Search

I denna studie undersöks möjligheten att återbruka en träbro efter dess tekniska livslängd och vilka riktlinjer som kan behöva implementeras för att underlätta återbruksprocessen av träbroar. Frågeställningarna grundar sig i vilka hinder det finns kring att säkerställa kvaliteten på en träbro efter dess tekniska livslängd för att kunna återbruka den, samt hur mycket av dess geometri som kan förändras. Undersökningen delades upp i en litteraturgenomgång, där bland annat återbruk, träbroar samt regelverken kring broar undersöktes, och en beräkningsgång i syfte att undersöka möjligheterna att förändra träbrons geometri. För att komplettera litteraturgenomgången och få en djupare förståelse för återbruk av träbroar hölls tre ostrukturerade intervjuer med olika experter inom trä samt träbroar. Litteraturgenomgångens tillvägagångssätt sker främst via sökmotorn Google och DiVA-portal där återbruk, träbroar samt Trafikverket används som några sökord. De ostrukturerade intervjuerna med experterna genomfördes på så sätt att den intervjuade först fick berätta om sitt yrke samt sin erfarenhet, och sedan ställdes några öppna frågor kopplade till deras expertområde. Intervjuerna fortsatte därefter som naturliga samtal med följdfrågor och diskussioner kring ämnesområdena. För att undersöka möjligheterna att förändra träbrons geometri genomfördes beräkningar i MathCad och Frame analysis. Resultatet av beräkningarna redovisades sedan genom Excel med tabeller och figurer för att tydliggöra resultaten. Brotypen som beräknas i rapporten är en tvärspänd plattbro som dimensionerades i brottgränstillstånd, och med hänsyn till dess momentkapacitet. Brons geometri förändrades på olika sätt som exempelvis i form av total längd samt spännvidd mellan mittstöden. De olika förändringarna av geometrin utgick från teorin och samtalen från litteraturstudien, vilket ger ett verklighetstroget result, This report investigates the potential of reusing a timber bridge beyond its original technical lifespan and explores the possibility of altering its geometry. Central to this inquiry are the questions about which obstacles exists in ensuring the quality if a wooden bridge after its technical lifespan to reuse it, and how much can the geometry of the bridge change. The study includes a literature review covering various aspects such as reuse practices, timber bridge construction, and regulatory frameworks governing bridges. To complement the literature review, unstructured interviews with experts in the field of timber, engineering and bridge construction are conducted. These conversations aim to bridge the gap between theoretical knowledge and practical insights. The discussions are structured to allow the expert to share their experiences and expertise. Selected questions then delve deeper into specific areas of their knowledge, facilitating engaging discussions and follow-up inquiries. The search for relevant literature primarily uses online sources as Google and DiVA-portal, with a focus on topics such as reuse practices, timber bridge construction methods, and the regulations set forth by agencies like the Swedish Transport Administration. Calculations are carried out using programs like MathCad and Frame analysis, with results presented through Excel spreadsheets to provide visual clarity. The analysis focuses on a specific type of timber bridge, a prestressed glulam deck bridge, where the total length is adjusted to varying degrees and the span is modified accordingly. The findings suggest that with adequate maintenance, timber bridges can indeed be reused beyond their original lifespan. It’s also important that scheduled inspections are carried out and documentation is also of value to simplify the reuse process. The calculations demonstrate that even with modifications to the length and span, timber bridges can be successfully reused. Challenges arise from

Denna rapport utgör stöd och vägledning i arbetet med att identifiera och översiktligt bedöma korsningspunkter mellan vattendrag och vägar eller järnvägar – punkter som potentiellt kan utgöra vandringshinder för vattenlevande djur. Rapporten innehåller översiktlig beskrivning av Trafikverkets nationella arbetssätt med vandringshinder och mer i detalj Trafikverkets metod för att genom skrivbordsanalys bedöma och sedan prioritera sådana platser där det sannolikt finns ett åtgärdsbehov. Rapporten kompletterar rapport TRV 2020:103 Standardiserad metod för fältinventering av vandringshinder för vattenlevande djur vid trummor och broar längs befintlig infrastruktur.

I dag byggs alla broar unika, vilket är både tids- och resurskrävande. Genom att förenkla moment och processer när man bygger broar kan de byggas snabbare, säkrare och med högre kvalitet. Idén om att bygga enklare och effektivare är inte unik för Norrbotniabanan. I andra delar av Trafikverket finns liknande initiativ. Bland annat i projektet Funktionell gestaltning. Ett gemensamt samarbete mellan Norrbotniabanan och Funktionell gestaltning har resulterat i ett nytt unikt arbetssätt för att bygga broar – standardbroar! Det handlar om mer än optimerade bygghandlingar. Arbetet inkluderar alla delar i byggprocessen och alla inblandade, från projektledare i tidiga skeden till hantverkaren som river den sista formen och förvaltaren som kontinuerligt kontrollerar funktionen många år efter det att bron tagits i bruk. I dag tillämpas det här unika arbetssättet för tre typer av broar i Norrbotniabanan, men det kan tillämpas av alla projekt i Trafikverket och av andra beställare, till exempel kommuner. Trafikverkets allra största projekt har förutsättningarna att leda den här typen av större förändringar, eftersom de har långa genomförandetider och stora mängder. Dessa två faktorer är avgörande för utvecklad kostnadsstyrning och kostnadskontroll i större omfattning. Med standardbroar finns en möjlighet till fortsatt utveckling och innovation, eftersom det bara är möjligt att optimera något som finns. Standardbroar är i det här fallet en genomtänkt helhet som alla kan utgå ifrån. Men framför allt kommer det att frigöra tid för alla brobyggare –både projektörer och entreprenörer – så att de kan göra roligare och nyttigare saker.

I takt med att allt fler kulturhistoriskt värdefulla byggnader rivs i landets kommuner utarmas Sveriges kulturarv enligt Riksantikvarieämbetet. Vilken betydelse har då en kulturhistorisk värdebeskrivning i den kommunala beslutsprocessen? Lidingö stad valdes som fallstudie eftersom man där beslutat att riva öns landmärke, en fackverksbro av järn och nitad stål, Gamla Lidingöbron, invigd 1925. Bron är med sin karaktäristiska konstruktion och stora bågspann ett starkt etablerat signum vid öns infart. Den har flera likheter med Gamla Årstabron i Stockholm som till skillnad från Gamla Lidingöbron är statligt ägd, utsedd till byggnadsminne och därmed skyddad. Det framkom i denna studie att Gamla Lidingöbrons kulturhistoriska värde inte hade diskuterats inför rivningsbeslutet 2012 samt att en för ändamålet beställd värderingen saknades i beslutsunderlaget. Planarbetet för en ny bro, ”Lilla Lidingöbron”, som senare lades fram fick kritik från alla remissinstanser som yttrade sig om kulturmiljö eftersom de ansåg att den äldre stålbron borde bevaras. Kommunen uppmanades att ta fram ett bevarandealternativ. Kritiken ledde inte till någon omprövning trots existerande alternativa förslag. Det enda som skedde var att beskrivningen av brons värde till slut skrevs in i den nya detaljplanen med ordalag tagna ur värderapporten. På vissa ställen dock vända till sin motsats (sid 20-25). Det tillades även där att den kulturhistoriska värderapporten hade använts inför inriktningsbeslutet 2012 trots att det inte var så. Beslutet visade sig ha rötter till tidigt 2000-tal vilket beskrivs i en bilaga. En utblick görs mot beslutsprocessen för Gamla Danviksbron i Stockholm, byggd 1922, i syfte att exemplifiera hur ett redan taget rivningsbeslut faktiskt kan ändras efter att kulturvärdet åberopats av remissinstans. Till skillnad från Lidingö kommun samarbetade man därefter med de sakkunniga i byggnadsvård för att bevara Gamla Danviksbron. Slutsatsen är att en kulturhistorisk värdebeskrivning, As more buildings with established cultural-historical value are being demolished around the country, Sweden's cultural heritage risks being depleted according to The Swedish National Heritage Board. What then is the impact of a cultural-historical value report in the municipal decision-making process? The municipality of Lidingö was chosen as an example because of its decision to demolish the island's landmark bridge; the Old Lidingö bridge (Gamla Lidingöbron), an iron and steel truss bridge from 1925. This bridge, with its characteristic construction, and large arched span, is a strongly established symbol for the island. It has several similarities with the protected state-owned Old Årsta bridge in Stockholm. In this study, it emerged that an existing cultural-historical report, describing the bridge’s high value, was not taken into consideration as a basis for the decision made by the municipality in 2012. During the planning work for a new bridge, Little Lidingö bridge, the municipality received criticism from concerned parties (e.g. Stockholm County Administrative Board) that commented on the cultural value, because they felt that the bridge should be preserved. The municipality was encouraged to develop a conservation-focused alternative. In response to the criticism, the officials did not reconsider the decision. They merely included more of the content of the cultural-historical value report in the detailed development plan. In some of the added paragraphs the meaning of the words was reversed (page 20-25). The development plan also states that the report had been considered prior to the demolition decision, although it had not been. Indications that the 2012 decision had its roots in the early 2000s are included in the appendix. To compare with similar decisions, a brief look is also taken at Stockholm municipality, where the decision-making process regarding the Old Danvik Bridge, built in 1922, is given as an example of how they instead changed dire

Rapporten utgör en sammanställning av skador, åtgärdsförslag samt lagningsåtgärder avseende de mer än 400 blåsskador på totalt 10 broar som ingår i Kymlingelänken. Till rapporten hör ett antal bilagor, som publiceras separat. Det går också att ladda ner en fil med både rapporten och bilagorna. Se länkar till höger.

Trummor och broar längs vägar och järnvägar kan orsaka problem och hindra fiskar och andra vattenlevande djur att passera. De kan ha anlagts på ett felaktigt sätt eller har påverkats av erosion eller annat som medfört att ett hinder uppstått. För att konfliktpunkter ska kunna prioriteras för åtgärder på regional och nationell nivå är det en förutsättning att de har identifierats och bedömts med likartade metoder över landet. Att kunna utgå ifrån en nationell grundmetod blir också ett sätt att i upphandlingsskedet säkra kvaliteten på externa uppdrag. Denna rapport redovisar en sådan metod.

Att minska utsläppen av växthusgaser är idag en stor utmaning för samhället, 2045 ska vi inte har några nettoutsläpp av växthusgaser. Rapporten samlar ett antal vägledande exempel för att åstadkomma minskade utsläpp av växthusgaser vid ny- och ombyggnation. Den belyser värdet i samverkan mellan aktörer i branschen och vikten av att i planering och projektering skapa goda förutsättningar för byggande, drift och underhåll. Åtgärdernas besparingspotential beskrivs tillsammans med kostnadseffekter samt effekter på tekniska aspekter. Rapporten är skriven av aktörer inom Anläggningsforum., Rapporten är ett samarbetsprojekt utfört av representanter från Trafikverket, Chalmers, Cowi, NCC, Peab, Skanska, Sweco, Svensk Betong, Svevia, Tyréns och WSP., SBUF: 13577

This report presents methodology, results and conclusions from the PhD-project “Evaluation, modeling and handling of restraint stresses in concrete bridges”, which can be relevant for bridge designers. The project investigated thermal actions in portal frame bridges, and the widths of cracks resulting from restraint effects. The main results and conclusions are given in the summary in Swedish, while the following parts in English presents both results and conclusions, as well as the methodology.The report is developed as a guide for practicing bridge designers on how the load case describing temperature differences between structural parts can be included in design. It also highlights the difficulties and need for further research on determining what the resulting crack widths are and how to design crack distribution reinforcement when cracking is caused by restraint effects. 6.1.6. Rapporten innehåller även bakgrundsinformation till råden., Utvärdering, hantering och modellering av tvångslaster i betongbroar - fortsättning och slutfas

Att minska utsläppen av växthusgaser är idag en stor utmaning för samhället, 2045 ska vi inte har några nettoutsläpp av växthusgaser. Rapporten samlar ett antal vägledande exempel för att åstadkomma minskade utsläpp av växthusgaser vid ny- och ombyggnation. Den belyser värdet i samverkan mellan aktörer i branschen och vikten av att i planering och projektering skapa goda förutsättningar för byggande, drift och underhåll. Åtgärdernas besparingspotential beskrivs tillsammans med kostnadseffekter samt effekter på tekniska aspekter. Rapporten är skriven av aktörer inom Anläggningsforum., Rapporten är ett samarbetsprojekt utfört av representanter från Trafikverket, Chalmers, Cowi, NCC, Peab, Skanska, Sweco, Svensk Betong, Svevia, Tyréns och WSP., SBUF: 13577

Climate change is a fact and the potential climate change impacts on infrastructure are necessary to examine to ensure the safety and performance of societies. The evidence for climate change is overwhelming, the changes have been observed and the projected future based on models indicate further change. Several of the climate change impacts are predictable, though the magnitude of the changes is unknown. Bridges are a part of the infrastructure that have a substantially long service life, which make them important to consider when regarding the impacts of climate change. In this thesis a recently developed risk-based prioritisation method was reviewed. The method qualitatively assesses the impacts of climate change on bridges, aiming to address the two following question related to operation and management. Firstly, which climate change impacts should be prioritised for a single bridge? Secondly, which bridge should be given precedence when considering the potential impacts of climate change, for a group of bridges? The main components of the method are hazard, exposure, vulnerability and consequence. These components are assessed and aggregated into two ranking indices, level-I ranking index addressing the first question and level-II ranking index addressing the second one. The review was conducted to examine the practical feasibility of the method, evaluating its strengths, weaknesses and possible improvements. The potential climate change impacts selected for analysis of the method were increased deterioration rates and increased stress due to expansion. The bridge selection comprised out of seven roadway bridge located in different counties in Sweden. The relevant bridge information for the selection was obtained from the Swedish Transport Administrations database, BaTMan. The climate data used to evaluate the increase of the potential climate change impacts was acquired from the Climate scenario database created by the Rossby Centre at the Swedish Meteorologic, Bridges are fundamental elements of our infrastructure. These elements cross valleys, rivers, lakes and oceans making it possible for you to get from point A to B. The climate is changing which jeopardises the safety and performance of bridge structures. Numerous potential climate change impacts significant for bridges have been identified in recent studies. Climate change is a fact. The evidence for climate change is overwhelming. It has been observed and the projected climate of the future indicate further change. The projected increase of precipitation and higher temperature are two climate parameters that induce a large number of severe climate change impacts relevant for infrastructure. To account for the climate change, it is necessary to be aware of the risks and to have a way of assessing them. Bridges are a part of the infrastructure that have a substantially long service life. This makes these structures especially important to consider when regarding the impacts of climate change. In this thesis a recently developed risk-based prioritisation method was reviewed. The method qualitatively assesses the impacts of climate change on bridges. It could be a useful tool for risk assessment considering climate change impacts for bridges as well as for other infrastructures. The method was proved to be applicable. The review of the method was conducted to examine the practical feasibility of the method on real case studies. Up until now, the method had only been tested on hypothetical bridge examples. Furthermore, the review was made to identify the methods strengths, weaknesses and possible improvement. The method aims to address the following two questions. Firstly, for a single bridge which is the most critical climate change impact? Secondly, for a group of bridge which bridge is the most critical one considering the potential climate change impacts? The bridge selection assessed with the method comprised out of seven roadway bridge located in different countie

Rapporten utgörs av en översikt gällande tätskiktssystem på betongbroar inklusive en genomgång av möjliga orsaker till blåsbildning med målsättningen att kraftigt reducera de problem som Trafikverket idag har med blåsbildning på sina vägbroar.

Ersatt med publikation 2019:185, se "Övriga länkar".

Trafikverket Region Stockholm har upprättat denna regionala bevarandeplan för kulturhistoriskt intressanta broar i Gotlands län och Stockholms län. Arbetet har pågått under 2018-19 och baserar sig på samma urvalskriterier och avgränsningar som låg till grund för den riksomfattande broinventering av Vägverkets och Banverkets broar som genomfördes åren 1996-98. Denna plan för bevarandet av kulturhistoriskt värdefulla broar ur ett regionalt perspektiv (i fortsättningen benämnd ”Regional plan för bevarandevärda broar”) har utarbetats med Nationell plan för bevarandevärda broar som grund. Planen omfattar endast vägbroar som är uppförda före 1965 12 31. Syftet med planen är att från ett regionalt perspektiv peka ut bevarandevärda broar utifrån i första hand ett kulturhistoriskt synsätt. Planen ska fungera som ett viktigt inslag i Trafikverkets arbete med att utveckla samverkan mellan teknik, vägarkitektur och kulturmiljövård. Målet är att planen ska bidra till att arkitektoniska och kulturhistoriska värden i vägmiljön bevaras, samtidigt som de förväntade funktionella egenskaperna hos anläggningarna kan upprätthållas på ett effektivt sätt.

This report is an attempt to answer questions regarding the severity and extent of the current situation for prestressed concrete bridges in Sweden., BBT Spännarmerade betongbroar - metodik för att kartlägga kvarvarande spännkraft

Ersatt med publikation 2019:185, se "Övriga länkar".

Trafikverket förvaltar ett antal tillfälliga broar. Broarna är i första hand avsedda att användas vid svåra påfrestningar i samhället. Vi kan även tillhandahålla bandvagnar, elverk och pontonfärja. Vid behov görs anmälan till Trafikverkets TIB. Broarna kan även användas vid planerade projekt efter kontakt med Beredskapsresurser, Ersätter publikation 2017:206

Trafikverket förvaltar ett antal tillfälliga broar. Broarna är i första hand avsedda att användas vid svåra påfrestningar i samhället. Vi kan även tillhandahålla bandvagnar, elverk och pontonfärja. Vid behov görs anmälan till Trafikverkets TIB. Broarna kan även användas vid planerade projekt efter kontakt med Beredskapsresurser, Ersätter publikation 2017:206

Trafikverket Region Väst har upprättat denna regionala bevarandeplan för kulturhistoriskt intressanta broar i Hallands, Västra Götalands och Värmlands län. Arbetet har pågått under 2015–16 och baserar sig på samma urvalskriterier och avgränsningar, som låg till grund för den riksomfattande broinventering av Vägverkets och Banverkets broar som genomfördes åren 1996–98. Denna plan för bevarandet av kulturhistoriskt värdefulla broar ur ett regionalt perspektiv (i fortsättningen benämnd ”Regional plan för bevarandevärda broar”) har utarbetats med Nationell plan för bevarandevärda broar som grund. Syftet med planen är att från ett regionalt perspektiv peka ut bevarandevärda broar utifrån i första hand ett kulturhistoriskt synsätt. Planen ska fungera som ett viktigt inslag i Trafikverkets arbete med att utveckla samverkan mellan teknik, vägarkitektur och kulturmiljövård.

Denna rapport har kommit till efter en studie som genomförts för att försöka identifiera de viktigaste faktorerna som påverkar valet av slitlager på broar. Studien syftade även till att försöka bringa klarhet över vilka grunder som slitlager tidigare har valts på och bör väljas på i framtiden. Resultatet av studien är att slitlager riskeras att baseras på oklara grunder utan en tydlig motivering och otydliga riktlinjer. Det är ofta som personliga åsikter har ett stort inflytande i valet av slitlager. Ekonomi, typ av entreprenad eller estetik är andra avgörande faktorer vid val av slitlager. Studien har genomförts utifrån djupgående intervjuer med sakkunniga personer., This report is the result of a study conducted to try to identify the most important factors affecting the choice of surface course on bridges. The study also aimed to clarify the reasons for which surface course were previously chosen and should be chosen in the future. The result of the study is that the surface course are likely to be chosen on unclear grounds without a clear motivation and unclear guidelines. It is often that private opinions have a big influence on the choice of the surface course. Economics, type of contract or aesthetics are other crucial factors in choosing of the surface course. The study has been conducted using in-depth interviews with people having knowledge in the field.

In 2017 the Swedish Parliament implemented a new national goal for limiting climate change. The goal is to have zero net emissions of greenhouse gases by year 2045 which will ultimately lead to negative net emissions. Further, the Swedish Transport Administration adapted the goal of making Sweden’s infrastructure climate neutral by the year 2050, with the milestones of reducing the emissions from 2015 with 20 % by 2020 and 30 % by 2025. In order to document this reduction, the Swedish Transport Administration has developed the tool Klimatkalkyl. The purpose of this report is to investigate, analyse and compare different bridge designer actions for reducing emissions of greenhouse gases from bridges. In this report, two different main actions are studied: Climate optimized proportions – amount concrete/amount reinforcement and Choice of material. These two actions are applied on two different bridges, both designed and constructed by Skanska. A common method which is used to determine emissions of greenhouse gases, use of resources and other parameters contributing to climate change related to a product or service is life cycle assessment. In the first part of the report, the action Climate optimized proportions – amount concrete/amount reinforcement is applied on Vägporten, a concrete frame bridge of a two lane highway with the open width 8.0 m. Only the bridge deck and its emissions of greenhouse gases in the material manufacturing phase are studied. Design calculations are made for five different heights of the bridge deck followed by an estimation of the emissions from each of the cross sections. The obtained results indicate that a smaller cross section of the bridge deck, and thereby less amount of concrete and higher amount of reinforcement, emits less greenhouse gases in the material manufacturing phase. The second part of the report focuses on the action Choice of material. This action is applied on Bron över Hovaån, a two lane highway bridge. In the first d, År 2017 togs beslut i Sveriges riksdag att anta ett nytt klimatmål där Sverige år 2045 ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser för att därefter ha negativa växthusgasutsläpp. Utifrån detta mål ställer Trafikverket vidare krav på sin verksamhet och sina väg- och järnvägsprojekt. Trafikverkets mål är att infrastrukturen ska vara klimatneutral till år 2050 med delmål att minska växthusgasutsläppen med 20 % till år 2020 och 30 % till år 2025 jämfört med 2015 års värde. Som en del att dokumentera denna utsläppsreduktion har myndigheten tagit fram verktyget Klimatkalkyl. Syftet med rapporten är att undersöka, analysera och jämföra konstruktionsmässiga åtgärder för reducering av växthusgasutsläpp hos brokonstruktioner. I denna studie utreds två olika typer av åtgärder för reduktion av växthusgasutsläpp: Klimatoptimerat förhållande - mängd betong/mängd armering respektive Val av material. De två åtgärderna studeras på varsin bro, båda projekterade och byggda av Skanska. En metod för att beräkna utsläpp av klimatgaser, resursanvändning och andra miljörelaterade påverkningar kopplat till en produkt eller tjänst är livscykelanalyser. I rapportens första del studeras åtgärden Klimatoptimerat förhållande - mängd betong/mängd armering för en plattrambro, Vägporten, för tvåfilig motorväg med fri öppning 8,0 m. Endast brobanan studeras och dess växthusgasutsläpp kopplat till materialtillverkningsfasen. Brobanan dimensioneras för fem olika tvärsnittshöjder varpå dess utsläpp sedan beräknas. Resultatet påvisade att ett tunnare tvärsnitt, med högre mängd armering och lägre mängd betong, gav lägre global uppvärmningspotential i materialtillverkningsfasen för brobanan. I den andra delen av rapporten studeras åtgärden Val av material. Denna åtgärd appliceras på referensobjektet bron över Hovaån, även den med tvåfilig motorväg, vilken i anbudsskedet var tänkt att utföras som en samverkansbro men i slutänden utfördes som en betongbalkbro. I studien jämförs därmed de två utförandealternati

Trafikverket Region Väst har upprättat denna regionala bevarandeplan för kulturhistoriskt intressanta broar i Hallands, Västra Götalands och Värmlands län. Arbetet har pågått under 2015–16 och baserar sig på samma urvalskriterier och avgränsningar, som låg till grund för den riksomfattande broinventering av Vägverkets och Banverkets broar som genomfördes åren 1996–98. Denna plan för bevarandet av kulturhistoriskt värdefulla broar ur ett regionalt perspektiv (i fortsättningen benämnd ”Regional plan för bevarandevärda broar”) har utarbetats med Nationell plan för bevarandevärda broar som grund. Syftet med planen är att från ett regionalt perspektiv peka ut bevarandevärda broar utifrån i första hand ett kulturhistoriskt synsätt. Planen ska fungera som ett viktigt inslag i Trafikverkets arbete med att utveckla samverkan mellan teknik, vägarkitektur och kulturmiljövård.

Rapporten går igenom generella krav och förutsättningar kopplat till broar som ska konstrueras i FRP material. Den går även igenom krav på komponenter samt delkomponenter, materialkrav och krav på inspektion. Rapporten tar även upp generella krav på LLC analys och beständighet., Tekniskt stöd vid Innovationsupphandling av bro i fiberkomposit

Denna rapport är en förstudie av det kontinuerliga förebyggande underhållet av broar i Sverige. Det underhåll rapporten fokuserar på är tvättning och rensning av broar, både som helhet och konstruktionsdelar. Denna typ av underhåll har många namn och indelningar beroende på organisation, d.v.s. Trafikverket eller olika kommuner. Några exempel på namn är förutbestämt, tidsstyrt, löpande underhåll, skötsel. Både Trafikverket och kommuner vittnar om att underhållet ska ha haft en positiv effekt på broar och anses vara viktigt. Alla erfarenheter, kunskaper och utförande är nästan helt baserat på praktiska erfarenheter under flera decennier. Trots detta är forskningen nästan obefintlig för denna typ av underhåll. Eftersom forskningen i detta sammanhang är väldigt begränsad har denna rapport fokuserat på hur det ser ut i dagsläget i Sverige för både Trafikverket och kommuner. Det gjordes genom att studera olika relaterande dokument om underhållet, främst från Trafikverket men även Stockholms Stad. Det gjordes även undersökningar av utförande av kraven, dels genom en enkätundersökning men också genom intervjuer och samtal med olika personer inom Trafikverket, kommuner, konsulter och entreprenader. Historiken för kravdokument har undersökts vad gäller utvecklingen samt hur kraven ställs och beskrivits från mitten av 1900-talet fram tills idag. Det gjordes även fysiska besök vid tvättning utav olika broar tillhörande Stockholm Stad där olika observationer kunde göras av det praktiska arbetet samt hur kraven utförs., BBT Vidareutveckling av förebyggande brounderhåll - förstudie

This Deliverable D4.4.2 presents the demonstration of retro-fit kits for existing structures, in order to monitor the risk of track buckling on a railway bridge, the structural health of a long span railway bridge and the track condition at a railway transition zone., Capacity4Rail

Rapporten presenterar viktiga aspekter gällande brodynamik för höghastighetslinjer baserat på analyser av fullskaletester för hastigheter upp till 480 km/h., Capacity4Rail

Bro 8-120-1 över Emån vid Högsby är en av de totalt 121 broar som ingår i Trafikverkets Nationell plan för bevarandevärda broar (publikation 2005:151). De utpekade broarna anses ha så höga kulturhistoriska värden, att de ska hanteras särskilt varsamt vid skötsel och eventuella renoveringar. Ett led i att säkerställa kunskap om de olika konstruktionernas status, är att dokumentera de åtgärder som görs på de kulturhistoriskt värdefulla broarna. Denna rapport har sammanställts med anledning av den omfattande ombyggnad som genomfördes av bron i Högsby under 2015. Dokumentet är en redovisning av utgångsläget och resultatet av insatsen. Rapporten fokuserar på de kulturhistoriska värdena och hur dessa eventuellt har påverkats av arbetena. För den läsare som söker efter mer detaljerad teknisk information, hänvisas till Trafikverkets broförvaltare.Rapporten är sammanställd av bebyggelseantikvarie Sven Olof Ahlberg (SOA) vid Kulturbyggnadsbyrån i Lidköping, som tillsammans med Tore Hellström (TH), Högsby även står för bildmaterialet.

Denna plan för bevarandet av kulturhistoriskt värdefulla broar ur ett regionalt perspektiv (i fortsättningen benämnd "Regional plan för bevarandevärda broar") har utarbetats med Nationell plan för bevarandevärda broar som grund. Syftet med planen är att från ett regionalt perspektiv peka ut bevarandevärda broar utifrån i första hand ett kulturhistoriskt synsätt. Planen ska fungera som ett viktigt inslag i Trafikverkets arbete med att utveckla samverkan mellan teknik, vägarkitektur och kulturmiljövård.Målet är att planen ska bidra till att arkitektoniska och kulturhistoriska värden i vägmiljön bevaras, samtidigt som de förväntade funktionella egenskaperna hos anläggningarna kan upprätthållas på ett effektivt sätt.Se också: Nationell plan för bevarandevärda broar, Vägverkets publikation 2005:151

Bro 8-120-1 över Emån vid Högsby är en av de totalt 121 broar som ingår i Trafikverkets Nationell plan för bevarandevärda broar (publikation 2005:151). De utpekade broarna anses ha så höga kulturhistoriska värden, att de ska hanteras särskilt varsamt vid skötsel och eventuella renoveringar. Ett led i att säkerställa kunskap om de olika konstruktionernas status, är att dokumentera de åtgärder som görs på de kulturhistoriskt värdefulla broarna. Denna rapport har sammanställts med anledning av den omfattande ombyggnad som genomfördes av bron i Högsby under 2015. Dokumentet är en redovisning av utgångsläget och resultatet av insatsen. Rapporten fokuserar på de kulturhistoriska värdena och hur dessa eventuellt har påverkats av arbetena. För den läsare som söker efter mer detaljerad teknisk information, hänvisas till Trafikverkets broförvaltare.Rapporten är sammanställd av bebyggelseantikvarie Sven Olof Ahlberg (SOA) vid Kulturbyggnadsbyrån i Lidköping, som tillsammans med Tore Hellström (TH), Högsby även står för bildmaterialet.

Denna plan för bevarandet av kulturhistoriskt värdefulla broar ur ett regionalt perspektiv (i fortsättningen benämnd "Regional plan för bevarandevärda broar") har utarbetats med Nationell plan för bevarandevärda broar som grund. Syftet med planen är att från ett regionalt perspektiv peka ut bevarandevärda broar utifrån i första hand ett kulturhistoriskt synsätt. Planen ska fungera som ett viktigt inslag i Trafikverkets arbete med att utveckla samverkan mellan teknik, vägarkitektur och kulturmiljövård.Målet är att planen ska bidra till att arkitektoniska och kulturhistoriska värden i vägmiljön bevaras, samtidigt som de förväntade funktionella egenskaperna hos anläggningarna kan upprätthållas på ett effektivt sätt.Se också: Nationell plan för bevarandevärda broar, Vägverkets publikation 2005:151

Det är vanligt att utförandet av grundvattenavsänkningar i moräner vid grundläggning av bro under torra förhållanden skiljer sig från beskrivningen i bygghandlingen. Det beror på att angivna metoder ofta inte är genomförbara i praktiken. Det innebär att utfallet från projekteringen inte är det önskade. Hur entreprenörerna beaktar projekteringsunderlaget i anbudet har stor inverkan på anbudsumman och därmed tilldelning. Avstegen från bygghandlingen resulterar i stora belopp för ändringar och tillägg under byggandet. Det finns metoder som används idag i stor utsträckning som inte är beskrivna som visat sig fungera relativt väl i praktiken som etappvis zonschakt med återfyll. Det är dock inte utrett under vilka förutsättningar som för vilka moräner, relativa skillnader i vattentryck och tids för utförandemomentet, metoden fungerar. Det bör övervägas att formulera funktionskrav till grundvattenavsänkning istället för strikta krav på grundvattennivåer i relation till schaktbotten eftersom det skulle rikta fokus mot syftet med kraven. Det skulle verka som stöd för både projektören, som behöver ta fram ett underlag för att säkerställa funktionen, och för entreprenören om avsteg från bygghandlingen av byggtekniska skäl. Det bör arbetas fram en revidering och komplettering av anvisningar för grundvattenavsänkning inom branschen som inkluderar blandkorniga jordar som moräner, täcker de metoder som används idag, berör projektering och analys av grundvattensänkning och funktionskrav för utförande. Trafikverket bör överväga att inkludera dessa krav i sina tekniska styrdokument., Grundvattensänkning i morän

Anläggningskonstruktioner utsätts för en aggressiv exponeringsmiljö, frostangrepp och tösalter, samtidigt som dessa förväntas ha en lång livslängd. Detta ställer höga krav på betongens beständighet. Syftet med projektet är att undersöka vad som begränsar livslängden hos armerade betongkonstruktioner i vägmiljö. Projektet inleds med en litteraturstudie där nedbrytningsmekanismer samt regelverk undersöks. Därefter har en undersökning gjorts där 43 utvalda konstruktioner har studerats. Undersökningen har utförts med hjälp av Trafikverkets broförvaltningssystem BaTMan där skador och åtgärder har inventerats för att sedan ligga till grund för en sammanställning som har för avsikt att ge en bättre uppfattning av vad som begränsar livslängden hos vägkonstruktioner. Skador och åtgärder anknutna till betongbeständigheten är de som studerats. Arbetet är avgränsat till motorvägsbroar i Västsverige projekterade under tidsperioden 1949 till 1979 då dessa konstruktioner börjat uppvisa beständighetsskador samt att intressanta förändringar i regelverket har gjorts under tidsperioden. Denna sammanställning har sedan använts för att dra slutsatser om skadeutvecklingen genom åren samt hur den hänger ihop med betongbeständigheten. De viktigaste slutsatserna från undersökningen är att den främsta orsaken till skador på de undersökta konstruktionerna är kloridinitierad armeringskorrosion. Den konstruktionsdel som är mest utsatt och har flest allvarliga skador är kantbalkarna. Utformningen av detaljerna har visat sig vara mycket viktigt för en utsatt vägkonstruktions beständighet och minst lika viktigt som betongens kvalité. Framför allt grund- och ytavlopp studerades då de visade sig vara problematiska. Frostskador var inte speciellt vanligt förekommande på de undersökta konstruktionerna. Nyckelord: Armeringskorrosion, BaTMan, beständighet, betong, broar, detaljer, frost, grundavlopp, kantbalk, klorider, livslängd, Trafikverket, vägmiljö, Effektivare konstruktioner - krav på cement och betong

Föreliggande rapport är en antikvarisk dokumentation och redovisning av de arbeten som genomförts vid renoveringen och ombyggnaden av vägbron över Arbogaån vid Röfors. Rapporten syftar till att lyfta fram de frågeställningar och metoder som använts för att säkerställa så stor del som möjligt av brons kulturhistoriska värden. Redovisningen berör även materialet betong ur ett antikvariskt perspektiv och de särskilda avvägningar som alltid följer med arbeten av denna art. Rapporten utgör slutredovisning i ärendet gentemot kulturmiljöexperterna vid Länsstyrelsen i Västmanland.

Kolbäcksleden i Umeå har breddats med två körfält till 2+2 väg med sex cirkulationsplatser, en planskild trafikplats, fem nya samt sju breddade gång- och cykelportar (GC-portar). Projektet upphandlades som en utförandeentreprenad med Trafikverket som beställare. Vägen var färdigprojekterad men broarna projekterades av Peab med Ramböll som konstruktör. Detta examensarbete kommer att se över hur man i ett tidigt skede kan upptäcka tekniska risker vid breddning av plattrambroar. Två broar har valts att studeras och jämföras. En utan vattenläckage och en med vattenläckage i fogar. Att bredda en bro kan spara tid och material jämfört med att riva och bygga en ny. Detta sparar både pengar och minskar miljöbelastningen, men kan medföra risker. I vissa fall kan nybyggnad vara det enda alternativet. Arbetet utförs i samarbete med Peab, Umeå. Den breddade bro som inte har några problem med vattenläckage är en GC-port som ligger längs Kolbäcksleden i höjd med Carlshem, närmast Statoil. Den ursprungliga bron är uppbyggd av prefabricerade betongelement och den breddade delen är platsgjuten med dilatationsfog mellan gammal och ny del. Beläggning på bron består av asfalt. Den andra bron är en platsgjuten bro belägen vid Mariestrand, bron är breddad åt båda håll och har problem med sprickbildning och vattenläckage i fogarna. Beläggning på bron består av slakarmerad slitbetong. Resultatet visade att detaljerade handlingar samt kompletterande arbetsbeskrivningar kan göra att vattenläckage i fogar undviks. Att bredda en plattrambro och använda direktgjuten slitbetong som slitlager innebär risker med vattenläckage på grund av sprickor då små sättningar är oundvikligt, detta bör dock undersökas ytterligare., Kolbäcksleden in Umeå has been widened with one lane in each direction to a 2+2 road with six roundabouts, a two-leveled traffic interchange, five new and seven widened short-span concrete bridges. The roads were already designed by the customer (Trafikverket) but Peab (entrepreneur) got the responsibility to design the bridges on their own. This study will overlook how you in an early stage of the planning process can discover technical risks when widening short-span concrete bridges. In this study, two bridges is compared and reviewed, one with water leakage in the joints and one without leakage. Widening a bridge can save time and material compared to a new production. This also saves money and lessens the environment strain. In some cases new production is the only alternative. The study is made in cooperation with Peab, Umeå. The widened bridge without leakage problems are placed on Kolbäcksleden around Carlshem, this is the closest bridge to Statoil. The old part of the bridge is made out of prefabricated concrete elements and the widened part is made of poured concrete with an expansion joint between the old and new parts. The road construction is built with asphalt coating and has no water leakage or dangerous cracks. The other bridge is a poured concrete bridge placed at Mariestrand. The bridge is widened on both sides and has problems with cracks in the concrete and water leakage in the construction joints. The road construction is built with an armed layer of high-performance concrete coating. The result of this study shows that detailed papers and supplemental work descriptions can avoid water leakage in joints when widening a bridge of this type. To widen a short-span concrete bridge using high-performing concrete as coating can cause risks of cracks because of small settlements, which is inevitable when widening bridges like this. The risk of cracks when widening bridges should be examined further to obtain a secure result.

Föreliggande rapport är en antikvarisk dokumentation och redovisning av de arbeten som genomförts vid renoveringen och ombyggnaden av vägbron över Arbogaån vid Röfors. Rapporten syftar till att lyfta fram de frågeställningar och metoder som använts för att säkerställa så stor del som möjligt av brons kulturhistoriska värden. Redovisningen berör även materialet betong ur ett antikvariskt perspektiv och de särskilda avvägningar som alltid följer med arbeten av denna art. Rapporten utgör slutredovisning i ärendet gentemot kulturmiljöexperterna vid Länsstyrelsen i Västmanland.