Search

”Det nya normala”, som det kallas avseende det hybrida arbetssättet när organisationer behövt ändra arbetsform, är här för att stanna. I takt med att världen genomgår ständiga förändringar, inte minst efter COVID-19 har organisationer behövt ändra form för att kunna fortsätta bedrivas. Anställda på organisationer har gått från att arbeta på arbetsplatsen, till att stanna hemma på grund av restriktionerna och i dagsläget behövt variera mellan att arbeta på distans och arbeta på arbetsplatsen i en hybridvariant. Till följd av detta har författarna till denna studie undersökt om hur ledarens arbete med ständiga förbättringar förändras vid hybrid arbetssätt. Studien utgick från en kvalitativ forskningsmetod och författarna av studien genomförde åtta semistrukturerade intervjuer. Insamlade data analyserades tematiskt. Slutsatsen har sammantaget varit att ledare anser att det är lämpligt att använda sig av strategierna differentierad och integrerad kognitiv process enligt teorin, för att arbeta med ständiga förbättringar i det hybrida arbetssättet. Ledarna har upplevt utmaningar i arbetet med ständiga förbättringar i det hybrida arbetssättet såsom bristande engagemang, isolering samt bristande socialt samspel. Ledarna har även upplevt möjligheter såsom flexibilitet, ökad digitalisering och möjligheten att attrahera ett bredare urval av kompetens. Utifrån de identifierade utmaningarna och möjligheterna som råder i arbetet med ständiga förbättringar i det hybrida arbetssättet har författarna till denna studie, utvecklat en checklista för hur ledare ska kunna navigera med ständiga förbättringar i det hybrida arbetssättet., ” The new normal” as it is called regarding the hybrid work methods when organizations have had to change their working format, is here to stay. Organizations have had to adapt in order to continue operating as the world undergoes constant changes, especially after the COVID-19 pandemic. Employees have transitioned from working in the workplace, to work from home because of the restrictions, and today, they have had to alternate between working remotely and working in the workplace in a hybrid version. The authors of this study, as a result of this, have been interested in examining and increasing the knowledge of how a leader’s work with continuous improvement changes with hybrid work methods. The study used a qualitative research method, and the authors conducted eight semi-structured interviews. The collected data was thematically analyzed. In summary, the conclusion has been that leaders believe it is appropriate to use the strategies off differentiated and integrated cognitive processes, according to the theory, to work with continuous improvements in the hybrid work methods. Leaders have experienced challenges in working with continuous improvements in the hybrid work methods such as lack of engagement, isolation, and lack of social interaction. Leaders have also experienced opportunities such as flexibility, increased digitalization, and the ability to attract a wider range of competence. Based on the identified challenges and opportunities in continuous improvements in the work hybrid method, the authors of this study have with help of collected data from leaders, developed a checklist for how leaders can navigate continuous improvement in the hybrid work method.

Den här jämförande, kvalitativa språkstudien litar på tidigare verk och syftar på att jämföra meänkieli i Sverige och našinski, annars kallat goranska, i Kosovo, Albanien och Nordmakedonien. Under studiens gång iakttar jag olika perspektiv. Vad beträffar data, använder jag olika böcker, artiklar och även videomaterial. Först beskriver jag bakgrunden av de två språken/varieteterna; sedan, i teoridelen, diskuterar jag begreppen språk och dialekt och hur varietererna och dialekter blir till språk; i den här studiens tredje del beskriver jag dess metod och data; analysdelen består av en jämförelse mellan meänkieli och našinski med diskussion av olika kulturella, religionsförbundna, politiska, sociologiska och historiska aspekter – ytterligare jämför jag meänkieli med finska och našinski med bulgariska och makedonska. Som resultat drar man slutsatsen att meänkieli och našinski är två liknande språkvetenskapliga fenomen som i själva verket exemplifierar samma språkliga företeelse, nämligen språklig divergens., This comparative, qualitative linguistic study is based on previous works and aims to compare meänkieli in Sweden and našinski, alternatively called Gorani, in Kosovo, Albania, and North Macedonia. Throughout the study I take into account various types of information. As far as data is concerned, I use various books, articles, and also video material. Firstly, I give the background of the two languages/varieties; then, in the part concerning theory, I discuss the terms language and dialect, and how varieties become languages; in the third part of this study I describe its method and data; in the analysis part I endeavour to describe, compare, and exemplify meänkieli and našinski by discussing various cultural, religious, political, sociological, and historical aspects – in addition, I compare meänkieli with Finnish and našinski with Bulgarian and Macedonian. As a result, I conclude that meänkieli and našinski are two similar linguistic cases which in reality exemplify the same linguistic phenomenon, i.e. language divergence., Tämä kvalitatiivinen kielitieteellinen tutkimus perustuu aikaisempiin teoksiin ja pyrkii vertaamaan meänkieltä Ruotsissa ja našinskiä, joka tunnetaan myös nimellä gorani, Kosovossa, Albaniassa ja Pohjois-Makedoniassa. Tutkimuksessa otetaan huomioon erilaisia tekijöitä. Materiaalini koostuu aikaisemmista tutkimuksista ja videomateriaalista. Kerron ensin kahden kielen/varieteetin taustasta; sitten, teoriaosiossa pohdin käsitteitä kieli ja murre, sekä sitä miten murteista/kielilajeista tulee kieliä; kolmannessa osassa kuvaan tutkimuksen menetelmää ja tietoja; analyysiosassa meänkieltä ja našinskiä pyritään kuvaamaan, vertailemaan ja havainnollistamaan pohtimalla erilaisia kulttuurisia, uskonnollisia, poliittisia, sosiologisia ja historiallisia näkökohtia – lisäksi verrataan meänkieltä suomeen ja našinskia bulgariaan ja makedoniaan. Johtopäätökseni on että meänkieli ja našinski ovat kaksi samankaltaista kielellistä tapausta, jotka todellisuudessa ovat esimerkkejä samasta kielellisestä ilmiöstä, eli kielten erkaantumisesta., Presentationen hände via Zoom.

Denna studie utforskar relationerna i matematikklassrummet ur ett elevperspektiv med fokus pårelationerna mellan elev, matematikbok, lärare och matematikämnet. Data samlades in från engymnasieklass i Sverige genom klassrumsobservationer, intervjuer och enkäter. Analysen, som ärinspirerad av Van Steenbrugge och Remillards (2023) läromedelsanalys, visar att i Sverige antarmatematikboken ofta en ledande roll och delar auktoritet med eleverna vilket motiveras medmatematikbokens bestämmer lektionsinnehållet, som eleverna anpassar samt att eleverna användermatematikboken för att validera sina svar under lektionsövningarna. Analysen visar även att elevernaarbetar intensivt med matematikboken under större delen av lektionen, vilket indikerar en hög grad avsjälvständighet i deras lärandeprocess. Matematikboken framstår som den mest aktiva aktören i attförmedla matematikinnehållet till eleverna. Det övergripande resultaten visualiseras med hjälp av Rezatoch Strässers (2012) tetraedermodell, relationerna beskrivs med termer som auktoritet och distans föratt belysa klassrummets dynamik. Studiens resultat har betydande implikationer för struktureringen avmatematikundervisning och understryker vikten av att inkludera elevperspektivet i didaktisk forskning., This study explores the relationships in the mathematics classroom from a student perspective, focusing on the relationships between the student, mathematics book, teacher, and the subject of mathematics. Data were collected from a high school class in Sweden through classroom observations, interviews, and surveys. The analysis, inspired by Van Steenbrugge and Remillard’s (2023) textbook analysis, shows that in Sweden, the mathematics book often takes a leading role and shares authority with the students. This is justified by the mathematics book determining the lesson content, which students adapt to, and by students using the mathematics book to validate their answers during classroom exercises. The analysis also shows that students work intensively with the mathematics book for most of the lesson, indicating a high degree of independence in their learning process. The mathematics book appears as the most active agent in conveying mathematical content to the students. The overall results are visualized using Rezat and Strässer’s (2012) tetrahedron model, with the relationships described in terms of authority and distance to highlight the classroom dynamics. The study’s results have significant implications for the structuring of mathematics teaching and underscore the importance of including the student perspective in didactic research.

Forskningsfråga: - Hur har modebranschen i Sverige anpassat sina strategier under och efter pandemin? Vilka åtgärder har vidtagits för att hantera de utmaningar och påfrestningar som uppstått? Syftet: Syftet med studien är att analysera modebranschens strategier i Sverige under och efter pandemin. Dessutom vilka åtgärder som har vidtagits för att hantera utmaningar och påfrestningar. Teorier: Studien bygger på dessa teorier: SOSTAC, RACE, köpprocess, ZMOT, varumärkesbyggande, varumärkeskapital, förespråkare samt CRM. Metod: Författarna använde sig av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Sex intervjuer har genomförts med sex olika företag inom klädebranschen och dessa företag är: Dojostock, JD sport, H&M, Lyckliga jag, Collection of Brands & Jack & Jomes. Empiri: Studien presenterade resultaten från de genomförda intervjuerna, där respondenterna undersöktes för att tyda sina olika strategier och åtgärder som implementerades på grund av pandemin. Slutsats: Covid-19 har haft stor inverkan på modebranschen med övergången från fysiska butiker till online närvaro. Dessutom anpassade företag genom kreativa kampanjer och mer fokus på kundlojalitet. En annan aspekt är att e-handel och digital marknadsföring ökade och utformade modebranschens framtid efter pandemin.

In recent years, we have been able to see and hear in the media how difficult it is to get substitutes into various businesses. Employers promise high salaries and rewards for permanent staff who can find people who can be hired, but there is still a shortage of substitutes. What is the reason for this? Previous research has shown that substitutes tend to keep a certain distance from their workplaces and that they are thus not full-scale members of the working group (Alfonsson 2020, Olofsdotter, 2008). There is also research that shows that satisfaction affects the attitude we have to work (Berglund, 2001, Herzberg 1959). With this study, we want to investigate what may be the reason behind this shortage of substitutes by, with a focus on motivation and attitude to work, seeing if there are differences between hourly employees today and people who were hourly employed 10 - 20 years ago. This qualitative study is based on semi-structured interviews with eight people who are, or have been, hourly employed in Social Care in a medium-sized Swedish municipality. We have divided the respondents into two groups where one group consists of four people who were hourly employed 10 - 20 years ago and the other of four who are hourly employed today. Based on the compilations of each group's responses, we can identify differences and similarities in motivation and attitude to work based on their position as Strangers (Simmel, 1908). This leads to a result showing what motivates the hourly substitutes and what they consider valuable in the work. Finally, we can also see that there has been a change in attitude towards work over time., De senaste åren har vi kunnat se och höra i media hur svårt det är att få in vikarier i olika verksamheter. Arbetsgivare utlovar höga löner och belöningar för fast personal som kan hitta personer som kan anställas men det är ändå brist på vikarier. Vad beror detta på? Tidigare forskning har visat att vikarier tenderar att hålla en viss distans till sina arbetsplatser och att de på så vis inte är fullskaliga medlemmar i arbetsgruppen (Alfonsson 2020, Olofsdotter, 2008). Det finns också forskning som visar att nöjdhet påverkar vilken attityd vi har till arbetet (Berglund, 2001, Herzberg 1959). Vi vill med denna studie undersöka vad som kan ligga bakom denna brist på vikarier genom att, med fokus på motivation och attityd till arbete, se om det finns skillnader mellan timanställda idag och personer som var timanställda för 10 – 20 år sedan. Denna kvalitativa studie baseras på semistrukturerade intervjuer med åtta personer som är, eller har varit, timanställda inom Social omsorg i en mellanstor svensk kommun. Vi har delat upp respondenterna i två grupper där den ena gruppen består av fyra personer som var timanställda för 10 – 20 år sedan och den andra av fyra som är timanställda idag. Utifrån sammanställningarna av respektive grupps svar kan vi identifiera skillnader och likheter i motivation och attityd till arbete utifrån deras position som Främlingar (Simmel, 1908). Detta leder till ett resultat som visar vad som motiverar timvikarierna och vad de anser är värdefullt i arbetet. Slutligen kan vi också se att det skett en förändring i attityden till arbete över tid.

Studien undersöker hur ledare på distans upplever sin roll med forskningsfrågan “Hur upplever ledaresin roll på distans?”. Syftet är att bidra till insikter kring ledarrollen och eventuella svårigheter somledare stöter på i samband med distansarbete samt att förstå om och hur ledarskapet på distans harutvecklats med förändringen mot ett digitalt ledarskap på grund av pandemin. Genom att förstå hurledarskap på distans har utvecklats kan studien bidra med ny kunskap och insikter till ledare för att deska kunna förbättra sin roll vad gäller ledarskap på distans. Fem kvalitativa semistruktureradeintervjuer har genomförts över videosamtal med ledare som har sin personal på distans minst tre dagari veckan. Intervjupersonernas utsagor har sedan analyserats med teori om virtuellt ledarskap, tillit,transformativt ledarskap samt situationsanpassat ledarskap. Resultatet visar att ledare på distansupplever sitt arbete som svårt framförallt för att skapa en samhörighetskänsla. Vid ledarskap pådistans behöver ledare anstränga sig för att kommunicera oftare med sina medarbetare. Vidare visarsig ett transformativt ledarskap med fokus på tillit vara mest naturligt vid ledarskap på distans., This study looks into how leaders experience their role when leading remotely with the researchquestion "How do leaders experience their remote role?". The aim is to contribute insight to remoteleadership and possible difficulties that leaders encounter with remote work as well as to understand ifand how remote leadership has developed with the shift towards a more virtual leadership necessarydue to the recent pandemic. With a better understanding how remote leadership has developed, thisstudy can contribute knowledge and insight to leaders so that they can improve their role at a distance.Five qualitative semi-structured interviews have been conducted with managers who have their teammembers remote at least three days a week. The empirical material has been analyzed with theories ofvirtual leadership, trust, transformative leadership and situational leadership. The results show thatremote leaders experience their work as difficult, especially when it comes to creating a sense ofbelonging with and for team members. When leading remotely, communication becomes even moreimportant than when people share the same workplace and needs to occur often. Furthermore, atransformative leadership with a focus on trust reveals itself to be a necessity when it comes to remoteleadership.

Distansarbete förväntas öka, vilket innebär att framtidens ledare bör kunna leda sina medarbetare på distans. Det finns en stor mängd forskning inom ämnet ledarskap men det är ännu oklart om aktuella ledarskapsteorier även kan appliceras på distansledarskap och det krävs mer forskning kring just ledarskap på distans. Syftet med studien var att undersöka vilka egenskaper chefer upplever att de behöver, eller behöver utveckla, för att förbättra sitt ledarskap på distans. Det undersöktes i en kvalitativ studie genom att hålla semistrukturerade intervjuer med mellanchefer på en statlig organisation. Datan analyserades genom induktiv tematisk analys. Resultatet visade att de egenskaper som chefer upplevde behövas är en ömsesidig tillit mellan sig själv och medarbetarna, att man som chef är närvarande och tillgänglig, anpassningsbar och empatisk samt kommunikativ. Egenskaperna, utifrån chefernas olika perspektiv, upplevs hänga ihop. Exempelvis krävs god kommunikation för att vara närvarande och tillgänglig., Remote work expects to increase, which means that future leaders should be able to lead their employees remotely. There’s a large amount of research on the subject of leadership, but it’s still unclear whether current leadership theories apply to remote leadership and more research is required. The purpose of this study is to investigate which qualities managers feel they need, or need to develop, to improve their remote leadership. It was investigated in a qualitative study by holding semi-structured interviews with managers at a government organization. Data were analyzed through inductive thematic analysis. The results showed that the qualities managers felt were needed are mutual trust between themselves and employees, that as a manager you’re present, available, adaptable, empathetic and communicative. The qualities, based on the managers' different perspectives, are perceived to be connected to each other. For example, good communication is required to be present and available.

Den senaste tidens samhällsutvecklingen och digitaliseringen har bidragit till att leda på distans fortsätter att vara ett aktuellt ämne och därför finns behovet att skapa ytterligare förståelse. Därför har denna studies syfte varit att skapa en fördjupad förståelse av chefers upplevelse av att leda på distans på ett företag som arbetat med att leda på distans under en längre tid. Där fokuset har varit att undersöka vilka utmaningar och möjligheter cheferna ser med att leda på distans samt vilka strategier de använder sig av när de leder på distans. Studien byggde på en kvalitativ datainsamlingsmetod där semistrukturerade intervjuer genomfördes på ett företag inom skogsindustrin med chefer som har personalansvar och som antingen helt eller delvis har medarbetare som de leder på distans.I resultatet framkom tre huvudtemankommunikation, utveckling och struktur som besvarar och knyter an till de tre forskningsfrågorna. Där kommunikationen framkommit som en bakomliggande faktor till många av de utmaningar som nämns som bland annat de om tillit och teamkänsla. Möjligheterna som framkommit handlar till stor del om utveckling både för företaget och individer. När det gällde användandet av strategier var struktur en nyckelfaktor. Slutsatsen visade att det krävs en förmåga att kunna anpassa strategier efter nya behov och krav för att lyckas. Vidare framgick det i slutsatsen att det finns många utmaningar med att leda på distans och att dessa varierar övertid men att de går hantera om man är flexibel och anpassar strategierna ut efter behovet. Samtidigt som man kan se flera möjligheter med att leda på distans som även de väger upp för de utmaningar som finns.

I och med den digitalisering som skett i samtliga delar av vår vardag, har nya möjligheter skapats som tidigare inte varit möjliga. Främst kan detta ses i den aktivitet vi lägger ner mest tid på, vårt arbete. Genom utveckling av digitala kommunikationsverktyg och utvecklingen av en digital arbetsmiljö, finns idag möjligheten att arbeta på distans. Denna fördel medför dock en rad utmaningar för chefer som nu behöver leda personal som cheferna inte träffar dagligen på samma sätt som man gjort tidigare. Även att den digitala kommunikationen gör det svårare för chefer att hantera de mjuka värdena i ledarskapet, exempelvis se hur personalen mår. Syf- tet med denna studie var därför att undersöka upplevelsen av att leda på distans, vilka utma- ningar cheferna står inför, hur de hanterar de mjuka värdena samt vilka egenskaper och ledar- skapsstil som kan vara till din fördel när det kommer till att leda på distans. För att undersöka detta genomfördes en kvalitativ studie, där data samlades in genom semistrukturerade inter- vjuer. Intervjuerna genomfördes med verksamhetschefer inom ett svenskt bolag som är en av de ledande aktörerna i sin bransch. Studien visade att cheferna står inför utmaningar som de inte tidigare stått inför och att de därför blivit tvungna att skapa strategier för att hantera dessa. Kommunikation och relationsbyggande var de största utmaningarna där tydlighet och feedback var delar i kommunikationen som upplevdes vara speciellt utmanande på distans. Tillit och tydlighet med förväntningar upplevdes utmanande i ett distansledarskap. Det fanns även fördelar med distansledarskapet, där systematiken och strukturen förbättrades samt att man enklare kunde genomföra administrativa arbetsuppgifter utan att bli störd. Slutsatsen för studien visade att chefer på distans främsta utmaningar är de mjuka värdena i ledarskapet. Ef- tersom området har begränsat med forskning bör därför detta vara ett

Introduktion: Pandemin och dess konsekvenser innebar flera år av utmaningar på alla nivåer i samhället. Det var särskilt utmanande för ledare att styra sin organisation i rätt riktning då framtiden var oviss och förändringen var oundviklig. Ledarskap påverkas av flera faktorer, varav en avgörande faktor är kontexten. Tidigare forskning framhåller betydelsen av kontexten för att bestämma vilken ledarskapsstil som fungerar bäst. Coronapandemin skulle kunna anses utgöra en sådan kontext där ledare snabbt behövde anpassa sig för att möta de nya kraven. Coronapandemin medförde även utmaningar för ledare att hantera medarbetares välmående. Vår studies relevans bekräftas av tidigare forskning, vilka framhåller behovet av mer forskning för att förstå distansens påverkan på ledarskapet. Vidare blir vår studie särskilt relevant eftersom det är få studier gjorda i Sverige, vilket gör det intressant att undersöka landets unika strategi och dess effekter på ledarskapet i denna kontext. Tidigare forskning framhåller att betydelsen av att förstå effektivt ledarskap har ökat under coronapandemin, och att det är viktigt att ompröva och utveckla befintliga ledarskapsteorier med tanke på de kontinuerliga förändringarna i dagens samhälle. Syfte: Vår studies syfte är att bidra till ökad förståelse för hur svenska ledare, till följd av införandet av restriktionen gällande att arbeta hemifrån, har anpassat sin ledarskapsstil i en extraordinär situation. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen bygger på tidigare studier och teorier om psykosocial arbetsmiljö samt ledarskapsstilarna: transaktionellt-, transformativt- och situationsanpassat ledarskap som vi anser är relevanta för vår studie. Vidare ges även en introduktion till området organisation och distansteorierna presenteras. Metod: Vår studie genomförs med ett abduktivt angreppssätt och en kvalitativ forskningsmetod. Ett målinriktat urval används för att finna respondenter som uppfyller förutbestämda kriterier. Data

This dissertation takes its point of departure in a relational perspective on education, which means that the relationship between teacher and student is seen as fundamental for students’ knowledge- and personal development. The aim is to contribute to a deeper understanding of the teacher-student relationship in teacher education at national and local levels and the different meanings of closeness in this context. The theoretical basis of the study is curriculum theory-based didactics, where questions about knowledge content and teaching as offering meaning are central. The thesis consists of three separate studies. The first investigates closeness in the teacher-student relationship by means of a thematic conceptual analysis of the field of research in educational science on teacher-student relationships. Four different dimensions of closeness were identified: closeness as presence, closeness as care, closeness as feeling and closeness as responsibility. The results show a nuanced way of understanding closeness in the teacher-student relationship and that closeness is challenging for teachers in that it makes their relational work more complex. The central question in curriculum theory - ‘What opportunities do students have to learn about the teacher-student relationship in teacher education?’ - is used as the point of departure in the analysis of educational policy documents at national and local levels. The second study investigates content knowledge at the national level and shows a limited and simplified view of the relationship between teacher and student. By using the dimensions of closeness as analytical tools, a multifaceted teacher-student relationship is constructed as an alternative meaning offering. In the third study, eleven Swedish universities participated in the study of curriculum documents at the local level. The analysis showed three types of knowledge content: relational theory, relational work and relational quality. In this study

Examensarbetets titel: Motivation, makt och distans i ett påtvingat ledarskap - En kvalitativ studie baserad på värnpliktigas upplevelser av ledarskapet i Försvarsmakten Seminariedatum: 3 juni 2023 Kurs: FEKH49 - Examensarbete i organisation på kandidatnivå, 15 högskolepoäng Författare: Theodor Lundqvist, Fiona McVie, Axel Rosenqvist Handledare: Olof Hallonsten Fem nyckelord: Distans, ledarskap, makt, motivation, värnplikt Forskningsfråga: Hur upplever de värnpliktiga att de påverkas av officerarnas ledarskap? Syfte: Studien avser att fördjupa kunskapen om de värnpliktigas upplevelser av ledarskapet i försvarsmakten. Metod: För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ intervjustudie med ett semistrukturerat intervjuförfarande genomförts med 11 respondenter som i dagsläget genomför värnplikten i den svenska försvarsmakten. Studien antar en abduktiv ansats med en socialkonstruktionistisk utgångspunkt. Teoretiska perspektiv: Denna studie positionerar sig inom ramen för den militära kontexten och hur ledarskap utövas i en sådan kontext. De ledarskapsteorier som diskuteras är centrerade ur ett ledarperspektiv, med fokus på den militära kontexten såväl som den generella. Vidare framförs för teorier och modeller vilka används som analysverktyg. Resultat: Resultatet av den empiriska studien visar att trots respondenternas skilda upplevelser förelåg det ett par genomgående teman i deras upplevelser av ledarskapet under värnplikten. De värnpliktiga upplevde ett ledarskap som till stor del var baserat på olika former av transaktionellt ledarskap. Det fanns dock även tydliga transformativa inslag. Slutsats: Respondenternas känsla av att tvingas göra värnplikten försvann under tidens gång, någonting som gick hand i hand med ökad acceptans för sin situation. I samband med den minskade känslan av tvång förändrades också distansen och maktdynamiken i ledarskapet.

Den här studien ämnar undersöka användbarheten hos två olika versioner avdokumentbiblioteket Arkiva som ägs av Projektengagemang. Arkiva finns i två versioner, ensom har ansetts vara föråldrad och en nyutvecklad som ännu är otestad. I den här studienkommer de att ställas mot varandra för att undersöka om den nya versionen är en förbättringsamt hur användarna uppfattar designen och dess funktionalitet.Metoden som används i undersökningen är användbarhetstester där version 1 jämförs medversion 2 genom att åtta testpersoner utför grundläggande uppgifter som motsvarar de arbetsuppgifter som är tänka att utföras i systemet. Under testerna tillämpades think aloud-metoden. För att utvärdera användarnas uppfattning ytterligare följdes testerna upp med en intervju efteråt där de fick svara på frågor gällande de båda dokumentbibliotekens design ochfunktionalitet.Resultaten från undersökningen visar att deltagarna föredrog att interagera med system somkänns mer moderna och intuitiva. Undersökningen visar att användbarhetsattribut är någotväldigt viktigt att ta hänsyn till under utvecklingen av nya system för att öka graden avkundnöjdhet.

Denna studie undersöker hur ledarskapet ser ut i svensk offentlig förvaltning vid distansarbete. Digitaliseringen har påverkat offentlig förvaltning vilket har lett till att allt fler kommunalt anställda arbetar delvis hemifrån. Det offentliga ledarskapet är dessutom otillräckligt utforskat. Dessa faktorer ligger till grund för denna uppsats som ämnar förklara hur ledarskapet hos enhetschefer i Stockholms stad ser ut vid distansarbete. Det teoretiska ramverket fokuserar på det transformativa ledarskapet och dess fyra attribut. Datainsamlingen består av fem semistrukturerade intervjuer med enhetschefer på fackförvaltningar i Stockholms stad. Materialet har sedan analyserats medelst analys av meningsinnehåll. Undersökningen resulterade i att teorins fyra attribut identifierades bland enhetschefernas ledarskap på distans. Detta ledde till slutsatsen att det är svårare att leda på distans och att ledarskapet blir lidande, samtidigt som det även finns fördelar såsom att kompetensutveckling blivit mer lättillgängligt.

Syftet med denna studie är att undersöka upplevelsen av ledarskapet och stödet i en organisation som präglas av distansarbete. För att uppnå syftet används ett kvalitativt förhållningssätt med semistrukturerade intervjuer. Urvalet i studien avgränsas till tre chefer och sex medarbetare placerade inom olika verksamheter i en organisation som präglas av distansarbete. I tidigare forskning beskrivs ledarskap och stöd för sig och digitalisering för sig och sällan i förhållande till varandra. Studien bidrar till forskningsområdet genom att utöka förståelsen hur ledarskapet och stödet upplevs i en organisation som präglas av distansarbete, där användningen av digitala verktyg och det digitala rummet hör till vardagen. Studiens resultat redovisas i tre punkter. För det första visar studiens resultat att medarbetarna upplever att cheferna är tillgängliga och ger stöd i komplexa frågor. För det andra visar resultatet att medarbetarna upplever att kollegornas stöd är centralt rörande sakfrågor. För det tredje visar resultatet att chefernas och medarbetarnas anpassning av arbetssätt i förhållande till det digitala rummet är väsentligt för att ledarskapet och stödet ska fungera optimalt i en organisation som präglas av distansarbete. Slutsatsen är således att stödet från chef och kollegor sker på liknande sätt i en organisation som präglas av distansarbete liksom en organisation som har fysisk närvaro. En förutsättning för att detta ska fungera är emellertid att organisationen har anpassat sig till de digitala verktyg som finns så att den nyttjar digitaliseringens möjligheter.

Denna studie ämnar att skapa en ökad förståelse för hur kommunikationen har påverkats under hemarbetet, både formell och informell kommunikation. Studien genomfördes genom att intervjua åtta personer på ett företag för att få en insyn i deras upplevelse av den digitala kommunikationen. För att kunna analysera våra resultat har vi hämtat information om kommunikation och vi har använt oss av Shannon och Weavers (1948) kommunikationsmodell, samt Kaufmann och Kaufmanns (2016) kommunikationsmodell. I denna studie undersöks även hur balansen mellan fritid och arbetstid har påverkats av att medarbetare numera arbetar hemma. Arbetsplats och hem blir inte längre två åtskilda platser som de tidigare var, här tas begreppet Work Life Balance upp vilket innebär balans mellan fritid och arbetstid. Studiens resultat indikerar att den formella kommunikationen under Covid-19 pandemin inte har försämrats något nämnvärt, däremot så har den informella kommunikationen, kollegor sinsemellan, försämrats, då “småsnacket” försvinner under och efter möten, samt att man inte längre träffas fysiskt under exempelvis lunchrasten. Vidare visar resultatet också att feedback/återkoppling inte verkar ha förändrats något nämnvärt. Vissa av de vi intervjuade uppgav att den har försämrats lite mellan kollegor, men inte mellan en chef och medarbetare, men betonar vikten av att chefen tar ett större ansvar än tidigare, när man arbetar hemifrån på heltid. Slutligen kan vi se att majoriteten av medarbetarna på företag X inte upplever att deras balans mellan arbetstid och fritid har försämrats till följd av att arbeta hemma, utan de arbetade i lika stor utsträckning som de gjorde innan hemarbetet.

På senare tid har ett ökat intresse uppkommit för distansarbete. Med nya arbetsformer krävs nya redskap för att underlätta dessa. Detta projekt var att, på uppdrag av SAAB Dynamics, utveckla en produkt som tillåter användaren att strömförsörja testkretsar på distans. Produkten som togs fram är en Raspberry Pi-baserad relämodul som kopplas in till ett labbaggregat och vars funktioner styrs via en webbserver. Ifrån webbservern kan användaren kontrollera spänning och strömbegränsning med en upplösning på 10 mV/mA samt stänga av och sätta på utmatningen till labbaggregatet och upp till tre anslutna testkort. Relämodulen är försedd med spänning-, ström-, och effektövervakningskretsar som kontinuerligt uppdateras live på webbservern för tydlig information över hur mycket som går till varje testkrets. Projektet blev lyckat och en produkt som mötte de ursprungliga kraven blev framtagen. Det finns bra underlag för vidare utveckling då produkten konstruerades för att enkelt kunna expandera dess användningsområde för framtida ändamål., In later years there has been a rising demand for working at home and with new working standards new tools need to be developed to make this easier. This project, which has been a commission from SAAB Dynamics, has been to develop a product that lets users supply test circuits with power remotely. The product that was developed is a Raspberry Pi-based relay module that is connected to a lab bench power supply with its functions operatable from a webserver. From the webserver a user can change desired voltage and current limit with a resolution of 10 mV/mA as well as change the output status for the connected power supply and up to 3 test circuits. The product is also equipped with voltage, current and power monitoring devices which continuously feed live data to the webserver where it is dynamically updated. In the end a successful product was developed that met the initial requirements. There is a good foundation for further development since the product was designed to easily expand its functions into other areas.

The purpose of the study is to investigate online leadership training as an enabling and limiting factor for new manager´s learning. On becoming a manager, one must not only develop new knowledge and abilities, but also simultaneously work on identity in relation to the transformation of a new professional role. Education is a way to learn leadership and gain comprehension for the profession as manager. Traditionally formal training for leadership development has been performed IRL. Previous research has already confirmed what is in firsthand needed in leadership training to enable lasting learning and a successful transfer of training to work, with regard to the interplay between the individual, setup and organization. Overall, most of the research has been on physical educations. We know that e-learning works well as long as it is about facts and principles, hard knowledge. However, when it comes to soft skills, previous studies shows that physical meetings are more effective than e-learning. Reasons mentioned for this is, among other things, the lack of methodological variation, interactive exercises and personal feedback. New easily accessible technology and a greater habit of distance work, as well as the addressed need from previous research, makes it relevant to gain a deeper knowledge in the question. Through a hermeneutic approach with interviews, eight new-managers experiences are studied, where the theoretical framework focuses on theories about learning and identity construction in becoming a manager. In the study, learning is understood regarding Illeris division of learning as the individual's process of appropriation and interaction with the learning environment. The results suggests that what the informants experience as enabling for learning in the process of appropriation and interaction are similar factors to what previous research have found to be essential for physical educations: applicability to the everyday life, division of the education, m

Studien syftar till att undersöka upplevelser och synpunkter hos 20 elever och två lärare gentemot digital- och fjärrundervisning i retorik på gymnasieskolan. Datainsamlingen består av en enkätundersökning som distribuerats till elever som studerat retorik samt intervjuer med två retoriklärare. Datainsamlingen visar att såväl lärare som elever har delade upplevelser av och synpunkter på undervisningen i retorik i digital form och genom fjärrundervisning. Medan de negativa erfarenheterna dominerar hos majoriteten av informanterna, visas även en positiv inställning gentemot digitaliseringen i undervisningen. Studien visar att majoriteten av informanterna håller med om att digitala undervisningsformer är gynnande för framtida undervisning i retorik, men däremot inte för att ersätta den ordinarie klassrumsundervisningen i helhet.

Detta är en kvalitativ flerfallsstudie som undersökt hur distansarbetet påverkat organisationskulturen hos företag inom IT-branschen. Detta har gjorts på ett abduktivt arbetssätt där teorin har grundat sig Edgar H. Scheins tre nivåer av organisationskultur samt en samling av för- och nackdelar med distansarbete. Empirin har samlats in via sex stycken semistrukturerade intervjuer där intervjuobjekten arbetat på sex olika IT-fokuserade företag. Genom det abduktiva arbetssättet identifierades fem stycken begrepp som vardera beskrev en egenskap inom distansarbetet. Dessutom hittades samband mellan dessa fem begrepp och hur de påverkade de tre nivåerna av organisationskultur. Detta samband kom att illustreras i en egen analysmodell.

Denna studie undersöker elevers och lärares erfarenheter och åsikter kring distansundervisning i ämnet bild på gymnasiet. Beståndsdelarna, i form av teori och ramverk, belyser distansundervisning i ämnet bild från olika vinklar. Eftersom distansundervisning kräver användande av olika medier baseras teorin på en kartläggning av dels David Buckinghams tankar om vad media är, dels Gert Biestas tankar om utbildning. Vidare går undersökningens teoridel djupare in på hur formativ bedömning förhåller sig till distansundervisning. Det här examensarbetet handlar med andra ord även om – och synliggör ifall – det finns svårigheter med att följa, kunna förstå och bedöma elevernas arbete rättvist i distansundervisning. Förhoppningsvis kommer detta i förlängningen att hjälpa bildlärare som arbetar på distans. Kvalitativ forskning ger svar på frågorna som tas upp i undersökningen, med hjälp av tematisk analys och personliga intervjuer. Empirin består av information och åsikter från två lärare och sex elever på en gymnasieskola. Genom intervjuernas transkribering och efterföljande samtalsanalys ger studien svar på frågorna: Hur påverkar distansbaserad undervisning utveckling av ämneskunnande för elever, respektive vad gör undervisningsformen för betygssättning i ämnet bild? Gestaltningen sker med hjälp av fotografier tagna/bearbetade på olika sätt på olika platser vid olika tillfällen. Dessa bilder är miniatyriserade och tryckta på A4-papper för att känna av avståndet; som är främsta kännetecken för distansundervisningens förutsättningar. Bilderna är synliga med hjälp av ett elektroniskt mikroskop. Genom hörlurarna blir elevers och lärares åsikter även skönjbara i poetisk form.

Hela världen och så även universitetsstudenter har påverkats avpandemin och viruset Covid-19 under de senaste åren. Studiersom tidigare har hållits på universitet har nu gjorts om tilldistansstudier i väldig stor utsträckning. Tidigare forskning omskillnader i betyg mellan distansstudier och studier påuniversiteten har framför allt fokuserat på frivilligadistansstudier. Resultaten från dessa studier visar att de somstuderar på distans presterar bättre. Då det inte finns sammaincitament vid frivilliga som påtvingade distansstudierundersökte vi om resultaten skiljer sig åt även vid påtvingadedistansstudier. En icke-experimentell kvantitativ tvärsnittsstudieutfördes där en variansanalys gjordes med hjälp av ett envägsoberoende ANOVA och åtta dubbelsidigt oberoende t-test.Beräkningar från ANOVA visar F(1, 950)=7,548, p=0,006.Resultatet visar att det är statistiskt signifikant att påtvingadedistansstudier ger ett högre betyg än om studierna utförs påcampus.

I denna uppsats analyserar jag den interpersonella metafunktionen i tre faktaböcker för barn som handlar om vikingar. Uppsatsens syfte är att med hjälp av multimodal analys av omtal och tilltal samt kommunikativa handlingar undersöka vilka möjligheter till identifikation och interaktion som erbjuds böckernas läsare. Analysen undersöker huruvida böckernas framställning av sitt innehåll präglas av närhet eller distans. Böckerna som utgör materialet för analys är Vikingar av Torsten Bengtsson från 2011, Vikingar av Mats Vänehem från 2015 och Riktiga vikingar! av Bengt-Erik Engholm från 2017. Böckerna är från tre olika förlag och använder olika berättartekniker för att framställa sitt innehåll. Resultatet av analysen visar att alla tre böckerna besitter kvaliteter som erbjuder läsaren möjlighet till identifikation och interaktion men i olika hög grad. Engholms och Bengtssons böcker präglas huvudsakligen av närhet medan Vänehems präglas mer av distans.

Förändringar i organisationers omvärld leder till ett behov av att ställa om och anpassa sig till de rådande omständigheterna. En sådan förändring har varit behovet av att i allt större utsträckning arbeta hemifrån till följd av de restriktioner vi har behövt förhålla oss till under stora delar av år 2020. En effektiv och genomtänkt onboardingprocess kan minska kostnader kopplade till rekrytering, upplärning men också leda till en högre tillfredsställelse hos den nyanställde i form av att hen får en bättre förståelse för sin roll, sin nya arbetsplats och vilka förväntningar som finns. Denna uppsats syftar till att med utgångspunkt i HR-praktikers uppfattningar beskriva och analysera onboarding på distans med avseende på kultur och lärande. Studien som har utförts är en fenomenografisk studie av HR-praktikers uppfattningar gällande onboarding av nyanställda på distans. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med fyra HR-praktiker från olika delar av Sverige. Resultatet av intervjuerna har sedan analyserats med utgångspunkt i teorier om organisationskultur, lärande samt socialisationsprocessen. Resultatet av studien visar att onboarding är ytterst aktuellt i hos dagens organisationer samt är till stort värde för både organisationen och medarbetaren. I samband med utformningen av onboardingprocessen är det värdefullt för HR-praktikern att reflektera över vilken kultur man vill förmedla till sina nyanställda. Detta eftersom onboardingprocessen dels är ett bra tillfälle för en organisation att göra ett första intryck samt för att arbeta med sin employer branding inför framtiden. Avseende utformningen av onboardingprocessen kan det vara av värde att inkludera delar av både den institutionella och individualistiska taktiken då båda har för- och nackdelar samt vänder sig till olika personers behov och också resulterar i olika strategier. Diskussionen av resultatet har också visat att dessa olika taktiker kan kopplas till olika typer av lärande och vara

Syftet med denna studie är att belysa hur arbetstagare som nyanställts under Covid-19 pandemin upplevt den introduktion de fått till den organisation de anställts av samt de möjligheter till relationsskapande de haft under den första tiden i organisationen. Flera organisationer har i och med de rådande omständigheterna ställt om från att ha haft sina introduktioner för nyanställda på en fysisk arbetsplats till att istället genomföra dem på distans. Tidigare forskning visar på att nyanställdas möjligheter till nätverkande och relationsskapande med övriga kollegor spelar stor roll för hur väl individen lyckas bli en del av organisationens “vi” och denna studie söker svar på hur avsaknaden av möjligheten att besöka en fysisk arbetsplats kan tänkas påverka socialiseringen av nyanställda. Datainsamlingsmetoden består av semistrukturerade intervjuer med nyanställda som anställts under pandemin och resultatet synliggör vilka konsekvenser det digitala formatet haft för introduktionernas utfall. Resultatet visar att såväl introduktionernas upplägg som format har spelat stor roll för hur de uppfattats av respondenterna men framförallt avsaknaden av spontana fysiska möten med kollegor har visat sig påverka de nyanställdas socialisering negativt.

Syftet med den här studien är att undersöka de möjligheter och utmaningar lärare upplever att de ställs inför vid distansundervisning, i årskurserna 4–6, samt vilka för- och nackdelar det finns med undervisningsformen och vilken påverkan lärare anser att det har på elevernas lärandesituation. En enkätundersökning gjordes där åtta lärare, som undervisar i årskurserna 4–6, besvarade frågor kring deras erfarenheter av distansundervisning. Resultatet visade att lärare använde sig av tryckta och digitala läromedel för att bedriva distansundervisning, samt Microsoft Teams för undervisning. Lärarna framhåller att för lyckad distansundervisning behöver man fokusera på ökad motivation, kommunikation och stöd. Fördelarna med distansundervisningen är att det är ett bra komplement till närundervisningen under kortare perioder, samt att den enskilda elevkontakten kan vara en fördel. Nackdelarna är att elever med särskilda behov drabbas negativt av distansundervisningen.

This study focuses on agile systems development teams which work remotely during the COVID pandemic. Purpose: To identify the missing topics in informal communication and the relationship between them and team collaboration. Method: Survey is used to collect nominal data, ordinal data and qualitative data of text. 101 people participated in the survey. Analysis: An independent T-test, Spearman's rank correlation and content analysis are conducted. Result: There is a lack of discussion topics on personal information (e.g. a deeper insight into a person’s private life), social conversations (e.g. greetings and questions about weekend plans), support (e.g. giving tips and asking for help) and complaints (e.g. frustration regarding work) when they are teleworking during the COVID pandemic. Conversational topics on personal information, social conversations, support and complaints have a weak positive association with teamwork. Topics on personal information and social conversations are more strongly associated with teamwork than topics on support and complaints. The most striking results are the lack of social conversations in the age group between 30 and 39 years and those whose years of experience are between one and three years. Discussion and Conclusion: It is possible that the magnitude of topic shortages changes depending on the age and years of experience of team members, which may be a factor in how well team collaboration works. It may also become a factor determining the quality of team collaboration that causes teams to take proactive steps to increase the amount of informal communication. This study proposes to increase the amount of topics of personal information and social conversations and take serious measures to increase the amount of social conversations if the team is based on many team members whose age is between 30 and 39 years and whose years of experience are between one and three years.

This scientific essay is researching how we can understand the interplay between the private and the professional identities of teachers in school-age educare. This paper is based on our early working experiences, compared to our present-day experiences. The methods we have used are the scientific essay and participant observations. The theoretical framework consists of Isaiah Berlin’s concepts of liberty, Louis Althusser’s concept of interpellation and Jonas Aspelin’s relational concepts: closeness, distance, interhuman and social approaches. The study shows that it is possible to identify a contradiction between the private and the professional identities in the Swedish curriculum and, also, that it is possible to find agency in that conflict, through conscious and intentional didactic movement between closeness and distance., Denna vetenskapliga essä är en undersökning av hur fritidshemslärarens yrkesroll kan förstås utifrån samspelet mellan privatpersonen och den professionella personen. Framställningen bygger på gestaltningar ur våra tidigare yrkeserfarenheter, vilka vi jämför med våra erfarenheter idag. De metoder vi har använt är vetenskaplig essä och deltagande observation. Teoriramen består huvudsakligen av Isaiah Berlins frihetsbegrepp, Louis Althussers tankar om interpellation och Jonas Aspelins relationella begrepp: närhet, distans, mellanmänskligt och socialt förhållningssätt. Essän visar att det är möjligt att identifiera en motsättning mellan privatpersonen och den professionella personen i läroplanen och även att det är möjligt att finna en agens i denna motsättning genom en medveten, didaktisk rörelse mellan närhet och distans.

In this thesis we research distributed pair programming by making an explorative study of a distributed pair programming method, screen-viewing distributed pair programming. This method has a user share the visual contents of his screen with other users in order to enable collaboration. This study is conducted by distributing a questionnaire to undergraduate students and analyzing the results. The students were required to have previous experience with screen-viewing distributed programming. This is a practice where two pieces of software are utilized, one for sharing the computer display with the programming partner and another for sharing the code written together. Our goal is to contribute to the knowledge of pair programming and how it can be applied in these kinds of environments while giving further insight into benefits and drawbacks about the usage of the screen-viewing distributed pair programming. This thesis is of an explorative nature. Surveys from students constitute the bulk of the data set which was analysed using pie charts and tables. The survey questions were based on a previous article about distributed pair programming utilizing a synchronized development environment, written by Stelios Xinogalos, Maya Satratzemi, Alexander Chatzigeorgiou and Despina Tsom-panoudi. The results of the study indicated that the screen-viewing distributed pair programming approach experienced many benefits but also some drawbacks. These results are similar to what distributed pair programming with a synchronized development environment experiences. The students also experience a high satisfaction in partner choice regardless of being free to select their own partner or if they are allocated one. A majority of the respondents would prefer to work collaboratively in the future with regards to their screen-viewing distributed pair programming experience. Because the perceived benefits incurred from the screen-viewing distributed pair programming is similar to the benefit, I denna studie granskar vi distribuerad parprogrammering genom att utföra en utforskande studie på en distribuerad parprogrammerings-metod, skärmdelnings-distribuerad parprogrammering. Metoden har en användare som delar sitt visuella innehåll på sin skärm med andra användare för att möjligöra samarbete. Denna studie utförs genom att ett frågeformulär delades ut till studenter på kandidatnivå, vars resultat analyserades. Studenterna som tillfrågades hade tidigare erfarenhet av distribuerad parprogrammering med hjälp av skärmdelning, en metod som består av mjukvara för delning av skärm och en för att dela den kod som skrivits tillsammans. Målet med denna studie är att bidra med ökad insikt i parprogrammering och kunskap om hur ramverket kan appliceras i dessa omgivningar, samtidigt som vi ger vidare kännedom angående fördelar och nackdelar vid användning av skärmdelnings-distribuerad parprogrammering. Studien är utforskande. Svar från framtaget frågeformulär utgör studiens datauppsättning som utvärderas med hjälp av cirkeldiagram och tabeller. Frågeformulärets frågor är baserade på en tidigare artikel om distribuerad parprogrammering där en synkroniserad arbetsmiljö användes, skrivet av Stelios Xinogalos, Maya Satratzemi, Alexander Chatzigeorgiou and Despina Tsom- panoudi. Studiens resultat pekar på att många fördelar upplevdes med skärmdelnings-distribuerad parprogrammering men även ett antal nackdelar. Dessa reultat liknar de som tagits fram i tidigare studier om distribuerad parprogrammering med hjälp av en synkroniserad miljö. Inblandade studenter upplever stor tillfredsställelse med sina samarbetspartners oavsett om studenterna hade möjligheten att välja partner själv eller var tilldelade partner. En majoritet av respondenterna föredrar att arbeta i grupp i framtiden, baserat på deras upplevelser med skärmdelnings-distribuerad parprogrammering. Då de uppfattade fördelarna med skärmdelnings-distribuerad parprogrammering liknar de som resulterat från parprogrammeri

Kravhanteringen är en av de viktigaste delarna i ett systemutvecklingsprojekt. I kravhanteringen ingår aktiviteter som att samla in krav, analysera och prioritera vilket är för att skaffa sig en så tydlig bild av det framtida resultatet som möjligt. I alla aktiviteter i kravhanteringen kommuniceras det mellan olika intressenter. Kommunikation är en vital del av kravhanteringen då projektteamet tillsammans med kunden identifierar och tar fram kund- och användarbehov genom en rad aktiviteter.Covid-19 pandemin påverkade hela världen och för att begränsa smittspridningen togs beslut om att de som kunde jobba hemifrån skulle göra det. Detta ledde till att många verksamheter fick anpassa sig efter distansarbete och kommunikation i virtuella miljöer vilket påverkade kommunikationen på olika sätt. Syftet med uppsatsen är att besvara frågan hur kravhanteringsfasen har påverkats av en omställning till distansarbete. För att samla in relevant data har kvalitativ forskningsmetod använts och semi-strukturerade intervjuer har genomförts. Den insamlade data har analyserats med hjälp av en tematisk analys där två systemutvecklingsmodeller agila metoden och vattenfallsmodellen togs upp. Resultatet av uppsatsen påvisar att alla på ett eller annat sätt påverkats av distansarbete. Det framgick att kommunikationen i kravhanteringen påverkats extra. Projektteamen försökte lösa utmaningarna genom en rad olika metoder, men lösningarna resulterade i att kravhanteringen inte påverkades resultatmässigt eller påverkat systemutvecklingsprojektet utgång. Kravhanteringen tog dock längre tid och projektteamen fick arbeta hårdare för att nå samma resultat som om det skett ansikte mot ansikte. Resultatet av studien beskriver att kommunikation i virtuell miljö bara är ett substitut i stället för att genomföra fysiska möten., Requirements management is one of the most important parts of a system development project. Activities such as collecting requirements, analyzes and prioritizing to obtain as clear picture of the future result as possible. In all the activities in requirements management, it communicates between different stakeholders. Communication is a vital part of requirements management, as the project team together with the customer identifies and develops customer and user needs through the process. The Covid-19 pandemic affected the whole world and to limit the spread of infection, it was decided that everyone who could work from home would work from home. This led to many businesses having to adapt to teleworking and communication in virtual environments. This affected communication in different ways. The purpose of the thesis is to answer the question of how the requirements management phase has been affected by the transition to telework. To collect relevant data, qualitative research methods have been used and semi-structured interviews have been conducted. The collected data have been analyzed with the help of a thematic analysis where two system development models were taken up, the agile method and the waterfall model. The results of the essay show that everyone has been affected in one way or another by teleworking. It appeared that communication in requirements management was particularly affected. The project teams tried to solve the challenges through a number of different methods, but the solutions resulted in the requirements management not being affected in terms of results or affecting the outcome of the system development project. However, the requirements management took longer, and the project teams had to work harder to achieve the same results as if it had happened face to face. The results of the study describe that communication in a virtual environment is only a substitute for meeting face to face.

This essay is a qualitative study of the experience of 12 singing teachers with teaching singers remotely during the Covid-19 pandemic. The purpose of the essay is to see how the experiences of the teachers differ from each other, which is achieved through a phenomenographic analysis of qualitative interviews conducted with the participating teachers. The study’s findings indicate that there are several areas in which the experiences differ between teachers. Firstly, the degree to which they try and emulate traditional teaching practices. Secondly, the degree of stress and unease in regards to the teaching situation. Thirdly, their attitude towards remote teaching compared to traditional teaching practices. Fourthly, their relationship to the technological aspects of remote teaching and to what degree they experience them as obstacles or advantages. And lastly the degree to which they prescribe responsibility onto the student for their education. Additionally, two areas of note were observed where there was no apparent variance in the experiences; the mental health of students and the lack of preparation and knowledge in regard to the remote teaching.

Examensarbetet genomfördes tillsammans med företaget Rol Ergo. Syftet med studien var att analysera Zigbee 3.0 och Bluetooth Low Energy 5.2 och deras lämplighet i tidskritiska system genom att studera latensen och förhållandet mellan signalstyrkan och avståndet mellan de två kommunikationsprodukter. Datainsamlingen genomfördes med en experimentell studie och utifrån kunskap som framskaffats har ett visst antal bestämda experiment utförts för att svara på frågeställningarna som ställs. Datainsamlingen visar att både maxlatensen och typiska latensen hos Zigbee är lägre än maxlatens och typiska latens för Bluetooth Low Energy. Datainsamlingen för signalstyrkan visar att Bluetooth Low Energys signalstyrka blir mer påverkad av avståndet mellan kommunikationsprodukterna än vad Zigbees blir. Det visar även att den optimala förhållande mellan signalstyrkan och avståndet hos Zigbee är bättre än hos Bluetooth Low Energy. Slutsatsen av arbetet är att Zigbee är mer lämpad för tidkritiska system än Bluetooth Low Energy då låg latensen prioriteras. Zigbee är även mer lämpad då lång distansen prioriteras men då bör signalstyrkan ligga runt -50dBm. Bluetooth Low Energy är dock mer lämpad då lång distans inte prioriteras och signalstyrkan inte behöver vara utmärkt för att kunna kommunicera. Begränsningarna för arbetet är att Bluetooth Low Energy och Zigbee endast har prövats på utvecklingskortet nRF5340 DK. På grund av den begränsade tiden så har endast ett antal bestämda experiment som har föreslagits av rådgivare på Rol Ergo utförts., The thesis has been conducted together with Rol Ergo company. The purpose of this study is to analyse Zigbee 3.0 and Bluetooth Low Energy 5.2 and their suitability for time-critical systems, by studying latency and the relations between signal strength and distance between two communication products. The data collection was completed by an experimental study. By using knowledge that has been collected for the study, sets of experiments will be performed to answer the research questions. Results of the collected data indicate that both the maximum latency and the typical latency for Zigbee is significantly lower than for Bluetooth Low Energy. The collected data for signal strength shows that the signal strength for Bluetooth Low Energy is more affected by distance between the communication product, than Zigbee’s is. It also shows that the optimal ratio between signal strength and distance for Zigbee is better than for Bluetooth Low Energy. The conclusion of the study shows Zigbee to be a more suitable for time-critical systems compared to Bluetooth Low Energy when low latency is being prioritized. Zigbee is also more suitable for time-critical systems when long distance is being prioritized, however the signal strength must then be around -50 dBm. Bluetooth Low Energy is more suitable when long distance is not the priority, and the signal strength does not have to be excellent to be able to communicate. The limitations for this thesis are that Bluetooth Low Energy and Zigbee will only be tested on the nRF5349 Development Kit. given limited time, only a certain of experiments, whereas some have been suggested by advisors from Rol Ergo, has been carried out.

Examensarbetet utfördes under våren 2021 på ett svenskt företag i Centrala Sverige. Uppdraget har som syfte haft att få en objektiv inblick i företagets lagersituation för försäljningen i EMEA. Uppdragets mål var att undersöka vart kostnadsbesparingar kunde göras, hur koldioxidutsläpp kunde reduceras för transporter av SMT produkter och hur servicenivån till kunderna kunde öka med att korta ned interna och externa ledtider. För att möjliggöra dessa kriterier undersöktes den befintliga lagersituationen mot en omställning för att komma närmare kunderna i EMEA. Med syfte att minska på transportdistanserna från lager till kund och från produktion till lager. För att möjliggöra arbete har information givits av företaget där ansvariga personer för respektive avdelning och en förstudie om vart ett lager bör placeras. Förstudien har jämförts mot den interna datainsamlingen. Interndatasamlingen har bestått av intervjuer och analyser utav tidigare arbeten i form av säljvolym och kundlokalisation granskats för att få en inblick i hur materialet flödar vid försäljning i EMEA. Logistiken för nuläget har gett en djupare förståelse i hur problemet uppstått och varför förbättringar önskats. När slut produktionen ligger närmare slutkunden än vad det befintliga central lagret gör i dagensläge antas att förbättringar kan göras. Med en granskning av företagets transportkostnader, lagerkostnader och distansen till samtliga kunder har resultatet visat på att vinningar kan göras på samtliga punkter., This thesis project was carried out in the spring of 2021 at a Swedish owned company located in central Sweden. The purpose of the assignment was to gain an objective insight into the company’s stock situation for sales in EMEA. Then to investigate where cost savings could be made, how carbon dioxide emissions could be reduced for transport of SMT, and finally how the level of service to customers could increase by shorting internal and external lead times. To enable these criteria, the existing stock situation was examined towards a changeover to get closer to the customers in EMEA. Thus aiming to reduce the transport distance from warehouse to customer and from production to warehouse. To enable this project, information has been provided by the people responsible for each department and a feasibility study was carried out on where the warehouse should be located. The feasibility study has been compared with the internal data collection. This collection has consisted of interviews and analyzes of previous work in the form of sales volume. Customer locations has also been examined to get an insight into how the material flows during sales in EMEA. The logistics for the current situation provide a deeper understanding of how the problem arose and why improvements were needed. When the finishing production is closer to the customers of the company than what the existing warehouse does in the current situation, it is assumed that improvements can be made. With a careful examination of the company’s transport costs, warehouse costs and the distance to all customers in EMEA, the results have shown that gains can be made on all points.

Syftet med denna studie är att undersöka om samt hur chefer inom en medelstor kommun upplever att deras ledarskap har förändrats och anpassats, i och med en plötslig och icke- planerad omställning till distans. För att undersöka detta utfördes nio semistrukturerade intervjuer med enhetschefer samt avdelningschefer inom en medelstor kommun. Studien genomsyras av en egen sammanfattningsmodell som grundar sig i tidigare forskning gällande effektivt ledarskap på distans. Vår sammanfattningsmodell innefattar kategorierna; situations- och individanpassat ledarskap, fokus på grupp och individ, skapa och bibehålla relationer, kunskaper om virtuell kommunikation samt tydlighet via riktlinjer. Den egna modellen används vid insamling av material samt analys för att undersöka om någon förändring skett inom ledarskapet, och i så fall hur, vid en plötslig och icke-planerad omställning till distans. Analys, resultat och slutsats påvisade att det skett en förändring och att ledarskapet anpassats vid den plötsliga förändringen till distans. Resultatet påvisade även att vid den plötsliga omställningen till distans utmanades många aspekter inom ledarskapet, vilket bland annat berörde kommunikation samt individanpassning. Däremot visade det sig vara en läroprocess till att hitta nya arbetssätt för att handskas med dessa utmaningar.

Studiens syfte var att undersöka vad ett optimalt distansledarskap var och hur olika individer i ledarpositioner upplevde sitt distansledarskap, samt påvisa vilka för- och nackdelar som togs upp i denna fråga. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer där respondenterna hade en ledarposition. Respondenterna arbetade inom olika branscher och detta belyste en bred insikt i ämnet. Resultatet analyserades och tolkades med hjälp av relevanta artiklar samt väsentlig litteratur. Resultatet påvisade att distansledarskapet varierade i praktiken beroende på bransch, dock inte upplevelsen av distansledarskapet. Respondenterna berättade om deras upplevelse angående ett optimalt distansledarskap och hur detta kunde tillämpas i den bransch respondenten arbetade inom. Vidare kunde vi se en koppling till vår studie och den digitalisering som pågår i vårt samhälle., The purpose of the study was to investigate what an optimal E-leadership was and how different individuals in leadership positions experienced their own E-leadership, and to demonstrate what advantages and disadvantages were addressed in this issue. The method used was semi-structured interviews where the respondents held a leadership position. The respondents worked in different industries and this shed light on a broad insight into the subject. The results were analyzed and interpreted with the help of relevant articles and essential literature. The results showed that E-leadership varied in practice depending on the industry, but not the experience of E-leadership. The respondents talked about their experience regarding optimal E-leadership and how this could be applied in the industry the respondent worked in. Furthermore, we could see a connection to our study and the digitalization that is going on in our society.

Att leda samt motivera på distans kan innebära att nya arbetssätt konstrueras. Syftet med denna studie är att genom dessa förändringar bidra till djupare kunskaper för framtidens ledarskap. Studien är en kvalitativ studie baserad på åtta intervjuer med ledare som har behövt ställa om på grund av distansarbetet. Studien bygger på tidigare forskning och teorier inom området. Resultatet visar att förändringen som skett berör den fysiska interaktionen mellan ledare och medarbetare som uteblir på grund av distansarbetet. Tekniska verktyg har kraftigt ökat i användning och ledarna har behövt vara kreativa när det kommer till att motivera medarbetarna. Ledarskapet och arbetsmotivationen till medarbetare har inte påverkats markant av ett förändrat arbetssätt på distans. Många organisatoriska förändringar har skett vilket har bidragit till att nya arbetsmöjligheter implementerats i organisationerna.

The two main purposes of this essay are to examine how formative assessment was used and what challenges were meet in doing so by upper secondary teachers within the subject of religion. The study looks at these questions in the context of after the teachers transitioned to remote learning due to the covid-19 pandemic. The study aspire to answer the questions posed by the essay using the qualitative interview study method in combination with a general hermeneutic analytical approach. The interviews are semi-structured in their approach. The empirical data extracted by the interviews are analyzedanalysed using a general hermeneutic perspective which includes the hermeneutic circle. The chapter dealing with earlier research puts the ups and downs of formative assessment as well as grading via digital tools in the spotlight. The results show that the prerequisites of and for formative assessment via remote learning is present for all the interviewed teachers. Some of the challenges found were that both the lack of variety of digital tools and the overflow of multiple different digital tools both in their own ways created obstacles or inefficiencies for the teachers. Another result was that the practice of formative assessment via remote learning is a very time-consuming endeavorendeavour for the teachers, and certain elements of perceived quality were cut back by the teachers in favorfavour of saving time. A suggestion for further research is to interview and perhaps observe the pupils in a remote learning situation and see how they perceive their learning in contrast to what the teachers perceive.

Till följd av pandemin orsakad av Covid-19 har Sveriges regering beslutat, på inrådan av Folkhälsomyndigheten, att invånare ska arbeta hemifrån i den mån detta är möjligt. Således har många studie- och yrkesvägledare kommit att bedriva vägledningssamtal på distans. I denna kvalitativa studie intervjuades sex vägledare, fyra är yrkesverksamma på universitetet och två arbetar på gymnasiet. Intervjuerna har gjorts över zoom, med utgångspunkt i en semistrukturerad intervjuguide som framställts på förhand. Med utgångspunkt i dessa intervjuer har vägledningssamtal via videosamtal analyserats och jämförts med fysisk vägledning på plats.Frågeställningarna i studien syftar till att ge ökad förståelse för informanternas uppfattning kring vilka rådande förutsättningar som finns för vägledningssamtal som hålls via Google Meet eller Zoom. Vidare utforskas huruvida vägledningssamtal på distans har särskilda möjligheter eller begräsningar, i förhållande till vägledningssamtal på plats. Analysen utgår från informanternas redogörelser och undersöker dessa utifrån Malténs Kommunikationsteori, Egans The Skilled Helper Model samt Antonovskys teori KASAM. Här framkommer att majoriteten av informanter upplever att vägledningssamtal via videosamtal missar en del av den icke-verbala kommunikationen då parterna inte kan se varandras kroppsspråk. Vidare beskriver Egan och Maltén att icke-verbal kommunikation är en viktig komponent i kommunikation då denna utgör en stor del av samtal. Antonovsky teori KASAM analyserar vägledarnas förhållningssätt till vägledningssamtal som hålls på distans. Merparten av informanterna upplever att distanssamtal är hanterbara och meningsfulla. Vidare framkommer att vissa förändringar skett i arbetssättet inom vägledning på distans, exempelvisbeskrivs beskrivs fler sammanfattningar i samtalen bidra till att underlätta kommunikationen mellan vägledare och sökande.

The purpose of this study is to see through six qualitative interviews that’s been done of Telge Energi and its employees and see what changes they have experienced in their work life due to the pandemic that occurred in 2020. This study is also intended to examine what challenges employees face in relation to increased flexibility and what motivation which has been the basis for choosing between continuing to work in the office or from home. Allvins (2006) theory of boundless work and parts of Goffman's theory (2009) of the dramaturgical perspective will be applied in the study to create an understanding of how boundless work works and its consequences. Goffman's theory of the dramaturgical perspective will be applied in the study to see if employees and employers use idealization, impression control and role performance when the work takes place at a distance and the employers cannot see them in the normal work environment. Previous research has created an understanding of the subject of the study and supported our theoretical framework. The benefits that have been highlighted in the study's analysis are mainly about an increased balance between work and private life, a digital platform that has developed rapidly within the organization and that employees save time by not having to be in the office. The critical parts of working from home are described as difficulties to communicate between the employees, more difficult to get away from work and routines that no longer have the same structure. The study's conclusion shows that flexibility is a desirable job opportunity that opens up a great deal of freedom for the individual, but that it also comes with several negative consequences that make the individual face to draw their own conclusion, to consider the positive aspects against the negative aspects. Keywords: Flexibility, boundless work, distance, organizational change, work situation, digital tools.

Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om hur kunskapsdelning mellan kollegor förändras i samband med en plötslig och tidsbegränsad omställning till hemarbete. Särskilt fokus ligger på former, innehåll och konsekvenser för kunskapsdelning. Omställningen är en följd av smittspridningen av covid-19 som rådde i samhället vid uppsatsens genomförande. För att uppfylla syftet undersöktes två frågeställningar; Hur har sociala aktiviteter och verktyg för kunskapsdelning förändrats i och med övergången till hemarbete samt vilka konsekvenser får dessa förändringar för kunskapsdelningen mellan kollegor. För att besvara frågeställningarna genomfördes sex semistrukturerade videointervjuer med tjänstemän som arbetar med administration och ekonomi. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan utifrån det praktikbaserade perspektivet på kunskapsdelning. Resultatkapitlet inleds med en översiktlig presentation av respektive informants erfarenheter kring omställningen till hemarbete och hur kunskapsdelningen har förändrats för dem. Vidare visade resultatet att informanterna upplevde tre huvudsakliga förändringar med kunskapsdelningen efter omställningen. Dessa förändringar var att spontan kunskapsdelning försvinner, löpande fysisk kontakt digitaliseras och strukturerad kunskapsdelning ställs om. Det visade sig att spontana tillfällen för kunskapsdelning försvunnit och ersatts av mer planerade, vilket har försvårat sociala relationer. Den fysiska direkta kontakten har ersatts med mail, telefon och chatt. Strukturerad kunskapsdelning i form av möten hölls via digitala verktyg, där informanterna upplevde minskad interaktion och praktiska begränsningar som medförde minskad sammanhållning.

I läroplanen för gymnasieskolan framgår det tydligt att det i geografiundervisningen ska ingå exkursioner, fältstudier, övningar och laborationer för att eleverna ska utveckla sin förmåga att analysera, kategorisera och identifiera förändringar och händelser i omvärlden (Gy 11). Forskning visar att förutsättningar på den enskilda skolan påverkar vilka möjligheter den undervisande läraren har för att planera och genomföra fältstudier. Studiens syfte är att analysera hur pedagoger som undervisar i ämnet geografi på distans använder sig av fältstudier. Studiens undersökningar riktas mot geografiämnet på gymnasienivå. Följande frågeställningar används för att försöka svara på studiens syfte: På vilka sätt integreras fältstudier i geografiundervisningen på gymnasienivå? Vilka förutsättningar och möjligheter finns för att inkludera fältstudier vid distansundervisning? En kvalitativ metod, med semistrukturerade intervjuer med tre geografilärare som undervisar på gymnasienivå genom distansundervisning, valdes för att försöka svara på studiens syfte och frågeställningar. Den valda metoden skapar utrymme för att ställa följdfrågor och bemöta informanten i förklaringar, förståelse och det informanten kan se som viktigt. Det teoretiska ramverket omfattar en presentation av skolämnet geografi samt gällande läroplan för gymnasieskolan, vidare presenteras distansundervisning och dess historia samt distansundervisningens form i fyra dimensioner. Kapitlet avslutas med att behandla fältstudier och dess definition samt förutsättningar för fältstudier kopplat till geografiämnet. Det teoretiska ramverket används som en hjälp vid analys av de resultat som framkommit vid de semistrukturerade intervjuerna vars syfte är att söka svar på studiens tre frågeställningar. Resultatet av denna studie visar att fältstudier anses vara en viktig del av geografiundervisningen men att graden av inkludering av fältstudier i undervisningen skiljer sig åt mellan informanterna. Resultatet visar även att fä