine Biota covering 40 years for the longest time series (four Time Trend Stations) and 26 stations at present day. The program covers stations from the Bothnian Bay in the north to Skagerrak at the Swedish west coast (referred to as the Greater Baltic Sea) and PFAS is analyzed in four fish species and three bird species. The target compounds are perfluoroalkyl sulfonic acid (PFSA; C4-C8), perfluoroalkyl carboxylic acid (PFCA; C6-C15) and FOSA. In the data evaluation, observations from other monitoring programmes and research campaigns are included (river, marine surface water, sediment, and top predators) to set the observations from the Swedish Monitoring Program for Contaminants in Marine Biota into context. After an initial exponential increase in PFAS concentrations, we found that PFAS displayed a rapid response to phase-out and regulations in the early 2000s. As a result, PFAS concentrations stabilized (rather than displaying an immediate decrease). This is linked to the few removal pathways of the long lived PFAS homologues in the Baltic Sea water column. However, within the last decade PFAS has started to show significant declines at many stations, the exception being a few PFAS homologues (PFOA (C8) and PFNA (C9)). Two distinct water masses are present in the Gr

Over the past decade, research on microplastic pollution has gained significant attention. Research regarding microplastic occurrence in freshwater fish, however is still scarce. While possible pathways have been investigated, passive transfer via ingestion of prey, and possible bioaccumulation in different organs remains relatively unstudied. The scope of the work presented here was to examine microplastic occurrence in brown trout (Salmo trutta) and its main prey European smelt (Osmerus eperlanus) from Lake Vänern, Sweden. Further, my aim was to investigate for microplastics different organs such as stomach, liver, heart and intestine. Brown trout were collected by sport fishermen at sport fishing contests in Lake Vänern. All dissected organs were treated with hydrogen peroxide (H2O2) and particles were analysed and identified using Fourier transform infrared spectroscopy (FTIR). Microplastics were found in 94% of brown trout with 43% coming from the intestine, 41% from the stomach and 16% from the gastrointestinal tract of smelt. There was a significant difference in microplastic abundance between organs. No microplastics were fund in the liver or heart of brown trout. Fibres were the most abundant shape (95%) and black the most occurring colour (44%). The most abundant polymer types were neoprene, chlorosulfonated polyethylene and hydrogenated nitrile rubber and the smallest analysed particle was 100 m while the largest was 4.9 mm. In conclusion, my study confirmed the presence of microplastics in brown trout and its main prey from Lake Vänern, Sweden. Future research should focus on prey fish and different organs to give a better understanding of trophic transfer within the aquatic food web, and its possible bioaccumulation., Under det senaste decenniet har forskningen om mikroplastföroreningar fått stor uppmärksamhet, men det finns fortfarande få undersökningar om mikroplastens förekomst i sötvattensfisk. Även om möjliga vägar har undersökts, är forskning på passiv överföring via intag av bytesdjur och eventuell bioackumulering i olika organ fortfarande relativt outforskat. Syftet med det arbete som presenteras här var att undersöka förekomsten av mikroplaster i öring (Salmo trutta) och dess huvudsakliga bytesdjur europeisk nors (Osmerus eperlanus) från Vänern, Sverige. Vidare var mitt mål att undersöka om det fanns mikroplaster i olika organ som mage, lever, hjärta och tarm. Öring samlades in av sportfiskare vid olika sportfisketävlingar i Vänern. Alla dissekerade organ behandlades med väteperoxid (H2O2) och partiklar analyserades och identifierades med hjälp av Fourier transform infraröd spektroskopi (FTIR). Mikroplaster hittades i 94 % av öringarna, där 43% kom från tarmen, 41% från magsäcken och 16% från mag- och tarmkanalen hos nors. Det fanns en signifikant skillnad i mikroplastmängden mellan organen. Inga mikroplaster hittades i lever eller hjärta hos öring. Fibrer var den vanligaste formen (95%) och svart den vanligaste färgen (44%). De vanligaste polymertyperna var neopren, klorsulfonerad polyeten och hydrerat nitrilgummi. Den minsta analyserade partikeln var 100 m medan den största var 4,9 mm. Sammanfattningsvis bekräftar min studie förekomsten av mikroplaster i öring och dess huvudsakliga föda från Vänern, Sverige. Framtida forskning bör fokusera på bytesfiskar och olika organ för att ge en bättre förståelse för trofisk överföring inom den akvatiska näringsväven, såsom möjlig bioackumulering.

Den här vägledningen gäller bedömningsgrunder för hydromorfologiska kvalitetsfaktorer i sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon¹ enligt bilaga 3 i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2019:25) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. Vägledningen riktar sig främst till vattenmyndigheter och länsstyrelser i deras arbete med att klassificera ekologisk status med avseende på hydromorfologi.Vägledningen utgår ifrån texter och numrering i föreskrifter (HVMFS 2019:25). De texter som finns i föreskrifterna återges i denna vägledning i sin helhet och är markerade med grå överstrykning. Röd text anger när de vägledande texterna i aktuellt kapitel senast uppdaterades och i vissa fall anges vilka avsnitt som ändrats vid senaste justeringen. Vägledningen är uppdelad i tolv kapitel.Första kapitlet beskriver generellt hur klassificering av hydromorfologiska kvalitetsfaktorer och parametrar ska göras.Kapitel 2–10 ger vägledning kring de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna enligt föreskrifter. Kvalitetsfaktorerna är i sin tur uppdelade i avsnitt gällande beskrivning av kvalitetsfaktorn och hur den ska klassificeras samt ingående parametrar.Kapitel 11 ger vägledning kring vandringsbenägna fiskarter och hur dessa ska bedömas vid statusklassificering av konnektivitet.Kapitel 12 ger vägledning kring olika hydromorfologiska typer som förekommer i olika vattenkategorier.Typindelningen ska underlätta arbetet med att fastställa ytvattenförekomsters referensförhållande och vid gruppering av ytvattenförekomster. ¹ I Sverige finns vid beslutande av denna vägledning inga utpekade vatten i övergångszon.

Det pågår ett arbete för att styra över den svenska fiskeriförvaltningen mot ett mer ekosystembaserat arbetssätt. Det nya arbetssättet ställer högre krav på delaktighet och samverkan mellan fiskets olika aktörer. Fasta så kallade samrådsstrukturer har i flera sammanhang lyfts fram som ett effektivt sätt att samverka inom den komplexa fiskförvaltningen. Kunskapen om vilka samrådsstrukturer och processer som finns inom svensk fiskförvaltning är i vissa avseenden bristfällig. Det gäller framför allt de samrådsstrukturer som finns på regional och lokal nivå, där lokala aktörer samarbetar med andra lokala eller regionala aktörer. Då dessa samrådsstrukturer utgör en viktig pusselbit för att utveckla den svenska fiskförvaltningen avser denna kartläggning att ge en bild av hur det ser ut idag. I rapporten ingår även en analys av vilka framgångsfaktorer som finns när man ska arbeta med långsiktiga samrådsstrukturer. Analysen landar också i konkreta rekommendationer för vad man ska tänka på när man startar och driver samrådsstrukturer inom fisket. Kartläggningen utgår från en enkätundersökning som involverade alla länsfiskekonsulenter på landets länsstyrelser, men även andra relevanta intresseorganisationer kontaktades. Inkomna enkätsvar har sammanställts och bidrar med information till både pågående, nybildade och framtida samrådsstrukturer. Totalt har 87 samrådsstrukturer kartlagts, varav 47 är inom vattenområden där Havs-och vattenmyndigheten har föreskriftsrätt. Övriga 40 samrådsstrukturer ligger i vattenområden med i huvudsak enskild fiskerätt där berörda fiskerättsägare har det primära förvaltningsansvaret. Kartläggningen innefattar även frågor och analys av var det finns organisationer som har potential att utvecklas och implementera arbete med regional och lokal förvaltning av fisket i sin verksamhet. Kartor, både analoga och digitala, har tagits fram för att visualisera och tydliggöra var olika samrådsstrukturer finns idag och var det kan finnas behov av ytterligare

The purpose of this study was to investigate whether it is possible to control fish that migrate during spawning season with the help of an electric barrier. The results aim to increase knowledge about electric barriers as the method so far is scarcely used in Sweden. Examples of situations where the method could be useful are when monitoring restoration measures of wetlands and when controlling fish at hydropower plants. This study was conducted in Harrbäcken, where fish migrate during spring to spawn. The fish migrate up through Harrbäcken, partly to spawn in the stream itself and partly to spawn in Sladaviken just upstream. Attempts to control the fish with an electric barrier were carried out and data were collected via recordings from three different fish counters. The results showed that the electric barrier did not impede fish spawning migration, although this result was not entirely convincing. Furthermore, the electric barrier influenced which fish counter the fish chose. Finally, the result show that the electric barrier influenced which fish counter larger roach (Rutilus rutilus) chose. Larger roach chose to swim beside the electric barrier when it was turned on and through the electric barrier when it was turned off. Although this study contributes to an increased understanding, more studies within the subject are desirable.

Nationalpark Skjoldungernes Land arbejder med udlægning af stenrev i Roskilde Fjord. Lokaliteterne Nørrerev og området ud for Ægholm er derfor undersøgt med henblik på en visuel beskrivelse af det biologiske samfund forud for udlægningen af nye stenrev. De sten, der allerede findes i området, er dækket af blåmuslinger på vanddybder over 2½m. På lavere vanddybder er stenene i stedet dækket af en række trådformede makroalger. Ud over makroalgerne blev der også registreret mosdyrarter og fjordsvamp. Sandbunden rummer bede af ålegræs, der har en større skudtæthed og dækker større områder på de lave vanddybder sammenlignet med den på større dybder. Den mobile fauna er sparsom og består primært af hundestejler, men sild, kutling, nålefisk og fladfisk blev også registreret via undervandskameraer. Kameraerne var placeret i de kommende rev-områder.

The aim of this literature study was to investigate whether behavioral changes caused by parasites in individual members of a group would also affect the rest of the group, and whether these changes occurred across different taxonomic groups of parasites and hosts. We focused on three groups of parasites: protozoa, cestodes and trematodes with complex life cycles as well as trophic transmission, in various animal groups. Using literature searches, we found primary articles that focus on the behavioral changes of parasites in individual organisms and how this affects group structure and dynamics. We subsequently identified literature on the differences and similarities in the behavioral patterns promoted by the parasite. Parasites affect social structures in different ways, and based on this assignment, we can conclude that Toxoplasma gondii, Schistocephalus solidus, and Euhaplorchis californiensis can have an influence on the social group structure and dynamics in both mammals and fish. Furthermore, we can conclude that tropically transmitted parasites also can have an influence on a community as well as on the ecosystem. What we know now is just the tip of the iceberg, and there is still a lot that we do not know about the effects of parasites on animal behavioral patterns and interactions within the broader animal community. It would be exciting in the future to, amongst other things, focus on how parasite infection affects the behavioral response in uninfected animals, including other host groups not covered in this study.

IVL Svenska Miljöinstitutet har tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) på uppdrag av Havs-och vattenmyndigheten undersökt ett antal frågeställningar angående bedömningsverktyget MAGIC-biblioteket baserade på synpunkter och data från kalkningsansvariga handläggare på länsstyrelserna. MAGIC-biblioteket är ett försurningsbedömningsverktyg som gör att sjöar och vattendrag kan bedömas utifrån ett liknande vatten. På det sättet har tiotusentals sjöar och vattendrag bedömts. I samband med bedömningarna har det identifierats ett antal fall där beräknade referensvärden bedömts vara orealistiska utifrån annan kunskap som användarna av MAGIC-biblioteket besitter. Ett utskick gjordes till kalkningsansvariga handläggare på länsstyrelserna där det efterfrågades underlag på sådana objekt där försurningsbedömning med MAGIC-biblioteket anses vara felaktig. Så mycket relevant bakgrundsinformation som möjligt efterfrågades för att möjliga förklaringar till de olika bedömningarna skulle kunna undersökas. Svar kom in från åtta länsstyrelser. Utifrån det insamlade materialet jämfördes MAGIC (Model of Acidification of Groundwater in Catchments)-modellerade objekt och MAGIC-bibliotekets resultat med historiska fiskdata, med uppmätt vattenkemi inklusive trender över tid och en jämförelse med uppmätt och modellerat atmosfäriskt nedfall gjordes. I studien jämfördes förekomst av mört från slutet av 1800-talet i Värmland med modellerad vattenkemi. Mört har förekommit i merparten av sjöarna, inklusive sjöar med lågt modellerat pH. Det är dock en tydligt minskande andel sjöar med förekomst av mört ju lägre modellerat pH vattnen har. Detta skiljer sig från till exempel den betydligt mindre försurningskänsliga abborren, där inget samband mellan förekomst och historiskt modellerat pH kunde urskiljas. Sjöar med lågt pH och där mört förekom i slutet av 1800-talet har i genomsnitt högre halt av löst organiskt kol än sjöar med högre pH. En jämförelse mellan uppmätta tidsserier från sjöar sa, The MAGIC library is an acidification assessment tool that allows lakes and watercourses to be assessed with a similar water. In this way, tens of thousands of lakes and watercourses have been assessed. In connection with these assessments, a number of cases have been identified where the calculated reference values have been judged to be unrealistic based on other knowledge that the users of the MAGIC library possess. Administrators at the county administrative boards responsible for liming, were requested to send in documentation on such objects where the acidification assessment with the MAGIC library was considered incorrect. As much relevant background information as possible was requested so that explanations for the different assessments could be investigated. Eight county administrative boards responded to the query. Based on the collected material, MAGIC (Model of Acidification of Groundwater in Catchments) -modeled objects and MAGIC library results were compared with historical fish data, with measured water chemistry including trends over time and a comparison with measured and modeled atmospheric precipitation was made. The study compared the occurrence of roaches from the end of the 19th century in Värmland with modeled water chemistry. Roaches were found in most of the lakes, including lakes with a low modeled pH. However, there is a clearly decreasing proportion of lakes with the occurrence of roaches the lower the modeled pH of the waters. This is in contrast to, for example, the much less acid-sensitive perch where no connection between occurrence and historically modeled pH could be discerned. Lakes with low pH and where roach occurred at the end of the 19th century have on average a higher content of dissolved organic carbon than lakes with higher pH. A comparison between measured time series from lakes and modeled values for the same lake in the MAGIC library shows that the magnitude of the modeled trend in many cases is larger than the observed, 214090

Under 1970- och början av 1980-talet genomfördes en serie studier om fiskhälsa, där vattnen vid Rönnskärsverken användes som typområde för bedömning av påverkan av utsläpp från metallindustri. Studierna fokuserade på att undersöka eventuella samband mellan avloppsvattenutsläpp från Rönnskärsverken och ryggradsdeformationer, ryggradens mekaniska egenskaper (styrka, elasticitet, etcetera) och dess kemiska sammansättning. Observationer i fält indikerade en förhöjd frekvens av ryggradsskador på hornsimpa (Myoxocephalus quadricornis) utanför smältverket. Uppemot 40 % av de insamlade simporna hade någon form av skelettdeformation. Det visades även i experimentella studier i laboratoriemiljö att Rönnskärsverkens dåvarande utsläpp av metaller kunde framkalla en ökad förekomst av ryggradsskador i hornsimpa. Under den tid som förflutit sedan ovan nämnda undersökningar genomfördes har utsläppen från Rönnskärsverken minskat dramatiskt. Vid en ny fiskundersökning som genomfördes 2020 konstaterades att det allmänna hälsotillståndet och fortplantningsförmågan hos abborre (Perca fluviatilis) var god i recipienten, men att förhöjda halter av kvicksilver och vissa stabila organiska ämnen i fiskens muskelkött föreligger. Ett förhållandevis stort material av abborre hade samlats in från recipienten och referensområden i Bottenviken. Under 2021 fattades ett beslut att i överskottsmaterial från undersökningen, drygt 400 abborrindivider som sparats i frys, genomföra röntgenanalyser av skelettet med likartad metodik som användes vid de tidigare undersökningarna. Röntgenanalyser utfördes vid Naturhistoriska riksmuseet av ichthyolog Bo Delling, varefter bildmaterialet sammanställdes och överfördes till professor emeritus Bengt-Erik Bengtsson för tolkning. Resultatet från röntgenanalyserna pekar inte mot att frekvensen av skelettdeformationer i abborre är högre i recipienten jämfört med nordligt belägna referensområden i Bottenviken. Den totala skadefrekvensen på abborre i recipienten låg på, During the 1970s and early 1980s, a series of studies on fish health were carried out, where the waters outside the ore smelter Rönnskärsverken were used to assess the impact of emissions from metal industries. The studies investigated possible connections between wastewater discharges from the Rönnskärsverken and spine deformations, the spine's mechanical properties (strength, elasticity, etc.), and its chemical composition. Observations in the field indicated an increased frequency of spinal injuries in fourhorn sculpin (Myoxocephalus quadricornis) outside the smelter. Up to 40% of the collected sculpins had some form of skeletal deformation. It was also shown in experimental studies in a laboratory environment that Rönnskärsverken's metal emissions at the time could induce an increased incidence of spinal injuries in fourhorn sculpin. Since the investigations mentioned above were carried out, the emissions from Rönnskärsverken have decreased dramatically. In a new fish survey carried out in 2020, it was found that the general state of health and reproductive capacity of perch (Perca fluviatilis) was good in the recipient. However, elevated levels of mercury and some stable organic substances are still present in the muscle tissue of the fish. A relatively large amount of perch material had been collected from the recipient and reference areas in Bothnian Bay. In 2021, a decision was made to carry out X-ray analyzes of the skeleton in the surplus material from the survey, roughly 400 perch individuals, which had been stored in a freezer, using a similar methodology that was used in the previous surveys. X-ray analyses were carried out at the National Museum of Natural History by ichthyologist Bo Delling, after which the image material was compiled and transferred to Professor Emeritus Bengt-Erik Bengtsson for interpretation. The X-ray analysis results do not point to the frequency of skeletal deformations in perch being higher in the recipient compared to northern

Denna HaV-rapport innehåller den rapport som Sverige skickat till EU om flottans balans år 2021 med tillägg av en sammanställning av ekonomiska data för olika områden. Syftet med HaV-rapporten är att tillgängliggöra analysens resultat. Nationella fiskeflottor som är i balans med fiskeresurserna är ett viktigt mål för EU:s gemensamma fiskeripolitik. En flotta som är i balans med resursen är viktigt för att inte riskera ett överutnyttjande av fiskeresursen. EUs medlemsstater ska senast den 31 maj varje år skicka en rapport till kommissionen om balansen mellan flottans kapacitet och tillgängliga fiskemöjligheter. Rapporten syftar till att se om det råder balans mellan flottans kapacitet och tillgängliga fiskemöjligheter. Den baseras på biologiska, tekniska och ekonomiska indikatorer som redovisas över tid för olika flottsegment. Rapporten följer de riktlinjer som kommissionen tagit fram för medlemsstaternas rapporter, som beskriver vilka indikatorer som ska ingå och vilken segmentering som ska användas. Segmenteringen baseras på fartygslängd och typ av redskap (aktiva eller passiva redskap) och kan därför avvika från de segment som används inom den nationella förvaltningen. Rapporten innehåller även uppgifter om den nationella flottförvaltningen och efterlevnaden av EUs regler för in- och utträdesregler av fiskekapacitet.

This report present a graphic and statistical overview of temporal trends and spatial variations withinthe Swedish National Monitoring Programme for Contaminants in Marine Biota.

Within the National Monitoring of Contaminants in Biota, Stockholm University has analysed chlorinated pesticides and PCBs (CLC), brominated compounds (BFR) and perfluoroalkyl substances (PFAS) since the start of the time period (the earliest samples from the end of 1960s). However, from 2021 and 2022 the analyses will instead be performed by the Swedish Food Agency (CLC, BFR) and Swedish University of Agricultural Sciences (PFAS). Therefore, there is a need for comparisons between the laboratories in order to investigate if conversion factors will be needed for any of the substances. Thus, the aim of this report was to compare concentrations of CLC, BFR and PFAS analysed at different laboratories.Samples from fish (marine and freshwater), blue mussels and guillemot eggs were analysed at the different laboratories. Thereafter concentrations were compared using t-tests and conversion factors were calculated.Results for CLCs and BFRs showed, with the exception of BDE-100 and BDE-154, that differences were small between Stockholm University and Swedish Food Agency.We therefore recommend that no conversions should be used for the CLCs or BFRs, but suggest a re-evaluation of BDE-100 and -154 at a later stage.For most PFASs too many data points were below LOQ for reliable conversion factors to be calculated. Differences were seen between Stockholm University and Swedish University of Agricultural Sciences for l-PFOS, b-PFOS, and PFOS (sum of l-PFOS and b-PFOS) when considering all samples. However, the samples were run in two batches at Stockholm University (separated time-wise, but also from two different environments – freshwater and marine). When splitting the data into these two batches, only one showed a significant statistical difference between the labs. Due to the few number of samples, the possible batch effect and the relative small difference between labs (l-PFOS: 23% for all samples combined), it is not recommended to apply conversion factors.In this report, w

Under sommarhalvåret domineras Stockholms skärgård av sjöfartstrafiken, och man vet attfritidsbåtars buller påverkar det marina djurlivet. Däremot är det ett outforskat område ochdet finns ingen grundlig forskning på hur fritidsbåten avger buller. Syftet med det härkandidatexamensarbetet är att ta reda på vad källstyrkan är på en fritidsbåt, samt hur desshastighet och avstånd bidrar till utbredningen av buller. Vidare kommer detta användas föratt undersöka hur fritidsbåten påverkar det marina djurlivet. Den största orsaken till undervattensbuller från fritidsbåtar är propellerkavitation, vilket ärluftbubblor som imploderar och avger ljud. Ljudet under vatten färdas betydligt snabbare äni luft, och reflekteras mellan botten och vattenytan vilket resulterar i att det färdas långasträckor innan det dämpas ut. Fiskar använder sig av ljud för att kommunicera, hitta föda ochundvika faror. Med detta finns en tydlig indikation på att fritidsbåtar kan påverka de marinadjuren. Forskare har gjort studier på några olika fiskars hörselområde vid olika frekvenser,där resultaten från denna studie användes för jämförelse av bullret från fritidsbåten. Framtagningen av källstyrkan och utbredningsförlusten från båten genomfördes med egenbåt, markeringsbojar, två hydrofoner, gps samt tillhörande mjukvara. Varumärket av båtensom användes i undersökningen, Buster, är den mest sålda båten i Sverige 2020 vilket bidrartill en god uppfattning om hur en vanlig svensk fritidsbåt bullrar. Försöken genomfördes iStockholms Skärgård där sex olika avstånd och fyra olika hastigheter använts för att få engod uppfattning om båtens bullerbidrag. Båtens källstyrka blev som störst vid högsta hastigheten, 24,5 knop, vilket resulterade i 165,9dB och den lägsta källstyrkan, 151,1 dB, uppmättes vid den lägsta hastigheten, 3,3 knop. Dengenomsnittliga utbredningsförlusten för samtliga försök blev 17,8. En viktig slutsats är attsnabbare hastigheter bidrar till betydligt mer buller. Torskens hörselområde jämförd

En ökad levervikt kan ge en indikation på toxisk stress hos fiskar. I denna undersökning jämfördes levervikt hos sandskädda (Limanda limanda) kring utsläppsområdet för pappersmassabruket Södra Cell Värö med ett referensområde ca. 10 km norrut. Det togs även lever- och muskelvävnadsprov för en grundläggande undersökning för närvaro av kadmium. Detta då kadmium tidigare har konstaterats i utsläppsvattnet från det berörda bruket och för att denna tungmetall lätt ansamlas i just levern. Totalt undersöktes 290 individer och 56 vävnadsprov togs från 28 av dessa (14 från utsläppsområdet och 14 från referensområdet). Undersökningen kunde påvisa en signifikant skillnad mellan områdena där en högre levervikt återfanns hos fiskarna kring bruket. Denna skillnad tyder på att det finns en förekomst av toxiska ämnen i området. Undersökningen gällande kadmium gav inga signifikanta resultat, trots det kan närvaro av kadmium inte uteslutas. Vi kan inte heller utesluta andra tungmetaller samt dioxiner och PAH (polycykliska aromatiska kolväten), vilka också kan ge upphov till en ökad vikt och skador på lever., An increased liver weight can be an indicator of toxic stress of fish. In this study, liver weight of common dab (Limanda limanda) from the area around the effluent of the pulp mill Södra Cell Värö and a reference area approx. 10 kilometers north, were compared. Liver and tissue samples for a basic study for the presence of cadmium were also taken. The reason being that cadmium has been proven present in the effluent water in earlier studies and that this is a heavy metal that easily accumulates in the liver. In total 290 individuals were included in the study and 56 tissue samples were taken from 28 of these (14 from each area). A significant difference between the areas was confirmed with the highest liver weight being within the area of the effluent, suggesting a presence of toxic substances. The result from the study regarding cadmium was deemed inconclusive, and the presence can therefore not be ruled out. The presence of other heavy metals, dioxins and PAHs (polycyclic aromatic hydrocarbons) can also not be ruled out, as they too can cause an increase in liver weight and damage to the liver.

I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES). Sammantaget redovisas tillståndet för 107 bestånd av 48 fisk- och skaldjursarter. De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen, och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) samt yrkesfiskets rapportering. Rapporten är en beställning från Havs- och vattenmyndigheten (HaV) till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och utgör ett viktigt kunskapsunderlag till myndighetens arbete. Den uppfyller de krav som finns inom EU:s gemensamma fiskeripolitik om att basera förvaltningen på bästa tillgängliga vetenskap. Denna rapport är också ett stöd till det arbete som beskrivs närmare i strategin för framtidens fiske och tillhörande handlingsplaner för vattenbruk, yrkes- och fritidsfiske som HaV och Jordbruksverket har tagit fram i dialog med fiskets och vattenbrukets intressenter.

Denna HaV-rapport innehåller den rapport som Sverige skickat till EU om flottans balans år 2021 med tillägg av en sammanställning av ekonomiska data för olika områden. Syftet med HaV-rapporten är att tillgängliggöra analysens resultat. Nationella fiskeflottor som är i balans med fiskeresurserna är ett viktigt mål för EU:s gemensamma fiskeripolitik. En flotta som är i balans med resursen är viktigt för att inte riskera ett överutnyttjande av fiskeresursen. EUs medlemsstater ska senast den 31 maj varje år skicka en rapport till kommissionen om balansen mellan flottans kapacitet och tillgängliga fiskemöjligheter. Rapporten syftar till att se om det råder balans mellan flottans kapacitet och tillgängliga fiskemöjligheter. Den baseras på biologiska, tekniska och ekonomiska indikatorer som redovisas över tid för olika flottsegment. Rapporten följer de riktlinjer som kommissionen tagit fram för medlemsstaternas rapporter, som beskriver vilka indikatorer som ska ingå och vilken segmentering som ska användas. Segmenteringen baseras på fartygslängd och typ av redskap (aktiva eller passiva redskap) och kan därför avvika från de segment som används inom den nationella förvaltningen. Rapporten innehåller även uppgifter om den nationella flottförvaltningen och efterlevnaden av EUs regler för in- och utträdesregler av fiskekapacitet.

Begreppet konnektivitet beskriver möjligheten att uppfylla fungerande ekosystems behov av spridning och fria passager för djur, växter, sediment, organiskt material och näringsämnen. I denna rapport ligger fokus på konnektivitet för djur och växter, så kallad biologisk konnektivitet. Ursprunget till denna rapport är behovet av att ta fram kunskapsunderlag för att utveckla bedömningsgrunder inom vattenförvaltningen med fokus på kvalitetsfaktorn Konnektivitet i kustvatten. Rapportens syfte är att öka förståelsen för konnektivitet i kustnära miljöer och hur den påverkas av olika verksamheter. Syftet är också att belysa hur ett förändrat klimat kan påverka denna viktiga biologiska funktion. Det finns flera exempel på hur störningar kan få konsekvenser för näringsvävar i kusten genom att konnektiviteten störs mellan kust och hav, längs med kusten eller mellan kustområden och inlandsvatten. Idag finns ett mycket stort antal barriärer i kustområden och många vattendrag har vandringshinder redan i de nedre delarna av avrinningsområdet. Längs kusten kan strömmar påverkas som en effekt av exploatering, vilket påverkar de organismer som behöver sprida sig passivt med denna transportmekanism. Med förändrat klimat kan också förutsättningar för konnektivitet förändras och detta är något som behöver beaktas i åtgärdsarbetet. Det finns många organismgrupper i kusten som har behov av konnektivitet för att fullgöra sin livscykel. Fröer och larver har behov av att sprida sig passivt med strömmar medan exempelvis fisk och vissa arter av bottenfauna kan förflytta sig utan hjälp av andra processer. Konnektivitet är en viktig biologisk funktion som berör flera organismgrupper. Det finns emellertid olika typer av biologisk konnektivitet och olika organismgrupper har olika processer för att nå nya geografiska områden. Vid en bedömning av tillståndet för fisk i inlandsvatten bör även bristande konnektivitet i kusten för de fiskarter som vandrar mellan havet och upp i avrinningsområdena beakt

Mat från sjön

Försjön är utpekad som Natura 2000-område enligt EU:s art- och habitatdirektiv samt klas-sat som nationellt särskilt värdefullt vatten för natur. Sjön har även bedömts ha ett mycket högt naturvärde enligt System Aqua. Sjön provfiskades inom provfiskeprogrammet fisk i värdefulla vatten. Syftet med provfisket 2019 var regional miljöövervakning och statusbe-dömning för vattenförvaltningen. Provfisket ska även ligga till grund för fiskevårdsområ-desföreningens fortsatta arbete med fiskevården. Det standardiserade nätprovfisket finansi-erades av Eksjö kommun, Eksjö Energi, Movänta fiskevårdsområdesförening samt Läns-styrelsen i Jönköpings län. Fältarbetet utfördes under tre nätter mellan den 12 och 15 au-gusti 2019 av personal från Länsstyrelsen med hjälp av medlemmar ur fiskevårdsområdes-föreningen.Under provfisket 2019 fångades abborre, gädda, mört, nors och siklöja. Det var första gången i modern tid som nors verifierats i fiskeribiologiska undersökningar i sjön. Förutom fisk fångades även 6,3 kilo signalkräftor i näten.I bottensatta nät fångades mycket få individer medan fångstvikten var normal jämfört med sjöar av liknande storlek och djup på sydsvenska höglandet. I pelagiska nät var fångsten per ansträngning däremot stor, till följd av den rikliga fångsten av nors och siklöja. I bottensatta nät dominerade abborre som utgjorde omkring halva fångsten. Att det fångades få fiskar per bottensatt nät förklaras till stor del av sjöns näringsfattiga och djupa karaktär. Utöver dokumentationen av nors har inga större förändringar jämfört med föregående nätprov-fiske 2006 påvisats. Fångstutvecklingen för siklöja försvåras eftersom nors av allt att döma ingår i fångstdata för siklöja. Förekommande arter som inte fångades i provfisket 2019 är bergsimpa, lake och braxen. Både bergsimpa och lake har dokumenterats i tidigare fiskun-dersökningar medan förekomsten av braxen inte är verifierad.Sjön är idag rovfiskdominerad och inga fångade arter uppvisar rekryteringsstörningar. Den e

Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram ett uppdaterat åtgärdsprogram för havsmiljön (ÅPH) för Nordsjön och Östersjön. Detta åtgärdsprogram är det andra som beslutats enligt havsmiljöförordningen, som är det svenska genomförandet av EU:s havsmiljödirektiv, och är en uppdatering och komplettering av det första åtgärdsprogrammet som beslutades 2015. Åtgärdsprogrammet för havsmiljön anger vilka åtgärder som behövs för att miljökvalitetsnormerna för havet ska kunna följas, för att god havsmiljö ska uppnås på sikt. Programmet ska genomföras under perioden 2022-2027 och innehåller 14 nya åtgärder men omfattar även åtgärder från det första åtgärdsprogrammet: vissa har modifierats medan andra fortsätter oförändrade.

En metodik för fiskundersökningar vid pappers-och massaindustrier testades även utan för ett metallsmältverk, Rönnskärsverken. Till metoden gjordes två tillägg. Det ena, att undersöka även något äldre fisk än vad som gjordes vid skogsindustrierna. Detta för att bättre kunna utvärdera reproduktionsförmågan. Det andra tillägget, att undersöka polybromerade flamskyddsmedel (PBDE), i och med att metallhaltigt elektronikskrot som kan innehålla PBDE återvinns vid Rönnskärsverken. Metoden, med de två tilläggen, fungerade väl. Bedömningen av fiskens hälsostatus kunde göras, även för reproduktionsförmågan, på tillräckligt stora stickprov. Utvärderingen av de persistenta organiska föreningarna (dioxiner, PCB, Hexaklorbensen, DDT och PBDE) visade på tydliga föroreningsgradienter, med generellt avklingande halter nedströms recipienten och i referensområdena. Därmed framkom att metodiken kan användas för att bilda en uppfattning om storleken av ett eventuellt påverkansområde. Utvärderingen av hälsostatus visade inte på nedsatt hälsotillstånd i fisken fångad vid recipientlokalerna. Däremot var halten av kvicksilver, bly och de organiska föreningar som undersöktes högre i fisken från recipientlokalerna jämfört med den från referenslokalerna., En metod för undersökning av hälsotillstånd och förekomst av miljöstörande ämnen i fisk, utvecklad för undersökningar vid skogsindustrirecipienter, testades här vid ett metallsmältverk. Resultaten var goda, och metoden bedömds kunna vara ett effektivt verktyg vid undersökningar av industrirecipienter. Vid det aktuella området kunde ingen nedsatt fiskhälsa noteras, men tydligt var att fisken vid de exponerade lokalerna hade högre halter av kvicksilver och persistenta organiska föreningar jämfört med fisken från referenslokalerna.

I denna rapport redovisas hur halter av kvicksilver, kadmium och bly i svensk fisk och skaldjur förhåller sig till de saluföringsgränsvärden som finns inom EU. De arter som undersökts är abborre, gädda, gös, lake, sill/strömming, havskräfta, hummer och signalkräfta. De vattenområden som i huvudsak studerats är sådana med relevans för det svenska yrkesfisket. Resultaten visar på att det är för kvicksilver som saluföringsgränsvärdet riskerar överskridas, inte bly och kadmium. Risken för överskridande av gränsvärdet för kvicksilver gäller dock inte alla arter och vattenområden. Kvicksilverhalter omkring gränsvärdet visade sig framför allt förekomma i fisk från Norra Vänern och Gävlebukten, medan fisken från de flesta andra områden hade halter med god marginal till gränsvärdet. I sill/strömming var kvicksilverhalterna låga längs hela Sveriges kuststräcka. Fortsatta studier rekommenderas riktas mot fisk från Västerhavet i och med att underlaget för bedömning är begränsat därifrån. Regelbunden uppföljning av kvicksilverhalter i fisk från Norra Vänern och Gävlebukten rekommenderas också., Inom EU finns ett regelverk för vilka halter av olika föroreningar, bland annat vissa metaller, som livsmedel får innehålla. Metaller förekommer i låga halter i praktiskt taget all mat men vissa livsmedel kan av olika anledningar innehålla förhöjda halter. Här ges en lägesbild av hur halterna av kvicksilver, kadmium och bly, i fisk och skaldjur fångade i vattenområden med relevans för det svenska yrkesfisket står sig i relation till gällande gränsvärden för saluföring.

Under 1970- och 1980-talen upptäcktes biologiska effekter av surt nedfall i sjöar och vattendrag i Sverige och i andra länder. Resultat från nätprovfisken under samma tid visade att försurningen gav upphov till effekter på fisk, till exempel rekryteringsproblem, minskat antal (minskad abundans) och förlust av fiskarter. Då inleddes också kalkning av många av de sjöar som fortfarande kalkas idag. I en del sjöar utfördes nätprovfisken både före och efter kalkning, och i flera fall rapporterades återupptagen rekrytering hos surhetskänsliga fiskarter efter kalkning. Samtidigt ökade antalet kalkade vatten snabbare än biologisk uppföljning av utförda åtgärder. Flertalet sjöar kalkades utan att föregås av inventering av fiskfaunan, och många provfiskades först efter påbörjad kalkning. Kalkningsuppgifter och vattenkemidata inhämtades från länsstyrelserna och kopplades till olika urval av provfiskade sjöar i den nationella databasen över sjöprovfisken. Totalt omfattar utvärderingen 4 292 provfisken från 1 343 kalkade sjöar och 2 190 provfisken från 698 okalkade sjöar. Med utgångspunkt från pH och alkalinitet klassades okalkade sjöar som sura, neutrala eller kalkrika. Det vanligaste biologiska motivet för kalkning var mört. De näst vanligaste motiven var öring och röding, men även abborre, gös, nors, sik och siklöja förekom som motiv för kalkning. Nuvarande standardnät fångar små och unga fiskar mer effektivt än de översiktsnät som användes på 1970-och 1980-talen, vilket försvårar tolkningen av fiskfaunans långsiktiga utveckling i såväl kalkade som okalkade sjöar. I provfisken med nuvarande standardnät var den ekologiska statusen (via två multimetriska fiskindex) högre i kalkade än i sura sjöar, men värdena för det surhetsspecifika indexet var lägre i kalkade än i neutrala sjöar. Med data från nuvarande standardnät undersökte vi också fiskvariabler i relation till medel-pH under tre år före provfisket. I analyserna ingick abundans och biomassa, multimetriska fiskindex samt st