Search

Bakgrund: Tidigare forskning har påvisat signifikanta samband mellan inflation och aktiemarknaden, däremot rådde det brist på sådana studier som undersökt den svenska marknaden. Denna studie har undersökt hur inflationsrapporter påverkar den svenska aktiemarknaden på kort sikt, med fokus på OMXSPI. Genom tillämpning av den effektiva marknadshypotesen analyserades marknadens respons på inflationsnyheter från Statistiska centralbyrån (SCB). Syfte: Studiens syfte var att undersöka om inflationsrapporter hade påverkan på Stockholmsbörsens prissättning, samt om OMXSPI följde den semi-starka formen av den effektiva marknadshypotesen. Metod: En kvantitativ eventstudie genomfördes. Undersökningen såg till den förväntade inflationen minus den faktiskt rådande för att få fram inflationschocker. Genom eventstudie utlästes sedan chockernas eventuella påverkan. Studien använde sig utav en deduktiv forskningsansats. Teori: Studien utgick ifrån den effektiva marknadshypotesen men även den motsägande teorin Behavioural finance, som även kompletterades med tidigare forskning inom området. Slutsatser: Studien fann inget signifikant samband mellan inflationsrapporter och prissättningen på Stockholmsbörsens index. Analys av resultaten pekade på att den svenska aktiemarknaden antingen följde den svaga formen av den effektiva marknadshypotesen eller att det förelåg övertro hos investerare på marknaden, som minskade värdet på ny information i form av oförväntad inflation., Background: Previous research has shown significant correlations between inflation and the stock market; however, there was a lack of such studies examining the Swedish market. This study aimed to investigate how unexpected inflation reported affected the Swedish stock market in the short term, focusing on OMXSPI. By applying the Efficient Market Hypothesis, the market’s response to inflation news from Statistics Sweden (SCB) were analyzed. Purpose: The purpose of this study was to investigate whether inflations reports impacted the pricing of the Stockholm Stock Exchange, and whether OMXSPI followed the semi-strong form of the Efficient Market Hypothesis. Methodology: A quantitative event study has been conducted. The investigation considered expected inflation minus the actual prevailing inflation to determine inflation shocks. The potential impact of these shocks has then been analyzed through the event study. The study has utilized a deductive research approach. Theory: The study was based on the Efficient Market Hypothesis but also the opposing theory of Behavioral Finance, supplemented by previous research in the field. Conclusions: The study found no significant relationship between inflation reports and pricing on the Stockholm Stock Exchange index. The analysis of the results suggested that the Swedish stock market either followed the weak form of the Efficient Market Hypothesis or that there was an investor overconfidence in the market, which reduced the value of new information in form of unexpected inflation.

Genom en eventstudie undersöks möjligheten att uppnå positiv kumulativ marknadsjusteradavkastning genom blankning av aktier i samband med att de blir föremål för publicering avblankningsrapporter av blankaraktivister. Studien omfattar även undersökning av skillnader imarknadens reaktion baserat på företagens periodiseringskvalitet. Resultaten visar att det ärmöjligt att uppnå positiv kumulativ marknadsjusterad avkastning i samband med att dessarapporter blir tillgängliga offentligt, där effekten är större på företag med sämreperiodiseringskvalitet. Dessutom visar resultaten att marknadsreaktionen initialt är snabbareför företag med lägre periodiseringskvalitet, men att det tar längre tid för marknaden att fulltut prissätta informationen för dessa företag.

Denna kandidatuppsats undersöker huruvida aktiemarknaden reagerar på publiceringen av blankningsrapporter. När företag ägnar sig åt bedrägligt beteende spelar blankare och blankningsföretag en avgörande roll för att uppdaga dessa olagliga aktiviteter och för att avslöja övervärderade aktier som påverkar samhället och aktiemarknaden som helhet. För att förklara skillnader mellan olika stora marknadsreaktioner på blankningsrapporter undersöks också free float (andelen aktier som inte ägs av aktörer med kontrollintresse och som fritt kan handlas på marknaden) för att förstå varför vissa reaktioner är större än andra. Denna studie baseras på en eventstudie av 135 blankningsrapporter för att undersöka marknadens reaktion. Resultaten av uppsatsen visar att ja, marknaden reagerar negativt på informationen i blankningsrapporterna där den kumulativa abnormala avkastningen i uppsatsens eventfönster på 21 dagar uppgår till -17,84 %. Vidare finner undersökningen ingen signifikant skillnad mellan företag med hög free float och låg free float gällande storleken på marknadsreaktionen. Reaktionen på blankningsrapporten är större dagarna innan publicering, som sannolikt beror på att blankningsföretagen har tagit omfattande blankningspositioner innan publicering samt potentiellt informationsläckage., This bachelor's thesis seeks to investigate whether or not the stock market reacts to the publication of short selling reports. As companies indulge in fraudulent behavior, short sellers and research firms play a crucial part in finding overpriced and illegal activities that affect society and the stock market as a whole. To assist our paper we use free float (the proportion of shares freely traded on the market, not under a controlling interest) to understand why some reactions were greater than others. This bachelor's thesis is based on an event study of 135 short reports, with daily stock prices combined with a global index to investigate this further. Furthermore this study uses free float data to gain a greater understanding of the reactions of different companies. The results of the study is: yes, short reports have a documented effect on returns and in our event window of 21 days the cumulative average abnormal returns is down by 17,84 %. Moreover, our sample does not show any documented effect of free float where firms with high free float do not show a smaller market reaction compared to those with low free float. The reaction is greater in the days before publication, which probably depends on the shorting positions of research firms as well as potential leakage of information beforehand.

I denna uppsats undersöks socialt ansvar och styrning, vilka är komponenter av ESG, i relation till Rysslands invasion av Ukraina 2022. Via en eventstudiemetod undersöker uppsatsen huruvida svenska noterade bolag med höga betyg för socialt ansvar och styrning (SG-betyg), kortsiktigt har en abnormal avkastning under Rysslands invasion av Ukraina. Svenska bolag är intressanta att undersöka eftersom Sverige är ett av de länder som reagerat starkast på Rysslands invasion av Ukraina, placeras i topp på olika ESG-rankingar samt ligger geografiskt nära konflikten. Vi finner att bolag med höga SG-betyg inte signifikant ger abnormal avkastning under Rysslands invasion av Ukraina. Detta kan bero på konfliktens komplexitet, ett begränsat urval i uppsatsen eller ESG-betygens otillförlitlighet, där bolag med höga betyg för socialt ansvar och styrning tenderar att vara större samt mindre volatila än de med lägre betyg.

Research questions: Do surprising disclosures of earnings per share determine price reactions in the corresponding direction as the aspect of the surprise?Is the effect of quarterly reports detectable in the stock price immediately following the date of information disclosure? Purpose: The purpose of the study was to examine the connection between stock prices and quarterly reports among the 30 most actively traded stocks on the Stockholm Stock Exchange. Method: The study was conducted with a deductive approach based on previous research and theories to answer the research questions. Stock data from the 30 most actively traded stocks on the Stockholm Stock Exchange was collected and compared with quarterly reports from the corresponding companies. Conclusion: The research findings confirm corresponding direction between stock price reactions and the aspect of earnings per share surprise. A connection between quarterly reports and stock price was discovered immediately following the date of information disclosure. However, the evidence was unable to be proven statistically and could therefore not be generalized., Forskningsfrågor: Leder oförväntad EPS (vinst per aktie) till avvikelser i aktiekursen i motsvarande riktning?Är effekten av kvartalsrapporter möjlig att upptäcka i aktiepriset omedelbart efter offentliggörandet av rapporten? Syfte: Syftet med studien är att studera sambandet mellan aktiepriser och kvartalsrapporter hos börsnoterade företag vars aktier tillhör de 30 mest omsatta på Stockholmsbörsen. Metod: Studien grundas på ett deduktivt tillvägagångssätt som baseras på tidigare forskning och teorier i syfte att besvara forskningsfrågorna. Aktiedata från de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen insamlades och jämfördes med kvartalsrapporter för dem motsvarande företagen. Slutsats: Studien bevisar att oförväntad EPS leder till avvikelser i aktiekursen i motsvarande riktning. Ett samband mellan kvartalsrapporter och aktiepriser upptäcktes omedelbart efter offentliggörandet av rapporten som dock var ej statistiskt signifikant och därmed inte generaliserbar.

This study investigates the impact of mega-sporting event announcements on the host country's stock market. The analysis includes 34 events between 2000 and 2024, including the Olympic Games (Summer and Winter), the FIFA World Cup, and the UEFA European Championship. Employing a deductive approach grounded in existing theory and research, the study formulates hypotheses and utilizes an event study methodology to examine whether the announcements trigger abnormal returns in the host nation's stock market. T-tests are used to assess the statistical significance of the findings. The results provide limited evidence of market reactions to the announcements, with any potential effects occurring primarily before the official announcement, suggesting the possibility of information leakage or insider trading. No significant effects were found on the announcement day itself or on subsequent days. Furthermore, no statistically significant differences were found based on the economic size of the host nation or the type of event. However, the study did observe that FIFA World Cup announcements tend to generate slightly more volatile market reactions compared to the other events.

This study examines how ESG news affects companies' share values, as well as how the ESG categories individually affect share values. The study focused on Swedish listed companies and covers a total of 150 news articles from the period 2021-2024. This led to share values for 74 different companies being analyzed. The news articles were selected from Dagens Industri and the share values were taken from Avanza. The study was conducted with an event study to examine how specific events affect share values. In accordance with previous studies, a measurement period of 11 days per event was chosen. Four pairs of hypotheses were formulated and tested with two-tailed t-tests. The results showed that ESG news affects companies' share values, especially news within the environmental and governance categories. These categories were found to have a significant impact and created greater market reactions than the social news., Denna studie undersökte hur ESG-nyheter påverkar företags aktievärden samt hur de enskilda kategorierna inom ESG var för sig påverkar aktievärdena. Undersökningen fokuserade på svenska börsnoterade företag och omfattade totalt 150 nyhetsartiklar under perioden 2021–2024. Detta ledde till att aktievärden för 74 olika företag analyserades. Nyhetsartiklarna hämtades från Dagens Industri och aktievärdena från Avanza. Studien genomfördes med en eventstudie för att undersöka hur de specifika händelserna påverkade aktievärdena. I enlighet med tidigare studier valdes en mätperiod på 11 dagar per händelse. Fyra hypotespar formulerades och testades med tvåsidiga t-test. Resultaten visade på att ESG-nyheter påverkar företagens aktievärden. Detta gällde särskilt nyheter inom kategorierna miljö och styrning, som visade sig ha en signifikant påverkan och väckte större marknadsreaktioner än sociala nyheter.

Syfte: Tidigare forskning kring aktiemarknadens reaktion på VD-byten har fått spridda resultat då reaktionerna har varit positiva, negativa och neutrala. Det saknas även forskning som har undersökt svenska företag. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur aktiekursen påverkas av VD-byten. Faktorerna som studeras är kön, extern/intern rekrytering, ofrivillig/frivillig avgång, ägarkoncentration och tidigare framgångar. Vidare ämnar vi att studera hur interaktioner mellan dessa faktorer påverkar aktiemarknadens reaktion på VD-byten. Metod: Studien använder sig av en kvantitativ metod där en eventstudie genomförs. Datan består av 543 observationer mellan år 2002-2023 för företag på Stockholmsbörsen. Studien baseras till stor del på sekundärdata som mottagits av professor Hamberg. Datan har sedan analyserats genom en multipel regressionsanalys som genomförts i statistikprogrammet SPSS. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att marknaden i snitt reagerar svagt negativt på VD-byten. Inget signifikant samband finns mellan marknadens reaktion och företagets tidigare framgångar, eller könet på den nya VD:n. Marknaden reagerar signifikant positivt om den nya VD:n rekryteras externt samt om företaget har en hög ägarkoncentration. Om VD:n avgår ofrivilligt reagerar marknaden signifikant negativt. Resultatet avseende interaktionsvariablerna indikerar att marknaden endast reagerar signifikant svagt positivt om en extern VD rekryteras efter en ofrivillig avgång. Övriga interaktionsvariabler visar inte på något signifikant samband, således förkastas fyra av studiens fem hypoteser. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till en ökad förståelse för aktiemarknadens reaktion på VD-byten i svenska börsnoterade företag. Den ger även en ökad förståelse för hur investerare värderar de olika faktorerna vid ett VD-byte. Studien bidrar också till ökad forskning för det tidigare spridda resultatet. Förslag till framtida forskning: Ett förslag till fortsatt forskning kring VD, Aim: Previous research on stock market reaction to CEO turnovers has yielded mixed results, as the market reaction has been positive, negative and neutral. There is also a lack of research that has studied Swedish companies. The purpose of this study is to examine how CEO turnovers impact stock prices. The factors considered are gender, internal/external recruitment, voluntary/involuntary CEO departure, ownership concentration and the company's level of success. Furthermore, interactions between these factors are investigated. Method: The study is based on a quantitative research method. An event study has been conducted on a sample of 543 observations. The data consist of Swedish companies listed on the Stockholm Stock Exchange between the years 2002 and 2023. The study is largely based on secondary data provided by Professor Hamberg. A multiple regression analysis has been conducted in SPSS to test for statistical significance among the variables. Results and conclusion: The results show that the market, on average, reacts somewhat negatively to the announcement of a CEO change. There is no significant correlation between the market reaction and the company's level of success, or the gender of the new CEO. The market has a significantly positive reaction to external CEOs, and also to CEO turnover in companies with a high ownership concentration. The results, regarding the interaction variables, indicate that the market reacts with a significantly weak positive response to external CEOs if the previous CEO has left involuntarily. Other interaction variables do not show any significant correlation, thus leading to the rejection of four out of the study’s five hypotheses. Contribution of the thesis: The study contributes to a better understanding of the stock market reaction to CEO turnovers in a Swedish setting. Additionally, it offers insight into how different factors are valued by investors, enhancing the body of research within the field. Suggestions for future

Vi syftar med denna studie till fördjupa förståelsen för sambandet mellan redovisning av kreditförluster, konjunkturläge och aktieavkastning inom banksektorn genom att finna svar på följande frågeställning: “Hur påverkas bankers aktieavkastning av reserveringar för kreditförluster i relation till konjunkturläget?” Marknadsreaktioner på kapitalmarknaden uppmätts genom att beräkna kumulativ avvikelse avkastning vid 4 olika eventfönster för publicering av kvartalsrapporter vid 18 olika tillfällen under ett tidsintervall från Q1:2019 till Q2:2023. Detta eftersom förändringar i reserveringar för kreditförluster först tillkännages till allmänheten i kvartalsrapporten. Därefter genomförs en multipel regressionsanalys med interaktionseffekter på den beroende variabeln CAR för att undersöka om reserveringar för kreditförluster påverkar bankers aktieavkastning under olika konjunkturläge. Med resultatet från eventstudien och regressionsanalysen kan vi dra slutsatsen att reaktionerna på kapitalmarknaden som observerades som effekt av publicering av kvartalsrapporter till största del inte kan förklaras av förändringar i reserveringar för kreditförluster.

År 2016 infördes en ny standard för att öka informationsinnehållet i revisionsberättelsen.Standarden kräver att revisorer för noterade företag ska beskriva särskilt betydelsefullaområden för revisionen och hur de har hanterats. Om denna förändring ökar informationsinnehållet i revisionsberättelsen borde det märkas på investeringsbeslut vid släpp av revisionsberättelsen. Tidigare studier av dessa Key Audit Matters (KAM) har inte givit någon entydig bild av hur KAM påverkar investerares beslut. Vi använder eventstudie som metod för att jämföra avkastningen för företag noterade på en reglerad marknad, OMX Small Cap, som omfattas av regleringen med företag listade på enhandelsplats, First North, som inte har KAM i revisionsberättelsen. Denna forskningsdesign har använts i en tidigare studie i Storbritannien men inte i Sverige. Vi finner att avkastningen vid annonsering av revisionsberättelse ökat för företag på OMX Small Cap efter införandet av KAM relativt företag utan KAM på First North. Skillnaden i avkastning är signifikant på 5% signifikansnivå. Däremot kan vi inte påvisa att förekomsten av för företag nya KAM leder till en större marknadsreaktion. Sammantaget indikerar studiens resultat att målet att göra revisionsberättelsen mer informativ har uppnåtts.

Denna studie syftar till att undersöka aktiemarknadens reaktion på tillkännagivande av VD-avgång för börsnoterade företag på Stockholmsbörsen, samt analyserar hur graden av ägarstruktur påverkar denna marknadsreaktion. Forskningsmetoden genomförs genom en eventstudie som baseras på ett urval av 181 tillkännagivanden av VD-avgångar, vilka sträcker sig över perioden 2013 till 2022. Resultatet visar på att tillkännagivanden av VD-avgångar har en negativ påverkan på aktiemarknaden, särskilt under eventdagen, med en signifikant negativ abnormal avkastning under eventfönstret (från 10 dagar före eventdagen till 10 dagar efter eventdagen). Vidare belyser studien genom regressionsanalys att graden av koncentrerat ägande inom företagen har ett positivt samband med marknadsreaktionen på en signifikansnivå om 15%, och därmed kan hypotesen inte accepteras.

This master thesis is exploring the influence of coverage initiation reports issued by commissioned equity research analysts on stock prices and trading volumes. Equity research actors, with their expertise and skill, are providing the market with valuable information and filling the knowledge gaps that investors may have. It is suggested that analysts' publications, being reliable, professional and unbiased, should have a strong weight in an investor’s decision-making process. At present, the challenge lies in investigating the impact of publications by relatively new actors in the field of equity research - sponsored equity research providers. The topic has yet seen only limited attention in research despite of its ever more increasing popularity. It is further suggested that the published reports in some cases affect stock prices of the analyzed company significantly. It is of value for both financial institutions and investors to see if that is the case. The method applied is a classic event study - a time tested method widely used for analysis of impact of events on stock prices. Three different models are used to calculate abnormal returns and excessive trading volumes: mean adjusted, market adjusted and ordinary least squares market adjusted models. The conclusion is drawn by the authors that initiation coverage reports issued by sponsored equity research actors do have a significant impact on stock prices and trading volumes. All models used in the event study have shown that there are significant abnormal returns (on average around 4%) and excessive trading volumes (for the majority of the companies in the dataset) on the day of publication. The yielded knowledge can be used by retail investors in their investment strategies. It is also of interest for the equity research actors themselves to see what impact, if any, their work has on the stock prices and trading volumes to further stimulate the willingness to provide unbiased and qualitative research for i, Det här examensarbetet undersöker inflytandet av uppdragsanalytikers initieringsrapporter på aktiekurser och handelsvolymer. Aktieanalytiker, med sin expertis och skicklighet, förser marknaden med värdefull information och fyller de kunskapsluckor som investerare kan ha. Det föreslås att analytikers publikationer anses vara pålitliga, professionella och opartiska, och bör därför ha en stark inverkan på en investerares beslutsfattande. För närvarande ligger utmaningen i att undersöka effekterna av publikationer från relativt nya aktörer inom aktieanalys - uppdragsanalysaktörer. Ämnet har ännu bara fått begränsad uppmärksamhet i forskningen trots dess alltmer ökande popularitet. Det föreslås vidare att de publicerade rapporterna i vissa fall påverkar aktiekurserna för det analyserade bolaget avsevärt. Det är av värde för både institutioner och privata investerare att se om så är fallet. Metoden som tillämpas är en klassisk eventstudie - en tidsbeprövad metod som ofta används för analys av händelsers påverkan på just aktiekurserna. Tre olika modeller har använts för att beräkna abnormal avkastning och abnormala handelsvolymer: medelvärdesjusterade, marknadsjusterade och OLS-justerade marknadsmodeller. Slutsatsen dras av författarna att initieringsrapporterna utgivna av uppdragsanalytiker har en betydande inverkan på aktiekurser och handelsvolymer. Alla modeller som använts i studien har visat att det finns betydande abnormal avkastning (i genomsnittcirka 4%) och abnormala handelsvolymer (för majoriteten av företagen i datamängden) på publiceringsdagen. Resultat som genereras kan användas av privata investerare i sina investeringsstrategier. Det är också av intresse för aktieanalysaktörerna själva att se vilken inverkan, om någon, deras arbete har på aktiekurserna och handelsvolymerna för att ytterligare stimulera viljan att tillhandahålla opartisk och kvalitativ analys för investerarna.

I denna studie undersöks huruvida det finns ett samband mellan företags ESG-poäng och aktiemarknadsreaktionerna vid en vinstvarning på den svenska aktiemarknaden. Frågan har undersökts i tidigare studier, men till skillnad från dem fördjupas undersökningen i den här studien genom att undersöka om det sambandet skiljer sig mellan olika branscher som har en större eller mindre påverkan på den miljömässiga, sociala och ekonomiska hållbarheten, vilket i denna uppsats benämns kontroversiella respektive icke-kontroversiella branscher. Undersökningen utförs genom en eventstudie och en multipel regressionsanalys för att se om det finns ett samband mellan företagens ESG-poäng och avvikelseavkastningen vid en vinstvarning och om sambandet skiljer sig mellan kontroversiella och icke-kontroversiella branscher. Resultaten av studien visar att det finns ett positivt samband mellan ESG-poäng och avvikelseavkastning vid en vinstvarning när alla företag oavsett branschtillhörighet undersöks. Vid en uppdelning av företagen i kontroversiella och icke-kontroversiella branscher visar interaktionsmodellen inte på en signifikant skillnad i sambandet mellan ESG-poäng och avvikelseavkastning vid en vinstvarning mellan dessa grupper.

Syftet med denna undersökning är att utreda huruvida räntebindningstid påverkar svenska fastighetsbolags räntekänslighet. Studien mäter räntekänslighet som förändringen av fastighetsbolagens aktiekurser i samband med inflationsbesked som antingen överstiger eller understiger marknadsförväntningarna. Studien genomförs med hjälp av en eventstudie som mäter fastighetsbolagens avvikelseavkastning vid inflationsbesked samt en regressionsanalys för att undersöka räntebindningens effekt på fastighetsbolags räntekänslighet. Undersökningen visar ett negativt samband mellan inflationsbesked och fastighetsbolags avvikelseavkastning. Vidare finner undersökningen inget statistiskt säkerställt samband mellan fastighetsbolagens räntebindningstid och deras aktiekursreaktioner i anknytning till inflationsbeskeden. Resultaten indikerar att aktiemarknaden ignorerar fastighetsbolagens ränteriskhantering med avseende på räntebindningstid.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka förhållandet mellan aktiesplit och överavkastning och att fastställa om en enskild investerare kan uppnå en överavkastning genom att investera i aktier noterade på OMXSPI som har genomfört en aktiesplit. Genom en genomgå av tidigare forskning samt genomförande av en egen dataanalys kommer denna studie att undersöka huruvida aktier som har genomfört en aktiesplit genererar en överavkastning jämfört med aktier som inte har genomgått en split. Teoretisk referensram: Denna studie bygger på och utmanar antagandet av den effektiva marknadshypotesen som hävdar att det inte är möjligt för en enskild investerare att uppnå överavkastning. Signalhypotesen och handelsintervallshypotesen kommer också att beaktas i undersökningen. Metod: Denna studie är av kvantitativ karaktär och använder en deduktiv ansats. Undersökningsmodellen är baserad på 131 handelsdagar som är uppdelade i fem olika eventfönster. Prisdata har samlats in för hela händelseperioden, och därefter har data bearbetats matematiskt och analyserats statistiskt. Slutsats: Resultaten från studien antyder att aktier som genomgick en aktiesplit mellan 2010 och 2022 genererade en avkastning som var 10,89% högre än aktier som inte genomgick en aktiesplit. Resultaten av studien kan bekräftas med 99% säkerhet., Purpose: The study examines the relationship between stock splits and abnormal return, in order to investigate whether an individual investor can generate excess returns by investing in stocks listed on OMXSPI that are scheduled to undergo a split. By reviewing previous research and conducting an independent data analysis, the study will investigate whether stocks that have undergone a split generate abnormal return compared to those that have not undergone a split. Theoretical perspectives: The study builds on and challenges the efficient market hypothesis assumption that it is not possible for an individual investor to generate excess returns. The signaling hypothesis and the trading range hypothesis will also be considered. Method: The study is of a quantitative nature with a deductive approach. The research model is based on 131 trading days divided into five different events. Price data is collected for the entire event period and is mathematically calculated and analyzed statistically. Conclusions: The study's results indicate that stocks that undergo a stock split between 2010-2022 generate a 10.89% higher return than stocks that do not undergo a stock split. The results can be confirmed with a 99% level of certainty.

I syfte att säkerställa att investerare har tillräcklig tillgång till information för att kunna bedöma investeringsrisker och -möjligheter relaterade till hållbarhetsfrågor har EU antagit ett nytt direktiv, Corporate Sustainability Reporting Directive (2022/2464) (CSRD). Direktivet introducerar skärpta krav på företags hållbarhetsrapportering och antogs i sin slutliga form den 28 november 2022 genom att Europeiska rådet gav sitt godkännande. Tidigare forskning tyder på att införandet av obligatorisk hållbarhetsrapportering kan resultera i avvikelseavkastningar på aktiemarknaden och att företags ESG-poäng kan förklara hur avvikelseavkastningen blir. Det är intressant att veta hur marknaden reagerar på beslutet att inför CSRD eftersom marknadsreaktionen säger oss något om den upplevda effektiviteten av reglerna. Med hjälp av en eventstudie undersöks den svenska aktiemarknadens reaktion på beslutet att anta CSRD den 28 november 2022. Eventstudien kompletteras av en regressionsanalys i syfte att undersöka om företagens ESG-poäng förklarar variation i avvikelsevkastning. Vi observerar en positiv avvikelseavkastning för hela urvalet som dock inte är signifikant, vilket gör att vi inte kan dra några slutsatser om aktiemarknadens reaktion. Däremot finner vi en signifikant skillnad på 10 % signifikansnivå i avvikelseavkastning mellan företag med höga ESG-poäng jämfört med företag med låga ESG-poäng. I brist på signifikanta resultat i den efterföljande regressionsanalysen kan emellertid ingen slutsats statistiskt säkerställas angående ett samband mellan ESG-poäng och avvikelseavkastning heller.

Hållbarhetsarbete har fått en större roll i företag och det har blivit allt vanligare att företag frivilligt väljer att upprätta hållbarhetsrapporter, trots att de inte omfattas av lagkrav. Det finns ett befintligt forskningsgap beträffande om det uppstår någon marknadsreaktion i samband med publicering av frivilliga hållbarhetsrapporter på den svenska aktiemarknaden. Studien syftar därför till att undersöka om informationen i frivilliga hållbarhetsrapporter är värderelevant för investerare på den svenska aktiemarknaden vid investeringsbeslut. Undersökningen genomförs med hjälp av en eventstudie samt en regressionsanalys. Som mått för marknadsreaktioner undersöks abnormal handelsvolym i företagens aktier i samband med publicering av hållbarhetsrapporten. Utifrån studiens resultat kan det fastställas att det inte finns något samband mellan publicering av frivilliga hållbarhetsrapporter och abnormal handelsvolym på den svenska aktiemarknaden. Resultatet visar således att informationen i sådana rapporter inte är värderelevant vid investeringsbeslut och ignoreras av investerare på den svenska aktiemarknaden.

Studien undersöker huruvida aktörer på den svenska kapitalmarknaden förstår att resultatkvalitet ökat och informationsasymmetrin minskat med implementeringen av IFRS 15 vilket ska leda till en positiv reaktion på kapitalmarknaden. Genom en eventstudie analyseras kapitalmarknadens reaktion vid publicering av den första kvartalsrapporten 2018. Vidare undersöker studien om företag i kommunikationsbranschen påverkas mer än resterande branscher genom en multipel tvärsnittsregression. Utifrån eventstudiens resultat finner vi ett starkt stöd och det går att statistiskt säkerställa att aktörer på den svenska kapitalmarknaden reagerade positivt på implementeringen av IFRS 15. Det tyder på ökat förtroende och minskad osäkerhet hos aktörerna på grund av den ökade resultatkvaliteten och minskade informationsasymmetrin. Vidare går det inte att statistiskt säkerställa att kommunikationsbranschen påverkas mer, det finns dock indikationer som stödjer detta.

Medier har i dagens samhälle möjlighet att snabbt nå ut till allmänheten med sina nyheter, och som konsekvens får företagsskandaler stor uppmärksamhet. Hur offentliggörandet av företagsskandaler påverkar aktiekurser har studerats sedan många år tillbaka, men en inriktning på den svenska marknaden har inte gjorts i någon bredare omfattning. Vidare begränsar majoriteten av tidigare forskning, som berör ämnet företagsskandaler och dess effekt, sitt fokus till rent illegala handlingar. Denna studie utgår från en bredare definition av företagsskandaler genom att även inkludera handlingar av mindre allvarlighetsgrad. Studiens syfte är att undersöka huruvida publikationen av företagsskandaler påverkar aktiekursen hos företag noterade på den svenska marknaden. För att besvara detta genomförs en kvantitativ eventstudie som inkluderar 76 event i enlighet med MacKinlays (1997) marknadsmodell. Vidare utförs ett ensidigt t-test för att avgöra om en signifikant reaktion kan avläsas. Studiens resultat indikerar att aktiekursen sjunker i samband med offentliggörandet av företagsskandaler.

Syftet: Studien syftar till att analysera och beskriva den abnormala avkastningen på aktier inom hotellbranschen under Covid-19. Ytterligare analyseras agerandet av hotellföretagens största aktieägare under pandemin för att skapa en förståelse för hur storägarna hanterade sitt aktieinnehav.Teori: I denna studie tillämpas teorierna de effektiva marknadshypotesen och behavioral finance.Metod: Studien tillämpar en kvantitativ metod och för att uppfylla syftet har både en eventstudie gjorts av de 20 största börsnoterade hotellföretagen i världen under tidsperioden 24 oktober 2019 till 24 april 2020. Ytterligare har årsredovisningar för hotellföretagen 2016 och 2021 analyserats.Resultat: Resultatet visade ovanliga nedgångar på aktiemarkanden och att det förekom statistisk signifikant abnormal avkastning inom hotellbranschen under Covid-19. De största aktieägare valde att antingen behålla eller öka sitt aktieinnehav.Slutsats: Slutsatsen dras att marknaden inte var effektiv under studieperioden enligt den effektiva marknadshypotesen och behavioral finance bekräftas. Trots att branschen var hårt drabbad av pandemin, valde hotellföretagens största ägare att inte sälja av sitt aktieinnehav.

Den 1 april 2018 infördes en flygskatt för kommersiella flygresor per passagerare i Sverige. Enligt SOU 2016:83 var intentionen med flygskatten att minska miljöpåverkan som flygindustrin bidrar med. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur implementeringen av den svenska flygskatten har påverkat antalet inrikes flyg- och tågresenärer. För studien används metoderna minsta-kvadrat-metoden (OLS) samt en eventstudie (ARIMA). För eventstudien skattas ett predicerat resultat från tidigare periods trender och jämförs med det faktiska utfallet. Studiens undersökningsperiod är första kvartalet 2012 till och med sista kvartalet 2019. Kontroll har gjorts av prisindex för respektive transportmedel. Trots flygskattens införande, har flygresor blivit något billigare under studiens period samtidigt som tågresor blivit dyrare. Resultatet visar på signifikans för antalet faktiska flygpassagerare i relation till det predicerade resultatet på 0,1 procents signifikansnivå, där antal faktiska flygresenärer minskat. Medan antalet tågresenärer ökat under studiens period vilket däremot inte uppvisar signifikans., On the 1st of April 2018, an air travel tax was introduced in Sweden for commercial flights per passenger. According to the Swedish government’s public investigation (SOU) 2016:83, the air travel tax is intended to reduce the environmental impact caused by the aviation industry. The purpose of this thesis is to examine how the implementation of the Swedish aviation tax has affected the number of domestic air and train travelers. For this study the methods used are Ordinary Least Squares (OLS) and an Event Study (ARIMA). For the ARIMA model, a predicted outcome based on previous periods’ trends is estimated and compared to the actual outcome. The study examines the time period between the first quarter of 2012 to the last quarter of 2019. A control has been done for the price index of each means of transportation. Despite the implementation of the air travel tax, air travel has become slightly cheaper, while train travel has become more expensive. The result shows statistical significance for actual air passengers in relation to the predicted outcome, at a significans level of 0.1, where actual air passengers decreased. Even though the number of train passengers have increased during 2012-2019, the results were not statistically significant.

In all listed companies, there are people who have close ties to the business, either as employees or directors, or indirectly through relationships with the company. Such individuals are usually named as insiders and often have information about the company's prospects that has not yet been made public or reflected in the stock's price. This information asymmetry between insiders and external investors can create a signal value when insiders trade in the company's stock. The interpretation and valuation of insider trading by external investors can then affect the share price, both positively or negatively depending on the type of trade.Previous studies show different results regarding whether insider trading generates abnormal returns or not. Some studies have shown that there is no systematic profitability in following insider trading, while others have shown that it can generate an abnormal return.The purpose of this study is to investigate whether insider trading generates abnormal returns and to investigate whether the abnormal return differs depending on position, year and transaction type. The study is conducted in the form of an event study to investigate the effect that insider trading has on a company's share price. The results of this study show that insider trading does not generate any abnormal return for the event period or for the event day, but that there are significant differences in CAAR between buy and sell transactions. The result also shows that there is no difference in abnormal returns between different positions or between different years.

Klimatförändringar och global uppvärmning kan ses som bidragande faktorer kring hur naturkatastrofer blir allt mer frekventa. Naturkatastrofer kan skapa obalans mellan utbud och efterfrågan och ha en inverkan på aktiemarknaden. Syftet med denna studie är att undersöka naturkatastrofers, närmare bestämt orkanen Ians, inverkan på läkemedelsföretags aktiepriser. Studien antar en kvantitativ ansats och hämtar sin empiri från databasen Factiva. Genom att använda teorierna effektiva marknadshypotesen (EMH) samt behavioral finance studeras 61 stycken av de största börsnoterade läkemedelsföretagen i USA med en eventstudie. Läkemedelsföretagen delas in i storleksbaserade portföljer inom de tre läkemedelsföretags-kategorierna “Medical Equipment/Supplies”, “Pharmaceuticals” och “Healthcare Provision” där de undersöks och jämförs. Studien har även inkluderat en branschspecifik variabel i form av godkända läkemedelsprodukter för “Pharmaceuticals”. Läkemedelsföretagen observeras fem dagar före eventdagen, under själva eventdagen (28 september), och fem dagar efter eventdagen. Enligt resultaten går det att tyda att endast ett signifikant samband av elva hypotesprövningar kunde observeras, vilket var för mindre stora läkemedelsföretag inom kategorin Healthcare Provision med en negativ CAAR på -4,15 procent. Tidigare forskning visar blandade reaktioner hos branscher till följd av naturkatastrofer, däribland fann Malik och Faff (2022) ett liknande negativt signifikant samband för små läkemedelsföretag inom Healthcare Provision. Resultatet indikerar att mindre stora läkemedelsföretag inte är lika motståndskraftiga vid naturkatastrofer som stora läkemedelsföretag. Vidare indikerar även resultatet att aktieprisförändringarna i eventstudien agerat likartat med aktieindexet S&P 500 och det är därmed troligt att studiens resultat till stor del beror på effekterna av S&P 500., Climate change and global warming can be seen as contributing factors to the increasing frequency of natural disasters. Natural disasters can create imbalances in supply and demand and have an impact on the stock market. The purpose of this study is to investigate the impact of natural disasters, specifically Hurricane Ian, on pharmaceutical company stock prices. The study adopts a quantitative approach and draws its empirical data from the Factiva database. Using the theories of the Efficient Market Hypothesis (EMH) and behavioral finance, 61 of the largest publicly traded pharmaceutical companies in the United States are studied using an event study. The pharmaceutical companies are divided into size-based portfolios within the three pharmaceutical company categories: "Medical Equipment/Supplies", "Pharmaceuticals", and "Healthcare Provision", where they are examined and compared. The study also includes an industry-specific variable in the form of approved pharmaceutical products for the "Pharmaceuticals" category. The pharmaceutical companies are observed five days before the event day, on the event day itself (September 28), and five days after the event day. According to the results, only one significant relationship out of eleven hypothesis tests could be observed, which was for smaller Healthcare Provision companies with a negative CAAR of -4.15 percent. Previous research shows mixed reactions among industries following natural disasters, including Malik and Faff (2022) finding a similar negative significant relationship for small Healthcare Provision pharmaceutical companies. The result indicates that smaller Healthcare Provision companies are not as resilient to natural disasters as larger pharmaceutical companies. Furthermore, the result also suggests that the stock price changes in the event study have acted similarly to the S&P 500 stock index, indicating that the study's results are largely influenced by the effects of the S&P 500.

This thesis investigates if abnormal returns exist in connection to the release of quarterly reports depending on if the presented results overperform, underperform or are in line with the analysts expectations. An event study method is applied where the market model is used. The study is performed on the companies listed on the OMXS30 index on their last eight quarterly reports, from the first quarter 2021 to the fourth quarter 2022. An event window of three days and an estimation window of 40 days are applied. Two different event studies are performed, one with the 27 of the 30 stocks on OMXS30 where all the information is available and one where one more company is excluded due to distinctly deviant results. The first study shows significantly negative abnormal returns for the quarterly reports that are in line with analyst expectations, while no significant results were found for the quarterly reports over- or underperforming. The second study shows, in addition to negative abnormal returns for the quarterly reports in line with analyst expectations, significantly positive abnormal returns for companies exceeding analyst consensus, and significantly negative abnormal returns for companies failing to meet the analyst expectations., Denna uppsats studerar huruvida det förekommer en avvikelseavkastning i samband med kvartalsrapportsläpp beroende på om resultatet överträffar, underträffar eller presterar enligt analytikernas förväntan. I studien appliceras en eventstudiemetod där marknadsmodellen används. Studien genomförs på företagen på OMXS30 över de åtta senaste kvartalen, från Q1 2021 till Q4 2022. Ett eventfönster och ett estimeringsfönster etableras på tre respektive 40 dagar. Två eventstudier genomförs, en på de 27 av de 30 aktiekurserna på OMXS30 där all information för studien finns tillgänglig samt en där ytterligare ett företag utesluts på grund av klart avvikande resultat. Den första studien visar att en signifikant negativ avvikelseavkastning för de kvartalsrapporter som presenterar neutrala nyheter i samband med kvartalsrapportsläpp förekommer, medan inget signifikant avvikande resultat förekommer för kvartalsrapporter med positiva eller negativa resultatannonseringar. I den andra studien förekommer utöver en negativ avvikelseavkastning vid neutrala nyheter även signifikant positiv avvikelseavkastning i samband med positiva resultatöverraskningar, samt signifikant negativ avvikelseavkastning i samband med negativa resultatöverraskningar.

FNs hållbarhetsdeklaration är ett initiativ som innefattar 17 globala mål för en hållbar utveckling, vilket världens länder antog i september 2015. Hållbarhet är ett aktuellt ämne som påverkar företagsvärlden allt mer. Uppsatsens syftar således att undersöka om den nordiska aktiemarknaden reagerar vid publicering av hållbarhetsnyheter, där urvalet består av 32 företag inkluderade i OMX Nordic 40. Totala antalet nyheter för studien är 159 nyheter, varav 86 stycken har en negativ klassificering och 73 stycken en positiv klassificering. Utifrån en eventstudie studeras den avvikande aktieavkastningen för respektive nyhet. Resultaten tyder på att den nordiska aktiemarknaden reagerar på hållbarhetsnyheter, i synnerhet negativa nyheter.

Bakgrund: Ett osäkert världsläge har lett till högre räntenivåer och många svenska företag hotas med sänkta kreditbetyg. Tidigare forskning har kunnat påvisa att företags aktiekurser påverkas signifikant av kreditbetygsförändringar. Den svenska aktiemarknaden har inte studerats i någon större utsträckning, varpå det finns ett behov av den aktuella studien. Syfte: Studiens primära syfte är att undersöka om kreditbetygshändelser publicerade av Moody's leder till en onormal aktiekursutveckling. Studien ämnar sekundärt att belysa hur de undersökta händelserna förhåller sig till en större population av svenska börsbolag som erhållit en offentlig kreditbetygshändelse. Teori: Studiens frågeställningar och hypoteser grundas i den effektiva marknadshypotesen som formulerats av Fama (1970:1991). Metod: Den genomförda studien är en totalundersökning av kreditbetygshändelser som publicerats av Moody's mellan 10/4 2005 - 10/4 2023, och som berör bolag noterade på OMXS Large och Mid Cap. En eventstudie genomfördes där onormal avkastning beräknades utifrån market model. Onormal avkastning ses som differensen mellan den förväntade och den observerade avkastningen under eventfönstret. Därtill gjordes statistiska prövningar för att testa totalundersökningens generaliserbarhet. Resultat: Totalundersökningen berör 116 observationer fördelat på 22 bolag. Uppgraderat och nedgraderat kreditbetyg genererade en negativ onormal avkastning där resultatet för det uppgraderade kreditbetyget skiljer sig från de deducerade hypoteserna. För ett bekräftat kreditbetyg med positiv, negativ och stabil framtidsprognos uppmättes positiv onormal avkastning där den stabila framtidsprognosen hade högst onormal avkastning. Slutsatser: Resultaten av studien visade, likt tidigare forskning, en viss motstridighet. Stabila framtidsprognosers påverkan på aktiekursen är något som inte påtalats inom tidigare forskning, varpå den aktuella studien fyller ett forskningsgap. Den teoretiska slutsatsen är att den svensk, Background: The uncertain worldwide situation has led to higher interest rates and many Swedish companies are threatened with lowered credit ratings. Previous research shows that companies' stock prices are significantly affected by credit rating changes. The Swedish stock market has not been studied to any great extent, whereby there is need for the current study. Purpose: The primary purpose of this study is to investigate whether credit rating actions published by Moody's lead to abnormal returns. The study's secondary purpose is to shed lighet on how the investigated events relate to a larger population of Swedish listed companies that have received a public credit rating action. Theory: The study's research questions and hypotheses are based on the efficient market hypothesis formulated by Fama (1970:1991). Method: The performed studi is a census survey of credit rating actions published by Moody's between 10/4 2005 - 10/4 2023, and which concerned companies listed on the OMXS Large or Mid Cap. An event study was carried out where abnormal returns were calculated based on the market model. Abnormal returns are seen as the difference between expected and observed returns during the event window. In addition, statistical tests were carried out to test the generalizability of the census survey. Results: The census survey concerns a total of 116 observations spread over 22 companies. Upgraded and downgraded credit ratings generated at negative abnormal return where the performance of the upgraded credit ratings differs from the deduced hypotheses. For a confirmed rating with a positive, negative and stable forecast, positive abnormal returns were measured where the stable forecasts had the highest abnormal returns. Conclusions: The results of the study showed, like previous research, a certain contradiction. The impact of stable forecasts on stock prices is something that has not been mentiones in previous research, thus the current study fills this research gap. T

Bakgrund: Med ökade styrräntor och stigande inflation har det blivit viktigt att förstå hur dessa förändringar påverkar ekonomin, företag och aktiemarknaden. Forskning visar att räntebesked kan påverka både aktiemarknaden och banksektorn med effekter på avkastning och volatilitet. Bankerna har som bekant en särskild funktion i den svenska ekonomin genom att svara för finansiering och betalningstjänster till näringsliv och offentlig sektor. Syfte: Studiens syfte är att undersöka de effekter som uppstår vid förändringar i Riksbankens styrränta på den svenska aktiemarknaden och inom banksektorn. Metod: En kvantitativ eventstudie med en deduktiv forskningsansats har genomförts. Undersökningen består av sju olika observationer på ränteförändringar av aktier på den svenska OMX Large Cap-listan. De olika observationerna är räntehöjningar rapporterade av Riksbanken mellan åren 2019-2023. Teori: Studien utgår från den effektiva marknadshypotesen vilket kompletterats med tidigare forskning om ränteförändringar och bankers påverkan av räntehöjningar. Slutsatser: Studien finner inte bevis för statistiskt signifikant samband mellan Riksbankens räntehöjningar och den svenska aktiemarknaden. Inom banksektorn fanns inte heller tillräckliga bevis för att visa på en abnormal avkastning vid tillkännagivandet av ett räntebeslut. Resultatet stöds av den effektiva marknadshypotesen. De få resultat som visade på abnormal avkastning bör därför studeras vidare. Externa faktorer borde inkluderas för att förklara skillnaderna i reaktionerna på den svenska aktiemarknaden., Background: With increasing policy rates and rising inflation, understanding how these changes impact the economy, businesses, and the stock market has become crucial. Research has shown that interest rate announcements can affect both the stock market and banks, influencing returns and volatility. Banks play a central role in the Swedish economy by offering financing and payment services. Purpose: This study aims to examine the effects of changes in the Swedish central bank's policy rate on the Swedish stock market and banking sector. Methodology: A quantitative event study with a deductive research approach was conducted. The study consists of seven different observations on interest rate changes affecting stocks listed on the Swedish OMX Large Cap List. These observations cover interest rate hikes reported between 2019 and 2023. Theory: The study is based on the efficient market hypothesis, complemented by previous research on interest rate changes and the impact of rate hikes on banks. Conclusions: The study shows no significant relationship between Swedish central bank's interest rate hikes and the overall stock market. Similar findings were observed within the banking sector. This can be explained by the efficient market hypothesis, which suggests that all relevant information is already reflected in stock prices. The efficient market hypothesis also supports the lack of market reactions, thus future research should consider external factors that could explain differences in reactions within the Swedish stock market.

Aim: We find that there is a gap in the current research where the research available tends to focus on a narrower time frame and with performance based variables. This study aims to examine how the stock market has reacted to the announcement of a CEO-change between the years 2001-2021 on the Swedish stock market. Method: The study is carried out with a positivistic and a deductive approach, which are frequently used in quantitative studies. The study also uses an event study as its research design, where 786 CEO-changes and 358 companies are subject of the study Results and conclusion: The results show that as a whole, there is no significant abnormal return when CEO-changes are announced on the Swedish stock market. When external CEO:s are appointed, there is a statistically significantly negative abnormal return. When internal CEO:s are appointed, there is a statistically significantly positive abnormal return. Contributions of the thesis: The descriptive results could possibly give a better understanding of CEO-changes between the years 2001-2021 depending on recruitment-type and the nature of the departure. The results of the event study gives rise to an understanding of the behaviors of the stock market and the reaction to a CEO-change. Suggestions for future research: To conduct an equivalent study but focusing on company- specific factors to see if there is significant abnormal returns based on the companies performances. One could also study whether it makes a difference if the CEO has been in his position for a long time or if the performance of the CEO makes a difference.

Denna studie syftar till att undersöka om företags anseende inom hållbarhet har betydelse för aktiemarknadens reaktion vid publicering av företagsspecifika hållbarhetsnyheter. Studien utgår från företag noterade på Nasdaq Stockholm 2018-2021. Bakgrunden till studien är den ökade efterfrågan från investerare på företagens hållbarhetsarbete samt oenigheten hos tidigare forskning om vilken betydelse företagets anseende inom hållbarhet har för aktiemarknadens reaktion på hållbarhetsnyheter. Företagets anseende inom hållbarhet mäts i denna studie genom ESGC-poäng, ett mått som täcker in företagets arbete och transparens inom ESG samt eventuella kontroverser i media. För att undersöka hur aktiemarknaden reagerar vid publicering av hållbarhetsnyheter genomförs en eventstudie med anormal handelsvolym som proxy för marknadsreaktion. För att identifiera ett eventuellt samband mellan anseende inom hållbarhet och aktiemarknadens reaktion på hållbarhetsnyheter genomförs en regressionsanalys. Studien finner inte några signifikanta samband mellan företagets anseende inom hållbarhet och aktiemarknadens reaktion vid publicering av företagsspecifika hållbarhetsnyheter, varpå vidare forskning uppmuntras.

Studien utreder norsk marknadsreaktion på vinstvarningar. För att åstadkomma dettagenomförs en eventstudie, med avvikelseavkastning som mätmetod under tidsperioden2014–2022. Totalt inkluderas 72 vinstvarningar utfärdade av bolag noterade på Oslo Børs istudien. Marknadens reaktion analyseras i två eventfönster av olika längd. En multipelregressionsanalys genomförs för att undersöka om bolagsstorlek, multipla vinstvarningar,bolagets betavärde eller typen av information i vinstvarningen påverkaravvikelseavkastningen. Resultaten från eventstudien visar att vinstvarningar har ensignifikant negativ effekt på avvikelseavkastningen. Vidare indikerar resultaten från denmultipla regressionsanalysen att bolag med högt betavärde upplever en störreavvikelseavkastning vid utfärdandet av en vinstvarning.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om personer i ledande ställning samt utomstående kan generera en abnormal avkastning genom insynshandel. Uppsatsen avser även att undersöka när den abnormala avkastningen sker dag för dag. Studien använder en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Metoden grundar sig huvudsakligen i en eventstudie med tillhörande hypotesprövning genom t-test. De teoretiska perspektiv som används i uppsatsen är effektiva marknadshypotesen, informationsasymmetri, incitament för informationsläckage och signalhypotesen. Studien undersöker abnormal avkastning under tidsspannet tre dagar mellan publiceringsdatum och transaktionsdatum för insynstransaktioner på Nasdaq OMXS och First North Growth Market Sweden under tidsperioden 2018–2021. Insidertransaktioner inhämtas från Finansinspektionen, och aktiekurser inhämtas från databasen Eikon. Undersökningen visar att personer i ledande ställning kan generera en abnormal avkastning, studien kan dock inte påvisa att utomstående kan uppnå en abnormal avkastning. Studien visar även att den abnormala avkastningen framförallt uppkommer på transaktionsdagen samt publiceringsdagen. Undersökningen finner inget stöd för att den abnormala avkastningen på transaktionsdagen skulle vara likviditetsdriven.

Syftet med studien är att undersöka reaktioner mot svenska företag före och efter en vinstvarning samt att jämföra hur covid-19 påverkade marknadsreaktionerna i samband med en vinstvarning. Andra faktorer undersöks genom utformande av en regressionsanalys i studien för att testa om de har någon påverkan på marknadsreaktionen. Studiens resultat tyder på negativ abnormal avkastning vid utgivande av vinstvarningar för hela urvalet. Vinstvarningar under period 2020 hade en marginellt mindre marknadspåverkan än under period 2016-2019.

According to the efficient market hypothesis the stock price for a company should be evoked immediately when new and unpredicted information about the company’s value is published. A publishing of a qualified audit opinion that disclose previously unknown negative aspects of a limited liability company, should thus result in a negative impact on its share price. Previous studies in the field, on the other hand, show conflicting results. In some cases, a negative impact has been found, in other cases a positive impact has been found while in some cases no impact could be observed. The study's selection framework consists of 223 Swedish listed limited companies which have received a qualified audit opinion during the fiscal years 2011-2018. A stratified random sample was made where 142 companies were examined. This study aims to examine what relationship can be found between an audit opinion and abnormal returns for the company's share. Abnormal returns indicate the difference between expected returns and observed returns. The study is performed according to an event study with event windows of three different extents, from 1 day up to 21 days. The abnormal return on the shares has been studied according to the Market model. The results of the study are in line with previous research and show conflicting results. Over event windows of 21 days and 3 days, the majority shows a positive abnormal return and in contrast, the majority shows a negative abnormal return in terms of the event day only. It can be stated that investors on the Stockholm Stock Exchange react negatively only to going concern opinions. The results may further indicate that the Swedish market is efficient where reactions to new information in auditor opinions are immediate, rather than over time. The results may also indicate that investors are not the primary stakeholders to which the auditing profession should be adapted to in Sweden.

Denna studie undersöker om marknadsreaktionen på en vinstvarning påverkas av det utfärdande företagets historiska resultatvolatilitet. Marknadsreaktionen mäts i termer av avvikelseavkastning, vilken beräknas med hjälp av en eventstudie som omfattar 86 vinstvarningar som utfärdats av företag noterade på Nasdaq Stockholm under tidsperioden 2012-2019. Därefter genomförs en multipel regressionsanalys för att utröna huruvida historisk resultatvolatilitet påverkar den avvikelseavkastning som vinstvarningen ger upphov till. Resultaten från eventstudien visar att en vinstvarning har en signifikant negativ effekt på det utfärdande företagets aktiekurs. Vidare påvisar regressionsanalysen att högre historisk resultatvolatilitet har en signifikant negativ effekt på avvikelseavkastningen under eventfönstret som löper från en dag innan till fem dagar efter annonseringsdatumet. Studien finner därmed visst stöd för att det föreligger ett negativt samband mellan marknadsreaktionen på en vinstvarning och volatiliteten i det utfärdande företagets resultat.

Bakgrund och problem: Utvecklingen inom bilindustrin går mot att allt fler miljöbilar ser dagens ljus. Företag verksamma på en marknad där konkurrensen är hög, som bilindustrin, tvingas till ett innovativt beteende för att inte prestera sämre än sina konkurrenter. Att introducera innovationer på en marknad är förknippat med stor risk och potentiellt höga kostnader, särskilt om innovationen misslyckas. Utifrån detta har följande frågeställning utvecklats: - Finns det ett samband mellan annonsering av miljöbilar och aktieavkastning? För begränsa och konkretisera frågeställningen har följande underfråga formulerats: - Har annonseringar av miljöbilar en direkt (kortsiktig) påverkan på företags abnormala aktieavkastning? Syfte: Syftet med denna studie är att analysera om det existerar ett samband mellan annonsering av innovationer i bilindustrin och aktieavkastning. Metod: Studien har en deduktiv ansats där hypoteser tagits fram utifrån tidigare forskning och teorier. Studien utgår från en eventstudiemetodik där ett kvantitativt tillvägagångssätt tillämpats för insamlingen av data. Urvalet består av 20 börsnoterade bilföretag som har annonserat en eller fler miljöbilsmodeller under perioden 1 januari 2017 - 31 december 2021. Resultat och slutsats: Studiens resultat kunde inte påvisa någon signifikant abnormal avkastning i samband med annonsering av en ny miljöbil. Detta styrker den effektiva marknadshypotesens validitet. Resultatet tyder på att annonseringen i sig inte är tillräcklig för att marknaden ska reagera. Investerares värdering tenderar att ändras över tid, vilket ger upphov till vidare forskning om miljöbilars påverkan på företags kassaflöde på lång sikt., Background and issue: The trend in the automotive industry today is clear, eco-friendly cars are about to replace cars powered by fossil fuels. Companies operating in the very competitive automotive industry are forced to innovate in order to outperform their competitors. At the same time, there is a great risk when introducing innovations, as these can constitute a large cost for companies, especially if the innovation fails. Based on this, the following question has been raised: - Is there a relationship between announcements of eco-friendly cars and stock return? To limit and concretize the question, the following sub-question has been formulated: - Do announcements of eco-friendly cars have a direct (short-term) impact on company's abnormal stock returns? Purpose: The purpose of the study is to analyze if there is a relationship between the announcements of innovations in the automotive industry and stock return. Methodology: This study has a deductive approach where hypotheses, based on previous research and theories, have been developed. The study is based on an event study methodology where a quantitative approach has been applied to accumulate data. The sample consists of 20 car companies listed on the stock exchange, and that announced one or more eco-friendly car models during the period January 1, 2017 - December 31, 2021. Results and conclusion: The results could not establish any significance from the measured abnormal returns in conjunction with the announcement of new eco-friendly cars. This confirms the validity of the efficient market hypothesis. Furthermore, the results can be interpreted as requiring more than just the announcement for a reaction to be visible. Investors valuation tend to change over time, which provides evidence for further research on the effect that eco-friendly cars have on company's cash flow in the long term.

En aktiesplit delar en befintlig aktie till flera och priset för varje aktie delas proportionerligt efter splitfaktorn. Där 1 aktie för 100 kr kan bli 2 aktier för 50 kr, det totala börsvärdet för företaget blir oförändrat, men priset per aktie blir lägre. Det finns belägg från tidigare studier att även fast själva aktiesplitten inte bör förändra börsvärdet så har prisutvecklingen varit högre än normalt vid annonseringen av en aktiesplit. Om det är så att aktiesplittar leder till överavkastning så kan det finnas individer med mer insyn i företagetsbeslut som avser att agera på den informationen. Studien avser därför att testa om det innan annonseringen förekommer högre avkastning än vad den normala avkastningen borde vara. För att testa det har en eventstudie genomförts där marknadsmodellen används för att prognostisera vad avkastningen borde ha varit om aktiesplitten inte annonserats, mot vad den faktiska observerade avkastningen under de fem dagarna innan annonseringen var. Studien kopplas samman med väletablerade teorier inom den finansiella forskningen som hypotesen om effektiva marknader, signaleringsteorin och annonseringseffekt. Vidare diskuteras tidigare forskning med relevans till det studerade ämnet, för att kunna analysera de resultat som uppvisas i studien mot tidigare forskning för att se likheter och skillnader. Urvalet i studien var samtliga 125 aktiesplittar på OMX Nordic Stockholm; Small Cap, Mid Cap och Large Cap som hade en minst 2:1 splitfaktor under tidsperioden 2010-2019. Efter bortfall blev det slutgiltiga urvalet 98 aktiesplittar. Resultatet från studien visade att dagen innan annonseringen av aktiesplitten hade en genomsnittlig överavkastning som var statistisk signifikant på 1% signifikansnivå, samt att hela eventfönstret de fem dagarna kumulativt innan annonsering hade en överavkastning som var signifikant på 5% signifikansnivå. Detta tyder på en för-annonseringseffekt dagarna innan annonseringen av aktiesplitten blir allmän information.

The primary objective of profit-maximizing companies has long been seen as satisfying its shareholders. However, this orthodox view of corporate governance has been modernized as corporate social responsibility have become more relevant. In essence, corporate sustainability performance has evolved and is now divided into environmental, social and corporate governance, also known as ESG, closely scrutinized by all stakeholders. The main purpose of this study is to investigate how ESG disclosures about Swedish-listed companies affect their market value. By analyzing these results, using both conventional and complementary theories in behavioral finance, the researchers in this study also aspires to add new perspectives to the research field on why and how the market reacts as it does. This aim was then fulfilled by quantifying the impact of 195 ESG news on market capitalization using three-event studies. The results are sufficiently reliable to confirm both hypotheses of the study. The findings support both theories and previous research in the sense that deviations from the social contract between firms and stakeholders damage firms' legitimacy. Furthermore, the study’s results show that market reactions are asymmetric. Firstly, with the implication that the negative impact of negative news exceeds the corresponding positive impact of positive news. Secondly, with the meaning that positive news results in a negative impact on market value. This can be attributed to market psychological factors and other factors, such as Swedish investors' valuation of sustainability work. In addition, the opposite market reaction to positive news is consistent with studies suggesting that certain ESG news are perceived as greenwashing. Against this background, the study concludes that companies' sustainability work and ESG compliance are not profitable to the extent previously advocated. However, the indirect cost of not acting in a socially responsible manner is greater than the, Det primära målet för vinstmaximerande bolag har länge ansetts vara att tillfredsställa aktieägarna. Denna ortodoxa syn på bolagsstyrning har dock moderniserats i takt med att hållbarhet och samhällsansvar blivit mer aktuellt. I huvudsak har bolagens hållbarhetsarbete utvecklats och delas numera upp i miljöfrågor, sociala frågor och bolagsstyrning, även kallat ESG, något som noga granskas av intressenter. Det primära syftet med denna studie är att undersöka ESG nyheters inverkan på svensknoterade bolags börsvärden. Genom att analysera dessa resultat, med såväl konventionella som kompletterande teorier inom beteendeekonomi, ämnar författarna även att kunna bidra med nya perspektiv till forskningen om hur, men även varför, marknaden reagerar som den gör. Detta syfte har sedan uppfyllts genom att kvantifiera 195 ESG nyheters inverkan på börsvärde med hjälp av tre eventstudier. Resultaten är tillräckligt tillförlitliga för att bekräfta studiens båda hypoteser. Fynden stödjer såväl teorier som tidigare forskning, i den mening att avvikelser från det sociala kontraktet mellan företag och intressenter skadar företagens legitimitet. Vidare visar studiens resultat att marknadsreaktionerna är asymmetriska. I första hand i det avseendet att den negativa inverkan från negativa nyheter överstiger den positiva inverkan från positiva nyheter. I andra hand i den bemärkelsen att positiva nyheter leder till en negativ inverkan på marknadsvärde. Detta kan hänföras till marknadspsykologiska faktorer och andra faktorer, som exempelvis svenska investerares värdering av hållbarhetsarbete. Vidare är den motsatta marknadsreaktionen till positiva nyheter i linje med studier som antyder att vissa ESG nyheter kan tolkas som grönmålning. Mot denna bakgrund konkluderar studien att bolagens hållbarhetsarbete och efterlevnad av ESG inte är lönsamt i den utsträckning som tidigare förespråkats. Dock är den indirekta kostnaden för

Bakgrund Coronapandemin har haft en global påverkan på den finansiella marknaden, inte minst på Stockholmsbörsen, som rasade 11,1 procent under en dag. När det råder en osäkerhet på marknaden ökar informationsasymmetrin mellan marknadsaktörer. Tidigare studier har visat att insiders kunde uppnå överavkastning utifrån insiderinformation under kriser. Insiderhandel kan vanligen tolkas som något olagligt och trots regleringar existerar det fortfarande på marknaden. Antalet misstänkta insiderbrott ökade från 199 till 368 under tidsperioden 2015-2017. Syfte Syftet med denna studie är att analysera om det uppstår överavkastning på Stockholmsbörsen när en vd förvärvar aktier i det egna bolaget genom att studera ett urval av bolag under coronapandemin. Vidare kommer studien även att analysera huruvida det förekommer skillnader i överavkastningen beroende på transaktionsstorlek och storleken på företaget. Metod Studien tillämpar en kvantitativ forskning genom en eventstudie. Vidare tillämpas en deduktiv ansats med sekundärdata från Finansinspektionen och Nasdaq. För att beräkna eventuell överavkastning har den justerade marknadsmodellen använts. Statistiska tester har genomförts i SPSS för att tolka och analysera studiens resultat samt huruvida transaktionsstorlek och företagsstorlek påverkar eventuell överavkastning.Slutsats Utifrån studiens resultat återfinns inga signifikanta resultat under tidsperioden 2019-2021 som visar att det uppstått överavkastning i samband med att företagets vd köpt aktier i bolaget. Studien stödjer inte heller att det återfinns ett samband mellan insiderns avkastning och transaktionsstorlek eller företagsstorlek. Resultatet indikerar på att Stockholmsbörsen kan antas vara effektiv under den studerade perioden, Background: The corona pandemic has had a global impact on the financial market, not least on the Stockholm Stock Exchange, which fell 11.1 percent in one day. When there is uncertainty in the market, the information asymmetry increases. Previous studies have proven that insiders could achieve excess returns based on insider information during crises. Insider trading can usually be interpreted as something illegal and despite regulations, it still exists. The amount of suspected insider crimes increased from 199 to 368 during the period 2015-2017.Purpose: The purpose of this study is to analyze whether there is an excess return on the Stockholm Stock Exchange when a CEO acquires shares in his own company by studying a selection of companies during the corona pandemic. Furthermore, the study will also analyze whether there are differences in the excess return depending on the transaction size and the size of the company.Methodology: The study applies a quantitative research strategy through an event study. A deductive approach is applied with secondary data from Finansinspektionen and Nasdaq OMX Nordic. To calculate excess return, the adjusted market model has been used. Statistical tests have been performed in SPSS to analyze and interpret the results of the study and whether transaction size and company size affect any excess return. Conclusions. Based on the results of the study, there are no significant results during the period 2019-2021 which show that there has been an excess return in connection with the company's CEO buying shares in the company. The study also does not support that there is a connection between the insider's return and transaction size or company size. The result takes us further to the fact that the Stockholm Stock Exchange can be assumed to be efficient during the period studied

Företagsförvärv kan vara en vital del i ett företags livscykel. Vilken finansieringsmetod företagen väljer vid förvärv utgör därför en betydande del av hur förvärvet utvecklas. Denna studie undersöker vilken påverkan valet av finansieringsmetod har på det förvärvande bolagets avkastning vid och runt dagen för företagsförvärv. Studien undersöker företagsförvärv genomförda på den svenska aktiemarknaden mellan åren 2010–2019. Utifrån en eventstudie baserad på 100 observationer beräknas den genomsnittliga abnormala avkastningen. Statistiska modeller i form av t-test och regressionsanalys används för att besvara studiens frågeställning. Resultatet indikerar att det finns en skillnad i den abnormala avkastning beroende på företagens finansieringsmetod. Aktiefinansierade förvärv har en högre men insignifikant avkastning jämfört med kontantfinansierade. Dock påvisar resultatet att val av finansieringsmetod inte har en signifikant påverkan på företagens abnormala avkastning under studiens eventfönster.

Aktieåterköp är ett fenomen som indikerar undervärdering av ett bolag och har historiskt lett till en positiv avvikelseavkastning vid offentliggörandet. Diskretionära periodiseringars påverkan vid offentliggörandet av aktieåterköp är inte lika undersökt. I denna uppsats undersöks diskretionära periodiseringars påverkan på avvikelseavkastningen vid offentliggörandet av aktieåterköp på den svenska marknaden från 2010 till 2019. Urvalet består av 25 observationer för att bestämma diskretionära periodiseringars roll vid den initiala marknadsreaktionen. Resultatet för studien visar en positiv avvikelseavkastning vid offentliggörandet av aktieåterköp vilket går i linje med tidigare forskning. Regressionsanalysen visar ingen kortsiktig effekt vid offentliggörandet av diskretionära periodiseringar. Slutsatsen är att diskretionära periodiseringar inte har en signifikant kortsiktig effekt på avvikelseavkastningen vid offentliggörande av aktieåterköp på den svenska marknaden under perioden.

FN:s klimatpanel Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) publicerade i Augusti 2021 en rapport som har uppmärksammats som en “kod röd” för mänskligheten i kampen mot klimatförändringar. Tidigare forskning visar att klimat- och miljöevent kan ge en avvikelseavkastning för hållbara investeringar. Dock saknas en liknande studie på den svenska aktiemarknaden och vi undersöker i denna studie om publiceringen av IPCC-rapporten 2021 hade en påverkan på avkastningen på Stockholmsbörsen. Vi genomför en eventstudie för att se marknadsreaktionerna för hela börsen, samt för aktier med höga respektive låga ENV-score (miljöbetyg). Inga signifikanta resultat kunde observeras och tolkningen görs att den svenska aktiemarknaden inte reagerade på publiceringen av IPCC-rapporten., The United Nations Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) released a report on climate change in August of 2021. The report has been seen as a "code red" for humanity's fight against climate change. Previous research shows that climate and environmental events can result in abnormal stock returns for sustainable investments. However, a similar study is missing for the Swedish market and in this study we investigate if the publication of the report from IPCC 2021 had an impact on the return on the Stockholm Stock Exchange. We conduct an event study to see the stock market reactions for the entire stock exchange, as well as for sustainable and less sustainable stocks. No significant results could be observed and we therefore conclude that the Swedish stock market did not react to the release of the IPCC report.

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida svenska företags hållbarhetsprestation har en påverkan på avvikelseavkastning vid annonsering av kvartalsrapporter. Detta undersöks genom att studera svenska företags avvikelseavkastning vid resultatannonsering utifrån deras ESG-poäng uppmätt av Refinitiv. Urvalet består av företag noterade på Nasdaq Stockholm, vilka studeras under fyra resultatannonseringar år 2021. Hypoteserna är att ett företags ESG- poäng har en påverkan på avvikelseavkastningen vid resultatannonsering hos svenska bolag, samt att sambandet mellan resultatöverraskningar och avvikelseavkastning påverkas positivt av företagets ESG-poäng. Hypoteserna testas genom eventstudie samt regressionsanalys. Resultaten visar att det inte föreligger några signifikanta samband mellan den beroende variabeln avvikelseavkastning och den oberoende variabeln ESG. Implikationer för acceptans av den andra hypotesen uppmäts emellertid, men via regressionsanalys med interaktionsvariabel föreligger inte heller här något signifikant samband. Det är alltså inte möjligt att fastställa huruvida ESG-poäng har en påverkan på avvikelseavkastning vid resultatannonseringar eller om ESG-poäng har en interaktionseffekt på marknadsreaktioner vid resultatöverraskningar.

Syftet med denna studie är att undersöka hur den svenska aktiemarknaden reagerade på införandet av obligatorisk hållbarhetsredovisning i den svenska lagen (1995:1554) om årsredovisning. Detta sker genom att jämföra marknadens reaktioner vid publicering av företags årsrapporter innehållande bristfällig frivillig hållbarhetsredovisning 2016 med årsrapporter innehållande obligatorisk hållbarhetsredovisning 2017. En eventstudiemetod tillämpas som utgår från 30 börsnoterade företag på Nasdaq Stockholm där fokus ligger på att studera avvikelseavkastningen. Resultatet från eventstudien för publicering av årsrapporter 2016 jämförs mot resultatet för 2017 med hjälp av ett parat två-sample t-test. Studiens resultat visar att det finns signifikant positiv avvikelseavkastning för båda åren, dock något mindre positiv 2017. Jämförelsen mellan åren visar på en signifikant skillnad mellan reaktionerna på marknaden vid publicering av årsrapport, innehållande hållbarhetsredovisning, mellan år 2016 och år 2017. Resultatet indikerar att skillnaden i reaktion beror på att hållbarhetsredovisning blev obligatorisk år 2017.

Ett horisontellt företagsförvärv kännetecknas av att det förvärvande företaget och målföretaget verkar inom samma bransch. Motiven bakom ett horisontellt förvärv är många, men handlar ofta om förhoppningar att sammanslagningen av företagen ska medföra synergiska effekter och även utöka förvärvande företags marknadsandelar. Vid tillkännagivandet av ett förvärv kommer marknaden att reagera olika starkt beroende på vilka förhoppningar som finns för förvärvet. För att undersöka marknadens reaktion, och om reaktionerna skiljer sig beroende på branschtillhörighet, genomförs en eventstudie innehållande 65 inhemska förvärvsannonseringar. De 65 observationerna är fördelade mellan sjukvårdsbranschen, industribranschen och konsumentvaru- och tjänstebranschen. Studien finner att hela urvalet,oberoende av branschtillhörighet, genererar signifikant positiv abnormal avkastning vid tillkännagivandet av de horisontella förvärven. Vidare redogör studiens resultat för signifikanta branschskillnader, där konsumentvaru- och tjänstebranschen genererar signifikant högst abnormal avkastning och industribranschen genererar signifikant lägst.

Leasing har länge varit ett alternativt sätt att finansiera sin verksamhet på, men har tidigare givit företag möjligheten att redovisa tillgångar utanför balansräkningen vilket kunde ge en gynnsammare bild över företagets verksamhet. För att motverka detta infördes en ny redovisningsstandard vid namn IFRS 16, där man tog bort möjligheten att redovisa leasingavtal utanför balansräkningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur den svenska aktiemarknaden reagerade på det obligatoriska införandet av IFRS 16, och om de branscher som bör påverkas mer av standarden fick en större reaktion än övriga. Metoden som används är en eventstudie, samt en tvärsnittsregression som båda baseras på företag som var noterade på Stockholmsbörsen under 2019. Studien finner en positiv reaktion i samband med införandet och denna reaktion är större för de branscher som påverkas mer av IFRS 16. Resultaten tyder på att förändringarna som standarden medför leder till en marknadsreaktion, men resultatet ska tolkas försiktigt då metoden medför vissa begränsningar.

EU har som mål att bli klimatneutralt år 2050 och för att uppnå detta mål har ett flertal krav för företag som verkar inom EU tagits fram. Den 21a april 2021 meddelade Europeiska kommissionen att de beslutat om ett kommande åtgärdspaket vilket ämnar att styra kapital mot hållbara investeringar och som ska underlätta för investerare. Denna studie undersöker genom en eventstudie hur den svenska aktiemarknaden emottog pressmeddelandet. Studien finner en positiv avvikelseavkastning vilket går emot den uppställda hypotesen och tidigare studier vilka observerat en negativ reaktion. Resultatet är dock inte statistiskt signifikant, vilket tros bero på oenighet av konsekvenserna av åtgärdspaketet, eller att information om åtgärdspaketet redan nått marknaden. Vidare finner studien delvis stöd för samband mellan ESG-poäng och avvikelseavkastning genom t-test mellan företag som har höga/låga ESG-poäng, detta samband bekräftas inte i efterföljande regression. Vid jämförelse mellan branscher syns det att avvikelseavkastningen skiljer sig åt mellan dessa. Resultatet från studien tyder på att ESG-betyget har betydelse för företag.

Denna uppsats har som syfte att undersöka aktiekursförändringar efter att insynshandel har ägt rum på svenska techbolag. Syftet med uppsatsen är även att utreda om dessa kursförändringar skiljer sig från innan coronautbrottet jämfört med efter coronautbrottet, då studier visar att marknaden förändrats sedan pandemin startade. Detta undersöks med hjälp av en eventstudie där 302 insynsförvärv på techbolag används för att kunna observera den potentiella positiva onormala avkastningen som uppstår under eventfönstret. Resultaten visar att det sker en positiv onormal avkastning när samtliga observationer testas. Det finns belägg för att det uppstår en positiv onormal avkastning som effekt av insynsförvärv innan coronautbrottet, dock inte efter coronapandemin startade. Testet, huruvida dessa perioder skiljer sig åt, visar signifikanta resultat vilket betyder att insynsförvärv på techbolag hade en betydligt större effekt innan pandemin startade. En anledning till resultaten kan vara att insynsförvärv inte är lika intressant för investerare längre utan att makronyheter som nya virusmutationer, nedstängningar och ökad arbetslöshet har en betydligt större inverkan på investerare vid dess investeringsbeslut.

I detta examensarbete undersöks huruvida marknadens reaktion av ett förvärv är beroende på deförvärvade tillgångarnas tidigare ägarskap. I tesen jämförs tillkännagivandet av tillgångar underprivat-, publikt- och dotterbolagsägarstruktur med varandra. Genom att använda en marknadsmodellför att modellera estimerad normalavkastning och genom att jämföra detta med faktiskt avkastning såmäts abnormal avkastning. Artikeln kontrollerar för eventuella skillnader i betalningsmetod,transaktionsstorlek, samt bokslutsmultiplar. I artikeln undersöks 111 förvärv på den svenskamarknaden och konkluderar att förvärvandet av publika tillgångar leder till signifikant sämreöveravkastning inom en femdagarsperiod av förvärvets tillkännagivande till allmänheten relativttillgångar med ägande genom en dotterbolags- och privat ägarstruktur. Det presenteras bevis attlikviditetsdiskontering inte nödvändigtvis leder till högre kortsiktig aktieavkastning i budföretaget.Vidare så föreslås att framtida forskning fokuserar på huruvida det finns fundamentala skillnader Iförvärvsprocesserna beroende på målföretagets ägarstruktur.

När företag väljer att ta in kapital genom en nyemission måste beslut fattas om det ska göras genom en företrädesemission eller riktad emission. Tidigare studier har visat att nyemissioner generellt genererar en negativ avvikelseavkastning. Ny forskning finner dock underlag för att både motiv och typ av emission kan påverka hur offentliggörandet av nyemissionen uppfattas av marknaden. Syftet med studien är att undersöka hur riktade emissioner uppfattas av marknaden och om det kan hänföras till motivet med emissionen. Vi studerar 40 riktade emissioner på Stockholmsbörsen under åren 2020-2021. 7 av dessa riktade emissioner klassificerades som positiva och 33 som negativa. Vi fann en negativ genomsnittlig kumulativ avvikelseavkastning för urvalet i stort samt för de negativt klassificerade emissionerna. De positivt klassificerade riktade emissionerna genererade en signifikant positiv genomsnittlig kumulativ avvikelseavkastning. Resultatet indikerar att motivet har en effekt på hur marknaden uppfattar offentliggörandet av en riktad emission.