Search

Introduction. The scale and pace of social changes during the pandemic actualizes the socio-philosophical analysis of trends intourism as one of the most dynamically developing social institutions. The aim is socio-philosophical analysis of the main trends intourism in the modern world. The tasks are: 1) to to study the determinants of the development of the institute of tourism in the modernworld; 2) to identify the features of changing the role and place of the institute of tourism in the quarantine restrictions of modern society.Research methods used in the article are systemic, institutional approach, structural and functional analysis, problem method, methodof expert assessments, generalization, content analysis. Research results. The conditions tourism develops in are influenced bynumerous factors. The most important external factors are natural (cataclysms, pandemics, etc.), political and socio-economic ones. Inaddition to them, there are phenomena and trends that are manifested directly in the field of tourism, namely: the demand and supply oftourist services; institutional and technical-technological factors. In the context of globalization of the tourism market, the role andimportance of the quality of information exchange in the tourism market is growing. The information technologies used in the moderntourism business can be divided into two groups. The first group includes technologies that promote automation and increase theefficiency of internal office business processes. The second group provides interaction with the end user. Discussion. In addition to thedevelopment of the main areas of tourism, in parallel, the dominant trend in the development of world tourism is the formation anddevelopment of the tourism industry as an industry of impressions. Conclusion. The development of tourism is influenced by external(natural, economic, political) and internal (related to the demand and supply of tourist services, institutional and technical-technological)factors. The coronavirus pandemic and the accompanying anti-epidemic measures have called into question the profitability of theindustry, millions of job places, but have differentiated the forms of tourism, approving the trend towards an individualized tourismproduct. The globalization of the tourism sector as a consolidation and active penetration of the capital of individual companies in foreigntourism markets by merging or absorbing the spheres of tourism service has contributed to the establishment of a single informationexchange between its participants. The tourist market offers are changing to alternative and non-traditional ones. The transition to theimpression industry determines the increase in demand for exotic types of tourism and requires the creation of a new tourism productsuits the ever-changing needs of tourists. У статті проаналізовано зовнішні (природні, політико-правові, соціально-економічні) та внутрішні(зв'язані з попитом і пропозицією туристичних послуг; інституційні та техніко-технологічні) фактори, від якихзалежить розвиток туризму як сучасного соціального інституту, впливового чинника суспільного життя нанаціональному, регіональному та міжнародному рівні. Відзначається, що туризм, як інші соціальні інститути всучасному світі, відчуває на собі вплив несприятливих екзогенних факторів, серед яких пандемія COVID-19 посідаєчільне місце. Соціально-філософський дискурс туризму дозволяє не тільки виявити його місце в сучасномусуспільстві, але й з’ясувати можливості антикризової участі в нестабільній соціальній ситуації, здатність дошвидкої регенерації, інноваційного самооновлення. Показано необхідність розвитку нових напрямів туризму якчинників реалізації цілей сталого розвитку, стабілізаторів суспільного розвитку. Наголошується, що одним ізтрендів розвитку туристичної сфери стає перехід від індустрії послуг до індустрії вражень.

Inledning: Svensk ishockey har under de senaste decennierna utvecklats till att bli en upplevelse­­­industri, vilket gör upplevelsen i arenan allt viktigare. En ishockeymatch säljs numer som en helhetsupplevelse, vilket ställer krav på klubbens utformning av arena­upplevelsen. Syfte: Studiens syfte är främst att undersöka hur Örebro Hockey arbetar med arena­upplevelsen för publiken i Behrn Arena under ishockeymatcher samt vad klubben i framtiden kan göra för att förbättra arenaupplevelsen. Studien ska även undersöka skillnaderna mellan att se en match i Behrn Arena och på tv. Frågeställningar: Vad gör Örebro Hockey för arenaupplevelsen i Behrn Arena? Vad kan Örebro Hockey göra för att i framtiden förbättra arenaupplevelsen för publiken? Hur har den historiska utvecklingen av arenaupplevelsen i Behrn Arena sett ut för Örebro Hockey? Vad finns det för skillnader mellan Örebro Hockeys matcharrangemang i Behrn Arena och tv-sändningar av C More? Metod: Studien använder en kvalitativ metod med fallstudiedesign. Det genomförs fyra semistrukturerade intervjuer, varav två görs på Örebro Hockeys kansli, en på restaurang Grodan i Stockholm och en på telefon. Vidare görs två mejlintervjuer med representanter för Örebro Hockey. Det görs även två ostrukturerade observationer: en i Behrn Arena och en under en tv-sänd SHL-match av C More. Resultat och slutsats: För att skapa en bra arenaupplevelse för publiken i Behrn Arena använder Örebro Hockey främst kringarrangemang och temamatcher. För att i framtiden förbättra arena­upplevelsen kan klubben däremot förbättra utbudet av mat och dryck för vanliga åskådare samt öka antalet kassaplatser i arenan. För drygt fem år sedan var det enbart ishockeymatchen som var Örebro Hockeys produkt. Publiksiffrorna i Behrn Arena var låga och det fanns varken alkoholtillstånd eller ett varia­tionsrikt utbud av mat och dryck. Sedan dess har stora förändringar skett och det är idag inte enbart ishockeymatchen som är evenemangets produkt, utan kringarrangemang och tema­matcher görs för att öka arenaupplevelsen för åskådarna. För att möjliggöra detta har Örebro Hockeys organisation förändrats och nya tjänster som privatmarknadschef och event­koordinator har tillkommit. Det är slutligen skillnad mellan att se en match live i Behrn Arena och en tv-sänd match av C More. En tv-sänd match ger åskådaren mycket information, genom exempelvis kommentarer, analyser, repriser och statistik. Detta är svårt att erbjuda åskådaren i arenan, även om Örebro Hockey, exempelvis genom en egen studio med intervjuer, gör närmanden mot det. På plats i Behrn Arena får åskådaren däremot uppleva en stämning som är svår att förmedla via en tv-sändning. The aim of the present thesis is to examine the arena experience of the Swedish Hockey League (SHL) club Örebro Hockey. Örebro Hockey has had the highest spectator coverage in SHL both season 2013/2014 and 2014/2015, reaching 97 % and 99 % of the arena respectively. Of that reason, it is of interest to examine what has made the club that successive. The aim of the thesis is also to examine the differences between a game watched live in Behrn Arena, in the arena of Örebro Hockey, and a televised SHL game. The thesis uses a qualitative research method, with three semi-structured interviews with respondents from Örebro Hockey and also a semi-structured interview with Dan Persson. Two additional email interviews are completed with respondents from Örebro Hockey. Furthermore, two un­structured observations are carried out. The observations are made during a game in Behrn Arena and during a televised game. The conclusion of the thesis is that Örebro Hockey primarily uses special events connected to the actual game and theme games to enhance the arena experience of the spectators. Another important conclusion is that while televised games provide the spectator information that is difficult to obtain in the arena, such as replays, statistics, analysis and interviews, games live in the arena provide the spectator an atmosphere that cannot be experienced in a televised game.

Næringsanalysen har bakgrunn i etableringen av Regionalpark Haldenkanalen. Formålet med Regionalpark-initiativet er å styrke bosettingen gjennom å tilrettelegge for utnyttelse av lokale - primært natur- og kulturbaserte - ressurser til næringsvirksomhet og til fremme av livskvalitet og lokal identitet. Dette fokus har bidratt til at næringsanalysen også omfatter utfordringer og muligheter i tilknytning til bostedsutvikling. I næringsanalysen har vi kartlagt kunnskap, behov og ideer blant aktører i regionalparken på ulike måter. I kartleggingen har vi tatt utgangspunkt i eksisterende styrker og svakheter, samt fremtidige muligheter og trusler for næringsliv og for bostedsutvikling. Kartleggingen har resultert i noen forslag til tiltak og strategier for ulike områder. Endelig er det gitt forslag til hvordan en plattform for kommunikasjon og samarbeid på lang sikt kan bygges opp. Vi har benyttet SWOT-analyse for å se hvilke styrker og svakheter, muligheter og utfordringer regionen har. Her kan for eksempel nevnes det unike kulturlandskapet med det kanaliserte vassdraget og slusene Brekke og Strømsfoss som ikke kan «kopieres» av andre. Dette er styrker som regionen kan utnytte til «Smart spesialisering». For eksempel ved å kapitalisere på «produktet» kulturlandskap og vassdraget ved å øke antall timer turistene oppholder seg i regionen og tilby et større antall produkter/tjenester som turistene kan bruke og/eller kjøpe. Her kan bl.a. Fredriksten festning være «et fyrtårn» som utnyttes som en kanal for å «sluse» turister til flere steder i regionen, og i løpet av hele året. Beliggenheten i grenseland med både en unik historie (aktive historielag) og med nærhet til Sverige med mange gjennomreisende er en styrke som kan utnyttes ved for eksempel å inngå samarbeid med svenske kommuner og næringsliv og ved å få på plass «stoppeffekter» på E18 i form av rasteplasser og avkjørsler som «sluser» reisende inn i regionen. Her kan de så tilbys kulturelle opplevelser med historisk vri, lokale matopplevelser og «villmarks-safari» i skogsområder. Årlig besøker 300 000 mennesker attraksjoner i Halden og på Fredriksten festning. Halvparten av all landbasert trafikk inn i Norge går over Svinesund. Det dreier seg om 20 000 personer i døgnet i juli og 16–17 000 personer ellers i året. Ved at regionalparken inngår samarbeid med reiselivsaktørene i Halden og tilbyr opplevelses-pakker hvor f. eks. besøk på konserter eller andre arrangementer sys sammen med tur til nedre deler av Haldenkanalen, er mulighetene gode for å øke antall besøkende inn i Regionalparken. SWOT-analysen og datamaterialet for øvrig har resultert i at vi foreslår strategier og tiltak innen følgende områder:  Reiseliv og opplevelsesnæringer  Primærnæringer/landbruk  Næringslivet for øvrig  Kunnskapsmiljøer  Bostedskvalitet og-utvikling  Infrastruktur  Identitetsbygging  Utfordringer for kommunal og offentlig organisering og tilrettelegging  Potensialet til Fredriksten festning  Utviklingen av en plattform til samarbeid i regionen Strategiene må leses og analyseres i sammenheng da mange av områdene overlapper hverandre.

Syfte: Denna studie syftar till att öka förståelsen för hur ett nytt företag kan påbörja sin marknadsföring i sociala medier samt bidra till innovationsspridning. Sociala medier är något som på senare tid har växt kraftigt och potentialen för företags marknadsföring är stora. Metod: Vår studie utgår från en abduktiv kvalitativ metod. Empiriska data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer som sedan har analyserats. Resultat och slutsats: Hotellindustrin i Gävle upplever idag en hård konkurrens. Flera hotell konkurrerar om samma antal kunder som tidigare. Detta ställer stora krav på att hotellen skapar en unik upplevelse som får kunder att återkomma. Genom att Elite Grand Hotel är nystartat i Gävle är det svårt i dagsläget att se ett konkret resultat av deras ansträngningar att differentiera sig. Förslag till fortsatt forskning: Då Elite Grand Hotel är nystartat finns det stora möjligheter till fortsatt forskning. Vi anser att en undersökning av genomslagskraften i olika sociala medier beroende på segment kan vara värt att vidare studera. Detta för att se hur en optimering marknadsföringen för den valda målgruppen skulle kunna gå till. Vidare anser vi att en studie av företags relationsbyggande genom sin marknadsföring är intressant. Detta eftersom vår studie visar att relationer har stor betydelse inom upplevelsindustrin, samt att relationer har en stor inverkan på hur vi som individer reagerar på positiv och negativ information gällande företag vi är lojala mot. Studiens bidrag: Ge företag en möjlighet att upptäcka nya kanaler att marknadsföra sig i samt motivera företag som känner en osäkerhet mot sociala medier samt en innovationsspridning om koncepten. Aim: This paper aims to increase the understanding of how a new company can initiate their marketing in social media and to spread the innovation. Social media is something that lately has grown rapidly and the potential for marketing is great. Method: The paper uses an abductive qualitative method. Empirical data were collected through unstructured interviews, which were then analyzed. The theory is divided according to the marketing mix with the seven p´s and classical marketing theories. Result and Conclusions: The hotel-industry in Gävle is currently experiencing though competition. Several hotels are competing for the same customers. This demands that the hotels create a unique experience that makes the customer return. Because Elite Grand Hotel just recently opened in Gävle makes it difficult to see a concrete result of their efforts in differentiating themself. Suggestions for future research: Because Elite Grand Hotel is newly established, there are great opportunities for further research. We believe that an examination of the impact of various social media depending on the segment may be worth further study. This is to see how an optimization for the selected target group could work. Furthermore, we believe that a study of corporate relationship building through its marketing is interesting. This is because our study shows that relationships are important in experience economy, and that relationships have a big impact on how we as individuals react to positive and negative information regarding the company we are loyal to. Contribution of the thesis: Give businesses an opportunity to discover new marketing channels and motivate business that feel uncertain about social media and spreading the innovation around the concepts.

Denna kandidatuppsats undersöker finansieringsprocessen för besöksattraktioner i turismindustrin. Studiens syfte är att beskriva hur större besöksattraktioner sökt olika vägar för att finansiera uppstarten av sin verksamhet. Dessutom syftar uppsatsen till att se hur företagen i den inledande processen arbetat med affärsutveckling samt om och hur det påverkat möjligheten att realisera projektet. Uppsatsen ger kunskap i hur olika finansieringsalternativ kan se ut, samt vilken roll affärsutvecklingen har för att attrahera finansiering till besöksattraktionen. För att besvara de framtagna frågeställningarna för studien har kvalitativa intervjuer genomförts med fem svenska etablerade besöksattraktioner. En intervju har även genomförts med en entreprenör som är under finansieringsprocessen för att kunna tas fram på marknaden. Intervjuerna har genomförts för att ge svar på vilka finansieringsval som gjorts, vilka hinder som påträffats, vilken roll affärsutveckling haft i processen samt hur den vidare finansieringen av attraktioner ser ut. Resultatet av studien visar att bidrag, riskkapital, banklån och “bootstrapping” har används för att finansiera besöksattraktionerna. Att kunna finansiera en projektgrupp ansågs vara en viktig del av initieringsprocessen. Affärsplanen har även fungerat som ett verktyg för att erhålla finansieringen i utvecklingsprocessen hos två av besöksattraktionerna. Tillgången till rätt kontakter vid sökandet efter finansiärer i utvecklingen ansågs även som en viktig del hos två av besöksattraktionerna. Samarbeten, partnerskap och sidoverksamheter anses även vara vitala för den fortsatta finansieringen av attraktionen. This bachelor thesis examines the funding process for visitor attractions in the tourism industry. The purpose of this study is to describe how the larger experience attractions have sought various ways to finance the start up of their business. In addition, the study aims to see how companies in the initial process worked with business development and if and how it has affected the ability to realize the project. To answer the questions developed for the study, qualitative interviews were conducted with five Swedish established visitor attractions. An interview was also carried out with an entrepreneur in the funding process. The interviews were conducted to provide information on the funding choices made, obstacles encountered, how business development is used in the process and how the further financing of the attractions might look like. The results of the study show that venture capital, bank loans and “bootstrapping” has been used to finance the visit attractions. The funding of the project group was considered an important part of the start up process. The business plan has functioned as a tool to obtain funding in the development process at two of the visitor attractions. Access to the right people in the search for funding in the development was considered as an important part by two of the visitor attractions. Collaborations, a partnership and ancillary activity is also considered important for the continued funding of the attraction.

Populasjonsstørrelsen for nordlandshest/lyngshest er kritisk. Vi har sammenstilt resultater fra tre prosjekter med intensjon om å undersøke potensialet for rasen innen turridningsvirksomhet i Nord-Norge.

This paper intends to show how micro- and small businesses in the tourism and experience industry makes use of social media as a marketing tool. The study also shows the possibilities for businesses to market themselves to customers through social media. Small businesses usually don’t have the same conditions or the same marketing resources that larger companies have. For small businesses that lack marketing resources, social media is a great addition to marketing since the technology around social media is relatively simple. For micro- and small businesses in the tourism industry social media increase the opportunity to reach (potential) customers in a relatively cost-free way. In the study, three companies working in the tourism sector were chosen, two micro-enterprises and one small business. Representatives from the three companies were interviewed about how the company worked with social media. I conducted a literary review to see what marketing opportunities social media provide for small businesses. I also conducted a content analysis where I analyzed each company's social media. The results of the study showed that Facebook was used by all companies and it was also the medium that was used most frequently by the companies. Facebook has a large number of members and on Facebook companies can integrate several different media such as images, video, text-based messages, information, applications, etc. in a way that the other social media cannot offer. The study also showed that YouTube was considered by many to be an important medium for tourism and experience businesses. However video marketing is used very little by companies. This was verified by my interviews and my content analysis; the companies in the study used YouTube and video marketing in a very small extent. Denna uppsats avser visa hur mikroföretag och småföretag inom turism- och upplevelseindustrin använder sig av sociala medier som marknadsföringsverktyg. Studien visar även vilka möjligheter det finns inom sociala medier att marknadsföra sig mot kunden. Småföretag har oftast inte samma förutsättningar eller samma marknadsföringsresurser som de stora företagen har. För småföretag som saknar marknadsföringsresurser är sociala medier ett bra komplement då tekniken kring sociala medier är relativt enkel. För mikroföretag och småföretag inom turismnäringen ökar sociala medier möjligheten att nå ut till (potentiella) kunder på ett relativt kostnadsfritt sätt. I studien valdes tre företag ut som arbetade inom turismsektorn, två mikroföretag och ett småföretag. Representanter från de tre företagen intervjuades om företagets arbete med sociala medier. Jag utförde en litteraturgenomgång för att se vilka marknadsföringsmöjligheter sociala medier ger för småföretag. Jag genomförde även en innehållsanalys där jag analyserade företagens respektive sociala medier. Resultatet av studien visade att Facebook användes av alla företagen och det var även det medium som användes mest frekvent av företagen. Facebook har ett stort antal medlemmar och på Facebook kan företagen integrera flera olika medier så som bilder, videos, textbaserade inlägg, information, applikationer etcetera som andra sociala medier saknar. Studien visade även att YouTube ansågs av flera vara ett viktigt medium för turismföretag och upplevelseföretag men att videomarknadsföring användes väldigt lite av företag. Detta verifierades av mina intervjuer och den egna innehållsanalysen då de aktuella företagen använde sig av YouTube och videomarknadsföring i väldigt liten utsträckning.

This paper intends to show how micro- and small businesses in the tourism and experience industry makes use of social media as a marketing tool. The study also shows the possibilities for businesses to market themselves to customers through social media. Small businesses usually don’t have the same conditions or the same marketing resources that larger companies have. For small businesses that lack marketing resources, social media is a great addition to marketing since the technology around social media is relatively simple. For micro- and small businesses in the tourism industry social media increase the opportunity to reach (potential) customers in a relatively cost-free way. In the study, three companies working in the tourism sector were chosen, two micro-enterprises and one small business. Representatives from the three companies were interviewed about how the company worked with social media. I conducted a literary review to see what marketing opportunities social media provide for small businesses. I also conducted a content analysis where I analyzed each company's social media. The results of the study showed that Facebook was used by all companies and it was also the medium that was used most frequently by the companies. Facebook has a large number of members and on Facebook companies can integrate several different media such as images, video, text-based messages, information, applications, etc. in a way that the other social media cannot offer. The study also showed that YouTube was considered by many to be an important medium for tourism and experience businesses. However video marketing is used very little by companies. This was verified by my interviews and my content analysis; the companies in the study used YouTube and video marketing in a very small extent. Denna uppsats avser visa hur mikroföretag och småföretag inom turism- och upplevelseindustrin använder sig av sociala medier som marknadsföringsverktyg. Studien visar även vilka möjligheter det finns inom sociala medier att marknadsföra sig mot kunden. Småföretag har oftast inte samma förutsättningar eller samma marknadsföringsresurser som de stora företagen har. För småföretag som saknar marknadsföringsresurser är sociala medier ett bra komplement då tekniken kring sociala medier är relativt enkel. För mikroföretag och småföretag inom turismnäringen ökar sociala medier möjligheten att nå ut till (potentiella) kunder på ett relativt kostnadsfritt sätt. I studien valdes tre företag ut som arbetade inom turismsektorn, två mikroföretag och ett småföretag. Representanter från de tre företagen intervjuades om företagets arbete med sociala medier. Jag utförde en litteraturgenomgång för att se vilka marknadsföringsmöjligheter sociala medier ger för småföretag. Jag genomförde även en innehållsanalys där jag analyserade företagens respektive sociala medier. Resultatet av studien visade att Facebook användes av alla företagen och det var även det medium som användes mest frekvent av företagen. Facebook har ett stort antal medlemmar och på Facebook kan företagen integrera flera olika medier så som bilder, videos, textbaserade inlägg, information, applikationer etcetera som andra sociala medier saknar. Studien visade även att YouTube ansågs av flera vara ett viktigt medium för turismföretag och upplevelseföretag men att videomarknadsföring användes väldigt lite av företag. Detta verifierades av mina intervjuer och den egna innehållsanalysen då de aktuella företagen använde sig av YouTube och videomarknadsföring i väldigt liten utsträckning.

Vi utforskar begreppet upplevelseekonomi och hur vi har hamnat i vad en del forskare anser vara Upplevelsesamhället. Ett samhälle där de basala behoven är uppfyllda och där vi söker minnesvärda och självförverkligande upplevelser. Vi har valt att studera tidigare forskning och presenterar delar av det vi har läst i ett inledande teoriavsnitt. Därefter observerar vi ett par upplevelserelaterade hotell för att se hur teorin kan se ut i verkliga pågående projekt. De hotell vi valt att titta närmare på är Icehotel i Jukkasjärvi samt Såstaholm i Täby. Vårt sätt att arbeta blir deduktivt, där vi utgår från befintliga begrepp och teorier för att kunna dra logiska slutsatser. Befintlig teori i upplevelseekonomi samt iakttagelser av två existerande hotell för upplevelser gav oss grunden till hur vi utformade vårt hotell i Östhammar med upplevelsetema – Hotell Badjäflar. I Hotell Badjäflar praktiseras det vi har lärt oss. Temat för hotellet blir sjuttiotal och miljön och aktiviteter kommer att präglas av decenniet. Vi väver in författaren och filmskaparen Lars Molin då vi använder marknadsföringsverktyget storytelling. Lars Molins film Badjävlar ligger som grund för en del av miljön i hotellprojektet. Anledningen till att vi väljer Lars Molin är att han levde och arbetade i Östhammar under just sjuttiotalet och det var här filmen Badjävlar spelades in. Våra diskussionskapitel består både i en utvärdering av Icehotel och Såstaholm och hur vårt Hotell Badjäflar kommer att fungera som upplevelse. Vår uppfattning är att både Icehotel och Såstaholm har lyckats med att skapa platser för upplevelser som deras gäster kommer att minnas och påverkas av. Hotell Badjäflar skulle enligt vår mening också kunna bli en unik och minnesvärd upplevelse för våra gäster. Vi avslutar med att reflektera över upplevelseekonomin idag, lyfter fram tankar om den allmänna skepticismen och ger förslag till fortsatta studier. Upplevelseekonomi innebär att skapa upplevelser som kunden länge minns och gärna rekommenderar till sina vänner. Helheten blir det viktiga och alla personer involverade i upplevelseskapandet har en roll att spela där kunden är i centrum. We study the term experience economy and how we live today in what some scientists call The Experience Society. That is a society where our basic needs are fulfilled and in which we seek experiences to remember and to express ourselves. We have chosen to study earlier research made in this subject and present part of what we have read in an initiating theory section. After this we observed a couple of “experience based” hotels to see how this theory can be practiced in real life. The hotels we chose were Icehotel in Jukkasjärvi and Såstaholm in Täby. These two hotels turned out to be excellent examples of “experience based” hotels in Sweden. We have chosen to use a deductive way of presenting our results. Deduction is when conclusions are drawn out of existing theories and concepts. This earlier research literature and our studies of two actual hotels for experiences gave us the basis for how our hotel in Östhammar is designed with an experience theme – Hotel Badjäflar. Hotel Badjäflar is where we practice our new knowledge. The theme is the seventies and the surroundings and our activities will all be influenced by this decade. For our storytelling parts we will use stories about the author and filmmaker Lars Molin. Parts of the hotel surroundings are based on his movie Badjävlar. The reason we chose Lars Molin is because he lived and worked in Östhammar during the seventies and it was also here the movie Badjävlar was made. Our discussion chapter involves an evaluation of both Icehotel and Såstaholm as well as how we think Hotell Badjäflar will work out as an experience. Our opinion is that both Icehotel and Såstaholm have succeeded well in creating places for experiences that their guests will remember and be affected by. According to us Hotel Badjäflar has the potential to be an experience to remember for our guests. Finally we reflect on how the experience economy is commonly looked upon and the scepticism surrounding it. We also give suggestions on continued studies for the essay. Experience economy is to create memorable experiences that the customer will remember for a long time and will gladly recommend to his or her friends. The totality of the experience is essential and each person involved in creating the experience has a role to play through which the customer is put in the leading role.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Washington Capitals strategiskt arbetar för att skapa upplevelser i samband med hockeymatcherna och deras kringarrangemang. Hur skapar Washington Capitals upplevelser? Finns det något att lära av deras upplevelsestrategi? Kan Washington Capitals arbetssätt kopplas till teorier om upplevelseekonomi? Metod: Sekundärdata i form av tryckta källor och böcker, tidigare uppsatser och artiklar. Vi har genomfört en kvalitativ fältstudie i Washington D.C. Där intervjuade vi personer på Washington Capitals organisation samt genomförde deltagande och icke deltagande observationer på huvudkontoret och i arenan vid matcharrangemang. Resultat & slutsats: Washington Capitals arbetar i hög grad med upplevelseekonomi, detta är något som andra kan lära av. Washington Capitals arbetar inte utefter några upplevelseekonomiska teorier, de hade aldrig hört begreppet tidigare. Dock är deras arbetssätt i linje med upplevelseekonomins teorier. Förslag till fortsatt forskning: Presentationen av studien begränsas då det är svårt att lyfta fram de händelser som skapar intryck i en text. En liknande studie skulle med fördel kunna presenteras genom en film. För att få ökad förståelse för varför publiken går på hockeymatcher skulle vidare studier kunna göras om publikens motivationsfaktorer, både i Sverige och i USA. Fortsatta studier skulle också kunna göras i samarbete med en svensk idrottsförening för att testa upplevelseekonomins teoretiska metoder i verkligheten. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen kan bidra med konkreta exempel på hur en idrottsorganisation kan arbeta med att skapa upplevelser i samband med sina idrottsarrangemang. Our objective of the thesis is to investigate how the Washington Capitals strategically works to create experiences in the context of hockey games and the surrounding events. How does the Washington Capitals create experiences? Is there anything to learn from the Washington Capitals experience strategy? Can their way of work be linked to theories about the experience economy? Method: Secondary data such as printed sources and books, previous studies and articles.We conducted a qualitative field study in Washington D.C. We interviewed people at the organization of Washington Capitals and carried out participant and non-participant observations at headquarters and in the arena at game events. Results & Conclusions: Washington Capitals are definitely working with experience economy, this is something that others could learn from. Washington Capitals are not working by any experience economy theories, they had never heard the term previously. However, their way of work is in line with the experience economy theories. Suggestions for future research: The presentation of this study is limited since it is difficult to highlight events that create impression by writing. A similar study could favourably be presented by a movie. To obtain a better understanding of why the audience attend hockey games further studies could be done about the audience's motivation factors, both in Sweden and in the U.S.. Further studies could also be done in collaboration with a Swedish sports club to test the theoretical methods in reality. Contribution of the thesis: The essay can provide concrete examples of how a sports organization can work to create experiences in the context of their sporting events.

In the new post-industrial society creativity and knowledge are the new business resources. The experiences and Creative Industry as well as new creative demands in traditional industry set pressure on the Meeting Industry to promote and enhance the creative processes during business meetings. Business investing in conferences and creative workshops will demand increased return on investment. The aim of my study was to integrate theories of the Creative Process with theories of Experience Production and Experiential Learning with the Meeting Environment context. For this I used benchmarking of established meeting rooms as a platform to develop a new concept of meeting room environment. Using the theory of Interactive Creativity Landscape, ICL I developed the concept of the Experiential Creative Meeting Environment, ECME. The conceptual development of this Meeting Environment include components of the theory of Experience Production and the Experience Process of erlebnis and erfahrung, the Experiential Learning Process of Kolb and the Classical Phase theory by Wallas and Cropley for the Creative Process. I suggest in my study that the ECME constitutes of three different creative rooms for action, interaction and retreat designed to support the creativity process. The results from my study have applications for the Meeting Industry by providing new design ideas for meeting settings. My study is a first step of the understanding of how experiences and creativity can be combined to improve the design of meeting rooms. My contribution is a first step towards a theoretical conceptualisation of the Meeting Room Context. Validerat; 20101217 (root)