Search

The aim of this study was to investigate youths and elderly’s experiences of safety guards based on sociodemographic factors, as well as to understand what significance social capital have for the experience of safety guards. The study was formed out via a request from Sölvesborgs commune regarding the new law “Lagen (2023:196) om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete”. Previous research has studied how different types of capable safety guards contribute to reduced crimes, as well as factors in youths and elderly’s concerns about being exposed to crime, but rarely examines the residents’ experiences of the safety guards’ work role. This study has therefore analyzed this in order to fill a knowledge gap and increase the knowhow for the commune’s crime prevention work. In order to study how youths and elderly’s perception and experiences of safety guards look like, 13 participants who had come into contact with safety guards were interviewed and divided into four focus groups, where two of the focus groups consisted of young people and the remaining focus groups consisted of elderly living in Sölvesborg commune. The theoretical framework from which the study was based on, was Putnam and Sampson ́s two perspectives on social capital and its characteristics. The characteristics used in the analysis were shared norms, trust, social networks, socialization and collective ability. The result from the analysis showed that the residents’ perception and experiences of safety guards differ and depend on the degree of social capital cornerstones rather than sociodemographic factors. The older participants perceived the safety guards as an extended arm of the police and experienced them as protective, which could be due to the fact that the elderly and the security guards formed a social network and trust in each other that contributed to this perception. The results from the focus groups also illustrated that youths created a friendly relationship with the safety gua

Implementering av affärssystem inom verksamheter kan ge många fördelar, exempelvis effektivisering och automatisering. Hur systemet levereras till kunden kan påverka förtroendet hos kunden. Förtroendet är viktigt för att bibehålla en god relation mellan kund och leverantör och för att kunden inte ska känna osäkerhet kring att implementera affärssystem. Affärssystem kan implementeras lokalt hos kunden On-Premise eller i molnet vilket tillhandahålls hos leverantören i form av Software as a Service (SaaS). Syftet för studien var att undersöka skillnader i kunders förtroende till On-Premise och SaaS-system och kartlägga faktorer vilket kan påverka förtroendet som testades med en modell för att mäta förtroende skapad av McKnight (2009). Utifrån modellen samt tidigare forskning inom området formulerades åtta hypoteser. Hypoteserna testades med hjälp av svar från en enkät som skickades ut till kunder av On-Premise och SaaS-system. Totalt blev det 72 svar som analyserades med hjälp av ett ANOVA test vilket slutligen bekräftade fyra av åtta hypoteser. Resultatet indikerade att det inte föreligger någon signifikant skillnad mellan de två urvalsgrupperna. Resultatet tyder på ett ökat förtroende för SaaS vilket tidigare inte innehaft ett lika högt förtroende, dessutom visar det på att digitaliseringen rör sig framåt med ett ökat förtroende för molntjänster trots de risker som tillkommer. Studiens resultat har potentiell relevans för leverantörer av både On-Premise- och SaaS-system genom att öka förståelsen för kundernas förtroende. Slutligen kan leverantörer anpassa system efter kundernas behov, förbättra säkerhet och kvalitet samt främja en gynnsam och långsiktig relation mellan leverantör och kund., Implementation of business systems within organizations can provide many advantages, such as efficiency and automation. How the system is delivered to the customer can impact the trust of the customer. Trust is crucial for maintaining a good relationship between the customer and the supplier and for preventing the customer from feeling uncertainty about implementing business systems. Business systems can be implemented locally at the customer's site On-Premise or in the cloud, provided by the supplier in the form of Software as a Service (SaaS). The purpose of the study was to examine differences in customer trust in On-Premise and SaaS systems and to identify factors that may affect trust, tested with a model to measure trust created by McKnight (2009). Based on the model and previous research in the field, eight hypotheses were formulated. The hypotheses were tested using responses from a survey sent to customers of On-Premise and SaaS systems. In total, there were 72 responses that were analyzed using an ANOVA test, which ultimately confirmed four out of eight hypotheses. The results indicated that there is no significant difference between the two sample groups. The results suggest an increased trust in SaaS, which previously did not have as high trust. Additionally, it shows that digitization is progressing with increased trust in cloud services despite the associated risks. The study's results have potential relevance for providers of both On-Premise and SaaS systems by increasing understanding of customer trust. Ultimately, providers can tailor systems to customer needs, improve security and quality, and promote a favorable and long-term relationship between supplier and customer.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur ett urval enhetschefer på sjukhus inom Västra Götalandsregionen upplever ledningens kommunikation och vilka förutsättningarkommunikationsinsatsen ger enhetschefer att kommunicera med sina medarbetare. Studien undersöker kommunikation i en förändringsprocess under 2023 och utgår från organisationskommunikationens begrepp meningsskapande, meningsgivande samt transparent kommunikation. För att tillhandahålla kvalitativ kännedom genomfördes materialinsamlingen med hjälp av sju individuella semi-strukturerade intervjuer. Reflexiv tematisk analys används som analysmetod för att identifiera mönster, kategorier och teman från empirin. Resultatet belyser betydelsen av tvåvägskommunikation, exempelvis dialoger, i en hierarkiskt styrd organisation och hur det skapar möjligheter att kommunicera utökad meningsskapande och meningsgivande. Resultatet visar även huruvida ett tolkningsbaserat kommunikationsuppdrag lämpar sig inom Västra Götalandsregionens sjukhus. Analysens resultat påvisar att det faktum att media hinnerrapportera om förändringen innan enhetscheferna kan samtala med sina medarbetare är ett hinder och resulterar i avsaknaden av förtroendegivande kommunikation., This study aims to examine how a sample of unit managers at hospitals within Västra Götalandsregionen experience the organizational managements communication and what prerequisites to communication efforts the unit managers conceive to communicate with their employees. The study examines communication during a change process during 2023 and is based on organizational communications concepts sensemaking, sensegiving and transparent communication. In order to provide qualitative knowledge, the empirical material was collected through seven individual semi-structured interviews. Reflexive thematic analysis is used as a method to identify patterns, categories and themes from the empirical data. The results highlight the importance of two-way communication, such as dialogues, in a hierarchical organization and how it creates opportunities to communicate extended sensemaking and sensegiving. The result also reflects on whether an interpretation-based communication mission is suitable in the hospitals of Västra Götalandsregionen. The study’s results clarify that the fact that the media reporting about the change before unit managers can communicate with their employees is an obstacle and leads to lack of trustworthy communication

"The best way to manage a crisis is to prevent one" (Coombs, 2019, p.19). A statement that in its simplicity is extremely powerful. However, today's digitalized society has contributed to the rapid dissemination of information and scrutiny of content that has complicated the management of crises. Because of the cancel culture that exists today on social media, it is therefore particularly important for actors with large followings to have the right conditions for managing crises. The actors who have the greatest impact on the public through social media, and who are therefore portrayed as almost omnipotent in terms of trust, are influencers (Hudders, 2020). This has put them in a very risky position in terms of being subject to crises. Despite this, there are currently no crisis strategies adapted for influencers, but the research that exists is based on an organizational perspective. From this, an interest was born to investigate whether the organization-centered crisis communication strategies are applicable to influencers, or whether there is a need to design a new model adapted for them. The aim of the study is therefore to examine the effect on trust depending on whether the sender of a crisis message is an organization or an influencer. The study is guided by the following question: - What, if any, effect does a crisis message have on recipients' trust linked to the concept's dimensions a) benevolence, b) integrity, c) competence/ability, d) reliability and e) openness/transparency, depending on whether the sender is an organization or an influencer? Based on PR research on organization-centered crisis communication theories, relationship building between influencers and their followers, and organizations and their stakeholders, and finally research on trust, an experiment has been conducted to answer the study's purpose and questions. The experiment consists of two experimental groups that took part in two equivalent crises followed by identical crisis messag, ”Det bästa sättet att hantera en kris, är att förebygga den” (Coombs, 2019, s.19, översatt till svenska). Ett yttrande som i sin enkelhet är oerhört slagkraftigt. Men dagens digitaliserade samhälle har bidragit till snabb informationsspridning och granskning av innehåll som har försvårat hanteringen av kriser. Med anledning av den cancel kultur som finns idag på sociala medier blir det därför extra viktigt att som aktör med stor följarskara ha rätt förutsättningar för att hantera kriser. De aktörer som innehar störst påverkan på allmänheten genom sociala medier, och som därav nästintill framställs som allsmäktiga i fråga om förtroendeinnehav, är influencers (Hudders, 2020). Det här är något som försatt dem i en mycket riskutsatt position vad gäller att bli föremål för kriser. Trots det finns det idag inga krisstrategier anpassade för influencers, utan den forskning som finns utgår från ett organisatoriskt perspektiv. Ur detta föddes ett intresse att undersöka huruvida de organisationscentrerade kriskommunikationsstrategierna är applicerbara på influencers, eller om det finns ett behov av att utforma en ny modell anpassad för dem. Studiens syfte är därför att undersöka effekten på förtroende beroende på om avsändaren av ett krismeddelande är en organisation eller en influencer. Studien leds av följande frågeställning: - Vilken, om någon, effekt har ett krismeddelande på mottagarnas förtroende kopplat till begreppets dimensioner a) välvilja, b) integritet, c) kompetens/förmåga, d) pålitlighet och e) öppenhet/transparens, beroende på om avsändaren är en organisation eller en influencer? Med avstamp i PR-forskningen gällande organisationscentrerade kriskommunikationsteorier, relationsskapande mellan influencers och dess följare, samt organisationer och dess intressenter, och slutligen forskning inom förtroende, så har ett experiment utförts för att besvara studiens syfte och frågeställning. Experimentet består av två experimentgrupper som tagit del av två likvärdiga k

Swedish society is characterized by trust and confidence in authorities. In connecting with society changing and becoming more multicultural, shortcomings and mistrust against authorities have become increasingly common. The police are seen as a threat and are subjected to threats. The threats are a consequence of repeated situations where discrimination and special treatment of certain groups of people took place rather than being treated with respect and helpfulness. The aim of the study was to investigate to what extent experiences, in terms of meetings and interactions, shape young adults' attitudes towards the police. Furthermore, we wanted to find out whether geographical residence area plays a role in an individual's attitudes, and if so, in what way. Earlier research shows that the pronounced value base of the police and guidelines do not always agree with their treatment of and contacts with all groups of people. Through qualitative interviews with young adults, living in different areas of Gothenburg, it emerges that previous experiences of police actions have the greatest significance for the young adults' attitudes towards the work of the police., Det svenska samhället utmärks av tillit och förtroende för myndigheter. I samband med att samhället förändrats och blivit mer mångkulturellt har brister och misstro mot myndigheter blivit allt vanligare. Polisen ses som ett hot och utsätts för hot. Hotet är en konsekvens av upprepade situationer där diskriminering och särbehandling av vissa grupper av människor ägt rum. Syftet med studien är att undersöka i vilken grad erfarenheter, i form av möten och interaktioner, präglar unga vuxnas attityder till polisen. Vidare vill vi undersöka om geografisk bosättning spelar roll för en individs attityd och i så fall på vilket sätt. Tidigare forskning visar att polisens egen formulerade värdegrund och riktlinjer inte avspeglas i kontakt med alla grupper. Det finns en skillnad i behandling, bemötande och tillit. Genom kvalitativa intervjuer med unga vuxna, bosatta i olika områden i Göteborg, framkommer att tidigare erfarenheter av polisers agerande har störst betydelse för de unga vuxnas attityder till polisens arbete.

This thesis aims to analyze how tendencies to corruption affect trust in Central Managing Authorities: Sweden Public Employment Service, National Service Center, and Swedish Insurance Agency. The research questions are: · Can the trust and legitimacy for the three Central Managing Authorities has been affected by corruption? · What similarities and differences exist about the corruption into Swedish Public Employment Service, National Service Center, and Swedish Social Insurance Agency? · Can the lack of trust and legitimacy have other causes than the occurrence of corruption? The study used comparative method, where cases have been compared and analyzed out from theoretical framework. Through comparation, similarities and differences between the cases and find explaining factors about how corruption can affect trust through applying of the theoretical framework was identified. There are some important implications. First, corrupt tendencies can lead to common interests be override because of personal interests. Second, the democratic values in the public administration can be affect negatively because of corrupt tendencies. Lastly, knowledge and awareness are fundamental for how corrupt tendencies affect citizen’s trust for Central Managing Authorities.

Tillgången till opartisk information är av stor vikt för demokratiska samhällen. Där fyller public service-kanalernas nyhetsrapportering en viktig roll. Grupper med lågt förtroende för public service nyhetsrapportering riskerar att missgynnas genom högre utsatthet för desinformation, vilket har negativa effekter på samhälleligt engagemang och demokratiskt deltagande. Denna studie syftar till att utreda effekten av klass på sannolikheten att ha lågt förtroende för public service nyhetsrapportering. Social klass definieras utifrån Bourdieus teori om kulturellt och ekonomiskt kapital vilka mäts i form av utbildningsnivå och hushållsinkomst. Förtroende knyts an till Bourdieus begrepp habitus och till Putnams teori om socialt kapital. Studien använder sig av surveydata från 1 154 personer bosatta i Sverige och den primära analysmetoden är linjär sannolikhetmodell (LPM). I analysen kontrolleras effekten av kön, ålder, mellanmänsklig tillit och partisympati på sambandet. H1 var att sannolikheten att ha ett lågt förtroende för public service nyhetsrapportering minskar med stigande utbildningsnivå. Denna hypotes bekräftas. H2 var att sannolikheten att ha ett lågt förtroende för public service nyhetsrapportering minskar med stigande hushållsinkomst. Resultaten indikerar att hypotesen kan bekräftas men uppvisar ingen signifikans. H3 var att kontrollvariablerna har en förklarande effekt på sambandet mellan social klass och lågt förtroende för public service nyhetsrapportering. Denna hypotes bekräftas när social klass mäts genom kulturellt kapital, men inte ekonomiskt kapital. Över lag har den svenska befolkningen högt förtroende för nyhetsrapporteringen i public service. Social klass har mycket liten förklaringsförmåga på sannolikheten att ha lågt förtroende. I stället tycks egenskaper som manlig könsidentitet, sympati med Sverigedemokraterna samt låg mellanmänsklig tillit vara riskfaktorer för lågt förtroende. Studien belyser ett nödvändigt område för vidare forskning för att

Summary The trust in social institutions has throughout history been crucial for their continuance. In developed societies like Sweden, the citizens have to trust that prosecutions are processed correctly. The confidence in these proceedings is vital for the compliance of decisions and judgements. Clear communication is a requirement for trust to be built and strengthened. Texts produced and published by courts need to be written in a matter so the public can familiarize themselves and understand the legal process. If courts fail to communicate in a comprehensive manner, their confidence for these legal institutions can be damaged. In 2023, the confidence in the Swedish legal system was damaged badly. A ten-year-old girl had been the victim of rape at the hands of an adult male. The district court sentenced the defendant to three years in jail for two counts of child rape. In its assessment, the court equated the word “snippa” (the Swedish colloquial word for vagina), which the girl had used her interrogations, with the actual word vagina. As a result, the requirements for child rape were fufilled since it meant the equating of words meant she was penetrated and not solely touched on the outside of her genitalia. However, the court of appeal looked deeper into the girl’s use of words and whether it was enough to reach the requirements for child rape. The court of appeal decided to do a lexical interpretation which resulted in an acquittal since neither the prosecutor, nor the court of appeal, had presented another criminal classification despite its close resemblance to a proven crime description. The supreme court stated that the court of appeal had committed a miscarriage of justice through their inaction to process related criminal classifications. The case was sent back to he court of appeal, whereby the district court’s judgment, including their interpretation of the word “snippa”, was ruled. Despite the accused being sentenced to three years imprisonment for t, Sammanfattning Förtroendet för samhällsinstitutioner har genom historien varit avgörande för deras bestående. I utvecklade samhällen som Sverige behöver medborgarna förlita sig på att lagföringen görs korrekt. Förtroendet är i sin tur avgörande för att människor rättar sig efter domar och beslut. Tydlig kommunikation är vidare ett krav för att tilliten till domstolarna ska kunna byggas samt stärkas. De texter som publiceras av rättsväsendet behöver vara av karaktär så gemeneman kan sätta sig in och förstå hur rättsprocessen gått till. Om ifall att domstolarna misslyckas med att kommunicera på ett begripligt sätt kan deras förtroende ta skada. Under 2023 skadade ett fall den svenska rättsstatens förtroende rejält. En tioårig flicka hade blivit utsatt för en våldtäkt av en vuxen man. Tingsrätten dömde den tilltalade till tre års fängelse för två fall av våldtäkt mot barn. I sin bedömning hade de likställt begreppet snippa, som flickan använt i sitt barnförhör, med begreppet vagina. Till följd av tingsrättens tolkning av flickans ordval uppnådde den styrkta brottsbeskrivningen brottet våldtäkt mot barn eftersom man konstaterade att flickan blivit penetrerad istället för enbart berörd på yttersidan av kroppen. I hovrätten lades stor tyng på flickans ordval för att beskriva huruvida det nådde upp till kraven för våldtäkt mot barn. Hovrätten ansåg att man skulle göra en lexikalisk tolkning vilket resulterade att man friande den tilltalade då åklagaren inte yrkat på alternativa brottsrubriceringar och domstolen inte heller prövade annat lagrum, trots att åtminstone ett närrelaterat brott var konstaterat styrkt. När högsta domstolen tog upp målet konstaterades det att hovrätten hade gjort sig skyldig till rättegångsfel genom sin passivitet att inte pröva någon närliggande brottsrubricering. Hovrätten återförvisades målet för ny prövning, varvid tingsrättens dom, inklusive deras begreppjämförelse, fastställdes. Trots att den tilltalade slutligen dömdes till tre års fängelse

Studien syftar till att bidra till en nyanserad bild av värdet av varumärkeskommunikation på digitala plattformar inom offentlig sektor. Forskningsfrågorna är centrerade kring hur varumärkets mening förhandlas på olika digitala plattformar och hur förtroende konstrueras i varumärkeskommunikationen för offentliga myndigheter. Studien utgår från ett konstruktivistiskt epistemologiskt perspektiv och en socialkonstruktivistiskt ontologisk förståelse och undersöker en offentlig myndighets olika kommunikationsinsatser på olika digitala plattformar genom en kvalitativ narrativ analys. Den teoretiska ramen bygger på teorier om berättande, inklusive varumärkesberättande, företagsberättande och transmedialt berättande. Sammantaget visar analysen på en komplexitet gällande att upprätthålla ett enhetligt budskap i varumärkeskommunikationen för offentliga myndigheter. Genom analysen framgår även att offentliga myndigheters varumärke förhandlas genom en strategisk användning av kommunikation och berättelser på olika medieplattformar, samt att förtroende konstrueras genom en kombination av transparens, autentiska berättelser och anpassning till olika kommunikationsplattformar. Detta indikerar att trots den komplexitet som uppstår vid strävan efter ett enhetligt budskap, kan offentliga myndigheter genom en flexibel och anpassningsbar kommunikationsstrategi bygga och upprätthålla förtroende hos allmänheten., The study aims to contribute to a nuanced understanding of the value of brand communication on digital platforms in the public sector. The research questions are centered on how brand meaning is negotiated on different digital platforms and how trust is constructed in brand communication for public authorities. The study is based on a constructivist epistemological perspective and a social constructivist ontological understanding and examines the different communication efforts of a public authority on different digital platforms through a qualitative narrative analysis. The theoretical framework is based on theories of storytelling, including brand storytelling, corporate storytelling and transmedia storytelling. Overall, the analysis reveals the complexity of maintaining a consistent message in brand communication for public authorities. The analysis also reveals that public authorities' brands are negotiated through the strategic use of communication and stories on different media platforms, and that trust is constructed through a combination of transparency, authentic stories and adaptation to different communication platforms. This indicates that despite the complexity that arises from the pursuit of a consistent message, public authorities can build and maintain trust with the public through a flexible and adaptable communication strategy.

The legal strategies employed by France and Sweden to combat the Covid-19 pandemic differed significantly. Indeed, the articulation of hard law and soft law instruments varied, particularly due to differences in the trust placed by the state in its citizens. Meanwhile, both countries faced the same necessity of implementing efficient and effective standards designed to combat the pandemic. However, the fluctuating context in which these norms were established, along with the difficulty for the intended recipients to distinguish between what was mandatory and what was merely advisory, significantly contributed to the lack of legibility in health regulations in both countries.

I dagens samhälle har chatbots blivit en betydande tillgång för verksamheter där de fungerar som en kommunikationskanal mellan företag och dess användare. Användares förtroende till chatbots är en avgörande aspekt för att en interaktion ska uppfattas som positiv och ställer därför krav på hur chatbots ska designas. Genom en designorienterad forskningsansats har studien undersökt hur chatbots kan designas för att skapa förtroende hos användare. Studien har genomfört ett kvalitativt tillvägagångssätt i form av en workshop som studerade användares åsikter, erfarenheter och behov i samband med användning av chatbots. Utifrån studiens litteratur framkom ett ramverk om hur förtroende skapas. Aspekterna användbarhet, social närvaro, överensstämmelse och transparens är centrala delar att utgå från när det kommer till design av chatbots. Dessa aspekter har legat till grund för workshopens struktur och diskussionsfokus. Utkomsten av workshopen resulterade i fyra designförslag för hur chatbots attribut kan utvecklas för att skapa förtroende. Designförslagen som skapades var förståelig kommunikation, tilldelad identitet, anpassningsbar och behovsstyrd kommunikation samt transparens kring kapacitet. Dessa designförslag utgör en värdefull vägledning för framtida utveckling och implementering av chatbots inom olika kontexter., In today's society, chatbots have become a significant asset for businesses, acting as a communication channel between companies and their users. Users' trust in chatbots is a crucial aspect for an interaction to be perceived as positive and therefore places demands on how chatbots should be designed. Through a design-oriented research approach, the study has investigated how chatbots can be designed to create trust among users. The study has conducted a qualitative approach in the form of a workshop that studied users' opinions, experiences and needs in connection with the use of chatbots. Based on the study's literature, a framework emerged on how trust is created. The aspects of usability, social presence, compliance and transparency are key elements to be considered when designing chatbots. These aspects have been the basis for the structure and discussion focus of the workshop. The outcome of the workshop resulted in four design proposals for how chatbot attributes can be developed to build trust. The design proposals that emerged were understandable communication, assigned identity, customizable and demand-driven communication, and transparency of capabilities. These design suggestions provide valuable guidance for future development and implementation of chatbots in different contexts.

Digitala patientjournaler är en ung teknik som moderniserat vårdens lagring, hantering och säkerhet gällande journalerna med känslig patientinformation. Patienter ansågs till en början skeptiska mot att viktiga dokument skulle digitaliseras, men på senare år har det helt integrerats av vården och accepterats av patienterna. Tidigare studier har gjorts för att kartlägga var människor i Sverige ställer sig till olika faktorer, som personlig integritet, i samband med dessa digitala patientjournaler. Syftet med studien är att mäta om unga vuxna mellan åldrarna 18–25, med de förutsättningar de har haft under sin uppväxt, har ett förtroende till sjukvårdens upprätthållande av personlig integritet och säkerheten som skiljer sig från vad tidigare åldersgrupper haft. Studien behandlar också om hypotetiska medicinska faktorer av olika grader påverkar synen på säkerheten och användningen av digitala journaler. En kvantitativ ansats valdes att utföras i form av en digital enkätundersökning som genererade 102 respondenter mellan åldrarna 18–25 i Sverige. Studiens resultat visar på att unga vuxna mellan åldrarna 18–25 i Sverige besitter högt förtroende för vårdens upprätthållande av personlig integritet och säkerhet gällande digitala patientjournaler. Det visade sig även att hypotetiska medicinska faktorer inte hade någon inverkan på respondenternas förtroende för vårdens säkerhet och personlig integritet. De slutsatser som dras tyder på att respondenterna besitter likartade åsikter till de studier som använts för att dra liknelser om tidigare generationer. För att utveckla det här arbetet vidare krävs det en ökning på antalet respondenter där människor även har de hypotetiska diagnoserna., Electronic Health Records (EHR) is a relatively young technology that has modernized the approach that the Swedish healthcare has taken to store, manage and secure these records with the patient’s private information. Before this technology was normalized people were showing scepticism towards the digitalization of important documents, but with time, it has been completely integrated into the healthcare practice and accepted by the people. Prior studies have been done to measure how swedes feel when presented with different factors, like integrity, in relation to EHRs. The purpose of this study is to measure whether young swedes between the ages of 18-25, with the different circumstances they have had growing up, have different levels of trust to regarding the Swedish healthcare maintenance of security on- and integrity of EHRs than the older generation. As well as measuring whether hypothetical medical factors of varying degrees affect the perception of security and the patient’s usage of their EHR. A quantitative approach was chosen alongside a survey that gathered 102 respondents in the prior aforementioned target demographic. The results show that young swedes between the ages of 18-25 possess high levels of trust in the Swedish healthcare’s ability to maintain both the security and the integrity of EHRs. Even though the respondents had a lot of trust in the ability of the Swedish healthcare, the hypothetical medical factors did not have any effect worth noting on their trust. Conclusions of the study where that the respondents have similar views and stances to the earlier generations of respondents in the other studies used to find similarities to this one. To further develop this study, more resources need to be allocated to get a better result. For example, increasing the number of respondents and include actual patients with the medical ailments used as a hypothetical in this study.

Denna undersökning avser att utforska hur förtroendet till spelkaraktärer påverkas av “Uncanny Valley”. Masahiro Mori var en japansk ingenjörsprofessor som myntade konceptet av Uncanny Valley (1970), ett fenomen som han menade uppstår vid interaktioner med robotar och datorgenererade karaktärer som nästan ser helt mänskliga ut, men där något känns fel. Den ständiga framgången inom tekniska områden gör att digitala karaktärer ser ut och rör sig mer och mer som riktiga människor. Mori menade dock att det existerar en punkt där mänsklig likhet nästan nås, men där befintliga imperfektioner och närheten till realism kan framkalla känslor av oro, rädsla och misstro. Utifrån Moris koncept bygger denna undersökning på en egen gestaltning som skapats för att ge svar på frågeställningen om hur Uncanny Valley kan påverka förtroendet för spelkaraktärer. Gestaltningen tar formen av ett simpelt “point and click”-spel, där spelaren måste hitta sin väg ut genom ett låst hus genom att hitta en nyckel. För att få nyckeln måste spelaren interagera med fyra karaktärer som alla på något sätt, i olika mängder, är förvrängda och modifierade för att skapa en “Uncanny Valley” känsla. Med hjälp av detta spelscenariot skapades en situation där spelarna reagerar på och interagerar med “Uncanny Valley” karaktärer och för att få en djupare förståelse om hur Uncanny Valley påverkade spelarens beteende och tankesätt gjordes även uppföljande intervjuer av en liten mängd testspelare som provade spelet. Vid slutet av undersökningen observerades att majoriteten av provgruppen valde att lita på den karaktär som var designad för att vara minst uncanny. Intervjusvaren jämfördes med tidigare undersökningar inom området Uncanny Valley, vilket gav en viss förståelse för hur Uncanny Valley kan påverka tilliten till spelkaraktärer., This study seeks to investigate how the trust towards game characters is impacted by the “Uncanny Valley”. Masahiro Mori was the Japanese professor of engineering that originated the concept of “Uncanny Valley “ (1970), a psychological phenomenon which according to his reasoning occurs when humans observe or meet robots and computer generated characters that almost appear fully human, yet in some ways feel a little off. The continuous advancements within technical areas make it so that digital characters look and move more and more like real people. Mori asserted that there meanwhile exists a certain point where human fidelity almost is reached, but where underlying imperfections together with the closeness to realism can bring out feelings of anxiety, fear and discomfort. Based on Moris’s concept of Uncanny Valley, this study seeks to build a repertoire of sources and theories to use as a frame of reference for the design process, as well as to give an answer to the question at issue. The project takes the shape of a simple point and click game where the player must find their way out of a locked door in order to escape from a mansion they are trapped inside. In order to accomplish this, the player must converse with four different characters who all in some ways, to varying degrees, are deformed and modified in order to create an Uncanny Valley feeling. All four characters promise to help the player to escape, but only one is holding the key and the others are lying. In case the player fails to select the person who is telling the truth, it will result in a game over state. The purpose of this project was for it to be utilized as a research-scenario in which it could be observed how the players interact and react to Uncanny Valley characters. In order to gain a deeper understanding of how the Uncanny Valley affects player behavior and thought processes, a small number of interviews was conducted on a small group of test players, who were exposed to the game and

Fastighetsmäklarbranschen är en förtroendebransch. Med tanke på detta är det av yttersta vikt att kunden upplever en betydande grad av förtroende för sin mäklare. Kunden vill uppleva en känsla av trygghet, särskilt när hela processen med bostadsförsäljningen upplevs som osäker och prövande. Denna uppsats undersöker vikten av förtroende för den enskilde fastighetsmäklaren men undersöker även kopplingar till förtroendet för hela fastighetsmäklarbranschen. Genom en kvalitativ metodologi med semistrukturerade intervjuer har konsumenternas perspektiv och upplevelser av förtroende i samband med val av fastighetsmäklare undersökts. En studie utförd av Svenskt Kvalitetsindex år 2020 visade att förtroende utgjorde den mest avgörande faktorn vid valet av fastighetsmäklare, oavsett kundens tidigare erfarenheter av fastighetsaffärer. Resultatet från denna uppsats stödjer den tidigare studien, förtroende fortsätter att vara en central faktor för konsumenter vid valet av fastighetsmäklare, särskilt under perioderav osäkerhet och instabilitet på marknaden. Denna uppsats kommer fram till att det främst är ärlighet/pålitlighet och kunskap som är de kärnvärden som främjar förtroende för fastighetsmäklaren. Aspekter som minskar förtroendet för fastighetsmäklare när när mäklaren inte upprätthåller regelbunden kommunikation med kunden under försäljningsprocessen och inte informerar dem om processens framsteg. Att aktivt arbeta för att upprätthålla dessa kärnvärden och förbättra kommunikationen med kunderna kan bidra till att öka förtroendet för fastighetsmäklaren och därigenom stärka branschens rykte som helhet. En viktig observation är att trots den omfattande forskningen om förtroende för hela branschen finns det en brist på studier som fokuserar på förtroendet för den enskilde fastighetsmäklaren. Även mer djupgående studier om varför konsumenter känner att förtroendet var mindre efter försäljningen och vad fastighetsmäklaren kunde ha gjort annorlunda för att förhindra detta saknas., The real estate brokerage industry is built on trust. Considering this, it is of utmost importance that clients always experience a significant degree of trust in their broker. Clients should feel they are in safe hands, especially when the entire process of selling a home feels uncertain and challenging. This thesis investigates the importance of trust for both individual real estate brokers and the entire realestate brokerage industry. Using a qualitative methodology with structured interviews, consumers'perspectives and experiences of trust when choosing a real estate broker were examined. A study conducted by Svenskt Kvalitetsindex in 2020 showed that trust was the most crucial factor in choosing areal estate broker, regardless of the client's previous experience with real estate transactions. The results of this thesis support the previous study, confirming that trust remains a central factor for consumers, particularly during periods of uncertainty and market instability. According to this thesis, honesty/reliability and knowledge are the two core values that promote trust in areal estate broker. Trust issues primarily arise when the broker fails to maintain regular communication with the client during the sales process and does not keep them informed about the progress. Actively working to uphold these core values and improve communication with clients can help increase trust in the broker, thereby enhancing the reputation of the industry as a whole. An important observation is that despite extensive research on trust in the entire industry, there is a lack of studies focusing on individual real estate brokers. Additionally, there is a need for more in-depth studies on why consumers felt less trust after the sale and what the broker could have done differently to prevent this. By understanding and addressing these issues, real estate brokers can work towards increasing consumer trust, which in turn can contribute to increased professionalism and growth within

In recent years, car dealerships have increasingly turned to e-commerce strategies as a key avenue for business growth and market expansion. Notably, companies like Tesla have shifted away from traditional showroom models, opting instead for online sales supplemented by internally owned showrooms. This transition extends beyond conventional internal combustion engine (ICE) vehicles to include Electric Vehicles (EVs). However, despite the potential benefits, many online car dealers struggle to effectively engage and convert customers, particularly in the complex and evolving used EV market. This thesis addresses a critical aspect of the online car-buying experience of pre-owned EVs, namely trust. Drawing on literature from e-commerce, pre-owned EVs, and online customer journeys, the study aims to explore the factors and elements influencing the establishment and maintenance of trust between buyers and sellers in online EV transactions. The research adopts an exploratory and qualitative approach, utilizing focus group interviews to delve into the subjective nature of trust. Three focus group interviews were conducted with twenty participants representing diverse demographics and levels of experience in car buying and online shopping. Thematic analysis of the interviews yielded empirical findings, which were subsequently analyzed within the framework of information asymmetry, risk theory, and consumer perception. The study identified six critical factors impacting trust in online pre-owned EV transactions: Transparency, Vehicle Verification, Reputation, Customer Interaction, Ease of Transaction, and Security Assurance. These six factors were found to mitigate uncertainties, customer vulnerability, and perceived risks associated with purchasing high-involvement products such Industriell ekonomi och organisation as used EVs online. Furthermore, these factors contribute to the trust element of enhancing customers' sense of control during transactions, thereby fostering tr, Under de senaste åren har bilförsäljningsföretag alltmer vänt sig till e-handelsstrategier som en nyckelväg för företagstillväxt och marknadsutvidgning. Särskilt har företag som Tesla gått bort från traditionella showroom-modeller och istället valt onlineförsäljning med interna showrooms som komplement. Denna övergång sträcker sig bortom konventionella förbränningsmotorfordon till att inkludera elbilar. Trots de potentiella fördelarna kämpar många onlinebilhandlare med att effektivt engagera och konvertera kunder, särskilt på den komplexa och ständigt föränderliga marknaden för begagnade elbilar. Denna avhandling behandlar en avgörande aspekt av den onlinebilinköpsupplevelsen för begagnade elbilar, nämligen förtroende. Med utgångspunkt från litteratur inom e-handel, begagnade elbilar och onlinekundresor, syftar studien till att utforska de faktorer som påverkar etableringen och upprätthållandet av förtroende mellan köpare och säljare i online-elbiltransaktioner. Forskningen antar en explorativ och kvalitativ metod, där fokusgruppintervjuer används för att undersöka förtroendets subjektiva natur. Tre fokusgruppintervjuer genomfördes med tjugo deltagare som representerade olika demografiska grupper och erfarenhetsnivåer av bilköp och online-shopping. Tematisk analys av intervjuerna genererade empiriska resultat, som sedan analyserades inom ramen för informationssymmetri, riskteori och konsumentuppfattning. Studien identifierade sex kritiska faktorer som påverkar förtroendet vid online-transaktioner av begagnade elbilar: Transparens, Fordonsverifiering, Rykte, Kundinteraktion, Transaktionslätthet och Säkerhetsgaranti. Dessa sex faktorer visade sig mildra osäkerheter, kundens sårbarhet och upplevda risker som är förknippade med köp av höginvolverade Industriell ekonomi och organisation produkter som begagnade elbilar online. Dessutom bidrar faktorerna till att förbättra kundernas känsla av kontroll under transaktioner, vilket främjar förtroendet mellan parterna. Rapport

De senaste åren har gängrelaterad brottslighet lyfts fram som en av de största samhällsutmaningarna i svensk offentlig debatt. Orsaken är den uppmärksamhet somdet grova våldet med ett högt antal skjutningar och sprängattentat kopplade tillgängrelaterad brottslighet fått. Upprätthållandet av lag och ordning är en centraluppgift för staten. I det här kapitlet undersöks därför svenskars oro för den härvåldsutvecklingen, samt hur oron relaterar till tilliten till andra människor. Resultatenpekar på att våldsutvecklingen kan påverka den sociala sammanhållningen. En mycketstor andel av svenskarna uttrycker en stark oro för de konsekvenser som det grovavåldet innebär. Det finns ett negativt samband mellan hög oro för skjutningar ochsprängningar och lägre tillit till andra människor, starkast är sambandet till gruppersom de svarande själva inte tillhör eller känner. I den avslutande delen av kapitletdiskuteras vad resultaten kan innebära för Sverige som ett ”höglitarland” på sikt.

This literature review focuses on managerial shared leadership inthe education sector, commonly conceptualized as co-principalship.School principals’ difficult work situation, in combination withschool leadership being significant for students’ learning, call fororganizational solutions where co-principalship can be a part. Thisreview aims to deepen knowledge about co-principalship by focusingon its antecedents and constellation-level outcomes, and theirrelationship to trust in co-principalship. A secondary aim is todiscuss the role of trust theory in empirical co-principalship studies.The promotion of antecedent conditions was found significant forthe success of co-principalship. Three types of antecedent wereidentified: organization-level antecedents, antecedents in relationto staff and others, and constellation-level antecedents. A numberof advantages were reported for the sharing principals themselves,including reduced workload and improved work-life balance. Theconstellation level is where the principals in their interaction continuouslybuild trust, and where either trust or distrust are produced.A variety of both positive and negative outcomes werereported. The empirical literature reviewed was shallow in termsof understanding trust beyond that it is critical for success in coprincipalship.Theory-based studies are suggested as a way todeepen understanding of trust content and development withregards to co-principalship., Delat ledarskap

This study investigates the trust that foreign-born individuals place in Sweden's crisis management, particularly reflecting on the recent COVID-19 pandemic. Statistics indicate that foreign-born individuals were twice as affected by the pandemic as native-born individuals, making this a significant case for study. The aim of the study is to investigate how these individuals perceived the management of the COVID-19 crisis and to map and understand their trust in future crisis management efforts. Using data from the SOM-Institute, the study mapped the trust levels of foreign-born individuals and conducted two focus groups to explore into the underlying reasons for the perceptions. The theoretical framework was mainly focused on how experiences and reflections of the experience form trust. Findings revealed that trust levels among foreign-born individuals varied based on personal factors, not solely on their experiences during the COVID-19 crisis. Notably, individuals raised outside of Europe exhibited lower levels of general trust, highlighting a critical area for future crisis management strategies. The study also identified several negative experiences that need to be addressed to enhance the effectiveness of Swedish crisis management.

Våld i nära relation är ett utmanade samhällsproblem och präglas av komplexa känslomässiga relationer. Studiens syfte är att undersöka hur förtroende för och stöd från myndigheter samt privata sociala relationer kan ha påverkat kvinnor som lever eller har levt med våld i nära relation. Syftet berör även hur kvinnorna upplevde våldet och relationen till våldsutövaren. För att uppnå syftet har studien genomförts med kvalitativ metod, genom intervjuer med åtta kvinnor. Empirin har analyserats med hjälp av teorierna Sociala band, Socialt kapital, Livsvärld och system samt Beroende och medberoende. Sammanfattningsvis visade resultatet att stöd från både privata sociala relationer och myndigheter har varit avgörande för kvinnornas situation. Förtroendet som presenteras i resultatet påverkades genomgående av stöd och kunskapsnivån hos både privata sociala relationer och myndigheter. Upplevelserna som fångats upp via intervjuerna har även bidragit med en ingående förståelse av våldet och relationen till våldsutövaren, vilket har format kvinnornas upplevda stöd och förtroende., Domestic violence is a challenging societal problem and is characterized by complex emotional relationships. The aim of this study is to investigate how trust in and support from authorities as well as private social relationships have influenced women who are or have been living with domestic violence. The purpose also includes how the women experienced the violence and their relationship with the perpetrator. To achieve this aim, the study was conducted using a qualitative method, through interviews with eight women. The empirical data has been analyzed using the theories of Social Bonds, Social Capital, Lifeworld and System, as well as Dependency and Codependency. In summary, the results showed that support from both private social relationships and authorities has been crucial for the women's situations. The trust presented in the results was consistently influenced by the level of support and knowledge of both private social relationships and authorities. The experiences captured through the interviews have also contributed to an in-depth understanding of the violence and the relationship with the perpetrator, which has shaped the women's perceived support and trust.

This essay aims to explore in what way a biased reporting from the media can contribute to a weakening trust among youngsters that politicians can solve problems existing in Sweden as a growing percentage either partly or fully believes are the case. This is stated in a poll issued by the company Ungdomsbarometern AB. During the last year the percentage has risen nine percentiles to 56 % of youngsters aged 15 – 24. In an empirical study the news coverage regarding gang violence in the Swedish news distributors Aftonbladet and SVT is studied under the period September 4 – October 4. The study shows that perspectives in the news coverage that are leaning towards a descriptive an reactive manner as well as descriptions of gangs and gang members are hugely overrepresented. These angles accounts for between 50 and 67 percent of all studied publications. On the other hand perspectives that are more proactive and geared towards possible solutions or alleviations to the crisis with gang violence are very much underrepresented. These perspectives accounts for less than 20 percent of all studied publications. The results of the studies is then analyzed through the filter of the British sociologist Steven Lukes so called third dimension of power – that is power without conflict between parties and without intention, a sort of “power over thought”, maintained somehow by the continuing prevalence of the existing ongoing social order (to put it very briefly). Seen through the lens of Lukes conception of power it is then argued in the essay that it does matter how events in society are described in the media. A strongly biased media coverage of an issue in society does exercise an element of mind over thought and might, drawing on Lukes conception of power, contribute to perhaps some extent to an image among the public that the politicians doesn’t have control over the situation with gang violence and thus trust in what politicians could achieve might begin to erode. In the e, Denna uppsats har som mål att utforska på vilket sätt en vinklad nyhetsrapportering från media kan bidra till ett minska förtroende hos ungdomar till att politiker kan lösa problem som finns i Sverige, något som en växande procentandel antingen delvis eller helt anser är fallet. Detta är resultatet av en enkät gjord av företaget Ungdomsbarometern AB. Under det senaste året har procentandelen ökat med nio procentenheter till 56 % av ungdomar i åldern 15 – 24 år. I en empirisk studie av Aftonbladets och SVT nyhetsbevakningen av gängkriminalitet undersöktes publiceringar under perioden the period September 4 – 4 Oktober. Undersökningen visar att perspektiv i nyhetsbevakningen som är deskriptiva och reaktiva , liksom perspektiv där gäng och gängmedlemmar beskrivs är starkt överrepresenterade. Dessa vinklar står för mellan 50 och 67 procent av alla studerade publiceringar. Å andra sidan är perspektiv som är mer proaktiva och inriktade mot möjliga lösningar eller lindringar av gängvåldskrisen starkt underrepresenterade. Dessa perspektiv står för mindre än 20 procent av alla studerade publiceringar. Resultatet av studien analyseras sedan genom användandet av den brittiske sociologen Steven Lukes så kallade tredje maktdimension, det vill säga makt utan konflikt mellan parter och utan intention – en slags ”makt över tanken”, upprätthållen på sätt och vis genom det fortgående upprätthållandet av den rådande pågående sociala ordningen (mycket kort sammanfattat). Sett genom Lukes “maktlins” argumenteras det sedan i uppsatsen för att det faktiskt spelar roll hur händelser I samhället beskrivs I media. Baserat på Lukes maktbegrepp kan en starkt vinklad mediebevakning av en samhällsfråga utöva en slags makt över tanken och kanske i viss utsträckning bidra till en bild hos allmänheten att politiker inte har kontroll över situationen med gängkriminalitet, och därmed kan tilltron till vad politiker kan tänkas kunna uppnå börja erodera. I denna uppsats argumenteras det för att sa

Trust is important for the adoption of autonomous vehicles. Providing voiced explanations explaining a vehicle’s behavior has been found to improve trust, but it is unclear how explanations should be presented. In this experimental study, it was investigated whether manipulating the temporal sequence of “How” explanations, that describe what the vehicle does, and “Why” explanations, that describe why the vehicle does something, influence users’ trust, mental workload, situational awareness, and preferences. The research questions are: 1. What is the optimal sequence of presenting explanations, measured by the least amount of mental workload, increased trust, and increased situational awareness? 2. Which explanation type do people prefer the most? 3. Does explanation type affect attentional task performance? These questions were assessed by using questionnaires and qualitative data in a within group design. The sample consisted of 42 participants between the ages of 21 and 37. The data was analyzed with a repeated measures analysis of variance (ANOVA) and a binomial test. The study found no effect of different explanation types on trust and mental workload. However, the scenarios had a significant effect on the results. Presenting the “How + Why” explanation before an event caused the best situational awareness. Although no significant difference in preferences was found, the “Why” explanation had the highest mean preference. This study shows that when evaluating different explanation types, it is important to consider situational factors that can affect measured variables such as vehicle’s behavior and surrounding environment. Future studies should focus on exploring situational factors further., Förtroende är viktigt för införandet av autonoma fordon. Att ge auditiva förklaringar om bilens handlingar har setts förbättra förtroendet, men det är oklart hur förklaringar bör presenteras. I denna experimentella studie undersöktes det om manipulering av den tidsmässiga sekvensen av "Hur"-förklaringar, som beskriver vad fordonet gör, och "Varför"-förklaringar, som beskriver varför fordonet gör något, påverkade användarens förtroende, mentala arbetsbelastning, situationsmedvetenhet, och preferenser. Forskningsfrågorna var: 1. Vilken är den optimala sekvensen för att presentera förklaringar, mätt med minsta möjliga mentala arbetsbelastning, ökat förtroende och ökad situationsmedvetenhet? 2. Vilken typ av förklaring föredrar folk mest? 3. Påverkar typ av förklaring uppmärksamhetsuppgift? Dessa frågeställningar undersöktes med hjälp av frågeformulär och kvalitativa data i en inomgruppsdesign. Urvalet bestod av 42 deltagare mellan 21–37 år. Data analyserades med en variansanalys med upprepade mått (ANOVA) och ett binomialtest. Studien fann ingen effekt av olika förklaringstyper på förtroende och mental arbetsbelastning. Scenarierna hade dock signifikant effekt på resultaten. Att presentera "Hur + Varför"-förklaringen innan en händelse gav den bästa situationsmedvetenheten. Även om ingen signifikant skillnad i preferens hittades, hade "Varför"-förklaringen det högsta medelvärdet. Denna studie visade att när man utvärderar olika förklaringstyper är det viktigt att ta hänsyn till situationsfaktorer som kan påverka uppmätta variabler som fordonets beteende och omgivande miljö. Framtida studier bör fokusera på att utforska situationsfaktorer ytterligare.

och med den snabba AI-utvecklingen i samhället och i HR-området står HR-personal inför en framtid med nya möjligheter och utmaningar. AI kan användas i olika områden inom HR, exempelvis i kompetensförsörjning. Denna studie utforskar det förtroende HR-personal har för AI samt hur HR-personal upplever lämpligheten av att använda AI i olika områden inom kompetensförsörjning. Studien berör även hur förtroende för AI etableras inom HR-området och om det bör eftersträvas. För att besvara syftet används teoretiska perspektiv kring förtroende samt professionsteori. I studien används kvalitativa semistrukturerade intervjuer med HR-personal som arbetar med kompetensförsörjning och har grundläggandekunskap om AI relaterat till HR-arbetet. Resultatet visar att AI anses vara lämpligt att använda i vissa områden inom kompetensförsörjning; administration, kompetensutveckling och tidiga delar av rekrytering. Däremot anses AI inte vara lämpligt när det kommer till beslutsfattande och personbedömningar. Respondenterna visar generellt på en positiv inställning till AI i HR- arbetet men är också medvetna om AIs begränsningar. Förtroende för AI förväntas etableras genombevisad effektivitet, kompetens och informationssäkerhet samt ökad kunskap och förståelse för AI. Resultatet visar att förtroendet för AI varierar beroende på HR-område. De områden som AI anses2vara lämpligt och bidra till effektivisering och förbättring av HR- arbetet identifieras förtroende för AI. Förtroendet för AI är begränsat när det kommer till mer känsliga områden av HR-arbetet. Mänsklig granskning av AIs resultat anses behövas i dagsläget och i framtiden. Detta på grund av att AI anses sakna vissa specifika mänskliga förmågor som HR tycker sig besitta. Människansförmåga att situationsanpassa i kombination med HRs specifika kunskap möjliggör att hanterapersonalärenden på ett sätt som AI inte upplevs kunna. På grund av HRs behov av att kontrollera AI kommer förmodligen inte fullt förtroende för AI att etableras ino

This study explores the relationship between citizens' perceptions of corruption within the public administration and their confidence in public institutions in Sweden. By analyzing data from the 2022 SOM survey, significant associations are identified between gender, age, education level, trust in others, and political preferences with perceptions of corruption and confidence in public authorities. Higher education levels are associated with lower perceptions of corruption, while trust in others impacts both corruption perceptions and confidence in institutions. The study uncovers a paradox where, despite high confidence in authorities, a significant portion of citizens perceives corruption among public officials. Thediscussion delves into theoretical perspectives such as institutional theory and cultural dimensions. Future research can further explore this paradox and enhance transparency within the public sector., Denna studie utforskar sambandet mellan medborgarnas uppfattningar om korruption inom den offentliga förvaltningen och deras förtroende för offentliga institutioner i Sverige. Genom analys av data från SOM-undersökningen 2022 identifieras signifikanta samband mellan kön, ålder, utbildningsnivå, tillit till andra människor och politiska preferenser med korruptionsuppfattningar och förtroende för myndigheter. Resultaten indikerar att högre utbildning är associerad med lägre korruptionsuppfattningar, medan tillit till andra påverkar både korruptionsuppfattningar och förtroende för institutioner. Studien avslöjar en paradox där trots högt förtroende för myndigheter, en betydande andel av medborgarna uppfattar korruption bland offentliga tjänstemän. Diskussionen utforskar teoretiska perspektiv som institutionell teori och kulturella dimensioner. Framtida forskning kan fortsätta att utforska denna paradox och öka transparensen inom den offentliga sektorn.

Syftet med denna uppsats är att undersöka chefers uppfattning av lojalitet och dess betydelse för dem. Genom teoretiska ramar kan vi förstå och tolka lojalitet på olika sätt och i olika kontexter. För att samla empiri har åtta chefer från olika sektorer intervjuats. Vi fokuserar på deras perspektiv för att belysa hur lojalitet uppfattas ur ett chefsperspektiv, vilket ofta saknas i lojalitetsforskningen. Vi utforskar chefernas personliga definitioner av lojalitet och eventuella skillnader i deras syn. Djupintervjuer har använts för att samla data om hur de beskriver och förstår lojalitet, både utifrån egna erfarenheter och medarbetarnas lojalitet. Vi identifierar också omständigheter som påverkar lojalitet, både positivt och negativt. Metodologin innefattar en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som huvudsaklig datainsamlingsmetod. Resultatet visar att chefer, oavsett sektor eller bransch, har en likartad syn på lojalitet. De kopplar samman lojalitet med begrepp som förtroende och tillit, samt ärlighet, transparens och öppenhet. Begrepp som inte alltid omedelbart associeras med lojalitet. Studien avslöjar också att även om lojalitet anses vara en viktig faktor, är det få chefer som aktivt arbetar med det eller har verktyg för att mäta och hantera lojalitet på ett systematiskt sätt.

Generativa AI-verktyg har på kort tid fått en utbredd användning inom utbildningssektorn.Den nya teknikens påverkan på studenters lärande samt vilka möjligheter och risker det kanskapa inom utbildning diskuteras globalt. Denna studie undersöker användningen avgenerativa AI-verktyg, såsom ChatGPT, och dess upplevda påverkan på inlärningen hosstudenter vid Uppsala Universitet, från både studenters och lärares perspektiv. Studien ämnaratt kartlägga hur dessa verktyg används och upplevs påverka olika aspekter av inlärning, isyfte att vägleda beslutsfattare, lärare och studenter i deras förhållande med generativaAI-verktyg. Forskningsmaterialet består av en omfattande enkät som besvarades av totalt 505respondenter, inkluderat både studenter och lärare. I analys av den insamlade datan testadeskorrelationers signifikans med Chi-square och t-test, samt deras korrelationsstyrka medSpearman’s rank order correlation coefficient och Contingency coefficient. Resultaten visaratt en majoritet av studenter upplever att generativa AI-verktyg har en positiv påverkan påderas inlärning, särskilt inom området av effektivitet. Resultaten visar att en betydande andellärare upplever att deras egen användning av generativa AI-verktyg har en positiv påverkan påstudenters inlärning, att en betydande andel lärare inte anser det ha någon påverkan alls, samtatt lärare nästan aldrig upplever deras användning ha någon negativ påverkan. Studienidentifierade också positiva korrelationer mellan både studenter och lärares upplevdapåverkan av generativa AI-verktyg på inlärning och erfarenhetnivå, samt mellan derasupplevda påverkan och användningsfrekvens. Mellan förtroendenivå och upplevd påverkan påinlärning kunde en positiv korrelation endast identifieras hos studenter. Dessa insikter bidrartill förståelsen av hur AI-teknologi kan integreras i utbildningsprocesser för att främjaeffektivt lärande., Generative AI tools have quickly become widely used in the education sector. The impact ofthis new technology on students' learning, as well as the opportunities and risks it may createfor education, is being discussed globally. This study examines the use of generative AI tools,such as ChatGPT, and their perceived impact on learning among students at UppsalaUniversity, from both students' and teachers' perspectives. The study aims to map how thesetools are used and perceived to affect various aspects of learning, in order to guidedecision-makers, teachers, and students in their relationship with generative AI tools. Theresearch material consists of a comprehensive survey answered by a total of 505 respondents,including both students and teachers. In the analysis of the collected data, the significance ofcorrelations was tested using Chi-square and t-tests, and their correlation strength withSpearman’s rank order correlation coefficient and Contingency coefficient. The results showthat a majority of students perceive generative AI tools to have a positive impact on theirlearning, particularly in the area of efficiency. The results indicate that a significant portion ofteachers perceive their own use of generative AI tools to have a positive impact on students'learning, that a considerable number of teachers do not consider it to have any impact at all,and that teachers almost never perceive their use to have a negative impact. The study alsoidentified positive correlations between both students' and teachers' perceived impact ofgenerative AI tools on learning and their level of experience, as well as between theirperceived impact and usage frequency. A positive correlation between the level of trust andperceived impact on learning could only be identified among students. These insightscontribute to understanding how AI technology can be integrated into educational processesto promote effective learning.

Studiens syfte var att undersöka och påvisa vad ledarskapsteorin LMX som innefattar relationen mellan ledare och medarbetare, kan ha för betydelse för organisationsförändring. Samtidigt identifierar studien dimensioner inom LMX-teorin som mäter graden av LMX inom företagen och som vidare kan användas för att dra slutsatser om företagens organisationsförändringar. Studien utgår från en kvalitativ metod som kompletteras med en kvantitativ metod, för att på så vis få fler perspektiv på studiens ämnesområden, ledarskap, LMX och organisationsförändring. Arbetet utgår från fem småföretag inom detaljhandeln där fem intervjuer genomfördes med respektive företags butikschef. Företagens medarbetares perspektiv på studiens ämnesområden representeras vidare med hjälp av en enkätundersökning. Studiens resultat visar att relationen mellan ledare och medarbetare, tillsammans med LMX-dimensionerna, har en avgörande betydelse på organisationsförändring. Starka, högkvalitativa relationer mellan ledare och medarbetare anses vara grundläggande för att skapa förutsättningar för framgångsrika förändringsprocesser. Därför rekommenderas butikschefer inom småföretag i detaljhandeln att inkludera medarbetarna mer aktivt i förändringsprocesser för att stärka relationerna vilket underlättar för de övriga dimensionerna inom LMX-teorin. Kommunikation visade sig vara avgörande för att minska motstånd och missnöje under förändringsprocessen samtidigt som engagerade medarbetare, som motiveras av relationen med ledaren, tenderar att vara mer samarbetsvilliga och positiva mot förändringar. Slutligen konstateras att förtroende är en central faktor som skapar trygghet och underlättar förändringsprocesser. Sammantaget är det tydligt att relationen mellan ledare och medarbetare, tillsammans med LMX-dimensionerna, spelar en avgörande roll för framgångsrika organisationsförändringar inom småföretag i detaljhandelsbranschen., The purpose of the study was to investigate and demonstrate the significance of the Leadership-Member Exchange (LMX) theory, which encompasses the relationship between leaders and employees, for organizational change. Concurrently, the study identified dimensions within the LMX theory that measure the degree of LMX within companies and can be used to draw conclusions about the companies' organizational changes. The study employed a qualitative method supplemented by a quantitative method to gain multiple perspectives on the study's subject areas: leadership, LMX, and organizational change. The research was conducted in five small retail businesses, where five interviews were conducted with each company's store manager. The perspectives of the companies' employees on the study's subject areas were further represented through a survey. The results of the study indicate that the relationship between leaders and employees, along with the LMX dimensions, is crucial for organizational change. Strong, highquality relationships between leaders and employees are considered fundamental for creating conditions conducive to successful change processes. Therefore, store managers in small retail businesses are recommended to actively involve employees in change processes to strengthen relationships, which facilitates the other dimensions within the LMX theory. Communication was found to be critical in reducing resistance and dissatisfaction during the change process, while engaged employees, motivated by their relationship with the leader, tend to be more cooperative and positive towards change. Finally, it is concluded that trust is a central factor that fosters security and facilitates change processes. Overall, it is clear that the relationship between leaders and employees, along with the LMX dimensions, plays a crucial role in successful organizational change within small retail businesses.

Förtroende, säkerhet och integritet är aspekter som alltid har varit relevanta inom IT. Dessa olika områden har påvisats vara en stark grund för en bra användarupplevelse av system och viktiga faktorer för intentioner som leder till ett fortsatt användande av system. För att designa för dessa aspekter krävs ett etiskt förhållningssätt från designers och att de följer de etiska ramar som existerar i vårt samhälle. I kontrast till detta existerar beteendepåverkande design och främst, “dark patterns”, med syfte att utnyttja användare för att maximera fördelar för systemet de existerar i. Genom denna studie undersöks dessa olika områden och deras påverkan på användare och varandra i en kontext av deltagarnas teknikvana. Syftet med denna studie är att undersöka kopplingen mellan de olika områdena, förtydliga definitioner genom att identifiera bakomliggande faktorer och därav bidra till att mer etiska produkter kan utvecklas och utgår ifrån frågeställningen “Hur påverkas förtroendet hos användare på en e-handelswebbplats där dark patterns används utifrån deras teknikvana?”. Dessa ämnen är intressanta, viktiga och relevanta att undersöka då samhället mer och mer sätter användare i fokus. Deras upplevelser värderas högre och utvecklare bör ta ansvar för att se till att individer ej manipuleras där det finns möjlighet att undvika detta. För detta ändamål tog studien en kvalitativ ansats och datainsamling skedde via intervjuer och observation kopplade till ett test av två prototyper, en som ansågs vara etiskt utformad och en som utnyttjade dark patterns. Resultaten som framkom efter en innehållsanalys visade både positiva och negativa aspekter i kopplingen mellan användarförtroende och beteendepåverkande design samt att det finns ett behov av ytterligare studier och diskussioner kring vad som anses vara etiskt för att stärka användarförtroende., Trust, security and privacy. These aspects have always been relevant in the field of IT and have been shown to provide a strong foundation for a pleasant user experience in systems and important factors for continued utilization of systems. To design in accordance with these aspects it demands an ethical approach from designers and that they follow the ethical frameworks that exist in our society. In contrast to this exists persuasive design, and primarily “dark patterns” with the purpose to manipulate users to maximize the benefits for the system they exist in. Through this study these different areas are examined as well as their impact on users and each other in the context of the participants' technical proficiency. The purpose of this study is to examine the connection between these areas, make definitions clearer by identifying contributing factors and thus contribute to the development of more ethical products based on the research question “What is the impact on user trust of an e-commerce website where dark patterns are utilized based on their technical proficiency?”. These areas are interesting, important and relevant to examine as society more and more puts the user in focus. Their experiences are valued higher and developers ought to take more responsibility to make sure individuals don't get manipulated where there is a possibility to avoid this. To this end the study took root in a qualitative approach and the data collection methods that were used were interviews and observations which were linked to a test of two prototypes, one which was being designed with what was deemed an ethical approach and one which utilized dark patterns. The results that were shown after a content analysis showed both positive and negative aspects connected to user trust and persuasive design as well as that there’s a need for further studies and discussions around what could be deemed ethical to be able to strengthen user trust.

Bakgrund: Förtroende är betydelsefullt inom bank- och finansbranschen, och tillförlitlig redovisningsinformation är särskilt betydande vid förtroendebyggande. För små företag är tillgång till likvida medel av väsentlighet, och lån hanteras i förekommande fall fördelaktigt. Vid långivning till små företag finns risker och osäkerheter, främst på grund av informationsasymmetrin. Därmed är det nödvändigt att banken genomför en riskbedömning, eftersom redovisningsinformation tillsammans med formell information och kundrelationer är väsentligt vid förtroendeskapande. Syfte: Studiens syfte är att utveckla förståelse för vilken roll hård och mjuk information har vid förtroendeskapande hos banker vid långivning till små företag som är nya kunder hos den specifika banken. Särskilt fokus kommer att läggas på redovisningsinformation, och vidare undersöka kompletterande faktorer som formell information och relationer. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med respondenter som är banktjänstemän på olika bankföretag. Empiri: Det empiriska resultatet visar generellt en liknande beskrivning av en långivningsprocess. Inledningsvis insamlas en omfattande mängd information för att skapa kundkännedom. Hård information som främst utgör finansiella rapporter, kreditupplysningar och säkerheter är betydelsefullt under denna process. Vidare är mjuk information som relationer och god kommunikation med kunden väsentligt. Både hård och mjuk information används i kombination under hela långivningsprocessen, vilket är betydelsefullt för att bygga förtroende. Förtroendebegreppen ärlighet och kompetens upplevs som de mest väsentliga begreppen. Analys och slutsats: Redan inledningsvis i långivningsprocessen insamlas både hård och mjuk information, med den primära anledningen att säkerställa återbetalningsförmågan. Under processen nyttjas främst redovisningsinformation för att bygga förtroende. Vidare nyttjas även formell i, Background: Trust is meaningful in the banking and finance sector, and reliable accounting information is particularly important in trustbuilding. For small businesses, access to liquid assets is essential, and loans are managed advantageously when applicable. When lending to small businesses there are risks and uncertainties, primarily due to information asymmetry. It is therefore necessary for the bank to conduct a risk assessment, as accounting information along with formal information and customer relationships is essential in trustbuilding. Purpose: The purpose of the study is to develop an understanding of the role that hard and soft information play in trustbuilding for banks when lending to small businesses that are new customers of the specific bank. Special focus will be on accounting information, and further investigating complementary factors such as formal information and relationships. Method: The study was conducted using a qualitative method in the form of semi-structured interviews. The interviews were conducted with respondents who are bank officers at various banking institutions. Empiricism: The empirical results generally show a similar description of a lending process. Initially, a significant amount of information is collected to establish customer knowledge. Hard information which primarily includes financial reports, credit assessments, and collateral, is meaningful during this process. Furthermore, soft information such as relationships and good communication with the customer is essential. Both hard and soft information are used in combination throughout the entire lending process, which is meaningful for building trust. The concepts of trust, honesty and competence are perceived as the most essential concepts. Analysis and conclusion: Both hard and soft information are collected at the beginning of the lending process, primarily to ensure repayment capability. During the process, accounting information is primarily used to build trust. Fu

Bakgrund: Att arbeta på distans, antingen helt eller delvis, har fått betydande konsekvenser för organisationer. Till följd av Covid-19 och det ökade distansarbetet har behovet av styrning ökat. Samtidigt har det även uppstått ett ökat behov av förtroende till anställda när de ska utföra sina arbetsuppgifter hemifrån utan tillsyn. Styrning och förtroende är två välstuderade områden, där tidigare forskning studerat uppfattningar av styrning och förtroende samt relationen mellan de båda styridealen. Av tidigare forskning framgår det även att styrning på olika sätt kan förorsaka spänningar. Det har även uppmärksammats hur distans- och hybridarbete påverkar styrning och förtroende. Den nuvarande forskningslitteraturen missar däremot att belysa hur spänningar uppstår och hanteras mellan styrning och förtroende i samband med distanserad arbetsform. Syfte: Denna studie syftar till att skapa förståelse för spänningar mellan styrning och förtroende i en hybridverksamhet genom att belysa hur spänningar uppstår och hur de hanteras i en hybridverksamhet. Metod: Studien har genomförts på chefer och medarbetare på ett företag och utgör därmed en enfallsstudie. För att uppfylla syftet med studien har vi utgått från en kvalitativ forskningsstrategi med semistrukturerade intervjuer. Metoden beskriver även hur insamlingen och tolkningen av det empiriska materialet gått till. Slutsats: Sammantaget har vi identifierat en gemensam trigger som framförallt ligger till grund för att spänningar uppstår i det studerade företaget. Studien har resulterat i att spänningar uppstår i situationer, utifrån individers uppfattningar, som är främst relaterade till arbetsformen, det vill säga distansarbetet. Den gemensamma triggern har benämnts som distansering och bidragit med en synvinkel om mer kunskap om hur arbetsformer ger upphov till att spänningar uppstår mellan styrning och förtroende. Den mest framträdande hanteringen av spänningar mellan styrning och förtroende visar vikten av kommunikation, Background: Working remotely, either fully or partially, has had significant implications for organizations. As a result of Covid-19 and the increase of remote work, the need for control has increased. At the same time, there has also been an increased need for trust in employees when they have to perform their tasks from home without supervision. Control and trust are two well-studied areas, where previous research has studied perceptions of control and trust and the relationship between the two ideals. It also appears from previous research that control can cause tensions in different ways. Attention has also been paid to how remote and hybrid work affects control and trust. The current research literature, however, fails to shed light on how tensions arise and are managed between control and trust in connection with remote working. Purpose: This study aims to create an understanding of tensions between control and trust in a hybrid working company by highlighting how tensions arise and how they are managed in a hybrid working company. Method: This study has been carried out on managers and employees of a case company and therefore constitutes a one-case study. In order to fulfill the purpose of the study, we have used a qualitative research strategy and performed semi-structured interviews. The method also describes how the collection and interpretation of the empirical material has been done. Conclusion: All in all, we have identified a common trigger that is primarily the basis for tensions arising in the studied company. This study has resulted in tensions arising in situations, based on individuals' perceptions, which are primarily related to remote work. The common trigger has been named distancing and has contributed more knowledge about how forms of work give rise to tensions between control and trust from a distancing perspective. The most prominent way to manage tensions between trust and control demonstrates the importance of communication to prevent or

I takt med digitaliseringens framfart har sociala medier och influensers radikalt förändrat marknadsföringen och konsumtionsbeteenden. Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för förtroendets roll vid impulsköp som initieras av influenser-marknadsföring på sociala medieplattformar. Studien belyser marknadsföring via sociala medier och influenser-marknadsföring, där sedan förtroendet för influensers beskrivs genom fyra dimensioner. Teorikapitlet avslutas med att förklara impulsiva köpbeslut online som är ett centralt begrepp för studien. För att besvara syftet har semistrukturerade intervjuer genomförts med tio respondenter som alla är vana användare av sociala medier samt besitter egen köpbenägenhet. Studien bidrar med en djupgående förståelse för förtroendets roll vid impulsköp som initieras av influenser-marknadsföring på sociala medieplattformar. Slutsatsen i studien visar på att influenser-marknadsföring har en betydande inverkan på samtliga konsumenters impulsköpbeteende och att influensers egenskaper är avgörande vid impulsköp, då de kan generera förtroende. Därmed kan det konstateras att förtroende för influensers spelar en avgörande roll vid impulsköp i samband med influenser-marknadsföring, då impulsköp inte tycks inträffa utan ett grundläggande förtroende. Vidare framkommer att fyra faktorer upplevs vara mest förtroendeskapande enligt konsumenterna, nämligen följarantal, expertis, autenticitet och den parasociala relationen med influensern. Det går även att se att bristande förtroende leder till en avvikelse från att genomföra ett impulsköp samt att eventuellt missnöje efter ett impulsköp baserat på influenser-marknadsföring internaliseras. Förtroendet för influensern som tillhandahöll rekommendationen förblir därmed opåverkat.

I Norrbottens län råder det för tillfället brist på tillräcklig och kompetent arbetskraft i och med dengröna industrietableringen. Ett sätt att hantera bristen på arbetskraft är genom att tillvarata denpotentiella arbetskraft som redan finns i länet. En grupp potentiell arbetskraft är de ungdomar som varje år väljer att hoppa av eller inte påbörja gymnasiala studier. Denna gruppen ungdomar omfattas av det så kallade kommunala aktivitetsansvaret, som syftar till att återföra ungdomarna till studier för att i förlängningen vara en del av den kompetenta arbetskraft som samhället behöver. Med denna bakgrund syftar innevarande studie till att undersöka hur medarbetare som arbetar inom det kommunala aktivitetsansvaret upplever att det individanpassade åtgärdsarbetet fungerar. Studien baseras på sju semistrukturerade intervjuer med medarbetar inom det kommunala aktivitetsansvaret i Norrbotten. Det insamlade intervjumaterialet presenteras och analyseras utifrån tidigare forskning inom området samt Mats Trondmans relationskapitalsteori. Resultatet visar att intervjupersonerna upplever förtroendet mellan medarbetarna och ungdomarna som avgörandet för hela åtgärdsarbetet. Redan vid det första mötet med ungdomarna lägger medarbetarna stort fokus på att skapa en relation och ett förtroende från ungdomarna för att i förlängningen möjliggöra för en bra individanpassning av åtgärderna. Individanpassning av åtgärderna är i sin tur det som intervjupersonerna upplever är av största betydelse för hur väl åtgärderna faller ut. Medarbetarna anser att det inte är möjligt att generalisera bra och dåliga åtgärder för återgång till studier. Det som avgör åtgärdens framgång är hur väl den anpassas utifrån individens behov.

Digital Förtroendebyggnad: Apoteas strategier och effekterna på köpbeslut online Sammanfattning Apotea var det första apoteket i Sverige som etablerade sin verksamhet enbart online, utan några fysiska butiker. De har tilldelats många priser för deras verksamhet och är därmed ett ledande exempel i branschen. Vilket gör det intressant hur de arbetar för att skapa en framgångsrik verksamhet. Uppsatsen syftar till att få en förståelse för hur Apotea arbetar för att bygga och stärka konsumenters förtroende för Apotea som ett distansapotek. Samt hur det kan påverka konsumenters benägenhet att handla hos dem. Forskningsmetoden för studien är kvalitativ och utgörs av tio semistrukturerade intervjuer, varav åtta respondenter är konsumenter och två respondenter är anställda på Apotea. De två anställda på Apotea har rollerna marknadsstrateg och marknadskommunikatör. Den valda metoden gjordes för att få djupare insikter i respondenternas åsikter, för att få djupare förståelse kring förtroende online, och insikter i hur Apotea arbetar kring det. Genom en tematisk analysmetod av den empiriska data som framställts utifrån intervjuerna identifierades följande teman: förtroende aspekter/definition, hemsidans utformning, fördelar med onlinehandel, samt utmaningar och förhållningssätt. Det framkommer i resultatet att faktorerna tidigare erfarenheter, hemsidans utformning och leverans är centrala för att bygga förtroende, hos konsumenter, för en onlineverksamhet. Genom att fokusera på snabbt, billigt och fraktfritt, samt att aktivt hantera återkopplingar från kunder, har Apotea kunnat bygga en positiv kundupplevelse som ökar konsumentens benägenhet att handla hos dem. Apotea tillämpar strategier på ett effektivt sätt genom att fokusera på upplevd användarvänlighet, upplevd användbarhet och säkerhet. Samt regelbundna förbättringar, som inte syns för kunder, men som gör det enklare och bättre för kunder att handla på Apotea. Däremot finns det fortfarande en tröskel för att handla medicin

In recent years, hybrid work has been increasingly common among office workers, leading this kind of team that is partly at the office and partly remote presents various challenges among managers. The aim of this study is to explore managers’ experiences of leading hybrid teams and how it differs between selected sectors. The study seeks to identify whether they experience that they receive adequate support from the organization to develop their leadership skills in response to the rise of hybrid work. To meet the purpose of the study we have been interviewing thirteen managers and organizational leaders in the public sector and non-profit sector. The data was analyzed based on sociological theories of trust and reliability, relationships, communication challenges, and knowledge dissemination within the organization. These areas are explained in the light of i.e. Goffman, Collins, Bourdieu, and Ekman. The main conclusion of the study is that hybrid work and the leadership challenge it brings are not defined or recognized by the organization, making it difficult for both managers and the organizations to navigate the new hybrid reality in terms of leadership, support, and attitudes.

The aim of the study was to examine the relationship between trust in the police and exposure to crime against an individual as a measure of crime at a municipal level. Attempts to establishing a direction of causality between trust and crime levels was done. A secondary analysis of the material from The Swedish National Council for Crime Prevention and The Swedish Crime Survey from 2021 constituted the data that was used. The research method used was multiple regression analysis and panel regression for the question of causality. The results showed that a statistically significant relationship between the variables existed. The panel regression analysis showed that it was not possible to establish a direction of causality.

Syftet med studien är att undersöka områdespoliser i Malmös uppfattningar om införandet av visitationszoner, särskilt vad gäller deras tro på zonernas effektivitet samt inverkan de kan ha på polisens förtroendeskapande arbete. Skälet till att Sverige infört visitationszoner är för att det anses fungera väl i Danmark, men trots detta har införandet av visitationszoner mött omfattande kritik i svensk media. Tidigare forskning inom fältet påvisar att visitationszoner som bäst har en liten effekt på brottslighet, men större konsekvenser på relationen mellan polisen och befolkningen. Studien tillämpar en kvalitativ ansats bestående av fem semistrukturerade intervjuer, där urvalet består av områdespoliser som arbetar i Malmö. Studiens resultat utmynnade i fyra olika teman, och till varje tema finns 2–3 tillhörande subteman. Studiens resultat är att politiska beslut fattas utan att man lyssnar på polisens faktiska behov och att bristande information skapar svårigheter för polisen att utföra sitt arbete på bästa sätt. Områdespoliserna har dessutom en låg tro på att visitationszoner kommer att bli ett effektivt brottsförebyggande och brottsbekämpande verktyg. Detta då de redan har möjlighet att visitera kriminella individer av intresse utifrån annan lagstiftning och att visitera alla individer i en visitationszon är för ineffektivt. Dessutom menar områdespoliserna även att förtroendet för polisen kommer att ta skada, i synnerhet om många oskyldiga personer drabbas av insatsen. Denna studie bidrar till att belysa områdespolisers uppfattningar av visitationszoner, hur politiska beslut påverkar och implementeras av poliser samt de hinder som Polismyndigheten möter., The purpose of this study is to investigate the perceptions local police officers in Malmö have toward the establishment of visitation zones, particularly in regard to the measure’s efficiency and potential effect on the police’s trust-building efforts. The decision to establish visitation zones in Sweden rests on the basis that it has worked well in Denmark but has nonetheless been highly criticized in the media. Previous research has found that visitation zones have a marginal effect on crime, and at the same time pose a risk of negatively affecting the relationship between citizens and the police. The study takes a qualitative approach through the use of five semi structured interviews, and the sample consists of local police working in Malmö. The study resulted in four themes, and each theme had 2-3 sub themes. The study’s main findings are that political decisions are made without listening to the needs of the police, and that insufficient information creates difficulties for the police to do their work in the best possible way. The local police had low confidence that visitation zones will be an effective tool for crime prevention and crime-fighting, as they already have the possibility to search individuals of interest under other legislation, and because they believe that stopping and searching everyone within a visitation zone will be inefficient. Moreover, the local police believed that visitation zones will be detrimental to the trust in the police, especially if many innocent people are affected. This study helps to shed light on local police officers' perceptions of the establishment of visitation zones, and has contributed to a deeper understanding of how political decisions impact and are implemented by the police, and the obstacles faced by the Police Authority.

Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för vad som påverkar kunder i deras val av mäklare. Vidare vill studien fastställa om dessa faktorer skiljer sig från varandra, gällande att boka ett första möte gentemot att anlita mäklaren. Tidigare forskning har påvisat faktorers inverkan på valet generellt och därmed inte undersökt vad som influerar andra stadier i kundens val av mäklare. Vetenskaplig forskning kring mäklarbranschen i sin helhet är även bristfällig och det finns ett klart forskningsgap i vad som påverkar kunden till att kontakta mäklaren för ett första möte. Metod: Denna studie har genomförts med en kvalitativ metod med hjälp av sju stycken semistrukturerade intervjuer om 40 minuter till en timme och 6 minuter. Respondenterna har bestått av tidigare säljare som anlitat mäklare som har fått prata öppet om vad som påverkat dem i olika stadier av sitt val, samt dela med sig av sina erfarenheter av mäklare. Resultat & Slutsats: Resultatet visade att rekommendationer, rykte och recensioner online om en mäklare inverkade på vem kunden kontaktade för ett första möte. Första intryck, säljprestationer, en tydlig och lyhörd kommunikation samt reklam sågs även ha en ursprunglig påverkan. Rekommendationer från närstående sågs vara den viktigaste faktorn på denna front. Detta genererade ett ursprungligt förtroende som gjorde att kunder anlitade mäklaren, om känslan var fortsatt positiv på mötet. Vid valet att anlita ansågs förtroende ha tyngst påverkan och för att skapa detta krävs ett engagemang, kompetens och en tydlig kommunikation där mäklaren lyssnar på kundens situation. Personkemin med mäklaren, varumärket och säljprestationer sågs även influera vilken mäklare kunder anlitar. Studiens bidrag: Resultatet av studien bidrar med nya upptäckter kring vad som inverkar på kundens mäklarval i det första stadiet, gällande en första kontakt med mäklaren. Detta ger aktörer inom fastighetsmäklarbranschen nödvändig information om hur de kan arbeta för att

Artificiell intelligens (AI) inom marknadsföring har haft en ökad tillväxt de senaste åren. Marknadsföringen blir i allt större utsträckning datadriven, den tekniska utvecklingen har ständigt påverkat marknadsföringen och visat att AI-baserad marknadsföring kan göra skillnad. Det finns däremot många frågor som behöver besvaras innan AI kan användas på ett etiskt och effektivt sätt. Forskare uppmanar att analysera faktorer som påverkar konsumenters attityder till AI-baserad marknadsföring. Syftet med studien är därför att analysera hur upplevd integritetsrisk, upplevt förtroende och upplevda fördelar påverkar svenska konsumenters attityder till AI-baserad marknadsföring inom e-handel. Konsumentattityderna beskrivs i termer av känslomässig respektive kalkylmässig attityd. Metoden som användes var kvantitativ med en deduktiv ansats. Studien tog grund i en tvärsnittsdesign där en enkätundersökning utfördes. Webbenkäten publicerades på Facebook, Instagram och Snapchat där 102 respondenter besvarade den, varav 99 svar analyserades. Korrelationsanalys och regressionsanalyser skapades sedan i det statistiska dataprogrammet SPSS. Därefter bekräftades eller förkastades hypoteserna. Studien resulterade i att två av fyra hypoteser kunde bekräftas, vilka var hypoteserna H3a och H3b. Därmed blev slutsatsen, att upplevda fördelar påverkar svenska konsumenters attityder till AI-baserad marknadsföring inom e-handel positivt. Faktorerna upplevd integritetsrisk och upplevt förtroende är inte drivande faktorer för svenska konsumenter med en känslomässig attityd till AI-baserad marknadsföring. Upplevda fördelar påverkar den känslomässiga attityden vilket indikerar på att konsumenters känslomässiga attityd drivs av de praktiska aspekterna. Nyckelord, Artificial Intelligence (AI) within marketing has had an increased growth in recent years. Marketing is becoming increasingly data-driven, the technological development constantly influences marketing and shows that AI-based marketing can make a difference. However, numerous questions need to be answered before AI can be used in an ethical and effective way. Researchers urge to examine factors that affect consumer attitudes towards AI-based marketing. The purpose of the study is therefore to analyze how perceived privacy risk, perceived trust and perceived benefits affect Swedish consumers attitudes to AI-based marketing within e-commerce. Consumer attitudes are described in terms of affective respective calculative attitude. The method used was quantitative with a deductive approach. The study was based on a cross-sectional design where a survey was carried out. The web survey was published on Facebook, Instagram and Snapchat where 102 respondents answered, of which 99 answers were analyzed. Correlation analysis and regression analyses were then created in the statistical data program SPSS. The hypotheses were then either confirmed or rejected. The study resulted in two out of four hypotheses being confirmed, the ones that could be confirmed were hypotheses H3a and H3b. Thus, the conclusion was that perceived benefits positively affect Swedish consumers’ attitudes towards AI-based marketing within e-commerce. The factors perceived privacy risk and perceived trust are not driving factors for Swedish consumers with an affective attitude to AI-based marketing. Perceived benefits affect the affective attitude which indicates that the consumer’s affective attitude is driven by the practical aspects.

Sammanfattning: Titel: ShoreLink - vägen tillbaka till förtroende: En fallstudie om förtroende och ledarskap inom logistiksektorn. Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Therese Käck & Suzanna Svensson Atay Handledare: Emilia Kvarnström Datum: 2024 - maj Syfte: Studiens syfte är att utforska och öka förståelsen för, hur förändringar i ledarskap och insatser för att återskapa förtroende i relationerna mellan ledning och medarbetare på ShoreLink fungerat ur tjänstemännens och medarbetarnas perspektiv. Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats där åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med ledning och medarbetare på ShoreLink. Insamlad empiri har därefter transkriberats för att sedan tematiskt analyseras. Resultat & slutsats: Studien visar hur ledningen genom fokus på relationer och en öppen, inbjudande kommunikation stärkt förtroendet mellan ledning och medarbetare, vilket kan ses i ett mer positivt arbetsklimat, ökat engagemang och ökad delaktighet hos medarbetarna. Helt återuppbyggt är förtroendet inte då det föreligger problematik gällande brister i arbetsmiljö, problem med avtal och ett felande system för tidrapportering och lön. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till ökad förståelse för hur förändringar i ledarskap påverkar medarbetarna och utvecklandet av förtroende. Likaså visar den vikten av att lösa alla grundläggande faktorer som påverkar medarbetarna för att kunna återställa förtroendet. Förslag till fortsatt forskning: Vidare forskning kan innebära utökade kvantitativa studier på samtliga ShoreLinks verksamhetsorter vilket kan öka förståelsen och mångfalden i perspektiven, samt få en utökad förståelse om den problematik, som kan ses i Luleå, återfinns i hela organisationen. Att undersöka skillnader och likheter mellan organisationer och branscher är viktigt för att utveckla riktlinjer som främjar förtroende och en positiv arbetskultur.

Syfte: Syftet med denna studie har varit att utforska och skapa ökad förståelse hur konsumenternas köpbeslut och efterköpsbeteende kan förändras av att heminredningsföretag inom e-handeln använder Artificiell Intelligens (AI) samt vilka eventuella konsekvenser AI användandet har på konsumenternas förtroende för företagen. Problembakgrund: Med tanke på e-handelns framfart och att AI ständigt utvecklas är det relevant att ämnet diskuteras. Förtroende för AI skiljer sig mellan de svenska medborgarna samtidigt som implementeringen av AI ökar hos företagen. Metod: Studien behandlar hur AI påverkar köpbeslut, efterköpsbeteende och förtroende med utgångspunkt i en kvalitativ studie och med en induktiv forskningsansats. Semistrukturerade intervjuer med femton personer genomfördes för att kunna besvara forskningsfrågorna. Slutsats: Utifrån studiens empiri och analys kunde slutsatser dras att AI påverkar konsumenternas köpbeslut, efterköpsbeteende och förtroende på olika sätt i vardera steg. Detta ger en indikation från studien att företag som använder AI bör se till att det är genomtänkt och välutvecklat. Slutsatsen är att AI i dagsläget inte används av företag på ett tillräckligt utvecklat sätt utifrån dess potentiella kompetens, därav fyller det inte sin fulla funktion och konsumentens förtroende kan antas påverkas mer negativt än positivt. Om AI istället används på ett mer genomtänkt och välutvecklat sätt påverkar det konsumenternas förtroende positivt., Purpose: The purpose of this study has been to explore and create greater understanding of how consumers' purchase decisions and post-purchase behavior change as a result of interior design companies in e-commerce using Artificial Intelligence (AI) and what possible consequences AI use has on consumers' trust in the companies. Problem background: Considering the progress of e-commerce and that AI is constantly developing, makes the topic relevant to discuss. Trust in AI differs between Swedish citizens, while the implementation of AI is increasing among companies. Method: The study investigates how AI affects purchase decisions, post-purchase behavior and trust based on a qualitative study with an inductive research approach. Semi-structured interviews with fifteen people were conducted in order to answer the research questions. Conclusion: Based on the study's empirical data and analysis, conclusions could be drawn that AI affects consumers' purchase decisions, post-purchase behavior and trust, in different ways at each stage. This gives an indication from the study that companies using AI should ensure that it is well thought out and well developed. The conclusion is that AI is currently not used by companies in a sufficiently developed way based on its potential competence, therefore it does not fulfill its full function and consumer trust can be assumed to be affected more negatively than positively. Instead, customer trust is enhanced when AI is applied in a well thought out and well developed manner.

Syftet med denna studie är att undersöka hur användningen av AI-chatbotar hos Amazon påverkar kundnöjdheten. Metodvalet för denna studie är kvantitativ och baseras på data insamlad genom en enkätundersökning. Enkäten är utformad för att kvantifiera och analysera respondenternas åsikter, beteenden och demografiska variabler. Data analyseras med hjälp av SEM och AMOS. Studien har identifierat signifikanta samband mellan förtroende och kundnöjdhet samt uppfattad enkelhet och kundnöjdhet när det gäller Amazons AI-chatbot. Sambandet är positivt och ökad förtroende samt uppfattad enkelhet leder till ökad kundnöjdhet., The purpose of this study is to investigate how the use of AI chatbots at Amazon affects customer satisfaction. The method chosen for this study is quantitative and is based on data collected through a survey. The survey is designed to quantify and analyze respondents' opinions, behaviors, and demographic variables. The data is analyzed using SEM and AMOS. The study has identified significant relationships between trust and customer satisfaction, as well as perceived simplicity and customer satisfaction regarding Amazon´s AI chatbot. The relationship is positive and increased trust and perceived ease of use leads to increased customer satisfaction.

Denna studie belyser den påverkan som socialsekreterare inom barn och unga upplever att LVU-kampanjen haft på deras arbete. Kampanjen som startade i slutet av 2021, sprider bland annat desinformation som hävdar att den svenska socialtjänsten missbrukar lagen om vård av unga (LVU) för att tvångsomhänderta barn från muslimska familjer. Genom kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med sju socialsekreterare utforskar studien kampanjens upplevda effekter på relationer med klienter, deras arbetssituation samt socialförvaltningars hantering av LVU-kampanjens konsekvenser. Studiens resultat visar att socialsekreterarna upplever att en ökad misstro mot socialtjänsten har lett till svårigheter med att skapa tillitsfulla relationer med familjerna, samt utmaningar i form av manifestationer och ökad risk för otillåten påverkan. Resultatet visar vidare på att de implementerade anpassningar som skett inom olika socialförvaltningar, såsom bland annat användning av kulturtolkar och kontaktpersoner i skolor, inte upplevs vara tillräckliga för att motverka de negativa effekterna av LVU-kampanjen. Socialsekreterarna efterfrågar bättre kommunikationshantering från myndighetens sida och bättre samverkan med andra samhällsaktörer. Framtida forskning bör fokusera på att undersöka vilka både kort- och långsiktiga strategier som är bäst lämpade för att öka förtroendet för socialtjänsten som myndighet. Detta för att möjliggöra att hantera desinformation, skapa en bättre förståelse över socialtjänstens uppdrag och för att säkerställa barns rätt till en trygg uppväxt.

Syftet med studien är att utforska vad som bidrar till etableringen och underhållet av förtroende i affärsrelationer inom B2B-sektorn, samt ge en djupare förståelse för de metoder som företag använder för att framgångsrikt bygga och upprätthålla långsiktiga affärsrelationer. En abduktiv forskningsansats med en kvalitativ forskningsmetod användes för att besvara forskningsfrågorna. Studien genomfördes med sex semistrukturerade intervjuer med informanter som är aktiva inom skapandet och bevarandet av affärsrelationer. Resultatet av studien visar att verksamhetskvalitet, delade värderingar och ärlighet är grundläggande för byggandet av förtroende. I den initiala fasen är det även centralt att kommunikationen är frekvent och av hög kvalitet. För bibehållande av förtroende är ärlighet och lösningsorientering fortsatt avgörande. Möjligheten till kontakt är av större värde än kommunikationens frekvens, men kvaliteten är fortsatt viktig. Uppskattning och välvilja har ett påvisat större värde i bibehållandet av förtroende då den genuina välmeningen är mer uppenbar, i motsats till uppbyggnaden där den används i syfte att vara försäljningsorienterad. Studien betonar även vikten av mänsklig interaktion i affärsrelationer, och visar att relationer handlar om mer än affärsutbyte, involverande av tankar, känslor och beteenden.

Föreliggande uppsats syftade till att undersöka och analysera hur chefer inom hybrida arbetsmodellerutformar och genomför onboarding av nya medarbetare, samt att utforska de attityder som chefernauppvisar gentemot en hybridbaserad onboardingprocess. En hybrid arbetsmodell kännetecknas av enorganisationsstruktur som kombinerar distansarbete med fysisk närvaro på arbetsplatsen. Under desenaste åren har hybrida arbetsmodeller blivit alltmer framträdande och accepterade på arbets-marknaden. Forskning indikerar att det är eftersträvansvärt för organisationer att tillhandahålla eneffektiv onboarding att främja nya medarbetares organisationssocialisation. Det identifierades enbetydande kunskapslucka inom forskningsfältet avseende hur onboardingprocesser inom en hybridarbetsmodell utformas. Genom semistrukturerade intervjuer med tre chefer inom en kommunalorganisation utforskades vilka strategier och metoder som används för att utforma och genomföraonboardingprocesser inom hybrida arbetsmodeller, samt vilka fördelar och nackdelar som chefernaassocierar med hybridbaserad onboarding. Det empiriska datamaterialet som samlades in bearbetadesoch analyserades genom en tematisk analys som antog en kombinerad induktiv och deduktiv ansats.Resultaten av den tematiska analysen indikerade att det förekom betydande variationer avseende huronboardingprocesser inom hybrida arbetsmodeller utformas och genomförs. Det noterades att onboard-ingprocessen är dynamisk och kan anpassas efter varje verksamhets unika behov och struktur. Encentral slutsats som drogs var att enbart för att en verksamhet tillämpar en hybrid arbetsmodell innebärdet inte onboardingen är hybridbaserad. Vidare indikerade resultatet att det förekom varierandeattityder gentemot hybridbaserad onboarding bland chefer. Trots dessa variationer i tillvägagångssättenoch attityder antyder studien att alla chefer strävar mot ett gemensamt mål med onboardingprocessen:att underlätta nya medarbetares integration till verksamheten och

Denna uppsats syftar till att undersöka hur medieanvändare upplever att deras förtroende för den offentliga sektorn påverkas av enskilda anställdas profilering på sociala medier. Studien bygger på att tidigare forskning har identifierat en autenticitetstrend på sociala medier som innebär att det är fördelaktigt att visa sig äkta för att bygga socialt kapital (Kucharska m.fl. 2020). Det är en trend som anammats av personer som använder sin yrkesroll för att bygga personliga varumärken på sociala medier. Därför är det intressant att undersöka vart medieanvändare anser att gränsen går för hur autentiska anställda inom den offentliga sektorn bör vara på sociala medier utan att det går ut över professionalismen och påverkar förtroendet för myndigheten i stort. Studien utgår från teorin om autenticitetparadoxen, personligt varumärke och socialt kapital vilka underbyggs av Goffmans frontstage/backstage-teori (Haimson m.fl. 2021; Peters 1997; Bourdieu 1986; Goffman 1959). För att kunna undersöka medieanvanvändarnas upplevelser och erfarenheter på ett djupare plan har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie. Studien är baserad på ett variationsurval bestående av fyra personer i olika åldrar, för att få ett bredare perspektiv då olika åldrar medför olika bakgrund och tidigare erfarenheter. För att ha möjlighet att ställa följdfrågor och nyttja den sociala interaktionen har vi använt en semistrukturerad metod, där vi utgått från tre huvudteman (Kvale & Brinkmann, 2014). Vi valde att göra enskilda intervjuer för att underlätta jämförelser mellan intervjupersoner. Studien följer vetenskapsrådets (2017) forskningsetiska principer, bland annat genom att ta hänsyn till behandling av personuppgifter samt erbjuda intervjupersonerna informations- och samtyckesblanketter. Studien visar att de anställdas upplevda intentioner är avgörande för om innehållet uppfattas som trovärdigt eller inte. Om viljan att f, This essay aims to investigate how media users perceive that their trust in the public sector is affected by individual employees’ profiling on social media. The study is based on previous research that has identified an authenticity trend on social media, which implies that it is advantageous to appear genuine in order to build social capital. This trend has been embraced by individuals who use their professional role to build personal brands on social media. Therefore, it is interesting to examine where media users believe the boundary lies for how authentic employees in the public sector should be on social media without compromising professionalism and affecting trust in the agency as a whole. The study is based on the theory of the authenticity paradox, personal branding and social capital, which are supported by Goffman’s frontstage/backstage theory (Haimson m.fl. 2021; Peters 1997; Bourdieu 1986; Goffman 1959). To investigate media users’s experiences and perceptions on a deeper level, we conducted a qualitative interview study. The study is based on a purposive sample consisting of four individuals of different ages to obtain a broader perspective. In order to have the opportunity to ask follow-up questions and utilize interaction, we employed a semi-structured method, focusing on three main themes (Kvale & Brinkmann, 2014). We chose to conduct individual interviews to facilitate comparisons between interviewees. The study adheres to the research ethical principles outlined by Vetenskapsrådet (2017), including considerations regarding the handling of personal data and providing interviewees with information and consent forms. The study demonstrates that employees’ perceived intentions are crucial in whether the content is perceived as credible or not. If the desire to appear authentic is perceived as genuine by media users, there is a good chance it has a trust-building effect. Conversely, if the intentions are perceived as building a personal brand for

The coronavirus was first detected in late 2019 in Wuhan, China and spread rapidly around the world. In 2020, the World Health Organization declared the disease a pandemic. This study examines the impact between the COVID-19 pandemic and Swedish citizens' trust in the state and government agencies. As a consequence of the corona pandemic, drastic measures were taken in order to reduce the spread of infection and this study aims to investigate how the swedish Public Health Agency's actions, that relies on personal responsibility, social distancing and recommendations instead of restrictions, has affected the Swedish public's trust in government bodies. The study has an international perspective, but the international perspective is mainly used to investigate whether Sweden's tendencies are something that can be generalized. This study will use a literature review consisting of 6 reports that will then be coded for a result. This is complemented by an analysis study that has been used to see if there are connections or find perspectives that can be generalized around the chosen essay topic.

Uppsatsen “Förtroendeskapande online: Följares syn på influencers och politisk aktivism” är författad av Hanna Kjellgren och Olivia Avendaño på fortsättningskursen i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för kommunikation och medier vid Lunds universitet. I uppsatsen genomförs en publikstudie utifrån ett autenticitetsperspektiv om hur sociala medieanvändare uppfattar influencers politiska aktivism i sociala medier mot bakgrund av deras växande roll som opinionsbildare de senaste åren. Det görs genom en tematisk analys av material från kvalitativa intervjuer med fem studenter vid Lunds universitet. För att intervjudeltagarnas svar skulle kunna konkretiseras togs i intervjuerna stöd av en reell situation, initiativet under hashtaggen #vikräver som delades på Instagram av en grupp svenska offentliga personer under oktober 2023 i samband med eskalationen av konflikten mellan Israel och Palestina. För att se skillnader i vad som gör att digital aktivism uppfattas mer eller mindre autentiskt valdes två deltagande i initiativet ut som kan menas ha olika historik av politiskt aktivistiskt engagemang, artisten Jason “Timbuktu” Diakité och influencern Bianca Ingrosso. I uppsatsens sista del presenteras resultaten från analysen som besvarar frågeställningarna om hur användare förhåller sig till influencers med olika historik av politiskt engagemang och vilka faktorer som påverkar upplevd autenticitet i influencers politiska aktivism. Slutsatsen är att upplevt befintligt politiskt engagemang hos influencers har stor betydelse för hur engagemanget uppfattas och att de faktorer med störst inverkan på hur autenticitet uppfattas är gruppmentalitet, delade åsikter, kontinuitet, förväntningar och parasociala relationer.

Title: Is paid UGC the new way to market? Seminar date: 2024-01-11 Authors: Linnea Bengtsson, Sara Melgar, Madeleine Tran Advisor: Clara Gustafsson Key words: Brand attitude, Brand Equity, Trust, UGC, FGC Research questions: How does paid UGC affect customers’ brand attitude in relation to brands within the makeup industry? How does paid UGC affect makeup brands Brand Equity and CBBE? Purpose: The purpose of this study is to investigate how paid UGC affects young adults’ brand attitudes towards makeup brands and how the makeup brands’ Brand Equity is affected by paid UGC. Methodology: This study was constructed through a quantitative method by a survey that was sent out to the authors’ networks and 94 responses were of use. Furthermore, hypotheses were used to use a deductive method. Theoretical perspectives: The study takes an approach on brand attitudes, trust, Brand Equity and Customer-Based Brand Equity. Results: One out of three hypotheses could be accepted. Conclusions: The conclusions were that we could see tendencies to positive brand attitudes towards makeup brands that used paid UGC to market their products, and the UGC-creator’s authenticity plays a large role in how brand attitudes are affected. Another conclusion is that the brands’ Brand Equity are affected positively by paid UGC with frequent users of makeup by an increase in brand awareness and popularity., Examensarbetets titel: Är betald UGC det nya sättet att göra reklam på? Seminaredatum: 2024-01-11 Ämne/Kurs: FEKH29, Examensarbete kandidatnivå i Marknadsföring, 15 högskolepoäng Författare: Linnea Bengtsson, Sara Melgar, Madeleine Tran Handledare: Clara Gustafsson Fem nyckelord: Varumärkesattityder, Brand Equity, Förtroende, UGC, FGC Syfte: Syftet är att undersöka hur betald UGC påverkar unga vuxna konsumenters varumärkesattityd gentemot företag inom sminkindustrin och hur sminkvarumärkenas Brand Equity påverkas. Metod: Studien är konstruerad utifrån en kvantitativ metod genom att inhämta sekundärdata via en enkät som skickades ut till författarnas nätverk, där 94 svar var användbara. Dessutom utformades hypoteser med syftet att använda en deduktiv metod. Teoretiska perspektiv: Studien grundar sig på teorier som belyser varumärkesattityd, förtroende, Brand Equity och Customer-based Brand Equity. Resultat: En av tre hypoteser kunde accepteras. Slutsats: En av slutsatserna är att betald UGC verkar påverka varumärkesattityder positivt inom sminkindustrin, men att UGC-kreatörens autenticitet spelar stor roll i detta. En annan slutsats är att sminkvarumärkenas Brand Equity påverkas positivt av betald UGC bland frekventa användare av smink genom en ökad varumärkesmedvetenhet och popularitet.

Att poliser har förtroende för allmänheten, och vice versa, är viktigt för ett väl fungerande samarbete och ett framgångsrikt polisarbete. Uppfattningar relaterat till yrkesrollen och yrkesmässig kontakt med människor har visats förändras under utbildning i samband med praktikperioder och vidare i övergången till yrkesliv. Studier om polisens förtroende för allmänheten och hur detta eventuellt förändras saknas dock i en svensk poliskontext. Syftet med den här studien var att undersöka uppfattningen om och förtroendet för allmänheten hos polisstudenter och verksamma poliser, samt att utforska eventuella gruppskillnader eller förändring över tid avseende detta. Syftet undersöktes genom två delstudier där deltagarna besvarade en enkät med frågor kring deras inställning till allmänheten. Delstudie 1 bestod av 219 deltagare och delstudie 2 av 357 deltagare, med cirka 30 % kvinnor i båda studierna. Inomgrupps- och mellangruppsdesign användes, med två-vägs-ANOVA och mixed between-within ANOVA som analysmetod. Resultatet visade att polisstuderande och verksamma poliser generellt hade en relativt neutral uppfattning om allmänheten. Resultatet gällande gruppskillnader visade att polisstudenter efter praktikperioden hade en mer negativ uppfattning om och ett lägre förtroende för allmänheten än verksamma poliser. Inga gruppskillnader mellan polisstudenter före och efter praktikperioden återfanns. Resultatet visade däremot en interaktionseffekt mellan tid och kön avseende förändring över praktikperioden. Kvinnliga polisstudenter tycktes ha en mer negativ uppfattning om och lägre förtroende för allmänheten efter praktikperioden jämfört med de manliga polisstudenterna som inte tycktes ha förändrat sin uppfattning. Vidare forskning behövs för att förstå varför och för att få säkrare resultat. Studien betonar vikten av att under polisutbildningen arbeta för att främja och synliggöra betydelsen av förtroende. Detta för att skapa bra förutsättningar för ett framgångsrikt polisarbete., Establishing trust between the police and the public is vital for effective collaboration and successful policing. Perceptions related to the professional role and professional interactions with people have been shown to change during education, practical training periods, and in the transition to professional life. However, studies on the police's trust in the public and how this may change are lacking in a Swedish police context. This study aimed to explore the perceptions and trust levels toward the public among police students and police officers in Sweden, investigating potential group differences and changes over time. This was investigated through two sub-studies in which participants answered a survey with questions about their attitude toward the public. Sub-study 1 consisted of 219 participants, and sub-study 2 consisted of 357 participants, with approximately 30 % women in both studies. Within-group and between-group designs were used, with two-way ANOVA and mixed between-within ANOVA. The results showed that police students and police officers generally had a relatively neutral perception of the public. The results regarding group differences showed that after the practical training period, police students had a more negative perception of and lower trust in the public compared to police officers. No group differences between police students before and after the practical training period were found. However, the results showed an interaction effect between time and gender regarding changes over the practical training period. Female police students seemed to have a more negative perception of and lower trust in the public after the practical training period compared to male police students who did not seem to have changed their perception. Further research is needed to understand why and to obtain more reliable results. The study emphasizes the importance of working during police education to promote and highlight the significance of trust, creating favor

Syftet med denna kvantitativa enkätstudie är att undersöka vilka grupper vårdnadshavare som har högst och lägst förtroende för förskolan under inskolning. Grupperna har kategoriserats utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och primärt språkbruk. Utöver de undersökta grupperna har även en jämförelse mellan traditionell och föräldraaktiv inskolning gjorts i relation till vårdnadshavares förtroende. Enkäten besvarades av 373 vårdnadshavare och resultatet visade att vårdnadshavare som var män, äldre än 33 år och saknade högskoleutbildning hade ett högre förtroende procentuellt jämfört medvårdnadshavare som var kvinnor, 33 år eller yngre och högskoleutbildade. Gällande primärt språkbruk fann vi inga resultat vi bedömde som tillförlitliga. Resultatet visade också att vårdnadshavare som skolat in via traditionell inskolningsmetod har högre förtroende än vårdnadshavare som skolat in via föräldraaktiv inskolningsmetod. En slutsats som dras är att ärlig kommunikation kan saknas, trots att det är av vikt för vårdnadshavares förtroende för förskolan under inskolning.