Search

Copyright of Nordic Early Childhood Educational Research / Nordisk Barnehageforskning is the property of Cappelen Damm Akademisk and its content may not be copied or emailed to multiple sites or posted to a listserv without the copyright holder's express written permission. However, users may print, download, or email articles for individual use. This abstract may be abridged. No warranty is given about the accuracy of the copy. Users should refer to the original published version of the material for the full abstract. (Copyright applies to all Abstracts.)

Sedan 2018 ingår undervisning i läroplanen för förskola i Sverige. Detta har lett till ett behov av en bredare förståelse för hur undervisning kan genomföras i förskola. I föreliggande studie består data av videoobservationer genomförda med etnografisk metod och syftet är att bidra med kunskap om undervisning som en gemensam handling mellan pedagoger och barn i förskola. Mer specifikt utforskas karaktären av responser mellan pedagoger och barn samt hur gemensamt innehåll framträder i interaktion mellan barn och pedagoger. Syftet är relaterat till metod och interaktionsanalys där verbalt tal och kroppsliga uttryck tillskrivs samma värde och är sammanflätade. Det senare är relaterat till studiens sammanhang, som är en förskola och specifikt en språkavdelning med deltagare från 3 års ålder. Resultatet visar att innehåll mellan pedagoger och barn där responsivitet innebär både kroppsliga och verbala uttryck för handling öppnar för att förstå undervisning som gemensam och som en samhandling där innehållet växer fram och växlar mellan pedagoger och barn. ENGLISH ABSTRACT Responses as Common Ground for the Content. About Teaching in Preschool Since 2018, teaching has been included in the preschool curriculum in Sweden. This has led to a need for a broader understanding of how teaching can be guided in preschool. In the present study, the data consist of video observations conducted using ethnographic methods, aiming to contribute knowledge about teaching as a collaborative endeavor between pedagogues and children in preschool. Specifically, the study explores the character of responses between pedagogues and children, and how shared content emerges in the interaction between children and pedagogues. The aim is related to methodology and interaction analysis, where verbal speech and bodily expressions are attributed equal value and are intertwined. This aspect is both related to the context of the study, which is a preschool and specifically a language department, involving participants aged 3 and older. The results indicate that content between pedagogues and children, where responsiveness entails both bodily and verbal expressions of action, facilitates understanding of teaching as collaborative and interactive, where content emerges and shifts between pedagogues and children.

I den svenska läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) har krav på ett språkutvecklande arbete genom högläsning specificerats samtidigt som förskolans undervisningsuppdrag har förtydligats. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv utgår denna artikel från en teoretisk premiss att förskolans professionskunskap befinner sig i en remedieringsprocess, där högläsning som professionellt yrkesutövande omförhandlas i ljuset av ett delvis nytt uppdrag. Syftet är att bidra med kunskap om hur denna remediering går till och vad den resulterar i för förståelse för högläsning i samtida förskola. Det empiriska materialet utgörs av fyra fokusgruppssamtal. Resultatet visar hur förskollärare remedierar professionell högläsning genom att kontrastera och omförhandla innebörden av, villkoren för och deltagandet i förskolans högläsning. I sina resonemang ger förskollärarna uttryck för en vidgad repertoar vad gäller högläsning där traditionella praktiker lever kvar samtidigt som nya praktiker har tillkommit och andra aspekter har blivit till figur för det professionella arbetet. Implikationerna av dessa resultat diskuteras i relation till vad som förväntas av den läsande förskolläraren och det läsande/lyssnande barnet i dessa remedierade högläsningspraktiker. ENGLISH ABSTRACT Professional Read-Aloud in Preschool: Preschool Teachers’ Reasoning About a Contemporary Didactisation In the curriculum for Swedish preschool, working for promoting language development in children through reading aloud has been specified and the teaching task of preschool has been clarified. Theoretically based on a sociocultural perspective, a premise of this study is that the professional knowledge base of the preschool teacher profession is in a process of remediation, where reading aloud as a part of the professional work of preschool teachers is renegotiated in light of a partly new mission statement for the profession. The purpose is to contribute new knowledge on this remediation process and what it implies for contemporary preschool. The empirical data consist of four focus-group conversations. The results show how the preschool teachers remediate professional reading aloud through contrasting and renegotiating the meanings of, the conditions for, and participation in this practice. The preschool teachers’ reasoning implies their collective development of a wider repertoire where older practices co-exist with new ones, and with some shifting in terms of figure and background. Implications of the remediation for preschool teachers and children as participants in read alouds are discussed.

I Sverige har föräldrar möjlighet att bestämma över sina barns vistelse innan skolstart, vilken kan bestå av förskola, pedagogisk omsorg eller i hemmet. Dock är det endast förskolan som har fått en skolförberedande roll gällande barns språk- och kunskapsutveckling. Det är problematiskt eftersom forskning visar på vikten av tidig identifiering och stöttning angående barn som befinner sig i språklig sårbarhet. I denna studie används longitudinella data från sex elever födda 2003 till och med årskurs 6 i en kommun i Sverige vilka tidigt identifierats vara i behov av specialpedagogiskt stöd gällande deras språkutveckling. Syftet med studien är att få en fördjupad bild av identifieringen och det specialpedagogiska stödet för dessa barn i språklig utsatthet. Dessutom är syftet också att jämföra det specialpedagogiska stödet med barnens resultat i svenskämnet till årskurs 6. Empirin består av två dokument; intervju med de två specialpedagoger som är involverade med barnen före skolstart, mejlkorrespondens med en specialpedagog som har det övergripande ansvaret i kommunen, en av rektorerna från skolorna samt resultat från nationella prov i årskurs 3 och årskurs 6 i svenska och betyg i svenska i årskurs 6. Resultaten indikerar betydelsen av tidiga specialpedagogiska insatser i förskolan för en framgångsrik skolgång. ENGLISH ABSTRACT The Importance of Early Special Education Support in Preschool for Successful Schooling In Sweden, parents decide if children attend preschool or stay home before formal schooling. This choice impacts language development because it is only preschools, unlike other early care, that have a curriculum focused on language. This is problematic since some children during these years exhibit what is termed “linguistic vulnerability,” i.e., a gap between their language skills and environmental demands. This can affect various aspects of the children’s lives, including their participation in play, desire to learn, development of behavior problems, and future literacy skills. Some preschool teachers feel unprepared to handle linguistic vulnerabilities. Special needs educators, therefore, become important in identifying and supporting these children. Yet research on special education in preschool is limited. Our longitudinal study followed six children born in 2003 who identified as needing special educational support in language development, and they were observed until their sixth year of school. The primary goal of the study was to gain a comprehensive understanding of how children with linguistic vulnerabilities are identified and supported and to assess the effectiveness of such support by comparing it with the children’s academic results in Swedish language studies up to year six. Data included test results, grades, records of special education efforts, interviews with two special educators in preschool, and email correspondence with a special educator and a principal from the schools involved. Our findings emphasize early special education’s importance in preschool, highlighting the role of diverse semiotic resources in supporting children with linguistic vulnerabilities.

Denna artikel intresserar sig för hur förskolan skulle kunna erbjuda barn möjlighet att uttrycka sina angelägenheter om offentliga rum på offentliga platser. Teoretiskt är artikeln baserad på filosofen Isabelle Stengers diskussion kring behovet att skapa en annan vetenskap som aktivt deltar i att skapa ett demokratiskt hållbart samhälle, och på den ANT-inspirerade filosofen Annemarie Mols resonemang om empirisk filosofi i syfte att uppmärksamma hur olika praktiker skapar olika offentliga verkligheter. Artikeln visar hur forskare tillsammans med en liten grupp förskolebarn i åldrarna ett och ett halvt till tre år aktiverar offentliga platser såsom en buss, en tunnelbaneresa och en gång- och cykeltunnel i centrala Stockholm. I dessa empiriska aktiveringar uppstår nya offentliga praktiker som markerar en kollektivt deltagande sångpraktik på bussen, hur en kinestetisk praktik av direkt närvaro uppstår i tunnelbanan och där de förkroppsligade och sensoriska kontaktzonerna etableras genom en annan praktik av att läsa väglinjer. ENGLISH ABSTRACT Curating a Context for a Preschool Practice in Public Spaces – Another Direct Democracy Emerges This article is interested in how the preschool practice could offer children the opportunity to express their concerns about public spaces in public places. Theoretically, the article is based on the philosopher Isabelle Stengers consideration of creating Another science which participates in creating a democratic sustainable society, and in the ANT-inspired philosopher Annemarie Mol’s reasoning about Empirical philosophy in order to pay attention to how different practices create different public realities. The article shows how a researcher together with a small group of preschool children aged one and a half to three years activate public places such as a bus, the underground metro and a walking and bicycle tunnel in the central of Stockholm, Sweden. In these empirical activations new public practices emerge which demark a collective participating singing practice on the bus, a kinesthetic practice of direct presence emerges in the underground metro and where the embodied and sensorial contact zones are established through another practice of reading road lines.

Copyright of Nordic Early Childhood Educational Research / Nordisk Barnehageforskning is the property of Cappelen Damm Akademisk and its content may not be copied or emailed to multiple sites or posted to a listserv without the copyright holder's express written permission. However, users may print, download, or email articles for individual use. This abstract may be abridged. No warranty is given about the accuracy of the copy. Users should refer to the original published version of the material for the full abstract. (Copyright applies to all Abstracts.)

Copyright of Nordic Early Childhood Educational Research / Nordisk Barnehageforskning is the property of Cappelen Damm Akademisk and its content may not be copied or emailed to multiple sites or posted to a listserv without the copyright holder's express written permission. However, users may print, download, or email articles for individual use. This abstract may be abridged. No warranty is given about the accuracy of the copy. Users should refer to the original published version of the material for the full abstract. (Copyright applies to all Abstracts.)

I följande studie undersöks hur pedagoger beskriver sitt eget lärande och sin identitetsutveckling i ljuset av införandet av en ny typ av föräldrasamtal. Föräldrasamtalen som genomförts har skett på gruppnivå med föräldragrupper istället för de traditionella utvecklingssamtalen. I samtalen riktar pedagogerna in sig på interaktion och kollektivt lärande hos barn och vårt material för den här studien utgörs av texter som pedagogerna har skrivit för att reflektera över den nya samtalsmodellen. Syftet med studien är att förstå samtalen som en aktivitet genom vilken pedagogers lärande och identitet i arbete kan utvecklas. Texterna har analyserats genom innehållsanalys. Genom studien belystes hur förskolepedagogerna utmanas kunskapsmässigt i sammanhang med föräldrar och kollegor, varför det blir viktigt för pedagogerna att reflektera över arbetet och den egna utvecklingen. Resultatet visar hur dessa gruppsamtal bidrar till pedagogernas yrkesidentitet och lärande i arbete. ENGLISH ABSRACT Work integrated learning through learning conversations with Parents: A Platform for developing Preschool Teachers’ Learning at Work The following study examines how preschool teachers describe their own learning and their own identity development concerning the introduction of a new type of parent-teacher conference. The conversation that has been conducted has taken place with groups of parents instead of the traditional individual conversations between parents and preschool teachers. In the conversations, the preschool teachers focus on interaction and collective learning among children, and our material for this study consists of texts that the preschool teachers have written to stimulate reflection concerning the new conversation model. The purpose of the study is to understand the conversations as an activity through which a preschool teacher’s learning and identity at work can be developed. Using content analysis, the study highlights how preschool teachers are challenged in terms of knowledge in the context of parents and colleagues, which is why it becomes important for preschool teachers to reflect upon their work and their own development. In addition, the results show how these group conversations contribute to the preschool teacher’s professional identity and learning at work.

Artikeln gör en jämförande undersökning av ramvillkoren i finska, norska och svenska nationella läroplaner för barns existentiella och religiösa funderingar i förskolan. De tre länderna hanterar religionens nya roll och relationen mellan kulturell mångfald, kulturarv och värdegrund olika. Den avgörande punkten är i hur hög grad ett sekulärt ideal förskjuter religiösa teman från förskolans pedagogiska verksamhet till en privat sfär och i vilken utsträckning kristendomens tidigare roll att forma medborgare fortfarande anses legitimt, men nu utvidgat till att inkludera också andra religioners identitetsbildning. Värden, principer och idéer i läroplanerna både begränsar och möjliggör barnets rätt till undran över livsfrågor, vilket leder till ett dynamiskt spänningsfält som inkorporeras i sociala institutioner. Detta gäller såväl i en nationell kontext som i pedagogiska situationer på förskolan. Utrymmet för undran över religiösa och existentiella frågor blir dock paradoxalt för både barnet och pedagogen när olika värden och principer motverkar varandra. ENGLISH ABSTRACT The Child’s (un)free Wonder. Curricular Conditions for Children to Explore Religious and Existential Questions in Finnish, Norwegian, and Swedish Kindergartens and Pre-schools The article is a comparative study of curricular conditions in Finland, Norway and Sweden regarding children’s existential and religious questions in early childhood education and care. The three countries diverge in how they deal with the new role of religion and the relation between cultural diversity, cultural heritage and fundamental values. The crucial point is to what degree a secular ideal has moved religious themes from daily activities in ECEC into a private sphere. A central question concerns the legitimacy of the traditional role of Christianity in shaping the identities of citizens, and by extension concerns the legitimacy of identity processes informed by other religions. Values, principles and ideas in curricula both reduce and make possible children’s right to explore existential questions, thereby creating a dynamic field of tensions that is incorporated into social institutions. This is the case both at the national level and in concrete situations within ECEC institutions. However, when values and principles counteract each other, the space for existential and religious wonder becomes paradoxical both for children and staff.

Det finns i samhället en romantiserad bild av lek och barndom. I denna essä problematiseras bilden av den romantiska leken och vi argumenterar för ett nytt sätt att förstå barns lek där samtidskontexten och omvärlden har en stor betydelse.

Copyright of Nordic Early Childhood Educational Research / Nordisk Barnehageforskning is the property of Cappelen Damm Akademisk and its content may not be copied or emailed to multiple sites or posted to a listserv without the copyright holder's express written permission. However, users may print, download, or email articles for individual use. This abstract may be abridged. No warranty is given about the accuracy of the copy. Users should refer to the original published version of the material for the full abstract. (Copyright applies to all Abstracts.)

I Sverige har digital kompetens skrivits in i styrdokumenten, något som inte bara handlar om digital teknik eftersom skrivningarna även kan kopplas till de globala målen och demokrati. En kort forskningsöversikt jämför demokrati i digitala gränssnitt i de nordiska länderna med en internationell utblick. Resultatet illustrerar elevers, rektorers och lärares digitala uttryck för demokrati med empiriska exempel från fem förskole- och skolforskningsprojekt under det senaste decenniet. Det designteoretiska perspektivet har använts för att samla in och analysera multimodal empiri i form av videoempiri, elevrepresentationer och fokusgruppsamtal. Artikeln resulterar i fyra teman som visar hur likvärdighet gynnas, hur samverkan möjliggörs, hur utforskande undviker lärandemål men ger elever och lärare en röst samt hur oro kan skingras av datalogiskt tänkande.

Copyright of Nordic Early Childhood Educational Research / Nordisk Barnehageforskning is the property of Cappelen Damm Akademisk and its content may not be copied or emailed to multiple sites or posted to a listserv without the copyright holder's express written permission. However, users may print, download, or email articles for individual use. This abstract may be abridged. No warranty is given about the accuracy of the copy. Users should refer to the original published version of the material for the full abstract. (Copyright applies to all Abstracts.)

Copyright of Barn: Forskning om Barn og Barndom i Norden is the property of Cappelen Damm Akademisk and its content may not be copied or emailed to multiple sites or posted to a listserv without the copyright holder's express written permission. However, users may print, download, or email articles for individual use. This abstract may be abridged. No warranty is given about the accuracy of the copy. Users should refer to the original published version of the material for the full abstract. (Copyright applies to all Abstracts.)

I den här artikeln riktar vi uppmärksamhet mot uttrycket matematisera, myntat av matematikdidaktikern Hans Freudenthal och ofta använt i beskrivningar av förskolebarns matematiklärande. I artikeln problematiseras Freudenthals matematikdidaktiska ansats med fokus på hur matematisera framträder i undervisning där lek har en central roll. Mer explicit studeras hur form och innehåll i tre lekaktiviteter (94 videoinspelade observationer) tillsammans med barns och förskollärares ageranden möjliggör matematiserande utan att lekens ursprungliga värden förringas utan snarare vidgas eller fördjupas. Resultaten visar att undervisning som möjliggör matematiserande är en didaktisk utmaning där barns agency i lekaktiviteten, deras kunskaper om lekens struktur samt deras tidigare matematikkunskaper framstår som kritiskt. Pedagogiska implikationer är vikten av barns frihet att ta initiativ till att undersöka och använda matematik som är relevant för leken samt hur förskollärarens aktiva deltagande i leken främjar barnens agency. English abstract Mathematising in play on a scientific basis In this article, we aim to direct attention to the notion ‘mathematising’, drawing on Freudenthal. The notion has often been used in descriptions of mathematics education in the early years. In the article we problematise Freudenthal’s approach and focus on how mathematising appears in education where play is a central feature. More explicitly, form and content in three play activities (94 video-recordings) are ana­lysed in terms of how children’s and teachers’ interaction allows mathematising to be realised, without the original intentions with the play activity being broken or disturbed, but rather expanded and deepened. The results show that it is a challenge to integrate mathematising in play, where children’s agency, knowledge of the structure of the activity and initial mathematical ideas are critical. Pedagogical implications are the significance of children’s freedom to take initiatives to explore and make use of mathematics that is a relevant and useful part of play and the active participation of the preschool teacher in affording the child agency.

Syftet är öka kunskapen om hur yrkesverksamma i förskolan säger sig använda TAKK, tecken som alternativ kompletterande kommunikation, i förskolans undervisning. Vidare syftar studien till att belysa hur TAKK kan förstås i ljuset av specialpedagogisk didaktik. Didaktiska frågor har väglett analysen: Var och när uttrycker yrkesverksamma i förskolan att TAKK används? För och med vem/vilka uttrycker yrkesverksamma i förskolan att TAKK kan användas? Hur och varför uttrycker yrkesverksamma i förskolan att TAKK kan användas? Studien har avgränsats till att omfatta 30 yrkesverksammas utsagor i ett inlägg i internetforumet Facebooks grupp ”Förskolan.se”. Vald metod är netnografi och analysen är kvalitativ med specialpedagogisk didaktisk modellering som teoretiskt angreppssätt. Resultatet visar att beskrivningar av användandet av TAKK kan liknas vid ett flerstämmigt förhållningssätt då TAKK beskrivs användas i undervisning på flera olika vis, i flera olika situationer och i flera olika miljöer – med alla och för alla. Slutsatsen dras att med specialpedagogisk didaktisk modellering kan TAKK bli ett verktyg brett nog att utgöra stöd på inkluderande vis. ENGLISH ABSTRACT SAAC as a special education didactic tool in preschool education The purpose is to increase knowledge about how SAAC, signing as augmentative and alternative communication, is said to be used by professionals in preschool education. Furthermore, the study aims to shed light on how SAAC can be understood in the light of special education didactics. Didactic questions have guided the analysis: Where and when is SAAC said to be used? Who is/are SAAC said to be used with and for? How and why is SAAC said to be used? The study has been limited to the statements of 30 professionals in a post in the internet forum Facebook’s group “Förskolan.se”. The chosen method is netnography and the analysis is qualitative with special education didactic modelling as theoretical approach. The results show that descriptions of the use of SAAC can be likened to a multi-voiced approach as SAAC is described as being used in the education in several different ways, in several different situations and in several different environments – with everyone and for everyone. The conclusion is drawn that with special education didactic modeling, SAAC can become a tool broad enough to constitute support in an inclusive way.

Läroplanens krav på att förskolans innehåll och arbetssätt skall vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet innebär att förskolans didaktiska verktyg behöver få stöd av forskning. Då lek har en central plats i förskolan kan en utveckling av ett lekfullt verktyg som dockor vara motiverat. Därför syftar denna studie till att studera hur forskning behandlar möjligheter och utmaningar med dockor som didaktiskt verktyg i förskolan. En systematisk granskning har genomförts av 29 vetenskapliga artiklar. Fyra områden med möjligheter för dockor som didaktiskt verktyg identifieras, förskolebarns sociala kompetens, kommunikation, ämneslärande och barns lek. Vidare framkom två områden med utmaningar, pedagogiska och kontextuella, relaterat till dockor som didaktiskt verktyg. Diskussionen berör både möjligheterna och utmaningarna med dockor som didaktiskt verktyg. Dockor konstateras ha en potential som didaktiskt verktyg i förskolan.

Girls’ and boys’ play in the home corner and doll house: Gendered expectations and hierarchies in Swedish preschool in the middle of the 20th century. This article examines children’s play in a gender stereotypical framing: the home corner and dollhouses in mid-1900’s Swedish preschool. Three different types of empirical material were analysed: a preschool teachers’ questionnaire, observation protocols from children’s play with dollhouses and complementary photographs of playing preschool children. By examining these, we have been able to identify the preschool teacher’s gender stereotyped expectations of girls’ and boys’ play and how gender stereotyped expectations of children were maintained. The children especially helped to uphold a dichotomy between girls’ and boys’ play. This dichotomy was confirmed by the fact that girls had a hierarchically superior role in the game when both girls and boys participated. Boys, on the other hand, had more space for action in the gender-stereotypically framed play, as they were not bound by play conventions in the same way as girls. Boys’ attempts at nurturing play with dolls, i.e. more femininely coded play, was disparaged by educators and other children.

I föreliggande artikel belyses utifrån en studie av förskollärares gruppreflektioner inom ett nätverk hur ett förskoledidaktiskt perspektiv på undervisning växer fram inom ett avgränsat kunskapsområde. Särskilt fokuseras hur förskollärarna lyssnar in och fångar upp barns frågor och engagemang inom naturvetenskap och hållbar utveckling. Studiens empiri innehåller tolv inspelade och transkriberade fokusgruppssamtal genomförda vid tre träffar i nätverket. I samtalen framkommer hur förskollärarna utgår från barnens inspel (frågor, framväxande teorier, ageranden) som underlag för planering och genomförande av en undervisning kring naturvetenskapliga fenomen och processer samt hållbarhetsfrågor, där estetik, lek och utforskande ses som viktiga delar i relation till ämnesinnehållsliga frågor. Med utgångspunkt från begreppet lärande som ett relationellt potentialitetsfält, som formulerats i relation till Deleuzes filosofi (se Dahlberg & Elfström, 2014), framträder i analysen av samtalen även att barns och förskollärares frågor sammanfaller, går isär och att det sker parallella processer. Det framkommer också vilken betydelse förskollärarnas ämneskunskaper har för ett fortsatt utforskande när utgångspunkten är barnens frågor ENGLISH ABSTRACT Listening to children’s questions – a didactic challenge This article is based on a study of preschool teachers’ didactic group discussions within a network. It follows how a preschool didactic perspective on teaching emerges within a specific subject matter concerning natural science and sustainable development, with extra focus on how preschool teachers listen to and follow up children’s questions and engagement in the subject. The study is empirically based on twelve conversations in focus groups, from three meetings in the network, which were recorded and then transcribed. The conversations show how the preschool teachers take children’s input (questions, emerging theories, hypotheses, actions) as guidance for planning and carrying out the teaching of phenomena in natural science and processes where esthetics, play and exploration are seen as important parts in relation to subject related issues. With the concept learning as a relational field of potentiality (Dahlberg & Elfström, 2014) as a starting point, the study also sheds light on how and when the questions of children and preschool teachers overlap, diverge, when there are parallel processes, when and how preschool teachers latch on to children’s questions, and how participants knowledge of the subject matter affects the process.

Syftet med den här artikeln är att med utgångspunkt tagen i barns berättelser om framtiden utforska andra och nya sätt att ”lyssna-berätta” inom förskoleforskningen. Med grund i den italienska staden Reggio Emilias verksamhet och Loris Malaguzzis och Carla Rinaldis arbeten och utveckling av Reggio Emilias pedagogiska filosofi tillsammans med förskolebarn för mer än 70 år sedan vidareutvecklas i den här artikeln en uppdaterad lyssnande pedagogik, inspirerad av Donna Haraway och Anna Tsing, feministisk nymaterialism och aktivistisk berättandeforskning. Empiriskt material är pedagogisk dokumentation som producerats inom ramen för en interventionsstudie där barn tillsammans med pedagoger utforskat hur det skulle kunna vara att leva och bo i framtiden. Teoretiskt-metodologiskt hämtas inspiration från feministisk forskningsmetodologi och de vetenskapliga metoderna storytelling och arts of noticing. Studien visar att när Reggio Emilias lyssnande förflyttas till en nutida praktik med feministiskt nymaterialistiska teorier och skalanalyser framträder ett vidgat sympoietiskt (samhandlande) och polyfoniskt (flerstämmigt) lyssnande-berättande som väver ihop förskolan med vår nutida omvärld och samtida och kommande samhällskriser. English abstract Listening-storytelling with children in preschool. Encountering the social, ethical, and political challenges of the future together with preschool children With starting point in children’s stories about the future, the purpose of this article is to explore other and new ways of “listening-storytelling” in Early Childhood Education research. Based on the Italian town Reggio Emilia’s municipal preschools and Loris Malaguzzi’s and Carla Rinaldi’s work and development together with preschool children of Reggio Emilia’s pedagogical philosophy more than 70 years ago, this article develops an updated pedagogy of listening inspired by Donna Haraway and Anna Tsing, feminist new materialism and activist narrative research. Empirical material is pedagogical documentation produced within the framework of an intervention study where children and teachers together explored what it might be like to live in the future. Theoretically-methodologically inspiration is drawn from feminist research methodology and the scientific methods storytelling and arts of noticing. The study shows that when Reggio Emilia’s pedagogy of listening is transferred to a contemporary practice with feminist new materialist theories and scale analyzes, an expanded sympoietic and polyphonic listening emerges that weaves the preschool together with our contemporary society and current and future societal crisis.

Den här artikelns fokusområde placeras i forskningssamtalet om hur undervisning kan förstås i förskolans praktik. Mer precist undersöks kopplingen mellan förskollärares reflektioner om sin undervisning och förskolans kultur med stöd av forskningsfrågan Hur beskrivs och arrangeras undervisning i den här förskolan? Studiens deltagare representerar två arbetslag på en förskola som beskriver sig arbeta utifrån välkomnandets och lyssnandets pedagogik. Empirin består av material från ett reflektionssamtal utifrån dokumentationer som förskollärarna menar berört dem eller haft betydelse för undervisning i ett pedagogiskt hållbarhetsprojekt med fokus på växtrötter och teckenskapande. Utformningen och analysen av reflektionssamtalet utgick från kommunikation ur kulturellt förhållningssätt (Carey, 1992; Dewey, 1916) och en förståelse för förskolor som idiokulturer (Fine, 1979, 2012). Analysen resulterade i tre områden: Undervisningsprocesser i rörelse, Förskollärarnas deltagande och närvaro och Urskiljande av kunskapsområden genom lyssnande. Resultatet diskuteras genom förskolans undervisningskultur, hur läroplanen visar sig i barns göranden och undervisningens relationer. ENGLISH ABSTRACT Teaching as listening in preschool In this article we focus on the ongoing research discussion concerning how the concept of teaching can be understood in preschool practice. In particular, we examine the connection between preschool teachers’ reflections on their own teaching and the culture of the preschool in which they work. This study is guided by the research question: How is teaching described and arranged for in the teachers’ preschool? The seven participating preschool teachers were drawn from two departmental teams that described themselves as working from a Pedagogy of Welcoming and Listening. The empirical materials are drawn from reflection conversations held with the preschool teachers in which the teachers discussed documentation they considered personally significant for their teaching in a recent education for sustainability project focused on play roots and semiotic production. The design and analysis of these conversations was based on cultural theories of communication (Carey, 1992; Dewey, 1916), and an understanding of preschool education as a situated cultural development process, preschools as idiocultures (Fine, 1979, 2012). Our analysis led to the description of three perspectives representative of the preschool teachers’ meaning-making in relation to teaching: Teaching processes in motion, Preschool teachers’ participation and presence, and Discernment of knowledge domains by listening to children’s actions. The result is discussed in terms of the preschool’s teaching culture, the ways in which the national preschool curriculum is manifest in the children’s actions, and the social and material relationships underpinning teaching.

Studien syftar till att belysa praxisbaserade perspektiv på yrkesverksamhet i förskolan på en övergripande nivå, och specifikt förskollärares reflekterande processer kring rollen som pedagogisk handledare och arbetet med pedagogisk dokumentation. Studien bygger på förskollärares analyser av reflekterad praktik i förskolan i skriftliga texter baserade på deras studentlogg under en universitetskurs i en akademisk fortbildning till pedagogiska handledare. I resultatet framkommer hur förskollärarna reflekterar kring potentiella möjligheter med handledarrollen, men också svårigheter med pedagogisk handledning och pedagogisk dokumentation som arbetsmetod utifrån sin personliga utveckling under fortbildningen. Resultatet visar hur förändrade förutsättningar riskerar att leda till försämrad kvalitet i förskolan och hur pedagogisk handledning kan vara ett sätt att sprida kunskap och stärka kollegial samverkan och kvalitet. ENGLISH ABSTRACT Preschool teachers’ reflected practice – a study on pedagogical supervision and pedagogical documentation The study aims at shedding light on practice-based perspectives on professional activities in early childhood education on an overall level, and specifically preschool teachers’ reflective processes on the role as pedagogical supervisor and the work with pedagogical documentation. The study is based on preschool teachers’ analyzes of their reflected practice in preschool in written texts based on student logs during an academic professionalization course to become pedagogical supervisors. The results show how the preschool teachers reflect on potential opportunities with the role of supervisor, but also difficulties with pedagogical supervision and pedagogical documentation as a working method based on their personal development during the academic training. The results show how changed conditions risk leading to deteriorating quality in preschool and how pedagogical supervision can be a way to spread knowledge and strengthen collegial collaboration and quality.

Copyright of Nordic Early Childhood Educational Research / Nordisk Barnehageforskning is the property of Cappelen Damm Akademisk and its content may not be copied or emailed to multiple sites or posted to a listserv without the copyright holder's express written permission. However, users may print, download, or email articles for individual use. This abstract may be abridged. No warranty is given about the accuracy of the copy. Users should refer to the original published version of the material for the full abstract. (Copyright applies to all Abstracts.)

Copyright of Nordic Early Childhood Educational Research / Nordisk Barnehageforskning is the property of Cappelen Damm Akademisk and its content may not be copied or emailed to multiple sites or posted to a listserv without the copyright holder's express written permission. However, users may print, download, or email articles for individual use. This abstract may be abridged. No warranty is given about the accuracy of the copy. Users should refer to the original published version of the material for the full abstract. (Copyright applies to all Abstracts.)

Copyright of Nordic Early Childhood Educational Research / Nordisk Barnehageforskning is the property of Cappelen Damm Akademisk and its content may not be copied or emailed to multiple sites or posted to a listserv without the copyright holder's express written permission. However, users may print, download, or email articles for individual use. This abstract may be abridged. No warranty is given about the accuracy of the copy. Users should refer to the original published version of the material for the full abstract. (Copyright applies to all Abstracts.)

Copyright of Nordic Early Childhood Educational Research / Nordisk Barnehageforskning is the property of Cappelen Damm Akademisk and its content may not be copied or emailed to multiple sites or posted to a listserv without the copyright holder's express written permission. However, users may print, download, or email articles for individual use. This abstract may be abridged. No warranty is given about the accuracy of the copy. Users should refer to the original published version of the material for the full abstract. (Copyright applies to all Abstracts.)

Artikeln visar på hur undervisning i form av drama kan ge barn möjligheter att deliberera och utveckla kritiska resonemang kring hållbarhetsfrågor. Syftet är tvådelat, att identifiera konfliktområden som konstitueras, samt att bidra med didaktiska komponenter som är betydelsefulla för att stödja sådan undervisning. Vi har utifrån en pragmatisk ansats identifierat följande konfliktområden i samtalsprocessen: behovsanpassad fördelning, resursvis fördelning, fördelning utifrån merit och att dela lika. Utifrån dessa har vi extraherat didaktiska komponenter som ger möjlighet till deliberativa och kritiska samtal: att leva sig in i en annans perspektiv, inkludera faktakunskaper, uttrycka och lyssna till olika lösningar och att ställa olika lösningsförslag mot varandra, möjligheten att ändra sin ståndpunkt och slutligen att temporärt kunna ta ställning. I en osäker och föränderlig värld förmodas prövande och att föreställa sig det som ännu inte finns vara betydelsefullt i utbildningen. ENGLISH: Deliberation and criticism in preschool teaching for sustainable development - "so that it will be nice there in the world" This study examines teaching for sustainable development. The purpose is twofold, to identify areas of conflict that are constituted in the teaching, and to contribute with didactic components that are important in teaching with focus on deliberating and conducting critical discussions. We have started from a pragmatic approach to identify the conflicts that arose in the conversation process: needs-adapted distribution, resource-based distribution, distribution based on merit and sharing equally. Based on the conflict areas, we have extracted didactic components that provide the opportunity for deliberative and critical conversations: empathy with another's perspective, include factual knowledge, express and listen to different solutions and to set different solution proposals against each other, the opportunity to change one's standpoint, and finally being able to temporarily take a stand. In an uncertain and changing world, trying-out and imagining what does not yet is presumed to be significant in education. Keywords: Deliberation, Criticism, Sustainable development, Preschool, Drama

Den här delstudien utforskar tillhörighet med utgångspunkt i personalens blick på barnens gemenskaper. Tillhörighet förstås som en upplevelse av att ”känna sig hemma”. Data består av gruppintervjuer med personal från tre förskolor i Norge. Följande frågor är aktuella: Hur ser barns gemenskaper ut utifrån de yrkesverksammas blick och vilka tillhörigheter menar de att barnen är en del av? Vilka villkor för barns tillhörigheter kan identifieras i de yrkesverksammas beskrivningar? Studiens teoretiska ramverk grundas i tillhörighetspolitik; en teori som har utvecklats av Nira Yuval-Davis (2011) och tar utgångspunkt i att sociala positioner, identifikationer och värden bidrar till att skapa villkor för tillhörighet i förskolan. Analysen visar att de yrkesverksamma identifierar en rad olika gemenskaper mellan barnen, vilka till stora delar baseras på likhet. I de yrkesverksammas förståelser av barns gemenskaper har spänningsfält utmejslats vilka har betydelse för de tillhörigheter som möjliggörs. Dessa spänningsfält handlar om gemenskaper som utmanar förskolegemenskapen i stort, samt frågor om anpassning, makt och konflikt som villkor för gemenskap. Utmaningen för de yrkesverksamma är att systematiskt utnyttja sin kunskap om barns gemenskaper och de villkor för tillhörighet som skapas och i det arbetet ta fasta på en pedagogik där de tillsammans med barn kan problematisera och förändra orättvisor och sociala strukturer som riskerar att hindra barns tillhörighet. English abstract Children’s communities from the perspective of the professional In this sub-study, children’s communities and belonging are explored from the educator’s point of view. Belonging is understood as a sense of “feeling at home”. In group interviews with educators from three preschools in Norway, following questions were addressed: What do children’s communities look like from the perspective of the professionals? What conditions for belonging can be identified in the educators’ descriptions? The theoretical framework of the study is founded in The Politics of Belonging, a theory developed by Nira Yuval-Davis (2011, 2015). This theory describes how different social conditions, such as social positions, emotional identifications, and values, affect how belonging is constructed and experienced by children and educators in preschool. The analyses showed how the educators identified a variety of children’s communities – mainly based on similarity. In the professionals’ understandings of children’s communities, fields of tension were identified, which in turn appeared important for belonging. The fields of tension identified were communities that challenge, close relationships, and common cultural traditions. Adaptation, power, and conflict were also identified as conditions for community.From this study, we learn that professionals embrace manifold knowledge about children’s communities and conditions for belonging in preschool. The challenge for educators is to utilize and critically relate to their rich knowledge, and to focus on a pedagogy that aims to involve children in problematizing, challenging, and changing injustices that may prevent children’s belonging in the future.

I artikeln studeras en bildskapande aktivitet som ett exempel på undervisning i svensk förskola. Vad som utmärker denna undervisningsaktivitet och vilken estetik, i betydelsen konstsyn, som barnen socialiseras in i analyseras. Empirin består av ljudinspelning och anteckningar från arbetslagets planering inför undervisningsaktiviteten och videoinspelning från själva undervisningssituationen. Det är sex barn i åldern 5–6 år och deras lärare som deltar i undervisningsaktiviteten. Empirin analyseras från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på kulturella redskap och mediering. Resultaten visar att bildaktiviteten medieras som en avbildande aktivitet. Didaktiska implikationer diskuteras. Studiens syfte är att undersöka hur undervisning i en svensk förskola tar sig uttryck, från planering till genomförande. English abstract ”Draw only what you see” – art making in preschool teaching In this article, an art-making activity is explored as an example of teaching in the Swedish preschool. What characterizes this activity and what aesthetics, in the sense of a view of art, the participating children are socialized into are analysed. The empirical data consist of audio recordings and notes from the work planning session of the preschool teachers and of a video recording of the activity with the children. Six children aged 5 to 6, and their teacher are involved in the activity. The empirical data are analysed from a sociocultural perspective with an emphasis on cultural tools and mediation. The results show that the art activity is mediated as a representational activity. The purpose of the study is to investigate teaching practices in a Swedish preschool is expressed, from planning to implementation. Didactical consequences are discussed.

Pedagogisk dokumentation i förskolan syftar bland annat till att främja barns delaktighet. Forskning visar dock att dokumentationen tenderar att snarare bidra till att uppfylla förskollärarnas intentioner än att lyssna till barns tankar och idéer. Artikeln bygger på teorier om dokumentationen som en normaliserande makt i interaktion med enskilda subjekts egna agens. Genom att lyssna till hur 19 förskolebarn mellan 4–6 år interagerar med pedagogisk fotodokumentation eftersträvas i studien att fånga barnens egna perspektiv. Barnen fick prata fritt utifrån fotografierna i grupper om 2–3 barn. Resultaten visar på två samexisterande kamratdiskurser som barnen använde för att förhandla relationer; en kollektiv kamratdiskurs där berättelserna befann sig i den gemensamma förskoleverksamheten och en individcentrerad kamratdiskurs där berättelserna fokuserade på jaget och materiella ting. Barnen förhandlade relationer genom att skapa tillhörighet och åtskillnad, ofta genom att använda könsstereotypa uttryck och beteenden. Studien visar att barns stora intresse för sig själva och sina kamrater gör att fotodokumentationen, i kombination med förskollärarnas aktiva utmanande av stereotypa uttryck och beteenden, kan utgöra en viktig bas för barns delaktighet i förskolans relationsarbete. English abstract Children’s stories – peer cultures are created in connection with preschool documentation photographs Preschool documentation aims to enhance children’s participation in everyday practice. However, research shows that documentation tends to be controlled in a way that fulfills teachers’ intentions rather than compels teachers to listen to the children. Drawing on theories of normalizing power and agency of subjects, this study analyses stories about documentation from 19 preschool children, aged 4–6 years. Children were asked to speak freely as the study aimed to catch children’s perspectives. Results show two co-existing discourses of negotiating relations among peers. A ‘community peer discourse’, oriented towards preschool practice and community interests, and an ‘individual centred peer discourse’ focused on the self and material objects t negotiate relations. Children negotiated relations by constructing belonging and differences, often by using stereotypical gendered expressions and mannerisms. The study shows that children’s interests in themselves and their peers, in combination with teachers’ active challenge of gender stereotypical expressions, can contribute to preschool’s active work with relations among peers.

Copyright of Venue (2001-788X) is the property of Linkoping University Electronic Press and its content may not be copied or emailed to multiple sites or posted to a listserv without the copyright holder's express written permission. However, users may print, download, or email articles for individual use. This abstract may be abridged. No warranty is given about the accuracy of the copy. Users should refer to the original published version of the material for the full abstract. (Copyright applies to all Abstracts.)

Copyright of Venue (2001-788X) is the property of Linkoping University Electronic Press and its content may not be copied or emailed to multiple sites or posted to a listserv without the copyright holder's express written permission. However, users may print, download, or email articles for individual use. This abstract may be abridged. No warranty is given about the accuracy of the copy. Users should refer to the original published version of the material for the full abstract. (Copyright applies to all Abstracts.)

Copyright of Nordic Journal of Pedagogy & Critique / Nordisk Tidsskrift for Pedagogikk & Kritikk is the property of Cappelen Damm Akademisk and its content may not be copied or emailed to multiple sites or posted to a listserv without the copyright holder's express written permission. However, users may print, download, or email articles for individual use. This abstract may be abridged. No warranty is given about the accuracy of the copy. Users should refer to the original published version of the material for the full abstract. (Copyright applies to all Abstracts.)

Många studier har rapporterat om att det har skett en förändring över tid när det gäller den fysiska kontakten mellan pedagoger och barn. I den här studien är syftet att undersöka hur erfarna förskollärare beskriver de historiska förändringar som skett under deras yrkesliv vad beträffar synen på fysisk kontakt mellan pedagoger och barn. Det empiriska materialet utgörs av semistrukturerade intervjuer med 30 utbildade och erfarna förskollärare. Materialet har analyserats utifrån Becks teori om risksamhälle samt begreppen ”becoming” och ”being”. Resultatet visar att deltagarna ger uttryck för att synen har förändrats på fyra områden, vilka i sin tur påverkar hur fysisk kontakt mellan pedagoger och barn uppfattas. Dessa fyra områden är synen på barn, på förskollärarrollen, på manliga pedagoger samt på nakenhet. Att barnsynen och synen på förskolläraryrket har förändrats är väl känt, och kunskap om den historiska förändringen ingår i förskollärarutbildningen. Synen på manliga pedagoger ur ett historiskt perspektiv har behandlats i många studier. Förändring när det gäller synen på nakenhet har däremot diskuterats i mindre utsträckning. Sammantaget har förändrade synsätt inom alla fyra områden lett till en mer restriktiv hållning avseende fysisk kontakt. I värsta fall kan detta innebära att barns behov av fysisk kontakt och kroppslig närhet kommer i skymundan i förskolan. English abstract “Today we are much more careful”: Preschool teachers on the physical contact between educators and children Many studies have reported that there has been a change over time in the physical contact between educators and children. The purpose of this study is to investigate how experienced preschool teachers describe the historical changes that have taken place during their professional lives in terms of the view of physical contact between educators and children. The empirical material consists of semi-structured interviews with 30 qualified preschool teachers. The material has been analyzed on the basis of Beck’s theory of risk society and the concepts “becoming” and “being”. The results show that the participants express that the view has changed within four different areas, which in turn affects how physical contact between educators and children is perceived. These four areas are the view of the child, of the role of preschool teachers, of male educators, and of nudity. It is well known that the view of the preschool teaching profession, as well as the view of children, have changed and the awareness of the historical change is part of the preschool teacher education. The view of male educators from a historical perspective has been investigated in many studies. Changes in the view of nudity, on the other hand, have been discussed to a lesser extent. Overall, changed views in all four areas have led to a more restrictive approach to physical contact. In the worst case, this may mean that children’s need for physical contact and physical closeness is overshadowed in preschool.