Search

Civic integration is an essential part of contemporary migration control regimes. This thesis examines what happens when civic integration policy enters domestic courts, by focusing on how Sweden’s migration courts (which are part of the administrative courts) apply the income and housing requirements for family reunification.The thesis revolves around a common discussion in the legal literature, namely whether Swedish administrative courts have become less preoccupied with pursuing national policy objectives and whether the internationalization of the Swedish legal order has constrained the national legislator’s room for action. By looking at when and how the migration courts refer to and discuss legal sources, it provides a deeper understanding of the relationship between the courts and national political aims. The thesis further evaluates whether the courts’ application corresponds with theories in the legal literature of how Swedish courts have adapted to the internationalization of the Swedish legal order. The main findings are the following. First, the migration courts’ application does not correspond with the above-mentioned theories in the legal literature. Second, the migration courts’ application is in line with the national policy objectives that followed the 2015 ‘refugee crisis’, meaning that the courts seem unwilling to intervene in Swedish migration policy (e.g. by using EU law and ECHR arguments). Lastly, the migrations courts’ application differs from parts of the theories of the function of civic integration that have been put forward in recent years. In these theories, civic integration is partly linked to the prevalence of workfare policy, meaning, inter alia, that self-sufficiency and self-improvement have become key civic virtues. The courts primarily reward non-flexibility in the labour market and hinder attempts at self-improvement, which seems to go against a workfare logic. The thesis further highlights that Sweden’s migration courts reinfo

De senaste 20 åren har det skett en betydande ökning av antalet prejudikat som gäller straffmätningen. Där denna del av straffrätten länge tycks ha uppfattats som en omdömesfråga där Högsta domstolen inte hade någon större uppgift är i dag intresset av en enhetlig rättstillämpning centralt när domstolarna ska bestämma straffvärdet i ett enskilt fall. I artikeln diskuteras några frågor som detta "förrättsligande" av straffmätningen väcker.

The main objective of this thesis is to explore and describe the possibilities for legal operationalization of CSR in contract law, sales law and consumer sales law, marketing law and company law. A supplementary aim is to identify regulation on and illustrate the regulatory context of CSR. The illustration provides a background and a framework for the main objective of the study, as well as confirms the legal relevance of CSR. Legal operationalization of CSR requires that CSR is anchored in law and that there are mechanisms for enforcement available. In contract law, CSR is legally anchored when a CSR condition follows from a contract. In a Swedish sales law context, legal anchoring takes place when a buyer’s expectation regarding CSR is not met and this is considered a defect, fel. From a marketing law point of view, the possibilities to consider a CSR statement an unfair commercial practice are relevant. In a company law context, CSR is legally anchored when included in the articles of association, in an instruction from the general meeting or the board, in the board’s internal guidelines or in the remuneration guidelines of the company. In all, contract parties, shareholders and the board are “strong” legal subjects, in that they are able to proactively formulate and anchor CSR norms in law. In company law, the understanding of the company’s interest and purpose, as well as the business case for CSR and the understanding of profit create borders within which the company law operationalization of CSR functions. Sales law and marketing law offer retroactive tools to market actors. The possibilities to anchor CSR in marketing law are vast, whereas the applicability of the sales law rules to a large extent is dependent on the connection between the (failed) CSR expectation and the sold goods. The remedies in the explored areas of law typically do not protect the CSR interest in question directly.

Syftet med den här studien är att nå fördjupad kunskap om hur kuratorer och rektorer i Malmö stad resonerar kring dokumentation av kränkningar i skolan. I studien beskrivs hur forskning indikerar att många anställda inom offentlig sektor upplever arbetsrelaterad stress till följd av ökade administrations- och dokumentationskrav. Studien tar samtidigt upp hur begreppet “kränkning” blivit ett ord som börjat användas allt mer, inte minst inom skolvärlden. Studien är kvalitativt orienterad. För att besvara studiens frågeställningar har 5 semistrukturerade intervjuer genomförts individuellt med 3 kuratorer och 1 rektor, samt en gruppintervju med en kurator och en rektor verksamma på samma skola. Resterande respondenter är verksamma i olika grundskolor inom Malmö stad. För att analysera den empirin som uppstått till följd av intervjuerna har meningskoncentrering, tematisk innehållsanalys och kodning använts. Ur analysen kunde 6 teman identifieras. Dessa har analyserats utifrån Ulrich Becks teori om risksamhället, samt Michael Powers teori om riskhantering. Studiens respondenter har delvis olika uppfattning kring dokumentationen av kränkningar, men sammanställt visar resultatet på att dokumentationen av misstänkta kränkningar till stor del handlar om statistik, att hålla ryggen fri för eventuell granskning, samt att skapa ett systematiskt arbete mot kränkningar. Det framkommer även att dokumentationen upplevs som ett tidskrävande arbete., The aim for this study is to gain knowledge of how school counselors and principals in Malmö reflects on documentation of degrading behaviour in swedish primary school. The study describes how earlier studies suggest that public sector workers experience work related stress due to increased demands of administration and documentation. The study also addresses how the term degrading behavior has become a word that is being used more often, not least within the school world. The study is qualitatively oriented. To answer the questions of the study, 5 semi-structured interviews were conducted individually with 3 school counselors and 1 principal, as well as a group interview with a school counselor and a principal working at the same school. Remaining informants are active in different schools within Malmö. In order to analyze the empirical evidence that has arisen as a result of the interviews, sentence concentration, thematic content analysis and coding have been used. From the analysis, 6 themes could be identified. These have been analyzed on basis of Ulrich Beck's theory of risk society, as well as Michael Power's theory of risk management. The informants of the study express partly different views on working with the documentation of degrading behaviour, but summarized the result shows that the documentation of suspected insults is largely about statistics, secondary risk management in case of possible audit, and for creating a systematic work against insults. It also appears that the documentation is a time-consuming work.

Denna uppsats har behandlat fenomenet att den politiska makten förskjuts från riksdag och regering till domstolar. Det begrepp som används för att beskriva denna företeelse är judikalisering. I uppsatsen exemplifieras hur lagprövningsrätten ser ut i Sverige, Tyskland och USA. I uppsatsen konstateras att judikaliseringen är en påtaglig trend i vår tid och att juristernas makt ökar i förhållande till politiska institutioners. Drivkrafter till judikaliseringen är exempelvis europeiseringen, globaliseringen och en framväxande rättighetspolitik. Möjliga konsekvenser av judikaliseringen är att rätten riskerar att bli mer ojämlik, att ansvarsfördelningen mellan politik och juridik uppfattas som mer otydlig samt att det uppstår ett demokratiunderskott. I uppsatsen beskrivs också judikaliseringens utveckling i Sverige från införandet av regeringsformen 1974 till grundlagsförändringarna 2010.

Syftet är att mot bakgrunden av att våld i arbetslivet enligt flera indikatorer framstått som ett allt större samhällsproblem utifrån ett kontextuellt konstruktivistiskt perspektiv svara på hur det enligt riksrepresentativa surveyundersökningar ökande våldet i arbetslivet kan förklaras. I fyra delstudier beskrivs och analyseras omfattningen och utvecklingen av utsatthet för våld i arbetslivet, enlig ULF (I), hur våld i arbetslivet som samhällsproblem uppmärksammats i facklig press (II) och vilka åtgärder som förespråkas i facklig press (III) samt i arbetsskadeanmälningar av de utsatta själva (IV). I den första studien visas att utsatthet för arbetsrelaterat hot och våld i de så kallade ULF-undersökningarna sedan 1980-talets början har ökat. När denna ökning sker ligger övrigt våld, enligt offerundersökningar, kvar på en stabil nivå. Ökningarna är störst för de kvinnodominerade jobben inom välfärdssektorerna vård, skola och omsorg. Studie II visar att uppmärksamheten för våld har ökat och att våld i arbetslivet sedan 1970-talet omfattar mycket mer än ”bara” bank- och butiksrån. Sammantaget kan det ökade våldet inte bara förstås utifrån vidgade definitioner av vilka händelser som kan anses vara våld utan det är även nya grupper som uppmärksammas som offer och förövare. Arbetsförhållandena inom i synnerhet omsorgsyrkena har mycket oftare börjat beskrivas som våldsrelaterade. Det är rimligt att denna förändrade inställning till våld i arbetslivet fått återverkningar på problemets synlighet i olika typer av statistik, inklusive vad människor svarar i offerundersökningar. Våld i arbetslivet har gått från att ses som ett problem som skall lösas internt på arbetsplatsen som en arbetsmiljöfråga till att allt oftare ses som ett problem som ska lösas externt med polis och rättsväsende. Resurser i form av tid och personal för att utföra arbetet efterfrågas gång på gång men den kunskap som finns hos personalen på de lokala arbetsplatserna uppmärksammas inte. Genom att ”f, QC 20160209, Violence and Threat Risk Assessment in three government agencies

Syftet är att mot bakgrunden av att våld i arbetslivet enligt flera indikatorer framstått som ett allt större samhällsproblem utifrån ett kontextuellt konstruktivistiskt perspektiv svara på hur det enligt riksrepresentativa surveyundersökningar ökande våldet i arbetslivet kan förklaras. I fyra delstudier beskrivs och analyseras omfattningen och utvecklingen av utsatthet för våld i arbetslivet, enlig ULF (I), hur våld i arbetslivet som samhällsproblem uppmärksammats i facklig press (II) och vilka åtgärder som förespråkas i facklig press (III) samt i arbetsskadeanmälningar av de utsatta själva (IV). I den första studien visas att utsatthet för arbetsrelaterat hot och våld i de så kallade ULF-undersökningarna sedan 1980-talets början har ökat. När denna ökning sker ligger övrigt våld, enligt offerundersökningar, kvar på en stabil nivå. Ökningarna är störst för de kvinnodominerade jobben inom välfärdssektorerna vård, skola och omsorg. Studie II visar att uppmärksamheten för våld har ökat och att våld i arbetslivet sedan 1970-talet omfattar mycket mer än ”bara” bank- och butiksrån. Sammantaget kan det ökade våldet inte bara förstås utifrån vidgade definitioner av vilka händelser som kan anses vara våld utan det är även nya grupper som uppmärksammas som offer och förövare. Arbetsförhållandena inom i synnerhet omsorgsyrkena har mycket oftare börjat beskrivas som våldsrelaterade. Det är rimligt att denna förändrade inställning till våld i arbetslivet fått återverkningar på problemets synlighet i olika typer av statistik, inklusive vad människor svarar i offerundersökningar. Våld i arbetslivet har gått från att ses som ett problem som skall lösas internt på arbetsplatsen som en arbetsmiljöfråga till att allt oftare ses som ett problem som ska lösas externt med polis och rättsväsende. Resurser i form av tid och personal för att utföra arbetet efterfrågas gång på gång men den kunskap som finns hos personalen på de lokala arbetsplatserna uppmärksammas inte. Genom att ”f, Violence and Threat Risk Assessment in three government agencies