Search

Syftet med studien är att undersöka hur fritidslärare arbetar med elever i särskilt behov av stöd och deras arbete kring elever i behov av särskilt stöd och om de har tillräcklig kompetens för detta arbete. Metoden som användes i studien var frågeformulär som gjorts via internet. Länken till frågeformuläret mejlades ut till fritidslärare som arbetar på fritidshem. Den teoretiska ansatsen är sociokulturellt synsätt på lärande samt didaktik. Resultatet av studien visar på att fritidslärare anser att i utbildningen till fritidslärare har de fått för lite kompetens när det kommer till specialpedagogik. Hur de ska arbeta med elever i behov av särskilt stöd samt resonemanget kring arbetet. Resultatet visar även att fritidslärare ibland får klara sig själva utan stöd av speciallärare/specialpedagog eller elevassistent, vilket menas med att elever i behov av särskilt stöd kan ha elevassistent på skolan men att assistenten inte finns med på fritidshemmet., The purpose of the study is to investigate how leisure teachers work with students in special need of support and their work around students in need of special support and whether they have the sufficient competence for this work. The method used in the study was questionnaires made via internet. The link to the questionnaire was emailed to leisure teachers who work at leisure centers. The theoretical approach is socio-cultural approach to learning and didactis. The result of the study show the leisure teacher believe that in the training for leisure teachers they have received not enough competence when it come to special education. How to work with students in need special support and the reasoning around the work. The results also show that leisure teachers sometimes must fend for themselves without the support of special teacher/special educator or student assistant, which means that student in need of special support may have a student assistant at the school but that student assistant is not at the after school.

Denna studie undersöker hur ett digitalt undervisningsmaterial i skolämnet musik kan fungera för elever som är i behov av extra anpassningar (stödinsatser). Tre metoder har använts för att få en djupare förståelse av elevernas åsikter om det digitala materialet och undervisningsformen. Dessa är frågeformulär/logg, intervjuer och egen dagbok. Frågeställningarna som undersökts är: Hur beskriver informanterna sina upplevelser av enskilda arbetsformer och ett digitalt studiematerial i musikundervisningen? Vilka är informanternas beskrivningar av hur de tolkade instruktionerna i undervisningsmaterialet? Varje elev har fått i uppgift att läsa på om lektionerna, öva på sitt instrument och svara på frågor (om lektioner och material) i loggboken. Efter tre lektioner med enskilt arbete har elevernas individuella och gemensamma spel i ensemble bedömts. Uppgiften har gått ut på att eleven ska utveckla sina förmågor i sång, piano eller gitarr och elbas under arbetsområdet ensemblespel. Resultaten visar bland annat att undervisningssättet skapade möjlighet för eleverna att koncentrera sig och öva i lugn och ro, dessutom uppnådde eleverna i studien godkända betyg enligt kunskapskraven för E i piano- och elbasspel., This study examines how a digital teaching material in the school subject music can work for students who are in need of additional adjustments (support measures). Three methods have been used to gain a deeper understanding of the student’s opinions about the digital material and teaching methods. Theese are questionnaire/log book, interviews and a diary. The issues examined are: How do the interviewees describe their experiences of individual work and digital learning in music? What are the informants descriptions of how they interpreted the instructions in the teaching material? Each student has been assigned to read about the lessons, practice their instruments and answer the questions (about the lessons and materials) in the log book. After three lessons with individual work, the students individually and collectively have been assessed in ensemble. The task has been for students to develop their abilities in singing, piano or guitar and bass in the work area ensemble. The results show that the teaching method created the opportunity for the students to concentrate and practice in peace and quiet , in addition to this the students managed to achieve a passing grade in piano and bass.

Syftet med studien är att undersöka hur ämneslärare och speciallärare i samundervisning, på grundskolan och i gymnasiet, fångar upp och stöttar elever som har behov av extra anpassningar. Extra anpassningar innebär att pedagogen gör de anpassningar som eleven behöver så långt det är möjligt inom klassens ram. Intervjuer har gjorts med sju pedagoger som samtliga har erfarenhet av samundervisning på grundskolan och gymnasiet, varav fyra är ämneslärare och tre är speciallärare. Studien belyses genom ett kritiskt perspektiv vilket innebär att man istället för att se eleven eller dess hemmiljö som orsak till inlärningsproblemen vänder blicken mot skolsystemet och den pedagogik som förs. Denna studie försöker att hålla ett kritiskt perspektiv på specialpedagogiken och samundervisning. Metoden innebär att man är två pedagoger i en undervisande klass. Med inkluderande metod menas att eleverna passar in i den undervisning som förs och inte t ex behöver gå ifrån undervisningen för att få det den behöver. I min studie arbetar specialläraren tillsammans med huvudläraren i klassrummet och genom flexibla lösningar på plats behöver inte eleverna gå ifrån undervisningen till specialläraren för att få den undervisning som behövs. Istället får eleven sina behov tillgodosedda inom den ordinarie undervisningen. Det kan då betraktas som ett inkluderande arbetssätt. Samundervisningen visar sig ha olika former med varierande kvalitéer. Specialläraren och skolledningen har möjlighet att påverka samundervisningen till ett inkluderande arbetssätt. Ämneslärarna upplevde inte alltid att speciallärarna tillförde något särskilt förutom en extra pedagogisk insats. Studien visar därmed att upplägget kräver pedagogiska insikter och stöd av skolledningen för att få rätta de förutsättningarna för att metoden ska lyckas. Ökad måluppfyllelse är en grundfaktor för att arbeta med samundervisning men hur vet man om man lyckas om utvärderingar av metoden inte görs?, The purpose of this study is to examine how regular teachers and special needs teachers can work together in order to help students in need of special adjustments. These adjustments are preferably carried out within the framework of the regular classes if it is possible. Seven teachers have been interviewed, all of whom having experience from working with co-teaching at compulsory school level as well as upper secondary school and high school levels. This study takes on a critical approach in pointing out the school system and its pedagogy as mainly responsible for reduced learning ability rather than putting the blame on the student and his or her home environment. This study aims at keeping a critical perspective on remedial pedagogy and co-teaching. The ensuing question is then if this can really be regarded as an inclusive method. An inclusive pedagogy means that the student fits in and feels comfortable and does not have to leave the classroom in order to get what he or she wants. In this study the special needs teacher works alongside the regular teacher in the classroom and by making use of flexible solutions there is no need for a student with reduced learning ability to leave the class in order to find a special needs teacher. His or her needs are instead met directly in the classroom. This can be viewed as an inclusive method of working. The special needs teacher as well as the head of school can influence co-teaching to encompass an inclusive way of working. Subject teachers in this study sometimes felt that the addition of a special needs teacher did not mean more than an increase in the number of pedagogues. The study shows that in order for the method to be successful there needs to be pedagogic insight and awareness as well as support from the head of school. Reaching one’s goals is a mainstay in working with co-teaching but how do you know if you are successful if the method is not properly evaluated?