Search

Findability is crucial for usability and user experience of websites. E-government websites, such as those of municipalities, regions, and other government agencies, often contain vast amounts of information and services, putting findability to the test. This study aims to investigate findability on a combined regional and municipal website through a case study, identifying the components of information architecture, navigation methods, and features that have the greatest impact on the website's findability. The study employs a mixed-methods approach, analyzing log data on website visit statistics and conducting a secondary analysis on a survey on user experience. The results reveal that organizing content from the users' perspective, accurate labeling, and improving internal search capabilities are some of the prioritized areas for enhancing findability. Additionally, the study demonstrates that commonly accepted measures of findability on commercial websites, such as bounce rates and visit duration, may not be directly applicable to e-government websites

AI har fått en ökad betydelse för både privat och offentlig sektor och har potentialen till att revolutionera våra samhällen och liv i större utsträckning än både industriella och digitala revolutionen. Trots detta så finns det en svårighet att framgångsrikt implementera AI inom den offentliga sektorn där mängden forskning och framgångar ligger bakom den privata sektorn. Syftet med denna studie är att utforska kritiska framgångsfaktorer och utmaningar vid implementering av AI inom den administrativa delen av offentlig sektor och sammanställa detta till ett ramverk bestående av riktlinjer för att framgångsrikt implementera AI inom offentlig sektor. För att uppnå detta har en liten N-studie utförts bestående av semistrukturerade intervjuer med offentliga verksamheter från Sverige, Finland, Danmark och Island som idag har framgångsrikt implementerat AI. Resultatet har identifierat framgångsfaktorer i form av samverkan, utforskning, kompetens & expertis, transparens, acceptans, juridik, data, och etik som alla har kopplats samman till ett föreslaget ramverk. Juridiska aspekter har identifierats som en stor utmaning för implementeringen av AI och är en aspekt som kan vara komplex att navigera. Verksamheter uttryckte stort intresse för generativa modeller, mer specifikt språkmodeller, men svårigheter finns att implementera dessa på grund av juridik och integritet., AI has gained a lot of traction both in the private and public sector and has significant potential to revolutionize our societies and lives in more extensive ways than both the industrial and digital revolution. Despite the benefits, there are difficulties in successfully implementing AI within the public sector due to a lack of both research and success compared to the private sector. The purpose of this study is to explore the critical success factors and challenges when implementing AI within the administrative part of the public sector and compile this into a framework consisting of guidelines to successfully implement AI within the public sector. To achieve this goal, we performed a small N-study consisting of semi-structured interviews with public agencies in Sweden, Finland, Denmark, and Iceland that have successfully implemented AI. The results have identified the following success factors: collaboration, exploration, knowledge & expertise, transparency, acceptance, law, data, and ethics which have been summarized into a proposed framework. Laws have been identified as posing major challenges for the implementation of AI and is a complex aspect to navigate. Organizations showed big interest for generative models, more specifically large language models but found it difficult to implement due to laws and privacy.

Sveriges kommuner står inför stora utmaningar i framtiden med att kunna tillhandhålla de välfärdstjänster som förväntas av dem, detta framförallt på grund av en ökande äldre befolkning. För att klara av dessa utmaningar har digitalisering och utnyttjandet av dagens teknik lyfts fram som en lösning, där e-tjänster har en betydande roll för kommuner. Samtidigt har flera kommuner uppgett att de har problem med att hinna med att utveckla e-tjänster i takt med samhällsutveckling samt att befintliga e-tjänster inte används i den utsträckning som förväntas. Syftet med studien är således att utforska fenomenet “införandet av e-tjänster” inom kommuner i Sverige, med fokus på varför kommuner väljer att införa de e-tjänster de gör. En kvalitativ metod har använts där en små-N-studie har genomförts. Datainsamlingen har bestått av sju semistrukturerade intervjuer där totalt åtta olika kommuner ingått. Respondenterna har valts ut baserat på den information de kunnat förse. En innehållsanalys har sedan genomförts där ett antal kategorier har identifierats genom öppen och axial kodning. Resultat och analysen visar att kommunernas val av e-tjänster påverkas av hur de identifierar och hantera idéer på e-tjänster, en samling av olika hinder för införandet av e-tjänster samt deras samarbeten med andra kommuner och offentliga organ gällande e-tjänster. Studien kan bidra med en ökad medvetenhet för kommunerna om varför de väljer de e-tjänster de gör, vilket kan underlätta och förbättra deras arbete med e-tjänster. Detta kan hjälpa kommunerna att uppnå den potential som finns med e-tjänster och bemöta de utmaningar de står inför i framtiden., Sweden's municipalities face major challenges in the future to be able to provide the welfare services that are expected of them, primarily due to an increasing elderly population. To cope with these challenges, digitalization and the utilization of today's technology have been highlighted as a solution, where e-services have a central role for municipalities. However, several municipalities have stated that they have problems with developing e-services in step with societal development and that existing e-services are not used to the expected extent The purpose of the study is thus to explore the phenomenon of "the introduction of e-services" within municipalities in Sweden, with a focus on why municipalities choose to introduce the e-services they do. A qualitative method has been used where a small-N study was carried out. The data collection consisted of seven semi-structured interviews in which a total of eight different municipalities were included. The respondents have been selected based on the information they were able to provide. A content analysis has then been carried out where a number of categories have been identified through open and axial coding. The analysis shows that the municipalities' choice of e-services is influenced by how they identify and manage ideas for e-services, a collection of obstacles to the introduction of e-services as well as their collaborations with other municipalities and public bodies regarding e-services. The study can contribute to an increased awareness for the municipalities about why they choose the e-services they do, which can ease and improve their work with e-services. This can help the municipalities to fulfill the existing potential with e-services and meet the challenges they are facing in the future. This study is written in Swedish.

Sammanfattning Syftet med den här uppsatsen är att öka kunskapen om hur myndigheter arbetar med öppna data, samt hur man förhåller sig till demokratiska principer kopplat till öppna data. Jag har applicerat en kvalitativ metodologi med fallstudie som metod. Jag har utfört intervjuer med ett antal informanter som är verksamma inom området öppna data på sina respektive institutioner. Intervjuerna har genomförts med en informant från varje institution och för detta ändamål valdes tre statliga myndigheter, och tre kommuner ut för närmare efterforskningar. Utöver det har två remissrundor kopplade till ett nytt förslag på en öppna data-lag i Sverige, konsulterats för ytterligare information om de valda institutionernas förhållningssätt till öppna data. Institutionernas hemsidor har också studerats, samt olika data-set på sidan kallad ”Sveriges Dataportal” (dataportal.se). En litteraturgenomgång har genomförts, samt en översikt över andra relevanta rapporter och dokument. Det teoretiska ramverket består av dels innovationsteori (Greenacre et al., 2012), som belyser öppna datas effekter som innovationsskapare, samt ”Records Continuum-modellen” (RCM) (Upward, 2000), som är en arkivteoretisk modell som kan vara till hjälp vid hantering av data. Flera myndigheter har idag helt automatiserade publiceringsprocesser där man externt delar API:er som ändå finns och används internt av organisationen. Hos kommunerna varierar hanteringen dock något mer i förfining och kvalitet. Kunskapen om vad öppna data är, varierar även den mellan de olika institutionerna. Detta gör att enstaka tjänstemän ibland får agera som ensamt ansvariga, samtidigt som mängden öppna data, och engagemanget från resten av organisationen är ganska litet beroende på institution. I undersökningen belyses också flera andra aspekter av hantering och publicering av öppna data, såsom exempelvis tids- och resursbrist och en brist på användare. Man hanterar, särskilt i kommunerna, öppna data till synes så gott man kan, The aim of this study is to increase knowledge of the management and publication processes of open data in Swedish institutions. The aim is also to increase the understanding of how public authorities regard the democratic principles connected with open data. The study looked at three governmental authorities and three municipal authorities that were the objects of the investigation. It applied a qualitative research methodology with case studies as the method. Interviews were used as the main data collection technique along with document studies and a literature review of previous research on the topic was also conducted. Two theoretical frameworks were used to analyse the collected data. Innovation theory was used to create a general understanding of how innovation can happen in the framework of open data. The Records Continuum-theory was applied to understand the management and publication of open data. A few conclusions could be made, regarding the actual management process as well as publishing, but also about the state of open data in public institutions in Sweden today. A discrepancy between the official policy, the prospect of a new open data law, and the actual work being done by public servants has been acknowledged. Also, the user base is said to be rather weak. The situation is analysed through a lens of the officially stated prospect of billions of kroner in gains for society, where the outcome is still to be realised. The conclusion is that a lot has to be done to get enough momentum to start a process of innovation when it comes to open data. Regarding the actual management and publishing of open data, different public institutions have varying ways to solve problems. The available resources seem to be a defining factor when it comes to how far public institutions have developed in publishing open data. Resources are not the only factor though, as a lack of knowledge regarding the principles of open data also plays a part, as well as motivat

Introducerandet av e-samhället har medfört både stora samhällsmöjligheter och samhällsutmaningar på individ-, organisations- och samhällsnivå. Det är i dagsläget invävt i vår vardagliga tillvaro och har med tiden transformerat hela samhället. Medborgare ges internetbaserad tillgång till samhällsservice från myndigheter dygnet runt, samtidigt snabbas processerna upp, stora skattebesparingar skapas och miljövinster görs. Informationsteknik är en resurs som rätt utnyttjad underlättar för privatpersoner och företag, stödjer effektivitet, kvalitet och interaktion. Sverige ligger i framkant när det gäller att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter, men omställningen ställer höga krav på samhället där ständig innovation är nödvändig för att ligga i framkant. Den accelererande digitala strukturomvandlingen ställer även ökade krav på den offentliga sektorn som måste rustas för att följa med i utvecklingen när traditionella sätt att arbeta utmanas och behov av att kunna använda befintliga resurser effektivare skapas.Studien syftar till att utforska hur ökat samarbete mellan kommun och medborgare kan vara en värdefull grund för vidare e-tjänstutveckling, där samverkan är grunden för ett fungerande e-samhälle. Genom att inkludera medborgarnas behov och synpunkter kring kommunens elektroniska tjänster kan detta tillvaratas och leda till adderade egenskaper inom e-tjänsten. Målet är att bidra till en ökad förståelse för medborgarinvolvering vid utveckling av elektroniska tjänster hos kommuner för att bättre motsvara medborgarnas behov.Genom enkätundersökning och intervjuer har Borgholms kommuns elektroniska tjänster genomgått en utvärdering som genererat underlag för betydelsen av att involvera användare i utvecklingsprocessen. Dagens upplevelse av de elektroniska tjänsterna är att de är simpla samt begränsande och skulle kunna gynnas av att utvecklas utifrån användarnas perspektiv för ökad användbarhet och användarnytta. Informanter uttrycker även upplevelsen av missnöje r, The introduction of the e-society has led to both great societal opportunities and societal challenges at the individual, organizational and societal level. It is currently woven into our everyday lives and has over time transformed the whole of society. Citizens are given internet-based access to community services from authorities around the clock, at the same time speeding up processes, creating large tax savings and making environmental gains. Information technology is a resource that, when used properly, facilitates for individuals and companies, supports efficiency, quality and interaction. Sweden is at the forefront when it comes to taking advantage of the opportunities of digitalization, but the transition places high demands on society, where constant innovation is necessary to be at the forefront. The accelerating digital structural transformation also places increased demands on the public sector, which must prepare itself to keep up with developments when traditional ways of working are challenged and the need to be able to use existing resources more efficiently is created.The study aims to explore how increased collaboration between municipalities and citizens can be a valuable basis for further e-service development, where collaboration is the basis for a functioning e-society. By including the citizens' needs and views on the municipality's electronic services, this can in turn be utilized and lead to added properties within the e-service. The goal is to contribute to an increased understanding of citizen involvement in the development of electronic services in municipalities in order to better meet the needs of citizens.Through surveys and interviews, Borgholm Municipality's electronic services have undergone an evaluation that has generated a basis for the importance of involving users in the development process. Today's experience of the electronic services is that they are simple and limited and could benefit from being developed from the users'

I den här rapporten sammanfattar vi de lärdomar som dragits i projektet ”Digitalt deltagande i offentlig sektor: en kritisk granskning”. Projektet har finansierats av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Syftet med projektet var att skapa kunskap och förståelse om digitala verktyg som används för att stimulera olika former av digitalt deltagande, det vill säga insatser där myndigheter skapar (digitala) former för fördjupade samarbeten med medborgare i olika frågor. Vi har avgränsat projektet till att a) fokusera på statliga myndigheter, och b) litteratur från det så kallade e-Participationfältet (forskningen kring digitalt deltagande). Tidigare forskning har främst inriktat sig på lokal nivå, det vill säga kommuner, och vi har därför ringa kunskap om hur myndigheter arbetar med digitalt deltagande. Dessutom så saknas det inom e-Participationfältet en kunskapssammanställning av vilka nivåer av deltagande digitala verktyg utvecklade av forskare möjliggör. Vi ställer två forskningsfrågor: • FF1: Vad kännetecknar användning av verktyg för digitalt deltagande bland svenska myndigheter? • FF2: Vad kännetecknar verktyg för digitalt deltagande i e-Participation-forskningen? För att beforska dessa använder vi ett ramverk som består av nivåer av deltagande, och deltagarkonfigurationer. Två delstudier utförs, en enkät till svenska myndigheter och en litteraturöversikt av e-Participationlitteraturen. Resultaten visar hur svenska myndigheter arbetar relativt sparsamt med fördjupade former av digitalt deltagande, men även att detta skiljer sig åt beroende på organisationsstorlek. Myndigheterna arbetar ofta med generella verktyg med utgångspunkt i tre former av deltagarkonfigurationer: kunder, användare, och medborgare. I rapporten utvecklar vi en analys kring hur dessa skiljer sig åt och att de kräver olika kompetenser i organisationen, vilket gör det viktigt att ”prata konfigurationer” innan initiativ till digitalt deltagande initieras. Litteraturöversikten visar at

The development of digitalisation of public administration, also referred to as E-government, effects all actors within today´s society. This thesis aims to analyse whether digitalisation of case management within municipalities contributes to a good interaction between the municipality and business industry. Our main research question is: Does digitalisation contribute to good interaction between the municipality and business industry? The thesis consists of a qualitative multi-case study of the three municipalities: Gothenburg, Halmstad and Vetlanda, where representatives from both the public administration and local restaurants have been interviewed. The empirical data is furthermore analysed through the thesis analytical tool which is based on a theoretical framework that describes three dimensions of what makes a good interaction: exercise of soft power, interdependence and maintaining of public administration legitimacy. The results show that digital case management contributes to good interaction between municipalities and the business industry, this through a facilitated interaction that is beneficial for both actors. However, the results also emphasize that digitalization has its challenges due to reduced personal interaction which the study shows valuable for good interaction. Thus, the thesis concludes that digitalization contributes to, but also challenges, good interaction between municipalities and the business industry.

Studiens syfte är att utforska om chefer och ledare inom Nacka kommun tar anställdas arbeten och arbetsmiljö i beaktande när digitala system implementeras. Uppsatsen skrivs inom ramen för forskningsprojektet KomDig, vilket är en förkortning av Kommunal och Digital. Målsättningen med studien är att främja den digitala arbetsmiljön. För att få en djupare förståelse för hur ledning inom kommunal sektor beaktar anställdas arbeten och arbetsmiljöer vid införandet av digital teknik används kvalitativ metod. Empirin har hämtats från tolv genomförda intervjuer av ledning samt skyddsombud på olika enheter och avdelningar. Empiri har även hämtats från kommunens hemsida, rapporter samt myndighetsbeslut. De tre första intervjuerna genomfördes via fysiska möten. Coronapandemins spridning medförde att de sista nio intervjuerna fick utföras via Teams eller Zoom. De teoretiska referensramarna organisationsteorin, socio-tekniska skolan samt implementeringsteorin har valts ut för att skapa förståelse för vikten av en organisations uppbyggnad samt värdet i hur digitala system implementeras. För att skapa en begriplighet i vad som krävs för att skapa hanterbarhet samt meningsfullhet vid förändringar som exempelvis digitalisering har modellen för att skapa en känsla av sammanhang KASAM adderats. Studiens resultat påvisar att ledning tar anställdas arbetsmiljö i beaktande vid implementering av digitala system, men att det förekommer skillnader beroende på vilken enhet som granskas. Det finns exempel på tidigare implementeringar där anställda och kunder påverkats negativt samt där kostnaderna skenat iväg. Digitaliseringsenheten, digitaliseringsrådet samt digitaliseringsstrategin indikerar att de är på rätt väg. Viljan att implementera finns hos både ledning och medarbetare, kunnandet och erfarenheterna också genom lång prövotid. Resultatet ger en förståelse för att kommunen skapat möjlighet till överblick över hur samtliga delar påverkas av implementeringen. Detta bådar gott inför kommune, This Master’s thesis research whether managers in Nacka municipality in Sweden consider their employees’ work environment, when implementing new digital systems. The research is written within the framework of a research project called KomDig. KomDig is an acronym in Swedish for Municipal and Digital. The research aims to increase awareness on the digital work environment. A qualitative method has been conducted, to gain a deeper understanding of how management in the municipal sector considers their employee’s working environment, when implementing new digital technology. Empirical data has been collected from twelve interviews with different managers and security officers at various units and departments within Nacka municipality. Empirical data has also been collected from the municipality´s websites, reports and governments documentation. The first three interviews were conducted through physical meetings, and the last nine where conducted through video calls like Teams or Zoom, due to the restrictions during the Corona pandemic. The theoretical framework evolves around the organizational theory, socio-technical approach as well as implementation theory. These theories have been selected to create an understanding of the importance of an organization’s structure when new digital systems are implemented as well as how new systems are implemented. In order to create an understanding of what is essential to maintain manageability and meaningfulness when work environment is changing, such as increased digitalization, the model KASAM has been utilized. KASAM is used to create a sense of coherence to the change of work environment, The research shows that management takes their employees´ work environment into account when implementing digital systems, however, the result shows that there is differences depending on which units that has been reviewed. There are examples of previous implementations where employees and customers have been negatively affected and where c

Arbetsförmedlingen genomgår en omfattande digitalisering och är mitt i ett stort förändringsarbete, kallat förnyelseresan, där syftet är att modernisera myndigheten. Tidigare forskning visar att olika faktorer påverkar en implementeringsprocess och belyser också hur den politiskt styrda offentliga förvaltningens tjänstemän har en speciell roll. Studiens huvudteori är baserad på implementeringsstyrning utifrån Lennart Lundquists styrningsmodell och tre egenskaper hos anställda, förstår, vill och kan, som påverkar om implementeringen får önskat utfall. Syftet med studien är att nå en förståelse för hur arbetsförmedlare upplever implementeringsprocessen kring förändringsarbetet och digitaliseringen som pågår vid myndigheten, och hur förändringarna hanteras. För att få en förståelse för deras upplevelser används en kvalitativ metod i form av intervjuer. Resultatet visar att arbetsförmedlarna upplever omfattande problem med tekniken och många upplever även en stor personal- och tidsbrist. Arbetsförmedlarna visar sig dock ändå vara motiverade och ha en i grunden positiv inställning till förändringar. Chefer och ledning upplevs ha varit tydliga i hur de har informerat om förändringarna men förtroendet för dem, och förståelsen från dem, varierar stort. Resultaten visar tydligt att arbetsförmedlare främst har kundens bästa i fokus. Studiens slutsats är att arbetsförmedlarna förstår och vill implementera förändringarna men inte riktigt kan, till följd av teknikproblem och resursbrist., The Swedish public employment service is under an extensive process of digitalization as well as a big organizational change called ”förnyelseresan”, which purpose is to modernize the authority. Previous research has found different factors affecting the implementation process and also illustrates the special features of public administration employees. The main theory of this study is based upon implementation steering and three employee characteristics, which a Swedish professor of political science, Lennart Lundquist, highlights: understand, will and can. They are said to determine whether or not the implementation will lead to desired outcome. The purpose of this study is to reach an understanding of how the employees at the Swedish public employment service experience the implementation process regarding the ongoing organizational change, and how these changes are handled, with a main focus on digitalization. Qualitative interviews with the employees have been constructed in order to reach an understanding of their experiences. The study shows extensive problems with technology and many of the employees also experience a great lack of resources, such as time and staff. But still their motivation seems to be high and they seem to have a positive attitude regarding changes in general. The received information from management has been clear and sufficient but the confidence towards management, and perceived understanding from them, varies greatly. The study also shows that the employees seem to have their clients best interests in mind. The conclusion is that the employees understand and are willing to implement the changes but that they not quite can, due to technical problems and lack of resources.

Politiska påtryckningar kräver offentliga verksamheters effektivisering, vilket har lett många kommuner till att påbörja införandet av effektivitetshöjande, IT-stödda automatiseringslösningar inom sina respektive socialtjänster. Initiativen medför dock ofrånkomliga organisationsförändringar, vilka ställer krav på god förändringsledning för att undvika förändringsmotstånd - något som tidigare uppvisats i samband med initiativen. Förändringsarbeten inom offentlig verksamhet har dessutom beskrivits ställa extra hårda krav på förändringsledarna, i och med hur de behöver navigera de många intressenter som tenderar att finnas inblandade. Genom en abduktiv forskningsansats, innefattande tio semistrukturerade intervjuer med förändringsledare som för närvarande arbetar med att automatisera arbetsprocesser inom socialtjänsten, identifieras bakomliggande intressen och viljor - värdeideal - med inverkan på automatiseringsinititativen. Därtill analyseras hur förändringsledare inom den offentliga sektorn utformar aktiviteter för att hantera dessa skilda viljor. Resultaten visar att tre av totalt fyra möjliga värdeideal går att identifiera i samband med initiativen: effektivitets-, service-, och professionalismidealet. Även om inget regelrätt förändringsmotstånd rapporteras, beskrivs dock en rädsla för hur den förändrade arbetsrollen ska påverka förändringsmottagarna - och vad det innebär för ansvarsutkrävande. Förändringsledarna hanterar idealen och nämnd rädsla genom att prioritera förändringsmottagarnas tidiga inblandning i förändringsarbetet, samt genom att lägga stor vikt vid kommunikativa insatser. Teoretiska och praktiska bidrag diskuteras., Political pressures force organizations in the public sector to increase their efficiency, causing many municipalities to initiate projects involving IT-enabled automation of work processes in their local social services. In order to avoid resistance, the organizational changes caused by the projects need to be handled with great care by their respective change agents. The public sector is notorious for being particularly difficult to successfully lead through organizational change, due to the large number of stakeholders with power to affect the change, holding competing interests and wills - known as value positions. The study sets out to find which value positions are present in the ongoing automation projects currently being carried out in the municipalities’ social services, and how the change agents work with them. Using abductive reasoning, and with the help of ten semi-structured interviews with change agents who currently are involved in automation projects, the study’s findings show that three out of four value positions can be identified in the types of projects mentioned: the efficiency-, service- and professionalism ideal. The change agents work with the value positions by prioritizing the engagement and involvement of the change recipients from start, creating a sense of joint ownership of the change. Besides prioritizing engagement and involvement, communication efforts are held up to be of major importance. Implications for theory, practice and future research are presented.

The aim of this study is to examine the relationship between e-Government and Democracy. The first step in fulfilling this quest was to find indexes which appropriately quantify these very general terms. As e-Government is a diffusely defined concept with applications and functionality spanning the entire spectrum of management, two indexes are used that measure different aspects of the concept; UN e-participation index (EPI) and e-Government Development Index (EGDI). Thus, a broader view of e-government is captured and contrasts are made visible between them. To measure the maturity of democracy in corresponding nations, The Economist Intelligence Unit Democracy Index (EIU) was chosen. The two indexes for e-government are subjected to three separate statistical tests against the Democracy index; Correlation, Clusters and Linear Regression. The tests are performed using IBM SPSS Statistics software. Results show statistically significant correlation between EGDI and EIU but at the same time points to a negative trend over the 2008-2018 time periods. Significant correlation is confirmed between EPI and EIU as well, although with positive trend over the same period. Cluster analysis identifies four distinct groups within given data, each of which exhibits distinctive character traits. One of which is of particular interest, for it exhibits the traits described by several critics of the indices in question; namely well-developed e-government but corresponding lack of democratic indicators. Finally, linear regression analysis is applied where EGDI and EPI are defined as independent variables. The analysis generates coefficients with which the EIU Democracy index for specific nations can be predicted. EGDI is shown to have a stronger relationship with EIU than EPI has, since a greater proportion of the variance within the dependent variable (EIU) can be explained by EGDI., Denna studie ämnar undersöka relationen mellan e- Förvaltning och demokrati. För att lyckas med detta används väl etablerade index vars syfte är att reflektera mognad inom dessa respektive områden. Då e-förvaltning är ett diffust definierat begrepp med applikationer och funktionalitet som spänner hela spektrumet av förvaltning, nyttjas två index som mäter olika aspekter av konceptet; FNs e-Participation index (EPI) och e-Government Development Index (EGDI). Därmed fångas en bredare syn på e-förvaltning och kontraster synliggörs emellan dem. Som bas för demokratiska data används The Economist Intelligence Units Democracy index (EIU). De båda index för e-förvaltning utsätts för tre separata statistiska test mot Democracy index; korrelation, kluster och linjär regression. Testen utförs med hjälp av mjukvaran IBM SPSS Statistics. Studien finner genom hypotesprovning statistisk signifikant korrelation mellan EGDI och EIU men påvisar samtidigt negativ trend över tidsperioden 2008 - 2018. Detsamma gäller korrelation mellan EPI och EIU med skillnad av positiv trend över samma tidsperiod. Klusteranalys kan identifiera fyra distinkta grupper inom givna data som var för sig uppvisar säregna karaktärsdrag. I båda instanser då klusteranalysen tillämpas kan en grupp identifieras där utveckling mellan e-förvaltning och demokrati är långt ifrån proportionell. Denna grupp utmärks genom höga meriter gällande E-förvaltning men grovt bristande demokrati. Till sist tillämpas linjär regressionsanalys då EGDI och EPI definieras som oberoende variabler. Analysen genererar koefficienter med vilka en specifik nations EIU Democracy index kan förutspås. EGDI påvisas ha en starkare relation med EIU än vad EPI har då en större andel av variansen inom beroende variabel (EIU) kan förklaras av EGDI.

Den svenska regeringen har tagit beslut om en digitaliseringsstrategi, som syftar till hur Sverige kan bli bäst i världen på att dra nytta av digitaliseringens möjligheter. Genom inrättandet av Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) ska digitaliseringsstrategin förverkligas och stödja den digitala transformation som kännetecknar svenska myndigheters övergång från e-förvaltning till digital förvaltning. Digitalisering av fastighetsinformation är en del av denna transformation och ett viktigt verktyg för att uppnå effektivare fastighetsförvaltning. Sveriges regioner är en av landets största fastighetsägare och förvaltar miljontals kvadratmeter, trots detta är användningen av digitaliserade fastighetssystem ovanligt låg inom offentlig sektor. Mycket visar på att offentlig sektor lider av en låg digital mognad och har svårigheter att ta till vara på digitaliseringens möjligheter och lyckas med sina projekt. Syftet med denna studie är att undersöka vilka utmaningar som går att identifiera vid implementering av ett IWMS-system inom offentlig fastighetsförvaltning, samt vilken roll systemet har som plattform har vid en sådan implementering. Studien utgörs av en fallstudie med fem semistrukturerade intervjuer som studerar en specifik region på djupet. Utifrån detta har nio kategorier av utmaningar identifierats och analyserats utefter fyra bestämda teman. Studiens resultat påvisar vikten av att förstå innebörden av standardiserade system som plattformar och vilka konsekvenser som det kan innebära. Men även att vikten av att säkerställa fastighetsdata är central vid implementeringen av standardiserade fastighetssystem., The Swedish government has decided on a digitalization strategy, which aims to how Sweden can be the best in the world to take advantage of the possibilities of digitalization. Through the establishment of Myndigheten för digital förvaltning (DIGG), the digitalization strategy will be realized and support the digital transformation that characterizes the Swedish authorities' transition from e-government to digital management. Digitalization of real estate information is part of this transformation and an important tool for achieving more efficient property management. Sweden's political regions are one of the country's largest property owners and manage millions of square meters, yet the use of digitized real estate systems is unusually low in the public sector. Much indicates that the public sector suffers from a low digital maturity and has difficulties in taking advantage of the possibilities of digitalization and succeed in its projects. The purpose of this study is to investigate the challenges that can be identified in the implementation of an IWMS system in public property management, and what role the system has as a platform in such implementation. The study consists of a case study with five semi-structured interviews that study a specific region in depth. Based on this, nine categories of challenges have been identified and analyzed along four specific themes. The results of the study demonstrate the importance of understanding the meaning of standardized platforms and the consequences it may have. But also, the importance of securing data is central to the implementation of standardized property systems.

When digitizing the public sector there is a risk that public administrations lose control of what is preserved in their archives. The main issue raised in this thesis concerns the valuation of information, also called appraisal, that is required before and during scanning of archival material. The focus is on reviewing and analyzing how the appraisal process may be affected by the fact that external companies perform the scanning work when digitizing archives. Also, the background as to why public administrations choose external providers of scanning is examined. Qualitative semi-structured interviews were conducted with four archivists and one project leader from five different public administrations and transcripts from the interviews formed the data of analysis.The analysis was based on Terry Cook's theory macroappraisal and Lennart Lundquist's theory of public ethos. The theories were applied to the empirical material. The study showed that external companies did not have to evaluate information in the way that is usually discussed under the concept of appraisal. The reason for this is that the public administrations themselves have prepared the material to be digitized. The study has also showed that almost all interviewees describe how the lack of equipment and skills regarding the actual scanning has contributed to the choice of providers. Three out of five interviewees also state that they lacked the time and/or staff to do the scanning themselves. Only one of the interviewees said that the choice of provider was made on the basis that the cheapest option was chosen. The conclusion that could be drawn is that the public administrations already have identified the risk of losing control of what is preserved in their archives when using external companies for scanning. A question one might ask instead is whether the prudence that the public administrations show is justified? This is a two years master’s thesis in Archival Science.

This paper examines the relation between municipalities' social media performance and citizen satisfaction withthe municipality. An observational study was conducted, based on four different Swedish national public data sources. Thestudy shows that municipalities' Facebook performance is correlated to citizens' satisfaction with living in the municipalityand with satisfaction with municipal service provision. There was however no significant relationship between Facebookperformance and satisfaction with transparency and influence from a citizen perspective. In conclusion, one importantimplication of the study is that citizen perception regarding whether a municipality is a good place to live in or not is related to the use of social media for promoting the municipality. Furthermore, a relation between satisfaction and citizenperception of government service performance implies that social media could be valuable for interaction and co-creation.Finally, an implication is that usage of social media and the potential relationship to trust, influence and transparency mustbe further elaborated and studied. Overall, our recommendation is that municipalities and their citizens may benefit fromwell thought-out strategies of how to use social media for marketing, interaction and co-creating., CC BY-ND 4.0

This thesis is based on a case study of two Swedish municipalities. I have studied which strategies archivists and registrars use for managing and preserving e-mail within these organizations. The study constitutes a comparison between a municipality that has introduced a e-archive and one that has not done so. I also explore how the way in which e-mail is managed has changed over time in the municipalities since The General Data Protection Regulation (GDPR) was introduced in Sweden and throughout the EU in 2018. The study was conducted through qualitative methods. Semi-structured interviews with archivists and registrars from the two municipalities were completed. The empirical material from the interviews has been analysed using qualitative content analysis. This means that notes and transcriptions of the interviews was sorted and categorized and then transformed into the results of the study. The thesis theoretical framework consists of information culture and I have analysed in which way the information culture has changed in the organizations since the GDPR came into force. In addition, I also analysed my results from an information security perspective, since this is up-to-date with the GDPR and is an important aspect to consider in relation to of e-government and records management in the society today. The results show that there are a lot of challenges in the municipalities studied concerning management and preservation of e-mail, especially regarding how the people working in the organization tackle the e-mail. There is a great need that increased education about records management reaches out more in the organizations.The conclusion of this challenges is that information culture also has changed noticeably since the GDPR was introduced. The result of this has in many cases meant that many employees have gained a greater awareness that they need to start reviewing their e-mail inboxes, but they do not know how or in what way it should be done. To solve the

Digitalisering är ett nytt fenomen och introducerades in till offentliga myndigheter vid 1970-talet. Med digitaliserade system kan de offentliga myndigheterna reformera sig till en mer effektiv, och komplett myndighet. De kan då utföra sina uppgifter med högre kvalité och kortare tidsintervaller. Syftet med detta arbete är att studera effekterna som digitaliseringen medfört på tre olika delar av organisationen, verksamheten, handläggarna och kontakten med medborgare. Detta för att vi kan utvärdera hur Försäkringskassan har påverkats på grund av digitala system. Genom att utgå från tidigare forskning har vi utfört en kvalitativ studie som studerar effekterna av digitalisering inom Försäkringskassan och dess enheter i Borås stad. Fyra semistrukturerade intervjuer utfördes på fyra olika enhetschefer inom försäkringskassan i Borås stad, samt att handläggare besvarade även en enkät angående ämnet digitalisering. Utifrån insamlad empiri och det teoretiska ramverket har vi utformat en analys angående de effekter som medförts av digitala system. Denna analys används senare för att besvara studiens frågeställningar och uppnå studiens syfte. Resultatet visar att digitaliseringen har påverkat verksamheten genom att förenkla det vardagliga arbetet i både positiv och negativ form, genom mindre fysisk dokumenthantering och strukturering vilket görs genom digitala system. Handläggare kan därmed utföra fler beslut inom ärenden under en kortare period. Beslutet blir mer korrekt genom att de digitala systemen hjälper till med regel ramverk som sätts för specifika ärenden. Eftersom tidsramen för varje ärende minskar får medborgare tillgång till sjukersättning fortare. Dock finns det idag mindre kontakt mellan medborgarna och handläggarna, vilket kan exkludera medborgare från tjänsterna då dessa inte är erfarna inom de digitala systemen., The digitalization of the public sector is a new phenomenon that has been introduced during the early 70's. The public organizations can with digitalized systems reforms themselves to a more effective, and complete government that can perform its tasks to a higher standard and shorter time periods. The purpose of the work is to study the effects that digitalization has brought on three different dimensions: From a business perspective, a management perspective and a citizens' perspective where we can evaluate how these have changed due to digital systems. Based on previous research, there has been a qualitative study that studies the effects of digitalization within Försäkringskassan and its units in Borås. Four semi-structured interviews were conducted on four different unit managers within Försäkringskassan, and 51 out of 70 administrators answered a survey on the subject of digitalization. Based on collected empirical data and the theoretical framework, we have designed an analysis of the effects brought about by the digital systems. This analysis is later used to answer the study's questions and achieve the purpose of the study. The result shows that digitalization has affected the organization by simplifying everyday work in both positive and negative form, through less physical document management and structuring, which is done through digital systems. Administrators can thus make more decisions in cases for a shorter period and that the decision becomes more correct by the digital systems helping with the regulatory framework set for specific cases. As the time frame for each case decreases, citizens gain access to compensation faster. However, less human contact takes place between citizens and administrators, and thus some citizens can be excluded from the services because of not being knowledgeable in technology.

E-förvaltning har under många år konstant vuxit i världen sedan introduktionen av datorer möjliggjorde användningen av digitala lösningar för myndigheter och regeringars arbetsuppgifter, denna användning av digitala lösningar för myndigheters arbete och tjänster spred sig snabbt allteftersom världen började utnyttja digital teknik mer och mer. Det som till att börja med endast var tillgängligt för stora landstäckande myndigheter blev efter ett tag tillgängligt för kommuner och enskilda städer när kostnader samt den behövda kunskapen blev mer tillgänglig. Syftet med studien är att titta på vilka motiv kommuner i Sverige har när de utför sin offentliga e-tjänst utveckling. För att få information om hur kommunerna utför sin e-tjänst utveckling har en kvalitativ forskningsmetod används. Material har införskaffats genom en rad semi-strukturerade intervjuer i ett antal Svenska kommuner, materialet analyserades sedan för att få fram ett resultat. Resultatet indikerar att motiven bakom offentlig e-tjänst utveckling officiellt sägs vara för medborgarens fördel, men ofta kan mer myndighetsfokuserade motiv ligga till grunden för utvecklingen. Det finns däremot tecken på en trend mot mer medborgarinvolverad utveckling inom kommunerna i Sverige, detta är mer märkbart i större kommuner men det finns tecken på att även mindre kommuner är intresserade av införande av sådan involvering.

Under de senare åren har många av de tjänster som har drivits av regering runt om i världen börjat bli mer och mer digitaliserade. Med detta menas att många processer som krävde manuell/fysisk hantering har blivit möjliga att utföra på datorn i hemmet utan att behöva möta företaget eller organisationen direkt. Många av dessa tjänster inkluderar sjukvård, skatteverket och skolan. Dessa systemet har som mål att tjäna invånarna men också att effektivisera arbetet för de interna användarna på enheten inom kommunen eller regeringen. Under dessa implementeringsprocesser brukar det finnas faktorer som utvecklare eller organisationer borde försöka nå om det systemet eller tjänst som utvecklas ska lyckas. Det finns många av dessa faktorer som har dokumenterats i tidigare studier. Napitupulu, (2014) är en av dessa forskare som samlat in och dokumenterat dessa faktorer. Exempel på dessa är Träning, topp mangers stöd, användarmedverkan och starkt ledarskap. Dessa faktorer har dock aldrig blivit centrerade runt de interna slutanvändarna av dessa system. Utan har fokuserats på de faktorer som är viktiga för utvecklarna eller cheferna. Denna studie fokuserar på att hitta de mest betydelsefulla faktorerna vid implementering för de interna slutanvändarna. Arbetet har lagt fokus på att intervjua interna användare av E-förvaltning som har implementerats i skolor runt om den lokala kommunen Skövde där de nyligen hade fått ett nytt E-förvaltningssystem implementerat. Svaren kommer därefter jämföras mot tidigare faktorer som har hittats för att se vilka av dessa är mest betydelsefulla när en system ska implementeras Resultaten som kommer från denna studie hoppas kunna ge kommuner och företag en plattform om vilka områden som borde fokuseras på vid implementering av nya system i skolan, samt att ge en grund för fortsatt forskning. Denna studie utfördes på en kommunal nivå men mer data och faktorer kan säkerhetsställas om denna studie göras på nationell nivå., In recent years, many of the services run by governments around the world have begun to become more and more digitilized. This means that many processes that required manual / physical handling have become possible to do in the comfort of your home without having to face the company/organization directly. Many of these services include healthcare, the tax office and the school. These systems aim to serve the residents, but also to streamline the work for the internal users within the municipality or government. During these developments and implementation processes, there are usually factors that developers or organizations should try to achieve if the system or service being developed is to succeed. There are many of these factors that have been documented in previous studies. Napitupulu (2014) is one of these researchers who collected and documented these factors. Examples of these factors are Training, top managers support, User participation and strong leadership. These factors, however, have never been centered on the internal end-users of these systems and it has often not been emphasized in previous research on factors for e-government about which of these factors have the most significant impact if these were to be achieved. This study therefore focused on finding the most important factors when implementing internal end users. The work has focused on interviewing internal users of E-administration whom have been implemented in schools around the local municipality of Skövde and other neighboring municipalities. Where they recently had a new E-administration system implemented. The responses will then be compared to previous focuses that have been found to see which of these factors are most important when a system is to be implemented. The results that come from this study hope that municipalities and companies can learn which areas should be focused on when implementing new systems in the school. The study also hopes to provide a good basis for future rese

Bakgrund: Digitalisering är ett utav de mest diskuterade ämnena i dagens samhälle och det har förändrat organisationer likt ingen tidigare innovation. Förändringar är inte alltid lätta att hantera och kan skapa problem oavsett hur välplanerade de är. En av de största svårigheterna vid förändringsarbete är att få med sig de anställda. Något som har blivit vanligare är att se de anställda som en drivare av innovationsarbetet. Forskning visar att förändringsarbete i den operativa verksamheten inom ramen för digitalisering är ett outforskat område. Syfte: Syftet med studien är att utreda hur Polismyndigheten inkluderar digitalisering i sin operativa verksamhet. Detta arbete möjliggörs genom att en kartläggning av myndighetens digitaliseringsarbete genomförs, vilket också avser att utreda hur Regeringens digitaliseringsstrategi återfinns hos myndigheten. Ytterligare ämnar studien bidra med kunskap om hur medarbetarna kan vara en del av förändringsarbetet i myndigheten samt andra organisationer som står inför liknande utmaningar. Metod: För att lyckas uppfylla studiens syfte har fallstudie tillämpats som forskningsstrategi. Ett iterativt arbetssätt har används genomgående för sammanställningen av det teoretiska samt empiriska materialet. Insamlingen av det empiriska materialet skedde genom att flertalet dokument studerades samt genom semi-strukturerade intervjuer på Polismyndigheten. Slutsats: Digitalisering som ämne finns presenterat i flera av myndighetens styrdokument, dock i väldigt generella drag. De fem delmålen från Regeringens digitaliseringsstrategi är hanterade inom myndigheten men endast indirekt. Myndigheten styr sitt förändringsarbete inom ramen för digitalisering genom sin styrmodell, verksamhetsbaserad IT-utveckling. Den är däremot i dagsläget mer använd av de i yttre tjänst än de i inre. För de i inre tjänst finns också ett större motstånd till att använda de digitala verktygen. Genom en tydligare styrning kan kulturen förändras och leda till att dig, Background: Digitalization is one of the most discussed topics in today’s society and it has come to change organisations like no earlier innovation. Changes are not always easy to handle and can create problems regardless of how well structured the process is. One of the biggest challenges when it comes to change management is to involve the employees. To see the employees as a driver of innovation has become more common. Research show that change management in the operational business when it comes to digitalization is still yet an unexplored topic. Purpose: The purpose of the study is to investigate how the Swedish Police include digitalization in their operational business. The work is made possible through a mapping of the authority’s work with digitalization, which also aims to investigate how the goals from the Swedish Government’s digitalization strategy is taken care of. Further, the study aims to contribute with knowledge about how employees can be part of the work with changes within the authority but also in other organizations, that are faced with the same challenges. Method: In order to fulfill the purpose of the study, a case study is applied as research strategy. When compiling the theoretical material and gathering the empirical material an iterative approach was used. The empirical material was gathered through qualitative interviews with employees at the Swedish Police. Conclusions: Digitalization as a subject are represented in many of the authority’s documents, but only in general. The five goals from the digitalization strategy presented by the Swedish government are handled but only indirectly. The authority is managing their changes caused by the digitalization through their control model. This way of working is more used by the people working in the external environment. The resistance to use digitalized tools is greater from the people working in the internal environment. With a clearer management accounting system, the culture can ch

Digital transformation påverkar alla aspekter i samhället. Hur vi kommunicerar, arbetar och hanterarinformation. Detta ger möjlighet till fler effektiva företag som tillåter sig leverera högre kvalitet(Ekonomistyrningsverket [ESV], 2017). Inom offentlig sektor handlar digital transformation om attkunna förbättra ärendehantering och leverera en högre kvalitet inom sitt tjänsteutbud tillmedborgare, privata företag och organisationer. Problematiken för offentlig sektor ligger i, enligtDigitaliseringskommissionen (2016) att Sveriges offentliga sektor ej har digitaliserats till den gradman velat. Denna studie har undersökt offentlig sektor, i synnerhet kommunal förvaltning i LuleåKommun, för att skapa en förståelse för utmaningarna med digital transformation och adresseradessa. Teori inom studien berör digital transformation, organisationsförändring samt digitaltransformationsstrategi. Studiens explorativa karaktär har bidragit till att undersöka de utmaningarsom en offentlig organisation har. Detta har medfört att datainsamlingsmetoden tar en kvalitativståndpunkt. Den kvalitativa datainsamlingen utfördes genom semi-strukturerade intervjuer där trerespondenter valde att delta. De intervjufrågor som användes under datainsamlingen skapadesutifrån teorier för vad som utger sig vara utmaningar relaterat till digital transformation. Resultatetav studien visar på insikter i vad som är stora utmaningar men även utvecklingsmöjligheter för enoffentlig verksamhet gällande digital transformation. Insikter som att inkludera slutanvändare mer,ändra inställning till digitalisering och förändring, bryta barriärer mellan olika förvaltningar och nyttjaorganisationens alla roller för insikt och utveckling är några av de centrala delarna resultatetpresenterar och motiverar för.

This study investigate a Collaboration between municipalities that cooperate to develop e-services. One larger municipality helps the smaller municipalities by providing them with fully developed e-services, help maintain a technical platform, support and materials in order for them to be able to drive their own process of change. The object of this study is to contribute knowledge that can form the basis for potential improvements of the Collaboration of e-services. The aim of the study is to find out what the reason is that some participating municipalities have launched several e-services while others none? How they experience the development of e-services that are conducted in Collaboration, and what challenges they experience in the development work? To collect empirical data we did qualitative interviews with both participating municipalities and with informants central in this Collaboration. We have had access to documents, their contract, and their planning tool that includes videos, manuals, and templates. The result of this study identifies a number of crucial points that need to be taken into account in continued Collaboration. These are: You cannot measure success with number of launched e-services: There are lack of “change management”: How homogeneity can help in the long run: and that Process mapping is the next step to take for the smaller municipalities. The study's result also show the challenges that may appear along the way towards more efficient, attractive and competitive county. For the participating municipalities these are time constraints, difficulty in prioritizing among other tasks, resistance from administrations and administrators, how they organize themselves internally on their own. The results also show that all participants wants this, and that several of them are working in a way that may pay off in the long run.

E-demokrati är ett väl använt begrepp inom den offentliga sektorn. Begreppet dyker ofta upp i sammanhangen med utförandet av offentliga uppgifter med hjälp av IT. Föreliggande studie behandlar begreppet e-demokrati i syfte att undersöka hur e-demokrati förhåller sig till den traditionella demokratin i den offentliga sektorn på lokal nivå. Studiens syfte grundas i olika forskningsbehov av begreppet e-demokrati.I studien görs en kvalitativ analys med utgångspunkt i Robert Dahls 5 demokratikriterier som omfattas av: effektivt deltagande, lika rösträtt, upplyst förståelse, kontroll över dagordningen och allomfattande medborgarskap. Det empiriska materialet utgörs framför allt av svaren ställt till 290 kommuner i Sverige. Resultatet visar att på att e-demokrati ska uppfattas som helt demokratisk är delvis problematiskt dåbristen påsamtal gör att medborgarna inte kan påverka det slutgiltiga avgörandet eller vad som tas upp på dagordningen.

Sammanfattning: Digitalisering framställs som den enskilt största förändringsfaktor som påverkar alla delar av samhället så även den offentliga sektorn. Elektronisk förvaltning används i syfte att skapa en öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet, underlätta människors vardag och ge högre kvalitet och effektivitet i verksamheterna. Därtill ska arbetet med e-förvaltning leda till lägre kostnad och största möjliga nyttan för såväl medborgare och företag som samhället i stort. Regeringens mål har sedan 2012 varit att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Sverige har också legat i topp i jämförelser med andra länder vad gäller internetanvändning och medborgarnas användning av e-förvaltningstjänster. Internationella jämförelser visar exempelvis att Sverige ligger på sjätte plats enligt FN:s senaste sammanställning över e-förvaltningens utveckling i världen (UN-E Government survey 2016). Samma år konstaterade dock också Riksrevisionen i sin rapport (RIR 2016:14) att de offentliga aktörerna inte driver utvecklingen i enlighet med regeringens mål och att mer kan göras för att utveckla e-förvaltningen. E-förvaltningen har enligt Riksrevisionen varit kortsiktig, delegerad och präglad av brist på helhetsansvar samt inte hanterats på ett kostnadseffektivt sätt. Med denna fallstudie har ambitionen varit att närmare undersöka dessa förhållanden i syfte att bidra med ny kunskap kring vad som behövs för ett mer framgångsrikt införande av e-tjänster. Till studieobjekt valdes en mellanstor kommun som 2015 införde en e-tjänst för ansökan om bygglov, kallad “MittBygge”. I likhet med tidigare forskning visar och identifierar studiens resultat ett flertal avgörande framgångsfaktorer som behöver beaktas vid såväl planering, införande och uppföljning av nyttan vid införande av e-tjänster. Dessa framgångsfaktorer är: intern och extern kundfokus, utbildning, ledarskap, kommunikation, respons från intressenter, vikten av att mäta och, Digitization is currently considered to be the most important factor of change affecting all parts of society, including the public sector. E-government is used to create more open public administration that supports innovation and participation, facilitates people's daily lives, providing higher quality and efficiency in the activities. In addition, e-government is expected to lower cost and maximize benefits for both citizens and companies as well as society at large. The goal of the Government has since 2012 been to make Sweden the leading country in the world in terms of utilizing the potential of digitization. Sweden has also been at the forefront in comparison with other countries in terms of internet use and citizens' use of e-government services. International comparisons show, for example, that Sweden is in sixth place, see the UN's latest compilation of e-government development in the world (UN-E Government survey 2016). However, in the same year, the Swedish National Audit Office (NAO) in its report (RIR 2016: 14) also found that public actors do not pursue this work according to Government objectives and that more can be done to develop e-government. According to the NAO, work on e-government has been short-term, overly delegated and characterized by a lack of overall responsibility and not managed in a cost-effective way. This case study sets out to investigate these conditions more closely, with a view to provide new knowledge about what is needed for a more successful introduction of e-services. A medium-sized municipality that introduced an e-service for the application for building permission, called "MittBygge", in 2015 was chosen as case study. Like previous research, this study identifies a number of crucial success factors that need to be taken into account when planning, introducing and following up the benefits of e-services. These success factors are: internal and external customer focus, education, leadership, communication, stakeholder resp, 2018-06-27

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka digitalisering och dess påverkan på kompetens och kompetensförsörjning inom svenska myndigheter. Detta med avseende på det 16:e hållbarhetsmålet, framtaget av FN, som syftar till att främja fredliga, rättvisa och inkluderande samhällen för en hållbar utveckling. För att uppnå denna vision studeras e-förvaltning och dess inverkan på samhället. Insamling av primärdata har skett genom semistrukturerade intervjuer. Vidare har sekundärdata tillämpats i form av statistik för att stödja en del påståenden. Utifrån denna studie kan det konstateras att digitalisering inom de studerade myndigheterna dels bidragit till att ersätta arbetsuppgifter och dels till att förändra arbetsverktyg. De nya arbetsuppgifterna och arbetsprocesserna har ställt ökade krav på nya kompetenser bland medarbetarna inom den operativa verksamheten. Främst handlar det om en ökad digital kompetens hos medarbetare. Beroende på den digitala mognaden och införandet av digital teknologi varierar efterfrågan på den digitala kompetensen. Ur myndighetens perspektiv har digitaliseringen bidragit till ökad kompetensnivå. Detta har medfört att arbetsuppgifternas process och resultat blir av högre kvalitet., The purpose of this thesis has been to study how digitalization has affected competency and competency management within Swedish authorities. This regards to the sixteenth sustainable goal developed by the UN which purpose is to promote peaceful, equitable and inclusive societies for a sustainable development. E-governance and its effect on the society is being studied to achieve the vision of a sustainable development. Collection of data has included primary data in the form of semi-structured interviews. Further on, secondary data have been applied in form of statistics for varying contexts. Based on the study’s findings it can be confirmed that the digital transformation within the examined authorities partially has contributed to replace professional tasks and partially to change the working tools used in the operation. The new professional tasks and their applied processes have contributed to higher demands of new competencies within the operation. It is mainly about an increased digital competency of employees. Depending on the digital maturity and the implementation of new technologies, the demand of digital competence varies between the authorities.

Denna studie ämnar undersöka begreppet förvaltningsgemensamma specifikationer och dess nyttor och effektivitetspåverkan i offentliga organisationer. Regeringens mål är att Sverige ska bli bäst i världen på att använda sig av digitaliseringens möjligheter och FGS:er är ett steg på vägen. Öppna riktade intervjuer med respondenter som är insatta i arbetet med FGS:er har genomförts för att få fram ett kvalitativt resultat av studien. Denna information analyserades för att upptäcka det som respondenter upplever som effektivitetsvinster och nyttor i arbetet med FGS:er. Vidare analyseras vad respondenterna anser som viktigt för den fortsatta utvecklingen av FGS:er, vilka utmaningar som finns i framtagningsprojekten och hur framtiden för FGS:er kommer se ut. Slutsatserna är att FGS:er påverkar effektiviteten positivt i de organisationer som använder dem. De som använder sig av FGS:er ser många nyttor i och med användandet. Vidare beskrivs faktorer som anses viktiga för framgång i fortsatt utveckling av FGS:er och FGS:ers framtid.

Bakgrund: Offentlig sektor står inför stora interna och externa utmaningar, vilket ställer stora krav på intern och extern effektivitet inom offentliga verksamheter. Mycket hopp har tilldelats digitalisering för att kunna lösa de problem som olika samhällen nu står inför. Den offentliga sektorn i Sverige har dock halkat efter i sin digitalisering när den sätts i relation till offentlig förvaltning i andra länder. Regeringen har påbörjat en digital förnyelse av det offentliga Sverige under programmet “Digitalt först” för att Sverige år 2025 ska vara bäst i världen på att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter. Programmet betonar bland annat målet, öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet. Rapporter visar dock att myndigheter inte har levt upp till regeringens årliga målsättning. Samtidigt efterfrågas det mer forskning kring de aspekter som målet berör. Detta väcker frågan kring hur utmaningarna i digitaliseringsprocessen ser ut i myndigheter utifrån regeringens mål. Syfte: Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för hur det inom myndigheter arbetas med digitalisering utefter regeringens mål, öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet. Som en del av detta ämnar studien att synliggöra vilka utmaningar och perspektiv som finns i myndigheters digitaliseringsarbete med fokus på innovation, samverkan och öppna data, för att myndigheter ska kunna genomföra lyckade digitaliseringsprojekt i framtiden. Metod: För att uppfylla denna studies syfte har en fallstudie genomförts, vilket har legat till grund för hur forskningen har genomförts. Den empiriska materialinsamlingen har inhämtats från semistrukturerade intervjuer och offentliga dokument. Slutsats: Digitaliseringen av den offentliga sektorn är under utveckling och det finns kvar att göra innan den offentliga sektorn når regeringens mål, att bli världsledande inom digitalisering av offentlig sektor innan 2025. Arbetet har hittills inte varit helt enkelt då det finns stora, Background and problem: The public sector is facing great internal and external challenges, putting pressure on internal and external efficiency within public organisations. Hope has been given to digitalisation to solve the problems different societies are faced with. The public sector in Sweden has nevertheless been halting in relation to e-government development in other countries. The Swedish government has initiated a renewal of the public sector within the program “Digitalt först” in order for Sweden to become the country which is the most prominent in utilising the potentials of digitalisation. Among other things, the program calls for a more open government which supports innovation and participation. Reports are nevertheless indicating that authorities within the public sector have not achieved the yearly goals stated by the Swedish government. Furthermore, additional research is called for regarding the different aspects of the goal. This evokes the query concerning the challenges of the digitalisation process within authorities relating to the goals set by the Swedish government. Purpose: The purpose of this study is to develop an understanding of how the public sector work towards the government goal, a more open government which supports innovation and participation. As a part of this, the study aims to illustrate the barriers and perspectives within the Public sector’s work with digitalisation, with a focus on innovation, co-creation and open data. The is carried in order for the public sector to accomplish digitalisation projects successfully in the future. Method: To fulfil the purpose of this study, a case study was carried out. In the case study, empirical information has been collected through semi-structured interviews and public documents. Conclusion: The digitalisation of the Swedish Public sector is in progress and there is still work that needs to be done in order for the public sector to fulfil the Swedish government’s goal of becoming world

I ett allt med digitaliserat samhälle förväntas regering och offentliga aktörer att delta i den digitala utvecklingen och med hjälp av dess möjligheter erbjuda medborgarna vissa tjänster och öka förvaltningens effektivitet, s.k e-förvaltning. Sverige var länge ett av de ledande länderna inom e-förvaltning, men har de senaste åren tappat positioner i jämförelser med andra länder. Detta kan till stor del bero på att det har saknats tydlig centraliserad styrning av e-förvaltningen, ansvar för denna har istället delegerats till de enskilda offentliga aktörerna. För att vända denna trend har regeringen lagt fram ett förslag om att bilda en ny myndighet med övergripande ansvar för utveckling och skötsel av e-förvaltningen. Denna myndighet kommer inrättas hösten 2018 och tituleras Myndigheten för digital förvaltning. Denna uppsats ämnar granska arbetet med denna myndighet utifrån en modell kring e-förvaltningens tänkta utveckling.

När en person bestämmer sig för att starta ett bolag kommer de att behöva komma i kontakt med en eller flera myndighetstjänster. Den här uppsatsen handlar om hur förväntningarna på den kontakten och den nya rollen som företagare påverkar användarens attityd mot myndigheter. I dagens digitala samhälle är digitalisering av förvaltning något som svenska myndigheter lägger mycket resurser på. De flesta medborgare har en syn på hur kontakten med myndigheter ska gå till. Dessa förväntningar och fördomar påverkar den inledande attityden till myndigheter. Denna studie vill besvara hur man genom den inledande kontakten mellan medborgare och tjänstemän kan påverka den framtida attityden hos medborgarna. Detta undersöks genom att semi-strukturerade intervjuer genomförs med sju personer som inom det senaste halvåret har startat ett aktiebolag. Personerna innehar varierande mängd erfarenhet av företagande från sitt tidigare arbetsliv. Intervjuerna behandlar hur informanterna har upplevt att det var att starta ett bolag. Berättelserna från de intervjuade analyseras och kodas därefter med hjälp av ett antal olika teorier. Mest framträdande av dessa är Expectation-confirmation theory (ECT) som används för att studera hur bekräftelse av förväntningar påverkar avsikt att fortsätta använda en tjänst eller vara. Denna kombineres sedan med Unified theory of acceptance and use of technology (UTAUT), en sammansatt teori för att studera hur ett antal faktorer påverkar acceptans och avsikt till fortsatt användning, därmed får arbetet en starkare koppling till informationssystem. Till sist adderas även begrepp från g-Quality, en utvärderingsmetod för e-förvaltning. Detta för att även stärka koppling till kontexten av e-förvaltning, inom vilket fallstudien kommer att utföras. Resultatet pekar på att nybörjare har ett ökat behov av att få information presenterad på ett tydligt sätt. För att hjälpa nybörjare bör man därmed erbjuda ytterligare informationsstöd vid den inledande kontakten. I öv, When a person makes the decision to start a company, they will be required to contact one or several government services. This study tries to explain how expectations on that first contact and the new role as an entrepreneur will affect the users attitude towards government. In the digital society of today, the swedish government have decided to use a large amount of resources on digitalisation. Most citizens have a view about how their contact with the government should work. These expectations and prejudices affects their initial attitude towards government services. This study seeks to answer how the initial contact between citizen and official can affect the future attitudes of users. This is studies by conducting semi-structured interviews with seven citizens that have registered a limited liability company within the last six months. The interviewees have differing amounts of experience of running a company. The interviews relates to how the interviewees have experiences the act of starta a company. The stories are then analysed and coded with help from a number of theories. Most salient is the Expectation-confirmation theory (ECT), which is used to study how confirmation of expectations affect continuance intention. This is then combined with the Unified theory of acceptance and use of technology (UTAUT), a composite theory use for studying how a number of factors affect acceptance and continuance intention, by combining these the the study gains a stronger connection to the informations systems field. Lastly, concepts from the g-Quality evaluation model are added. This is done to strengthen the connection to the e-government context, in which the case study will be carried out. The result implies that beginner have a increased need to have information clearly presented. To help beginners with this, you should offer additional support aimed towards information gathering. Other than this it appears that people with low experience does not differ greatly from

E-förvaltning är ett omfattande begrepp som i sin enkelhet betyder användandet av digitala lösningar inom den offentliga förvaltningen. Denna uppsats behandlar eförvaltning och dess styrning i Sverige. Utgångspunkten är två av E-delegationens betänkanden där delegationen behandlar organiseringen och styrningen av eförvaltning. Syftet med uppsatsen är att se vilka förvaltningsteorier samt värden ligger bakom styrningen av e-förvaltningen. Föreliggande uppsats är en kvalitativ textanalys som redovisar samt analyserar två utredningar. Texterna analyseras utifrån teorier som NPM och Lennart Lundquists offentliga etos, det vill säga demokrati- och ekonomivärden. Uppsatsen redovisar det empiriska materialet utifrån begrepp som effektivisering & samverkan samt medborgare & behovsdriven förvaltning. Uppsatsens resultat tyder på att NPM idéer ligger till grund för den föreslagna styrningen av e-förvaltning. E-förvaltning kan i någon mån anses vara den nästa förvaltningstrenden efter NPM. Dessutom visas det större betoning på ekonomivärden än demokrativärden i styrningen av den svenska e-förvaltningen.

Kommuner ställs inför en stor förändring när verksamheten ska digitaliseras. För att stödja e- förvaltningsutveckling och digitalisering förespråkas Enterprise Architecture (EA) vara ett verktyg för att möjliggöra integration av äldre system, skapa interoperabilitet och minska kostnaderna kopplade till systemutveckling via återanvändning av komponenter. Relaterat till detta finns flera utmaningar där det finns teoretiska och praktiska missanpassningar mellan den kommunala verksamheten och EA bl.a. brist på kompetens, brist på standardisering och sociopolitiska faktorer. Resultatet visar på att missanpassningen mellan EA och kommunal verksamhet hindrar implementationen av centralstyrda ramverk och metoder pga decentrali- serad förvaltningsmodell som ger förvaltningarna stort självstyre. Resultatet visar på att majo- riteten av utmaningarna som är identifierade överensstämmer med respondenternas upplevel- ser av att arbeta med arkitektur och EA i kommunal kontext. Arbetet med arkitektur för att stödja digitalisering och e-förvaltningsutveckling tar istället en annan skepnad på grund av dessa utmaningarna där två av tre kommuner vill åstadkomma liknande resultat som är möj- liga via användning av EA genom att förespråka ett tänk kring arkitektur i verksamheten. Tänket kring arkitektur avser att få verksamheten och IT starkare sammanfogade och stödja digitalisering och e-förvaltningsutveckling i dessa två kommuner.