Search

The establishment reform came into force 2010 and the employment service was given the main responsibility for the establishment of the newly arrived. The purpose of the present study was to investigate how the officers at the labor market work on establishing new arrivals with residence permit. The problem statements was labor market officers work with establishment based on their professional role and legislation, the service officers practical work, establishment in general and getting new jobs for the newly arrived in the labor market. The study used a qualitative method and semi-structured interviews were conducted with five employment service officers. The theoretical framework consisted of empowerment. The results of the study show that the establishment reform has had both positive and negative impacts. Many newly arriveds have established themselves in society and entered the labor market. The results show further that there are still aspects to change in order to improve the establishment. The study shows that the establishment reform has had a positive impact on new arrivals in the labor market. The employment officers want to work with an individualized and empowerment-oriented approach, but the heavy workload is hindering their work. Etableringsreformen trädde i kraft 2010 och arbetsförmedlingen fick huvudansvaret för nyanländas etablering. Syftet med föreliggande studien var att undersöka hur handläggarna på arbetsförmedlingen arbetar med etablering av nyanlända med uppehållstillstånd. Frågeställningarna i studien var etableringshandläggarnas arbete med etablering utifrån sin yrkesroll och lagstiftning, etableringshandläggarnas praktiska arbete, etablering i allmänhet och för att få ut nyanlända på arbetsmarknaden. I studien användes en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem handläggare på arbetsförmedlingen. Den teoretiska ramen bestod av empowerment. Studiens resultat visar att etableringsreformen har haft både positiv- och negativ inverkan. Många nyanlända har etablerat sig i samhället och kommit ut på arbetsmarknaden. Av resultatet framkommer det vidare att det fortfarande finns aspekter kvar att ändra på för att få en ytterligare förbättring av etableringen. Studien visar att etableringsreformen har haft en positiv inverkan för de nyanlända på arbetsmarknaden. Men det råder stor arbetsbelastning för etableringshandläggarna på arbetsförmedlingen. Handläggarna vill arbeta med ett individanpassat och empowermentorienterat arbetssätt men hård arbetsbelastning utgör ett hinder för deras arbete.

Ämnet som denna studie behandlar är nyanländas integrering i det svenska samhället. Det framställs ett samhälleligt problem som teorier konkluderar är en följd av ett organisatoriskt problem bland de involverade parterna inom etableringsreformen. Syftet med denna uppsats är att studera hur de samverkande myndigheterna och kommunerna arbetar för att påverka nyanländas integrering och etablering i samhället, samt huruvida användningen av starkare styrmedel skulle påvisa sig bidra till en effektiv integrering av nyanlända. Två utvalda kommuner och samtliga myndigheter, förutom Migrationsverket, har intervjuats för att besvara på uppsatsens frågeställningar. Resultatet pekar på en god samverkan mellan parterna samtidigt som det även förekommer otydlighet kring ansvarsfördelning och arbetsuppgifter. Med tidigare erfarenheter som utgångspunkt kan det hävdas att det finns en stor sannolikhet att starkare styrmedel skulle kunna vara en effektiv åtgärd i att integrera nyanlända genom att förhindra att en stor andel nyanlända flyttar till segregerade områden där det inte råder goda förutsättningar för integration. The following study deals with the integration of new arrivals in Sweden. A societal problem is depicted which theories conclude is the result of an organizational problem among the partners in the establishment reform. The purpose of this essay is to study how the collaborating authorities and municipalities work together to influence the integration and establishment of new arrivals and also whether the use of more forceful means of actions would prove to contribute to an effective integration of newcomers. Two designated municipalities and all administrative authorities, with the exception of the Swedish Migration Agency, were interviewed to answer the essay questions. The results point towards a good cooperation between the parties; however, a lack of clarity of the partners' responsibilities and duties has been found. With previous experiences as a basis it can be argued that there is a high probability that the usage of more forceful means of actions could be an effective means of integrating newcomers by preventing large proportions from moving to segregated areas, where poor conditions for integration is prevalent. The study is written in Swedish.

Denna uppsats handlar om implementering av Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare SFS 2010:197 i Kalix Kommun. Syftet har varit att undersöka hur verksamheter ansvariga för flyktingmottagandet samverkar i Kalix, samt vad det är beroende av för att fungera. För att undersöka detta har kvalitativa, semistrukturerade intervjuer genomförts med nio respondenter i Kalix Kommun. De teoretiska utgångspunkter som används är implementering, gatubyråkrat och samverkan. Det första av de fyra resultaten från denna uppsats är att samverkan i Kalix verksamheter karaktäriseras av informella kontakter. Det visar att en formellt nedskriven ansvarsfördelning är viktig för att handskas med problem som kan uppstå med en alltför personbunden samverkan. Det andra resultatet visar att Arbetsförmedlingen upplever tidsbrist i att hinna med sitt uppdrag som både samordnare och etableringsansvarig som Lagen om etableringsinsatser inneburit (SFS 2010: 197). Det tredje resultatet visar att samverkan mellan tjänstemän och politiker beskrivs som ett gap och kan utökas för att bättre kunna utnyttja varandras kunskaper. Slutligen visar det fjärde resultatet att politikernas styrning och ledarskap har betydelsen för det praktiska utförandet av politiska beslut.

Samtidigt som integrations- och flyktingfrågor i Sverige är högst angeläget, så anser vi attperspektiv från flyktingarna själva inte har inkluderats tillräckligt inom forskningen. Syftetmed den här sociologiska studien är därför att genom ett inifrånperspektiv undersöka ochbelysa flyktingarnas egna visioner samt upplevelser och erfarenheter av sin integrations- ochetableringsprocess, för att få fördjupad förståelse för en situation som kan betraktas somkomplex. Vi har utgått från en kvalitativ metod där vårt empiriska material är baserat på tiosemistrukturerade intervjuer med flyktingar som är deltagare i de samhällsinsatser som följerutav etableringsreformen. I analysprocessen har vi inspirerats av ett hermeneutiskt perspektivför att tolka materialet. Som analysverktyg har vi tagit utgångspunkt i en teoretisk modell avintegrationsdimensioner samt begreppet KASAM (Känsla av sammanhang) och vi har vidarekopplat resultaten till tidigare forskning.Studiens resultat antyder om att flyktingens integrations- och etableringsprocess innefattaroch är beroende av många olika områden, där vi kan se hur strukturella, sociala samtsubjektiva integrationsområden hänger samman. Ett centralt resultat av denna studie är att detfinns upplevelser av att sociala dimensioner av integration bör inkluderas i de strukturellainsatserna. Vårt material visar tydligt att språket uppfattas som den viktigaste nyckeln förbåde strukturell och social integration, och i detta sammanhang önskar de flesta en meromfattande kontakt med svenskar eftersom detta lyfts fram som en mer effektiv källa tillspråkutveckling än de strukturella insatserna ensamma kan ge.

The integration policy in Sweden has received criticism for being disintegrating due to the structure of division between those that integrate and those who are to be integrated, a division between “us” and “them”. In 2010 the reform Act on introduction activities for certain newly arrived immigrants (2010:197), was carried out to facilitate the integration of newly arrived immigrants on the labor market. The purpose of this thesis is to study power and discrimination structures within the reform by applying an intersectional theoretical framework. Intersectionality is based on the notion that different forms of discrimination such as gender, ethnicity, class, sexual orientation etc. do not act independently. The theory rather advocates that these categories interact. This essay will focus on how three of them, sex, class and ethnicity interact within the reform by studying the questions: How is the relationship between sex, ethnicity and class described and valued in the reform? In what way does the reform highlight or conceal power structures? The result shows that norms about sex, class and ethnicity are reproduced within the programs related to the reform. Prejudices about foreign women hampers newly arrived women from getting education and employment training that are individualized.

Den här uppsatsen berör hur utomeuropeiska invandrare upplever att deras etableringsaktiviteter skapar hinder och möjligheter för inträde på arbetsmarknaden, samt hur detta har berört deras identitetsskapande i det svenska samhället. I uppsatsen har jag använt mig av intervjuer och inspirerats av metoden grundad teori för att få fram och analysera empirin. Intervjuerna har utförts personligen, och mina frågeställningar i uppsatsen har varit: Vad innebär etableringsaktiviteterna för informanterna, Hur upplever de att etableringsaktiviteterna har främjat respektive motverkat deras möjlighet att få arbete och Hur upplever informanterna att detta har berört deras identitetsskapande? This essay focus on how non-Europeans immigrants experience that their establishment activities creates obstacles and opportunities on the Swedish labor market, and how this effects their identity formation. In this essay I have used interviews and been inspired by the method grounded theory in analysis of the empirical. The interviews have been performed by me personally, and my research questions in this essay have been: what does the establishment activities mean for the informants, how do they experience that the establishment activities promoted respective counter their ability to get work and how do the informants experience that it has effected their identity formation?

Detta är en uppsats som genom diskursanalys undersöker hur den nyanlände invandrarens identitet konstrueras i samband med utformningen av etableringsreformen, en reform som trädde i kraft december 2010 med syftet att underlätta etableringen på den svenska arbetsmarknaden för vissa nyanlända invandrare, samt vilka konsekvenser denna identitetskonstruktion kan leda till. Den diskursanalytiska metod som ligger till grund för utformningen av analysen är Carol Lee Bacchis ”What’s the problem represented to be?”, vilken fokuserar på hur ett politiskt problem framställs genom att studera vilka lösningar som föreslås. Efter en noggrann genomgång av ett antal policydokument som framställdes under processen som föranledde införandet av etableringsreformen framkom det att den nyanlände invandraren i den politiska diskursen implicit framställs som omotiverad och oförmögen till att träda in på den svenska arbetsmarknaden om inte staten ingriper med åtgärder och krav, samtidigt som det svenska civilsamhällets agerande lämnas oproblematiserat. De följder detta kan få är dels att de nyanlända invandrarnas tilltro till den egna kapaciteten försvagas och dels att det civila samhällets attityd gentemot dessa riskerar att försämras. Detta är två utfall som ytterligare kan försvåra de nyanlända invandrarnas möjligheter till arbetsmarknadsetablering. This is an essay that through discourse analysis examines how the newly arrived immigrant's identity is constructed in relation to the design of a legal reform, called the "establishment reform”, which came into force in Sweden in December 2010 with the aim to facilitate the establishment on the labor market of newly arrived immigrants. The implications of where this identity construction can lead are also discussed. The discursive analytical approach that is the basis for the design of the analysis is Carol Lee Bacchi's "What's the problem Represented to be?”, an approach that focuses on how a political problem is presented by studying the solutions that are suggested in order to solve it. After a careful review of a number of policy documents that were produced during the process that led to the entry of the establishment reform, it emerged that in the political discourse the newly arrived immigrant implicitly is portrayed as unmotivated and unable to enter the Swedish labor market unless the state intervenes with actions and demands, while problems in the behavior of Swedish civil society are left unaddressed. The impact this could have is partly that newly arrived immigrants lose confidence in their own capacities, and partly that civil society's attitudes towards immigrants may deteriorate. These are two outcomes that could further complicate the newly arrived immigrants' establishment on the labor market.

Detta är en uppsats som genom diskursanalys undersöker hur den nyanlände invandrarens identitet konstrueras i samband med utformningen av etableringsreformen, en reform som trädde i kraft december 2010 med syftet att underlätta etableringen på den svenska arbetsmarknaden för vissa nyanlända invandrare, samt vilka konsekvenser denna identitetskonstruktion kan leda till. Den diskursanalytiska metod som ligger till grund för utformningen av analysen är Carol Lee Bacchis ”What’s the problem represented to be?”, vilken fokuserar på hur ett politiskt problem framställs genom att studera vilka lösningar som föreslås. Efter en noggrann genomgång av ett antal policydokument som framställdes under processen som föranledde införandet av etableringsreformen framkom det att den nyanlände invandraren i den politiska diskursen implicit framställs som omotiverad och oförmögen till att träda in på den svenska arbetsmarknaden om inte staten ingriper med åtgärder och krav, samtidigt som det svenska civilsamhällets agerande lämnas oproblematiserat. De följder detta kan få är dels att de nyanlända invandrarnas tilltro till den egna kapaciteten försvagas och dels att det civila samhällets attityd gentemot dessa riskerar att försämras. Detta är två utfall som ytterligare kan försvåra de nyanlända invandrarnas möjligheter till arbetsmarknadsetablering. This is an essay that through discourse analysis examines how the newly arrived immigrant's identity is constructed in relation to the design of a legal reform, called the "establishment reform”, which came into force in Sweden in December 2010 with the aim to facilitate the establishment on the labor market of newly arrived immigrants. The implications of where this identity construction can lead are also discussed. The discursive analytical approach that is the basis for the design of the analysis is Carol Lee Bacchi's "What's the problem Represented to be?”, an approach that focuses on how a political problem is presented by studying the solutions that are suggested in order to solve it. After a careful review of a number of policy documents that were produced during the process that led to the entry of the establishment reform, it emerged that in the political discourse the newly arrived immigrant implicitly is portrayed as unmotivated and unable to enter the Swedish labor market unless the state intervenes with actions and demands, while problems in the behavior of Swedish civil society are left unaddressed. The impact this could have is partly that newly arrived immigrants lose confidence in their own capacities, and partly that civil society's attitudes towards immigrants may deteriorate. These are two outcomes that could further complicate the newly arrived immigrants' establishment on the labor market.

Syftet med studien var att undersöka huruvida etableringsreformen förbättrat nyanlända flyktingars förutsättningar för etablering på arbetsmarknaden samt om Arbetsförmedlingens insatser ökat nyanlända flyktingars förutsättningar för etablering på arbetsmarknaden. Studien bygger på insamlad statistik samt intervjuer som belyser nyanlända flyktingars arbetsmarknadsmässiga situation före samt efter reformens införande inom etableringsuppdraget i Jämtlands län. Resultatet visar att 24 månader efter reformens införande har nyanlända flyktingars förutsättningar inte ökat markant på arbetsmarknaden i Jämtlands län. Dock har Arbetsförmedlingens insatser inom etableringsuppdraget koncentrerats och förutsättningar finns i allt högre grad för etableringsuppdragets framgång samt lika behandling nationellt. Studiens slutsats är att insatserna inom etableringsuppdraget samt den snabba kontakten med Arbetsförmedlingen kan anses förbereda nyanlända inför etablering på arbetsmarknaden. Dock bör etableringsreformens beräknade tidsgräns på 24 månader för etablering på arbetsmarknaden ses i ljuset av integration som en komplex process, integrationspolitikens inriktning i Sverige, skillnader på kommuners lokala arbetsmarknader samt diskriminerande processer på arbetsmarknaden och därmed arbetsgivares motvilliga inställning att anställa nyanlända flyktingar. Etableringsreformens syfte kan ses som ett önskat riktvärde att sträva mot, men det har ej fullt ut lyckats.

Syftet med studien är att undersöka måluppfyllelsen av etableringsreformen, som trädde i kraft den 1 december 2010, samt aktören etableringslotsens funktion inom denna reform. Detta görs utifrån de uttalade målsättningarna i regeringens proposition 2009/10:60 Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering – egenansvar med professionellt stöd. Därutöver belyses vilka hinder som finns för målens uppfyllelse. Studien baseras på rapporter och andra dokument från offentliga myndigheter, vilka bland annat kompletteras med egeninsamlad data. Primärdatan bygger på intervjuer som genomförts med fyra handläggare på Arbetsförmedlingen och fyra etableringslotsar som är verksamma i Linköping och Norrköping, samt en mailintervju med Arbetsförmedlingen på central nivå. Resultaten tolkas utifrån institutionell ekonomisk teori med fokus på teorier av Douglass North.Studien visar bland annat att likvärdigheten av etableringsinsatserna har ökat över landet och att arbetsmarknadsperspektivet är tydligare med Arbetsförmedlingen som huvudansvarig istället för kommunerna. Dock lider etableringsreformen av icke-individanpassade etableringsinsatser och en hög samordningsproblematik. Detta drabbar i slutänden de nyanlända som redan möter höga barriärer vid etablering i det svenska samhället. Även externa faktorer påverkar etableringsarbetet och de möjligheter som ges till de nyanlända. Framförallt är det bostadssituationen som påverkar olika ledtider och begränsar de nyanländas möjligheter till deltagande i etableringsinsatserna.De ekonomiska incitamenten för etableringslotsarna att fylla sin tilltänkta funktion är för låga och fokus från lotsarna läggs på socialt stöd istället för arbetsförberedande insatser för den nyanlände. Innovationer från positiv konkurrens har till stora delar uteblivit. Systemet innehåller även vissa brister som tillåter oseriösa eller opportunistiska etableringslotsar att verka, vilka sänker kvaliteten på etableringsarbetet och försämrar de nyanländas möjligheter till etablering på arbetsmarknaden. The aim of the study is to assess the compliance between the goals and the results of the Establishment reform, which entered into force on December 1st 2010, and the role of the participant called the Introduction guide. This assessment is done on the basis of the goals in the proposition from the Swedish government 2009/10:60 Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering – egenansvar med professionellt stöd. In addition the obstacles to achieving the goals are highlighted. The study is based on reports and other documents from public bodies that are supplemented by, amongst others, the primary data of the study. This primary data consists of interviews with four employees at the Public Employment Service and four Introduction guides in Linköping and Norrköping as well as of mail correspondence with the Public Employment Service at a central level. The results are interpreted using New Institutional Economic Theory, focusing on the theories by Douglass North.The study shows, among other things, that the differences between various establishment activities have diminished, and that there is a stronger labour market focus now that the Public Employment Service has taken over the responsibility from the municipalities. However, the Establishment reform does suffer from a lack of individually adapted establishment activities as well from a failure in collaboration and coordination. This ultimately afflicts the new arrivals, which are already facing high barriers while trying to become a part of the Swedish society. External factors also affect the establishment process and the possibilities for new arrivals. It is foremost the living situation that is affecting different lead times and limiting the immigrants possibilities to participate in establishment activities.The economic incentives for the Introduction guides to fill their intended function are too low and the guides are primarily providing social support for the new arrivals instead of labour market oriented activities. Innovations as a result of competition are largely absent. The system contains various flaws that allow for flippant or opportunistic Introduction guides, which in turn lowers the quality of the Establishment work and worsens the new arrivals’ chances of getting established on the labour market.

Syftet med studien är att undersöka måluppfyllelsen av etableringsreformen, som trädde i kraft den 1 december 2010, samt aktören etableringslotsens funktion inom denna reform. Detta görs utifrån de uttalade målsättningarna i regeringens proposition 2009/10:60 Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering – egenansvar med professionellt stöd. Därutöver belyses vilka hinder som finns för målens uppfyllelse. Studien baseras på rapporter och andra dokument från offentliga myndigheter, vilka bland annat kompletteras med egeninsamlad data. Primärdatan bygger på intervjuer som genomförts med fyra handläggare på Arbetsförmedlingen och fyra etableringslotsar som är verksamma i Linköping och Norrköping, samt en mailintervju med Arbetsförmedlingen på central nivå. Resultaten tolkas utifrån institutionell ekonomisk teori med fokus på teorier av Douglass North.Studien visar bland annat att likvärdigheten av etableringsinsatserna har ökat över landet och att arbetsmarknadsperspektivet är tydligare med Arbetsförmedlingen som huvudansvarig istället för kommunerna. Dock lider etableringsreformen av icke-individanpassade etableringsinsatser och en hög samordningsproblematik. Detta drabbar i slutänden de nyanlända som redan möter höga barriärer vid etablering i det svenska samhället. Även externa faktorer påverkar etableringsarbetet och de möjligheter som ges till de nyanlända. Framförallt är det bostadssituationen som påverkar olika ledtider och begränsar de nyanländas möjligheter till deltagande i etableringsinsatserna.De ekonomiska incitamenten för etableringslotsarna att fylla sin tilltänkta funktion är för låga och fokus från lotsarna läggs på socialt stöd istället för arbetsförberedande insatser för den nyanlände. Innovationer från positiv konkurrens har till stora delar uteblivit. Systemet innehåller även vissa brister som tillåter oseriösa eller opportunistiska etableringslotsar att verka, vilka sänker kvaliteten på etableringsarbetet och försämrar de nyanländas möjligheter till etablering på arbetsmarknaden. The aim of the study is to assess the compliance between the goals and the results of the Establishment reform, which entered into force on December 1st 2010, and the role of the participant called the Introduction guide. This assessment is done on the basis of the goals in the proposition from the Swedish government 2009/10:60 Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering – egenansvar med professionellt stöd. In addition the obstacles to achieving the goals are highlighted. The study is based on reports and other documents from public bodies that are supplemented by, amongst others, the primary data of the study. This primary data consists of interviews with four employees at the Public Employment Service and four Introduction guides in Linköping and Norrköping as well as of mail correspondence with the Public Employment Service at a central level. The results are interpreted using New Institutional Economic Theory, focusing on the theories by Douglass North.The study shows, among other things, that the differences between various establishment activities have diminished, and that there is a stronger labour market focus now that the Public Employment Service has taken over the responsibility from the municipalities. However, the Establishment reform does suffer from a lack of individually adapted establishment activities as well from a failure in collaboration and coordination. This ultimately afflicts the new arrivals, which are already facing high barriers while trying to become a part of the Swedish society. External factors also affect the establishment process and the possibilities for new arrivals. It is foremost the living situation that is affecting different lead times and limiting the immigrants possibilities to participate in establishment activities.The economic incentives for the Introduction guides to fill their intended function are too low and the guides are primarily providing social support for the new arrivals instead of labour market oriented activities. Innovations as a result of competition are largely absent. The system contains various flaws that allow for flippant or opportunistic Introduction guides, which in turn lowers the quality of the Establishment work and worsens the new arrivals’ chances of getting established on the labour market.

The aim of this study is to describe and analyse the cooperation between the public employment service and the refugee reception in a medium-sized municipality in southern Sweden on basis of the establishment reform. The study examines how the collaborative process is regarded when it comes to implementation of the reform, and when it comes to the directives and resource allocation between the employment services and the refugee reception. The study also focuses on the deficiencies and the benefits that can be discerned with the establishment reform at local level. A qualitative data collection method has been used. It is semi-structured interviews with workers from the public employment service and the refugee reception. Information materials and evaluations that various authorities have made have also been investigated. The study concludes that it is important that the directives are clarified and that a new local and regional agreement will be established on paper. The study also concludes that because of the strong working line policy and the national workfare regime more responsibility is focused on the individual. This can discourage the establishment and integration process of the newly arrived when the concept of inclusion comes to be regarded as synonymous with employability.