Search

In this paper I will explore the concept of musical presence and when it occurs. I will also investigate whether the creation of a programme is a useful method for finding musical presence. Finally, I will try to define the importance of musical presence in conducting., Examenskonsert med Norrköping symfoniorkester: 1. Carl Nielsen–Heliosouvertyr, op.17. 2. Pjotr Tjajkovskij–Romeo och Julia (Fantasiouvertyr), TH 42. Bifogad video: 1. Johannes Brahms–IV. Allegretto grazioso ur Pianokonsert nr. 2 i Bb-dur, op. 83. Inspelad i Kungasalen 28 mars kl.12.30. Piano: Jason Bae Dirigent: Jakob Aspenström Symfoniorkester bestående av studenter från KMH

Studiens syfte var att undersöka och utvärdera hur dirigenten på effektivast möjliga sätt kommunicerar information till koristerna genom sitt gestiska språk utifrån hur koristerna fördelar sin uppmärksamhet och tolkar positioneringen av dirigentens händer. Studien utredde även om och i så fall hur uppmärksamhetsfördelningen och tolkningen av en dirigents gestik skiljer sig mellan korister med varierande körerfarenhet och musikalisk utbildning. Dirigering är ett uråldrigt icke-verbalt kommunikationssätt och tidigare forskning visar att vi människor speglar varandras kroppsspråk, den så kallade kameleonteffekten. Tillsammans med vetskap om hur sångarens röstapparat fungerar ges en övergripande bild av vilken information koristen behöver från dirigenten för att sången ska nå önskat resultat. Studien genomfördes genom experiment på fyra körgrupper med skilda erfarenheter av körsång samt utbildningsnivå i musik, där ett antal övningar konstruerades för att kunna analysera hur sångarna fördelade sin uppmärksamhet mellan dirigentens händer, ansikte och det egna lyssnandet. Som komplement till experimentet genomfördes även en intervju med en erfaren professionell kördirigent. Resultatet visade att det fanns både likheter och skillnader i försöksgruppernas tolkning av gestiken. Enklare gester som tydligt ger psykologiska associationer till kända känslor eller beteenden, såsom att lyfta något tungt, tolkades intuitivt på likvärdigt sätt av samtliga sångare, medan mer köridiomatiska gester såsom att placera en konsonant på ett synkoperat slag skiljde sig mellan grupperna. Detta innebär inte att mindre erfarna sångare med nödvändighet inte kan avläsa eller förstå vissa gester. Skillnaderna mellan gruppernas tolkning av gestiken berodde sannolikt i hög utsträckning på andra faktorer, såsom att det i repetitionssammanhang kan ta längre tid för den oerfarne koristen att lära sig läsa noterna, hitta rätt i, The purpose of the study was to examine and evaluate how the conductor most efficiently communicates information to the choristers through gestural language based on how the choristers distribute their attention and interpret the position of the conductor’s hands. The study also investigated if and how the distribution of attention and interpretation of a conductor’s gesticulation differs between choristers with different levels of experience in choral singing and musical education. Conducting is an ancient non-verbal mode of communication, and previous research shows that people mirror each other’s body language, the so-called chameleon effect. Coupled with knowledge of the function of the singers’ vocal apparatus, an overall picture of what information the choristers need from the conductor in order for the music to achieve the desired result is provided. The study was conducted through experiments on four choir groups with different levels of experience in choral singing and musical education, where a number of exercises were constructed to analyze how the singers distributed their attention between the conductor's hands, face and their own listening. To complement the experiment, an interview with an experienced professional choir conductor was made. The results showed both similarities and differences in the experimental groups' interpretation of gestures. Simpler gestures that clearly gives psychological associations of known emotions or behaviors, such as lifting something heavy, were intuitively interpreted in a similar way by all singers, while more choreographic gestures such as placing a consonant on a syncopated beat differed between the groups. This does not necessarily mean that less experienced singers are unable to read or understand certain gestures. The differences between the groups' interpretation of gestures were probably largely due to other factors, such as the fact that in a rehearsal context it may take longer for the inexperienced chorister, Information om examenskonsertenRepertoar:Lux Aeterna (Rebecka Ryd)I detta vita, outsagda (text Cecilia Lindemalm, musik Rebecka Ryd)Hör på mig, ni fjärran länder (text Jesaja 49:1-2, musik Rebecka Ryd)Visa vid vindens ängar (text och musik Mats Paulson, arr Rebecka Ryd)Den blida vår är inne (text J O Wallin, A Frostenson, arr Rebecka Ryd)Medverkande:Rebecka Ryds DiskantensembleDante Fritzell, flöjtLisa Herlitz, oboePatricia Träff, klarinettZacharias Frato, hornFritz Fembro, fagottRebecka Ryd, dirigent och kompositör

This thesis is concerned with the classical music concert, its traditions and potential shortcomings, and how breaking these traditions might be beneficial in certain aspects with regard to audience engagement, as well as a means for the conductor to express him- or herself in a new or more meaningful way. It is written from the perspective of a composer and conductor, but also someone that has performed in orchestras and wind ensembles for nearly two decades. Generally, concerts today might consist of three or four works, one usually a symphony, with little consideration as to why those works were chosen. However, concerts that had more thought put into them seemed to be appreciated, even by non-musicians. What seems to be missing is a sort of curation in these concerts. The ones that are seemingly more popular are those that have a theme, a story to tell, an idea to share. This thesis looks into this premise. It delves into different ways one might curate a concert, different techniques one might use to mold a concert into something non-traditional, and whether or not these techniques are successful.

Sommaren 2020 jobbade jag på en musikalproduktion på Malmö Opera som assisterande dirigent. Musikalen var Funny Girl, en semi-biografisk historia om Broadway-stjärnan och skådespelerskan Fanny Brice, som levde i början av 1900-talet. Handlingen handlar om hennes tid på Ziegfeld Follies, en enormt populär varietéklubb, och det stormiga förhållandet med entreprenören och hasardspelaren Nick Arnstein. Det var första gången jag skulle assistera en produktion, så jag visste mycket lite om vad jobbet innebar. Denna uppsats förklarar hur en musikalproduktion går till, jag går in i detaljer i repetitionsprocessen och förklarar vad jobbet som assistent innebär. Den bygger på vad jag lärde mig under dessa månader. Kunskapen förvärvades genom mycket iakttagande men också diskussioner med framförallt dirigenten och en av repetitörerna. I denna uppsats skriver jag om vad jag lärde mig om arbetsrollen, vad som förväntades och krävdes. Jag förklarar hur en repetitionsperiod går till, vilka andra arbetsroller man arbetar vid sidan av, och hur jag såg till att göra ett bra jobb. Förhoppningen är att någon kan läsa denna uppsats och lära sig något innan de ska assistera för första gången. Jag vill dela med mig av min kunskap till någon som kommer att assistera för första gången. Jag kommer från en bakgrund där jag har hållit på med mest klassisk musik. Jag skriver om vad det finns för skillnader emellan genren klassisk musik och musikal. Är det bara stilen på musiken som är skillnad eller är det hur man förhåller sig till den? Arbetet hade en bra timing i min karriär, jag är fortfarande en ung dirigent sett till min erfarenhet, då jag nu avslutar mina studier på Kungl. Musikhögskolan, men det matchade mina kunskaper. Den svåraste utmaningen var när jag skulle ställa mig på podiet och utan att ha fått träffa orkestern innan, dirigera igenom hela föreställningen på ett genrep. Detta är en situation en assistent, Norrköpings SymfoniorkesterHilding Rosenberg - Overtyr till MarionetterAlbert Schnelzer - Burn my letters, Remembering ClaraJohn Fernström - Den kapriciöse trubaduren

Syftet med detta examensarbete är att undersöka min instuderingsprocess i rollen som dirigent respektive ackordeonist och att därefter jämföra skillnader och likheter mellan dessa processer, för att slutligen dra lärdomar av de olika rollernas möjligheter och svårigheter och att förbättra mina metoder för instudering och utveckla mitt konstnärskap. För att undersöka processerna genomfördes tre konstnärliga projekt, ett orkesterverk i rollen som dirigent, ett solostycke i rollen som ackordeonist och en kammaropera där de båda rollerna kombinerades. Orkesterrepetitioner och slutproduktioner dokumenterades med videoinspelning. Projekten analyserades utifrån en uppställning av olika parametrar för instuderingsprocessen. I en avslutande diskussion påvisas vikten en grundlig instudering och den tid som krävs för detta. Vidare fann jag att som dirigent bör jag spela partituret under instuderingen och att jag som ackordeonist bör bygga förförståelse genom analys av verket, innan jag spelar det. Slutsatser drogs även om att kunskap om musikens bakgrund och sammanhang, tillsammans med en metod att forma egna föredragsbeteckningar, möjliggjorde goda resultat.

This thesis examines the conductor's preparation process of learning and interpreting the score before standing in front of an ensemble. The research is based on studies of historical and modern conducting handbooks supplemented by interviews with professional conductors. A selection of the preparation methodologies presented in the litterature and the qualitative study are tested and examined in the preparation process of two concerts. Finally the selected methodologies are compared and judged on two key factors; efficiency and the quality of the final artistic result. The results of the study are presented both as a list of conditions that can ensure an effective preparation process with a high quality of the final artistic result and as a concrete methodology that can be applied and adapted by any conductor in his or her own preparation process., Som dokumentation af eksamensarbejdets kunstnerlige del vedhæftes:Videoindspilning af koncert 22. maj med Östgöta BlåsarsymfonikerB. Crusell: Ouverture fra "Den lilla slavinnan"V. Persichetti: Serenade no. 1 for Ten Wind InstrumentsG. Mahler – IV. sats fra Symfoni nr. 4 (arr. Gustav Aske Sønksen, 2021) Lydindspilning af koncert 28. maj med Ludvig Dahlström (bratsch) og KMH-studenterP. Hindemith: Der Schwanendreher

In this text, I reflect on the conductor's role in Swedish choir life today. I start from the thesis that the conductor fulfills an extremely important function in choirs, orchestras and ensembles. This against a historical background where I describe the conductor as a musical leader and how its role and function has varied and developed. The text deals with both orchestral conducting and choral conducting, but the focus of the survey is on the chorister's perspective and the choristers' perception of the conductor's function and significance. I set their perception against my own thoughts about what role the conductor has and what purposes it can serve in today's choir life. The work is based on qualitative interviews and my own experiences., Under mitt sista läsår på kandidatprogrammet i kördirigering vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, läsåret 2020/2021, har jag deltagit i fyra konsertproduktioner som dirigent, vilka ligger till grund för denna skriftliga reflektion. De fyra konserterna har föregåtts av fyra repetitioner samt ett genrep och sedan konsert. Det är KMH:s vokalensemble som fungerat som övningskör och som också framfört konserten under min ledning. I den första produktionen, september 2020, instuderade och dirigerade jagFolke Rabe - To Love, satserna 6 och 7.I den andra, december 2020 (julkonsert), Judith Weir - Illuminare, Jerusalem. I den tredje produktionen, februari 2021 instuderade och dirigerade jag Ludvig Norman - Motett (op. 50) och i den fjärde produktionen har jag instuderat Johannes Brahms - Lieder und Romanzen (Op. 93a), 6 satser. Denna konsert utgör min examenskonsert och framförs den 3 juni 2021. Medverkande: KMH Vokalensemble

Female conductors are in the minority at Swedish concert and opera houses. This study aims to create knowledge about the specific conditions of this group by examining female conductors' experiences from the perspective of this minority position. For empirical gathering, two interviews have been conducted with orchestra conductors who have an established position in the public music life and who identify themselves as women. These interviews were then processed using content analysis. The result shows that the informants have certain similarities and differences in their background, which revolves around talk about opportunities, encouragement and role models. Both informants also share the view that it was not until the entrance to the conducting studies that their gender affiliation emerged as a real problem. A number of different problems during the education period is described in the result, including strong normative conceptions, negative and contemptuous teachers and an insecure learning environment, where the informants' strategies were above all adaptation to norms and to neutralize their gender. About inequality on the podium in general the informants, among other things, highlight conservative traditions and the formation of myths about the conductor. The analysis of the result shows a relational aspect of learning, how identity and representation are characterized by subordination and that one can highlight feminine-associated aspects of conducting to loosen up the male norm., Kvinnliga dirigenter är i minoritet på svenska konsert- och operahus. Denna studie syftar till att skapa kunskap kring denna grupps specifika villkor genom att undersöka kvinnliga dirigenters upplevelser och erfarenheter utifrån denna minoritetsposition. För empiriinsamling har två intervjuer genomförts med orkesterdirigenter som har en etablerad position i det offentliga musiklivet och som identifierar sig som kvinnor. Dessa intervjuer har sedan bearbetats med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att det finns särskilda likheter och skillnader i informanternas bakgrund som bland annat kretsar kring tal om möjligheter, uppmuntran och förebilder. Bägge informanterna delar också uppfattningen att det var först vid inträdet i dirigentstudierna som deras könstillhörighet framstod som ett reellt problem. I resultatet beskrivs också flera olika problem under utbildningstiden, bland annat i form av starka normer, negativa och föraktfulla lärare samt en otrygg lärandemiljö, där informanternas strategier framför allt var anpassning till normen och att neutralisera sitt kön. Om ojämställdheten på podiet generellt lyfts bland annat konservativa traditioner och mytbildning kring dirigenten. Analys av resultatet visar bland annat på en relationell aspekt av lärande, hur identitet och representation präglas av underordning och att man kan lyfta feminint associerade aspekter av dirigering för att luckra upp mansnormen.

Gester, tecken och rörelser tillhör dirigeringens gestik och inom ramen för dirigering finns utöver gestik även metodik, kommunikation och den musikaliska helheten. Dirigering är en komplex form av musicerande och den är intressant för forskning i sin praktik, teori och mentalitet, där till exempel kommunikation och interaktion mellan dirigent och kör är ett uppmärksammat område. Genom att se på dirigering ur identitetsperspektiv, det vill säga sätta in dirigeringens komponenter i identitetsbegreppet, är det min förhoppning att få en förståelse för hur dirigering är uppbyggd musikaliskt, tekniskt och teoretiskt. I denna kvalitativa undersökning om dirigering och identitet har syfte och frågeställning varit att undersöka hur kördirigenter tolkar och beskriver dirigering och deras relation till identitet och dirigering. För att försöka förstå begreppet identitet har det i analysen av intervjuer samt fokusgruppsamtal med kördirigenter använts tre begrepp — insida, utsida och runtomkring. Genom att fenomenologiskt analysera intervjuerna och fokusgruppsamtalet har de intervjuades tolkning av dirigering och identitet, separat och tillsammans, tagit form. För att förtydliga studiens syfte synliggjordes analysen i en tabell som åskådliggör dirigeringens egenskaper och hur de kan kopplas till identitetsbegreppet. Dirigering är ett konstnärligt musikaliskt och kommunikativt redskap som använder många olika komponenter för att synliggöra musiken och helhetsbilden för körsångarna, vilka i sin tur omvandlar gestiken till ett musikaliskt uttryck. De intervjuade kördirigenterna tolkar begreppet identitet olika, men ur fenomenologiskt perspektiv kan dirigering formuleras som en identitet då den från olika uppfattningar och erfarenheter formas och utvecklas. Dirigeringen är en social konstruktion som är i ständig förändring. En identitet fortsätter alltid att utvecklas, vilket dirigering gör varje gång en ny människa börj

Arbetets syfte är att identifiera och förstå de utmaningar som ledare för blåsorkestrar på musik- eller kulturskolor upplever, samt hur de går tillväga för att hantera eventuella problem och nå framgång i sin verksamhet. Tidigare forskning visar att dirigenten som person och ledare har stor betydelse för orkesterns utveckling, men att den sociala miljön som bildas i orkestern också påverkar hur orkestern utvecklas och hur orkestermedlemmarna trivs i orkestermiljön. Det betyder att blåsorkestern kan blir en viktig plats dit eleverna går för att träffa sina vänner och ha det trevligt. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem musiklärare som arbetar med blåsorkesterverksamhet. Resultatet överensstämmer i stora delar med tidigare forskning som visar att det dirigenten gör före, under och efter repetitionerna spelar roll för orkesterns och orkesterelevernas utveckling. Dessutom visar resultatet i denna studie att den sociala aspekten av att spela i blåsorkester är viktigare än vad som skulle kunna förväntas. I diskussionen lyfts den sociala aspekten fram tillsammans med andra viktiga motivationsfaktorer för elever., The purpose of the work is to identify and understand the challenges that leaders of wind orchestras at music schools experience, and how they cope with the problems and achieve success in their organization. Previous research shows that the conductor is of great importance for the development of the orchestra, but the social environment is also essential, so that the wind orchestra becomes a place where you pupils can socialize and have a good time. The study is based on qualitative semi-structured interviews of five selected music teachers who works with wind orchestra activities. The result shows much of what the previous research also does, that what the conductor does before, during and after rehearsals affects the progression of the orchestra. In addition, the results show that the social aspect of playing in the wind orchestra is more important than could be expected. In the discussion, the social aspect is highlighted together with other important motivational factors for pupils.

Denna uppsats undersöker normer kring kön, ledarskap och musik som de gestaltas i dirigentyrket. Bakgrunden är kvinnors låga representation på dirigentposter i Sverige och vikten av ett perspektivskifte där normen synas istället för det avvikande. Detta innebär att kopplingar mellan dirigering och maskulinitet studeras som förklaring till mäns överrepresentation. Syftet är därför att genom observation dekonstruera dirigenten utifrån teorier om maskulinitet och symbolisk interaktion. Maskulinitetsteorier har delats upp i fyra teman; kropp, rationalitet, språkbruk och homosocialitet. Studien visade olika exempel på hur dessa faktorer spelade in i skapandet av maskulinitet och dominans hos dirigenterna. Studien visade också hur begrepp från symbolisk interaktionism kan användas för att förstå hur interaktionen mellan dirigent och ensemble är könsmärkt. Avslutningsvis diskuteras även vilka konstnärliga och musikpedagogiska konsekvenser som resultatet medför och hur det som utgångspunkt för ett normkritiskt perspektiv kan öppna för ett friare konstnärskap. Det kan potentiellt både utveckla dirigeringsundervisningen på högskola och folkhögskola men också hur dirigenten konstrueras till exempel i media eller i musikundervisningen på grundskola och gymnasium.

Innan genomförandet av detta arbete hade jag svårt att kontrollera långsamma gester när jag dirigerade. Mina gester liknade mina lärares och jag hade inte verktygen för att komma på egna. Syftet med detta arbete var att utveckla min kroppsmedvetenhet och gestik genom träning av Tai Chi och imitation av tre dirigenter. Tai Chi-träningen bestod av fem privatlektioner med instruktör och egen träning utöver det. För imitationerna letade jag upp klipp på Youtube där dirigenten är synlig, övade in dirigentens gestik och filmade mig själv ur liknande kameravinkel. Efter att jag spelat in mina imitationer gjordes en analys där jag jämförde likheter och skillnader mellan mig och dirigenterna. Dirigenterna som jag imiterade är Osmo Vänskä, JoAnn Falletta och Eiji Oue. Några rörelser från Tai Chi-träningen och gester från imitationerna använde jag sedan i det konstnärliga arbetet med två orkesterprojekt. I det första projektet leder jag Norrbotten NEO och medvetet tagit in rörelser och gestik från Tai Chi-träningen och imitationerna. Det andra projektet består av två delar. Första delen består av en förberedelse då jag dirigerar Mårten Landström på piano. Andra delen består av att jag leder Norrlandsoperans symfoniorkester. I andra projektet gjorde jag ett val att inte medvetet lägga in rörelser och gestik utan gick mer på intuition. Arbetet har lett till att min kroppsmedvetenhet och gestik har utvecklats positivt. Min vänsterhand är mer självständig och gestiken är mer varierande än innan arbetet. Att imitera andra dirigenter visade sig vara en bra metod för att utveckla gestiken.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka redskap två dirigenter använder under orkesterrepetitioner, hur deras repetitionsteknik är utformad, samt att undersöka hur för- och efterarbetet sker. Metoderna var observationer under repetitioner, enkät till musikerna i orkestern samt intervjuer med dirigenterna som analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar bland annat att dirigenterna i undersökningen använde sig av snarlika fysiska och intellektuella redskap och att skillnaden i deras repetitionsteknik låg i en dirigents önskan att vara mer effektiv under repetitionen. Arbetet synliggör vilken påverkan dirigentens repetitionsteknik och användandet av olika redskap har på orkestern, samt att om redskapen används på oreflekterat sätt kan de skapa hinder för andra redskap och orkestern.

Examenskonsert i orkesterdirigering.Kortversion av Mozarts Figaros bröllop, tillsammans med, och i bearbetning av bl a Cecilia Eriksson och Nils Löfgren. Sinfonietta med studenter från Kungliga musikhögskolan. Regi Ninni Molin.

The conductor's body is the primary and most effective tool of communication - it is through the individual repertoire of non-verbal gestures that the conductor shows the artistic expression. The basic features of the music, tempo, rubato, dynamics, phrasing, articulation and sound are displayed by the hands. When hand and body interact and combine effectively - the communication capacity increases significantly. The non-verbal communication is difficult, as my literature study on the subject of this degree project has shown. Facial expressions, eye contact, body language and body posture are difficult to describe in absolute terms and therefore are problematic to quantify and analyze. There is always an element of subjectivity and ambiguity in all observation, and the interpretation of specific gestures because it is living, understanding and thinking people who observes them in a constantly changing context. The artistic part of the essay consists of a video recording where I lead the Norrlandsoperan Symphony Orchestra in Joseph Haydns Symphony No. 104. Along with the score study, I designed a plan for using my toolbox of non-verbal means of communication. I analyzed myself based on video capture and compared to the plan. Finally, I reflected on the differences between my planned movements and what I actually performed., Dirigentens kropp är det främsta och mest konkreta kommunikationsmedlet - det är via den individuella repertoaren av icke-verbala gester som dirigenten visar det konstnärliga uttrycket. De grundläggande funktionerna i ensemblemusicerandet, tempo, rubateringar, dynamik, frasering, artikulation och klang visas av händerna. När hand och kropp samverkar och kombineras effektivt - ökar den kommunikativa kapaciteten avsevärt. Den icke-verbala kommunikationen är svårfångad, vilket mitt litteraturstudium i ämnet inför det här examensarbetet har visat. Ansiktsuttryck, ögonkontakt, kroppsspråk och kroppshållning är svåra att beskriva i absoluta termer och är därför problematiska att kvantifiera och analysera. Det finns ständigt ett inslag av subjektivitet och tvetydighet i all observation och tolkning av gester eftersom det är levande, kännande och tänkande människor som ska observeras i en ständigt förändrad kontext. Den konstnärliga delen av uppsatsen består av en videoupptagning där jag leder Norrlandsoperans Symfoniorkester i Joseph Haydns Symfoni nr.104. Under partiturstudiet konstruerade jag en plan för hur jag ska använda mitt förråd av icke-verbala kommunikationsmedel. Jag analyserade mig själv utifrån videoupptagningen och jämförde med den plan som jag använde som underlag. Slutligen reflekterade jag över differenserna samtidigt som jag satte in mig själv och mitt utövande i ett historiskt och kulturellt sammanhang.

Syftet med studien var att undersöka hur en dirigent i sin gestik och uttryck på ett medvetetsätt kan nyttja det mänskliga/universella kroppsspråket i sitt dirigerande. Metoderna som användes var dels mitt konstnärliga arbete som dirigent genom repetitioner och konserter avnutida och klassisk musik med kammarensemblen Norrbotten NEO samt Norrlandsoperanssymfoniorkester, dels intervjuer med sjukgymnast, skådespelare och professionella musiker.Det konstnärliga arbetet dokumenterades med videoupptagning medan intervjuernagenomfördes brevledes. Analyserna av respektive material var huvudsakligen av kvalitativart. Resultatet påvisar hur viktigt det är att som dirigent vara medveten om sitt kroppsspråk,eftersom ett otydligt kroppsspråk riskerar att ge oönskade musikaliska konsekvenser. Enmuskelspänning hos dirigenten kan exempelvis få det resultatet att orkestermusikernaomedvetet känner av egna spänningar i sitt eget spelande. Det ultimata musikaliska resultatet får man som dirigent om man i grunden har en välutvecklad dirigeringsgestik kombinerat med en gedigen kunskap om hur man kommunicerargenom sitt kroppsspråk.

Som barnkörledare har jag tänkt på vad barnen egentligen förstår av dirigering. Ibland reagerar barnen på alla gester och ibland inte på några. Som yrkesverksamma körledare, dirigenter eller pedagoger kan vi dra nytta av att veta vad barnen faktiskt tar till sig och intressant vilken information barn i barnkör får ut av dirigering. Dessutom är det intressant att veta hur dirigenter arbetar för att öka förståelsen för slagteknik och gestik i sina barnkörer. För att undersöka dirigeringens betydelse har fem barnkörledare med kyrkomusiker-eller musiklärarutbildning i mellersta och södra Sverigeintervjuats. Resultatet är uppdelat i två delar där den första består av konkreta metoder dirigenterna använder sig av i sin barnkörsverksamhet. Slagtekniska moment, förebildande, att mima med, pianots roll och instuderingsmetoder. Den andra delen består av dirigenternas mer personliga uppfattning omdirigeringens betydelse. Denna kategori är indelad i; skillnad på gestik och slagteknik, barnens förståelse för gestik och slagteknik, närhet till dirigering, barnens förutsättningar, samarbeten och vad får barnen med sig? I denna uppsats diskuteras skillnaden på gestik och slagteknik och vilken funktion det har på barnkörens respons. Dirigering innefattas både av klassisk slagteknik, det som sitter i händerna, och gestik, det som sitter utanför händerna. Båda delar är lika viktiga för det musikaliska resultatet men slagtekniken behöver tränas in med barnen. Moment som insatser, fermat, slutkonsonanter och avslag behöver regelbundet övas med barnen för att de ska förstå dess fulla innebörd medan dynamik och agogik inte behöver övas utan innefattas i gestiken. Nyckelord: barnkör, dirigering, gestik, slagteknik, musikundervisning, As a children’s choir conductor, I have thought about what the children really understand about the conducting. Sometimes the children are with me in the gestures and sometimes not. As a professional conductor, choir leader or pedagogue youcan take advantage of knowing what the children actually understand and do not understand. What information do children understand when they are conducted? And how do conductors work to increase understanding of conducting and gestures? To investigate this five children’s choir conductors,with church music or music teacher education in the middle and southern Sweden, have been interviewed. The result is divided into two parts, the first with methods used by the conductors in their work with children’s choirs. This includes,conducting techniques,vocal imitation,to mouth or not, how to use the piano and methodsof rehearsing. The second part refers to the conductors' more personal perception of the importance of conducting. This category is divided into; difference between gesture and beat, children’s understanding of conducting, relations to conducting, children’s qualification, collaborations and children’s experiences. This essay discusses the difference between gesture and conducting technique and what function it has on the children’schoir sound. Conducting include both classical beat technique, which is the handmovements, and gesture, which is everything but the hands. Both parts are important for the musical result but the beat and conducting technique must be practiced with the children regularly. Aspects like beginnings, fermatas, endconsonants and exits needto be regularly practiced with the children to understand it's full meaning while dynamics and agogics are not necessary to practice since they areincluded in the gesture. Keywords: children's choir, conducting, gesture, music education

Uppsatsen undersöker tre olika roller inom kördirigentens yrkesroll; dirigenten (musiktekniskt kunnande och konstnärlig vision), körpedagogen (förmåga att konkret kunna förstå, förklara och lära ut musikaliska verktyg), ledaren (egenskaper som är generella för ledare inom alla områden). Undersökningen genomfördes i form av en enkät där 651 sångare från 31 körer med olika bakgrund och åldrar rangordnade nio egenskaper/förmågor (tre inom varje roll). Resultatet visade att dirigenten, körpedagogen och ledaren alla är viktiga roller för alla korister oavsett nivå. Rollen dirigenten blir alltmer viktig ju längre man sjungit i kör och ju mer musikutbildning man har. Ålder och kön påverkar inte detta. De tre saker som koristerna prioriterade högst var (i ordning) kördirigentens förmåga att kunna höra musikaliska problem och hitta pedagogiska lösningar för att korrigera dem, Har en god musikalisk/teknisk kunskap inom dirigering/piano/sång, Är karismatisk/entusiasmerande. De professionella körsångarna i studien prioriterade rollen dirigenten högre än de andra respondenterna. För dem var har en stark konstnärlig vision och kan förmedla sin tolkning till kören det allra viktigare. Studien visar att kördirigent är en mångfacetterad yrkesroll som förväntas ha kompetens inom många olika områden. Musikhögskolorna lägger idag mycket fokus på att utbilda inom rollen dirigenten, mindre på körpedagogen och väldigt lite på ledaren. Kanske detta skulle behöva ändras för att nyutbildade kördirigenter ska kunna göra ett bra jobb?

Denna studie undersöker hur ensembleledare i amatörorkestrar och vid musikskolor arbetar med och reflekterar kring nivån på musikanterna i orkestern, hur spridningen av nivå påverkar progression i arbetet och hur ensembleledarna hanterar att ha en spridning i nivå i orkestern. Studien är utformad som en intervjustudie med kvalitativa intervjuer och resultatet har i diskussionen ställts i förhållande till tidigare forskning inom området samt teorier kring ledarskap. Den tidigare forskningen i och kring amatörorkestrar är knapphändig då den i huvudsak utgår ifrån den professionella orkesterns perspektiv, där en liknande nivåspridning inte förekommer. Resultatet visar att dirigenterna, utifrån en social aspekt, föredrar orkestrar med heterogen nivå samt att de använder specifika repetitionsmetoder både för att uppnå musikalisk progression och för att hantera musikanternas nivåspridning. Reflektionen kring arbetet i orkestern rör sig i huvudsak kring logistik och endast i mindre utsträckning kring det metodiska arbetet., The present study examines how band leaders of amateur orchestras and music schools work with and reflect about the level of the musicians in the orchestra, how the range of level affects the progression and how the band leaders handle having a range of level in the orchestra. The method used in the study is qualitative interviews and the result has been compared with previous research and theories about leadership. There is little previous research about amateur orchestras as the large part of the research is based on professional orchestras where a similar range of level does not exist. The result of the study shows that the conductors, based on a social aspect, prefer a heterogeneous level in the orchestra and use specific rehearsal methods to reach musical progression and to handle the range of level of the musicians. The reflection of the work with the orchestra mainly circles around logistics and only to a lesser degree about the methodical work.

Validerat; 20110125 (lewe)

This dissertation deals with the Swedish conductor, composer and arranger Ulf Björlin (1933-1993). As no systematic inventory of Björlin’s work has previously been made, a comprehensive collection of his compositions, arrangements, recordings, concerts and work as a producer has been undertaken here. The accomplishment of such an inventory is the first aim of the thesis. The gathered data has been collected in five appendices with lists of his: 1) musical works, 2) arrangements, 3) phonograms, 4) concerts, and 5) work as a producer. The second aim is to make an examination and description of various aspects of Björlin’s compositions, arrangements, and his work as a conductor. Each of Björlin’s activities is covered in a separate chapter (ch. 2-4), each including documentation of what he achieved in that particular area. A biography of Björlin is given in chapter 1. Chapter 5 takes up questions about Björlin’s position in Swedish musical life. The dissertation is based on qualitative and quantitative research with a hermeneutic method of analysis. The results of the gathering show that Björlin wrote about 110 works and arranged a large amount of music for orchestra. Björlin’s original domain was art music, but lighter forms of music became also a part of his identity. In Björlin’s most successful concerts, in which music with different styles was played, one can see some similarities to the concerts that Leonard Bernstein held in the US and André Previn in the UK. There are tendencies to a modernist style in Björlin’s orchestral music from the 1960s, but the pluralism of styles found in Björlin’s music for film and the stage in the 1960s would in the 1970s characterise his whole way of writing music. The indistinct dividing line between composition and arrangement places Björlin in a historical tradition of composers such as Mozart, Liszt, Satie and Stravinsky.

The aim of this study is to investigate how Lunds Vokalensemble achieves its goals and in which way the goals influence the choir's work. The study also explores the choir's artistic process. Qualitative interviews and observations were used as a method. Four singers and the director participated to the interviews. The results show that the choir's artistic goals have quite an influence on many aspects of the choir's work, both in a musical and a social way. They also show when and where the artistic process takes place and who is responsible for it. One of the conclusions is that Lunds Vokalensemble and its director seem to have a clear strategy on how to achieve their artistic goals.

Med sammanfattning på engelska