Search

Syftet med rapporten var att identifiera förutsättningar för att leda förändring utifrån förbättringslogik och utveckla en modell för förändringsledning med utgångspunkt i kvalitetsteknik. Forskningsmetoden som användes var flermetodsforskning och bestod av semistrukturerade intervjuer med fyra generaldirektörer inom offentlig sektor samt enkäter som besvarades av 24 respondenter med erfarenhet av förändringsledning i offentlig sektor. I resultatet av studien framkom att förändringsledning kunde ske effektivt inom offentlig sektor genom att fokusera på att förändring handlar om att förbättra någonting; basera beslut på fakta; målbild; engagerat ledarskap; psykologisk trygghet; allas delaktighet och förtroendeskapande; kommunikation; motivation och beteendeförändring. Utfallet av resultatet blev en modell för förändringsledning 2.0 som inkluderade vad som bör ingå-ovanstående teman- och hur dessa kunde användas praktiskt i verksamheter för att uppnå positiva resultat av förändringen., The aim of the report was to identify the prerequisites for managing change based on improvement logic and to develop a model for change management based on quality engineering. The research method used was mixed-method research and consisted of semi-structured interviews with four director-generals in the public sector and questionnaires were answered by 24 respondents with experience of change management within the public sector. The results of the study showed that change management can be carried out effectively in the public sector by focusing on change being about improving something; basing decisionson facts; goal setting; committed and engaging leadership; psychological safety; everyone's participation and trust building; communication; motivation and behavioral change. The result was a model for change management 2.0 that included what should be included - the above themes - and how these can be used practically in organizations to achieve positive results from the change.

Purpose:The aim of this study is to pinpoint the challenges banks encounter when assessing the sustainability of SME (Micro- Small and medium-sized enterprises) in lending, and subsequently explore methods for banks to streamline their evaluations, while also identifying strategies for both banks and SMEs to enhance the lending process. Design/Methodology/Approach:The study adopts a qualitative research method coupled with an abductive approach. Semi-structured interviews were used to explore the participants' perceptions and experiences, conducted with informants from five different banks to obtain a broader understanding of the subject and incorporate diverse perspectives into the analysis. Collected empirical data is analyzed through Gioia's thematic data analysis method and a circular process of interpretation. Findings:This study identifies several challenges that banks face in evaluating the sustainability of SMEs during the lending process. These challenges stem from the increasing demand for sustainability, underdeveloped sustainability credit risk management processes, inadequate compliance requirements for SME, and SMEs' limited ability to gain the trust of banks. The findings suggest both banks and SMEs need to improve transparency and increase trust to reduce information asymmetry. This reduction in information asymmetry will enhance SMEs' opportunities to secure external financing through effective signaling. Simultaneously, it will improve the lenders' ability to make profitable investments by enabling adequate credit risk management of SMEs' sustainability. Research limitations/Implications:The study is limited to examining bank loans as the primary source of funding for SMEs. Only the perspective of major banks is considered, potentially overlooking the viewpoint of small banks and SMEs. The study informs about potential areas of improvement for a more effective collaboration between banks and SMEs for sustainable growth. Originality/Value:This s, Syfte:Syftet med den här studien är att identifiera utmaningarna som banker står inför vid utvärderingav hållbarheten hos SME (mikro- små och medelstora företag) vid kreditgivning för att sedanutforska hur banker kan effektivisera bedömningen och identifiera strategier för både bankeroch SME att förbättra kreditgivningsprocessen.Design/Metodik/Tillvägagångsätt:Studien antar en kvalitativ forskningsmetod med inriktning mot en abduktiv ansats. För attutforska informanternas uppfattningar och erfarenheter användes semistrukturerade intervjuersom genomfördes med informanter från fem olika banker för att få en bredare förståelse förämnet och inkludera olika perspektiv i analysen. Insamlad empiri analyseras genom Gioia’stematiska dataanalysmetod och en cirkulär tolkningsprocess.Resultat:Denna studie identifierar flera utmaningar som banker står inför vid utvärderingen av SME:shållbarhet under kreditgivningsprocessen. Dessa utmaningar härrör från ökad efterfrågan påhållbarhet, underutvecklad hållbarhetskreditriskhanteringsprocess, bristande efterlevnadskravgentemot SME samt SME:s bristande förmåga att erhålla bankens förtroende. Resultatenantyder att både banker och SME behöver förbättra transparensen och öka förtroendet för attminska informationsasymmetri. Minskningen av informationsasymmetri kommer att ökaSME:s möjligheter att erhålla extern finansiering genom effektiv signalering. Samtidigtkommer det att förbättra långivarnas förmåga att göra lönsamma investeringar genom attmöjliggöra en adekvat kreditriskhantering grundad i tillförlitlig hållbarhetsinformation.Begränsningar/implikationer:Studien begränsas till att undersöka banklån som främsta finansieringskälla för SME. Endaststora bankers perspektiv beaktas, vilket kan missa små banker och SME:s synvinkel. Studieninformerar om potentiella förbättringsområden för ett effektivare samarbete mellan banker ochSME-företag för hållbar tillväxt.Originalitet:Denna studie fördjupar förståelsen av signaleringsteorins tillämpnin

Syftet med denna studie är att ge en bild av hur socialarbetare inom socialtjänsten ser på och arbetar med förtroende gentemot unga lagöverträdare. Studien har sin utgångspunkt i fyra kvalitativa semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med socialarbetare som arbetar behandlande eller med insatser gentemot unga lagöverträdare inom Södertäljes kommuns socialtjänst. Bearbetningen av empirin har sin utgångspunkt i en tematisk analys med en hermeneutiskt-fenomenologisk analysmetod. Resultaten har analyserats med hjälp av två teoretiska utgångspunkter: Anknytningsteori och systemteori. Studien visar att socialarbetarna behöver vara självmedvetna avseende sina egna föreställningar och sin egna hållning som en utgångspunkt. Genomgående träder genuinitet, ärlighet och transparens fram som viktiga aspekter för att skapa förtroende. Socialarbetaren behöver försöka förstå och vara medveten om den unge lagöverträdarens historia för att sedan använda olika förhållningssätt för att skapa förtroende. Att se bortom den unge lagöverträdarens beteende och visa på ett engagemang genom att finnas där när ungdomen behöver socialarbetaren, gynnar förtroendeskapandet. Socialarbetaren behöver därtill hitta sätt att navigera i sin organisation och använda sig av sina kollegor som stöd i detta komplexa arbete när det kommer till att skapa förtroende gentemot unga lagöverträdare., The purpose of this study is to give a picture of how social workers in the social service look at and work with trust towards young offenders. The study has its starting point in four qualitative semistructured focus group interviews with social workers who work treating or with interventions towards young offenders within Södertälje municipality's social services. The processing of the empirical data has its starting point in a thematic analysis with a hermeneutic-phenomenological analysis method. The results have been analyzed using two theoretical starting points: Attachment theory and system theory. The study shows that social workers need to be self-aware of their own beliefs and their own attitude as a starting point. Throughout, genuineness, honesty and transparency emerge as important aspects for building trust. The social worker needs to try to understand and be aware of the young offender's history and then use different approaches to build trust. Looking beyond the young offender's behavior and showing a commitment by being there when the young person needs the social worker, benefits the building of trust. The social worker also needs to find ways to navigate their organization and use their colleagues as support in this complex work when it comes to building trust with young offenders.

Ett aktuellt marknadsföringsverktyg är att använda sig av influencers för att kommunicera budskap till en stor massa. För att få en djupare förståelse för vilka attityder följare har kring förtroende- och relationsskapande till influencers har semistrukturerade intervjuer utförts. Det empiriska materialet kommer att analyseras med hjälp av tre olika teorier, flerstegsmodellen, source credibility samt parasociala interaktioner. Studiens resultat visar en tvetydighet kring känslorna om influencer marketing och indikerar att det är ett komplext fenomen. När ursprungsmodellen source credibility används i traditionell marknadsföring anses fyra faktor ha en jämlik roll. Däremot när vi studerar det på sociala medier har vår studies resultat tydliggjort att de fyra faktorerna i denna kontext istället har olika framträdande roll för en följares förtroendeskapande. Vidare framgår det att äkthet och kunskap är de främst avgörande faktorerna och har utgjort en övergripande del av samtalen med intervjuobjekten. Genom en komplettering av begreppet attraktivitet kan en djupare förståelse skapas eftersom det framkommer i studien att följare lägger stor vikt på livsstil och värderingar, alltså den inre attraktiviteten, för att kunna lita på influencers. Fortsättningsvis tydliggörs att ordet relation är för starkt för att definiera känslorna och istället uttrycker följare att det dock finns ett visst band till influencers. Avslutningvis bidrar studien till ett nytt sätt att se på maktförhållandet och vi hävdar att det är följarna som sätter premisser för förtroende- och relationsskapandet till influencers.

Verksamheter har idag behov av uppdaterade kundregister för att skapa konkurrensfördelar,detta har gjort att personuppgifters värde ökat. Detta har i sin tur gjortatt insamlingen av personuppgifter har ökat kraftigt de senaste åren. Samtidigt haroron för hur verksamheter behandlar personuppgifter vuxit. För att göra behandlingenav personuppgifter säkrare och skydda den enskilda individen har EU tagitfram den nya dataskyddsförordningen GDPR vilken träder i kraft 25 maj 2018.Studiens syfte var att undersöka vilka variabler i verksamheters personuppgiftshanteringsom har störst påverkan på kundförtroende. Vår huvudhypotes var att transparensskulle vara den huvudsakliga faktor som skulle skapa förtroende, men viansåg även att tid och säkerhet var två viktiga faktorer. För att uppnå syftet utformadestvå hypoteser där första hypotesen ställer variablerna transparens mot tid+säkerhetoch i andra hypotesen ställs transparens+säkerhet mot transparens+tid. Bådahypoteserna testas i fyra olika scenarier som grundar sig i GDPR. Dessa scenarierär:1. Insamling2. Registerutdrag3. Portabilitet4. Rätten att bli glömdStudiens kvantitativa data har samlats in genom två webbenkäter och den kvalitativadatan samlades in genom kortare intervjuer.Studiens resultat indikerar att transparens är den variabeln som har störst positivpåverkan på kunders förtroende vid insamlingen av personuppgifter. Däremot visarresultatet att variabeln säkerhet har störst påverkan på förtroendet i de senare scenarierna., Businesses are today in need of updated customer records to create competitiveadvantages, which has led to an increased value of personal data. This has in turnled to an increase in the collection of personal data in recent years. At the same timeconcerns are increasing regarding how personal data is managed. To make dataprocessing more secure and to protect the individual person, a new data protectionregulation has been developed which will become enforceable on 25 May 2018.The purpose of this study was to investigate which variables in data processing havethe greatest impact on customer trust. Our main hypothesis was that transparencywould be the main factor that would create confidence, but we also thought thattime and security were two important factors. To achieve this purpose, two hypotheseswere designed, in the first hypotheses the variable transparency is up againsttime+security and in the second transparency+security is up against transparency+time. Both hypotheses is tested in four different scenarios which all are basedon parts of GDPR. These scenarios are:1. Collection2. Subject access requests3. Portability4. Right to erasureThe study’s quantitative data was collected through two web surveys and the qualitativedata was collected through shorter interviews.The study's results indicate that transparency is the variable that has the greatestpositive impact on customer confidence during the collection of personal data.However, in the case of processing data in later stages of the relationship, securitywas most likely to affect confidence.

Uppsatsen ämnar undersöka den kriskommunikativa respons som Finland respektive Ryssland gav till följd av två omfattande dopingskandaler. Det för att kunna jämföra imagereparation i två olika kulturer och kartlägga vilka imagereparerande strategier som tillämpas som en del i skapandet av ethos, samt hur de kan förstås utifrån kulturteori.Uppsatsen utgår från en hermenuetisk och retorikanalysmetod. För att utvinna ett resultat har studien tagit stöd i ett komparativt arbetssätt. Den teori som genomsyrar uppsatsen utgår ifrån den neoaristoteliska retorikteorin, krisretorik genom imagereparation samt kulturteori. Resultatet visar att imagereparationen skiljer sig i de båda länderna. Valet av imagereparerande handlingar tolkas därmed grunda sig primärt i landets egen kultur istället för en internationellt vedertagen idrottskultur. Retorikens arete och fronesis till skillnad från eunoia, verkar vara av störst betydelse för förtroendeskapandet i dessa sammanhang.

Syftet med studien är att undersöka hur företag arbetar med att skapa och bevara kundförtroende över internet. För att besvara syftet undersöker vi hur företag som bedriver e-handel arbetar med att skapa och bevara kundförtroende. Undersökningen utgår ifrån relevant litteratur och framförallt två modeller som tillsammans bildar en teoretisk referensram. Denna referensram används som modell och grund för en kvalitativ undersökning. Den kvalitativa undersökningen grundar sig i sex djupgående intervjuer baserade på personliga möten och telefonintervjuer. Vår studie visar att interaktionen mellan företag och kund har stor betydelse vid förtroendeskapandet. Kommunikation är en faktor som teorin inte behandlat tidigare men som visat sig ha en stor betydelse idag., The purpose of this study is to investigate how working to create and maintain customer trust over the internet. To answer the question, we examine how companies engaged in e-commerce are working to create and maintain customer trust.The survey is based on relevant literature and especially two models that make up a theoretical framework. This reference frame is used as a model and basis for a qualitative study. The qualitative study is based on six in-depth interviews based on personal meetings and telephone interviews. Our study shows that the interaction between companies and their customer is of great importance in trust creation. Communication is a factor that is not previously treated in the theory but which proved to be of great importance today.

SammanfattningDenna studie avser ge läsaren en ökad förståelse kring vad hos chefen den anställdeupplever bidra till ett ökat respektive minskat förtroende. Detta utifrån empiri samlat frånåtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med respondenter i Boråsområdet, och vidaregenom en diskussion kring personliga egenskaper och kompetens baserat på denna empiri.BakgrundIdag är det för alla större företag helt avgörande att man arbetar för att ständigt utvecklas,förbättras och effektiviseras. Detta för att ligga i fas med konkurrenter, för att förbättramiljön för de anställda samt för att uppnå högsta förädlingsvärde av den verksamhet sombedrivs. Innan denna studie påbörjades läste vi boken Att våga leda i förändring, en frågaom förtroende (Rolandsson & Oudhuis, 2009), vilken behandlar de anställdas förtroende sinchef samt den inverkan detta har på förändringsarbetets utgång. Detta inspirerade oss attstudera närmare vad de anställda upplevde karaktärisera en förtroendeingivande chef. Teorinbygger i mycket på Mayers m.fl. förtroendemodell samt Lewickis tre förtroendefaser.SyfteVårt syfte är att undersöka ett antal anställdas upplevelser om vad som kännetecknar ettförtroendefullt ledarskap.MetodI undersökningen har vi utgått från en kvalitativ ansats, där vi genom semistruktureradeintervjuer samlat vår empiri. Våra resultat baseras på intervjuer med allt som allt åttarespondenter, vilka valdes genom ett strategiskt urval med kravet att samtliga under studienbefunnit sig i en aktiv anställning, alternativt har jobbsituationen färskt i minne, samt attrespondenternas tjänster skulle vara av sådan art att de under arbetstid regelbundet befunnitsig i aktuell chef eller arbetsledares närvaro.ResultatVår empiri och diskussion visar att vad respondenterna framför allt upplever styraförtroendets utveckling är chefens personliga egenskaper (här exempelvis en chef som visarengagemang, öppenhet, villighet till interaktion samt uppträder jämställt), medan denyrkesspecifika komp