Search

Konspirationsteorier är en särskild form att tänka och berätta om världen och den mänskliga existensen. Föreställningen att ingenting händer av en slump, följer tydliga mönster och att stora händelser, så som pandemin, förberetts i hemlighet bakom vår rygg vägleder människor i en allt större omfattning. Men hur kan dessa idéer övertyga? Varför är vi benägna att tro på den stora sammansvärjningen och hur har tankar om den utvecklats idéhistoriskt? Vilka är utmaningarna i vår egen samtid? I denna bok sker för första gången en utförlig introduktion till ämnet baserat på internationell forskning. Även svenska exempel diskuteras utförligt liksom informationskriget i Ukraina och klimatförnekelse. Konspirationsteorier är meningsskapande berättelser som blandar våra föreställningar om vad som är sant och falskt med vad som är rätt och fel och gott eller ont. Så skapas övertygande förklaringar som kan utnyttjas av makthavare, ge röst åt social protest, sprida desinformation och skapa samhörighet och social identitet. Konspirationsteorier är ett uttryck för ett särskilt sätt att tänka och skapa mening om världen och den mänskliga existensen. I regel antar konspirationsteorier att ingenting sker av en slump, de upptäcker mönster som visar att allting hänger ihop och uppdagar mörkermän som med onda avsikter bakom vår rygg har gaddat ihop sig i hemlig- het och planerar att utföra handlingar som drabbar oss negativt. För denna sammansvärjning finns det bevis som antingen undanhålls oss eller mörkläggs och manipuleras av de verkliga, dolda makthavarna. Världen och den historiska utvecklingen är en evig kamp mellan onda och goda krafter. Det negativa som sker är någon annans fel, någon som kan skuldbeläggas. Inte bara det, de skyldiga är genuint onda demoner och gör vi ingenting kommer samhället såsom vi känner det att gå under. Den enda räddningen är sanningssägarna och de som är på deras sida. De har genomskådat konspiratörernas onda planer

Bakgrund: Covid-19 kom till Sverige i början av januari 2020 och den 11 mars 2020 klassades det som en pandemi. Covid-19 pandemin påverkade hälso-och sjukvården hårt och innebar en omfattande förändring av vårdarbetet för sjuksköterskor inom hemsjukvården. Antalet svårt sjuka patienter ökade hastigt där sjuksköterskor fick vårda i en utsatt miljö med en risk för att bli smittade eller föra smittan vidare till patienter, kollegor och anhöriga. Sjuksköterskor arbetade under en belastad arbetsmiljö med ett försämrat kollegialt stöd och vägledning från läkare. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av vårdarbetet inom hemsjukvården under Covid-19 pandemin. Metod: Studien har genomförts som en integrativ litteraturstudie. Analys genomfördes utifrån Whittemore och Knafls integrativa analysmetod. Resultat: Studiens resultat visar på att sjuksköterskor inom hemsjukvården upplevde flertalet omfattande förändringar i sin arbetsmiljö och i vårdarbetet som inverkade på patienter, anhöriga och vårdpersonal. Vidare upplevde sjuksköterskor en försämrad fysisk och psykisk hälsa med flertalet varierande symtom. Resultatet presenterades med metaforen “Vi är alla vågor på samma hav” där två teman framträdde, Sjuksköterskors villkor i arbetsmiljön och Sjuksköterskors emotionella stress som utgår från och baseras på fyra respektive tre subteman. Slutsats: Covid-19 pandemin bidrog till att sjuksköterskor inom hemsjukvården upplevde en förändrad arbetssituation. Det uppstod nya utmaningar där riktlinjer och rutiner förändrades hastigt och på daglig basis. Sjuksköterskor upplevde en ständig rädsla för att bli smittade eller risken att föra smittan vidare till patienter, kollegor och anhöriga. Bristen på skyddsutrustning och sjukvårdsmateriel var påtaglig i början av pandemin vilket bidrog till ökad smittspridning och en försämrad arbetsmiljö. Sjuksköterskor upplevde att de stod ensamma och maktlösa utan stöd från läkare där ansvaret kring patienternas vård hamnade på sjuksköterskorn, Background: Covid-19 came to Sweden at the beginning of January 2020, by March 11 2020 it was classified as a pandemic. The Covid-19 pandemic had a severe impact on health care and entailed a comprehensive change in the care work for nurses in home health care. The number of seriously ill patients increased rapidly as nurses had to work in an exposed environment with the risk of becoming infected and passing the infection on to other patients, colleagues and relatives. Nurses was exposed to a heavily burdened working environment with reduced collegial support and guidance from doctors. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of care work within home health care during the Covid-19 pandemic. Method: The study has been carried out as an integrative literature study. Analysis was conducted using Whittemore and Knafls integrative analysis method.Results: The result of the study shows that the majority of nurses in home health care experienced extensive changes in their daily work that affected patients, relatives and nursing staff. Furthermore, nurses experienced a deterioration in physical and mental health with varying symptoms. The result was presented with the metaphor "We are all waves of the same sea" where two themes emerged, Nurses' conditions in the work environment and Nurses' emotional stress. These themes were based on respectively four and three sub-themes. Conclusion: The Covid-19 pandemic led to an altered work experience for nurses working within home care. New challenges arose on a daily basis, as guidelines and routines were subject to sudden changes. Nurses lived in constant fear being exposed of infection or transferring the infection on to patients, colleagues and family members. The lack of protective equipment and medical supplies was considerable at the start of the pandemic, which lead to an increased spread of infection as well as a deterioration of working conditions. The nurses found themselves feeling alone and powerless, without su

Bakgrund: Organisatoriska rutiner utgör ett fundament för organisationers arbetssätt. För organisationers överlevnad krävs en adekvat anpassningsförmåga när omvärlden förändras, som exempelvis vid en samhällsomvälvande kris. Individer har en avgörande roll i denna omställning. Tidigare forskning redogör för hur individer påverkar organisatoriska rutiner, men det omvända förhållandet lyser med sin frånvaro. Dessutom saknas forskning på hur organisationer återgår till en vardag utan kris och vad som då sker med organisatoriska rutiner. Dessa förhållanden är betydelsefulla att studera, för att utökaorganisationers förståelse för hur de kan bidra med rätt stöd till individer inom organisationer, under och efter en extern kris. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka organisatoriska rutiners roll för gymnasielärare i svenska gymnasieskolor under och efter en extern kris. Metod: Studien har genomförts med utgångspunkt i en kvalitativ forskningsstrategi baserad på ett konstruktionistiskt perspektiv. Empirin har insamlats med hjälp av nio stycken semistrukturerade intervjuer i en små-N-studie. Intervjupersonerna har valts utifrån ett mål- och kriteriestyrt urval. Dataanalysen har utförts genom tematisk analys. Slutsats: Organisatoriska rutiner spelar en avgörande roll för gymnasielärare i tider av kris. De är en källa till stabilitet internt och möjliggör för organisationsöverskridande samarbete externt. Därutöver utgör organisatoriska rutiner ett verktyg i arbetet att uppnå ett tillfredsställande resultat i tider av kris, samtidigt som de sparar gymnasieläraremerarbete i jämförelse med om de inte existerat. Organisatoriska rutiner spelar även en betydelsefull roll för hur gymnasielärare uppfattar sin yrkesroll, varpå de utgör en drivkraft för fortbildning. Vid återgång till vardag utan kris förblir organisatoriska rutiner intakta, med undantag för justeringar i sekvenser som visat sig fungera bättre i den kontexten. Nyckelord: Organisatoriska rutiner, Kris, Cov, Background: Organizational routines constitute a foundation for the way organizations operate. The survival of organizations requires adequate adaptability when the world around them changes, as in the case of a societal crisis. Individuals play a crucial role in this transition. Previous research addresses how individuals influence organizational routines, however, the reverse relationship is lacking. Furthermore, there is a gap in research regarding how organizations recover from crisis and what effect this has on organizational routines. Such relationships are important to study, in order to expand organizations' understanding of how they can provide the appropriate support to individuals within organizations, during and after an external crisis. Purpose: The purpose of this paper is to investigate the role of organizational routines for upper secondary school teachers in Swedish upper secondary schools during and after an external crisis. Methodology: The study was conducted using a qualitative research strategy based on a constructionist perspective. The empirical data was collected using nine semi-structured interviews in a small-N study. The interviewees were selected on the basis of a purposive and criterion-driven sampling. Data analysis was carried out through thematic analysis. Conclusion: Organizational routines are essential for upper secondary school teachers in times of crisis. They are a source of stability internally and enable cross-organizational cooperation externally. Organizational routines are a tool for achieving satisfactory results in times of crisis, while saving upper secondary school teachers' workload in comparison to not having them. Organizational routines play an important role regarding how uppersecondary school teachers perceive their professional role, thus providing an incentive for further learning. When returning to everyday life without a crisis, organizational routines remain intact, except for adjustments in sequences that f

Syftet med denna studie är att analysera eventuella kapitalstruktursförändringar i samband med Covid-19 pandemin hos svenska företag noterade på Stockholmsbörsen, OMXS, inom Large Cap. Urvalet utgörs av företag inom alla sektorer i Large Cap, exklusive finanssektorn. Sambandet mellan bolagens beroende och oberoende variabler analyseras före och under pandemins tidsperiod, 2015–2022. De beroende variablerna utgörs som Proxy för kapitalstruktur och omfattas av totala-, kortfristiga-, och långfristiga skulder i förhållande till totala tillgångar. Medan de oberoende variablerna utgörs av företagsstorlek, lönsamhet samt tillväxt. För att uppnå detta baseras uppsatsens teoretiska ramverk på Modigliani och Miller proposition 1 & 2, Pecking Order teorin och Trade Off teorin tillsammans med tidigare empiriska studier samt undersökningar. Uppsatsens analyser omfattas av en deskriptiv analys av samtliga variabler, en korrelationsanalys av de oberoende variablerna och slutligen flera multivariata regressionsanalyser mellan samtliga variabler. För att erhålla de mest valida och reliabla slutsatserna kommer uppsatsen tillämpa en kvantitativ forskningsmetod och en deduktiv ansats. Uppsatsens resultat fann flest statistiskt signifikanta samband mellan samtliga skuldkvoter och företagsstorlek. Uppsatsens slutsats konstaterade att kapitalstrukturen hos OMXS företag inom Large Cap hade förändrats under pandemin i jämförelse med före pandemin. Sammantaget bidrar denna uppsats till en djupare förståelse för sambandet mellan samtliga analyserade variabler baserat på en historisk bakgrund. Därmed kan svenska bolag inom alla sektorer, exklusive finanssektorn, skapa en bättre uppfattning kring sina kapitalstrukturer inför framtida finanskriser., The purpose of this study is to analyze potential capital structure changes in connection with the Covid-19 pandemic among Swedish publicly traded companies on the Stockholm Stock Exchange, OMXS, within Large Cap. The sample consists of companies across all sectors within Large Cap, excluding the finance sector. Focusing on the relationship between the dependent and independent variables before and during the period of the pandemic, 2015–2022. The dependent variables consist of total-, short- term-, and long- term debt as a proportion to the total assets. These dependent variables constitute as a Proxy for capital structure. The independent variables include size, profitability and growth. To accomplish this, the theoretical framework for this essay is based on Modigliani and Miller proposition 1 & 2, The Pecking Order Theory, The Trade Off Theory along with previous empirical studies. The analyzes contains of a descriptive analysis of all variables, a correlation analysis of the independent variables, and lastly several multivariate regressions analyses between all variables. In order to make it possible to acquire the most valid and reliable conclusions, the study will be based on a quantitative method, applying a deductive approach. The results found the most statistically significant relationships between all debt ratios and company size. The conclusion stated that the capital structure of OMXS companies, within Large Cap, had changed during the pandemic compared to before. In summary the results contribute to a deeper understanding of the relationship between all analyzed variables based on a historical background. Hence Swedish companies within these sectors can gain a better understanding of their capital structure for future financial crises.

Upplevelserna av Covid-19 pandemin bland barn och ungdomar har varit flera men det som varit utmärkande är att barn och ungdomars vardagsliv har påverkats på olika sätt. Skolan har övergått till distansundervisning och de sociala restriktionerna infördes i samhället. Barn och ungdomars livsvillkor och levnadsvanor har under denna period påverkats. Studiens syfte är att belysa unga människors upplevelser under Covid-19-pandemin med fokus på psykisk ohälsa. För att undersöka detta valdes en systematisk litteraturöversikt med både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Datainsamlingen omfattar åldersgruppen 6–18 år, och resultaten presenteras i teman och subteman enligt modellen av Whittemore & Knafl (2005). Analysen resulterade i fem huvudteman och ett undertema. Resultaten visar att de unga har påverkats av pandemins restriktioner, framför allt när det gäller deras psykiska hälsa. Dessa unga människor hade en önskan om att få vara delaktiga och påverka besluten innan restriktionerna infördes. Dessutom visar resultaten att det behövs utarbetade copingstrategier för att bäst kunna stödja de mest utsatta. Studien ger insikter för distriktssjuksköterskan att aktivt främja och stödja barn och ungdomar i dessa utmanande tider och att det är viktigt att inkludera de ungas perspektiv i beslutsprocesserna och erbjuda anpassade stödåtgärder.

Syfte: Att granska hur väl indikatorbilden och rotfyllningsbilden överensstämmer utifrån mätningar med elektronisk apexlokalisator. Dessutom granskas om rotfyllningskvalitet är beroende av tandtyp och antal besök samt om det förekommer någon skillnad på behandlingsproceduren före eller under COVID-19 pandemin. Vidare granskas tecken på läkning i de fall där läkningsbild finns. Material och metod: Totalt har 635 patienter fått endodontisk behandling på studentklinik för endodonti på Malmö Tandvårdshögskola under perioden 2016–2021. Av dessa uppfyllde 350 journaler inklusionskriterierna. Journaldata tillsammans med röntgenbilder granskades av två oberoende observatörer. Resultat: Av 350 tänder överensstämde 262 tänders indikatorbild och rotfyllningsbild med EAL-mätningar. Underkäksmolarer till följd av överkäksmolarer och överkäkpresmolarer som hade inadekvat rotfyllningskvalitet. Cirka 70% av tänderna som behandlades färdigt krävde mellan 2–6 besök. Tecken på läkning kunde observeras hos 78 patienter (ca. 92 %) som följts med klinisk undersökning och läkningsbilder. Inga märkbara skillnader noterades i behandlingsproceduren före eller under Covid-19 pandemin. Slutsats: Rotfyllningarna uppvisade god kvalitet baserat på kliniskt och röntgenologiskt underlag. Studenterna behöver relativt många besök för att genomföra en endodontisk behandling. Behandlingen resulterar ofta i en rotfyllning som bedöms ha god kvalitet och så många fall läker. Det behövs ges tydligare rekommendationer till studenter gällande bestämning av arbetslängden och information om att EAL är mer pålitlig att fastställa arbetslängd., Aim: To evaluate how well the working length radiograph and obturation radiograph corresponded with the working length (WL) measured initially by electronic apex locator (EAL). Furthermore, the aim of this study was to evaluate if the quality of root canal fillings was dependent on tooth type, number of dental visits and if there was any different in treatment procedure before and during the Covid-19 pandemic. Additionally, signs of healing were evaluated if radiographs were available. Material and method: Patient journal and intraoral radiographs of 635 patients who had undergone endodontic treatment by students at the Faculty of Odontology at University of Malmö during 2016–2021 were evaluated. A total number of 350 patients fulfilled the inclusion’s criteria. Patient’s journal and radiographs were reviewed by two independent observers. Results: Of 350 teeth, in 262 teeth working length radiograph and obturation radiograph was consistent with the working length determined by EAL. Mandibular morals followed by maxillary molars and premolars were tooth types that failed to keep WL measured by EAL. Approximately 70% teeth were treated between 2-6 visits. In 84 cases radiographs were available and signs of healing were observed in 78 cases (approx. 92%). No significant differences were observed in treatment procedure before and under the Covid-19 pandemic. Conclusion: The root canal fillings were of good quality based on clinical and radiographic evidence. Students need more time to carry out endodontic treatment but, in most cases, root canal fillings were of good quality and periapical healing was obtained. Furthermore, the students need clearer recommendations regarding determination of WL.

FaR står för fysisk aktivitet på recept och är framtaget för att främja fysisk aktivitet fördem som av någon anledning behöver hjälp med fysisk aktivitet isjukdomsförebyggande syfte eller för dem som har en sjukdom och behöver öka sinnivå av fysisk aktivitet. Tidigare forskning visar att FaR är ett mycket bra sätt för att blifysiskt aktiv. Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka hurCovid-pandemin har påverkat förskrivningar av FaR (Fysisk aktivitet på Recept) iSverige under perioden 2020 till 2022 Frågeställningarna är vilka hinder ochmöjligheter som fanns att förskriva FaR samt vilka erfarenheter som tas med framåt. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med tre fysioterapeuter, en läkare ochen person som arbetar på organisatorisk nivå. Resultat: Förskrivningar av FaRvarierade bland deltagarna. För de flesta deltagarna förskrevs några få eller inga alls,medan det hos andra var oförändrat. Personalbrist och tidsbrist var hinder förförskrivningen, då det är tidskrävande att förskriva och följa upp FaR samt attavdelningar gjorts om till Covid-avdelningar och att man arbeta de med de svårast sjukadär FaR inte är prioriterats. En möjlighet för förskrivningen var den ökadedigitaliseringen genom videomöten på grund av rekommendationer för distansering.Inför framtiden önskas en ny utformning av FaR och avlastning i form av FaR-lotsarsom kan ta hand om patienter som får FaR. Slutsats: FaR behöver utvecklas för att blimer användarvänligt och det behövs i form av tid, personal och pengar för att fortsattaarbeta för folkhälsan.

Bakgrund: Livslängden i världen ökar kontinuerligt och även den äldre populationen. Covid-19 pandemin innebar stor påverkan på samhället och restriktioner, bland annat social isolering, infördes för att begränsa smittspridningen. Dessa restriktioner riktades främst mot riskgrupper vilket innebar begränsningar i deras livsstil. Teorin känslan av sammanhang kan användas inom vården för att belysa vikten av sammanhang hos äldre och hur det påverkar välbefinnandet.Syfte: Att belysa hur äldre personer i enskilt boende upplevde den sociala isoleringen under covid-19 pandemin. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt genomfördes med induktiv ansats. Totalt 10 kvalitetsgranskade artiklar analyserades enligt Fribergs fem steg.Resultat: Det framkom två övergripande kategorier ”påverkan av emotionellt mående” med underkategorierna ”rädsla att insjukna”, ”isolering”, ”ekonomiska oro” och ”tankar om framtiden” samt ”socialt nätverks betydelse” med underkategorierna ”förändring av platsen i samhället”, ”påverkan av sociala interaktioner”, ”teknologins betydelse” och ”inverkan på vården”.Slutsats: Deltagarna upplevde bristande sociala kontakter, ensamhet, stigmatisering, problematik med teknik och rädsla för att drabbas av sjukdom vilket lett till minskat välbefinnande. Det framkom också att äldre besitter hög personlig styrka för att hantera motgångar vilket bidragit till att de till och med kunnat ta med sig något gott från den social isoleringen., Background: Life expectancy and the elderly population in the world is increasing. The covid-19 pandemic had a major impact on society and restrictions, including social isolation, were established to limit the spread of infection. The theory sense of coherence can be used within the care of elderly to improve their wellbeing.Aim: To shed light on how community-dwelling older persons experienced the social isolation during the covid-19 pandemic.Method: A qualitative literature review with inductive approach was made. 10 articles were analyzed using Friberg's five steps.Results: Two overarching categories emerged: "impact of emotional well-being" with subcategories: "fear of become ill", "isolation", "financial worries" and "thoughts about the future" and "social networks importance" with subcategories: "change of place in society", "impact of social interactions”, “importance of technology” and “impact on care”.Conclusion: The participants experienced a lack of social contacts, loneliness, stigmatization, problems with technology and fear of illness which led to reduced well-being. It also emerged that the elderly possesses high personal strength to deal with setbacks, which contributed them to be able to take some benefits from the social isolation.

Fortlevnadsprincipen är en av de grundläggande principerna för upprättandet av en årsredovisning, vilket innebär att företaget förutsätts kunna fortsätta bedriva sin verksamhet under en överskådlig tid. Covid-19 pandemin skapade osäkra marknader, vilket ökade osäkerheten kring den fortsatta driften hos företag. Revisorn har en viktig roll på en osäker marknad för att säkerställa att den finansiella rapporteringen inte innehåller väsentliga fel. I början av revisionsprocessen råder det många orosmoment för revisorn, vilket gör att dessa behöver minskas för att revisorn ska kunna uppnå komfort i sin bedömning av fortlevnadsprincipen. Det blir därmed intressant att utforska om Covid-19 pandemin haft någon inverkan på hur revisorn uppnår komfort. Tidigare studier visar att Covid-19 pandemin hade en inverkan på revisorns arbete, vilket ledde till försämrade möjligheter till en korrekt bedömning av den fortsatta driften. Det finns ingen tidigare studie angående effekten av Covid-19 pandemin vid bedömning av fortlevnadsprincipen med hänseende till revisorns komfortabilitet, vilket är anledningen till studien. En ytterligare anledning till vår studie är att öka revisorernas och intressenternas förståelse för vad som har en inverkan på komfortabiliteten hos revisorer. Syftet med studien är att utforska huruvida effekten av Covid-19 pandemin haft en inverkan på hur revisorn uppnår komfortabilitet i sin bedömning av fortlevnadsprincipen. Studien utgår från komfortteorin och dess tre dimensioner, komfort som lättnad, komfort som tillstånd och komfort som förnyelse. De tre dimensionerna ställs sedan mot studiens empiri för att utforska huruvida effekten av Covid-19 pandemin haft en inverkan på hur komfort uppnås. Empirin har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer, med auktoriserade revisorer. Studiens slutsats är att effekten av Covid-19 pandemin inte haft någon inverkan på hur revisorn uppnår komfortabilitet vid bedömningen av fortlevnadsprincipen. Erfarenhet inom y, The going concern principle is one of the fundamental principles for establish the financial statements, which assumes that the company can continue its operations for the foreseeable future. The Covid-19 pandemic created uncertain markets, which increased the uncertainty surrounding the going concern principle of companies. Auditors’ play a crucial role in an uncertain market to ensure that the financial reporting does not contain material misstatements. At the beginning of the audit process there are many concerns for the auditor, which need to be minimized for the auditor to achieve comfort in their assessment of the going concern principle. Therefore it’s interesting to explore whether the Covid-19 pandemic has had any impact on how the auditor achieves comfort. Previous studies show that the Covid-19 pandemic had an impact on the auditors' work, leading to reduced opportunities for an accurate assessment of the going concern. There is no previous study regarding the effect of the Covid-19 pandemic on the assessment of the going concern principle in relation to the auditors' comfort, which is the reason for this study. An additional reason for our study is to enhance the understanding of auditors and stakeholders regarding the factors influencing auditors´comfort. The purpose of the study is to explore whether the effect of the Covid-19 pandemic has influenced how auditors achieve comfort in their assessment of the going concern principle. The study is based on the comfort theory and its three dimensions, comfort as relief, comfort as state, comfort as renewal. The three dimensions are then compared with the empirical data of the study to explore whether the effect of the Covid-19 pandemic has had an impact on how comfort is achieved. The empirical data has been collected through six semi-structured interviews, with certified auditors. The conclusion of the study is that the effect of the Covid-19 pandemic has not had any impact on how the auditor achieves comf

Det gränslösa arbetet, eller det flexibla arbetssättet, har blivit mer framträdande i och med den utveckling som sker i samhället i samband med digitaliseringen. Till följd av Covid-19 pandemin har fler och fler numera möjligheten att arbeta hemifrån och detta har medfört nya krav på arbetsmarknaden. Dessa krav omfattar bland annat förändringar i kommunikationen, förändrad styrning och därmed också ändrad kontroll samt större problem att balansera privat- och arbetslivet. Anställda måste anpassa sig i takt med att organisationer förändras vilket har lett till en rad konsekvenser för anställda och därför ämnar denna studie undersöka detta. Studiens syfte var att undersöka hur kontorsanställda upplever de nya kraven som tillämpas i och med de förändringar som skett under och efter Covid-19 pandemin. Tio kvalitativa intervjuer genomfördes med både chefer och medarbetare som respondenter för att undersöka hur anställdas kommunikation, styrning och kontroll samt privat- och arbetlivsförhållanden förändrats till följd av Covid-19 pandemin. Studiens resultat visar att anställda känner en förändring inom alla tre kategorier, dock på skilda sätt.

The Covid-19 pandemic was a transformative period for Sweden's upper secondary schools. During a period in social studies, teachers have not been allowed to talk about or reflect on these experiences. As future social studies teachers, we saw a need to investigate this issue. How a complex and vital subject like social studies, which is supposed to form democratic citizens, was affected by all the social changes that covid-19 contributed to in society. Therefore, we aimed to investigate how social studies teachers experienced the covid-19 pandemic, how their professional role, the relationship with the students, and the social studies subject was affected. We have used a qualitative methodological approach through a narrative interview method to interview social studies teachers at upper secondary schools in southern Sweden. The empirical work was analyzed using Pierre Bourdieu's capital- and field theory and Basil Bernstein's concepts of classification and framing. The study results show that social studies teachers' professional roles and relationships with students changed during the covid-19 pandemic. The teachers lost confidence, control and questioned their professional choice when the interaction between teachers and students deteriorated during distance learning. Consequently, the professional role changed, and the teachers have become more caring actors for the students. Social studies teaching was overcrowded and challenged by the social changes brought about by the covid-19 pandemic. The relevance of the social studies subject was strengthened and gained greater importance in a society in crisis. The school has returned to old habits as before the pandemic, and school organizations have yet to take advantage of the social studies teachers' experiences during the covid-19 pandemic.

Syftet med uppsatsen är att undersöka socialarbetares uppfattning om hur Covid-19 pandemin påverkat arbetssättet med våldsutsatta kvinnor. Vidare är syftet att undersöka hur pandemin, utifrån de professionellas uppfattning, har påverkat kvinnors levnadssituation samt möjlighet att söka hjälp och stöd under Covid-19 pandemin. Studien bygger på kvalitativ forskning genom fem semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts med socialarbetare från varierande arbetsplatser runt om i Sverige. Vi valde att använda oss av kvalitativ innehållsanalys för att analysera den insamlade datan. Det teoretiska ramverket bygger på det feministiska perspektivet samt begreppet handlingsutrymme. Resultatet av studien visade att isoleringen medfört nya arbetssätt i form av digitalisering som i sin tur har medfört både positiva och negativa konsekvenser för socialarbetare såväl som för de våldsutsatta kvinnorna. Digitaliseringen medförde brister i de yrkesverksammas handlingsutrymme avseende den mänskliga interaktionen i det dagliga arbetet. Vidare så uppfattade socialarbetare att våldets karaktär förändrades under Covid-19 samt att det blev svårare för kvinnor att söka stöd och hjälp till följd av isoleringen. Slutligen visade studien att isoleringen har påverkat våldsutsatta kvinnors levnadssituation till det sämre då de under pandemin hamnade i en mer sårbar situation och blev i större utsträckning kontrollerad av våldsutövaren. Även om vi inte kan generalisera resultatet till en större skala anser vi att det är av vikt för framtida forskning att belysa den problematik en pandemi kan orsaka för våldsutsatta kvinnor., The purpose of this paper is to investigate social workers' perceptions of how the Covid-19 pandemic has affected their work with women who have experienced violence. Furthermore, the aim is to examine how the pandemic, according to the professionals' perceptions, has impacted women's living situations and their ability to seek help and support during the Covid-19 pandemic. The study is based on qualitative research through five semi-structured interviews. The interviews have been conducted with social workers from various workplaces around Sweden. We chose to use qualitative content analysis to analyze the collected data. The theoretical framework is based on the feminist perspective and the concept of room for action. The results of the study showed that the isolation led to new ways of working in the form of digitization, which in turn led to both positive and negative consequences for social workers as well as for abused women. Digitization led to deficiencies in the professionals' room for action regarding human interaction in daily work. Furthermore, social workers perceived that the nature of violence changed during Covid-19 and that it became more difficult for women to seek support and help as a result of the isolation. Finally, the study showed that the isolation has affected the living situation of women exposed to violence for the worse as during the pandemic they ended up in a more vulnerable situation and were controlled to a greater extent by the perpetrator. Although we cannot generalize the results to a larger scale, we consider it important for future research to shed light on the problems a pandemic can cause for women exposed to violence.

The purpose of this study is to analyse friendship and the making of friendships. This will be done by analysing students at an upper secondaryschool in Sweden. Then in regards of the Covid-19 pandemic and how the restrictions that follows affected friendships. Qualitative interviews with four students are conducted with the aim to answer this study’s purpose. The research questions and the theory in this study is based on previous research of friendship and the research question is following: How have friendship relations been affected in relation to the Covid-19 pandemic? The aim of this analysis is to acquire a deeper understanding of the concept of friendship. The results in this study shows how the students defines friendship, how they did friendship before, under and at the end of Covid-19. The consequences can be seen in some cases where friendships ended and in other cases where the friendships grew stronger because of the pandemic. The main theories used are of relation theories and theories about friendships and time. Key words used in this study are; Friendship, The making of friendships, The Covid-19pandemic and Relations

The supply chain is the underlying process which enablescompanies and customers to exchange goods and services. Centralto a functional supply chain is its resilience against disruptions.Resilience in the supply chain is its capability to prevent, manageand recover from disruptions. The last couple of years has beencharacterized by events that have caused disturbances in the supplychain. This study is set to research how two Swedish companieshave managed three specific disruptions, the Covid-19 pandemic,the blocking of the Suez Canal and the ongoing war in Ukraine. Thepurpose of this paper is to contribute with knowledge and researchabout resilience in the supply chain and how companies can adaptin a volatile world with unpredictable events that may occur. Themethod used consists of semi-structured interviews with the casecompanies and collection of literature and previous research withinthe research area. The results from the study presents that thecompany operating in the retail industry main strategy is tomaintain a transparent communication to its suppliers as well ascustomers in order to maintain a high level of certainty in its supplychain. The company operating in the forest industry explained inthe interview that the company prioritizes a high level of self-sufficiency in raw materials, energy and transportation in order tomaintain a high level of certainty in the supply chain. The resultalso explains that cooperation between the three abilities, prevent,manage and recover from disruptions is the foundation tomaintaining a high level of certainty in the supply chain. The studycontributes with insights on how companies are affected by andmanage the ongoing situation in Ukraine, with the supply chain as astarting point., Försörjningskedjan är den bakomliggande processen som möjliggörför utbyte av varor och tjänster mellan företag och kunder. Centraltför en fungerande försörjningskedja är att den är resilient motstörningar. Resiliens i försörjningskedjan handlar om förmågan attförebygga, hantera och återhämta sig från störningar. De senasteåren har präglats av händelser som har orsakat störningar iförsörjningskedjan. Denna studie undersöker hur två svenskaföretag har hanterat tre specifika störningar, Covid-19 pandemin,stoppet i Suezkanalen samt det pågående kriget i Ukraina. Syftetmed detta arbete är att bidra till kunskapen och forskningen omresiliens i försörjningskedjor och hur företag kan anpassa sig till envolatil värld med oförutsägbara händelser som uppstår. Metodenutgörs av semistrukturerade intervjuer med fallföretagen ochinsamling av litteratur samt tidigare forskning inomforskningsområdet. Studiens resultat visar att företaget som verkarinom livsmedelsindustrin främst arbetar med att bibehållatransparent kommunikation till sina leverantörer och kunder för attupprätthålla en hög nivå av tillförlitlighet i sin försörjningskedja.Företaget som verkar i skogsindustrin anger i intervjun att företagetprioriterar en hög självförsörjningsgrad på råvaror, energi ochtransport för att upprätthålla en hög nivå av tillförlitlighet iförsörjningskedjan. Studiens resultat redogör dessutom attsamverkan mellan de tre förmågorna, förebygga, hantera ochåterhämta sig från störningar är grunden till att uppnå hög nivå avtillförlitlighet i försörjningskedjan. Studien bidrar bland annat medinsikter om hur företag påverkas och bemöter den rådandesituationen i Ukraina med försörjningskedjan som utgångspunkt.

Bakgrund och problem: Verksamhetsstyrningen i Region Kronoberg betraktas ske på rutin och med en tydlig struktur vilket är väsentliga principer i Malmi och Browns styrpaket. När en kris inträffar väcks det frågor om hur verksamhetsstyrningen ska gå till då den rutinmässiga processen sätts i obalans. Att studera Covid-19 och de förändringar som krisen har medfört i verksamhetsstyrningen är intressant eftersom det aldrig tidigare har inträffat en kris med dessa dramatiska egenskaper. Egenskaperna har ökat behovet av en effektiv verksamhetsstyrning. Styrpaketet som är en del av verksamhetsstyrningen har kritiserats av forskare som menar att för mycket fokus läggs på det finansiella perspektivet. Covid-19 har bevisat att om störst fokus riktas mot den finansiella biten kommer krishanteringen inte kunna vara tillräckligt effektiv. Därmed behöver paketet vara mer socialt fokuserat. Eftersom att endast styrpaketet inte är tillräcklig i krissituationer brukar ledningen under kriser även utveckla en krishanteringsmodell som också blir en del av verksamhetsstyrningen. Syfte: Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse för verksamhetsstyrningens roll i Region Kronoberg under Covid-19 och hur den har förändrats i en organisation som drabbas av en chockartad kris samt vilka lärdomar som krisen har gett upphov till. Metod: Studien som är en enfallsstudie har genomförts med medarbetare från högre och lägre positioner i Region Kronoberg. Uppsatsen har en kvalitativ forskningsdesign med semistrukturerade intervjuer. Insamlingen av det empiriska materialet beskrivs djupare i metodkapitlet. Utöver semistrukturerade intervjuer har även dokument används i syfte att komplettera intervjuerna. Slutsats: Studien visar på att styrpaket och krishantering, som är delar av verksamhetsstyrningen, har misslyckats i rollen som krishanterare under Covid-19. Den främsta anledningen till det är krisens långvarighet och modellernas brist på förm, Background and problem: Management Control in Region Kronoberg is characterized by routines and clear structures, which are crucial principles of Malmi and Brown's Management Control Systems as a package. However, when a crisis occurs, all the routines and structures of an organisation get disturbed. Thus, questions about how management control should be executed in a crisis arise. Studying Covid-19 and the changes it has brought in management control is fascinating since there has never before been a crisis with such dramatic characteristics. These exceptional characteristics have in turn increased the need for an effective Management Control. Management Control Systems as a package, which is a part of management control, has been criticised by some researchers who claim that too much focus is placed on the financial part of an organisation. Covid-19 pandemic has proven that managing a crisis by putting the major focus on the financial state of an organisation is insufficient. Management Control Systems as a package thus needs to be more socially oriented. Since Management Control Systems as a package only is not enough in managing a crisis situation, the management of an organisation usually develops a Crisis Management model, which also becomes a part of Management Control. Purpose: The study aims to generate a deeper understanding of the role of Management Control in Region Kronoberg during Covid-19 and how it has changed in an organisation which has been affected by a shock-like crisis as well as the lessons learned, which the crisis has given rise to. Method: The study is of type one-case and has been carried out with employees from both higher and lower positions at Region Kronoberg. The paper has a qualitative research design with semi-structured interviews. The collection of the empirical material is described in more depth in the method chapter. In addition to semi-structured interviews, documents have also been utilized in order to supplement the intervie

Insider trading occurs daily and previous studies show that trading might even increase during volatile times. The market becomes especially volatile and uncertain during an economic crisis, such as the Covid-19 pandemic. In addition to that, previous studies show that the information asymmetry between insiders and outsiders increases during economic crises, giving the insiders an information advantage. Due to that, we investigate whether insiders, specifically CEOs, can use their advantage to predict future profitability during the Covid-19 pandemic in comparison to a time prior. The data consists of insider transactions on the Swedish stock market during 2017 and 2020. To test our hypothesis we use multiple linear regressions to see if there are any connections between our variables. Our results indicate that there is a connection between the volume of insider transactions and whether the pandemic is ongoing or not. However, our results do not indicate that insiders' ability to predict future profitability increases during an economic crisis. Despite that, the results seemingly differ depending on the industry.

Covid-19 pandemin har medfört en ökad rotation på arbetsmarknaden, bland annat eftersom arbetsgivare inte anpassat sig till arbetstagares förändrade preferenser vad gäller balans, flexibilitet och välmående i arbete och privatliv. Detta kan anses särskilt problematiskt för kunskapsintensiva företag, där anställda utgör den huvudsakliga värdeskapande resursen. Därmed syftar denna studie till att undersöka hur managementkonsultbolag utformat sitt värdeerbjudande för att behålla anställda under pandemin. Det teoretiska ramverket utgörs av Herzbergs (1993) tvåfaktorteori samt Deci och Ryans (2001) självbestämmandeteori som förklarar vad som skapar motivation och arbetstrivsel på arbetsplatser. För att besvara studiens frågeställning har en kvalitativ ansats valts, där tre managementkonsultbolag som behöll en normal personalomsättning under pandemin undersökts. Det huvudsakliga dataunderlaget utgörs av semistrukturerade intervjuer, vilka har kompletterats med sekundärdata från respektive företag. Analysen visade att de studerade företagen utformat sina värdeerbjudanden på liknande sätt, och slutsatsen är att de har lagt stor tyngd i att främja medarbetarnas känsla av tillhörighet samt hälsa och välmående genom sina sammantagna värdeerbjudanden.

Covid-19 pandemin skapade många begränsningar i det fysiska mötet för företag i Sverige. Problematiken för de företag som inte kunde erbjuda sin produkt på samma sätt digitalt var det som skapade ett intresse att genomföra denna studie. Många företag fick göra ett skifte och fokusera mer på de digitala verktygen under den här tiden. Därför valde gruppen att fördjupa sig i hur företag på Instagram arbetar med sitt innehåll för att skapa engagemang. Frågorna som besvarades togs fram med syftet att skapa en uppfattning kring vilken av de tre framtagna inläggs kategorierna som skapar högst engagemang, rationella inlägg, interaktionella inlägg eller transaktionella inlägg. Samt hur innehållet på Instagram kan förändras beroende på om det fysiska mötet är begränsat eller ej.En kvalitativ fallstudie på Liseberg genomfördes i form av dokumentanalys på företagets Instagramkonto. Resultatet kopplades därefter samman med den tidigare forskningen inom engagemang, digital marknadsföring, sociala medier marknadsföringsstrategi och Social Exchange Theory. Studien är avgränsad till att endast mäta engagemang baserat på gilla-markeringar och kommentarer. Vikten av att ett företag behöver engagemang för att vara konkurrenskraftiga klarläggs samt relevans att företag finns på sociala medier. Resultatet visade att de transaktionella inläggen hade betydligt högst engagemang, men även att de interaktionella inläggen skapade högt engagemang. Förslagsvis borde företag under perioderna de har nedstängt fokusera just på dessa två kategorier som uppmanar till att skapa engagemang i form av gilla-markeringar och kommentarer. Studien visade också hur Liseberg anpassade mängden samt innehållet av deras inlägg under de olika perioderna för att hålla sig aktuella med vad besökarna efterfrågade. Studien är skriven på svenska., Covid-19 pandemic created a lot of limitations for companies when it came to the physical meeting. The problem that occurred when companies no longer were able to offer their product in reality created an interest in this study. Many companies had to make a shift and focus more on digital tools during this time. Therefore, this group chose to dive into how a company on Instagram works with their content to create engagement. The questions that were answered were developed with the aim of creating knowledge about which of the three developed post categories create the highest engagement, rational posts, interactional posts or transactional posts. As well as how the content on Instagram may change depending on whether the physical meeting is limited or not.A qualitative case study on the amusement park Liseberg was carried out in the form of document analysis on @Lisebergab Instagram. The result was then connected with the previous research on engagement, digital marketing, social media marketing strategy and the Social Exchange Theory. The study is limited to only measuring engagement based on likes and comments. The importance of companies needing engagement to be competitive is clarified, as well as the relevance of companies being on social media. The transactional posts received the highest engagement, but it was also shown that it is not financially sustainable to focus on this too much.The results showed that transactional posts had the highest engagement, but also that interactive posts created high engagement. It is suggested that companies during periods of shutdown should focus on these two categories that encourage engagement in the form of likes and comments. This study also showed how Liseberg adapted the amount and content of their posts during different periods to stay current with what visitors demanded from the company. Following will this paper be written in swedish.

Hur populära rollspel är har ökat kraftigt under en tid då digitaliseringen av rollspel är mycket vanligare än någonsin tidigare. Fler spelare upplever rollspel på ett sätt de inte var originellt utvecklade för. Detta digitala medium kan påverka deras upplevelse av rollspel kraftigt, och i sin tur ändra hur spelare upplever de sociala aspekterna av rollspel. Studiens mål är att undersöka vad för sorts påverkan digitalisering har på den sociala upplevelsen av att spela rollspel, på grund av att mer spelare påverkas av digitalisering än någonsin tidigare, vilket i sin tur påverkas av den generellt ökande populariteten av rollspel. Akademisk litteratur när det gäller spelupplevelser inom detta område är också väldigt få, så studien siktar på att motverka detta också. Frågeställningen som utvecklades från studiens problem var “Vad är deltagarnas erfarenheter och upplevelser av de sociala aspekterna av digitala rollspel?”. En kvalitativ fallstudie genomfördes med en litteraturundersökning angående generella tankar kring digitalisering och att spela online, tagna från onlineforum Detta följdes av semistrukturerade intervjuer med tio rollspelare, som sedan analyserades via en tematisk analys. Det första steget för att besvara frågeställningen var att ta reda på mer information kring vilka delar av onlinespel som ansågs vara mer viktiga av spelarna, vilket i sin tur innebär att intervjun kan bli bättre strukturerad för att samla in mer relevant information. Detta gjordes genom litteraturundersökningen. Genomföringen av intervjun var det andra steget, vilket siktade på att samla så mycket information som möjligt angående spelarnas tankar, känslor, upplevelser och liknande när det kom till digital rollspelning. Det tredje steget var att genomföra de tematiska analyserna på anteckningar om intervjuerna, och tre teman skapades: Det Praktiska med att Spela Online, Rollspelning och Spelvärlden. De följande slutsatserna kunde dras från studien: Digital rollspelning har mycket att, The popularity of roleplaying games has dramatically increased during a time when digitalisation of the medium is more common than ever before. More and more players are experiencing roleplaying games in a way that they were not originally designed for. This digital medium could affect their experience of the game significantly, and impact how players experience the social aspects of roleplaying games. This study aims to research what form of impact digitalisation has on the social experience of roleplaying games, due to more and more players being affected by digitalisation than ever before, thanks to the overall growing popularity of the hobby. Academic literature on experiences of play within this field is also sparse, so the study aims to expand that as well. The research question developed from this study’s problem was “What were the participant's experiences of the social aspects of digital roleplaying games”. A qualitative case study was conducted through a literature overview regarding general thoughts about digitalisation and online play, taken from online forum posts. This was followed by a semistructured interview with 10 Tabletop Roleplaying-Game (TTRPG) players, which was later analysed via thematic analysis. The first step to answer the research question was to find out more information about what aspects regarding online play people regarded to be more important and significant, in order to better structure the interview to obtain more relevant information. This was done via the literature overview. Conducting an interview was the second step, which aimed to collect as much information about the players' thoughts, feelings, and experiences surrounding digital roleplaying. The third and final step was conducting a thematic analysis of the interview notes, in which three main themes were created: The Convenience of Playing Online, The Role-Playing experience, and the Game World. The following conclusions were drawn from the study: Digital roleplaying ha

The present study seeks to examine musical interaction in online education. Although the study focuses on how teachers have adapted their teaching methods to the new circumstances dictated by the still-ongoing covid-19 pandemic, the ambition has also been to investigate how a beneficial music education online could be conducted in order to promote a global teaching environment with sustainable travelling habits. The research has been driven by a curiosity about how the human mind experiences time and uses tools in order to create meaning and social networks. Thus, the research questions are aimed at investigating the term ‘musical interaction’ and how it has been affected by online education. Since the study focuses on the teachers’ point of view, another important topic is how the teachers have transformed their methods when teaching online. As social connections are of importance for all kinds of interaction, and technology plays a major part in creating the basis for online education, social constructionist theories that combine these areas, such as actor-network theory, mediation and reification, have been chosen as a framework for the analysis of the empirical material. The core of the empirical data consists of six interviews with teachers from different schools that have shifted to online education. The results show that four themes stand out when describing what affects the decisions connected to musical interaction in online education have in this special context. The first theme is the pandemic, which by its unpredictability ruins all forms of continuity. The second is the network, which sets the premises for what is feasible when interacting online. Third is online teaching, which requires extensive planning and calls for a more passive attitude when conducting lessons. The final theme is the view of what musical interaction ought to be compared to what a broader definition is suggesting. The final discussion considers new ways of looking at musical inter, Ambitionen med föreliggande studie är att undersöka musikaliskt samspel i musikundervisning online. Även om studien fokuserar på hur lärare har anpassat sin metodik under den pågående Covid-19-epidemin, har ambitionen även varit att undersöka hur framtida onlineundervisning i musik skulle kunna genomföras i en globaliserad värld där hållbart resande blivit en förutsättning för att motverka ytterligare klimatförändringar. Forskningen har drivits av en nyfikenhet för hur människan upplever olika aspekter av fenomenet tid och av hur hon använder redskap för att skapa mening och sociala nätverk. Forskningsfrågorna utgår således från vad musikaliskt sampel kan vara och hur detta samspel påverkats av musikundervisning online. I alla former av samspel är social interaktion och teknik som underlättar interaktionen utav yttersta vikt. Av denna anledning har den teoretiska grunden i studien varit socialkonstruktionism med dragning åt teorier som ger föremål och artefakter handlingsutrymme (agens) på ett sätt som vanligtvis endast föräras människor. Några konkreta teorier som används är: aktör-nätverksteori, mediering och reifikation. Det empiriska materialet består av sex djupgående intervjuer med lärare från olika skolformer, vilka alla i någon form bedrivit verksamheten på distans. I resultatdelen redovisas den påverkan som onlineundervisningen haft på det musikaliska samspelet och den metodik som lärarna bedrivit. Fyra teman introduceras för att på så sätt lyfta fram nya perspektiv i det empiriska materialet. Pandemin, som med sin oberäknelighet har gjort det svårt att få en kontinuitet i undervisningen. Nätverket, som sätter upp premisserna för vad som är genomförbart i onlineundervisning. Onlineundervisning, vilken kräver noggrann planering och ett förändrat och ofta mer passivt förhållningssätt när undervisningen bedrivs. Slutligen undersöks vad som ryms i begreppet musikaliskt samspel och vad en vidgning av detta begrepp skulle kunna innebära. Den avslutande diskussion

Since the Covid-19 pandemic, teleworking has gone from an unusual working form to standard practice in everyday life. Continuous studies have shown that there are a lot of advantages related to productivity from teleworking. Needless to say, productivity is a complex concept and hard to measure, especially in a service company. Therefore, the purpose of this essay is to research this further, how teleworking under the Covid-19 pandemic has affected productivity. To gather empiric data a company was chosen, they gave us their statistics measurement of their productivity, in their customer service department. This was referred to as the actual productivity. Another way to gather empiric data was interviews with the employees on how they felt teleworking affected their productivity, referred to as the experienced productivity. There were eight interviews and they were semi-structured, an interview guide was used, it was based on the theoretic framework. The study also aims to gather information about which work environment factors are most important to promote productivity, which was also studied in the interviews. This study produces information about the different work environment factors of what promote productivity, both in a general sense and from teleworking. A factor that was both recurring in our study and the ones before us was that the lack of social interaction, this was seen as a negative factor of working from home. A positive factor from working from home was the silence and the calm, this made it easier to focus. One thing all the respondents had in common was that a combination of working from home and in the office would be the optimal solution. When it came to actual and experienced productivity, there were some differences. The employees thought that their productivity was greater from teleworking, though the actual productivity showed barely any difference. There could not be an exact reason for this incidence, one theory was that the employees hav

Syftet med denna sociologiska undersökning var att studera hur introverta individer har upplevt sin tillvaro innan och under Covid-19 pandemin i relation till en norm om extraversion. Studien har fokuserat på följande frågeställningar: Hur upplever introverta individer normen om extraversion? Hur upplever introverta individer att deras tillvaro har förändrats av Covid-19 pandemins utveckling? Hur upplever introverta individer att normen om extraversion har förändrats av Covid-19 pandemin? Ambitionen var att belysa problematiken med en extravert samhällsnorm vilket har genomförts utefter en hermeneutisk vetenskapsteoretisk ansats. Empiriinsamlingen baserades på åtta semi-strukturerade intervjuer med individer som identifierade sig som introverta. Studiens teoretiska ramverk bestod av Erving Goffmans (2014) dramaturgiska teori och Thomas J. Scheffs (1990) teori om sociala band vilka låg till grund för analysen av empirin. Resultaten av studien påvisade att en norm om extraversion finns och påverkar introverta individers tillvaro negativt. Vidare kom studien fram till att introverta individer haft en övergripande positiv tillvaro under Covid-19 pandemin. Avslutningsvis visade studien på att normen om extraversion kvarstod efter det att Covid-19 pandemins restriktioner släppt. Detta innebar att en slutsats kunde dras om att normer har en stark inverkan på vårt samhälle och att förändring av dessa kan ta tid., The aim of this study in sociology was to examine how introverted individuals have experienced their being before and during the Covid-19 pandemic in relation to a norm of extraversion. The study focused on the following questions: How do introverted individuals experience the norm of extraversion? How do introverted individuals experience that their being have been changed during the Covid-19 pandemic? How do introverted individuals experience that the norm of extraversion have changed due to the Covid-19 pandemic? The ambition was to illuminate the issue of an extraverted social norm, which have been done through a hermeneutic theoretical approach. The empirical collection are based on eight semi-structured interviews of individuals who identify themselves as introverts. The theoretical framework includes Erving Goffman´s (2014) dramaturgical theory and Thomas J. Scheff´s (1990) theory of social bonds. The result indicated that a norm of extraversion exists and affects introverted individuals negatively. The study also shows that introverted individuals had an overall positive being during the Covid-19 pandemic. Finally, a conclusion was made that norms have a strong impact on our society and that changing them takes time, which refers to the experience that the extraverted norm remains after the Covid-19 pandemic restrictions have been lifted.

Barnhälsovårdssjuksköterskornas uppgift är att arbeta för att främja barns hälsa och utveckling. De ska identifiera och initiera lämpliga åtgärder vid problem i barns hälsa och utveckling. I deras uppdrag ingår även att vara ett stöd för barnet och föräldrarna. När Covid-19 pandemin spreds påverkades hela världens befolkning och även hälso- och sjukvården berördes av den uppkomna situationen. Syftet med studien var att beskriva barnhälsovårdssjuksköterskornas erfarenheter av att ge barn och deras föräldrar stöd under Covid-19 pandemin. En kvalitativ metod med en fenomenologisks ansats användes. Öppna intervjuer tillämpades för att besvara studiens syfte. Vid analysen av intervjuerna användes en kvalitativ beskrivande innebördsanalys. Resultatet visade att essensen av fenomenet som undersöktes var att förmågan att bibehålla stödet gav nöjdhet. Essensen av fenomenet byggs upp av två innebördsteman, Betydelsen av att vara flexibla och Möta ett behov av ökat stöd. Slutsatsen är att det är nödvändigt att vara flexibel vid en pandemi och att stöd behöver utökas och kunna ges i olika former till barn och föräldrar., The task for specialist nurses in health care service for children is to promote children´s health and development. They must identify and initiate appropriate interventions when there is problem in children's health and development. Their mission also includes being a support for the child and the parents. When Covid-19 pandemic spreads, the entire world's population was effected and health care was also effected of the upcoming situation. The purpose of the study was to describe the child health care nurse's experiences of providing support to children and their parents during the Covid-19 pandemic. A qualitative method with a phenomenological approach was used. Open interviews were applied to preserve the purpose of the study. In the analysis of the interviews, a qualitative descriptive meaning analysis was used. The results showed that the essence of the phenomenon of study was that the ability to maintain support provided satisfaction. The essence of the phenomenon is built up by two main themes, The importance of being flexible and Meeting a need for increased support. The conclusion is that it is necessary to be flexible in the event of a pandemic and that support needs to be expanded and given in various forms to children and parents.

Covid-19 pandemin har haft en enorm påverkan på världen. Speciellt drabbad blev restauranger som har varit tvungna att anpassa sig till regeringens och Folkhälsomyndighetens rekommendationer och restriktioner som förändrades flertalet gånger under krisens gång. De statliga uppmaningarna till allmänheten att undvika folktäta miljöer har resulterat till färre besökare hos restauranger. Studien har tillämpat en kvalitativ metod med en abduktiv forskningsansats. Insamling av det empiriska materialet har skett genom tre kvalitativa intervjuer från respondenter som har gedigen erfarenhet inom restaurangbranschen. Studien har undersökt vilken roll Covid-19 pandemin har haft på restaurangernas kommunikationsstrategier samt vilka typer av krishanteringsåtgärder restaurangerna använt sig av för att hantera förändringarna som Covid-19 pandemin medfört. Helhetsbilden från analysen visade att företagen drabbades mycket hårt av krisen men lyckades ändå hålla sin verksamhet levande genom att tänka innovativt och hitta kreativa lösningar. Företagen har inte kunnat använda sig av någon tydlig planering i deras strategiarbete under Covid-19 då situationen ständigt har förändrats och de har konstant behövt anpassa sig efter de rådande omständigheter som har varit. Strategiarbetet har i stället fokuserat på kreativt entreprenörskap, kortsiktig planering samt nytänkande. Avslutningsvis är grunden för ett fungerande strategiarbete under pandemin utifrån företagen i studien att möta en ofrivillig förändring med nytänkande och snabbt beslutsfattande.

The progress of the pandemic has affected many people in the outside world and digitalization has therefore reached new levels. Previous research and reports have shown that teachers in mathematics rarely use digital learning resources when teaching in the classroom. With the help of a questionnaire study, the use and knowledge of digital learning resources for primary and middle school teachers and whether the pandemic has had any impact on this is investigated. The analysis of the results will take place in the TPACK in situ framework. This shows that teachers´ use of digital learning resources have increased in connection with the Covid- 19 pandemic. The teachers´ digital competence has to a large extent been developed when the pandemic set new demands and challenges. The study suggests that the effects of the pandemic have led to higher collegial collaboration in the search for and use of digital learning resources., Pandemins framfart har påverkat många i omvärlden och digitaliseringen har nått nya nivåer. Tidigare forskning och rapporter har visat på att lärare i matematikundervisningen sällan använder digitala lärresurser. Med hjälp av en enkätstudie undersöks låg- och mellanstadielärares användning och kunskap kring digitala lärresurser samt om pandemin har haft någon påverkan på detta. Analysen av resultatet kommer ske med hjälp av ramverket TPACK in situ. Detta visar att lärares användning av digitala lärresurser har ökat i samband med Covid-19 pandemin. Lärarnas digitala kompetens har i hög utsträckning utvecklats när pandemin ställt nya krav och utmaningar. Studien antyder att pandemins effekter har givit ett högre kollegialt samarbete vid sökande och användande av digitala lärresurser.

I samband med covid-19 pandemin har Folkhälsomyndigheten infört allmänna råd och rekommendationer om social distansering och distansarbete. Revisionsbranschen har därmed ställt om till en mer varierad arbetsplats där arbetstagarna har utfört sitt arbete helt eller delvis hemifrån och mycket tyder på att denna typ av hybrida arbetsmiljö kommer att fortsätta även efter covid-19 pandemin. Det är vanligt förekommande att revisorsassistenterna till stor del arbetar ute hos sina kunder och tidigare forskning har påvisat att en hög grad av arbetsrelaterad stress är vanligt förekommande inom revisionsbranschen. Med tanke på social distansering och distansarbete har revisionsbranschen därmed behövt hitta andra vägar för att utföra sina arbetsuppgifter, vilket i sin tur kan ha påverkat revisorsassistenternas upplevda arbetsrelaterade stress. Syftet med studien är att beskriva hur revisorsassistenternas arbetssätt har förändrats till följd av en ökad grad av distansarbete samt hur detta har påverkat den upplevda arbetsrelaterade stressen. Studien ämnar dessutom till att skapa förståelse för varför revisorsassistenter upplever arbetsrelaterad stress till följd av ett förändrat arbetssätt. För att uppfylla studiens syfte har en kvalitativ metod använts där tio semistrukturerade intervjuer har genomförts. Respondenterna bestod av revisorsassistenter som är verksamma i Norrbotten och som jobbar på någon de fem största revisionsbyråerna i Sverige. Materialet som inhämtades vid intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av krav-kontroll-stödmodellen för att undersöka stresspåverkan närmare. För att skapa ytterligare förståelse kring vilka stressfaktorer som är framträdande har respondenterna valts ut utifrån två olika grupper för att se om det finns några eventuella skillnader. Den ena gruppen består av revisorsassistenter som har varit verksamma både innan och under covid-19 pandemin medan den andra gruppen består av revisorsassistenter som har blivit anställda under covid-19 pa, Due to the covid-19 pandemic the Swedish public health agency has introduced general advice and recommendations regarding social distancing and teleworking. The auditing industry has thus switched to a more varied workplace where the employees have performed their work wholly or partly from home and there are a lot that indicates that this type of hybrid work environment will continue even after the covid-19 pandemic. It is common for auditor assistants to perform their work at their clients and previous research has shown that a high degree of work-related stress is common in the auditing industry. With regards to social distancing and teleworking, the auditing industry has thus had to find other ways to perform their tasks, which in turn may have affected the auditors’ perceived work-related stress. The purpose of the study is to describe how the auditing assistants' working methods have changed as a result of an increased degree of telework and how this has affected the perceived work-related stress. The study also aims to create an understanding of why auditing assistants experience work-related stress as a result of a changed way of working. To fulfill the purpose of the study a qualitative method has been used where ten semi-structured interviews have been conducted. The respondents consisted of auditing assistants who are active in Norrbotten and work at one of the five largest auditing firms in Sweden. The material obtained during the interviews was then analyzed using the demand-control-support model to examine the stress impact in more detail. To create a further understanding of which stress factors are prominent, the respondents have been selected based on two different groups to see if there are any differences. One group consists of auditor assistants who have been employed both before and during the covid-19 pandemic whilst the other group consists of auditor assistans who were employed during the covid-19 pandemic. The conclusion of the study is that

Syftet med studien var att undersöka hur arbetstagare som under covid-19 pandemintvingades arbeta på distans upplevde förändringar i balansen mellan arbetsliv och privatliv isamband med återgången till arbetsplatsen. För att besvara studiens syfte användes enkvalitativ metod. Datamaterialet bestod av åtta semistrukturerade intervjuer och utfördes medarbetstagare som genomgått en omställning från distansarbete under covid-19 pandemin tillatt återgå till arbetsplatsen. En induktiv tematisk analys användes för att analyseradatamaterialet, utifrån analysen definierades tre huvudteman: förändringar igränsdragningen, förändringar i den sociala interaktionen och förändringar i flexibiliteten.Resultatet visade att återgången till arbetsplatsen upplevdes förbättra gränsdragningen mellanarbetslivet och privatlivet och den sociala interaktionen med kollegor. Upplevelsen avförändrad flexibilitet varierade beroende på omständigheterna i arbetslivet och privatlivet,huvudsakligen mer begränsad men samtidigt gynnsam. De upplevda förändringarna isamband med återgången till arbetsplatsen har inneburit förändringar i balansen mellanarbetsliv och privatliv

Syftet med studien var att undersöka äldres upplevelser av deltagande i promenadgrupp innan och under covid-19 pandemin och om deras fysiska aktivitet hade påverkats, då gruppaktiviteter kan bidra till en positiv hälsoinsats för hälsosamt åldrande. Metoden för denna studie var en kvalitativ ansats som tillämpades för att få en fördjupad förståelse för undersökningen och deltagarnas upplevelser. Ett strategiskt urval tillämpades för att få ett så innehållsrikt material som möjligt för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Datainsamlingen genomfördes genom semi-strukturerade intervjuer till fyra informanter från en privat promenadgrupp och för att analysera data användes en manifest klassisk innehållsanalys. Resultatet visade att den privata gruppen anpassade promenaderna och sociala aktiviteterna utefter restriktionerna och de äldre upplevde ett välbefinnande under covid-19 pandemin. Det visade också att de fysiska aktiviteterna medförde att promenadgruppen kände sig stark både psykiskt och fysiskt. Promenadgruppen via PRO upphörde under covid-19. Slutsatsen visar att den privata promenadgruppen har kunnat fortsätta med sina fysiska aktiviteter och att de inte har påverkats av covid-19 pandemin. De upplever att gruppaktiviteterna bidragit till social gemenskap och välbefinnande.

Uppsatsarbetet syftade till att undersöka hur konsumenters handelsbeteenden förändrats till följd av Covid-19 pandemin samt ta reda på vilka konsekvenser detta medför i svenska stadskärnor. Studien tar avstamp i e-handelns expansion före och under pandemin och har sin utgångspunkt i Värmlands län. Studiens frågeställningar lyder: Hur har konsumenters handelsbeteenden, med fokus på e-handeln, förändrats under Covid-19 pandemin? Vilka konsekvenser medför förändringarna på svenska stadskärnors innehåll och utbud? Studien har undersökt vad tidigare forskning redovisat när det gäller förändrade handelsbeteenden. Metoden som använts är en kvalitativ intervjustudie, för att få svar på studiens syfte och frågeställningar. Intervjuerna genomfördes med både privatpersoner och personer med yrkeskompetens inom stadsutveckling och näringslivsutveckling. Resultatet från intervjuerna visade på att många konsumenter under pandemin kände oro över att handla i fysisk butik och därmed valde att i större utsträckning handla sina nödvändigheter på nätet. En annan orsak till att respondenterna valde e-handel var på grund av flexibiliteten och bekvämligheten med att få varorna hemlevererade. Samtliga respondenter förutspådde att många av de fysiska butikerna i stadskärnan förmodligen kommer att konkurreras ut på grund av e-handelns expansion. Därmed kommer restauranger, kaféer och barer ta större plats i stadskärnan i framtiden. Dessutom framkom även att det troligtvis kommer bli ett ökat fokus på social samvaro i stadskärnan. Slutsatsen som kan dras från studien var att fler konsumenter övergick till att handla mer via e-handeln före och under pandemin. Konsekvenserna för svenska stadskärnor kommer troligtvis av den anledningen bli att de fysiska butikerna tvingas stänga ned i framtiden., The purpose of this study is to investigate how consumers´ shopping habits have changed as a result of the Covid-19 pandemic as well as to investigate the consequences this has had on Swedish city centers. The basis in this study is the expansion of e-commerce before and during the pandemic and are focusing on Värmlands county. The study's research questions are: How has consumers´ shopping habits, with focus on e-commerce, changed during the Covid-19 pandemic? What consequences have the changes resulted in as regards the business mix as well as the range of products and services in Swedish city centers? The study has investigated what previous research has said about changes in shopping habits. The method used to answer the purpose of the study and its research questions was a qualitative interview method. The interviews were conducted with both private individuals and persons with qualifications and experience in urban and business development. The results from the interviews indicated that consumers were concerned about shopping in physical stores during the pandemic and therefore chose in a larger degree to shop their necessities online. The respondents also chose to shop online because of the flexibility and comfort with home delivery. All the respondents predicted that the physical stores in the city center would probably go out of business because of the expansion of e-commerce. Therefore restaurants, cafés and bars would take more place in the future city center. Furthermore, there would probably be an increased focus on social interaction in the city center. The conclusion of the study was that more consumers started to shop more by e-commerce before and during the pandemic. The consequences for the Swedish city centers would probably therefore be that the physical stores are forced to close in the future.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare upplevt och arbetat med samverkan med vårdnadshavare under Covid-19 pandemin. Därmed undersöktes hur förskollärare har förändrat de olika samverkansformerna med vårdnadshavare. Studien lyfter hur förskollärarna praktiskt förändrade arbetssätten, hur de kommunicerat med vårdnadshavare trots de restriktioner som var under pandemin samt hur allt det här har påverkat relationerna mellan vårdnadshavare och förskollärare. Samverkan med hemmet har en stor betydelse för både barnet, förskolan och vårdnadshavare eftersom det gynnar det enskilda barnets utveckling, lärande och välbefinnande. En kontinuerlig kommunikation och samverkan med vårdnadshavare är även viktigt för att vårdnadshavare ska känna en trygghet till förskolan. Studien genomfördes genom intervjuer med förskollärare för att ta reda på deras upplevelse av samverkan under pandemin. Den insamlade datan analyserades induktivt och kategoriserades utifrån samverkan, kommunikation och relationer. I resultatet framgick det att samverkansformerna har förändrats och utvecklats. En del arbetssätt har varit gynnsamma medan andra har visat sig hindra de olika processer som önskas ske och därmed har även relationsskapandet påverkats mellan förskolan och hemmet. Pandemin har bidragit till att personalen fått tänka om och utveckla hur samverkan med vårdnadshavare ska genomföras.

Covid-19 pandemin har kommit att göra en global påverkan och risken för mäns våld mot kvinnor i nära relationer har således ökat. Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnojourers arbete och insatser, samt deras samverkan med socialtjänsten, har kommit att påverkas och förändras av covid-19 pandemin och om nya insatser har implementeras. Studien utgår från kvalitativ ansats där åtta kvinnojourer, placerade i Skåne, blivit intervjuade. Tillsammans med den insamlade empirin och studiens teoretiska val, samt en tematisk analysmetod, ämnar jag att uppmärksamma kvinnojourernas berättelser om pandemins påverkan. Följaktligen ämnar jag att belysa deras tillvägagångssätt för upprätthålla och förändra sitt arbete för att nå sitt mål och fortsätta hjälpa våldsutsatta kvinnor och således förebygga mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Resultaten påvisar att det blivit svårare för kvinnojourerna att utföra sitt arbete och sina insatser på grund av rädslan pandemin medfört, samtidigt som de observerar en ökning gällande antalet våldsutsatta kvinnor som kontaktar dem. Kvinnojourerna beslutar sig för att förändra och utöka sina tidigare insatser, men även implementera nya, som de tillsammans med sitt nya tankesätt sedan väljer att kvarhålla när samhället börjar öppna upp igen. Kvinnojourernas samverkan med socialtjänsten påverkas och förändras då de inte längre kan samtala och besöka varandra som de tidigare gjort. Utöver problematiken kring deras samtal med socialtjänsten så observeras även att färre kvinnor placeras av socialtjänsten i kvinnojourernas skyddade boenden. Denna uppsats belyser vikten i kvinnojourernas arbete kring förebyggandet av mäns våld mot kvinnor i nära relationer och hur väsentligt det är att besitta kunskap om krishantering när osäkra tider, som covid-19 pandemi, uppstår., The Covid-19 pandemic has made a global impact and the risk of domestic violence against women has thus increased. The purpose of this study is to examine whether the work and actions of women’s shelters, as well as their cooperation with the social services, has been affected or changed by the covid-19 pandemic and if new actions have been implemented. The study is based on a qualitative approach where eight women’s shelters, located in Skåne, have been interviewed. Together with the collected empirical data and the study’s theoretical choices, as well as a thematic analysis method, I aim to illuminate the women shelter’s stories concerning the pandemic’s impact. Furthermore, I intend to illumine their course of action to maintaining and changning their work to achieve their goal and continue to help abused women and thus prevent men's violence against women in close relationships. The results demonstrate that it has become more difficult for women's shelters to carry out their work and actions due to the fear caused by the pandemic, while at the same time observing an increase regarding the number of women exposed to violence who contact them. The women's shelters decide to change and expand their previous actions, but also to implement new ones, which they, together with their new way of thinking, then choose to retain when society begins to reopen. The women's shelters' cooperation with the social services is affected and changed as they can no longer talk and visit each other as they previously did. In addition to the problems concerning their communication with the social services, it is also observed that fewer women are placed by the social services in the women's sheltered housing. This essay enlightens the importance of women shelter's work in regards to the prevention of men's violence against women in close relationships and how essential it is to possess knowledge about crisis management when uncertain times, such as the covid-19 pandemic, arise.

Bakgrund: Under Covid-19 pandemin infördes restriktioner för att skydda äldre från att insjukna. Restriktionerna innebar en påtvingad isolering av en population som redan innan pandemin ansågs vara överrepresenterad gällande ensamhet och isolering. Ensamhet leder till ökad risk för såväl fysisk- som psykisk ohälsa som i vissa fall kan leda till förtidig död. Det är oklart om huruvida äldre har upplevt ensamhet och isolering under Covid-19. För att förebygga samt behandla ohälsa relaterat till ensamhet och isolering, behöver sjuksköterskan ha kunskap inom området och genom ett personcentrerat förhållningssätt kan ensamhet identifieras. Syfte: Beskriva förekomst av ensamhet och isolering hos personer över 60 år under Covid-19 pandemin. Metod: En kvantitativ metod genomfördes som en deskriptiv tvärsnittsstudie baserat på ett urval från The Swedish National Study on Aging and Care – Blekinge. Resultat: Ensamhet och isolering visade sig inte vara ett problem för deltagarna. Kvinnor rapporterade i högre utsträckning sin hälsa som någorlunda till dålig jämfört med män, vilket även personer i ålderskategorin ≥80 år hade högre benägenhet att göra. Kvinnor samt ålderskategorin ≥80 kände sig ensamma och isolerade i högre utsträckning än övriga kategorier. Signifikant skillnad mellan könen och mellan de olika ålderskategorierna påvisades i självuppskattad hälsa. Slutsats: Ensamhet och isolering har inte påvisats vara ett problem i stor utsträckning för äldre under Covid-19 pandemin. Varvid sjuksköterskan ej kan förutsätta att äldre upplevt ensamhet och isolering till följd av Covid-19 pandemins restriktioner.

Bakgrund: Kommunal hemsjukvård innebär att enskilda personer får hjälp med hälso- ochsjukvård i hemmet av legitimerad personal eller genom delegering. Specialistsjuksköterskanmöter patienter genom sjukdomsförebyggande, sjukvårdande eller hälsofrämjande åtgärder.Våren 2020 drabbade Covid-19 pandemin världen och restriktioner med begränsning avfysiska och sociala kontakter infördes för att minska smittspridning. För att öka kunskap omhur specialistsjuksköterskor kan stödja hemsjukvårdspatienter är det av vikt att inhämtaerfarenheter från hemsjukvård i samband med Covid-19 pandemin.Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter från hemsjukvård i samband medCovid-19 pandemin.Metod: Studien utgår från en kvalitativ explorativ design med induktiv ansats. Åttainformanter har intervjuats enskilt. Data har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Initialt saknades kunskap om smitta och sjukdom, oro och osäkerhet fanns över attbli smittad eller smitta varandra. Restriktioner om att hålla avstånd till varandra och stannahemma vid förkylningssymtom medförde omställning av verksamhet. Anpassningar avpatientvård krävdes inte bara för att det saknades behandlingsriktlinjer utan även för attminimera risk för smitta. Många patienter saknade social kontakt med anhöriga och deupplevdes mer nedstämda. Framgångsfaktorer för hantering av pandemin härleds till ökadsamverkan mellan vårdgivare, ökad kontinuitet av specialistsjuksköterskor hos patienter medbehov av specialistkompetens samt följsamhet till hygienrutiner.Slutsats: Specialistsjuksköterskors erfarenheter under Covid-19 pandemin kan bidra till ökadkunskap och ökad medvetenhet om vikten av beredskap för framtida utmaningar. Utvecklingav nya arbetssätt är betydelsefullt för att bibehålla ett personcentrerat förhållningssätt, främjahälsa och minska psykisk ohälsa inom hemsjukvård.

Sverige har under Covid-19 pandemin upplevt stora prisökning på bostadsrätter. Detta har skett till följd av förändring i vårt boende, då många har arbetat hemifrån och haft sina sociala liv förändrat av restriktionerna. därmed har folk spenderat mer tid hemma och samtidigt haft mer av sin budget att spendera på boende. Samt så har under denna period amorteringskravet slopats medans reporäntan varit vid noll. Under dessa omständigheter har de faktorer som bestämmer värdet på våra bostäder förändrats. Denna studie menar att besvara dessa frågan om hur faktorerna för bostadspris har förändrats under pandemin, och vad det kan leda till i framtiden. Detta ska ske genom att intervjua mäklare om vad det har observerat och tror kommer hända framöver. I studien har intervjuerna analyserats och jämförts. Det kommer fram mixade åsikter och anmärkningar från mäklare. Efter att filtrerat bort det som kan vara lokala fenomen kan den troliga slutsatsen och prognosen för framtiden presenteras. Arbetet kommer fram till att vi troligen kommer bevitta en avsäljning av bostadsrätter köpta under pandemin, då det var köpta med skenet av stora budgetar och låga avbetalningar. Dock kommer antagligen efterfrågan av större bostäder utanför Stockholms innerstad fortsätta att vara aktuellt för barnfamiljer. Då detta har varit mycket positivt i koppling till arbete på distans, som antagligen kommer fortsätta i större utsträckning i mixad form. Detta kan leda till bredare nyproduktion av större bostadsrätter i småstäder runt om Stockholms län. Samt kan även designen på lägenheterna komma att förändras då det blivit mer attraktivt med arbetsrum., Sweden have during the Covid-19 pandemic experienced large increases in condominium prices. This has happened as a result of the change in our housing, as many have worked from home and had their social lives changed by the restrictions. Thus people have spent more time at home and at the same time had more of their budget to spend on living arrangements. During this period, the amortization requirement has been temporarily abolished while the repo rate has been around zero. During these circumstances, the factors that determine the value of our properties have changed. This study aims to answer the questions about how the factors of housing prices have changed during the pandemic, and what it may lead to in the future. This will be done by interviewing brokers about what they have observed and believe will happen in the future. In the study, the interviews were analyzed and compared. There are mixed opinions and remarks. After filtering out what may be local phenomena, a probable conclusion and forecast for the future can be presented. The work comes to the conclusion that we will probably witness a sale of condominiums bought during the pandemic, as it was bought with the temporarily larger budgets and low installments. However, the demand for larger homes outside Stockholm's inner city will probably continue to be relevant for families with children. As this has been very positive in connection with distance work, which will probably continue to a greater extent in mixed form. This can lead to broader new production of larger condominiums in small towns around Stockholm County. And the design of the apartments may also change as it becomes more attractive for workrooms.

Syftet med studien är att undersöka hur arbetstagare upplevt distansarbetet under pandemiåren. Vi kommer fokusera på hur frihetsgraderna såg ut, hur gränsdragningen var mellan arbetsliv och övrigt liv det vill säga work life balance, hur välmåendet varit och om det haft tillräckligt med egenkontroll. Tidigare studier har visat då distansarbetet ökat har det dagliga sociala nätverket även minskat. Detta visar sig vara en av de bidragande faktorerna som påverkat de anställdas psykiska hälsa. På arbetsplatsen är det arbetsgivarens ansvar att se till att medarbetarna mår bra och känner sig trygga. Vi vill ge läsaren en ökad förståelse om hur distansarbetet påverkar medarbetarens livspussel. Hur balansen påverkas mellan den otydliga gränsdragningen mellan sfären arbetsliv och övrigt liv. Vi vill även ge läsaren mer kännedom om medarbetarens upplevelse gällande användningen av strategier för att kunna särskilja arbetsliv och det övriga livet. Inom studiens teoretiska referensram presenteras ett antal välkända teorier och modeller. I teoridelen uppmärksammar vi distansarbete, frihetsgrader och välmåendets betydelse samt olika strategier för att hantera den gränsdragningsproblematik mellan de båda sfärerna. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats i vårt val av metod. Det empiriska materialet har insamlats med hjälp av åtta intervjuer. Respondenterna har arbetat hemifrån under Covid-19 pandemin under de senaste två åren. Intervjuerna har spelats in och därefter ordagrant transkriberats inför analysprocessen. Studiens syfte uppfylls och besvaras av uppsatsens fyra frågeställningar som presenteras i inledningen. Ett resultat i studien belyser på att distansarbetet har bidragit till att medarbetare lättare kunnat hantera livspusslet. Studien visar även på fördelar som inneburit en ökad grad av känsla kring frihet, flexibilitet och effektivitet. Vidare har strategier används i olika utsträckningar för att urskilja sfärerna. I vår analys menar majorit

The purpose of the essay will be to review, highlight and analyze the current regulations regarding short-time work and see what the implementation looked like for the first time during the pandemic for the various parties on the labour market. The legal dogmatic method has been used to establish the law in force. Furthermore, a legalpositive perspective has been used. In order to understand the legal motives and purpose behind the legislative changes, a subjective interpretation of the law will also be used. The effects of the implementation will be highlighted through a socio-economic perspective to highlight the economic aspects. Results show that the new system for short-time work has been one of the largest support measures to alleviate the effects on Swedish business, employment and the national economy during the spread of the disease covid-19. During the pandemic, the regulatory framework for short-time work has been applied for the first time and to an extent that was not foreseen when the legislation was drawn up. Furthermore, a system of short-time work with state support entails both advantages and disadvantages from different perspectives. It provides a chance for workers to keep their employment and for employers to have the right skills to be able to more quickly gear up production when things turn around. The result is to preserve jobs and support employment. It also entails potential risks such as lock-in effects, moral hazard, displacement effects, risk of increased polarization of the market and a risk of overexploitation of the system. The difficulty lies in determining which situations and types of recessions the short-time work system will be most beneficial and applicable where the benefits outweigh the risks. Finally, the support system has worked well for larger companies with regular production, low staff turnover and fixed employment conditions. At the same time, it indicates that smaller companies and forms of employment, such as fixed

Denna uppsats syftar till att få en djupare förståelse för vilka utmaningar COVID-19 pandemin och övergången till distansarbete har skapat för chefer i Sverige, samt att förstå hur chefer kan överkomma utmaningarna som uppstår. Uppsatsen kan därför bidra med ökad förståelse kring svenska chefers ledarskap vid distans- och hybridarbete. Metodvalet i uppsatsen har bestått av insamling av kvalitativ empiri genom semistrukturerade intervjuer. Empirin har tolkats i relation till övergripande teorier om ledarskap, kommunikation, distansarbete samt aktuell forskning om distansarbete som gavs ut under pandemiperioden. De insamlade teorierna har använts som underlag för att skapa en förståelse för ledarskapets utmaningar under COVID-19 pandemin samt vad det kan innebära för distans- och hybridarbete i framtiden. Med hjälp av teorierna har empirin tolkats och analyserats och därför bör uppsatsen kunna bidra med ett nytt perspektiv på hur chefer utövar ledarskap i både distans- och hybridsituationer. Kortfattat, är uppsatsens slutsatser att de sociala och kommunikativa utmaningarna som litteraturen har identifierat stämmer väl överens med den insamlade empirin; brist på informell kommunikation minskar känslan av sammanhållning och utgör en kommunikativ utmaning som påverkat chefer till mer strukturerad kommunikation. Distansarbete möjliggör flexibilitet i vardagen men medför även svårigheter med gränsdragning mellan arbete och fritid. Cheferna och medarbetarna har visat positivt intresse för fortsatt distans- och hybridarbete i framtiden, där vikten av tillit, kommunikation, struktur och ett resultatorienterat ledarskap lyfts. Ett område där denna uppsats empiri skiljts sig från den insamlade litteraturen på området är bristande kontroll vid distansarbete. Det lyfts inte fram som ett problem av respondenterna, vilket skulle kunna tyda på att den tillit och autonomi som ses som viktig för ett välfungerande ledarskap på distans passar väl ihop med ledarstilen hos svenska chefer.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om och i så fall hur läsbarheten i Region Skånes version av 1177 Vårdguidens covid-19-information har förändrats under pandemins gång. Materialet består av två artiklar om covid-19 från 1177.se som analyseras i tre olika versioner hämtade från 2020, 2021 och 2022. Artiklarnas läsbarhet analyseras utifrån infallsvinklarna disposition, tilltal och omtal och syntax. De är också föremål för en läsbarhetsundersökning där deltagare har fått söka upp specifik information i texterna och sedan intervjuats om sin läsarupplevelse. Resultatet av analysen och undersökningen visar att det finns läsbarhetsproblem i artiklarna. De allvarligaste beror på problem med dispositionen och strukturen, men det finns också förbättringspunkter gällande tilltal och omtal och texternas syntax. Läsbarheten har också blivit bättre över tid, men utvecklingen har inte varit jämn.

Psykisk ohälsa har ökat hos ungdomar i Sverige under de senaste 30 åren enligt Folkhälsomyndigheten (2021). Skolsköterskan har i sitt dagliga arbete uppgift att arbeta hälsofrämjande och förebyggande med elevens fysiska och psykiska hälsa. I samband med Covid -19 pandemin fick gymnasieskolor övergå till distansundervisning efter att restriktioner från Folkhälsomyndigheten införts med syfte om att minska smittspridningen. Under pandemin har både rapporter och studier påvisat att ungdomars psykiska ohälsa påverkats. Skolsköterskans praktiska arbete har också visat sig påverkas av förändrade arbetssätt under covid-19 pandemi. Studier om skolsköterskans erfarenheter av att arbeta med psykisk ohälsa under covid-10 pandemin är begränsad. Syftet med denna studie var att beskriva skolsköterskans erfarenheter av att arbeta med psykisk ohälsa hos gymnasieelever under covid -19 pandemin. En kvalitativ metod användes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med elva skolsköterskor från kommunala och privata gymnasieskolor. En kvalitativ innehållsanalys tillämpades som analysmetod. Tre kategorier framkom i resultatet: Mötet med eleven, Upplevda konsekvenser för elevens psykiska hälsa och Att finna nya arbetssätt. Resultatet visar att skolsköterskan har både positiva och negativa erfarenheter av att arbeta med psykisk ohälsa hos ungdomar under covid -19 pandemin. Skolsköterskornas förändrade arbetssätt med psykisk hälsa visade sig vara utmanande med bland annat uteblivna spontanbesök men samtidigt berikades arbetet av nya digitala möjligheter och lärdomar.

Studien undersöker hur olika personlighetsdrag samvarierar med andelen stress vi upplever under Covid-19 pandemin, samt hur dessa personlighetsdrag samvarierar med copingstrategier och hur väl restriktionerna efterföljs. Urvalet bestod av 105 vuxna svenska personer. Formuläret bestod av Ten Item Personality Inventory, Perceived stress scale 10, sex frågor hämtade från Brief cope samt fyra frågor gällande deltagarnas compliance gällande Covid-19 pandemin som konstruerades utifrån Asselmann et al. (2020).Multipla regressioner utfördes för att undersöka det dubbelriktade sambandet mellan personlighetsdrag, stress och coping. Även de demografiska faktorerna ålder, kön, samt boendesituation undersöktes. Analyser av compliance resulterade i takeffekter, vilket gjorde att variabeln uteslöts från multipla regressioner. Resultaten av variabeln compliance var genomgående höga, vilket indikerar att samtliga deltagare, oavsett personlighetsdrag anser sig följa restriktionerna i hög utsträckning. Resultaten från de multipla regressionerna visade ett moderat negativt samband mellan PSS-10 och emotionell stabilitet (β=.53). Även ett svagt positivt samband mellan agreeableness och coping hittades (β=.24). Ett ytterligare fynd var ett svagt positivt samband mellan coping och boendesituation (β=.21), vilket indikerar att personer som bor ihop med andra använder sig av en mer funktionell coping, samt tillämpar dysfunktionella copingstrategier i lägre grad. Fortsatt forskning inom området behövs för att undersöka kopplingar mellan personlighetsdrag, stress, compliance och copingstrategier i relation till Covid-19 pandemin., The present study investigates the relationship between personality traits, the amount of stress we experience due to the Covid-19 pandemic and how different personality traits covariates with coping strategies as well as compliance to the announced restrictions. The sample consisted of 105 Swedish participants over the age of 18. The questionnaire consisted of Ten Item Personality Inventory, Perceived stress scale 10, six questions were taken from Brief cope and four questions regarding the participants compliance concerning the Covid-19 pandemic which was constructed based on Asselmann et al. (2020). Multiple regressions were performed to investigate the bidirectional relationship between personality traits and stress, and coping. The demographic variables age, gender and housing situations were examined. The analyses of compliance resulted in roof effects, which excluded the variable from multiple regressions. The results of the variable compliance were consistently high, which indicates that all participants, regardless of personality traits, considered themselves to follow the restrictions to a large extent. The results from the multiple regressions showed a moderate negative relationship between PSS-10 and emotional stability (β=.53). A weak positive relationship between agreeableness and coping was also found (β=.24). A further finding was a weak positive relationship between coping and housing situations (β=.21), which implies that people in shared households have more functional coping and tend to use dysfunctional coping to a lower degree. Further research in this area is needed to investigate links between personality traits, stress, compliance and coping strategies in relation to the Covid-19 pandemic.

Men’s perpetration of intimate partner violence against women is a global problem that prevents social equality and contributes to severe health problems for many women, and the ongoing global covid-19 pandemic has caused an increase in violence against women. The aim of this study was therefore to explore social workers' perspectives on how the covid-19 pandemic affects women subjected to intimate partner violence, and to analyse how social workers’ experiences can contribute to an expanded understanding of risk factors for violence and how to prevent it, as well as how societal crises affects men’s violence against women. The method chosen was qualitative, semi-structured interviews with seven professionals from different municipalities who treat women subjected to intimate partner violence in their daily work. We applied an ecological and intersectional framework to our analysis in order to interpret the factors behind intimate partner violence on both individual and societal levels. A key finding of this study was that risk factors for intimate partner violence are the same during the pandemic as before, but increased in occurrence and impact. Another finding was that even though women subjected to intimate partner violence is a heterogeneous group, and women of all ages, origin, socioeconomic status etcetera are affected, there are important differences between groups of women when it comes to the possibility to seek help during the pandemic, age and migration status being important factors. The study also found that whether the aid organizations where working from home or not affected the influx of women seeking help. The study highlights the importance of an intersectional and multilevel understanding of risk factors related to violence, and by analysing the added dimensions associated with the pandemic, the study contributes with new knowledge about how to aid prevention and develop treatment strategies to counter violence at several levels.

Denna studie ämnar undersöka hur den informella kommunikationen inom en större organisation har påverkats och förändrats till följd av den digitaliserade arbetsplatsen, samt hur förändringen från fysiskt till digitalt arbete kommit att påverka medarbetares meningsskapande till sin arbetsplats. Den rådande Coronapandemin har tvingat organisationer att ställa om och således tillämpa ett digitalt distansarbete. Denna förändring har inneburit att de dagliga sociala interaktionerna på arbetsplatsen har avtagit och att den informella kommunikationen har minskat. För att studera hur den digitala arbetsplatsen har format medarbetare och deras sätt att skapa mening har en fallstudie utförts på Volvo Cars med utgångspunkt i 11 intervjuer. Studien tar sin utgångspunkt i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och syftar således att förstå medarbetares egna upplever och tolkningar. Studiens empiriska material har analyserats med en tematisk analys som utkristalliserade fyra huvudsakliga teman. Studiens resultat indikerar att det finns en utbredd förståelse kring värdet av informell kommunikation. Resultatet indikerar en paradox som visar ett stort behov av informell kommunikation hos medarbetarna, samtidigt som de försök som görs för att upprätthålla och möjliggöra digital informell kommunikation bortprioriteras. Vidare visar resultatet att den digitala arbetsplatsen gör det svårt för medarbetare att direkt översätta den fysiska informella kommunikationen till digitala informella kommunikationsaktiviteter. Studien konkluderar således att det finns en paradox som grundar sig i en bakomliggande förnekelse kring de kommunikativa problemen som har uppstått. Den påvisar även att den digitala kommunikationen i praktiken inte kan ersätta den fysiska kommunikationen. Vi menar att det råder fundamentala olikheter i hur digital och fysisk kommunikation uttrycks, vilket inte bör försummas. Dessutom visar studien att det finns ett behov av en reviderad definition av informell kommunikation, This study aims to investigate how informal communication within corporations has been affected and changed as a result of the digitalized workplace, and how the change from physical to digital work has affected employees' sensemaking process to their workplace. The current Covid-19 pandemic has forced organizations to adapt and thus apply a digital way of working remotely. This change has resulted in diminished daily social interactions and decreased physical informal communication. To investigate how the digital workplace has shaped employees and their way of creating meaning, a case study at Volvo Cars was conducted based on 11 semi-structured interviews. The study is based on a social constructivist perspective and thus aims to understand employees' own experiences and interpretations. The empirical material of the study was analyzed with a thematic analysis from which we identified four main themes. The results of the study indicate a general understanding of the value of informal communication. The results further indicate a paradox that shows a great need for informal communication among employees, at the same time as the efforts made to maintain and enable digital informal communication are rejected. Furthermore, the result shows that the digital workplace makes it challenging for employees to translate physical informal communication into digital informal activities. The study thus concludes that there is a paradox that is based on an underlying denial of the communicative problems that have arisen. It also concludes that digital communication in practice cannot replace physical communication. We state there are fundamental differences in how digital and physical communication are expressed, which should not be neglected. Lastly, the study concludes there is a need for a revised definition of informal communication, as well as greater strategic work with informal communication in organizational work.

Title: Key to a Successful Employee: Loyalty and Motivation Seminar date: 2021-01-14 Course: FEKH19, Business Administration: Bachelor’s degree Project in Strategic Management,Undergraduate level, 15 credits Authors: Rebecca Grahn, Victoria Lundgren, Fanny Nabseth Advisor: Devrim Göktepe-Hultén Keywords: Short-time work allowances, covid-19 pandemic, loyalty, motivation, Principal- agent Theory, Herzberg’s Two Factor Theory, entertainment industry Purpose: The purpose of this thesis is to investigate how the loyalty and motivation of employees can be maintained during short-time work allowances caused by the covid-19 pandemic. Theoretical perspectives: The theoretical framework consists of the Principal- agent Theory,Herzberg’s Two Factor Theory, X- and Y-theory and the theory about constructive relations supported by complementary theories and articles. Methodology: The study takes root in a qualitative cross-sectional study of an abductive character. A Questionnaire with 92 respondents as well as a semi-structured interview with a restaurant owner was used as the research instruments. Empirical foundation: The empirical framework initiates with secondary data where previous research within the area is presented. Afterwards the answers from the questionnaire with the 92 respondents perceived changes due to short-time work allowances are lifted. Finally the semi- structured interview with Henrik Wolff who is a restaurant owner at Sue Ellen and Cliff Barnes is presented to reflect the employers perspective. Conclusion: The analysis shows that an implementation of the strategic decisions of short-time work allowances demands that these are adapted to the organisation's situation. Pervasive it is out of great importance that the employer acts out of a balanced level when it comes to the parameters surveillance and responsibility. Furthermore the analysis argues that the aspects direkt response and constructive relations have a good influence on the motivation and loyal

Restriktioner som har förelegat under Covid-19 pandemin har påverkat stora delar av våra samhällen. I Sverige har invånarna blivit uppmanade att hålla sig hemma i fullaste mån, arbeta hemifrån och minska sina sociala kontakter. I sin tur har vanliga beteendemönster till och från arbeten ändrats och relationer till offentliga rummet har påverkats. Detta arbete reder ut hur Covid-19 pandemin har påverkat användandet av offentliga platser med hjälp av en enkätstudie. Arbetet undersöker om det finns skillnader bland olika könsgrupper i användandet av offentliga platser under pandemin samt vilka platser som varit mest attraktiva under pandemin. Studien innefattar även kvalitativa inslag för mer djupgående analyser. I studien visar det sig att grönområden har varit mer uppskattade än offentliga platser som torg, där våra sociala umgängen tidigare ägt rum. Skillnaderna mellan könen är i stort väldigt små men det finns lite olikheter i brukbarheten av offentliga platser. Troligtvis kommer vanor som har skapats under Covid-19 pandemin fortgå och vi behöver se över våra offentliga platser så dessa är brukbara även under pandemier.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om de förändringsprocesser som kontorsarbetande medarbetare fått erfarenhet av och upplevt vid distansarbete och vid återgång till den fysiska arbetsplatsen i samband med Covid-19 pandemin. Mezirows teori om transformativt lärande användes som teoretiskt perspektiv för studien och användes som tolkningsredskap för att besvara vilka faktorer som påverkat distansarbete och återgång till den fysiska arbetsplatsen och vilka erfarenheter medarbetare upplevt vid dessa förändringsprocesser i samband med Covid-19 pandemin. Studien baseras på åtta intervjuer med kontorsarbetande medarbetare där samtliga har erfarenhet av att till största del arbetat på distans under Covid-19 pandemin. Studien visade att det upplevda distansarbetet och återgången till den fysiska arbetsplatsen bidragit med erfarenheter. Resultatet visade att flexibiliteten vid distansarbete upplevs som den mest fördelaktiga faktorn samtidigt som tekniken är den faktor som ställer till mest problem. Dessutom framkommer saknaden av kollegorna och upplevd isolering som en av de främst utmanande faktorerna vid distansarbete och att få träffa sina kollegor igen upplevs vara den mest positiva faktorn vid återgången till den fysiska arbetsplatsen. De främsta utmaningarna med att komma tillbaka till den fysiska arbetsplatsen är både de störningsmoment som kontorsmiljön innebar och att behöva mötas i verkligheten och inte längre sitta trygg bakom en skärm. Slutligen visar studiens resultat att erfarenheterna från de upplevda förändringsprocesserna gällande arbetssituationen under Covid-19 pandemin resulterat i ett önskemål om att i framtiden arbeta utifrån en hybrid arbetsmodell som inkluderar både distansarbete och att arbeta på den fysiska arbetsplatsen., This study aims to contribute with knowledge about the transformation process experienced by office working employees both during teleworking and returning to the physical workplace due to the Covid-19 pandemic. Based on Mezirow's theory of transformative learning, this study aims to answer what influencing factors and experiences employees experienced in transformation processes due to the Covid-19 pandemic. The study is based on eight interviews with office working employees who were mostly teleworking during the Covid-19 pandemic. This study shows that both teleworking and the return to the physical workplace contributed with experiences and the results show that the perceived flexibility in teleworking was the main positive factor, while technology was the most problematic. In addition, the lack of colleagues and perceived isolation emerges as the main challenges in teleworking and meeting their colleagues again was considered the best thing about returning to the physical workplace. The main challenges in returning to the physical workplace were both the disturbances that the office environment entailed and the challenge of now facing people in real life. Finally, the results of the study show that the experience from the perceived transformation processes regarding the work situation during the Covid-19 pandemic, has resulted in a desire for a hybrid working model in the future that includes both teleworking and working in the physical workplace.

Sjuksköterskor i barnhälsovården arbetar för att främja barns fysiska, psykiska och sociala hälsa samt utveckling. De ansvarar också för att identifiera samt åtgärda eventuella problem för att förebygga ohälsa hos barn. Covid-19 pandemin har påverkat världens befolkning på olika sätt och även hälso- och sjukvården. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av hur arbete inom barnhälsovård har påverkats under Covid-19 pandemin. Studien genomfördes med en kvalitativ studiedesign, där datainsamlingen utfördes genom individuella semistrukturerade intervjuer med totalt åtta deltagare från fem hälsocentraler i Norra Sverige. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys som utfördes induktivt med manifest ansats. Resultatet visade en förändring av det sociala samspelet, att behovet av föräldrastöd ökat och att det tillkom prioriteringar och omfördelningar inom verksamheten. Dessutom visade resultatet att det har krävts åtgärder för att minska smittspridningen. Konklusionen är att istället för att minska verksamheten under Covid-19 pandemin, hade resurserna inom barnhälsovården behövt utökas och föräldrastödet prioriterats.