Search

Idrott och motion är ett av de största fritidsintressena i Sverige. Den svenska idrottsrörelsen bottnar i den ideella sektorn och det har skett en ökad professionalisering och kommersialisering främst inom elitidrotten. Idag är idrotten mer än bara en match, mervärden har blivit viktigare och man säljer ett helhetskoncept. Syftet med denna studie är att belysa hur organisationer inom den ideella sektorn hanterar professionalisering och kommersialisering, med avseende på elitishockeyn i Sverige. För att besvara studiens syfte har en flerfallstudie genomförts med hjälp av sex elitishockeyklubbar i Sverige. Urvalet bestod av klubbar från de två högsta ishockeyserierna och klubbarna representerar både större städer och mindre orter. Resultatet visar att samtliga elitishockeyklubbar är högst företagsliknande och att bolagiseringar kan ses som en del av professionaliseringen. Klubbarna har många beroendeförhållanden och anser att de går mot en fortsatt kommersialisering där fokus på idrott som underhållning ökar. Sports and exercise are one of the most popular hobbies in Sweden. The Swedish sports movement stem from the non profit sector and there has been a increase in professionalization and commercialization mainly within the elite sports. Sports is more than just a game today, added value has become more important and one sells a total concept. The purpose of this thesis is is to highlight how organizations in the non profit sector manages professionalization and commercialization, with respect to elite hockey in Sweden. To answer the purpose of the study case studies have been conducted using six elite hockey teams in Sweden. The sample consisted of teams from the two top hockey leagues and teams representing both large cities and smaller towns. The result shows that all elite hockey teams are highly business-like and turning in to a corporation can be seen as a part of professionalizaton. Clubs have many interdependencies and see a continued development towards increades commercializaion with a focus on sport as entertainment.

Under säsongen 2013/2014 arbetade fyra kvinnliga ledare på högsta position inom svensk elitishockey vilket motsvarade 15 procent. Riksidrottsförbundets jämställdhetsmål är att andelen representanter från vardera kön ska vara minst 40 procent. Varför innehar så få kvinnor ledande positioner inom svensk elitishockey? Frågan besvaras genom att intervjua de kvinnliga chefer som tagit sig in i organisationerna och därav få ökad förståelse för kvinnligt ledarskap i en mansdominerad bransch. Tidigare forskning visar på att kvinnor som försöker klättra i karriären möts av ett normativt motstånd vilket påvisas i teorierna om ”tokens” och glastaket. Detta har i dagens samhälle lett till en ökad debatt om kvoteringens vara eller icke vara. Resultatet visar att gemensamma karaktärsdrag som rakhet och benägenhet att våga ta risker är utmärkande hos de kvinnliga ledarna inom svensk elitishockey. Överlag påvisade studien att kvinnorna bemöttes positivt i sina yrkesroller. Rekryteringsprocessen inom ishockeybranschen har skett genom den sociala sfär där män är i kraftig majoritet. Enligt studien är en av anledningarna till att det är så få kvinnor på ledande positioner historiskt betingat. During the season of 2013/2014 there were four women leaders working at the highest position within Swedish elite hockey which represented 15 percent. RF’s equality is that the proportion of representatives should be at least 40 percent. Why do few women hold leading positions in Swedish elite hockey? The question is answered by interviews with the female managers who entered the organizations and thereby obtain greater understanding of women's leadership in a male-dominated industry. Previous research shows that a normative resistance meets women who are trying to climb the rank which is demonstrated in the theories about “tokens” and the glass ceiling. In today's society this has led to an increasing debate about affirmative action to be or not to be. The result shows that common traits were straightness and tendency to take risks which is characterized by the female leaders within the Swedish elite icehockey. The study generally showed that the women were met positively in their professional role. The recruitment process within the icehockey branch was found to occur through the social sphere were men are in substantial majority. Historically conditions are one of the reasons, according to the study, to why there are few women at leading position.