Search

Background: Type 2-Diabetes is a widespread global health problem affecting approximately 10.5% of the adult population aged 20–79 years. The disease is characterized by insulin resistance, affects the body's regulation of blood sugar levels, and can lead to serious complications such as microangiopathy. The quality of life for people with type 2 diabetes is closely linked to how the disease affects their everyday life. In order to assess the adaptation to the disease and the management of its physical and psychological challenges, the persons experiences of quality of life are crucial. Aim: The aim is to investigate how people with type2 diabetes experience their quality of life. Method: The study was conducted as a literature-based study based on qualitative research. The databases Cinahl and PubMed were used to search for articles, of which 9 articles were selected for the results. The collected data was analyzed based on Friberg's (2017) five-step process to identify key findings. Results: Three main themes emerged: healthy lifestyle choices; challenges and success factors, factors that deteriorates the quality of life and factors that improves the quality of life that answered the purpose of the study. Conclusion: The results indicate that people with type 2 diabetes face challenges in disease management. In order to support these individuals and improve their quality of life, a holistic view and individual centered care is required., Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur personer med diabetes typ 2 upplever sin livskvalitet. Resultatet pekade på att diabetes typ 2 medförde betydande hinder och utmaningar för de som lever med sjukdomen. Det framkom särskilda svårigheter relaterade till sjukdomsinformation och kunskapsinhämtning om diabetes typ 2. Även psykosociala aspekter presenterades där det erhölls att personer som lever med diabetes typ 2, upplevde mentala svårigheter och minskad sexuell lust. Det fanns även en positiv syn på livet med diabetes typ 2, där upplevda hälsofördelar utgjorde en betydande aspekt. Närstående, religion och spiritualitet uppgavs vara stödjande faktorer för att hantera vardagen med den kroniska sjukdomen diabetes typ 2. Detta bevisar att trots de påfrestningar som sjukdomen medför, fanns det en känsla av positivitet och möjlighet till förbättring av hälsan. Omkring 10,5% av den vuxna populationen 20–79 år har diabetes och över 90% av dem har diabetes typ 2. Diabetes typ 2 har länge varit en utmaning, och det är känt att livsstilsförändringar är nyckeln till en förbättrad hälsa. Men att tillämpa och bibehålla dessa förändringar kan vara påfrestande. Studien genomfördes i behovet av att förstå den upplevda livskvaliteten och de verkliga utmaningarna som människor med diabetes typ 2 står inför i sin vardag. Detta examensarbete utgår från en litteraturbaserad studie med grund i kvalitativ forskning. Kvalitativa artiklar valdes ut eftersom fokuset var att förstå personers upplevelser av livskvalitet. Begreppet livskvalitet handlar om en subjektiv upplevelse av sin livssituation, det kan inkludera det allmänna välbefinnandet samt fysisk och psykisk hälsa. Baserat på resultatet kan slutsatsen dras att det råder en brist på tillgänglig och förståelig information kring diabetes typ 2. Sjuksköterskor spelar en avgörande roll i vårdandet och stödet av patienter. För att skapa rätt förutsättningar för personer som lever med diabetes typ 2 finns det ett behov av att

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som ökar globalt och som är den främsta orsaken till global dödlighet. Sjukdomen uppstår när kroppen blir resistent mot insulin och inte producerar tillräckligt med insulin. Behandling vid diabetes typ 2 kräver livsstilsförändring i form av egenvård för att bromsa utvecklingen och för att förhindra komplikationer. Sjuksköterskans roll utöver den medicinska omvårdnaden är att bedöma patienters behov och erbjuda undervisning om egenvård för att patienten ska kunna upprätthålla hälsa och välmående. Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av egenvård vid diabetes typ 2. Metod: Litteraturstudie som baseras på 9 artiklar med kvalitativ metod. Artikelsökning gjordes i Cinahl och PubMed. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier och sju underkategorier. De två huvudkategorierna var: ”Utmaning och begränsning” och ”Främjande aspekter”. Konklusion: Motivation och stöd från omgivningen och vårdpersonal underlättar för att klara egenvård vid diabetes typ 2. Dock beskrev deltagarna att det försvårade för dem att utföra egenvård på grund av bristande stöd från närstående och socialt nätverk. Brist på förståelse och kunskap vid diabetes typ 2 var ett hinder för egenvården. Informationen från vårdpersonalen var inte tillräcklig och inte kulturellt anpassad. Som sjuksköterska är det viktigt att arbeta utifrån personcentrerad vård vid bemötande av patienter för att underlätta egenvård., Background: Type 2 diabetes is a chronic disease that is increasing globally and is the leading cause of global mortality. The disease occurs when the body becomes resistant to insulin and does not produce enough insulin. Treatment for type 2 diabetes requires lifestyle changes and self-care to slow the progression and prevent complications. A nurse's role in addition to medical care is to assess the patient's needs and offer instruction on self- care in order to maintain the patient's health and well-being. Purpose: The purpose is to describe patients with type 2 diabetes experiences of self-care. Method: Literature study based on 9 articles with a qualitative method. Article searches were performed in Cinahl and PubMed. Results: The analysis resulted in two main categories and seven subcategories. The two main categories were: “Challenge and Limitation” and “Promoting Aspects”. Conclusion: Motivation and support from the surrounding and healthcare staff make it easier to cope with self-care in type 2 diabetes. However they described difficulties for the patient to perform self-care due to a lack of support from relatives and social networks. Lack of understanding and knowledge in type 2 diabetes led to an obstacle to self-care. Information from the healthcare staff was not sufficient and not culturally adapted. As healthcare professionals it is important to ensure that you have person-centered care in mind when treating patients to facilitate self-care.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) är ett globalt växande kronisk sjukdom. Cirka 500 000 personer i Sverige lider av diabetes, varav 90 procent har diabetes typ 2. Förekomsten av DMT2 ökar bland personer som har immigrerat till Sverige, vilket bedöms orsakas av en kombination av genetiska faktorer, livsstilsfaktorer och socioekonomiska omständigheter. För att effektivt hantera sjukdomen är det avgörande med noggrann egenvård, som inkluderar regelbunden självkontroll av blodsockernivåer, anpassad kost och fysisk aktivitet. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av egenvård hos immigrerade patienter som har diabetes typ 2. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt baserad på 13 utvalda vetenskapliga artiklar som publicerades mellan 2003–2023. Litteratur söktes i databaserna CINAHL och Medline. Artiklarna analyserades enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat: En rad olika faktorer påverkade patienternas upplevelse av egenvård. Bristande kommunikation och språkfärdigheter samt otillräcklig kunskap om diabetes utgjorde stora utmaningar för patienterna när det gällde att förstå sin sjukdom. Patienterna hade olika uppfattningar om varför de drabbats av sjukdomen, ofta kopplade till kulturella och religiösa orsaker. Dessutom beskrivs frustration över vårdgivarnas bemötande och svårigheter för patienterna att bibehålla livsstilsförändringar. Slutsats: Patienternas uppfattning av DMT2 och egenvård spelar en avgörande roll. Det finns ett behov av ökad kunskap om kost, motion och medicinering för att möjliggöra kontinuerlig egenvård och förbättra hälsa. Socialt stöd underlättar acceptans av förändringar i livsstilen och främjar därmed egenvården., Background: Diabetes mellitus type 2 (DMT2) is a globally growing chronic disease. Approximately 500 000 people in Sweden suffer from diabetes, of which 90 percent have DMT2. The prevalence of DMT2 is increasing among individuals who have immigrated to Sweden, which is assessed to be caused by a combination of genetic factors, lifestyle choices and social economic circumstances. To effectively manage DMT2, self-care is crucial, including regular monitoring of blood sugar levels, a tailored diet and physical activity. Aim: Describe self-care experiences among immigrant patients with diabetes type 2. Method: Qualitative literature review based on 13 selected articles published between 2003 and 2023. Literature was searched in the CINAHL and Medline databases. The articles were analysed using Friberg’s five-step model. Results: Several factors influenced a patient’s experience in managing their self-care. Lack of communication and language skills and insufficient knowledge about diabetes posed significant challenges for patients in understanding their illness. Patients held diverse perceptions regarding the causes for their diabetes, often linked to cultural and religious reasons. Furthermore, there was frustration regarding the healthcare providers’ attitudes and difficulties for patients in maintaining lifestyle changes. Conclusions: The patients’ perception of DMT2 and self-care plays a crucial role. There’s a need for increased knowledge about diet, exercise, and medication to enable continuous self-care and improve health. Social support facilitates the acceptance of lifestyle changes, thereby promoting self-care.

Sammanfattning/Abstract: Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som förändrar patientens livsvärld och de somdrabbas ökar. Patienter som lever med diabetes typ 2 har ett stort ansvar över sin egenvård ochmåste ständigt förnya sina kunskaper för att kunna hantera sin sjukdom. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser kring egenvård av diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ induktiv ansats. Resultat: I studiens resultat framkom en huvudkategori: ´´En kamp i vardagen´´ samt treunderkategorier: ´´Kunskapens inverkan´´, ´´Levnadsvanors inverkan´´ samt ´´Hinder somförsvårar´´. Slutsats: Patienterna upplever att egenvården är en ständig kamp i vardagen men att egenmotivation grundad i kunskap och ändrade levnadsvanor samt vägledning och stöd frånsjukvårdspersonal kan påverka deras förmåga att hantera sig egenvård och därmed uppnå godhälsa samt ett minskat lidande.

Bakgrund: Diabetes typ 2 blir allt vanligare och upptäcks i allt tidigare åldrar. Det finns ett flertal levnadsvanor som påverkar risken att insjukna med diabetes typ 2. Till riskfaktorerna hör obesitas, hypertoni och alkoholkonsumtion. Fysisk inaktivitet är en direkt riskfaktor då det finns ett samband mellan det och andra riskfaktorer, men även då det tros leda till försämrad förmåga att ta upp glukos. Syfte: Denna litteraturstudie syftar till att kartlägga ochsammanställa forskning om personers erfarenheter av fysisk aktivitet vid diabetes typ 2. Metod: För att besvara syftet valdes en litteraturstudie med kvalitativ studiedesign. Resultatetinkluderar 12 artiklar inhämtade från databaserna Cinahl och PubMed. Kvalitetsgranskningen av artiklarna genomfördes enligt SBU:s mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik. Dataanalysen genomfördes i fyra steg enligt Popenoes guide för dataanalys av litteraturstudier. Resultat: Resultatet delades in i två huvudkategorier: erfarenheter av motivation till fysisk aktivitet och erfarenheter av barriärer till fysiskaktivitet. Totalt identifierades åtta subkategorier: sociala aspekter, fysiska aspekter, känslomässiga aspekter, kroppsliga barriärer, känslomässiga barriärer, logistiska barriärer, närstående och sociala relationer som barriärer samt brist på kunskap. Konklusion: Resultatet visade många aspekter av både motivation och barriärer till fysisk aktivitet. Motivation till fysisk aktivitet kunde vara stöd från närstående, men även vårdpersonal, vilket gjorde det lättare för personerna att förändra sina vardagliga rutiner. Däremot kan för mycket stöd påverka autonomin och göra så att de upplevde att de förlorade kontrollen över sitt liv. Att det vardagliga livet ser olika ut för olika personer var en av de mest framträdande barriärerna., Background: The prevalence of type 2 diabetes is increasing and more younger people are being diagnosed. Many risk factors are linked to lifestyle habits, such as obesity, hypertension and alcohol consumption. Physical inactivity is a risk factor because of the correlation between it and other risk factors, but also because it is believed to impair the ability to absorb glucose. Aim: The aim of this study is to compile research of people with type 2 diabetes experiences of physical activity. Method: To answer the aim of this study a literature review with a qualitative design was chosen. The results include 12 articles collected from the databases Cinahl and PubMed. The quality of the articles followed SBU:sguide for assessment of qualitative studies. The data analysis followed four steps according to Popenoes guide. Results: The results were divided into two main categories: experiences of motivation to physical activity and experiences of barriers to physical activity. In total eight subcategories were identified: social aspects, physical aspects, emotional aspects, physical barriers, emotional barriers, logistical barriers, relatives and social relationships as a barrier and lack of knowledge. Conclusion: The results showed many aspects of both motivation and barriers to physical activity. Motivation to physical activity could be supportfrom relatives, and health care professionals, which made it easier for people to change their daily routines. However too much support could negatively affect the autonomy and make the person feel like they lost control over their life. The day-to-day life is different for different people which was one of the most prominent barriers.

Bakgrund Diabetes är en folksjukdom som ökar i samhället och fler äldre personer med diabetes typ 2 behöver kommunal primärvård. I den kommunala omvårdnaden av äldre personer med diabetes har diabetessjuksköterskan en viktig roll för att främja god vård och patientsäkerhet genom samverkan med övrig vårdpersonal, den äldre personen och dennes närstående. Syfte Belysa diabetessjuksköterskans personcentrerade vårdande för att främja patientsäkerhet i kommunal primärvård. Metod Metoden var en systematisk litteraturöversikt där tolv vetenskapliga artiklar valts ut och analyserades med hjälp av Bettany - Saltikov och Mc Sherrys 1–9 stegs modell. Resultat Resultatet baserades på tolv artiklar efter att de genomgått gemensamt analyserats av författarna. Under analysprocessen bildades sex underkategorier som bildade tre kategorier: God vårdrelation, Personcentrerat teamarbete och Sjuksköterskans ledande och holistiska roll. Slutsats Detta examensarbete visar att arbetet utifrån ett personcentrerat förhållningssätt gav en positiv påverkan på patientsäkerheten. Diabeteskunskap och kunskap om personcentrerad vård för vårdpersonal gav högre livskvalitet hos den äldre personen med diabetes genom delaktighet i sin diabetesvård. Fortbildning i diabeteskunskap och personcentrerad vård är viktigt för att diabetessjuksköterskan ska kunna hålla sig uppdaterad inom sitt kompetensområde, omvårdnad vid diabetes, för att i sin tur förmedla kunskapen vidare till övrig vårdpersonal., Background Diabetes is a public disease that is increasing in society and more elderly people with type 2 diabetes need home health care. In the municipal nursing care of elderly people with diabetes, the diabetes nurse has an important role in promoting good care and patient safety through cooperation with nursing personnel, the elderly person and their relatives.Aim Ilustrate the diabetes nurse's person-centred care to promote patient safety in home health care. Method The method was a systematic literature review where twelve scientific articles were selected and analyzed using Bettany - Saltikov and Mc Sherry's different steps. The authors chose the 1–9 step model. Results The result is based on twelve articles after going through individual steps and jointly analyzed by the authors. During the analysis process, six subcategories were formulated and constituted three categories: Good care relationship, Person-centered teamwork and The nurse’s leading and holistic role. Conclusion This thesis shows that work based on a person-centered approach had a positive impact on patient safety. Diabetes knowledge and person-centered care knowledge for health care professionals gave the elderly person with diabetes a higher quality of life through participation in their diabetes care. Continuing education in diabetes knowledge and person-centred care is important for the diabetes nurse to be able to stay up-to-date in her area of expertise, diabetes care, in order to turn pass on the knowledge to other healthcare staff.

Bakgrund: Livsstilsförändringar kombinerat med medicinsk stöd utgör grundläggande element i behandlingen av typ-2 diabetes. Varje individ är unik, vilket innebär att anpassningen av livsstilsförändringar vid typ-2 diabetes kan skilja sig åt från person till person på grund av deras individuella behov och utmaningar. Diabetes är en av de vanligaste folksjukdomarna och har en betydande påverkan på utvecklingen av konsekvenser, vilka kan leda till allvarliga utfall, och det har även en betydande inverkan på människors ekonomiska, sociala och psykiska välbefinnande. Syfte: Syftet var att beskriva patienternas upplevelse av livsstilsförändringar vid typ -2 diabetes. Metod: Denna litteraturöversikt baserades på elva ursprungliga artiklar, alla utförda med kvalitativ metod och hämtade från databaserna Cinahl Complete och PubMed, vilka sedan inkluderades i resultaten. Dataanalysen grundade sig på Fribergs metodologiska beskrivning (Friberg, 2022). Resultat: Resultatet var indelat i fyra teman. Upplevelser i samband med diagnos och livsstilsförändringar, Upplevelser av kostförändringar, Upplevelser av fysisk aktivitet, Upplevelser av kunskap och motivation vid livsstilsförändringar. Efter att ha fått diagnosen typ-2 diabetes delade deltagarna i studien med sig av både positiva och negativa känslor samt erfarenheter relaterade till livsstilsförändringar. Å ena sidan upplevde de det som en utmaning att genomföra dessa förändringar, men å andra sidan fann de motivation i medvetenheten om de potentiellt allvarliga konsekvenser som sjukdomen kan medföra vid utebliven behandling. Slutsats: Deltagarna framhöll betydelsen av att få stöd från sjukvårdspersonalen för att känna sig motiverade och redo att genomföra livsstilsförändringarna. Den ansvariga sjuksköterskan bör säkerställa att patienterna erhåller det stöd och den individuellt anpassade utbildningen om egenvård vid typ-2 diabetes som behövs, eftersom patienterna själva bär en stor del av ansvaret för att förbättra sitt häls, Background: Lifestyle changes combined with medical support are essential elements in the treatment of type-2 diabetes. Each individual is unique, which means that the adaptation of lifestyle changes in type-2 diabetes may vary from person to person due to their individual needs and challenges. Diabetes is one of the most common chronic diseases and has a significant impact on the development of consequences, which can lead to serious outcomes, and it also has a significant impact on people´s economic, social, and mental well-being. Aim: The purpose was to describe patients' experience of lifestyle changes in type-2 diabetes. Method: This literature review was based on eleven original articles, all conducted with a qualitative method and retrieved from the databases Cinahl Complete and PubMed, which were then included in the results. The data analysis was based on Friberg´s methodological description (Friberg, 2022). Results: The result was divided into four themes. Experiences related to diagnosis and lifestyle changes, experiences of dietary changes, experiences of physical activity, experiences of knowledge and motivation in lifestyle changes. After receiving the diagnosis of type-2 diabetes, the participants in the study shared both positive and negative emotions and experiences related to lifestyle changes. On the hand, they experienced it as a challenge to implement these changes, but on the other hand, they found motivation in the awareness of the potentially serious consequences that the disease can have if left untreated. Conclusions: The participants emphasized the importance of receiving support from healthcare professionals to feel motivated and ready to implement lifestyle changes. The responsible nurse should ensure that patients receive the support and individually tailored education on the self-care for type-2 diabetes that is needed, as patients themselves bear a significant responsibility for improving their health condition.

Bakgrund: Med en ökande prevalens av diabetes typ 2 globalt, är behovet av effektiv omvårdnad och stöd för livsstilsförändringar viktigt. Distriktssköterskor spelar en nyckelroll i att främja hälsosamma beteenden hos dessa patienter. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur distriktssköterskor motiverar patienter med diabetes typ 2 till att genomföra livsstilsförändringar. Metod: Studien baseras på en kvalitativ intervjuundersökning med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med distriktssköterskor inom primärvården, i studiens fall vårdcentraler. Data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys där det reflekterades över innehåll och eventuella mönster i distriktssköterskornas upplevelser och praxis identifierades. Resultat: Studien visar att personcentrerad vård, aktivt lyssnande och empati är avgörande för att motivera patienter med diabetes typ 2 till livsstilsförändringar. Distriktssköterskorna betonar anpassning av stödet till varje patients unika behov och vikten av patientinvolvering i vårdbeslut. Teamarbete och samarbete över professionella gränser är också centrala för att erbjuda koordinerad vård. Diabetesskolan och anhörigas involvering framhålls som viktiga resurser för att stödja och motivera patienterna. Konklusion: Studien understryker distriktssköterskors centrala roll i att främja livsstilsförändringar hos patienter med diabetes typ 2 och föreslår ytterligare forskning för att utveckla riktlinjer och utbildningsprogram som stärker denna aspekt av diabetesvården., Background: With an increasing prevalence of type 2 diabetes globally, the need for effective care and support for lifestyle changes is important. District nurses play a key role in promoting healthy behaviors in these patients. Aim: The aim of the study is to investigate how district nurses motivate patients with type 2 diabetes to implement lifestyle changes. Method: The study is based on a qualitative interview survey with an inductive approach. Semi-structured interviews were conducted with district nurses in primary care, in this study health care centers. Data were analyzed through qualitative content analysis by reflecting on the content and identifying any patterns in the district nurses' experiences and practices. Findings: The study shows that person-centered care, active listening and empathy are essential to motivate patients with type 2 diabetes to make lifestyle changes. The district nurses emphasize the adaptation of support to each patient's unique needs and the importance of patient involvement in care decisions. Teamwork and collaboration across professional boundaries are also central to offering coordinated care. The diabetes school and the involvement of relatives are emphasized as important resources for supporting and motivating the patients. Conclusion: The study highlights the central role of district nurses in promoting lifestyle changes in patients with type 2 diabetes and suggests further research to develop guidelines and educational programs that strengthen this aspect of diabetes care.

Diabetic distress is the emotional response to diffrent aspects of diabetes, such as worry, anxiety and fears related to the disease and treatment. It's important to pay attention to diabetic distress, due to the impact it can have on the persons ability to handle the disease, wich also affects the HbA1c levels and consequently the risk of complications. Aim: The aim was to describe how people with type 2 diabetes in primary care assesed their diabetic distress.To investigate correlations between diabetic distress anf HbA1c, duration of diabetes and age. As well as correlations between HbA1c levels and age and HbA1c levels and duration of diabetes. Method:The study was a quantitative descriptiv crss sectional study. A total of 69 people were included in the stydy, gathered from two primary care facilities in Sweden. The participants completed the questionnaire Swe-PAID -20 as well as questions regarding age, gender, duration of diabetes and HbA1c levels wee also registered. Data was analysed with non-parametric methods. Main results: Results showed that 5.8 % percived increased diabetic distress among the participants. Which is lower than reported by other international studies. No significant correlations were shown between diabetic distress and HbA1c levels, age and duration of diabetes. No significant correlations were found between HbA1c levels and duration of diabetes or HbA1c levels and age. Conclusion: To understand how people with type 2 diabetes experience their diabetic distress it is crucial to give optimal support. By offering adapted support and resources to the induvidual, it will promote the well-being of the induvidual, increase the sense of empowerment, the HbA1c controll and decrease the risk of complications. Thus promote the induvidual and society as a whole. By decreasing the overall diabetic distress the disease causes the induvidual, the health care system and societys resources will be favored.

Bakgrund Diabetes mellitus är ett samlingsnamn för olika diabetessjukdomar, däribland typ 1 diabetes och typ 2 diabetes. Typ 1 diabetes och typ 2 diabetes är kroniska sjukdomar där insulinproduktionen helt har upphört eller inte är tillräckligt för att täcka kroppens behov. Den tekniska utvecklingen inom hälso-och sjukvård har blivit alltmer digitaliserad och skapat förutsättningar för en ny typ av stöd med mobila applikationer. Egenvård är en viktig del av diabetesbehandlingen och mobila applikationer kan vara ett hjälpmedel för personer med diabetes. Sjuksköterskans roll behöver anpassas för att möta kraven inom en mer digitaliserat hälso-och sjukvårds miljö. Avsikten var att ge patienten adekvat information och utbildning av mobila applikationer för att stärka patientens egenvårdsförmåga. Syfte Syftet är att belysa patienters upplevelser och erfarenheter av mobila applikationer som stöd för egenvård med diabetes typ 1 och typ 2. Metod Studien genomfördes som en icke-systematisk litteraturöversikt som inkluderade 14 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och CINAHL. De vetenskapliga artiklarna var publicerade från de fem senaste åren och var av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Vidare hade studien en systematisk struktur där samtliga artiklarna hade kvalitetsgranskat i enlighet med Sophiahemmets bedömningsunderlag. Resultatet erhölls genom en integrerad dataanalys. Resultat Personernas upplevelser och erfarenheter sammanställdes i tre huvudkategorier och flera underkategorier. Av de 14 utvalda artiklarna var sex kvalitativa, fem kvantitativa och tre utav en mixad metod. Resultaten visar på en övervägande positiv respons mot mobila applikationer, där de bidrar till förbättrad egenvård och engagemang. Trots detta kvarstår frågor om användarvänlighet och tekniska begränsningar. Slutsats Mobila applikationer har stor potential att förbättra diabetesvården genom att stärka patienters egenvård och erhålla viktig information om sjukdomen till vårdgivaren. F, Background Diabetes mellitus is an umbrella term for various diabetes diseases, including type 1 diabetes and type 2 diabetes. Type 1 and type 2 diabetes are chronic conditions where insulin production has completely ceased or is insufficient to meet the body's requirements. The technological advancements in healthcare have gradually become more digitalized and created opportunities for a new type of support through mobile applications. Self-care is a crucial component of diabetes treatment, and mobile applications can serve as a tool for patients with diabetes. The nurse’s role needs to be adapted to meet the demands of a more digitized healthcare environment. This is to provide patients with adequate information and education on mobile applications to strengthen the patient's self-care ability. Aim The purpose is to shed light on patients' experiences and perceptions of mobile applications as support for self-care in type 1 and type 2 diabetes. Method The study was conducted as a non-systematic literature review, which included 14 scientific articles retrieved from the databases PubMed and CINAHL. These articles were published within the last five years and encompassed both qualitative and quantitative approaches. Furthermore, the study followed a systematic structure where all articles were quality-assessed according to Sophiahemmet's evaluation criteria. The results were obtained through an integrated data analysis. Results The individuals' experiences and perceptions were compiled into three main categories and several subcategories. Out of the 14 selected articles, six were qualitative, five were quantitative, and three utilized a mixed methods approach. The results indicate a predominantly positive response towards mobile applications, as they contribute to improved self-care and engagement. However, questions regarding usability and technical limitations remain. Conclusions Mobile applications have significant potential to enhance diabetes care by empowering

Bakgrund: Diabetes typ 2 har blivit ett stort globalt hälsoproblem. Det är en kronisk sjukdom som drabbar både unga och gamla och dess ökande förekomst beror till stor del på en ohälsosam livsstil. Att drabbas av diabetes typ 2 kan påverka människors hälsa och välbefinnande negativt. Att leva med diabetes typ 2 innebär att patienten gör livsstilsförändringar för att ha kontroll på blodsockernivåerna. Kost, motion och läkemedelsbehandling är centrala delar i egenvården för personer med diabetes typ 2. Sjuksköterskan har ett stort ansvar när det gäller hälsofrämjande arbete och bör öka patientens kunskap om egenvård och sjukdomshantering. Det är av stor vikt att ta hänsyn till patientens individuella behov för att kunna uppnå en god hälsa. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Metod: Studiens design är en litteraturöversikt baserat på kvalitativa artiklar. Resultatet av analysen presenteras utifrån tre teman och åtta subteman och visade att patienterna upplevde kunskapsbrist kring diabetes typ 2. Flertalet patienter upplevde känslor av ensamhet, skam, skuld, rädsla och stigmatisering vilket påverkade deras psykiska hälsa negativt. Livsstilsförändringarna var för många utmanande och hindrade egenvården. Patienterna upplevde också varierande stöd från omgivningen. I diskussionen diskuterades fyran subteman utifrån resultatet med tillägg av ytterligare artiklar för att stärka resultatdiskussionen. Slutsatsen av detta arbete är att det är viktigt att patienterna är delaktiga i sin vård och att de blir medvetna kring de risker som finns om egenvården inte sköts.

Bakgrund: Diabetes typ 2 har blivit en av vår tids största folkhälsosjukdomar. Det som är hoppfullt är att sjukdomen går att fördröja och till och med förhindra med sunda levnadsvanor. För de redan drabbade går det att göra mycket för att förbättra hälsan och förhindra följdsjukdomar. Distriktssköterskor har en central roll i diabetesvård inom primärvård, för att genom det hälsofrämjande samtalet motivera patienter till egenvård. Syfte: Syftet med studien var att belysa förutsättningar som distriktssköterskor inom primärvård har för hälsofrämjande samtal med patienter som har diabetes typ 2. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod där 14 distriktssköterskor svarade på en enkät med öppna frågor. Resultatet bearbetades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Förutsättningar för goda hälsofrämjande samtal påverkas av distriktssköterskans utbildning, avsatt tid för samtalet och möjligheten att inhämta och lämna ut adekvat information. Teamarbetet är av betydelse och den viktigaste teammedlemmen är patienten. Det är viktigt att patienten känner delaktighet i samtalet för att bli motiverad att ta ansvar för sin hälsa. Konklusion: Utbildning, tid och information är viktiga premisser för ett bra patientmöte. Det visade sig också att samarbete med andra professioner och samarbete med patienten är viktigt för ett bra teamarbete., Background: Type 2 diabetes has become one of the biggest public health diseases of our time. What is hopeful is that the disease can be delayed and even prevented with healthy lifestyle habits. For those already affected, there is much you can do yourself to improve your health and prevent sequelae. The district nurse has a central role in diabetes care in primary care, in order to motivate the patient to self-care through the health-promoting conversation. Aim: The purpose of the study was to highlight the presuppositions that district nurses in primary care have for health-promoting conversations with patients who have type 2 diabetes. Method: The study was conducted using a qualitative method where 14 district nurses answered a questionnaire with open questions. The results were processed using qualitative content analysis. Findings: Presuppositions for good health-promoting conversations are affected by the district nurse's education, the time allocated for the conversation and the ability to obtain and provide adequate information. Teamwork is important and the most important team member is the patient. It is important that the patient feels participation in the conversation in order to be motivated to take responsibility for their health. Conclusion: Education, time and information are important premises for a good patient meeting. It also showed that collaboration with other professions and collaboration with the patient is important for good teamwork.

Diabetes mellitus typ 2 är en folksjukdom som ökar globalt. Den innebär att kroppen inte kan utvinna energi ur glukos på ett effektivt sätt och följden blir ett ogynnsamt högt blodsockervärde. Sjukdomen har många symtom och kan obehandlad ge upphov till allvarliga komplikationer så som hjärt-kärlsjukdom. Ohälsosamma levnadsvanor och övervikt är de övervägande orsakerna till att utveckla sjukdomen diabetes mellitus typ 2. En stor och viktig del av behandlingen är därför att förändra sina levnadsvanor med fokus på hälsosam kost, fysisk aktivitet och rökstopp. Sjuksköterskan fyller en viktig funktion genom att stötta och undervisa dessa patienter till att kunna utföra en framgångsrik egenvård. Syftet med denna studie är att fördjupa förståelsen av patienters upplevelse av livsstilsförändringar vid diabetes mellitus typ 2. Studien är en litteraturöversikt och livsstilsförändringar som studeras är främst gällande kost och fysisk aktivitet. I resultatet framkommer det att faktorer så som kunskap, inspiration och stöd var faktorer som ökade motivationen till att genomföra livsstilsförändringar. Orsaker som patienterna upplevde som hindrade till livsstilsförändringar var bland annat brist på kunskap, en ovilja att avstå det goda och en rädsla att misslyckas. I diskussionen problematiseras de mest framstående fynden från resultatet och stärks där sjuksköterskans roll och funktion implementeras och vårdvetenskapen synliggörs.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom vars prevalens ökar varje år, som bidrar till ett omfattande folkhälsoproblem. Förändrade levnadsvanor och egenvård är av stor betydelse vid behandling av typ 2-diabetes. För att säkerställa att personen får god individuell vård och behandling, är det viktigt att undersöka personens upplevelser av att leva med typ 2-diabetes i vardagen. På så sätt kan sjuksköterskan erbjuda vård utifrån den unika individens behov. Syftet:Syftet var att belysa personers upplevelser av att leva med diabetes typ 2 i det dagliga livet. Metod: En litteraturstudie som är baserad på sammanställning av 12 vetenskapliga primära artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna inhämtas genom strukturerad sökning i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna granskades med hjälp av en granskningsmall för kvalitativa studier och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier och nio underkategorier identifierades. Huvudkategorierna var: känslomässiga reaktioner, Upplevelser av livsstilsförändringaroch Upplevelser av stöd. Underkategorierna var: upplevelser av oro och rädsla, upplevelser av stress och psykisk påverkan, upplevelser av kostförändringar, upplevelser av fysisk aktivitet, upplevelser av medicinering och blodsockermätningar, utmaning till följd av komplikationer, betydelsen av familjens stöd, upplevelser av möten med sjukvården och samhällets attityd. Konklusion: Personer med diabetes typ 2 upplevde olika grader av utmaningar i det dagliga livet. Utmaningar förknippade med det nya sättet att leva med hänsyn till den kulturella aspekten. Det förekom att personens kunskap och tillgång till information om diabetes typ 2 är en viktig faktor till följsamheten till behandling och egenvård. Genom personcentrerad vård och individuellt anpassad information kan följsamheten förbättras. För att främja personcentrerad vård hos personer med diabetes typ 2, krävs kunskap och förståelse om deras vardag., Background: Diabetes type 2 is a chronic disease with prevalence increasing every year. The disease contributes to a major public health problem. Lifestyle changes and self-care are of major importance in the management of type 2 diabetes. To ensure that the person receives good care and treatment, it is important to explore the person's experience with type 2 diabetes in everyday life. In this way nurses will be able to provide care based on the unique individual's needs. Purpose: The purpose of the study was to highlight persons’ experiences of living with type 2 diabetes in a daily life. Method: A literature study which is based on a compilation of 12 scientific primary articles with a qualitative approach. Articles were obtained through a structured search in the databases Cinahl and Pubmed. The articles were reviewed using a review template designed for qualitative studies and analyzed through qualitative content analysis. Results: Three main categories and 9 subcategories were identified. The categories were: emotional reactions, experiences of lifestyle changes and experiences of support. The subcategories were: experiences of anxiety and fear, experiences of stress and psychological impact, experiences of dietary changes, experiences of physical activity, experiences of medication and blood sugar measurements, challenge due to complications, the importance of family support, experiences of meetings with healthcare and society’s attitude. Conclusion: Persons with type 2 diabetes experienced varying degrees of challenges in their daily life. Challenges associated with the new way of life with regard to the cultural aspects. It appeared that the person's knowledge and access to information about type 2 diabetes is an important factor in adherence to treatment and self-care. Through person-centered care and individually adapted information, compliance can be improved. In order to promote person-centered care in persons with type 2 diabetes, knowledge and underst

Bakgrund: Typ 2-diabetes är en kronisk sjukdom som drabbar miljontals människor runt om i världen, och antalet personer som får diagnosen ökar varje år. Förekomsten av sjukdomen är till stor del kopplad till ohälsosamma livsstilsvanor, såsom dålig kost, otillräcklig fysisk aktivitet, hög alkoholkonsumtion och rökning. Sjukdomen kräver förändringar i livsstil och egenvård. I syfte att stödja egenvård är patientutbildning en viktig aspekt i vården av personer med typ 2-diabetes. Syfte: Syftet var att belysa hur patienter med diabetes typ 2 upplever sjuksköterskeledd patientutbildning i egenvård. Metod: En litteraturöversikt där systematisk sökning genomfördes i databaser CINAHL, PubMed och PsycInfo. Det var begränsat till artiklar som publicerats den senaste 10 åren, skrivna på engelska och enbart vuxna. Sexton artiklar inkluderas, varav femton kvalitativa och med blandad metod. En induktiv innehållsanalys genomfördes utifrån Tomas och Hardens tematiska analys i tre steg. Resultat: Resultatet visade varierande upplevelser av patientutbildning som gavs av sjuksköterska, och det framkom olika faktorer som hade betydelse för egenvård. Resultatet presenteras genom två huvudteman: (1) Upplevelser av kunskap och information (2) Betydelse av relationer och stöd för lärande. Slutsats: Sjuksköterskeledd patientutbildning hade positiv effekt på deltagarnas kunskap om sjukdomen, och ökade förståelse för egen roll och ansvar. Sjuksköterskor uppfyller en viktig roll i att utbilda, stödja och skapa förutsättningar för egenvård. Det framkom även vissa kunskapsluckor och barriärer som gör det svårt för patienter att omsätta kunskapen i det dagliga livet. Vidare forskning i området är nödvändigt för att främja egenvården., Background: Type 2 diabetes is a chronic disease that affects millions of people around the world, and the number of people being diagnosed is increasing every year. The occurrence of the disease is largely linked to unhealthy lifestyle habits, such as poor diet, insufficient physical activity, overweight/obesity, excessive alcohol consumption and smoking. The disease requires changes in lifestyle and self-care. Patient education is therefore an important aspect in the care of people with type 2 diabetes. Aim: A literature review that highlights how patients with type 2 diabetes experience nurse-led patient education in self-care. Methods: A literature review in which a systematic search was carried out in databases CINAHL, PubMed and PsycInfo. It was limited to articles published in the last 10 years, written in English and adults only. Sixteen articles are included, of which fifteen are qualitative and with a mixed method. An inductive content analysis was carried out using Tomas and Harden's three step thematic analysis. Results: The results showed varying experiences of patient education given by nurses, and different factors emerged that were important for self-care. The results are presented through two main themes: (1) Experiences of knowledge and information (2) Importance of relationships and support for learning. Conclusions: Nurse-led patient education had a positive effect on the participants' knowledge of the disease, and increased understanding of their own role and responsibility. Nurses fulfill an important role in educating, supporting, and creating conditions for self-care. There were also certain knowledge gaps and barriers that made it difficult to implement the knowledge in daily life. Further research in the area is necessary to promote self-care.

Bakgrund: Diabetes typ 2 har stor global spridning som beräknas öka ytterligare kommande år. I ett stort antal studier har det framkommit att personer med diabetes typ 2 även drabbas av depression. Depressionen riskerar att resultera i en sämre livskvalitet och i att försvårapersoners egenvårdskapacitet vilket ökar risken för allvarliga komplikationer. Forskning visar också att hälso- och sjukvård saknar verktyg för hantering av samsjuklighet mellan diabetes typ 2 och depression. Sjuksköterskan har en viktig roll i att förebygga och tidigt upptäcka depression hos denna patientgrupp. Det är därför viktigt att ta del av upplevelsen hos dessa patienter för att kunna identifiera specifika omvårdnadsbehov för sjuksköterskan att beakta, vilket i sin tur främjar en personcentrerad vård. Syfte: Beskriva patientens upplevelse av att leva med diabetes typ 2 och samtidig depressioneller depressiva symtom. Metod: Denna studie genomfördes som en integrerande sammanställning av kvalitativ forskning inspirerad av metasyntes. Studien baseras på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod som analyserades med hjälp av Fribergs analysmodell. Resultat: I studien framkom fyra huvudteman och två subteman som beskrev patientens upplevelse av att leva med diabetes typ 2 och samtidig depression. Huvudteman var Känslor vid insjuknandet, Skam, Mötet med hälso-och sjukvården med tillhörande två subteman; Brister i vården och Behovet av att uppmärksamma depressionen. Sista huvudtemat var Inverkan på egenvården. Slutsats: Det framkom att personer drabbats av depression och depressiva symtom till följd av diagnostiseringen av diabetes typ 2. Skam visades vara en orsak till att depression sällan diskuteras med hälso- och sjukvård. Samtidigt framkom att störst fokus riktas till den fysiska hälsan och sällan till den psykiska hälsan i mötet med vårdgivaren. Patienterna såg positivt på att uppmärksamma depressionen och det underlättade att prata om den när sjuksköterskan var medveten om deras m

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som påverkas av faktorer som övervikt, inaktivitet och genetik. Symtom inkluderar ökad törst och trötthet. Diagnos kräver mätning av blodglukos över tid och behandling fokuserar på livsstilsförändringar och medicinering. Komplikationer kan vara allvarliga, inklusive hjärt- och kärlsjukdomar samt synnedsättning. Egenvård är avgörande i behandlingen. Genom personcentrerad vård kan sjuksköterskan främja patientens välbefinnande och stödja denne att hantera sjukdomen. Syfte: Syftet med studien är att undersöka patienters erfarenhet av egenvård vid diabetes typ 2. Metod: En kvalitativ litteraturstudie, att göra en integrerad sammanställning av kvalitativa forskningsartiklar där nio artiklar har granskats, analyserats för att identifiera nya teman. Resultat: Visar fem teman: Livsstilsförändring är en utmaning, ändrad livsstil ger välbefinnande, kommunikation med sjuksköterskan påverkar, egenvård som ett sätt för att förebygga komplikationer och patienternas kunskap om sjukdomen påverkar. Konklusion: Egenvård är avgörande för att hantera sjukdomen diabetes typ 2. En positiv och stödjande relation med vårdpersonalen, tydlig kommunikation och engagemang från närstående är alla viktiga faktorer för att underlätta livsstilsförändringar. Utbildning och information om sjukdomen spelar en nyckelroll för att stärka patienternas motivation att genomföra förändringar i sin vardag., Background: Type 2 diabetes is a chronic disease that is affected by factors such as obesity, inactivity and genetics. Symptoms include increased thirst and fatigue. Diagnosis requires measurement of blood glucose over time and treatment focuses on lifestyle changes and medication. Complications including cardiovascular disease and vision loss. Self-care is important in the treatment. Through person-centered care, the nurse can promote the patient's well-being and support him to manage the disease. Aim: The aim of the study is to investigate patients' experience of self-care in diabetes type 2. Method: A Qualitative literature study, to make an integrated overview of qualitative research articles where nine articles have been analyzed to identify new themes. Findings: Shows five themes: Lifestyle change is a challenge, lifestyle change provides well-being, communication with the nurse affects, self-care as a way to prevent complications, patients' knowledge of the disease affects. Conclusion: Self-care is crucial to managing the disease. A positive and supportive relationship with the healthcare staff, clear communication and commitment from relatives are all important factors in facilitating lifestyle changes. Education and information about the disease play a key role in strengthening patients' motivation to implement changes in their everyday lives.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är ett allvarligt växande globalt hälsoproblem och står för ca 90% till 95% av all diabetes, med högst andel i låg-och medelinkomstländer. Diabetes typ 2 har utvecklats i samband med bland annat ökad konsumtion av ultraprocessade livsmedel, fetma, minskad fysisk aktivitet och ohälsosamma livsstils- och beteendemönster. Genom livsstilsförändringar med hälsosam kost- och motion kan diabetes typ 2 kontrolleras. Att arbeta hälsofrämjande kan stärka personens egna resurser till att genomföra livsstilsförändringar med målet att förbättra den upplevda hälsan. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av livsstilsförändringar relaterat till kost och motion- vid diabetes typ 2. Metod: Studien utfördes som en integrerande sammanställning av kvalitativ forskning – inspirerad av metasyntes och en induktiv ansatts. 10 vetenskapliga artiklars resultat analyserades med hjälp av Fribergs analysmodell. Resultat: 10 artiklar från följande länder ingick i dataanalysen: Jordanien, Singapore, Qatar, Italien, England, Australien, Thailand, Indien, Guatemala och Pakistan. Från dataanalysen framkom följande kategorier som omfattar personers upplevelser av livsstilsförändringar relaterat till kost och motion vid diabetes typ 2. Huvudkategorier: att omgivningen påverkar och att motivationen påverkar. Underkategorier: att sociala sammankomster försvårar, att stöd från närstående är viktigt, betydelsen av att acceptera förändringar och att ha tillgång till tid är viktigt. Slutsats: Den här studien påvisar att omgivningen hade en viktig betydelse för hur personerna upplevde livsstilsförändringar gällande kost och motion. Dom stödjande eller bristande faktorerna från omgivningen påverkade personerna på olika sätt vilket visade att negativa upplevelser från närstående eller sociala sammanhang kopplat till sjukdomen försvårade följsamheten till en hälsosam livsstil. Att arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningsätt visade på att kunna stärka motivationen, s

Diabetes typ 2 är ett växande folkhälsoproblem i hela världen. Att leva med typ 2 diabetes innefattar en stor livsstilsomställning där patienten har ett stort ansvar att hantera sin diabetes och hålla blodsockernivåerna under kontroll. De tre centrala faktorer som har stor betydelse inom egenvården vid diabetes typ 2 är kost, motion och läkemedelsbehandling. Författarna har valt att studera patienters upplevelser av egenvård vid diabetes typ 2. Studien är en litteraturstudie med integrerande sammanställning av kvalitativ forskning. Arbetet är utformat efter vetenskapliga artiklar som har samlats in genom sökmotorerna PubMed och Cinahl som är inriktade mot omvårdnad, medicin och vårdvetenskap. Nio artiklar har kvalitetsgranskats och det analyserade materialet resulterade i tre huvudkategorier: Att hantera förändringar i vardagen, Emotionella känslor samt Behov av stöd och kunskap. Analysen resulterade i att kost, motion och läkemedelsbehandling är viktiga aspekter i patientens livsstil som ger goda hälsoeffekter. Resultatet visade även att patienter med diabetes typ 2 hade ett stort behov av stöd och kunskap från familj, vänner och hälso- och sjukvården. Ytterligare visade det sig att känslomässiga aspekter hos patienterna var vanligt förekommande, det var till mestadels negativt betingade känslor. I diskussionen framkommer det att i andra studier där patienter med liknande kroniska sjukdomar upplever samma känslor om sin sjukdom. Det går att tyda att egenvård och de medföljande förändringarna som behöver göras är utmanande och krävande.

Bakgrund: Sjuksköterskans specifika kompetens är omvårdnad. Personcentrerad vård fokuserar på att se varje patient som en unik person med individuella behov. Vid diabetes har sjuksköterskan en viktig pedagogisk och handledande funktion för att stärka patientens förmåga att hantera sjukdomen. Sjuksköterskans ansvarsområde vid diabetes består av att ge information och bedöma patientbehov samt ge teoretisk och praktisk utbildning till alla diabetespatienter för att underlätta egenvården. Syfte: Att beskriva personer med diabetes typ 2 erfarenheter av att utföra egenvård. Metod: En beskrivande litteraturstudie innehållande 9 kvalitativa vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna har hittats eftersökning i databasen PubMed. Huvudresultat: Vid sociala sammanhang förekommer det svårigheter med att hålla sin kost, vilket kan leda till skuldkänslor och bli en psykologisk börda för personer med diabetes typ 2. Flera hinder för egenvård presenterades, alla med påverkan på blodsockernivån. Användning av mobilapp resulterade i att många av användarna lärde sig tolka blodsockervärden och identifiera mönster i aktivitetsnivå, kost och blodsockernivå och samband mellan dem för att kunna hålla blodsockret på en bra nivå. Utbildning är en viktig del i att ändra beteende gällande egenvård. Tillräcklig kunskap om sjukdomen, sekundära sjukdomar och åtgärder för att påverka sjukdomen möjliggör anpassning gällande livsstilen. Slutsats: Sjuksköterskor bör arbeta personcentrerat och för att kunna göra det är det bra att de får en inblick i hur diabetes typ 2 kan påverka personens liv och att det är mer som tillhör egenvård än vad man tänker på när man hör ordet., Background: The nurse's specific competence is nursing. Person-centered care focuses on seeing each patient as a unique person with individual needs. In the case of diabetes, the nurse has an important educational and supervisory function to strengthen the patient's ability to manage the disease, also providing information and assessing patient needs as well as providing theoretical and practical training to all diabetes patients to facilitate self-care. Purpose: To describe people with diabetes type 2 experience with self-care. Method: A descriptive literature study including 9 qualitative scientific articles. The scientific articles were found through searching the database PubMed. Main result: Social contexts can mean difficulties with maintaining one's diet and feelings of guilt. It is a psychological burden for people with type 2 diabetes. Several barriers to self-care were presented. Using the mobile app resulted in many of the users learning to interpret blood sugar values and identify patterns in activity level, diet and blood sugar level and the relationship between them to keep blood sugar at a satisfactory level. Sufficient knowledge of the disease, secondary diseases, and measures to influence the disease enable adaptation regarding the lifestyle. Conclusion: Nurses should work person-centered and to be able to do that it is good that they get an insight into how diabetes type 2 can affect the person's life and that there is more to self-care then what comes to mind when you hear the word.

Bakgrund: Diabetes Mellitus typ 2 (DMT2) är ett globalt hälsoproblem som ökar och drabbar personer ihela världen, vilket sätter krav på sjukvårdspersonalens kunskap. Allt fler personer i olika åldrarinsjuknar i diabetes. Sjukdomen medför ofta komplikationer, ökad risk för hjärtkärlsjukdom ochnedsatt livskvalitet. Egenvård en är central del i diabetesbehandlingen. Otillräcklig information iegenvård kan leda till att patienter har svårt att följa rekommenderade livsstilsråd. En viktig del idistriktsköterskans arbete är att främja och förebygga ohälsosamma levnadsvanor. Primärvårdensom är en del av hälso- och sjukvårdens öppna vård och grunden i sjukvårdssystemet har iuppdrag att svara mot det behov som finns i det förebyggande arbetet.Distriktsköterskansfördjupade kunskaper i handledning och undervisning av patienter på olika nivåer kan bidra tillatt stärka patienters egna resurser till egenvård. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av egenvård vid diabetes typ 2 som vårdas iöppenvården. Metod: Litteraturöversikt med systematisk ansats användes som metod. Totalt granskades 14 artiklarinhämtade från databaserna PubMed, Cinahl Complete och Nursing & Allied. Innehålletanalyserades i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherry´s beskrivning av Burnardsanalysmetod. Resultat: Resultatet visade på två huvudteman med tillhörande undertema. Huvudteman presenteras enligtföljande: Upplevelser av hinder i egenvård och Upplevelser av resurser i egenvård. Slutsats: Litteraturöversiktens huvudfynd var att egenvård vid DMT2 upplevdes som kravfullt ochpåverkades av fysiska och emotionella påfrestningar samt av kultur, tradition och socioekonomiskstatus. Patienter upplevde en rad brister inom öppenvården och det togs inte hänsyn tillsocioekonomiska, kulturella och traditionella aspekter. Närståendestödet upplevdes sombetydelsefull för egenvården., Background: Diabetes mellitus type 2 (DMT2) is a global health problem that is increasing and affects peopleall over the world, which puts demands on health care's knowledge. Several people of differentages are diagnosed with diabetes. The disease often leads to complications, increased risk ofcardiovascular disease and reduced quality of life. Self-care is a central part of diabetes treatment. Insufficient information in self-care can lead to patients having difficulty following recommendedlifestyle advice. An important part of the district nurse work is to promote and prevent unhealthylifestyles. Primary care is part of outpatient health care and is the foundation of the healthcaresystem, has the task of responding to the need that exists in the preventive work. The districtnurse's in-depth knowledge of supervision and teaching of patients at different levels cancontribute to strengthening patients' own resources for self-care. Aim: The aim was to illustrate patients' experiences of self-care in diabetes type 2 who are cared for inoutpatient care. Methods: A literature review with a systematic approach was used as a method and the databases usedwhen searching for articles were PubMed, Cinahl Complete and Nursing & Allied. For the result,14 qualitative original articles were used, the articles were analyzed in accordance with BettanySaltikov and McSherry's description of Burnard's analysis method. Results: The result showed two main themes with associated subthemes. The themes that emerged wereExperiences of obstacles in self-care and Experiences of resources in self-care. Conclusions: The main finding of the literature review was that self-care in DMT2 was perceived as demandingand was influenced by physical and emotional strains, as well as by culture, tradition, andsocioeconomic status. Patients experienced a number of deficiencies in outpatient care, socioeconomic, cultural and traditional aspects were not taken into account. Family support wasperceived as

Bakgrund Diabetes typ 2 är en utbredd sjukdom som påverkar människor över hela världen och förväntas öka i förekomst. För att hantera sjukdomen och dess komplikationer spelar egenvård en avgörande roll i behandlingen, vilket inkluderar livsstilsförändringar för patienten. Hälso- och sjukvårdspersonal bidrar till egenvårdsarbetet genom att erbjuda stöd och patientutbildning för att motivera patienten att konsekvent genomföra sin egenvård. Syfte Syftet var att belysa patienters erfarenheter av egenvård vid typ 2 diabetes. Metod Studien utfördes som en icke-systematisk litteraturöversikt och baserades på 14 vetenskapliga originalartiklar med både kvalitativ och kvantitativ metodansats. Artiklarna som granskades erhölls genom sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet användes för att granska artiklarna. En integrerad dataanalys användes för att sammanställa och analysera de artiklar som inkluderades i denna litteraturstudie. Resultat En betydande andel patienter ansåg att familj, vänner och hälso- och sjukvårdpersonal utgjorde en viktig resurs för egenvården. Å andra sidan upplevde en del patienter en avsaknad av stöd från familj och vänner och bristande patientutbildning från hälso- och sjukvårdspersonal. Patienterna hade olika strategier och motiverande faktorer för sin egenvård samt olika känslomässiga upplevelser. Hinder för egenvården inkluderade bland annat ekonomiska begränsningar och arbetsåtaganden. Slutsats Bland patienter med diabetes typ 2 finns en mångfald av erfarenheter av egenvård. Insikterna av studien pekar på ett behov av personcentrerad vård och kontinuerlig utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal för att hantera de varierande behoven i egenvården., Background Type 2 diabetes is a widespread disease that affects people all over the world and is expected to increase in prevalence. To manage the disease and its complications, self-care plays a crucial role in treatment, including lifestyle changes for the patient. Healthcare professionals contribute to self-care efforts by offering support and patient education to motivate the patient to consistently adhere to their self-care. Aim The aim was to highlight patients’ experiences of self-care in type 2 diabetes. Method The study was conducted as a non-systematic literature review and was based on 14 original scientific articles with both qualitative and quantitative methodological approaches. The articles reviewed were obtained through searches in the databases PubMed and CINAHL. Sophiahemmet University’s assessment for scientific classificationand quality was used to review the articles. An integrated data analysis was used to compile and analyze the articles included in this literature review. Results A significant proportion of patients considered family, friends, and healthcare professionals as important resources for self-care. On the other hand, some patients experienced a lack of support from family and friends, as well as inadequate patient education from healthcare professionals. The patients had different strategies and motivating factors for their self-care, as well as different emotional experiences. Barriers to self-care included economic constraints and work commitments. Conclusions Among patients with type 2 diabetes, a variety of self-care experiences is evident. Study insights highlight the imperative for patient-centered care and ongoing healthcare personnel education to address the diverse self-care needs.

Introduktion/bakgrund: Diabetes är en smygande sjukdom som ökar i prevalensen, 540 miljoner personer lever med diabetes i världen. 95 procent av alla personer med diabetes lider av diabetes typ 2. Ohälsosamma livsstil, inaktivitet, övervikt och fetma kan leda till utveckling av diabetes typ 2 och påverkar egenvård (WHO, 2023). Begreppet egenvård har olika innebörder, vilket betyder att patienten främjar sin hälsa med förebyggande åtgärder liksom kontrollera sitt blodsocker, anpassa sig med nya vanor, fysisk aktivitet och främja sin motivation för att upprätthålla nya livsstilsförändringar. Att upptäcka kunskap kring patienters upplevelse av hinder och möjligheter för att kunna hjälpa dem med individanpassade åtgärder. Syftet: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av egenvård vid diabetes typ 2. Metod: Enligt Polit och Beck (2017) genomfördes en systematisk litteraturstudie i nio steg, i databaserna Cinahl och PubMed. Utifrån syftet upptäcktes 7 kvalitativa och vetenskapliga artiklar, och kvalitetsgranskning utfördes utifrån en granskningsmall för kvalitativa- och kvantitativa studier (Forsberg & Wengström, 2016). Resultat: Analys av valda artiklar resulterade i två huvudkategorier, faktorer som upplevs främjande vid egenvård och faktorer som upplevs hindrande vid egenvård. Detta tema består av underkategorier, stöd, kunskap och motivation. Slutsats: Patients erfarenhet av egenvård har en stark förbindelse till deras möjligheter och hinder i livsstilsförändringar. Stöd från familj och vårdpersonal vid egenvård samt kunskap och individanpassad information var centrala faktorer för hantering av diabetes typ 2. Bristande kunskap gjorde egenvården svår att utöva.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk metabol sjukdom som allt fler människor drabbas av. I Sveriges befolkning är det ungefär 5% som lever med diabetes. Personer med diabetes typ 2 uppmanas att klara av sin vardag självständigt och ändra på livsstilen för en förbättrad hälsa. Att ha insjuknat av diabetes typ 2 påverkar människor olika och påverkar livsstilen. Syfte: syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av livsstilsförändringar hos personer med diabetes typ 2. Metod: Författarna har genomfört en kvalitativ litteraturstudie. I litteraturstudien inkluderades 8 relevanta studier och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys med induktiv och manifest ansats. Resultat: Dataanalysen resulterade i 7 kategorier; Skuld och skam över tidigare livsstil, Utmaningar och motstånd i förhållande till livsstilsförändringar, Stress och begränsningar i vardagen, Familj och sociala sammanhang påverkas av livsstilsförändringar, Information och stöd är nödvändigt, Rädsla och oro skapar vilja till ändrad livsstil och Motivation leder till förbättrad livskvalitet. Slutsatser: Sjuksköterskans ansvar är att sätta sig in i personens upplevelse för att få en djupare förståelse för att främja hälsa och välbefinnande. Att anpassa vårdinsatser efter behov så att personen så bra som möjligt klarar av vardagen självständigt. Även ge stöd och rekommendationer utifrån personens livssituation, vilket innebär att sjuksköterskan behöver lägga fokus på personcentrerad vård. Sjuksköterskan behöver vägleda, undervisa och göra personerna delaktiga.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som påverkar 463 miljoner vuxna människor i helavärlden. Varje sjuksköterska vårdar patienter med diabetes typ 2, någon gång i sitt yrkesliv. Därmedär det viktigt att känna till de risker och komplikationer som drabbar patienten, så att sjuksköterskorkan ge en god personcentrerad vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda vuxna personer med diabetes typ 2. Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt med innehållsanalys av tio kvalitativa artiklar. Resultat: Två kategorier och fyra subkategorier identifierades: ”Skapandet av förtroende inom vård”med subkategorier som består av Att bygga relationer samt Att utbilda patienter i sin sjukdom. Den andra kategorin var ”Synen på livet med diabetes typ 2”, med två subkategorier som består av Attnyansera patientens blick diabetes typ 2 samt Att vara tillgänglig som sjuksköterska. Slutsats: Denna studie påvisar sjuksköterskors utmaningar i mötet med patienter. Sjuksköterskan haransvar för att förnya sina kunskaper för att möjliggöra god kommunikation och på så sätt vägleda,stötta och kunna ge god vård till patienterna.

BakgrundDiabetes typ 2 är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna i Sverige. Det innebär att cellernas respons till insulin har blivit nedsatt. Genom att kontrollera blodsockret minskas risken att drabbas av komplikationer. Målsättningen med insulinbehandling är patientens välmående och ett stabilt blodsocker. När patienterna är inne i en förändring känner de sig sårbara, då de behöver lära sig nya mönster. SyfteAtt beskriva upplevelsen hos personer med diabetes typ 2 vid övergång från tablett till insulinbehandling i Sverige. MetodKvalitativ litteraturöversikt genomfördes utifrån 11 vetenskapliga artiklar. Insamlingen av resultat artiklarna gjordes utifrån databaserna CINAHL, PubMed och MEDLINE. Artiklarna analyserades enligt Fribergs analysmetod. ResultatResultatet presenteras i fem huvudteman: Svårt att förstå vad som hänt, olika rädslor, förändring i vardagen, behov av stöd och bättre kontroll av blodsockret. KonklusionNär patienterna skulle börja med insulinbehandling hade de svårt att förstå vad som hänt. De blev rädda när de fick råd från vårdpersonalen att söka om komplikationer på nätet. Patienterna hade för höga krav som gjorde att de mådde dåligt. Deras självförtroende förbättrades när de visste mer om diabetesen. När de fick träffa vårdpersonalen skapade det ett lugn hos patienterna. Genom att träffa andra som har samma sjukdom förbättrades patienternas egenvård., BackgroundType 2 diabetes is one of the most common chronic diseases in Sweden. This means that the cells' response to insulin has been impaired. By controlling blood sugar, the risk of complications is reduced. The goal of insulin therapy is the patient's well-being and stable blood sugar. When patients are in the midst of a change, they feel vulnerable, as they need to learn new patterns. AimTo describe the experience in people with type 2 diabetes when switching from tablet to insulin treatment in Sweden. MethodA qualitative literature review was conducted based on 11 scientific articles. The collection of the results was done based on the databases CINAHL, PubMed and MEDLINE. The articles were analyzed according to Friberg's method of analysis. Findings:The results are presented in five main themes: Difficult to understand what has happened, different fears, change in everyday life, need for support and better control of blood sugar. ConclusionWhen the patients were about to start insulin treatment, they had difficulty understanding what had happened. They were frightened when they were advised by the healthcare professional to search for complications online. The patients' demands were too high, which made them feel bad. Their self-confidence improved when they knew more about the diabetes. When they got to meet the healthcare staff, it created a sense of calm among the patients. By meeting others who have the same disease, the patients' self-care improved.

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som ökar kraftigt i världen. I Sverige lever cirka 400 000 människor med sjukdomen, men det antas vara ännu fler människor som har diabetes typ 2. Sjukdomen innebär ett stort lidande för patienten, samt stora samhällskostnader och är en belastning för vården. Syftet med studien har varit att undersöka vuxna patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2, ur ett patientperspektiv. Det har genomfört en allmän litteraturöversikt genom att analysera kvalitativa artiklar. Studien presenteras med tre huvudteman och sju underteman. Under temat “att söka kunskap” var ett återkommande ämne ur resultatet att patienten upplevde behov av att bli välinformerad och att patienten fick information från flera källor. Detta gav patienten kompetens och självförtroende i att förstå sin diagnos och hantera den. Under temat “användning av tekniska hjälpmedel” var ett annat återkommande ämne ur resultatet var att patienter med diabetes typ 2 hade behov av reflektion. Forskningen visade att reflektion, inte minst i grupp, förbättrade patientensmående, då reflektion kunde ge bekräftelse på patientens frågor och funderingar. Studien indikerade att en välinformerad patient stärktes och kunde ta ett större ansvar och uppleva ett ökat välbefinnande.

Diabetes mellitus är en kronisk obotlig metabol sjukdom som ökar kraftigt i världen. Sjukdomen kännetecknas av hyperglykemi, som innebär förhöjd glukoshalt i blodet vilket kan bero på insulinbrist i blodet eller på nedsatt känslighet för insulin. Denna studie fokuserar på typ 2-diabetes, som är den vanligaste diabetesformen av all diabetes. Behandlingen av diabetes kan antingen ske i form av ändrade levnadsvanor, och/eller farmakologisk behandling. Sjuksköterskans kompetens och färdighet spelar här en storroll eftersom de möter patienter med diabetes typ 2 i många olika vårdkontexter. Det är sjuksköterskans ansvar att främja hälsa, förebygga sjukdom samt att lindra lidande för patienten. I denna roll stöter sjuksköterskan ofta på utmaningar som kan försvåra vårdandet av dessa patienter. Det är därför viktigt att undersöka sjuksköterskans erfarenhet av att vårda patienter med diabetes för att kunna ge optimal vård. Syftet med denna studie är att belysa sjuksköterskans erfarenhet av att vårda patienter med diabetestyp 2. Metoden som används i studien är allmän litteraturöversikt som baseras på elvavårdvetenskapliga artiklar som är kvalitativa, kvantitativa eller mixmetodsstudier. Man kan dra slutsatsen av att sjuksköterskor upplever att de är i behov av ökad utbildning och kunskap för att erbjuda optimal vård. De upplever även att det behövs mer tid med patienterna för ett bättre patientmöte. Detta i sin tur är en förutsättning för en bra kommunikation och för att skapa en god relation mellan sjuksköterska och patient.

Sammanfattning Bakgrund: Typ 2-diabetes är en kronisk sjukdom som innebär att kroppen har svårt att reglera blodsockernivån. Det beror på att insulinresistens har utvecklats viket innebär att insulinet som produceras inte fungerar som det ska. Insulinresistens kan leda till minskad betacellsfunktion vilket ytterligare gör att den blodsockerreglerande förmågan försämras. Denna sjukdom är vanligare hos äldre individer och kan ha ärftliga orsaker, men risken ökar också vid övervikt och låg fysisk aktivitet. Typ 2- diabetes behandlas ofta med livsstilsförändringar, beteendeförändringar och läkemedel som t.ex metformin, natriumglukoskopplad transportör 2(SGLT-2) hämmare, glitazoner, dipeptidylpeptidas-4 (DPP4) hämmare, GLP analoger, sulfonylurea och insulin. Insulin degludec och insulin glargin används vid behandling av typ 2 diabetes. Syfte: Syftet med detta examensarbete är att undersöka effekten av insulin degludec och jämföra den med insulin glargin hos T2D- patienter med risk för hypoglykemi och se om degludec ger mindre uttalad hypoglykemi. Metod: Litteratursökningen genomfördes via pubmed med sökorden ”insulin degludec, insulin glargine in type 2 diabetes”. Begränsningarna som valdes vid sökningsfallen var randomiserad kontrollerad studie, 5 år. Detta gav 30 artiklar och av dessa inkluderades 5 artiklar. Resultat: Insulin degludec har jämfört med insulin glargin visat statistisk signifikant lägre risk för både symtomatiska hypoglykemiska episoder och nattliga symtomatiska hypoglykemiska episoder under behandlingsperioden. Effekten av de två behandlingarna när det gäller genomsnittliga procentandelen av tid inom målglukosintervallet 70-180mg/dl, ger ingen skillnad mellan glargin och degludec. När det gäller genomsnittliga procentandelen av tid med hypoglykemi <70 mg/dL var den lägre med insulin glargin än med insulin degludec. Svår symtomatisk hypoglykemi och nattliga hypoglykemihändelser var ovanligare hos både de yngre och äldre deltagarna som tog degl

Bakgrund: Förekomsten av diabetes mellitus typ 2 ökar globalt. En viktig del av behandlingen vid diabetessjukdomen är egenvårdsåtgärder där patienten själv eller med stöd av någon annan utför sjukvårdsåtgärd utanför hälso- och sjukvården, såsom i hemmet. Kvinnor anser sig få sämre vård och bemötande än män och kan bli underprioriterande vid olika sjukdomstillstånd. Kvinnor löper även högre risk att drabbas av depression vid diabetessjukdomen eftersom de upplever större krav på sig som kvinna. Syfte: Att beskriva vuxna kvinnors upplevelser av egenvård vid diabetes typ 2. Metod: En beskrivande litteraturstudie som innefattade 15 artiklar med kvalitativ ansats. Databassökningen utfördes i databasen PubMed via tillgången från Högskolan i Gävle. Resultat: tKosthållningen har visat sig vara den svåraste delen av egenvård vid diabetes typ 2. Kvinnor prioriterar oftast familj eller barn före sin hälsa och vill inte bli en ”börda” för andra. Begränsningar i egenvård kunde orsakas av ekonomiska aspekter. Stöd från anhöriga/närstående visade sig vara en möjlighet vid egenvård när de aktivt stödjer, motiverar och gemensamt utför livsstilsförändringar med kvinnorna. Kvinnor finner även stöd från Gud och religion i den psykiska och emotionella egenvården. Känslor som stress, rädsla och oro kan påverka kvinnors följsamhet med diabetesegenvård både positivt och negativt. Slutsats: Litteraturstudien har undersökt vuxna kvinnors upplevelser av egenvård vid diabetes typ 2. Både begränsningar och möjligheter med egenvård vid diabetes typ 2framkom. Resultatet av litteraturstudien kan användas för att vårdpersonal ska få en ökad förståelse av kvinnors upplevelser av egenvård, samt leda till mer anpassad och bättre vård för kvinnor.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk folksjukdom världen över. Egenvård är en essentiell del av behandlingen vid diabetes typ 2, om den missköts riskerar patienten att drabbas av allvarliga komplikationer. Sjuksköterskan har ett ansvar att säkerställa att patienten har rätt kompetens för att uppnå en god och långsiktig följsamhet vid egenvård. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av hinder och möjligheter till egenvård vid diabetes typ 2. Metod: Studien var en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Resultat: Fyra kategorier identifierades: kunskapens betydelse för egenvård, levnadsvanors påverkan på egenvård, social, kulturell och ekonomisk påverkan på egenvård samt motivationens betydelse för egenvård. Konklusion/implikation: Patienter upplever både hinder och möjligheter till egenvård vid diabetes typ 2. Kunskapsbrist, svårigheter att ändra etablerade levnadsvanor, dyr hälsosam mat, dyra sjukvårdsbesök och dyra diabetesläkemedel är hinder till egenvård. Familjens påverkan på egenvård kan vara både hindrande och främjande. Individuellt anpassad patientutbildning rekommenderas för att rusta patienter med den kunskap som krävs vid egenvård av diabetes typ 2. Utökad forskning gällande vuxna patienters upplevelse av egenvård inom Skandinavien rekommenderas., Background: Type 2 Diabetes is a chronic public health disease worldwide. Self-management is an essential part of treatment. Patients with poor adherence to self-management are at risk of developing serious complications. Nurses have a responsibility to ensure that patients have proper competence to achieve good and long-term adherence to self-management. Aim: This study aimed to illustrate patients' experiences of barriers and facilitators to self-management in type 2 diabetes. Method: This study was a general literature review with an inductive approach. Results: Four categories were identified: the importance of knowledge for self-management, the influence of lifestyle on self-management, social, cultural and economic influence on self-management as well as the importance of motivation for self-management. Conclusion/Implication: There are both barriers and facilitators for patients with type 2 diabetes to engaging in self-management. Lack of knowledge, difficulties in changing established lifestyles as well as high cost of healthy food, healthcare visits and diabetes medications serve as barriers to self-management. Family influence on self-management can be both inhibiting and facilitating. Individually tailored patient education is recommended to equip patients with the knowledge required for self-management of type 2 diabetes. More research regarding adult patients’ experience of self-management within Scandinavia is recommended.

Introduktion: Diabetes typ 2 anses som ett allvarligt hälsoproblem i världen. Egenvård är en av hörnstenarna vid behandlingen. Personer med diabetes typ 2 behöver motivation för att utföra egenvård. Forskning har visat att kunskap och förmåga behövs för att kunna utföra egenvård. Distriktssköterskan/diabetessköterskan måste ta hänsyn till personens tillstånd samt syn på sjukdomen och utifrån det erbjuda en personcentrerad vård. Syfte: Syftet var att undersöka effekt av olika interventioner som avser att förbättra följsamhet till egenvård hos personer med diabetes typ 2. Metod: Artiklarna söktes i databaserna CINAHL och PubMed. Litteraturöversikt är baserad på 20 vetenskapliga kvantitativa artiklar, granskade med bedömningsmall av Forsberg och Wengström, samt analyserade med hjälp av Fribergs metod. Resultat: De interventioner som påverkar följsamheten till egenvård är socialt stöd eller kamratstöd, anpassad utbildning och information samt interventioner med hjälp av digitala verktyg. För att personer med diabetes typ 2 ska kunna utföra egenvård, behöver de stöd från sina anhöriga och från samhällets/ sjukvårdens insatser. Samtidigt främjar olika interventioner kommunikationen i vården, ökar kunskap och motivation samt bidrar till följsamhet av egenvård hos personer med diabetes typ 2. Slutsats: Resultatet ökar distriktssköterskans förståelse för följsamheten till olika interventioner gällande egenvård hos personer med diabetes typ 2 och betydelsen av personcentrerad vård. Hälsolitteracitet är en riskfaktor för att personer med diabetes typ 2 avstår från egenvård, vilket kräver anpassad information och utbildning utifrån personens kunskapsnivå., Introduction: Type 2 diabetes is considered a serious health problem in the world. Self-care is one of the cornerstones of treatment. People with type 2 diabetes need motivation to perform self-care. Research has shown that knowledge and skills are needed to perform self-care. The district nurse/diabetes nurse must take into account the person's condition and view of the disease and offer person-centered care. Aim: The aim was to investigate the effectiveness of different interventions aimed at improving adherence to self-management in people with type 2 diabetes. Method: The articles were searched in the databases CINAHL and PubMed. The literature review is based on 20 scientific quantitative articles, reviewed with the assessment template by Forsberg and Wengström, and analyzed using Friberg's method. Results: The interventions that affect adherence to self-care are social or peer support, customized education and information, and interventions using digital tools. In order for people with type 2 diabetes to perform self-care, they need support from their relatives and the efforts of society/healthcare care. At the same time, different interventions promote communication in care, increase knowledge and motivation, and contribute to adherence to self-care in people with type 2 diabetes. Conclusion: The result increases the district nurse's understanding of adherence to different interventions regarding self-care in people with type 2 diabetes and the importance of person-centered care. Health literacy is a risk factor for people with type 2 diabetes to refrain from self-care, which requires adapted information and education based on the person's level of knowledge.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är idag en folksjukdom i Sverige och runtom i världen där antalet drabbade förväntas öka till 643 miljoner år 2030. Om sjukdomen inte behandlas i ett tidigt skede med adekvat egenvård kan sjukdomen ge upphov till en rad komplikationer samt orsaka ett enormt lidande på flera plan. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av egenvård vid diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt enligt Fribergs modell med 10 vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl Complete och PubMed. Artiklarna som valdes ut var av kvalitativ design. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman: Egenvård och livsstilsförändringar samt Stöd. Under första huvudtemat framkom tre underteman: Kosthållning, Att utföra fysisk aktivitet samt Att övervaka blodsockret. Under andra huvudtemat framkom två underteman: Stöd från närstående samt Det professionella stödet. Sammanfattning: Litteraturöversikten uppmärksammade vikten av stöd från vårdpersonal och närstående. Vårdpersonal och närstående hade en betydelsefull roll och kunde påverka hur väl egenvården följdes upp. Hinder och utmaningar gällande kost, fysisk aktivitet samt blodsockermätning uppmärksammades även., Background: Diabetes type 2 is today a public disease in Sweden and around the world, where the number of sufferers is expected to increase to 643 million in 2030. If the disease is not treated at an early stage with adequate self-care, the disease can give rise to a series of complications and cause enormous suffering on several levels. Aim: The aim was to describe patients' experiences of self-care in diabetes type 2. Method: A literature review according to Friberg's model with 10 scientific articles from the databases Cinahl Complete and PubMed. The articles selected were of qualitative design. Results: The results revealed two main themes: Self-care and lifestyle changes and Support. Under the first main theme, three sub-themes emerged: Diet, Carrying out physical activity and Monitoring blood sugar. Under the second main theme, two subthemes emerged: Support from relatives and Professional support. Summary: The literature review drew attention to the importance of support from healthcare professionals and relatives. Healthcare professionals and relatives had an important role and could influence how well self-care was followed up. Obstacles and challenges regarding diet, physical activity and blood sugar measurement were also noted.​

Bakgrund: Icke smittsamma sjukdomar, som diabetes typ 2, är en stor och ökande utmaning för ett hållbart samhälle. Diabetes typ 2 går att förebygga och behandla genom hälsosamma levnadsvanor. Digitala motivationsprogram som använder sig av beteendemodeller har visat sig vara kostnadseffektiva interventioner för att förbättra levnadsvanor. Vid utveckling av dessa tjänster är användarens behov viktigt för att få reda på vilka faktorer som bidrar till ett långsiktigt användande. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur personer med diabetes typ 2 och prediabetes upplevde användandet av en evidensbaserad digital tjänst som stödjer hälsosamma levnadsvanor. Metod: Studien var en kvalitativ explorativ studie där semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data. Data analyserades med en kvalitativ induktiv innehållsanalys med fokus på det manifesta innehållet. Resultat: Resultatet visade på vikten av att det digitala motivationsprogrammet var användarvänligt för att optimera stöd för hälsosamma vanor och för att innehållet i det skulle nå fram till användaren. Appen upplevdes innehålla många uppskattade funktioner som stödjer möjligheten till mer hälsosamma vanor. Flera av funktionerna skulle ha haft ett högre användarvärde om de varit anpassade efter målgruppen och om användarvänligheten förbättrades. Slutsats: För att möjliggöra stöd till hälsosamma vanor behöver digitala motivationsprogram vara användarvänliga och anpassade efter den tänkta målgruppen. Genom att optimera tjänsten utifrån användarens upplevelse kan evidensbaserade digitala motivationsprogram bidra till att förbättra folkhälsan. Fler studier behövs för att studera vad som främjar långsiktigt användande och långtidseffekter., Background: Non-communicable diseases, such as type 2 diabetes, are a major and increasing challenge for a sustainable society. Type 2 diabetes can be prevented and treated through healthy lifestyle habits. Digital motivational programs using behavioral models have been shown to be cost-effective interventions to improve lifestyle habits. When developing these programs, the user's needs are important in order to find out which factors contribute to long-term use. Purpose: The aim of the study was to explore how people with diabetes type 2 and prediabetes experienced the use of an evidence-based digital service that supports healthy lifestyle habits. Method: A qualitative explorative design was applied where semi-structured interviews were used to collect data. The data was analyzed with a qualitative inductive content analysis with a focus on the manifest content. Results: The result showed the importance of the digital motivation program being user-friendly in order to optimize support for healthy lifestyle habits and for its content to reach the user. The app was perceived to contain many appreciated features that support the possibility of healthy lifestyle habits. Several of the functions would have had a higher user value if they had been adapted to the target group and if the user-friendliness had been improved. Conclusion: To enable support for healthy lifestyle habits, digital motivation programs need to be user-friendly and adapted to the intended target group. By optimizing the program based on the user's experience, evidence-based digital motivation programs can contribute to improving public health. More studies are needed to explore what promotes long-term use and long-term effects.

Bakgrund Risken att insjukna i prediabetes eller diabetes typ 2 är störst hos överviktiga med en ohälsosam livsstil. En sådan livsstil kan orsaka förhöjt plasmaglukos vilket i sin tur kan leda till diabetes typ 2 och även andra sjukdomar. Genom livsstilsförändringar kan en sådan utveckling motverkas, och även vändas, vilket kan leda till att värdena på plasmaglukos återgår till det normala. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors hälsofrämjande åtgärder för livsstilsförändring hos patienter med prediabetes eller diabetes typ 2. Metod Studien är en litteraturöversikt där resultatet baseras på 13 vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 2014 och 2022. Artiklarna är av kvalitativ design, kvantitativ design samt mixed method. Datainsamlingen gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat Sjuksköterskans förhållningssätt mot patienten, att träffa andra i samma situation och dela erfarenheter samt involvera anhöriga ansågs vara viktiga åtgärder. Information om livsstilsförändring och fysisk aktivitet samt vilken kost som är hälsosam är sådant som sjuksköterskan kan delge patienterna för att öka deras kunskap och förutsättning att lyckas förändra sin livsstil. Slutsats Sjuksköterskor kan skapa förutsättningar för patienter att genomföra livsstilsförändring, där förhållningssättet är en viktig del. En annan del är att förmedla kunskap och delge patienten den information som behövs för att förstå vad livsstilsförändring innebär., Background Overweight people whose lifestyle consists of unhealthy food and being sedentary are at greater risk of developing prediabetes or diabetes type 2. Such lifestyle can cause elevated plasma glucose which in turn can lead to type 2 diabetes and also other dangerous diseases. Through lifestyle changes one can counteract, and even reverse, an elevated plasma glucose and return to normal values. Aim The aim was to describe nurses' health promotion measures for lifestyle change in patients with prediabetes or type 2 diabetes. Method The study is a literature review where the results are based on 13 articles published between 2014 and 2022. The articles are of qualitative design, quantitative design and mixed method. The data collection was done in the databases PubMed and CINAHL. Results The nurse's approach to the patient, organizing meetings where patients in a similar situation can meet and share experiences and involving relatives were important measures. Information about what lifestyle change and physical activity and what kind of diet is healthy are things that the nurse needs to share with the patients in order to increase their knowledge and prerequisite for success. Conclusions Nurses can create conditions for patients to implement lifestyle change, where the approach to the patient is an important part. Another part is to impart knowledge and provide the patient with the information needed to understand what lifestyle change entails.

Bakgrund: Allt fler personer drabbas av folksjukdomen diabetes typ 2. För att kunna hantera sjukdomen behövs egenvård som formas utifrån personens individuella behov, detta för att upprätthålla hälsan och öka livskvaliteten. Sjuksköterskan kan stödja personer med diabetes typ 2 genom att informera och undervisa i egenvård. Att tillämpa egenvård i det dagliga livet ger personer möjlighet till att självständigt styra sin vård. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av att utföra egenvård vid diabetes typ 2. Metod: Författarna har genomfört en kvalitativ litteraturstudie, 11 artiklar inkluderades från databaserna PubMed och Cinahl och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys med induktiv och manifest ansats. Resultat: Dataanalysen sammanställdes i sex kategorier; Följsamheten vid egenvård är en livslång kamp, Egenvård är kostsam och påverkas av ekonomiska begränsningar, Stöd och råd från andra är en viktig komponent, Känna behov av att träna men utförandet påverkas av fysiska begränsningar, Att följa kosten vid sociala interaktioner kan upplevas svårt och frustrerande, Känna oro och stress vid avvikande blodsockernivåer och vidta åtgärder. Slutsatser: Litteraturstudien kan ge en fördjupad förståelse för hur personer med diabetes typ 2 upplever egenvården i det dagliga livet. För att uppnå framgångsrik egenvård krävs individanpassad vård och information från sjuksköterskan.

Bakgrund Drygt tio procent av jordens befolkning lever med diabetes. Tidigare forskning visar dessutom att sjukdomsincidensen tenderar att öka. Diabetes typ 2 är den vanligaste formen av diabetes. Den orsakas ofta av livsstilsfaktorer, varför livsstilsförändringar och efterföljande egenvård är en viktig del i behandlingen. Således finns ett behov av att sammanställa aktuell forskning för att identifiera patienters erfarenheter av egenvården. Syfte Syftet med studien var att undersöka vuxna patienters erfarenheter av egenvård vid diabetes typ 2. Metod Förevarande litteraturöversikt är icke-systematisk och baseras på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Inledningsvis inhämtades artiklarna från databaserna PubMed och CINAHL. Därefter granskades artiklarnas kvalitet utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Slutligen analyserades och sammanställdes resultatet med hjälp av en integrerad dataanalys. Resultat Resultatet identifierades och sorterades in under fyra olika kategorier, vilka utgjorde resultatdelens huvudrubriker. Kategorierna var; erfarenheter av att förändra individuella levnadsvanor, betydelsen av sociala och samhälleliga nätverk, påverkan av levnads- och arbetsförhållanden samt påverkan av allmänna socioekonomiska-, kulturella- och miljörelaterade faktorer. Därefter sorterades resultatet in ytterligare under sammanlagt 10 underkategorier. Slutsats En av slutsatserna i föreliggande studie är att livsstilsförändringar var det mest utmanande inom egenvården. Framförallt var kostvanor det som ansågs som svårast att förändra, vilket dels berodde på suget av ohälsosam mat, dels känslan av utanförskap av att välja annan mat än sällskapet. Vidare har hälso- och sjukvården stor påverkan på patienter med diabetes när det gäller följsamheten på egenvården. Brister i hälso- och sjukvården, vad gäller förståelse kring patienternas kultur eller förutsättningar, kan utgöra hinder för en långsiktigt god e, Background About ten percent of the world’s population lives with diabetes. Previous research shows that the incidence of the disease tends to increase. Type 2 diabetes is the most common form of diabetes. It is often caused by lifestyle factors and that's why lifestyle changes and subsequent self-care are important parts of the treatment. Thus, there is a need to compile current research to identify patients experiences of self-care. Aim The purpose of the study was to investigate adult patients’ experiences of self-care in type 2 diabetes. Method The present literature review is non-systematic and is based on 15 scientific articles with a qualitative design. Initially, the articles were obtained from the databases PubMed and CINAHL. Then, the quality of the articles was reviewed based on Sophiahemmet University's assessment basis for scientific classification and quality. Finally, the results were analyzed and compiled using integrated data analysis. Results The results were identified and sorted under four different categories, which formed the main headings of the results section. The categories were; experiences of changing individual lifestyles, the importance of social and societal networks, the impact of living and working conditions and the impact of general socio-economic, cultural and environmental factors. The results were then further sorted into a total of 10 subcategories. Conclusions One of the conclusions of the present study is that lifestyle changes were the most challenging in self-care. Above all, eating habits were considered the most difficult to change, partly due to the desire for unhealthy food, and partly the feeling of exclusion from choosing food other than the company. Furthermore, the healthcare system has a large influence on patients with diabetes in terms of adherence to self-care. Healthcare deficiencies in terms of understanding the patient’s culture or conditions can be obstacles to good long-term self-care.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en sjukdom vars prevalens är hög och fortsätter att växa i hela världen. Livsstilsförändringar är exempel på icke farmakologiska behandlingar för Diabetes typ 2 och innefattar förändringar i kost, fysisk aktivitet, minskad alkoholkonsumtion och rökstopp för de patienterna. För att patienterna ska kunna utföra dessa förändringar krävs kunskap från sjuksköterskan för att kunna motivera dem till det. Utför inte patienterna livsstilsförändringarna kan det leda till allvarliga komplikationer, alltså har sjuksköterskan en central roll att stödja patienterna till förändring. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av livsstilsförändringar efter att ha diagnostiserats med Diabetes typ 2. Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats har genomförts. Till arbetet har 10 artiklar med kvalitativ metod använts efter att ha analyserats med Fribergs (2022) analysmetod. Resultat: I studiens resultat har det framkommit följande sex huvudkategorier: Utmaning i att förändra, att uppleva negativa känslor, att få redskap genom ny kunskap, att känna kontroll över hälsan, betydelsen av motivation och att känna stöd samt två underkategorier: stöd från vårdpersonal och stöd från andra personer i omgivningen. Patienter upplevde att genomförandet av livsstilsförändringarna kunde vara utmanande och att det kunde uppstå negativa känslor. Kunskapsbrist kunde leda till att patienter inte utförde förändringar eftersom de inte visste hur. Några av de mest betydelsefulla faktorer för att genomföra livsstilsförändringar var motivation, samt stöd både från andra personer som familjemedlemmar och från sjuksköterskan. Slutsats: Genomförandet av livsstilsförändringar kunde upplevas på olika sätt av patienterna och det var olika faktorer som påverkade dem till att utföra förändringarna. Alltså är personcentrering av sjuksköterskan en central del för patienternas motivation till egenvård.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är ett stort folkhälsoproblem i dagens samhälle. Diabetes typ 2 för med sig stora komplikationer och riskfaktorer. Egenvård är en central del när det gäller diabetes typ 2. Kosthållning spelar stor roll när det gäller egenvård vid diabetes typ 2. För att kunna behandla sjukdomen behöver patienten ta hänsyn till kosthållningen samt sjuksköterskan bör ta hänsyn till de faktorer som påverkar kosthållningen. Det är viktigt att arbeta personcentrerat för att uppnå en god vård för alla patienter. Syfte: Syftet med arbetet är att beskriva faktorer som påverkar följsamhet gällande kosthållning för patienter med diabetes typ 2. Metod:​ Metoden var en litteraturöversikt med ett systematiskt urval av artiklar från två databaser PubMed och Cinahl Complete. I artiklarna användes kvalitativa, kvantitativa och mixade metoder. Resultat: Tre teman framkom: “Kultur är en faktor som påverkar följsamhet gällande kosthållning för patienter med diabetes typ 2”, “Kunskap är en faktor som påverkar följsamhet gällande kosthållning för patienter med diabetes typ 2” och “Ekonomi är en faktor som påverkar följsamhet gällande kosthållning för patienter med diabetes typ 2”. Sammanfattning: Resultatet visade att det finns faktorer som påverkar följsamhet gällande kosthållning för patienter med diabetes typ 2 som kultur, kunskap samt ekonomi., Background: Diabetes type 2 is a major public health problem in today's society. Diabetes type 2 brings with it major complications and risk factors. Self-care is a central part when it comes to diabetes type 2. Diet plays a big role when it comes to self-care in diabetes type 2. In order to treat the disease, the patient needs to take diet into account and the nurse should take into account the factors that affect diet. It is important to work person-centred in order to achieve good care for all patients. Aim: The aim of the literature review is to describe factors that influence adherence to diet for patients with type 2 diabetes. Method: ​The method was a literature review with a systematic selection of articles from two databases PubMed and Cinahl Complete. In the articles qualitative, quantitative and mixed methods were used. Results: Three themes emerged: "Culture is a factor that influence adherence to diet for patients with type 2 diabetes", "Knowledge is a factor that influence adherence to diet for patients with type 2 diabetes" and "Economics is a factor that influence adherence to diet for patients with type 2 diabetes". Summary: The results showed that there are factors that influence adherence to diet for patients with type 2 diabetes such as culture, knowledge and economy.

Bakgrund Diabetes typ 2 är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar allt fler människor i världen. Sjukdomen uppstår till följd av ohälsosamma levnadsvanor och ärftlighet. Diagnosen kan leda till allvarliga komplikationer och följdsjukdomar och ökar risken för bland annat hjärt-kärlsjukdomar. Behandlingen är framför allt livsstilsförändringar i form av fysisk aktivitet och koständring, därför är egenvård en viktig del i behandlingen. Syfte Syftet var att beskriva vuxna individers upplevelser av livsstilsförändringar som egenvård vid diabetes typ 2. Metod En litteraturöversikt med kvalitativ innehållsanalys baserat på tolv vetenskapliga artiklar som identifierades i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna analyserades enligt Fribergs analysmetod. De inkluderade artiklarna har kvalitetsgranskats och bedömts vara av medel eller hög kvalitet. Resultat Litteraturöversiktens resultat sammanställdes i tre huvudteman: Svårigheter avse endeegenvård, barriärer för att kunna bedriva egenvård samt behov av stöd. Individanpassad kunskap hade betydelse för förmågan att utföra egenvård och sociokulturella faktorer påverkade följsamheten till egenvårdsåtgärder. Stöd från hälso- och sjukvården samt anhöriga visade sig vara en viktig faktor i hanteringen av sjukdomen som ledde till bättre egenvårdsfömåga. Slutsats Att drabbas av diabetes typ 2 medför en livslång utmaning, varför stöd från hälso- och sjukvården ihop med anhöriga är en nyckel till utförandet av livsstilsförändringarna som krävs vid egenvården av sjukdomen., Background Type 2 diabetes is a chronic disease that can be caused by genetics or unhealthy lifestyle habits. It can lead to serious complications and increase the risk of heart disease. Treatment involves lifestyle changes and self-care. Aim The aim was to describe the experiences had by adult individuals with type 2 diabeteswho have implemented lifestyle changes relating to self-care. Method A literature review with qualitative content analysis based on twelve scientific articles found in the databases CINAHL and PubMed. The articles were analysed according to Friberg’s analysis method. The included articles were quality assessed as medium or high quality. Results The results of the literature review were compiled into three main themes: Difficulties regarding self-care, barriers to engaging in self-care, and the need for support. Individualized knowledge was found to be important for the ability to perform self-care, and sociocultural factors influenced adherence to self-care measures. Support from healthcare providers and family members was shown to be an important factor in managing the disease, leading to better self-care abilities. Conclusions Being diagnosed with type 2 diabetes entails a lifelong challenge, which is why support from healthcare professionals and relatives is key to carrying out the lifestyle changes required for self-care of the disease.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en av de vanligaste sjukdomarna både i Sverige och globalt. Sjukdomen är progressiv vilket leder till ökade sociala kostnader för samhället och kan dessutom leda till lidande för den enskilde individen. Egenvård är en viktig del av vård vid diabetes typ 2. Sjuksköterskans ansvar är att förebygga hälsorisker samt förändra levnadsvanor genom att stötta patienter. I diabetes typ 2 är omvårdnaden viktig att utgå ifrån patienternas specifika grundläggande levnadsvanor och behov för att förstärka patientens egenvård. Syftet: Att beskriva patienters erfarenheter av egenvård vid diabetes typ 2. Metod: En litteraturstudie med Polit och Beck niostegsmodell har använts i arbetet. Vald analysmetod är kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier används ”behov av stöd och kunskap” och ”utmaningar med livsstilsförändringar”. Resultatet visade att stöd från anhöriga och sjuksköterskor var en viktig del för att främja god egenvård hos patienten. Slutsats: Diabetes typ 2 är en utmanande folkhälsosjukdom utifrån patientens förmåga av egenvård. Personerna med diabetes typ 2 kan behöva implementera nya egenvårdsaktiviteter i sina dagliga rutiner för att upprätthålla god hälsa. Stöd från både anhöriga och vårdpersonal är viktigt för att egenvården ska vara framgångsrik., Background: Diabetes type 2 is one of the most common diseases both in Sweden and globally. The disease is progressive, which leads to increased social costs for society and can also lead to suffering for the individual. Self-care is an important part of care for type 2 diabetes. The nurse's responsibility is to prevent health risks and change lifestyle habits by supporting patients. In type 2 diabetes, it is important for nursing care to be based on the patients' specific basic lifestyle habits and needs in order to strengthen the patient's self-care. Aim: To describe patients' experiences of self-care in type 2 diabetes.Method: A literature study with Polit and Beck's nine-step model was used in the work. The chosen analysis method is qualitative content analysis. Results: Two categories are used: "need for support and knowledge" and "importance of lifestyle changes". The results showed that support from relatives and nurses was an important part of promoting good self-care in the patient. Conclusion: Diabetes type 2 is a challenging public health disease based on the patient's ability to self-care. People with type 2 diabetes may need to implement new self-care activities into their daily routines to maintain good health. Support from both relatives and healthcare professionals is important for self-care to be successful.

Bakgrund: I dagens samhälle är det många som drabbas av diabetes typ 2. Det har setts tydliga samband mellan ohälsosamma levnadsvanor och utvecklingen av diabetes typ 2. Sjukdomen kan leda till allvarliga komplikationer men genom att ha hälsosamma levnadsvanor kan personen bli nästintill frisk från sjukdomen. Sjuksköterskans har en central roll då personen är i behov av stöd och kunskap. Syfte: Syftet är att beskriva levnadsvanors betydelse för vuxna personer med diabetes typ 2. Metod: Litteraturstudie utförd enligt Kristenssons (2014) integrerade analys. Studiens artiklar består av nio kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel. Artiklar som använts genomgick en kvalitetsgranskning. Resultat: I resultatet identifierades två kategorier och sex underkategorier. Den första kategorin var förändrade levnadsvanor där underkategorierna var; Upplevelse av förbättrad hälsa, Att anpassa kosten, Att vara fysisk aktiv, Motivation till sunda levnadsvanor. Den andra kategorin var hindrande faktorer där underkategorierna var; Att följa en kostplan och Begränsningar i det dagliga livet. Slutsats: Goda levnadsvanor bidrar till både ett fysiskt samt psykiskt välbefinnande hos personer med diabetes typ 2. De goda levnadsvanorna bidrar även till ett bättre sjukdomstillstånd. Motivationen stärks vid stöd från vårdpersonal, därför har sjuksköterskan en betydande roll i vårdandet.

Bakgrund Diabetes är en kronisk sjukdom som nästan 10% av världens befolkning drabbas av. Nydebuterade fall av diabetes har ökat de senaste åren och var den nionde största dödsorsaken år 2019. Sjukdomen kan orsaka stort lidande hos den som drabbas och ger ekonomiska konsekvenser för individ och samhälle. Då diabetes oftast orsakas av livsstilsfaktorer är livsstilsförändringar och efterföljande egenvård en stor del av behandlingen. Detta är något som Hälso- och sjukvården har ansvar över och det ansågs därav relevant att studera upplevelser av denna patientutbildning. Syfte Syftet var att beskriva upplevelser av patientutbildning inom egenvård hos personer med diabetes typ-2 inom hälso- och sjukvården. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes som baserades på 15 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna hittades på databaserna PubMed och CINAHL för att sedan kvalitetsgranskas med stöd av Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet sammanställdes och analyserades genom en integrerad dataanalys som resulterade i tre huvudkategorier och 7 underkategorier. Resultat Litteraturöversikten uppdagade tre huvudrubriker vilka var; Betydelsen av kunskapsöverföring, Upplevelser av att bli stärkt i sin sjukdom samt Betydelsen av relationer och interaktioner vid undervisning. Patienter uttryckte ett behov av mer kunskap medans vissa ej önskade mer kunskap då de ansåg sig ha tillräcklig kunskap. Ett personligt möte med hälso- och sjukvårdspersonal där en förtroendefull relation med sjuksköterskan upprättas beskrevs vara av vikt för att patienten skulle återkomma till vårdenheten. Slutsats Litteraturöversikten beskriver upplevelser av patientutbildning. Många patienter upplevde ökad kunskap och motivation till livsstilsförändringar efter att genomgått någon form av utbildning men vissa upplevde ej detta. För att uppnå önskad effekt skall utbildningen präglas av en förtroendefull, Background Diabetes is a chronic disease that affects almost 10% of the world's population. New onset cases of diabetes have increased in recent years and diabetes was the ninth largest cause ofdeath in 2019. The disease can cause great suffering to the person affected and has financial consequences for the individual and society. Since diabetes is primarily caused by lifestyle factors, lifestyle changes and subsequent self-care is a large part of the treatment. This is something that the Healthcare Service has responsibility for, and it was therefore considered relevant to study experiences of this patient education. Aim The aim was to describe experiences of patient education in self-care for people with type-2 diabetes within the healthcare system. Method A non-systematic literature review was conducted based on 15 scientific articles with both a qualitative and quantitative approach. The articles were found on the databases PubMed and CINAHL and then quality checked with the support of Sophiahemmet University's assessment documents for scientific classification and quality. The results were compiled and analyzed through an integrated data analysis which resulted in three main headings and 7 sub-headings. Results The literature review revealed three main headings which were; The importance of knowledge transfer, Education contributes to lifestyle change and The importance of relationships and interactions when teaching. Many patients expressed a need for more knowledge, while some did not want more knowledge as they considered themselves to have sufficient knowledge. A personal meeting with health care staff where a trusting relationship with the nurse is established was described as a facilitating factor for the patient to return to the care unit. Conclusions The literature review describes experiences of patient education. Many patients experienced increased knowledge and motivation for lifestyle changes after going through some form of education, but some did

Background Diabetes type 2 is a metabolic disease in which insulin production is either completely absent or too small in relation to the body's needs and/or the body's ability to assimilate the insulin is reduced. Untreated, the disease leads to harmfully high blood sugar levels and subsequent complications such as damage to vital organs and death. The incidence has increased significantly globally during the last thirty years, especially within the group of young adults. Reduced physical activity, overweight and obesity, and increased longevity are the driving factors behind the increased incidence in Sweden. Self-care is an important part of treating the disease and new technological innovations have paved the way for a new type of digital support for patients in their self-care. Aim The aim was to describe patients' experience of self-care with the help of m-health in diabetes type 2. Method The study was done with a non-systematic literature review which included 15 scientific articles from two databases (PubMed and CINAHL). Of the included articles, 13 had a qualitative approach and 2 had a quantitative approach, all of which have undergone a quality review. The result was iterated through integrated data analysis. Results The result generated 3 main themes: perceived enablers for the use of m-health, perceived barriers to the use of m-health, and the experience of interaction and information sharing. The results showed that most participants experienced positive effects from the use such as strengthened self-confidence, increased knowledge, and increased self-care skills. Some of the participants, however, experienced obstacles before use, in the form of prejudices, but also obstacles during use which was identified as a barrier to integrating the application into everyday life. Conclusions The experience of using a mobile application for self-care support largely depends on the individual's personal characteristics, life situation, and possible co-morbiditie, Bakgrund Diabetes typ 2 är en metabol sjukdom där insulinproduktionen antingen helt saknas eller är för liten i relation till kroppens behov och/eller att kroppens förmåga att tillgodogöra sig insulinet är nedsatt. Obehandlat leder sjukdomen till skadligt höga blodsockernivåer och följdkomplikationer som skador på vitala organ och dödsfall. Förekomsten har ökat kraftigt globalt under de senaste trettio åren, speciellt inom gruppen unga vuxna. Minskad fysisk aktivitet, övervikt och fetma samt ökad livslängd pekas ut som de drivande faktorerna bakom den ökade förekomsten i Sverige. Egenvård är en viktig del av behandling av sjukdomen och nya tekniska innovationer har banat väg för en ny typ av digitalt stöd för egenvård. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelser av m-hälsa som stöd för egenvård vid diabetes typ 2. Metod Studien gjordes som en icke-systematisk litteraturöversikt vilken inkluderade 15 vetenskapliga artiklar från 2 databaser (PubMed och CINAHL). Av de inkluderade artiklarna hade 13 av dem kvalitativ ansats och 2 kvantitativ ansats, samtliga har genomgått en kvalitetsgranskning. Resultatet arbetades fram genom en integrerad dataanalys. Resultat Resultatet genererade 3 huvudteman: upplevda möjliggörare för användandet av m-hälsa, upplevda hinder för användandet av m-hälsa och upplevelsen av interaktion och informationsdelande. Resultatet visade att majoriteten av deltagarna upplevde positiva effekter av användandet såsom stärkt självförtroende, ökad kunskap och ökad egenvårdsförmåga. En del av deltagarna upplevde dock hinder inför användandet i form av fördomar, men även hinder under användandet som gav svårigheter att integrera applikationen i vardagen. Slutsats Upplevelsen av användandet beror till stor del på individens personliga egenskaper, livssituation och eventuell samsjuklighet. I litteraturstudien dras slutsatsen att dessa insikter är viktig kunskap för sjuksköterskan för att ge adekvat stöd i egenvården till varje patient.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är ett folkhälsoproblem i dagens samhälle med stora riskfaktorer och komplikationer. Det är ett växande folkhälsoproblem som ökar i Sverige och i hela världen. Vid diabetes typ 2 har egenvård en central betydelse som påverkar personens livsstil. Människor kan bli tvungna att genomgå livsstilsförändringar i sitt liv för att förbättra hälsan. Det är viktigt som sjuksköterska att arbeta personcentrerat för att uppnå en god vård för alla patienter. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt som följt Fribergs modell. Databaserna som användes var Cinahl Complete och PubMed, där tio kvalitativa originalartiklar inkluderades. Resultat: I resultatet framkom tre teman: upplevelser av livsstilsförändringar, upplevelser av stöd och utbildning från hälso- och sjukvården samt upplevelser av känslor och stigmatisering kring diabetes typ 2. Sammanfattning: Resultatet visade att livsstilsförändringar är utmanande men samtidigt avgörande för hälsa. Det framkom hos patienterna en saknad av stöd, utbildning och kunskap kring hantering av deras diabetes typ 2. Känslor som rädsla och ångest samt upplevelser av utanförskap var återkommande hos patienterna., Background: Diabetes type 2 is a public health problem in today's society with major risk factors and complications. It is a growing public health problem both in Sweden and in the rest of the world. In type 2 diabetes, self-care has a central importance that affects the person's lifestyle. People may have to go through certain lifestyle changes in their life to improve health. It is important as a nurse to work person-centredly in order to achieve good care for all patients. Aim: The aim was to describe patients' experiences of living with type 2 diabetes. Method: A literature review according to Fribergs model. The databases that used were Cinahl Complete and PubMed, ten qualitative original articles were included. Results: Three themes emerged in the results: experiences of lifestyle changes, experiences of support and education from the healthcare, and experiences of feelings and stigma around type 2 diabetes. Summary: The results showed that lifestyle changes are challenging but at the same time crucial for health. The patients showed a lack of support, education and knowledge in managing their diabetes type 2. Feelings such as fear and anxiety as well as experiences of exclusion were recurring among the patients.

Bakgrund: Den kroniska sjukdomen typ 2 diabetes är en sjukdom äldre och yngre insjuknar i och där allvarliga konsekvenser och höga kostnader för samhället medföljer. För att minska framtida komplikationer hjälper det att ta till sig egenvård och detta är möjligt med hjälp av en sjuksköterska. Sjuksköterskans roll är viktig för att uppmuntra den enskilde individen till delaktighet i sin vård och viljan att främja hälsan. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av egenvården hos patienter med typ 2 diabetes. Metod: Den valda metoden är litteraturöversikt som har utförts enligt Friberg. CINAHL Complete och PubMed är databaser som har använts i sökningen där tio vetenskapliga artiklar valdes för att användas till resultatet och identifikationen av teman. Resultat: Tre huvudteman har identifierats i resultatet: Upplevelsen av kommunikation, Upplevelsen av kunskapens betydelse och Upplevelsen av kulturella utmaningar och andliga övertygelser. Sammanfattning: Litteraturöversiktens resultat visade kommunikationen och kunskapens vikt men även de kulturella utmaningarna. Att kommunicera och utbilda är viktigt för att stödja egenvård och kunna utbilda. Vid kommunikations- och kunskapsbrist så upplevde sjuksköterskorna saknad av motivation och vilja att förstå bland patienter. Med de kulturella utmaningarna påvisade resultatet att religiösa och andliga övertygelse föredras i vissa kulturer. Men även att diabetes typ 2 är tabubelagd och stigmatiserad, vilket i sin tur påverkar patientens vilja att tillta kunskap och hjälp av sjuksköterskan., Background: The chronic disease type 2 diabetes is a disease that affects older people and younger people, with serious consequences and high costs for society. To reduce future complications, it helps to adopt self-care which is possible with the help of a nurse. The nurse's role is important in encouraging the individual to participate in their care and the desire to promote health. Aim: The purpose of this literature review is to describe the nurses’ experience of self-management in patients with type 2 diabetes. Method: The chosen method is a literature review that has been carried out according to Friberg. CINAHL Complete and PubMed are databases that have been used in the search where ten scientific articles were selected for use in the results and the identification of themes. Results: Three main themes have been identified in the results: The experience of the importance of communication, The experience of the importance of knowledge and The experience of cultural challenges and spiritual beliefs. Summary: The results of the literature review showed the importance of communication and knowledge but also the cultural challenges. Communicating and educating is important to support self-care and be able to educate. In the event of a lack of communication and knowledge, the nurses experienced a lack of motivation and willingness to understand among patients. With the cultural challenges, the results showed that religious and spiritual beliefs are preferred in some cultures. But also that type 2 diabetes is taboo and stigmatized, which in turn affects the patient's willingness to gain knowledge and help from the nurse.

Bakgrund: Diabetes typ två är en sjukdom som idag klassas som en folksjukdom, och är starkt betingat med dåliga levnadsvanor. En del i behandlingen av sjukdomen är livsstilsförändringar, såsom kostförändringar. Genom kosten kan många personer få kontroll över sina blodsockernivåer, och därmed sker en klinisk förbättring. Syfte: Att belysa erfarenheter av kostförändringar hos vuxna personer med diabetes typ två. Metod: En kvalitativ litteraturstudie.Genom strukturerade sökningar med en PEO-modell genom PubMed och Cinahl har tio artiklar identifierats och kvalitetsgranskats genom SBU:s granskningsmall, och slutligen analyserats för litteraturstudiens resultat. Resultat: Fyra huvudteman identifierades – behov av kunskap ,motivation, tillgänglighet, och sociala sammanhang. Slutsats: Kostförändringar vid diabetes ärav stor betydelse för behandlingen av diabetes typ två, och följsamheten till dessa beror mycket på personliga faktorer i individens liv. Därför är det nödvändigt för sjuksköterskan, för att kunna ge god personcentrerad omvårdnad, att ha ett holistiskt perspektiv i det stödjande och hälsofrämjande arbetet., Background: Type 2 diabetes is a disease that is currently classified as an epidemic and is strongly linked to poor lifestyle habits. Treating the disease involves making lifestyle changes, such as dietary modifications. Through diet, many individuals can gain control over their blood sugar levels, resulting in clinical improvement. Purpose: To highlight the experiences of dietary changes among adult individuals with type 2 diabetes. Method: A qualitative literature study. Ten articles were identified and subjected to quality assessment using the SBU review template through structured searches using a PEO model via Pubmed and Cinahl. The results were then analyzed for the findings of the literature study. Results: Four main themes were identified: the need for knowledge, motivation, availability, and social contexts. Conclusion: Dietary changes are crucial in the treatment of type 2 diabetes and adherence to these changes depends heavily on personal factors in an individual’s life. Therefore, it’s important for nurses to provide effective person-centered care and it is necessary to have a holistic perspective in their supportive and health-promoting work.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är kronisk sjukdom som löper risk för ytterligare komplikationer såsom hjärt- och kärlsjukdomar, hjärtinfarkt och stroke. Komplikationer av diabetes är en av de vanligaste för dödsorsakerna. Sjukdomen orsakas av nedsatt insulinproduktion men det kan även förekomma vid andra faktorer som genetik, ålder, livsstilsfaktorer och fetma. Att leva med typ 2-diabetes är komplext och påverkar även livskvaliteten, därför krävs stöd. Syfte: Att beskriva personers upplevelse av livsstilsförändringar relaterad till kost och fysisk aktivitet vid diabetes typ 2. Metod: en deskriptiv litteraturstudie genomfördes genom att sammanställa litteratur som publicerade mellan 2013 och 2023. Totalt 11 relevanta artiklar sammanställdes för denna deskriptiva litteraturstudie med hjälp av en tematisk analys. Resultat: Författarna delade in resultatet i 3 huvudteman; faktorer som påverkar följsamhet till livsstilsförändringar, motivation till att göra livsstilsförändringar och livskvalitet. Dessa kategorier är faktorer som påverkar personens upplevelser vid diabetes typ 2. Slutsats: Författarna sammanfattade personernas upplevelser av livsstilsförändringar relaterad till kost och fysisk aktivitet vid diabetes typ 2 med hjälp av tidigare studier som är relevant för arbetets syfte. Det visade sig att förändringar av kost och fysiska aktiviteter var svårt och utmanande för deltagarna. Stöd från familjer och vänner bedömdes som en viktig komponent för att förbättra personens motivation. Personerna uppskattade även sjuksköterskans insatser, som var betydande och kunde stärkas personens resurser vid livsstilsförändringar., Background: Diabetes type 2 is a chronic disease that runs the risk of further complications such as cardiovascular disease, heart attack and stroke. Complications of diabetes are one of the most common causes of death. The disease is caused by reduced production of insulin, but it can also occur with other factors, such as genetics, age, lifestyle factors, and obesity. Living with type II diabetes is complex and also affects the quality of life, therefore support is required. Aim:To describe people’s experience of lifestyle changes related to diet and physical activity with diabetes type II as a diagnosis. Method: A descriptive literature study was conducted to compile studies that were published between the years 2013 and 2023. A total of 11 relevant articles were compiled for this descriptive literature study with the help of thematic analysis. Result: The authors categorized the results into three main themes; factors that influence adherence to lifestyle changes, motivation to make lifestyle changes and the quality of life. These categories are the factors that affect the person’s experiences with type II diabetes. Conclusion: The authors have combined the person's experiences of lifestyle changes related to diet and physical activity in diabetes type II with the help of previous studies that had similar aims as the purpose of the work. It appeared that changing diet and performing physical activities was challenging for the participants. Support from family and friends was also assessed as an important component due to improving the person’s motivation. The people also appreciated the nurse’s efforts, which were considered significant and could strengthen the person’s resources in case of changes in lifestyle.