95 results on '"ekumenik"'
Search Results
2. Du behöver inte vara kristen, alla är välkomna : En studie av hur Universitetskyrkans verksamhet framställs via Facebook utifrån tio studieorter för högre utbildning
- Author
-
Larsson Bagge, Rickard and Larsson Bagge, Rickard
- Abstract
The university church of Sweden is a religious organization that is active on 30 campuses towards higher education in the nation. The main objective of the or- ganization, which works on an ecumenical level, is to provide support for the staff and students at the universities and by doing so arrange activities and provide a listening ear towards the targeted group. The objective of the study is to provide knowledge about the organization from the perspective of inner secularization from Karin Johannessons point of view through the anthology inomkyrklig seku- larisering (2018) by studying the organizations physical activities. The method is based on a quantitative content analysis that covers approximately 1400 activities in 10 cities provided by the university church from Malmö in the south to Luleå in the north of Sweden. The goal is also to cover a time perspective of over 2.5 years to give the study a broad perspective on the activities. By doing so the study also covers what nature the activities have that is offered and how they differ from each other when it comes to a comparison, campus to campus. The result shows a complex image where approximately 2/3 of the activities provided is secular and the other third Christian in nature according through the lens of the theoretical framework. The organization differs a lot from city to city when it comes to most aspects regarding Christian and secular approaches. It also differs in activity level on Facebook and what kind of priorities the organization tend to have towards the student and staff population on each of the Universities.
- Published
- 2022
3. Imperator Constantin I. and his place in the Christian history
- Author
-
Kassa, Traore Taoufic, Güç, Ahmet, and Bursa Uludağ Üniversitesi/Sosyal Bilimler Enstitüsü/Felsefe ve Din Bilimleri Anabilim Dalı/Dinler Tarihi Bilim Dalı.
- Subjects
Roma ,Paul ,Peter ,Pavlus ,Ecumenical ,Bizans ,Constantinopolis ,Christianity ,Baskı ,Emperator Constantine ,Hıristiyanlık ,İmparator I. Konstantin ,Roman Pagan ,Konsil ,Persecution ,Pagan ,Council ,Petrus ,Ekümenik ,Byzantium - Abstract
Hıristiyanlık Roma’da yaklaşık üç yüz yıl boyunca gizli olarak yayılmıştır. Aynı zamanda Hıristiyanlar Roma’daki pagan kesimin çeşitli baskılarına maruz kalmışlardır. Zaman zaman mal mülklerine ve sahip oldukları her şeye el konulmuştur. Roma’da zulüm gören Hıristiyanların imdadına İmparator I. Konstantin yetişmiştir. Konstantin Hristiyanlığı devlet dinleri arasına getirip ona resmi bir statü tanımıştır. Daha önce Roma’da birbirinden ayrı olan din devlet ilişkileri Konstantin’in imparatorluğunun döneminde tek bir çatı altında birleştirilerek devletin kontrolünde işleyen bir sistem halini almıştır. Konstantin bununla yetinmeyerek, Hıristiyanlar içinde gördüğü fikri ayrılıkların hepsini giderip onları bir arada tutmak amacıyla M.S. 325 yılında İznik Ekümenik bir konsil düzenlemiştir. Hıristiyanlar için Pavlus, Petrus gibi havariler ne kadar önemliyse İmparator I. Konstantin de Hıristiyanlık için en az o kadar önemlidir. O, Roma’nın başındayken sosyal, ekonomik, siyasi ve dini olmak üzere pek çok reform gerçekleştirdi. Bazı stratejik planlar nedeniyle başkenti Roma’dan Bizans’a taşıyıp “Constantinopolis” şehrini kurup orayı hem devletin hem de Hıristiyanlığın yeni başkenti haline getirdi. Konstantin yeni başkentinde Hıristiyan kimliğinin kökleşmesi için birçok kilise ve dini eserler yaptırdı. Lakin M.S. 336 yılında ağır bir hastalığa yakalandı ve döşeğinde vaftiz olduktan sonra can verdi. Christianity had been sprayed all over the Roman Empire in discretion during three centuries. By the same time the Christians were obliged to undergo divers persecution of the Roman pagans’ groups. Sometime their properties and whatever they possessed were to be confiscated by pagans. Constantine after becoming emperor came to the rescue of the Roman persecuted Christians. Constantine introduce Christianism among the Roman Empire’s religions by allocating to it a legal statute. Before Constantine, religion and state were known as separated entities but after his ascension to the head the Roman Empire, he brought both religion and states’ affaires under the control of the state. Constantin did more by solving the division in the church and calling for an ecumenical council at Nicaea in 325 A.D. Constantin is as far as very important for Christians as are apostles Paul, Peter. While he was the lone leader of the Roman Empire he achieved social, economic, political and religious reforms. Due to some strategic plan he removed the capital from Rome to Byzantium where he settled “Constantinopolis” as Christianism new capital. In order rote Christianism in his new capital Constantine build many churches and promoted some religious cultures. But he died in 336 A.D. after baptism when he was suffering from a serious illness.
- Published
- 2020
4. LOZAN ANLAŞMASI VE FENER PATRİKHANESİ
- Author
-
Mustafa Baş and Baş, Mustafa
- Subjects
Political science ,Patrikhane ,Lozan ,Ekümenik ,İstanbul ,Kurtuluş Savaşı - Abstract
Fener Rum Ortodoks Patrikhanesi VI. Yüzyıldan itibaren ekümenik patriklik makamına yükseltilmiş, İstanbul’un fethinden sonra da Fatih tarafından milletbaşı kabul edilerek geniş yetkilerle donatılmıştır. Kendisine tanınan bu imtiyazları Osmanlı Devle-ti’nin aleyhinde kullanmaya başlayan Patrikhane, Bizans’ı yeniden diriltmek için yıkıcı faaliyetleri ile ayaklanmalar çıkmasına öncülük etmiştir. Yunan Devleti’nin kuruluşunu sağlayan Mora İsyanından itibaren bu çalışmalarını artırmıştır. Özellikle Balkan Savaşla-rı esnasında ve öncesinde Yunan Devleti’nin Osmanlı karşısında elde ettiği başarılar bu hayaller etrafında faaliyetlerini artırmalarına sebep olmuştur. 1. Dünya savaşı ve Kurtu-luş Savaşları esnasında da siyasi faaliyetlerini sürdürmüş, cephe gerisinde Türk Ordu-suna zayiat vermişlerdir. İşgal yıllarında artık Osmanlı idaresini tanımadıklarını ifade ettikleri açıklamalarda bulunarak halkı devlete karşı kışkırtmışlardır. Din adamlarının yönlendirdiği Rum çeteciler, masum halka zulüm etmiş ve katliamlarda bulunmuş, kili-seler cephaneliğe dönüşmüştür. Lozan Barış görüşmelerinde bu faaliyetleri sebebiyle sı-nır dışı edilmek istenmişlerdir. Türk tarafının dile getirdiği ve tarihi gerekçelere dayan-dırılan bu talep taraflar arasında sert tartışmalar çıkmasına sebep olmuştur. Ancak kon-feransa katılan devletlerin baskısı ile siyasi ayrıcalıklarından arındırılarak Rum cemaatin dini önderi sıfatıyla varlığını devam ettirmesine müsaade edilmiştir. Türkiye Büyük Mil-let Meclisi’nde de sert tartışmalara sebep veren bu durum, Cumhuriyetin ilanından son-ra fiili olarak hayata geçirilmiştir. Lozan ve Nüfus Mübadelesi Anlaşmaları üzerine Hü-kümet tarafından istenmeyen patrikler, sınır dışı edilerek görevlerinden uzaklaştırılmış-lardır. 1924 yılına gelindiğinde yeniden eski itibarlı günlerine dönmek için Heybelia-da’da bütün Ortodokslara yönelik toplantı düzenleme talebi de Lozan anlaşmasına aykı-rı olduğu için reddedilmiştir.
- Published
- 2018
5. Heybeliada Ruhban Okulu Yeniden Açılabilir mi?
- Author
-
YALÇIN, Emruhan
- Abstract
Copyright of Journal of Modern Turkish History Studies / Cumhuriyet Tarihi Araştırmaları Dergisi (CTAD) is the property of Ataturk Institute for Modern Turkish History and its content may not be copied or emailed to multiple sites or posted to a listserv without the copyright holder's express written permission. However, users may print, download, or email articles for individual use. This abstract may be abridged. No warranty is given about the accuracy of the copy. Users should refer to the original published version of the material for the full abstract. (Copyright applies to all Abstracts.)
- Published
- 2013
6. Fener Rum Ortodoks Patrikhanesi'nin Ekümenikliği Tartışmaları ve Gerçekler.
- Author
-
YALÇIN, Emruhan
- Subjects
CHRISTIAN union ,BYZANTINE Empire - Abstract
Copyright of Ataturk Yolu Journal / Atatürk Yolu Dergisi is the property of Ataturk Yolu Journal / Ataturk Yolu Dergisi and its content may not be copied or emailed to multiple sites or posted to a listserv without the copyright holder's express written permission. However, users may print, download, or email articles for individual use. This abstract may be abridged. No warranty is given about the accuracy of the copy. Users should refer to the original published version of the material for the full abstract. (Copyright applies to all Abstracts.)
- Published
- 2012
- Full Text
- View/download PDF
7. När får jag kyssa din hand? : Några röster om att vara Kaldeisk-katolsk och Syrisk-ortodox utlandskyrka i Södertälje 2019.
- Author
-
Sundkvist, Annica and Sundkvist, Annica
- Abstract
In the town of Södertälje, a great number of ecclesiastical denominations are represented, a majority of which with roots in the Middle East. To a person attending several various Christian services at many different churches, the diversified ecclesiastical scene offers many similarities among the different denominations, as well as many differences between them. An obvious difference is the view of ministry. In the Church of Sweden women may be ordained, whereas this is not possible in the Chaldean-Catholic Church or the Syrian-Orthodox Church. This paper describes how some ordinary worshippers, members of the Chaldean-Catholic Church or the Syrian-Orthodox Church, look upon their own religious practices in view of the fact that they belong to minority denominations in a secularized society in which the Church of Sweden is the major church. This paper has a Theological as well as a Sociological perspective, since these two perspectives have a reciprocal effect on each other regarding the creating of identities of both informants and churches. An important aspect of this paper is the informants’ view of the relationship between priesthood and gender. It will be obvious that the informants’ opinions of who may be allowed to take Holy Orders depend more on the person’s eligibility than on gender, irrespective of traditions in their denominations. In spite of the fact that women are not ordained in either of the churches dealt with in this paper, the informants hold the view that this may change with time. Instead, they mean that this is one in a row of adaptations that should be carried out by their churches, in order for them to be able to continue to exist in Södertälje and to achieve an ongoing increase in numbers. However, the question of priesthood and gender is complicated, partly due to traditions in their home countries, but also since the bodies of men and women, respectively, are regarded differently in Orthodox theology, not least so in comparison with that, I Södertälje finns ett stort antal kyrkliga samfund representerade, flertalet med rötter i Mellanöstern. Det kyrkliga landskapet medför att det för den kyrkobesökare som rör sig i flera olika kyrkorum, är lätt att upptäcka många likheter mellan de olika kyrkliga samfunden, men också flera skillnader. En påtaglig skillnad är synen på prästämbetet. I Svenska kyrkan kan kvinnor vara präster, medan detta inte är möjligt i Kaldeisk-katolska kyrkan eller i Syrisk-ortodoxa kyrkan. Den här uppsatsen handlar om hur några vanliga gudstjänstdeltagare, medlemmar i Kaldeisk-katolska kyrkan eller Syrisk-ortodoxa kyrkan, ser på de egna kyrkotraditionerna och -praktikerna i ljuset av att vara minoritetskyrkor i ett sekulärt samhälle där Svenska kyrkan är majoritetskyrka. Uppsatsen har ett teologiskt såväl som ett samhällsorienterat perspektiv. Anledningen till det är att dessa två perspektiv har en ömsesidig påverkan på varandra beträffande informanternas - och kyrkornas - identitetsskapande. En viktig ansats i uppsatsen är vilken syn på relationen prästämbete och kön informanterna ger uttryck för. Uppsatsen visar att informanternas uppfattning om vem som kan vigas till präst är mer beroende av personlig lämplighet än av kön, oaktat att de kyrkotraditioner de tillhör säger något annat. Trots att kvinnor inte vigs till präster i någon av de kyrkor som uppsatsen belyser, menar informanterna att det på sikt inte alls skulle vara en omöjlighet. Det är istället en i raden av anpassningar som de menar att deras kyrkor bör göra, för att fortsätta att leva och verka i Södertälje och för att tillväxten av medlemmar ska vara god. Dock visar det sig att frågan om prästämbete och kön inte är okomplicerad. Det beror dels på traditioner från hemländerna, men också på att mannens och kvinnans kropp betraktas på olika sätt i ortodox teologi, inte minst jämfört med Svenska kyrkans teologi. I uppsatsen ger informanterna också uttryck för frågor som har väckts genom mötet mellan deras respektive he
- Published
- 2019
8. Kyrkorna kalla till Guds ebjudande om nåd. : Dopets roll i de ekumeniska samtalen mellan Svenska kyrkan och Equmeniakyrkan.
- Author
-
Staaf, Annelie and Staaf, Annelie
- Abstract
Equmeniakyrkan bildades 2011 genom ett samgående mellan Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan. Svenska kyrkan och Svenska Baptistsamfundet har historiskt sett haft oförenliga dopsyner. Troendedopet i Baptistsamfundet kontra barndopet i Svenska kyrkan har varit en skiljelinje mellan de två samfunden. Syftet i denna uppsats är att undersöka denna skiljelinjes betydelse i de ekumeniska samtal som lett fram till överenskommelsen Ekumenisk överenskommelse mellan Svenska kyrkan och Equmeniakyrkan (2016). Hur har man i dessa samtal förhållit sig till skillnader i syn på dopet? Har det skett ett närmande mellan en baptistisk dopsyn och en svenskkyrklig? Vad har varit de mest kritiska frågorna i diskussionerna? Hur påverkar överenskommelsen kyrkornas praxis? Undersökningen har ett deskriptivt anslag. Primärmaterial är dokument som överenskommelsen med kommentarer, samtalsrapporter, avtal och remisser. Materialet har undersökts med fokus på kyrkornas syn på dop, tro, medlemskap och församlingssyn. Jag har också använt mig av litteratur om dopsyn och ekumenik. Inom Equmeniakyrkan är en vanlig väg till dopet, först erkänd tro sedan dop. Inom Svenska kyrkan är erkänd tro inte en förutsättning för dop, utan dopet uppfattas som trons förutsättning. På grund av förekommande skillnader i dopsyn och doppraxis förrättar enligt överenskommelsen 2016 respektive kyrka sina egna dop. Däremot fastställs uppfattningen att Kristus verkar i alla dop och man erkänner dop förrättade i den andra kyrkan. Svenska kyrkan tar avstånd från omdop och ingår inte samarbeten lokalt om omdop praktiseras. Intentionen i överenskommelsen är att den, trots teologiska skillnader mellan kyrkorna, ska främja en utveckling mot enhet vad gäller tro, dop och undervisning. Utgångspunkten är ett ideal om den världsvida kyrkans enhet och ett gemensamt uppdrag att verka i världen för fred och rättvisa. En slutsats i min undersökning är att skillnader i dopsyn alltjämt på lokal ni
- Published
- 2019
9. The Churches call for God´s offer of grace : The role of baptism in ecumenical conversations between the Church of Sweden and the Equmenia Church
- Author
-
Staaf, Annelie
- Subjects
församling ,dopförnyelse ,barndop ,dopbekräftelse ,teologi ,konfirmation ,dop ,kyrkovetenskap ,troendedop ,ekumenik ,Religionsvetenskap ,baptism ,Religious Studies - Abstract
Equmeniakyrkan bildades 2011 genom ett samgående mellan Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan. Svenska kyrkan och Svenska Baptistsamfundet har historiskt sett haft oförenliga dopsyner. Troendedopet i Baptistsamfundet kontra barndopet i Svenska kyrkan har varit en skiljelinje mellan de två samfunden. Syftet i denna uppsats är att undersöka denna skiljelinjes betydelse i de ekumeniska samtal som lett fram till överenskommelsen Ekumenisk överenskommelse mellan Svenska kyrkan och Equmeniakyrkan (2016). Hur har man i dessa samtal förhållit sig till skillnader i syn på dopet? Har det skett ett närmande mellan en baptistisk dopsyn och en svenskkyrklig? Vad har varit de mest kritiska frågorna i diskussionerna? Hur påverkar överenskommelsen kyrkornas praxis? Undersökningen har ett deskriptivt anslag. Primärmaterial är dokument som överenskommelsen med kommentarer, samtalsrapporter, avtal och remisser. Materialet har undersökts med fokus på kyrkornas syn på dop, tro, medlemskap och församlingssyn. Jag har också använt mig av litteratur om dopsyn och ekumenik. Inom Equmeniakyrkan är en vanlig väg till dopet, först erkänd tro sedan dop. Inom Svenska kyrkan är erkänd tro inte en förutsättning för dop, utan dopet uppfattas som trons förutsättning. På grund av förekommande skillnader i dopsyn och doppraxis förrättar enligt överenskommelsen 2016 respektive kyrka sina egna dop. Däremot fastställs uppfattningen att Kristus verkar i alla dop och man erkänner dop förrättade i den andra kyrkan. Svenska kyrkan tar avstånd från omdop och ingår inte samarbeten lokalt om omdop praktiseras. Intentionen i överenskommelsen är att den, trots teologiska skillnader mellan kyrkorna, ska främja en utveckling mot enhet vad gäller tro, dop och undervisning. Utgångspunkten är ett ideal om den världsvida kyrkans enhet och ett gemensamt uppdrag att verka i världen för fred och rättvisa. En slutsats i min undersökning är att skillnader i dopsyn alltjämt på lokal nivå är en stötesten. Fortsatta forskningsfrågor är: Vilken roll har dopsynen på lokal nivå? Hur förmedlar man inom samarbetskyrkor i dopsamtal och konfirmationsundervisning kunskap om dopets roll och ställning?
- Published
- 2019
10. Liturgin och kyrkornas enhet
- Author
-
Edgardh Beckman, Ninna and Edgardh Beckman, Ninna
- Published
- 2018
11. 'I gemenskap' : Dopsyn och dopliturgi i 2016 års förslag till kyrkohandbok för Equmeniakyrkan
- Author
-
Strandh, Spencer and Strandh, Spencer
- Abstract
Uppsats i Kyrko- och missionsstudier C.
- Published
- 2018
12. Samtal kring en gammal tysk lära: En studie av tro och gärningar hos Theologia Germanica och Martin Luther i ekumenikens tecken
- Author
-
Ericsson, Eric and Ericsson, Eric
- Abstract
The aim of this thesis is to investigate if the Lutheran heritage, represented by a comparison between early Lutheran writings and Luther’s source of inspiration Theologia Germanica, can provide a starting point for potentially unifying dialogues within Christian circles. The background of this pursuit of unity is the ecumenical problem of the seemingly opposite views of how faith and deeds relate to each other in the life of a Christian that can be found within the Lutheran tradition, and between Lutheranism and other Christian traditions. Since both Luther and Theologia Germanica are part of an Augustinian tradition I first examine how their theologies relate to and are to be understood in the light of St Augustine. This creates a foundation and preunderstanding for the following chapter, where Luther and Theologia Germanica are compared with reference to how they view the relationship between faith and deeds. The Lutheran writings that are used in the comparison are On the Freedom of a Christian and A Treatise on Good Works, since they were published close in time to when Luther first published Theologia Germanica. I argue that there are similarities in how Luther and Theologia Germanica view the relationship between faith and deeds, which can be summarized in a coherent teaching. According to this teaching, human deeds are unable to accomplish anything before God, and humans receive the light of faith from God. In relation to this light of faith the Christian person is and must remain passive and rest in God, through an ever-growing obedience of self-abandonment and surrender, where God becomes the only agent, and creates good deeds in the life of the Christian. This teaching about faith and deeds – which is present in the Lutheran heritage – is then related more broadly to views about the relation between faith and deeds in the Lutheran tradition. I here find that the teaching is compatible with several strands of the Lutheran tradition (though not all) and the
- Published
- 2018
13. ”Men - var är vår Jesus?” : Mötet mellan kyrkotraditioner i S:ta Ragnhilds kyrka i Södertälje
- Author
-
Sundkvist, Annica and Sundkvist, Annica
- Abstract
I takt med att allt fler personer som är kristna ifrån Mellanöstern har sökt sig till S:ta Ragnhilds kyrka i Södertälje, har ett oväntat dilemma uppstått för samfundet Svenska kyrkan lokalt. Många besökare har efterfrågat fromhetsuttryck som är vanliga i den kyrkotradition de kommer ifrån, till exempel i form av en skulptur föreställande Jesus, en vigvattenskål och krukväxter. Att korsteckna sig med välsignat vatten, att vidröra, omfamna och kyssa Jesus-skulpturen visar ett sätt att utöva sin tro, som också kan fungera som brobyggande mellan olika kulturer och kyrkotraditioner. Detta väcker frågor om identitet och maktstrukturer i kyrkorummet. Många kristna ifrån Mellanöstern lämnar krukväxter i gåva till kyrkorummet, de placeras på golvet i närheten av en ljusbärare. Ljusbärare är ett vanligt fromhetsuttryck i kyrkorum som är tillhöriga samfundet Svenska kyrkan. I S:ta Ragnhilds kyrkorum är ljusbäraren utformad som ett träd med nakna grenar. Det är skänkt av ett lokalt ordenssällskap, designat av en lokal silversmed och tillverkat i en lokal smedja. Det har en lokal prägel, och en tydlig lokal avsändare, i form av en plakett med ordenssällskapets namn på monterat på ljusträdet. Men den lokala kontexten i Södertälje har över tid förändrats. När arbetslaget i S:ta Ragnhilds kyrkorum i samråd med församlingsherden organiserar gudstjänster med textläsning på arabiska, som är modersmål för många i den gudstjänstfirande församlingen, har detta ibland tolkats som ett utmanande inslag. Att få höra Ordet på sitt modersmål, en luthersk idé och därmed en del av Svenska kyrkans identitet, har blivit upplyftande för många gudstjänstbesökare men provocerande för andra. Nu har arbetslaget i S:ta Ragnhilds kyrkorum att förhålla sig till dessa reaktioner. Utmaningen är att få samfundet Svenska kyrkans identitet att manifesteras i kyrkorumet S:ta Ragnhild på ett sådant sätt att den gudstjänstfirande församlingen, som består av kristna med rötter i flera olika kyrkotraditioner, känn
- Published
- 2017
14. Kyrkosplittring eller berikad mångfald? : En undersökning om den nuvarande ekumeniska relationen mellan Svenska kyrkan och Rysk-ortodoxa kyrkan.
- Author
-
Terzic, Lazar and Terzic, Lazar
- Abstract
The results illustrate that there is a lack of reciprocal dialogue and respect between the churches at present. The Russian-orthodox church has chosen to disrupt its dialogue with the Swedish church due to disagreements regarding same-sex marriage. In the research, qualitative methods, such as interviews, were used to answer the research questions. Three main challenges to the continuation of an ecumenical dialogue are discussed in the theoretical section of the dissertation: goals, methods and responsibilities. The study shows that similar problems are faced by both churches.
- Published
- 2017
15. Från individ till institution : En typologisk analys av Ulf Ekmans ecklesiologi
- Author
-
Eriksson, David
- Subjects
Ekumenik ,Ecklesiologi ,Livets Ord ,Ulf Ekman - Abstract
Denna uppsats tar sin utgångspunkt i ämnet ecklesiologi. Jag har undersökt om det finns någon förändring i hur Ulf Ekman beskriver Kristi kropp eller den sanna kyrkan, och hur den förändringen ser ut. Jag använder mig i första hand av tryckt material men även av hemsidor och bloggar. Den metod jag använder mig av är en typologisk analys av Ekmans litteratur. Till min hjälp har jag använt mig av Avery Dulles typologi för att analysera och kategorisera Ekmans ecklesiologi. Uppsatsen beskriver Ekmans ecklesiologi och hur han gått från en individuell och instiutionskristisk kyrka till att omfamna den katolska kyrkan, vilken står i kontrast till den tidigare. Uppsatsens slutsatser är att det går att se en tydlig förskjutning i Ekmans förhållningssätt – från en mer individualistisk och kongregationalistisk kristendomssyn till en instutionell ecklesiologi.
- Published
- 2016
16. Catholic Church and ecumenics : Unitatis Redintegratio in the light of history
- Author
-
Sjömar, Fredrik
- Subjects
Ekumenik ,Katolska kyrkan ,Religionsvetenskap ,Unitatis Redintegratio ,Andra Vatikankonciliet ,Religious Studies - Abstract
In this essay I have studied the how the Catholic Church have viewed other churches during history and how this changed during the Second Vatican Council. Through a discourse analysis of the document Unitatis Redintegratio I have studied how the Catholic Church themselves view this change and how to understand it through the catholic doctrine that new doctrines of the church cannot contradict previous doctrines. Before the Second Vatican Council viewed other Christian congregations as heretics without a chance of salvation. Through the different ecumenical councils of the church they have declared all those who held opposing views as anathemas. This changed in the Second Vatican Council and the document Unitatis Redintegratio. The Catholic Church know became open for a dialogue with the other churches. However, I argue that the basics have not changed, they still view themselves in the document as the only true church. In the document they also hold the belief and goal that other Christians should join them.
- Published
- 2016
17. Kyrkan i fält. : Fältpräster i det svenska försvaret – organisation, principer och konflikter i ekumenisk belysning sedan 1900
- Author
-
Hansson, Klas and Hansson, Klas
- Abstract
Undersökningen tecknar bilden av vilka principer och överväganden som gjorts rörande fältprästverksamheten från 1900 fram till 2000-talet. Den skildra de konflikter som rört att även andra än präster i Svenska kyrkan kunde bli fältpräster och visar att den ekumeniska utvecklingen inom försvarsmakten inte löper parallellt med de ekumeniska samtalen mellan samfunden.
- Published
- 2016
18. Gudstjänst i tiden : Ekumenik, uppståndelsehopp och en kyrka som söker sin kropp
- Author
-
Edgardh, Ninna and Edgardh, Ninna
- Published
- 2016
19. Buddhan kirkastama Kristus - Paul F. Knitterin dialoginen identiteetti
- Author
-
Helsingin yliopisto, Teologinen tiedekunta, University of Helsinki, Faculty of Theology, Helsingfors universitet, Teologiska fakulteten, Korhonen, Suvi, Helsingin yliopisto, Teologinen tiedekunta, University of Helsinki, Faculty of Theology, Helsingfors universitet, Teologiska fakulteten, and Korhonen, Suvi
- Abstract
Paul F. Knitter on yhdysvaltalainen teologi, joka on tunnettu pluralistisesta uskontoteologiastaan. Sen lisäksi hän on katolinen kristitty ja buddhalainen munkki. Kirjassaan Withouth Buddha I could Not Be a Christian Knitter rakentaa identiteettiään ja muodostaa teologiaa kahden harjoittamansa uskontoperinteen kautta. Teos on luonteeltaan henkilökohtainen kuvaus, ei tieteellinen puheenvuoro. Tämän tutkimuksen tavoitteena on vastata kysymykseen, mikä on Knitterin uskonnollinen identiteetti ja miten hän muodostaa uskonnollista identiteettiään. Tutkimus liittyy uskontoteologian tutkimusperinteeseen, jossa tarkastellaan muita uskontoja koskevia teologisia käsityksiä sekä teologiaa, jota tehdään yhteydessä toisiin uskontoihin. Knitter itse toteaa identiteettipohdintansa edustaneen ja edustavan vertailevaa teologiaa. Kniter kuvaa pohdintaansa dialogina, jonka lähtökohtana on sisäinen konflikti. Knitter tuo esiin ongelmansa suhteessa kristinuskon tarjoamaan tulkintaan kaikkivaltiaasta ja muuttumattomasta Jumalasta, ihmisen kyvystä ymmärtää Jumalan olemus ja sanoittaa sitä sekä Jeesuksesta Jumalan Poikana ja pelastajana. Buddhalaisuuden avulla hän vertaa, peilaa, etsii vaihtoehtoisia vastauksia ja sanoituksia hänelle ongelmallisiin kristillisen opin kohtiin. Keskeiseksi uudistavaksi käsitteeksi Knitter nostaa buddhalaisen Thich Nhat Hahnin yhteyselämän käsitteen, jonka kautta hän tulkitsee kristinuskon Jumalaa. Yhteyselämä tarkoittaa kaikkien asioiden yhteyttä, läpäisevyyttä ja keskinäistä riippuvuutta. Knitterin teologisen metodin edellytyksenä on usko siihen, että uskonnolliset perinteet voivat syventyä ja rikastua toistensa kautta. Analyysini tukena käytän Hermans & Hermans-Konopkan dialogisen minän teoriaa, joka esittää, identiteetin muuttuvana prosessina. Ympäröivän todellisuuden arvot, uskomukset ja ideat määrittyvät mielessä keskinäisten suhteiden kautta ja luovat identiteettiä. Postmodernissa todellisuudessa globaali lokalisoituu Minässä ja muodostuu osaksi identite
- Published
- 2016
20. KOETELKAA HENGET: Suomen Rauhanyhdistysten Keskusyhdistyksen julkaiseman Päivämies-lehden henkiä ja henkivaltoja koskeva opetus vuosina 1976-1979 sekä sen teologianhistoriallinen tausta.
- Author
-
Helsingin yliopisto, Teologinen tiedekunta, University of Helsinki, Faculty of Theology, Helsingfors universitet, Teologiska fakulteten, Korteniemi, Joona, Helsingin yliopisto, Teologinen tiedekunta, University of Helsinki, Faculty of Theology, Helsingfors universitet, Teologiska fakulteten, and Korteniemi, Joona
- Abstract
”Ihmisen kohtalon iankaikkisuudessa ratkaisee se, mikä henki hänessä on”, kirjoitti vaikutusvaltainen ja myös pelätty maallikkosaarnaaja Heikki Saari Suomen Rauhanyhdistysten Keskusyhdistyksen (SRK) pää-ääneenkannattajassa, Päivämies-lehdessä, vuonna 21.2.1979. SRK-vanhoillinen herätysliike oli tuolloin syvässä kriisissä. Liikkeen sisäinen kuohunta hoitokokouksineen herätti huomiota myös ulkopuolisissa. Kriisissä näytteli keskeistä roolia henkiä ja henkivaltoja koskeva opetus, niin kutsuttu henkioppi. Myöhemmin SRK on sanoutunut irti henkiopista ja todennut sen harhaopiksi. On kuitenkin merkkejä, että se elää yhä liikkeen ruohonjuuritasolla. Tutkielmassani analysoin SRK-vanhoillisuuden henkiä koskevaa opetusta vuosina 1976-1979. Lähdeaineistonani ovat Päivämies-lehden kirjoitukset mainituilta vuosilta. Pyrin saamaan selville, mitä henkioppi pitää sisällään käsitteellisellä tasolla, millaisista opillisista ja historiallisista lähtökohdista se nousi ja miten se kytkeytyy SRK-vanhoillisen maallikkodogmatiikan kokonaisuuteen. Tämä auttaa ymmärtämään, miksi herätysliike ajautui 1970-luvulla niin syvään ja traumatisoivaan kriisiin. Päivämies-lehden kirjoitukset ovat tyyliltään käsitteellisesti epätarkkaa tunne- ja kokemuskieltä. Niiden analysoiminen vaatii poikkeuksellisen runsasta taustoitusta. Tästä syystä teen johdannon jälkeen katsauksen SRK-vanhoillisuuden tapahtumahistoriaan 1960- ja 1970-luvuilla. Se muodostaa kulttuurisen kontekstin, johon herätysliike reagoi henkiopin avulla. Tämän jälkeen selvitän SRKvanhoillisen maallikkodogmatiikan perusteita. Ne muodostavat henkiopin opillisen kontekstin. Sen jälkeen analysoin itse Päivämiehen henkiä ja henkivaltoja koskevaa opetusta. Lopuksi teen yhteenvedon ja johtopäätökset. Tutkimukseni osoittaa, että henkioppi kytkeytyy saumattomasti SRK-vanhoilliseen soteriologiaan, erityisesti seurakunta- ja vanhurskauttamisoppeihin. Liikkeen teologian ydin on ajatus uskovasta eräänlaisena persoonasakramenttina, joiden kautta Jumala te
- Published
- 2016
21. ”Armollisen Armahtajan nimeen” – armo Said Nursin Risale-i Nur-teoksessa ja luterilaisuudessa
- Author
-
Helsingin yliopisto, Teologinen tiedekunta, University of Helsinki, Faculty of Theology, Helsingfors universitet, Teologiska fakulteten, Turunen, Marko, Helsingin yliopisto, Teologinen tiedekunta, University of Helsinki, Faculty of Theology, Helsingfors universitet, Teologiska fakulteten, and Turunen, Marko
- Abstract
Tämän tutkimuksen tarkoituksena on selvittää Said Nursin islamilainen käsitys armosta hänen pääteoksensa Risale-i Nurin (lyhyesti Risale) osassa Salamat. Tutkin työssäni, miten Nursi ymmärtää Jumalan armon ja miten armo ilmenee Nursin mukaan ihmisen elämässä. Selventääkseni Nursin armokäsitystä vertaan sitä luterilaiseen armokäsitykseen työni lopussa. Työni edustaa näin ollen vertailevaa uskontoteologiaa. Tutkimusmetodina on systemaattinen analyysi. Lähteenä käytän Said Nursin Risalea. Luterilaisen käsityksen selvittämiseksi käytän luterilaisia tunnustuskirjoja. Said Nursi (1877–1960) oli turkkilainen islamilainen teologi. Hän kirjoitti pääteoksensa, yli 6000 sivuisen Risalen vuosina 1926–1944 pääosin arestissa ja vankilassa ollessaan. Uskonnollisesti ja myös poliittisesti vaikutusvaltainen Nursi joutui 1920-luvulta alkaen Turkin sekulaarin hallituksen epäsuosioon ja vietti näin suuren osan elämästään vankeudessa. Nursi edustaa sufilaisvaikutteista sunnalaista islamia ja hänen hengelliset juurensa löytyvät turkkilaisesta madrasa-traditiosta eli Koraani-koululaitoksesta. Nursin ideologinen vastustaja oli hänen aikansa sekulaari, materialistinen ja ateistinen filosofia, jonka Nursi näki haasteena islamille ja johon hän pyrkii kirjoituksissaan vastaamaan. Jumalan armo on Nursin kirjoituksissa jatkuvasti esillä oleva teema. Nursin käsitys armosta on hyvin laaja. Tutkimukseni päätyy siihen, että Nursin armokäsityksen voi systemaattisesti jakaa neljään kategoriaan, jotka ovat luomisen armo, ontologinen armo, mystinen armo ja soteriologinen armo. Luomisen armo tarkoittaa käsitystä, jonka mukaan luomakunnan kauneus ja toimivuus ovat Jumalan armoa. Ontologinen armo tarkoittaa, että olemassaolo yleensä on Jumalan armoa. Mystinen armo tarkoittaa Jumalan läsnäolon ja rakkauden kokemista mystisessä rukouksessa. Soteriologinen armo tarkoittaa pelastukseen liittyvää armoa: Nursin mukaan ihminen pelastuu Jumalan armosta kadotukselta. Vertaamalla Nursin armon kategorioita luterilais
- Published
- 2016
22. Katolska kyrkan och ekumeniken : Unitatis Redintegratio i historiens ljus
- Author
-
Sjömar, Fredrik and Sjömar, Fredrik
- Abstract
In this essay I have studied the how the Catholic Church have viewed other churches during history and how this changed during the Second Vatican Council. Through a discourse analysis of the document Unitatis Redintegratio I have studied how the Catholic Church themselves view this change and how to understand it through the catholic doctrine that new doctrines of the church cannot contradict previous doctrines. Before the Second Vatican Council viewed other Christian congregations as heretics without a chance of salvation. Through the different ecumenical councils of the church they have declared all those who held opposing views as anathemas. This changed in the Second Vatican Council and the document Unitatis Redintegratio. The Catholic Church know became open for a dialogue with the other churches. However, I argue that the basics have not changed, they still view themselves in the document as the only true church. In the document they also hold the belief and goal that other Christians should join them.
- Published
- 2016
23. Pentekostalism
- Author
-
Alvarsson, Jan-Åke and Alvarsson, Jan-Åke
- Abstract
Artikeln ger en ytterst kortfattade översikt över pentekostalismen i Sverige och i världen, dess inledning i Los Angeles 1906 med starka krav på jämlikhet och jämställdhet mellan svarta och vita, mellan män och kvinnor och mellan människor från olika sociala grupper, dess spridning i Sverige som en överkonfessionell rörelse, dess splittring, vidare utveckling och ställning i dag. Några korta kommentarer om den internationella pentekostalismen och dess olika uttryck avslutar artikeln.
- Published
- 2015
24. Eukaristin – enhetens sakrament?
- Author
-
Bodin, Helena and Bodin, Helena
- Published
- 2015
25. ILMOITUSKÄSITYS ASIAKIRJASSA THE EVANGELICAL-ROMAN CATHOLIC DIALOGUE ON MISSION 1977-1984
- Author
-
Helsingin yliopisto, Teologinen tiedekunta, University of Helsinki, Faculty of Theology, Heikkilä, Taito, Helsingin yliopisto, Teologinen tiedekunta, University of Helsinki, Faculty of Theology, and Heikkilä, Taito
- Abstract
Tässä tutkielmassa tavoitteena oli selvittää asiakirjassa The Evangelical Roman Catholic Dialogue on Mission 1977–1984 (ERCDOM) esiintyvää ilmoituskäsitystä. ERCDOM keskittyy lähetysteologian hahmottelun ympärille. Dialogin tärkein motiivi oli selvittää yhteisen todistamisen mahdollisuutta ja edistää ymmärrystä lähetystyön luonteesta. Asiakirjassa ei tavoiteltu ekumeenista yhteyttä, vaan se on luonteeltaan opintoraportti käydystä keskustelusta. ERCDOM:sta suurin osa liittyy ilmoituskäsityksen ympärille. Asiakirjan mukaan ilmoituskäsityksellä on selkeä yhteys lähetysteologian määrittelemiseen ERCDOM:ssa tätä perusteltiin vetoamalla siihen, että lopulta kysymys on auktoriteetista; mikä on Jumalan ilmoituksen auktoriteetti suhteessa ihmisiin, ja kenellä on oikeus tulkita ja opettaa Raamattua. ERCDOM:ssa näkemyserot evankelikaalien ja roomalaiskatolilaisten välillä näkyivät selvimmin kysymyksissä koskien magisteriumia ja kirkon traditiota. Oleellinen havainto oli se, että sekä evankelikaalit että katolilaiset korostivat seurakuntayhteyttä oikean esiymmärryksen takaajana ja oikeana raamatuntulkintaympäristönä.
- Published
- 2015
26. Svenska kyrkans primas : Ärkebiskopsämbetet i förändring 1914–1990
- Author
-
Hansson, Klas and Hansson, Klas
- Abstract
When Nathan Söderblom became archbishop in 1914 he substantially altered and extended the office of archbishop. This study deals with how and why the office of archbishop has changed from Söderblom’s incumbency down to the introduction of an assistant bishop in the archdiocese in 1990. Is the archbishop mainly a diocesan bishop with some duties on the national level or is the archbishop mainly the primate with minor tasks in the diocese? The latter view has prevailed and the archbishop’s business as primate has come to be regarded as the most important. During the period studied seven archbishops have served in Uppsala. Their ex officio positions, their archiepiscopal arenas, are examined to find out how they shaped their office. Different leadership styles are uncovered and the archbishops’ differing performance and characteristics are examined. These ranged from expansion and renewal (Nathan Söderblom), cautiousness and withdrawal (Erling Eidem), restoration and consolidation (Yngve Brilioth), uniting and dividing (Gunnar Hultgren), institutionalisation and internationalization (Ruben Josefson), ecumenism and peace work (Olof Sundby), and expansion and clarification (Bertil Werkström). In this way the study also gives a comprehensive view of the 20th century Church of Sweden debates and conflicts. The study also covers formal changes that have been introduced to the office of archbishop. The concepts of fields, capital and habitus are used to analyse the patterns and structures of the office during the decades studied. The social position of the archbishop became stronger during the period while the formal position became weaker. The archbishop of Uppsala is since the Reformation the foremost representative and spokesperson of the Church of Sweden.
- Published
- 2014
27. 'Så låt mig förbli en främling' - mångkultur och mångspråkighet i den ortodoxt kristna diasporan
- Author
-
Bodin, Helena and Bodin, Helena
- Abstract
Tre frågeställningar kring mångkultur och identitet inom de ortodoxa kyrkorna i Sverige tas upp: frågor om ekumenikens roll, mångspråkighets. och översättningsfrågor, samt frågor som har med identitet och relation till olika nationella sammanhang att göra. Livet i diasporan kan också förstås som en förebild för det som är en kristen identitet.
- Published
- 2014
28. Millainen ihminen pelastuu? Uskon ja tekojen suhde Lutherin pelastuskäsityksessä.
- Author
-
Helsingin yliopisto, Teologinen tiedekunta, Teologinen tiedekunta, University of Helsinki, Faculty of Theology, Faculty of Theology, Helsingfors universitet, Teologiska fakulteten, Teologiska fakulteten, Vartiala, Ida, Helsingin yliopisto, Teologinen tiedekunta, Teologinen tiedekunta, University of Helsinki, Faculty of Theology, Faculty of Theology, Helsingfors universitet, Teologiska fakulteten, Teologiska fakulteten, and Vartiala, Ida
- Abstract
Sola fide -periaate on korostunut Lutherin teologiassa näihin päiviin asti. Uskon merkityksen korostaminen johtuu osittain ehkä siitä, että Luther itse halusi tehdä pesäeron vallitsevaan roomalais-katolisessa kirkossa vallitsevaan skolastiseen oppiin, jonka mukaan ihminen voisi omilla teoillaan vaikuttaa omaan pelastumiseensa. Uskon ja sola fide -periaatteen merkitystä väheksymättä voidaan kuitenkin sanoa, että myös teot ovat osa Lutherin käsitystä pelastuksesta. Tutkielmassani selvitän uskon ja tekojen suhdetta Lutherin pelastuskäsityksessä ja lähestyn aihetta kysymällä otsikon mukaisesti millainen ihminen pelastuu. Käytän päälähteinäni kahta Kirkkopostillan kolmannesta osasta löytyvää saarnaa, joiden evankeliumitekstit lopun ajoista. Sivulähteinä käytän muuta Lutherin omaa tuotantoa. Tutkielman metodi on systemaattinen analyysi. Lähtökohtana Lutherin pelastuskäsitykselle voi pitää sitä, että ”kristitty” pelastuu. Lutherin käsitys kristitystä on kuitenkin monitahoinen. Hän jakaa ihmiset kristittyihin ja ei-kristittyihin, joista ei-kristittyjen kohtalo on tuomio jo maanpäällisessä elämässä. Ei-kristittyjä ovat esimerkiksi pakanat, muiden uskontojen edustajat sekä evankeliumin vastustajat. Kristityt Luther jakaa kahteen osaan: oikeisiin ja vääriin kristittyihin. Väärät kristityt, eli ulkokultailijat Luther jakaa edelleen kahteen osaan: laiskoihin ja ylpeilijöihin. Molemmat halveksuvat omalla tavallaan Kristuksen sovitustyötä ja armoa, eivätkä kykene nöyrtymään Jumalan edessä. Lutheria voikin tulkita siten, että usko on Kristukseen hallintaan antautumista. Kuitenkin sekä oikeat että väärät kristityt ovat taivaan valtakunnassa. Taivaan valtakunta on hengellinen, evankeliumin toteutumiseen ja Jumalan rakkauteen perustuva, valtakunta maan päällä. Lutherin valtakuntaoppi tulee erottaa hänen regimentti- ja kirkko-opistaan, sillä vaikka taivaan valtakunta onkin kristittyjen yhteisö, se on myös täysin riippumaton mistään ajallisista määreistä. Taivaan valtakuntaa voidaan pit
- Published
- 2014
29. LIMASTA NIAGRAN KAUTTA PORVOOSEEN Apostolisuuden käsitteen monimuotoisuus anglikaanisen ja luterilaisen kirkon ykseysneuvotteluissa
- Author
-
Helsingin yliopisto, Teologinen tiedekunta, Teologinen tiedekunta, University of Helsinki, Faculty of Theology, Faculty of Theology, Helsingfors universitet, Teologiska fakulteten, Teologiska fakulteten, Lavanti, Erkki, Helsingin yliopisto, Teologinen tiedekunta, Teologinen tiedekunta, University of Helsinki, Faculty of Theology, Faculty of Theology, Helsingfors universitet, Teologiska fakulteten, Teologiska fakulteten, and Lavanti, Erkki
- Abstract
Kristillisen Kirkon hajaannus eri kirkkoihin on Raamatun mukaan väärin. Kirkkojen Maailmanneuvosto on pyrkinyt löytämään koko olemassa olonsa ajan ykseyttä eri kirkkokuntien välille. Yhtenä tällaisena suurena saavutuksena on Limassa vuonna 1982 hyväksytty asiakirja (BEM-dokumentti). BEM-dokumentti saavutti eri kirkkojen parissa erittäin suuren huomion. Vaikka anglikaanisella ja luterilaisella kirkkoperheillä on ollut aina läheinen yhteys, ei virkojen suhteen ole löytynyt ennen BEM-dokumentin laatimista yhteistä näkemystä. Englannin kirkolla ja Pohjoismaiden luterilaisille kirkoilla on ollut 1900-luvulla sopimuksia kasteesta ja ehtoollisyhteydestä, mutta sopimukset ovat olleet suppeita vailla laajempia teologisia perusteluita. Suurin erottava kysymys on ollut virkateologia. Anglikaanit ovat aina painottaneet historiallisen piispuuden merkitystä, kun luterilaiset ovat puhuneet sanasta ja sakramenteista. Apostolisuuden käsitteen laajentaminen BEM-dokumentin mukaisesti mahdollisti vuonna 1987 Niagarassa pidetyn neuvottelun, jossa saatiin laadittua yhteinen näkemys apostolisesta seuraannosta ja kaitsennan virasta tätä toteuttamassa kummassakin kirkossa. Välittömästi Niagaran raportin julkistamisen jälkeen alkoivat Britannian ja Irlannin anglikaaniset kirkot ja Pohjoismaiden ja Baltian luterilaiset kirkot konsultaatiot lähemmästä ykseydestä Näiden neuvotteluiden tuloksena syntyi Porvoon yhteinen julkilausuma. Siinä sopimusosapuolet hyväksyvät toistensa kasteen päteväksi, sallivat ehtoollisvierailut ja virkojen vaihdon kirkkojen välillä. Julkilausuma on merkittävin Suomen evankelisluterilaisen kirkon kannalta hyväksytty ekumeeninen asiakirja. Pro gradu -työssäni keskityn apostolisuuden käsitteeseen. Vaikka yleensä kaikki kristilliset kirkot yhtyvä Nikean uskontunnustukseen, ei apostolinen traditio tarkoita kaikkialla samaa. Käytän lähteinä kolmea eri asiakirjaa (BEM-dokumentti, The Niagara Report ja Porvoon yhteinen julkilausuma). Tarkastelen niiden välisiä yhteyksiä ja la
- Published
- 2014
30. Helluntailainen näkökulma kristityksi tulemiseen. Helluntailiikkeen ja katolisen kirkon kansainvälisen ekumeenisen dialogin viides neuvottelukierros 1998–2006
- Author
-
Helsingin yliopisto, Teologinen tiedekunta, Teologinen tiedekunta, University of Helsinki, Faculty of Theology, Faculty of Theology, Helsingfors universitet, Teologiska fakulteten, Teologiska fakulteten, Urvas, Sanna, Helsingin yliopisto, Teologinen tiedekunta, Teologinen tiedekunta, University of Helsinki, Faculty of Theology, Faculty of Theology, Helsingfors universitet, Teologiska fakulteten, Teologiska fakulteten, and Urvas, Sanna
- Abstract
Tämän tutkimuksen tavoitteena on tarkastella helluntailaista näkökulmaa kristityksi tulemiseen helluntailiikkeen ja katolisen kirkon (HE – KK) välisten neuvotteluiden viidennellä kierroksella esiteltyjen helluntailaisten osanottajien esitelmien pohjalta sekä vertailla niitä dialogin neuvotteluiden loppuraporttien tekstien kanssa. Tutkimuksen sisältöön kuuluu sekä valtaosaltaan julkaisemattomien tekstien esittely sekä huomioiden teko HE – KK dialogiin osallistuneiden helluntailaisten tavasta kirjoittaa teologiaa sekä väittämien että niiden argumentoinnin kautta. Havainnointi on rajattu erityisesti seuraavien kahden tekijän tarkasteluun. 1. Kokemuksellisuuden asema teologisena painotuksena 2. Suhde oppiin ja opillisuuteen Tutkimuksen taustana on esitelty helluntailaisuuden historiasta seikkoja, jotka ovat vaikuttaneet liikkeen ekumeenisiin suhteisiin sekä näiden kehitykseen. Tämän lisäksi tarkastelen näiden kahden hyvin erilaisen kirkkokunnan välistä dialogia sekä neuvotteluiden että dokumenttien luonteen näkökulmasta. Sekä dialogiprosessissa itsessään että dokumenttien luonteessa on nähtävissä yhtäältä osapuolten erilainen kirkollinen traditiopohja ja toisaalta ne pyrkimykset ja odotukset, joita osapuolilla on käynnissä olevaa dialogia kohtaan. HE – KK dialogin viidennen kierroksen otsikko käsittelee kristityksi tulemista. Jokaisen neuvottelutapaamisen otsikko käsittelee eri näkökulmaa tai osa-aluetta siitä prosessista, jonka ihminen käy läpi kasvaessaan kohti seurakunnan täysivaltaista ja aktiivista jäsenyyttä. HE – KK dialogin viidennen kierroksen helluntairyhmän kirjoittajina ovat toimineet seuraavat henkilöt. Listassa on myös mainittuna myös esitelmän otsikko sekä tapaamisajankohta. 1. Ronald Kydd: Kristityn initiaatio ja Pyhän Hengen kaste, helluntailainen näkökulma, (1998) 2. Thomas D. Pratt: Helluntailainen näkökulma uskoon ja kristityn initiaatioon, (1999) 3. Harold Hunter: Usko ja kristityn initiaatio: Patristinen kirjallisuus, helluntailainen näkökulma, (19
- Published
- 2014
31. Renewal and Unity – opposites or partners : An issue highlighted by the ecumenical development in Uddevalla 1975-2000
- Author
-
Olsson, Arne
- Subjects
fredsmäklare ,ireniker ,makt ,försoning ,split ,liminal ,ecclesiology ,förnyelserörelse ,ekumenik ,ecklesiologi ,broker ,irenic ,power ,renewal movement ,karismatisk ,splittring ,reconciliation ,mäklare ,enhet ,socialt kapital ,ecumenism ,koinonia ,charismatic ,unity - Abstract
1900-talets sista fyra decennier innebar stora förändringar för kyrkorna i såväl globalt som lokalt perspektiv. Två rörelser inom kristenheten spelade stor roll för utvecklingen: den ekumeniska rörelsen och den karismatiska rörelsen. Mötet mellan de etablerade kyrkorna och framför allt den karismatiska förnyelserörelsen var inte enkelt. Tonläget mellan dem var tidvis högt. Under 1980- och 90-talen skadades relationer mellan både människor och organisationer vid sådana möten. Förutom personlig och kollektiv sorg har detta inneburit en dränering av resurser. Denna studies syfte är att utifrån ett ecklesiologiskt perspektiv undersöka vad som sker i mötet mellan en förnyelserörelse och kyrkorna i en lokal ekumenisk kontext, samt under vilka förutsättningar mötet leder till enhet eller splittring. De aktörer som studien intresserar sig för är (1) förnyelserörelsen med dess företrädare, (2) församlingarna med dess ämbetsbärare, samt (3) samfundsledningar och -ledare på stifts-, distrikts- och nationell nivå. I studien söks mönster i deras handlande, samt vilka konsekvenser dessa får för mötet mellan förnyelserörelsen och de etablerade kyrkorna på orten. Aktörernas förmåga att bedriva ett aktivt försoningsarbete förefaller vara en viktig faktor när det gäller sambandet mellan förnyelserörelser, splittring och enhet. Ett delsyfte är därför också att undersöka förutsättningarna för och förekomsten av försoningsprocesser, samt vilken metodik som använts. Studien görs utifrån ett lokalt ekumeniskt perspektiv på förnyelserörelsens möte med kyrkan. Explicit undersöks den ekumeniska utvecklingen i Uddevalla i mötet med främst den karismatiska förnyelserörelsen under tidsperioden 1975-2000. During the last four decades of the 1900’s, the churches in Sweden faced major changes, both from a national and a local perspective. Two movements within Christianity played a major role in this development: the ecumenical movement and the charismatic movement. The encounters between the established churches and, in particular, the charismatic renewal movement was, however, not always friction-free. At times, they were quite belligerent. As a result, many relations between people and organisations were damaged, during the 80’s and 90’s. In addition to personal and collective grief, this implied a significant drain of resources. The aim of this study is to examine, from an ecclesiological perspective, what happens in the encounter between a renewal movement and churches in a local ecumenical context, and to highlight under what conditions these meetings lead to unity and division, respectively. The actors of interest to this study are (1) the renewal movement with its upholders, (2) the churches, with its ministers, and (3) leaders at district and national levels. The aim is to find patterns in their behaviour, as well as the consequences of these for the encounters between the renewal movement and the established churches in the area. The participants' ability to engage in active reconciliation appears to be an important factor, determining the direction of the correlation between renewal movements in relation to division and unity. A part of the aim is therefore also to examine the conditions and the occurrence of reconciliation processes, as well as the methodology used. The study is made from a local ecumenical perspective on the meeting between the renewal movement and the church. More specifically, the ecumenical development in Uddevalla, during its meeting with the charismatic renewal movement the years 1975-2000, is examined.
- Published
- 2013
32. Augustine of Hippo and Martin Luther on Original Sin and Justification of the Sinner
- Author
-
Jairzinho Lopes Pereira, University of Helsinki, Faculty of Theology, Systematic Theology, Helsingin yliopisto, teologinen tiedekunta, Helsingfors universitet, teologiska fakulteten, and af Hällström, Gunnar
- Subjects
ecumenics ,ekumenik ,16. Peace & justice ,ekumeniikka - Abstract
This study analyses the relationship between Augustine and Luther in their understandings of the doctrine of Original Sin and the justification of sinners, taking as its main source Augustine's writings addressed against Julian of Aeclanum as well as Luther's Lectures on Romans. I argue that the radical anthropological and soteriological insights with which Augustine opposed the theologians associated with fifth century Pelagianism are the key for understanding the early stages of Luther's call for Reformation of the doctrine of the Catholic Church regarding Original Sin and justification. The study commences with a preliminary discussion on the terminology linked with Augustine's definition of sin. I claim that the Augustinian concept of sin was defined in intimate connection with a concept he inherited from his contact with neo-Platonism the concept of order. Sin is disorder. Original Sin was an expression of disorder which implanted disorder in the very core of human nature. This was a line of thought that Luther fully endorsed. The young Luther's doctrine of Original Sin, I point out, is essentially Augustinian. Although Augustine did not invent the doctrine of Original Sin, he certainly brought a new way of understanding the implications of the Adamic Fall in the human-divine relationship and in the salvation of human beings. I explain that whether Augustine first outlined his radical approach to salvation through the gracious mercy of God and only then developed his theological formulation of Original Sin (or came to it in the reverse order) may be open to dispute. What is certain is that the way Augustine approached the gravity of Original Sin is in harmony with the way he approached the issue of justification of the sinner and the salvation process as a whole. One of the main theses maintained in this study is that the way Augustine approached human beings and their salvation put him on a collision course with the very tradition of the Church Fathers he so eagerly claims to defend. Augustine's understanding of human salvation, I explain, constitutes a break with the patristic tradition precisely because he took the notion of a general condemnation in Adam to radical consequences. After some hesitations in the initial years of his literary career, Augustine broke with the line of thought according to which humans start their salvation by turning to God and God then accomplish their salvation. This turning point was crystallized in two major works authored by the Church Father, Ad Simplicianum and Confessiones. In these two works Augustine unequivocally claims that the very first step one takes towards God is itself a divine gift. The very will to believe is God's grace. This assessment constituted a break with the traditional view of the Fathers on the issue of salvation. It is precisely this crucial detail that explains Luther's reliance upon Augustine. Luther's doctrine of justification by faith alone was essentially a deliberate attempt to recover the old Augustinian claim according to which both the beginnings and the accomplishment of the salvation process belong to God and only to God. This is a crucial point because in this assessment lies the main reason why Luther preferred Augustine to any other Church Father. It was based on this Augustinian defense of the radical gratuity of the salvation process that Luther relied to oppose the Nominalist axiom of facere quod in se est Deus non denegat gratiam. The teaching of the Fathers according to which human beings start and God accomplishes the process of salvation may have seemed to Luther dangerously close to the teaching of the recentiores doctores he so vehemently opposed. I show my opposition towards the trend within modern Lutheran scholarship to argue that the young Luther's doctrine of justification found its inspiration elsewhere, not in Augustine's anti-Pelagian writings. Against the common argument that while Augustine taught justification by grace and by love, Luther taught justification by faith alone, I argue that such a claim is not consistent with the evidence in the sources by showing significant affinities between Augustine and Luther's positions. Augustine, some scholars argue, never conceived justification as fides Christi, but rather as a transformation of the human will or disposition for God's commands. A closer look into the two theologians' understandings of justification would suggest otherwise. Augustine taught justification by grace as well as justification as fides Christi. Luther taught justification by faith, justification as a declaration of righteousness on account of the fides Christi, but his doctrine of justification went beyond a mere declaration of righteousness. For both Augustine and Luther, justification starts with the bestowal of the grace of faith and keeps manifesting itself through moral progress throughout the entire earthly life of the justified sinner. I also try to shed some light upon the old discussion regarding Augustine's reading of Gal. 5:6. I argue that this passage was used by Augustine with no other purpose than to characterise the genuine Christian faith, the justifying faith. Augustine's reading of Gal. 5:6 does not collide with Luther's doctrine of justification by faith. The essence of Augustine's doctrine of justification states that humans are justified through or by the grace of faith (gratia fidei). Faith is not acquired by any merit, so it is a grace, that is, freely given. Justification is entirely God's doing since it begins once one is bestowed with the grace of faith and proceeds, impelled by the grace of perseverance (which is deep down what Augustine called gratia cooperativa, a reality not absent in Luther's understanding of the justification process). The Augustinian notion of grace is a very comprehensive one. Grace assumes many forms. Among its main expressions, according to Augustine, are the gifts of faith, hope and love. Luther did not deviate from this path. Perhaps there is only a slight difference in emphasis. Augustine elected love as the great distinctive characteristic of justifying faith, while Luther selected humility. For both theologians, however, faith is the only source of justification. This faith would obviously be useless without love, hope and humility. After all, without these ingredients it would not be the justifying faith. Not available
- Published
- 2012
33. Augustine and the functions of concupiscence
- Author
-
Timo Nisula, University of Helsinki, Faculty of Theology, Systematic Theology, Helsingin yliopisto, teologinen tiedekunta, Helsingfors universitet, teologiska fakulteten, Lössl, Josef, Saarinen, Risto, and Juntunen, Sammeli
- Subjects
060303 religions & theology ,ecumenics ,060302 philosophy ,06 humanities and the arts ,ekumenik ,0603 philosophy, ethics and religion ,16. Peace & justice ,ekumeniikka - Abstract
This study analyses Augustine s concept of concupiscentia, or evil desire (together with two cognate terms, libido and cupiditas) in the context of his entire oeuvre. By the aid of systematic analysis, the concept and its development is explored in four distinct ways. It is claimed that Augustine used the concept of concupiscentia for several theological purposes, and the task of the study is to represent these distinct functions, and their connections to Augustine s general theological and philosophical convictions. The study opens with a survey on terminology. A general overview of the occurrences of the negatively connoted words for desire in Latin literature precedes a corresponding examination of Augustine s own works. In this introductory chapter it is shown that, despite certain preferences in the uses of the words, a sufficient degree of synonymy reigns so as to allow an analysis of the concept without tightly discriminating between the terms. The theological functions of concupiscentia with its distinct contexts are analysed in separate chapters. The function of concupiscentia as a divine punishment is explored first (Ch 3). It is seen how Augustine links together concupiscentia and ideas about divine justice, and finally suggests that in the inordinate, psychologically experienced sexual desire, the original theological disobedience of Adam and Eve can be perceived. Augustine was criticized for this solution already in his own times, and the analysis of the function of concupiscentia as a divine punishment ends in a discussion on the critical response of punitive concupiscentia by Julian of Aeclanum. Augustine also attached to concupiscentia another central theological function by viewing evil desire as an inward originating cause for all external evil actions. In the study, this function is analysed by surveying two formally distinct images of evil desire, i.e. as the root (radix) of all evil, and as a threefold (triplex) matrix of evil actions (Ch 4). Both of these images were based on a single verse of the Bible (1 Jn 2, 16 and 1 Tim 6, 10). This function of concupiscentia was formed both parallel to, and in answer to, Manichaean insights into concupiscentia. Being familiar with the traditional philosophical discussions on the nature and therapy of emotions, Augustine situated concupiscentia also into this context. It is acknowledged that these philosophical traditions had an obvious impact into his way of explaining psychological processes in connection with concupiscentia. Not only did Augustine implicitly receive and exploit these traditions, but he also explicitly moulded and criticized them in connection with concupiscentia. Eventually, Augustine conceives the philosophical traditions of emotions as partly useful but also partly inadequate to deal with concupiscentia (Ch 5). The role of concupiscentia in connection to divine grace and Christian renewal is analysed in the final chapter of the study. Augustine s gradual development in internalizing the effects of concupiscentia also into the life of a baptized Christian are elucidated, as are the strong limitations and mitigations Augustine makes to the concept when attaching it into the life under grace (sub gratia). A crucial part in the development of this function is played by Augustine s changing interpretation of Rom 7, and the way concupiscentia appears in Augustine s readings of this text is therefore also analysed. As a result of the analysis of these four distinct functions and contexts of concupiscentia, it is concluded that Augustine s concept of concupiscentia is fairly tightly and coherently connected to his views of central theological importance. Especially the functions of concupiscentia as a punishment and the function of concupiscentia in Christian renewal were both tightly interwoven into Augustine s view of God s being and God s grace. The study shows the importance of reading Augustine s discussions on evil desire with a constant awareness of their role in their larger context, that is, of their function in each situation. The study warns against too simplistic and unifying readings of Augustine s concupiscentia, emphasizing the need to acknowledge both the necessitating, sinful aspects of concupiscentia, and the domesticated features of concupiscentia during Christian renewal. Augustinuksen (354-430) pahan himon käsite (concupiscentia, cupiditas, libido) on kiistanalainen ja kysymyksiä herättävä. Eivätkö kaikki halut ole moraalisesti oikeita? Ovatko pahat himot ja taipumukset sinänsä syntiä vai ovatko ne moraalisesti vastuunalaisia vasta, kun ne synnyttävät toimintaa? Voiko kristitty vastustaa pahoja haluja paremmin kuin ei-kristitty? Tutkimus selvittää, mitä erilaisia teologisia käyttötarkoituksia eli funktioita pahan himon käsitteellä on Augustinuksen ajattelussa. Tutkimus analysoi systemaattisen teksti- ja käsiteanalyysin avulla koko Augustinuksen tuotantoa: painopiste on pahan halun käsitteen kannalta keskeisissä teoksissa. Tutkimus osoittaa ensinnäkin, miten Augustinus kehittää tuotannossaan ajatusta pahasta halusta jumalallisena rangaistuksena. Irrationaaliset seksuaaliset halut ovat eräänlainen jälkikuva ihmisen jumalasuhteen rikkoutumisesta. Vioittuneen seksuaalisen halun käsite liittyy tiiviisti Augustinuksen keskeiseen teologiseen käsitearkkitehtuuriin synnistä, oikeudenmukaisuudesta ja Jumalan olemuksesta. Toinen keskeinen pahan halun funktio on sen käyttö yksittäisten pahojen tekojen perimmäisenä selitteenä. Augustinus käyttää tässä yhteydessä kielikuvaa pahasta himosta kaiken moraalisen pahan juurena. Augustinuksen ajan manikealaiset tekstit käyttivät samaa kuvaa, mutta Augustinukselle pahan halun juuri ei olekaan ensisijaisesti seksuaalista himoa vaan jumalanvastaista aistien, turhan tiedon ja itseriittoisuuden tavoittelua. Tutkimus kuvaa myös, miten Augustinus käytti antiikin filosofisen tradition tunneteorioita apologeettisiin tarkoitusperiin. Varhaisessa tuotannossaan Augustinus kumoaa manikealaisia psykologisia väitteitä perinteisillä filosofisilla tunneteorioilla. Myöhemmin Augustinus kritisoi näitä tunneteorioita tehottomuudesta ja käyttää tätä kritiikkiä tukemaan omaa kristillistä antropologiaansa. Augustinuksen myöhemmässä tuotannossa keskeisin pahan himon funktio on sen asema armo-opin apukäsitteenä. Hahmotellessaan pahan halun vaikutuksia kastetussa kristityssä Augustinus rajaa ja supistaa niitä merkittävästi. Armon vaikutukset näkyvät kristityn tahdossa niin, että pahan halun tuottamia kiusauksia on mahdollista vastustaa. Tutkimuksessa kuvatut pahan halun eri funktiot paljastavat, että käsite on Augustinuksen ajattelussa moniulotteinen ja suunniteltu vastaamaan erilaisiin kysymyksiin. Se kiinnittyy tiiviisti keskeisiin suuriin teologisiin teemoihin luomisesta, synnistä ja armosta. Augustinuksen pahan himon käsitteellä on pitkä vaikutushistoria: tutkimus osoittaa, että jälkivaikutus ei ole ansaitsematon.
- Published
- 2011
34. En ny jublande sång? : En studie av det ekumeniska arbetet i samband med 1986 års revision av Den svenska psalmboken
- Author
-
Gruvebäck, Erik
- Subjects
Kyrkovetenskap ,Ekumenik ,Svenska kyrkan ,Svensk frikyrklighet ,1969 års psalmkommitté ,Sampsalm ,Den svenska psalmboken ,Church studies - Abstract
Arbetet beskriver och analyserar processerna bakom tillkomsten av den ekumeniska baspsalmboken anno 1986. Resultatet bygger till största delen på tre huvudkällor: kyrkomötesprotokoll, tidningsartiklar och arbetsgruppen Sampsalms samlade arkiv.
- Published
- 2011
35. Förnyelse och enhet. Motsatspar eller partners? : En frågeställning belyst av den ekumeniska utvecklingen i Uddevalla 1975-2000
- Author
-
Olsson, Arne and Olsson, Arne
- Abstract
1900-talets sista fyra decennier innebar stora förändringar för kyrkorna i såväl globalt som lokalt perspektiv. Två rörelser inom kristenheten spelade stor roll för utvecklingen: den ekumeniska rörelsen och den karismatiska rörelsen. Mötet mellan de etablerade kyrkorna och framför allt den karismatiska förnyelserörelsen var inte enkelt. Tonläget mellan dem var tidvis högt. Under 1980- och 90-talen skadades relationer mellan både människor och organisationer vid sådana möten. Förutom personlig och kollektiv sorg har detta inneburit en dränering av resurser. Denna studies syfte är att utifrån ett ecklesiologiskt perspektiv undersöka vad som sker i mötet mellan en förnyelserörelse och kyrkorna i en lokal ekumenisk kontext, samt under vilka förutsättningar mötet leder till enhet eller splittring. De aktörer som studien intresserar sig för är (1) förnyelserörelsen med dess företrädare, (2) församlingarna med dess ämbetsbärare, samt (3) samfundsledningar och -ledare på stifts-, distrikts- och nationell nivå. I studien söks mönster i deras handlande, samt vilka konsekvenser dessa får för mötet mellan förnyelserörelsen och de etablerade kyrkorna på orten. Aktörernas förmåga att bedriva ett aktivt försoningsarbete förefaller vara en viktig faktor när det gäller sambandet mellan förnyelserörelser, splittring och enhet. Ett delsyfte är därför också att undersöka förutsättningarna för och förekomsten av försoningsprocesser, samt vilken metodik som använts. Studien görs utifrån ett lokalt ekumeniskt perspektiv på förnyelserörelsens möte med kyrkan. Explicit undersöks den ekumeniska utvecklingen i Uddevalla i mötet med främst den karismatiska förnyelserörelsen under tidsperioden 1975-2000., During the last four decades of the 1900’s, the churches in Sweden faced major changes, both from a national and a local perspective. Two movements within Christianity played a major role in this development: the ecumenical movement and the charismatic movement. The encounters between the established churches and, in particular, the charismatic renewal movement was, however, not always friction-free. At times, they were quite belligerent. As a result, many relations between people and organisations were damaged, during the 80’s and 90’s. In addition to personal and collective grief, this implied a significant drain of resources. The aim of this study is to examine, from an ecclesiological perspective, what happens in the encounter between a renewal movement and churches in a local ecumenical context, and to highlight under what conditions these meetings lead to unity and division, respectively. The actors of interest to this study are (1) the renewal movement with its upholders, (2) the churches, with its ministers, and (3) leaders at district and national levels. The aim is to find patterns in their behaviour, as well as the consequences of these for the encounters between the renewal movement and the established churches in the area. The participants' ability to engage in active reconciliation appears to be an important factor, determining the direction of the correlation between renewal movements in relation to division and unity. A part of the aim is therefore also to examine the conditions and the occurrence of reconciliation processes, as well as the methodology used. The study is made from a local ecumenical perspective on the meeting between the renewal movement and the church. More specifically, the ecumenical development in Uddevalla, during its meeting with the charismatic renewal movement the years 1975-2000, is examined.
- Published
- 2013
36. Fridens och kärlekens ord : Nathan Söderbloms gestaltning av ärkebiskopsämbetet 1914- 1931
- Author
-
Hansson, Klas
- Subjects
ecumenism ,biskopsämbete ,ekumenik ,Söderblom ,episcopacy - Abstract
Nathan Söderblom, Swedish archbishop 1914 - 1931, understands his role as bishop from an integrated theological conception that episcopacy is a gift to the church and the apostolic succession a heritage of utmost value. Episcopacy is an important tool to make the churches come together. in his work for peace during the Great War it was through his position without any power that he could approach the politicians. His calling was not only for Sweden; he had a responsibility for the whole world. In the Ecumenical Cope for the 1925 Stockholm meeting Söderblom expressed his views on the importance of the Uppsala see. His duty was to speek words of peace and love to the Church, the Swedish society and to the world.
- Published
- 2010
37. Att gå över gränsen : Om kristna församlingars inställning till interreligiöst samarbete i det sociala arbetet
- Author
-
Ander, Louise and Carlsson, Evelin
- Subjects
ekumenik ,Kristna församlingar ,muslimska församlingar ,interreligiöst samarbete - Abstract
Ekumenik, dvs. kyrkliga enhetssträvanden, är en väletablerad företeelse inom kristna kretsar i Sverige. Religionsmöten relateras ofta till konfliktsituationer, men religionsdialog har också uppmärksammats som ett sätt att främja samexistens och öka förståelsen mellan olika religiösa grupper. Omtanke, medlidande och välgörenhet har en central plats inom alla världsreligionerna. Kan då det sociala arbetet vara en arena för religionsöverskridande samarbete? I studien fokuseras lokala kristna församlingars inställning till interreligiöst samarbete kring socialt arbete. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med rep-resentanter från Svenska kyrkan, Katolska kyrkan, Pingstkyrkan och Frälsningsarmén. Resultatet pekar på skillnader mellan å ena sidan Svenska kyrkan och Katolska kyrkan och å andra sidan Pingstkyrkan och Frälsningsarmén. De förstnämnda har en positivare inställning till samarbete över religionsgränser och ett mångreligiöst samhälle. Fri-kyrkorna har en mer reserverad hållning till ett religionsöverskridande samarbete och tenderar att fokusera mer på svårigheter än på möjligheter i interreligiös samverkan. Det framkommer även att inriktningen på församlingarnas sociala arbete påverkas mycket av personliga initiativ och möjligheten till interreligiöst samarbete är följaktligen beroende av enskilda personers intresse i frågan.
- Published
- 2009
38. Re-Openinig of The Holy Theological School of Halki
- Author
-
Yalçın, Emrullah and Yalçın, Emrullah
- Subjects
Greece ,Patrikhane ,Patriarchate ,Ekümenik ,Yunanistan ,Halki ,Ecumenical ,Heybeliada ,EU ,ABD ,USA ,AB - Abstract
Ortodokslar arasında teolojik konular, kurallar ve ibadet şekli açısından birlik sağlamak amacıyla 1 Ekim 1844'te Patrikhaneye bağlı olarak hizmete açılan Heybeliada Ruhban Okulu, Osmanlı İmparatorluğu ve Türkiye Cumhuriyeti dönemlerinde Fener Rum Patrikhanesinin, diğer bağlı metropolitlikler ve kiliselerin din adamı ihtiyacını karşılamıştır. 1971 yılında özel üniversitelere "devlet denetiminde olma" şartını getiren Anayasa Mahkemesinin kararına uymak istemeyen Patrikhane, Heybeliada Ruhban Okulu'nun Teoloji Bölümünü kapatmayı tercih ederek, 1971-1972 öğretim yılından itibaren Heybeliada Özel Rum Erkek Lisesi olarak faaliyetlerini sürdürmüştür. Devlet, düzenleyici kurum olma vasfından hareketle eğitim öğretim faaliyetlerinin devlet gözetiminde ve denetiminde yapılmasına karar vermiştir. Devlet denetiminin Patrikhane tarafından kabul edilmemesi nedeniyle, Heybeliada Ruhban Okulu şimdiye kadar açılamamıştır. Patrikhane aslında, kendisine has bir ayrıcalık talep ederek okulun kendi denetiminde, yabancı öğrenci ve öğretmen kabul edecek şekilde yeniden açılmasını istemektedir. Patrikhanenin Ekümeniklik iddialarıyla da örtüşen bu istek, Türkiye Cumhuriyeti yasalarına olduğu gibi Lozan Antlaşması 'nin ruhuna ve uluslararası diğer sözleşmelere aykırı bir imtiyaz talebi niteliğindedir. Türkiye, Ruhban Okulu konusunda laiklik, eşitlik ve Lozan'da belirtilen "karşılıklılık" ilkesi ve Türkiye Cumhuriyeti kanunları çerçevesinde hareket etmektedir. Heybeliada Ruhban Okulu 'nun yeniden açılması meselesi, Patrikhanenin girişimleri nedeniyle Türkiye'nin iç meselesi olmaktan çıkarak uluslararası alanda tartışılmaya başlanmış ve Türkiye üzerine çok boyutlu baskılara dönüşmüştür. Özellikle Türkiye'nin AB'ye giriş sürecinde, AB kriterleri olarak dayatılan Heybeliada Ruhban Okulu'nun açılmasına müsaade edilmesi durumunda, diğer dinî okulların açılmasına da örnek teşkil edeceği, bu durumun laik Türkiye açısından sonradan çözülemeyecek bir çok sorunu beraberinde getireceği muhakkaktır. Bu nedenle; çözüm arayışlarında tarihî gerçeklerin göz ardı edilmemesi gerekmektedir. The Holy Theological School of Halki, established on October 1, 1844, due to generate unity among the Orthodox population on theological issues, regulations and practices of the creed had been contructed as a facility of the Patriarchate, serviced for Greek Patriarchate of the Phanar by training and instructing clergy to the affiliated metropolitans and churches. The restrictive clause amended by the Supreme Court on 1971 obliging ali the private universities to be "monitored and controlled by the State" disavowed by the Patriarchate, and preferred to close down the Department of Theology, as of 1971- 1972 academic year, began to operate as Private High School of Halki for Boy s. State, characteristically as a regulative institution, devised to monitor and control the educational activities. As the clause amended the state control över schools had been displeased the Patriarchate, the Holy Theological School of Halki has not been resumed since today. Patriarchate, exclusively for the Theological School, demanded a sui generis privilidge through performing self-determination of the intramural activities and enrolling international students, instructors and scholars to the Theological School. Such demand overlapping with the ecumenical allegations of the Patriarchate, has an contradicting nature to the essence of Lausanne Treaty and other international conventions as vvell as Turkish codes of law by demanding privilidge. On the issues concerning the Theological School of Halki, Turkey has been acting by considering the secularity, egality and the principle of "correspondence" as stated in Lausanne Treaty and within the framework of Turkish Republic Codes of Law. The issue of re-opening Theological School as an international matter rather than a state matter, with the propaganda of the Patriarchate resulted as multi-dimensional sanctioning on Turkey, and instigated an international debate generadng a matter vvell beyond the domestic affair of the state. Principally, on the brink of joining to the European Union, any attempt to re-open the Theological School could set an example leading to resume other religious schools, will provoke many issues within Turkey and most likely diffıcult for the secular statehood to tackle with. Therefore; the historical facts should not be overshadowed while searching for possible solutions.
- Published
- 2008
39. Liv och död i jordteologi - ekumeniskt uttalande av brasilianska biskopar och pastorer
- Author
-
Nyberg, Amanda and Nyberg, Amanda
- Abstract
During the past decades, there has been a struggle for land reform in Brazil among poor farmers and rural workers. The Catholic Church, along with some other churches, has been part of this, through the "Commissao Pastoral da Terra" and the base communities linked to the liberation theology movement. The political and theological context has changed in many ways since the emersion of liberation theology in the late 1960s. Over the years the churches separately have published various documents addressing the issue of land and in 2006 bishops and pastors from four churches (Catholic, Anglican, Lutheran and Methodist) signed and ecumenical document called "Os pobres possuirao a terra" (The Poor Will Own the Land). This thesis aims to study the theology of that document, focused on how the concepts of life and death are used in its argumentation. A system-immanent analysis is used, in which some of its closest context is also taken into account. Life and death are very central to the theology developed in "Os pobres possuirao a terra". The dualism of the God of Life, Creator and Lord of the lands, on the one hand, and the poor people suffering from problems caused by greed and the so-called idolatry of the market - that is, sin and death - on the other, serve as the main basis for the theology. The purpose of the church is to interpret the society and address the needs so that the poor and all creation may have life in abundance. There are several similarities with liberation theology, as well as with some leftish ideas, though it is not mentioned, but rather more traditional theological authorities. The bishops find new liberalism and industrial agriculture the biggest problems facing the countryside of today´s Brazil.
- Published
- 2012
40. Svenskhet, katolicism och europeisk integration : Katolska kyrkan i Sverige efter 1945
- Author
-
Werner, Yvonne Maria
- Subjects
History of Religions ,Europeisk integration ,History ,Ekumenik ,Svenskhet ,Europadomstolen ,Katolicism ,Politisk katolicism - Abstract
The position of the Catholic Church in Sweden has radically changed in the last forty years. At the beginning of the 1960s, Catholicism was commonly regarded as a threat to Swedish cultural identity, not least among members of the ruling Social-Democratic Party. Today, the Catholic Church is an accepted part of Swedish society. In my article, I discuss this process ofchange and its impact on Swedish attitudes towards European integration from 1945 up to the present time. Special attention is paid to ecumenical relations, the Swedish Catholic Church’s engagement in European Catholic co-operation, and its relationship with the Swedish State. A hypothesis is that the integration of the local Catholic Church into Swedish society can beseen as an important precondition for the development of a more positive Swedish attitude towards European integration.
- Published
- 2006
41. Dop och identitet : en studie av dopsyner hos medlemmar i Svenska kyrkan, Pingstkyrkan och Svenska Missionskyrkan
- Author
-
Folkesson, Helene
- Subjects
dopsyn ,bibelsyn ,Svenska kyrkan ,ekumenik ,Religionsvetenskap ,Religious Studies ,övergångsrit ,Humaniora ,rit ,sakrament ,vuxendop ,Humanities ,barndop ,dop ,Pingstkyrkan ,Missionskyrkan ,medlemskap - Abstract
I denna undersökning har det utifrån tre skilda trossamfund undersökts hur enskilda medlemmar förhåller sig till frågeställningar utifrån dopet och periferin kring detta. Det har visats att åsikterna kring dopet kan komma i konflikt med varandra och kontentan av resultatet är att det, i dagsläget, är högst osannolikt med ett djupare samarbete de tre trossamfunden emellan. Det är oliktänkandet kring doppraxis som inte enar alla tre trossamfunden, vare sig utifrån enskild medlem eller trossamfund. Dock finns det en uttalad samarbetsvillighet mellan Svenska kyrkan och Missionskyrkan, vilka redan ingått en ekumenisk överenskommelse (offentliggjord april 2006). Utifrån Bibeln kan jag inte finna något fokus, där det framgår att det endast finns EN sanning kring dopet. Det ligger endast en självklarhet i att det finns en samhörighet mellan komponenterna tro och dop. Dock är det inte troligt att något enda trossamfund eller medlem i sådant ger dopet den betydelse det i ursprunget hade, vilket beskrivs i Nya testamentet. Utifrån vad jag kommit fram till i undersökning har det framkommit ytterligare frågeställningar som skulle vara intressanta att gå vidare med. Dessa är: • konstaterandet att det är Svenska kyrkan som förrättar de flesta vuxendopen. Kan detta få någon konsekvens för ekumeniken? I så fall, vilken? • hur människan ser på dopet; endast som lydnadshandling eller även som trygghetsfaktor?
- Published
- 2006
42. Recension av Ulla Bardhs avhandling Församlingen som sakrament: tro, dop, medlemskap och ekumenik bland frikyrkokristna vid 1900-talets slut
- Author
-
Gunner, Gunilla and Gunner, Gunilla
- Published
- 2009
43. Türkiye'nin Ortodoks unsurları
- Author
-
Tozlu, Engin, Kamil, İbrahim, Uluslararası İlişkiler Anabilim Dalı, Yardımcı Doçent Doktor İbrahim Kamil, and Sakarya Üniversitesi, Sosyal Bilimler Enstitüsü, Uluslararası İlişkiler Anabilim Dalı, Uluslararası İlişkiler Bilim Dalı
- Subjects
Ekumenik ,International Relations ,Millet sistemi ,Uluslararası İlişkiler ,Patrikhane ,Ortodostluk - Abstract
SAÜ, Sosyal Bilimler Enstitüsü Yüksek Lisans Tez Özeti Tezin Başlığı: Türkiye'nin Ortodoks Unsurları Tezin Yazarı: Engin Tozlu Danışman: Yrd. Doç. Dr. ibrahim KAMİL Kabul Tarihi: Sayfa Sayısı: vi (ön kısım) + 136(tez) + 21 (ekler) Anabilimdalı: Uluslararası İlişkiler Bilimdah: Uluslararası İlişkiler Türkiye'nin Ortodoks unsurları yeterince araştırılmamış bir olgudur. Bu unsurların en önemlileri alfabetik sıraya göre; Bulgar, Rum, Süryani ve Türk Ortodoks topluluklarıdır. Bu toplulukların uluslararasılaşma ve hatta varlığım sürdürme süreç ve davranışlarına ilişkin literatürde yeterli bilgi bulunmamaktadır. Bu çalışmanın araştırma problemi, Türkiye'deki Ortodoks topluluklarının günümüzdeki siyasal davranışlarını nasıl geliştirdiklerini belirlemek olarak ifade edilebilir. Bir topluluk dinsel amaç güderek davranışta bulunsa da, bu davranış siyasal şekilde olmaktadır ve bunun sonuç ve/veya sonuçlan Türkiye'nin iç ve dış politikasına ve toplumsal bilincine yansımaktadır. Bu bağlamda bu çalışmanın amaçlarını, bu toplulukların güncel duruşunu ve dış unsurlar tarafından nasıl algılandıkları, uluslararası sistemi nasıl kullandıklarını ve sistem tarafından nasıl kullanıldıkları, Türkiye'yi dış dinamikleri kullanarak nasıl değiştirdikleri sorularına cevap aramak olarak ifade etmek mümkündür. Bu sorulara cevap ararken literatür taramasına ek olarak kartopu araştırması ve yazılı kaynak azlığından dolayı zaten mecburen yapılması gereken mülakat yöntemlerine başvurulmuştur. Konuya sadık kalacak şekilde, akademisyenlerin ve uzmanların çalışmalarından faydalanılmış, bilgiler değerlendirilip düzenlenmiş ve yukarıda belirtilen düzen içerisinde sunulmuştur. Bu çerçevede yapılan çalışma sonucunda Türkiye'deki Ortodoks toplulukların, kendilerini algılama ve davranış kalıplarını oluşturmalarında Osmanlı döneminde uygulanmış olan millet sisteminin halen çok büyük etkileri olduğu saptanmıştır. Ayrıca bu topluluklar bireysel olarak Cumhuriyet sonrasında kendilerini ifade etmemekte yada edememektedirler. Bu yüzden topluluklar araştırılırken en büyük kurumları olan kiliseleri de ele alınmıştır. Ve ilginçtir ki, bu toplulukların en büyük sorunları Türkiye ile değil, Fener Patrikhanesi iledir. Patrikhanenin bu topluluklara yaptığı baskılar ve uluslararası arenada Türkiye aleyhine yaptığı çalışmalar, Türkiye'nin dinsel, kültürel haklar konusunda baskı ve eleştirilere uğramasına yol açmıştır. Bu eleştirilerin sonucu olan, Anayasa ve mevzuat değişiklikleri tezde verilmiştir. Bu yönleri ile bakıldığında çalışmanın bulgularının önemli ölçüde yeni olduğu söylenebilir. Anahtar Kelimeler: Ortodoksluk, Millet Sistemi, Patrikhane, Ekümenik, Heybeliada Ruhban Okulu Sakarya University Institute of Social Sciences Abstract of Master's Thesis Title of the Thesis: Orthodox Components of Turkey Author: Engin Tozlu Supervisor: As. Prof. Dr. Ibrahim KAMİL Date: Nu. of pages: vi (pre text) +136 (main body) + 21 (appendices) Department: International Relations Subfield: International Relations Orthodox components of Turkey is a fact that is not searched enough. According to alphabetical order, the most important components are Bulgarian, Greek, Syrian and Turkish Orthodox communities. There is not enough information about internationalization and moreover carrying on the existences of these communities in literature. The research problem of this study considers how the Orthodox communities in Turkey determine their actual political behaviours. Even a community behaves with a religional aim, that behavior happens in a political way and the result and/or results of that behavior is reflecting into internal and external politics and social conscious of Turkey. In this respect the objectives of this study can be stated as answering the questions like; the actual postures of these communities, how they perceive by external components, how they use international system and how the system use them, and how they change Turkey buy using external dynamics. In order to answer these questions, in addition to a literature review snowball method and interview method which has to be done because of data scarcity have been applied. In a way to remain true to the subject, studies of academicians and experts have been benefited, information has been evaluated and put in order and presented in the system that clarificated above. In the result within this framework, it has been determined that the millet system that applied during Ottoman age is still has great influence on creating behavior matrixes of the Orthodox communities in Turkey and on perceiving themselves. Besides, in the post- Republic age these communities do not or can not express themselves. Because of this reason while the communities are inspecting their churches considered too. And it is so interesting that the major problem of these communities is not with Turkey but with Phanar Patriarchate. The pressures done to these communities and actions in international area against Turkey by the patriarchate, pave the way for pressures and critiques to Turkey on the subjects of fundamental and cultural rights. The laws and constitution amendments have given in the thesis. It can be said that inventions of the study is significant new when taking care with those sides. Keywords: Orthodoxy, Millet System, Patriarchate, Ecumenic, Halki Theological School 167
- Published
- 2005
44. Jesu Kristi sinnelag : om konsensusmodellen i Kyrkornas Världsråd
- Author
-
Hollertz, Fredrik and Hollertz, Fredrik
- Abstract
This essay examines the using of consensus method for decision making within the World Council of Churches (WCC) and the process that led to the decision to adopt its usage. The main question of my essay is why the method was introduced to the WCC and what motives lay behind its introduction. Other questions are how the consensus method works; both in theory and in practice, and what the predecessors and prototypes for the method are. The consensus method belongs to a broad Christian tradition of spiritual discernment and spiritual decision making. The New Testament, in particular Acts, gives examples of decision making in the early church which show that discerning God's will was considered essential. However the most influential model for the consensus method have been the decision making process of the Religious Society of Friends or Quakers, and also the consensus model of the Uniting Church in Australia. The Quaker Business Meeting main focus is on the discernment of God's will through silence and listening and thus reaching unity or the sense of the meeting. There are also ways of dealing with dissenting voices in a respectful way. The Uniting Church model is more regulated and formal than the Quaker practice but the principles are basically the same. Other examples of Christian traditions of consensus and discernment are Jesuits, Anabaptists and The Theology of Sobornost within the Russian-Orthodox tradition. The work and process of the Special Commission on Orthodox Participation has been crucial to the adoption of the consensus method within the WCC. Orthodox member churches have experienced long term dissatisfaction with theological developments of the WCC and a feeling of being a part of a constant minority. The consensus method was preferred by the Commission at an early stage in the process and was promoted by Orthodox members, but also by Quakers and members of the Uniting Church in Australia. Important parts of the theology of consensus are about buil
- Published
- 2007
45. Svenskkyrklig ecklesiologi : i mötet med Svenska Missionskyrkan
- Author
-
Valman, Martin and Valman, Martin
- Abstract
The purpose of this essay is to shed light upon the ecumenical work that has been done between the Church of Sweden and the Mission Covenant Church of Sweden. The recent years of work have led to a recommendation for a certain degree of fellowship to be established between those churches. This proposal as well as other documents are analysed in the essay from an ecclesio-logical point of view, to find out how the Church of Sweden looks upon itself in meeting another church. To structure the material, the essay has been subdivided into seven parts that is related to ecclesiology. In those seven chapters the positions of the Church of Sweden and the Mission Covenant Church of Sweden are given individually as well as in common. Questions like the im-portance of dioceses, local congregations or parishes and the national level are described. These issues all seem to relate to the structure of the ordained ministry. The different structure of the ordained ministry in the churches is not just about function but about essence and question of the sacramentality of the orders. The understanding of baptism as an incorporation into the church makes up a serious problem due to the sometimes occurring re-baptism of adults who have been baptised once as a child. This also has a certain relation to the issue of confirmation. The theology of the Eucharist raises no problems at first sight, but with regard to the administra-tion, problems emerge. In relation to service as well as communion in the local congregation there seems to be a convergence between the two churches. Both accentuate openness for others and the intention to serve the world, but this does not exclude the mystical and sacramental di-mension. The individual confession of faith is less emphasized in favour of the common confes-sion of the church. The sacramental, mystical and serving communion which is characteristic of the church is constituted by the Word and sacraments, handed over by people in ordained minis-try.
- Published
- 2006
46. Nicolay, Paul von (1860 - 1919) evankelista Nicolaij, Paul
- Author
-
Franzén, Ruth and Franzén, Ruth
- Abstract
kortbiografi över Paul Nicolay, känd internationell evangelist och studentledare, hemma från Petersburg och Viborg. PN kom från en känd internationell adelsfamilj och gick så småningom in i ett aktivt kristet lekmanna ansvar inom olika sektorer av kristen verksamhet både nationellt och internationellt.
- Published
- 2005
47. Mission i globaliseringens tidevarv
- Author
-
Ryman, Björn and Ryman, Björn
- Abstract
The article is part of the volume of 20th century church history of Sweden. It describes the missionary organizations from 1910, when the International Missionary Council was founded. In 1922 the Swedish Missionary Council was constituted. The missionary organizations of Sweden worked ecumenically and most of them were in the mainstream. Leading missiologists became professors of missiology from 1930 in Uppsala. Academics and activists joined in the missionary purpose. Ethiopia, South Africa, the Congo have been major countries for Swedish mission agencies. The Pentecostals of Sweden made pioneering endeavours in Brazil and Burundi.
- Published
- 2005
48. Nathan Söderblom : hans utveckling till ekumenisk ledare
- Author
-
Potechkin, Natalja and Potechkin, Natalja
- Abstract
Nathan Söderblom var ett levande band mellan Europas folkkyrkor, en andes budbärare, som blev hörd och förstådd överallt och genom vilken människor från skilda världar lättade upp sitt hjärta för varandra. Hans stora tanke: fred och samförstånd svarade mot den längtan, som växt sig så stark i efterkrigsårens splittrade värld, och dock förefaller det omöjligt att avgöra, om det var hans idéer, som fäste världens uppmärksamhet på hans person, eller om det inte snarare var den gåtfulla makten hos denna märkliga personlighet, som förde den ekumeniska tanken till seger. Han vann snart nog en erkänd ställning som en av protestantismens ledande personligheter, och hans namn blev till sist ett av de få stora som världen känner. Eftersom hans starka personlighet ligger i grund för hans ekumeniska verksamhet, säger jag några ord om Söderblom som person. Det som lockade mest var hans enkelhet. Han hörde inte till dem som blir uppblåsta av sina värdigheter. Alla som träffade honom trodde att han var lycklig och harmonisk människa. Ensam utkämpade han sin själsnöd. Han var ett stöd för många, och han var ett stöd för sig själv. Och hela sitt liv blev han en sökande och forskande ande, samtidigt som han ägde en djup inre fromhet och gudsförtröstan.
- Published
- 2005
49. Ärkebiskop Olof Sundbys sista initiativ: Liv och Fredkonferensen i Uppsala 1983
- Author
-
Ryman, Björn and Ryman, Björn
- Abstract
Archbishop Olof Sundby of Uppsala took during the cold war an initiative to call together 160 church leaders of protestant, anglican, catholic, orthodox and oriental orthodox tradition. The name of the conference in Uppsala 1983 was Life and Peace. They issued a statement on peace and a ban on nuclear weapons. They should be abolished within five years. One soncrete result of the conference was the creation of the Life&Peace Research Institute in Uppsala.
- Published
- 2004
50. Oikoumene och solidaritet
- Author
-
Sporre, Karin and Sporre, Karin
- Published
- 2003
Catalog
Discovery Service for Jio Institute Digital Library
For full access to our library's resources, please sign in.