Search

Utifrån en kritisk diskursanalytisk lins undersöker föreliggande studie hur fem flerspråkiga lärare i grundskolans tidiga år diskursivt positionerar sin egen flerspråkighet och i förhållande till undervisning, elever, kollegor och vårdnadshavare. Syftet är att bidra med ny kunskap om vilken betydelse lärares flerspråkighet kan ha i undervisningssammanhang i skolans tidiga år. Med en etnografisk ansats genomfördes deltagande observationer i två grundskolor med hög andel flerspråkiga elever (ålder 7–12 år) och lärare. Data består av transkriberade intervjusamtal med de fem flerspråkiga lärarna och fältanteckningar från deras undervisning. Resultaten visar hur lärarnas diskursiva positionering av sin flerspråkighet och av flerspråkig användning tog sig olika uttryck, som rättighet och resurs såväl som problem (Ruíz, 1984). Lärarnas flerspråkiga policy uppfattades ha särskilt stor betydelse i förhållande till vårdnadshavare även om det också fanns uttryck för ambivalens, t.ex. i positionering av språklig behärskning av svenska och andra språk. Negativa upplevelser fanns av att bli positionerad som icke-legitim talare av svenska, jämte uttryck för en mer dynamisk syn på språk och identitet hos några av lärarna. Trots lärarnas legitimering (Van Leeuwen,2007) av en flerspråkighetspolicy lokalt (Bonacina-Pugh, 2020) utmanades inte svenska som undervisningsspråk i stort, vilket t.ex. var märkbart i uttryckta gränser för användning av andra språk än svenska. Fler liknande fallstudier i ordinarie undervisning i skolans tidiga år behövs, då elever socialiseras in i skolans språkliga register, för ytterligare kunskap om hur flerspråkiga praktiker kan ta sig uttryck, var gränserna går och deras betydelse i dagens heterogena klassrum., Through an analytic lens of critical discourse, this study investigates how five multilingual primary school teachers discursively position their own multilingualism in relation to their instruction, pupils, colleagues and caregivers. The aim is to contribute new knowledge on the possible significance of teachers’ multilingualism in the early school years. Through an ethnographic approach, participant observations were carried out in two schools with a large proportion of multilingual pupils (ages 7–12 years) and teachers. Data comprise transcriptions from interviews with the teachers and field notes from their instruction. The teachers discursively positioned their multilingualism and multilingual practices as a right, a resource, and a problem (Ruíz, 1984). Teachers perceived the multilingual policy to be particularly important in contact with caregivers, although there were also expressions of ambivalence regarding matters such as the positioning of language proficiency levels of Swedish and other languages. The result included some negative experiences of being positioned by others as non-legitimate speakers of Swedish alongside expressions of a more dynamic view on language and identity among some teachers. Despite expressions of a legitimized (Van Leeuwen,2007) multilingual policy locally (Bonacina-Pugh, 2020), Swedish as the medium of instruction remained unchallenged, as notable in expressed boundaries regarding the use of languages other than Swedish. Similar studies are needed within mainstream classes in the early school years, where pupils are socialized into the school’s language registers, to gain more knowledge on how multilingual practices are expressed, where the boundaries are and their significance in contemporary diverse classrooms.