Search

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare som undervisar eller har undervisat i årskurs 3 utifrån svenskämnets styrdokument använder skönlitteratur i sin undervisning för att åstadkomma språkutveckling hos eleverna. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet och begreppen proximal utvecklingszon, scaffolding och mediering. Materialet är insamlat genom kvalitativa intervjuer med tre lärare som har lång erfarenhet av attundervisa i ämnet svenska i årskurs 3. Av resultatet framgår det att lärarna genom arbete med skönlitteratur kan främja elevernas språkutveckling. Detta sker genom olika metoder som till exempel högläsning och boksamtal. Det framgår även i studien att arbete med skönlitteratur måste ske i stöd av en mer kunnig och erfaren läsare för att eleverna ska nå sin proximala utvecklingszon, samt att läslust och motivation måste finnas.

Syftet med den här undersökningen är att bidra till förståelsen av högläsningens funktion som pedagogiskt redskap för att främja språkutvecklingen. Detta sker genom att undersöka hur högläsningen används i verksamheten och för att kunna göra det kommer vi utgå ifrån frågorna “Hur resonerar förskolläraren om högläsning som ett verktyg för att främja barns språkutveckling?” och “Hur beskriver förskollärare att de går till väga under högläsning för att främja barns språkutveckling med hjälp av högläsning?”. Studien grundas i en kvalitativ ansats med intervjuer som vetenskaplig metod. Frågorna är semistrukturerade vilket innebär att det finns utrymme för följdfrågor som kan kopplas ihop med ursprungsfrågan. Med en fenomenografisk ansats som utgångsläge har vi analyserat vårt empiriska material och kartlagt likheter och skillnader om fenomenet högläsning. Resultatet visar till stor del på samstämmighet med vissa variationer kring hur man resonerar och undervisar i en högläsningssituation. Framför allt påvisar respondenterna de vinster de anser högläsning har på barns språkutveckling.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs F-3 resonerar kring arbetet med elever i språklig sårbarhet i matematikämnet. Denna studie är relevant då forskning visar att kommunikation och samspel är en viktig del i lärandet av matematik. Elever i språklig sårbarhet kan ha svårt att delta i moment som bygger på detta och lärare kan ha svårt att överkomma denna svårighet. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fem tillfrågade lärare. Lärarna är verksamma på fyra olika skolor i mellersta Sverige med olika lång erfarenhet. Studien har sin grund i det fenomenologiska perspektivet och det insamlade materialet är transkriberat och analyserat utifrån fenomenologisk analysmetod. Resultatet visar att språklig sårbarhet påverkar elever i matematikundervisningen i olika sammanhang. Lärare beskriver att de använder olika typer av arbetssätt för att stötta elever i språklig sårbarhet och använder olika typer av strategier för att uppmärksamma hinder. Slutsatsen för denna studie är att det är en fördel att vara klasslärare när det kommer till att hantera språklig sårbarhet i matematikundervisningen.

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka lärares användning av boksamtal i förskoleklass och årskurs 1, samt om boksamtal kan bidra till språkutveckling. Tidigare forskning visar många fördelar med att främja elevers språkutveckling i de tidiga åldrarna. De får tillfälle att uttrycka sina egna tankar, samt träna upp sitt ordförråd. Lärarna påpekar att tiden eller resurserna inte räcker till för att ha renodlade boksamtal. Forskningen visar att det är viktigt att börja läsa tidigt i skolåldern för att förhindra svårigheter senare under skolgången. Studiens teoretiska ram grundar sig i Vygotskijs sociokulturella teori att lärande sker kollektivt och därigenom blir det ett socialt och kontinuerligt samspel med omgivningen. Vygotskijs teori har inspirerat lärare att vara mer aktiva under lektionerna och inneha en betydande roll för elevernas kunskapsutveckling. Insamlingen av datan genomfördes kvalitativt genom personliga intervjuer med lärare som arbetar på lågstadiet. Intervjuerna analyserades och gemensamma nämnare mellan dem identifierades. Därefter diskuterades intervjuerna i förhållande till den tidigare forskningen. Uppsatsen visar betydelsen på hur viktigt det är att använda sig av att boksamtal tidigt i skolåldern, för att gynna elevernas språkutveckling. De tydligaste resultaten av studien är att alla lärare använder sig av en form av boksamtal varje dag genom den dagliga högläsningen. Studien visar att den dagliga högläsningen och boksamtalen har positiva effekter på läsförståelse och språkutveckling. Elevernas förmåga att förstå förbättras genom diskussioner som inträffar under boksamtalen. En annan viktig faktor som upptäcktes är att boksamtal gynnar elevernas ordförråd och den språkliga förmågan.

Svenska elevers läsförståelse har enligt den senaste PISA-mätningen (2022) visat ett dalande resultat som idag motsvarar samma nivåer som under mätningen år 2012 då de lägsta nivåerna för elevers läsförståelse utmättes. PIRLS-mätningen 2021 vittnar om ett likartat resultat, som berör elever i grundskolan, med försämrade resultat i läsförståelse inom både skönlitteratur och sakprosa. Forskning styrker att boksamtal är en framgångsrik metod för att öka läsförståelse och skapa läslust. Studiens syfte är att belysa och jämföra förekomsten av boksamtal i årskurs F–3 och 4–6. Det är en kvantitativ enkätstudie som riktat sig till lärare som arbetar i årskurserna F–6. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i literacy, vilket innebär text, på olika sätt, som bidrar till ett meningsskapande. I studien används ett modifierat analysverktyg, anpassat för det studien är ämnat att undersöka, inspirerat av Freebody och Lukes (2003) resursmodell. Studiens två forskningsfrågor är ”Ökar eller minskar arbetet med boksamtal i årskurs 4–6 jämfört med F–3, enligt enkätens respondenter?” och ”Vilka literacypraktiker berörs, och hur, i arbetet med boksamtal i årskurs F–3 och 4–6, enligt enkätstudiens respondenter?”. Enkäten fick in 110 svar varav 79 klassades som boksamtal utifrån studiens definition. Studiens resultat visade att utförande av boksamtal skiljde sig mellan årskurserna, där F–3 var ledande trots att skillnaden var marginell. Resultatet visade också att boksamtal sällan pågick i mer än 5–10 minuter, vilket enligt Chambers anses vara för kort för att klassas som boksamtal, men som utifrån studiens definition inkluderats som boksamtal. En slutsats som drogs var att dessa boksamtal liknade mer dialogisk läsning, som också avser att öka elevers läsförståelse och bidra till en bättre läsupplevelse.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka vilkenundervisningsform, den traditionella läsförståelseundervisningen ellerboksamtal, elever finner vara stimulerande, samt ta reda på huruvida denundervisningsformen kan bidra till ökad läslust för elever. Resultatet bygger påsemistrukturerade intervjuer med åtta elever i årskurs 5-6.Resultatet visar att eleverna anser att boksamtal är en mer stimulerandeundervisningsform än den traditionella läsförståelseundervisningen.Anledningarna till detta visar studien är att eleverna tycker det är roligt att delamed sig av sina tankar kring det lästa, men även få reda på vad sinaklasskamrater tyckte. Detta samarbete kom studien fram till var en primäranledningen till att eleverna fann att boksamtal var en stimulerandeundervisningsform. Resultatet visar även på att elever ser mer fram emot attläsa efter att ha haft boksamtal som undervisningsform. Detta anser studienvisa på en korrelation mellan boksamtal och ökad läslust.

I denna studie undersöktes boksamtalets former och funktioner i mellanstadiet årskurs 4–6. Studiens syfte var att ta reda på boksamtalets syfte, organisering och effekter. Studien baserades på sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt en pilotintervju. I resultatet fastslogs fem olika teman kopplat till forskningsfrågorna. Dessa teman är: Boksamtalets syfte, Progressionen från lärarledda till elevledda boksamtal, Planerade frågor styr boksamtalet, Läsförståelsestrategier skapar läsförståelse och Boksamtal skapar kunskap- och personlighetsutveckling. Majoriteten av lärarna ansåg att främsta syftet med boksamtal var att öka elevers läsförståelse med hjälp av läsförståelsestrategier. Lärares organisering av boksamtal baseras på förplanerade frågor med mål att boksamtalen utvecklas från lärarledda till elevledda. Effekter lärarna säger sig uppleva hos eleverna vid användning av boksamtal är ökad läslust, förbättrad resonemang-, kommunikation- och läsförståelseförmåga samtidigt som eleverna utvecklas personlighets-, kunskaps- och minnesmässigt. Slutsatsen dras att boksamtalets syfte bör fokuseras på att öka elevers läslust snarare än läsförståelsestrategier för att skapa en god grund för främjandet av elevers läsutveckling. Slutsatsen dras även att boksamtalen bör vara lärarledda kopplat det sociokulturella perspektivet. Sistnämnda slutsatsen är att boksamtal skapar ovannämnda effekter som lärare säger sig uppleva vilket skapar en god grund för elevers nuvarande skolgång och framtida yrkesliv.

För att kunna vidareutbilda sig, tillgodose sig samhällsnyttig information och delta i samhället fullt ut behövs en välutvecklad läsförmåga. Redan från tidig ålder är det viktigt att bygga denna grund. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur läsläxan i årskurserna F-3 kan utformas för att stärka samverkan mellan lärare och vårdnadshavare i arbetet med elevers läsutveckling. Vidare avser studien att synliggöra arbetssätt som kan stimulera elevernas läsintresse. En fallstudie genomfördes i en årskurs tre där eleverna läste ett kapitel ur utvalda skönlitterära böcker hemma varje vecka och därefter samtalade de på skolan om det lästa, i så kallade bokklubbar. För att få ett så omfattande resultat som möjligt undersöktes både lärarens, elevernas och vårdnadshavarnas uppfattning om bokklubbarna. Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer med klassläraren samt nio elever. För att ta del av vårdnadshavarnas upplevelser distribuerades en digital enkät med öppna frågor till de vårdnadshavare som anmält intresse. Utöver detta genomfördes även en semistrukturerad observation av samtalen i bokklubbarna. Det sociokulturella perspektivet tillsammans med partnerskapsprincipen och isärhållandeprincipen var de teorier som låg till grunden för den tematiska analysen av det insamlade materialet. Resultatet visar att bokklubbarna som läsläxa bidrog till elevernas läsutveckling genom att de utvecklande sin språkliga förståelse i interaktion med varandra, läraren och vårdnadshavarna. Vidare uppskattade både elever och vårdnadshavare att diskussionsfrågor medföljde läsläxan. Resultatet pekar även på att elevernas läsintresse stimulerats av att de fått vara delaktiga i valet av böcker, medverkat i ett meningsfullt sammanhang och samtalat om det de läst. Sammanfattningsvis visar denna studie att bokklubbarna som arbetssätt engagerar både läraren, eleverna och vårdnadshavarna. Vidare gynnar den sociala kontexten elevernas språkliga förståelse och samtalen som förekomme, To be able to get further education, understand the information provided, and fully participate in society, you need a well-developed reading ability. It is import to build this foundation already from young age. The purpose of this study is to contribute knowledge about how reading homework in grades F-3 can be designed to strengthen collaboration between teachers and guardians in the work with students' reading development. Furthermore, the study intends to present working methods that can stimulate students' interest in reading. A case study was carried out in a third grade, where the students read a chapter from selected fiction books at home every week and then talked at school about what they had read, in so-called book clubs. To get as extensive results as possible, both the teacher's, the students', and the guardians' perceptions of the book clubs were investigated. Data were collected through semi-structured interviews with the class teacher and nine students. To take part in guardians' experiences, a digital survey with open questions was distributed to guardians who expressed interest. In addition to this, a semi-structured observation of the conversations in the book clubs was also carried out. The socio-cultural perspective together with the partnership principle and the separation principle were the theories that formed the basis for the thematic analysis of the collected material. The result shows that book clubs as reading homework contributed to the students' reading development by developing their language awarness in interaction with each other, the teacher, and the guardians. Furthermore, both students and guardians appreciated that discussion questions accompanied the reading homework. The results also indicate that the students' interest in reading was stimulated by the fact that they were allowed to participate in the selection of books, in a meaningful context and that they talked about what they read. In summary, this study shows that book c

Syftet med kunskapsöversikten var att ta reda på hur högläsning i skolan kan användas som en språkutvecklande aktivitet av läraren och hur det påverkar eleverna. Genom att sökningar har genomförts i olika databaser framkom ett urval av två avhandlingar och sju vetenskapliga artiklar som kunskapsöversiktens resultat grundades på. Avhandlingarna och de vetenskapliga artiklarna var både nationella och internationella. För att sortera urvalet gjordes en tematisk innehållsanalys som resulterade i tre olika teman som resultatet byggde på. Dessa teman var: boksamtal, bokval och lärarens roll i högläsning. Det som framkom i resultatet var att högläsning i sig inte ger en språkutvecklande effekt utan att mycket ligger på lärarens arbete med det. Metoder som beskrevs som användbara och gynnsamma för att högläsning ska bli språkutvecklande var boksamtal och bokval, dock framkom det att inte alla typer av boksamtal och bokval ger en språkutvecklande effekt. Även här beskrevs att läraren har en viktig roll för att det ska bli språkutvecklande genom att exempelvis använda öppna frågor i boksamtal och variera genre i bokvalet. Genomförs högläsning på ett språkutvecklande sätt kan bland annat elevernas ordförråd, läsförståelse och hörförståelse utvecklas., The purpose of this literature review was to examine how reading aloud in school can be used as a language development activity by the teacher and how it affects students. The results of this review were based on two dissertations and seven scientific articles, selected by searching in different databases. The dissertations and scientific articles were both national and international. A thematic analysis was made to categories the samples, which resulted in three themes being identified. These themes were book talks, book choice, and the teacher’s role in reading aloud. The results showed that reading aloud in itself does not have a language development effect, but instead it depends on the teacher’s work with the material. Book talk and book choice were described as useful and beneficial methods to make reading aloud language developing. However, it became clear that not all types of book talks and book choice were beneficial. The teacher’s important role in language development was again described, for example through the use of open questions in book talks and by varying the genre of the choice of book. If reading aloud is carried out in a language-developing way, the students´ vocabulary, reading comprehension and listening comprehension can be developed, among other things.

Sammanfattning I denna studie undersöks förskollärares uppfattningar om boksamtal och hur de planerar och utför boksamtal och hur de planerar och utför boksamtalet i praktiken. Forskningsfrågorna som ligger till grund för studien är, "Vilka uppfattningar har förskollärare om boksamtal?" och "Hur organiserar förskollärare boksamtalet i praktiken?". Studien omfattas av insamlade data genom semistrukturerad intervju med sex förskollärare och strukturerad observation av fyra förskollärare. Tre av förskollärarna har medverkat i både intervju och observation. Studien synliggör därmed sju förskollärares uppfattningar av boksamtal som fenomen och arbetssätt. Insamlingsmetoderna har valts med en intention om att skapa en bredare förståelse för förskollärares uppfattningar. Insamlade data har vidare bearbetas och redogjorts genom tematiskt analys. Studiens resultat och analys ses i ljuset av det sociokulturella perspektivet och dess teoretiska begrepp som redskap/artefakter, appropiering, samt proximala utvecklingszonen och scaffolding, då de tillsammans utgör en central aspekt för studiens syfte och frågeställningar. Resultatet visar att boksamtal som fenomen och arbetssätt är en undervisningsmetod som förskollärare anser kan stödja barnens utveckling och lärande ur flera aspekter. Genom boksamtalet och förskollärares didaktiska kompetens kan boksamtal organiseras så att barnen får omges i en kontext där de får lyssna på varandras åsikter och idéer. Boksamtal anses vara en arena där diskussion och samtal sätts i fokus. Resultatet visar att det finns en variation i hur boksamtalet organiseras i praktiken då förskollärarna menar att boksamtalet anpassas efter mognadsnivå. Förskollärares förhållningssätt, förberedelse inför boksamtalet och barnlitteraturen som redskap är dessutom viktiga aspekter för att möjliggöra ett boksamtal. Avslutningsvis visar resultatet att förskolans organisatoriska förutsättningar sätter sina spår i hur förskollärare kan realisera och organisera boksa

Studien syftade till att undersöka på vilket sätt och i hur stor utsträckning lärare uppgav att de arbetar med boksamtal i samband med skönlitterär läsning i svenskundervisning på mellanstadiet. En annan aspekt som undersöktes var lärares inställning till boksamtal och vilka syften de ser med det. Studien genomfördes med receptionsteori och den didaktiska triangeln som teoretiska utgångspunkter. Respondenterna som är svensklärare i årskurserna 4-6 från olika delar av Sverige, valdes ut genom ett snöbollsurval och tilldelades digitala enkäter att besvara. Den kvantitativa datan presenterades genom deskriptiv statistik medan en tematisk analys genomfördes med utgångspunkt i den kvalitativa datan. Resultatet visade att boksamtal oftast förekommer vid gemensam läsning och i betydligt mindre utsträckning vid enskild läsning. Metoderna bakom lärares arbetssätt vid boksamtal är mestadels förberedda frågor i mindre grupper eller i helklass. Frågorna som diskuteras i anslutning till boksamtal uppgavs vara nära knutna till elevers egna erfarenheter, tyckande och åsikter om det lästa och att se innehållet från olika perspektiv. Huvudsyftet med boksamtal uppgavs vara läsförståelse, men även ett tillfälle för perspektivbyte och för att öka elevernas läsintresse. Slutsatser som drogs utifrån studiens resultat var att lärares syn på syftet med boksamtal och metoder vid genomförande hänger samman, och att förande av boksamtal sker i blandad utsträckning.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur förskollärare beskriver sitt språkutvecklande arbete på utvalda förskolor. Studien som tar avstamp i Kvalitetsrapport 2023 från Uppsala kommun analyserar hur förskollärare beskriver sitt arbete med att främja barns språkutveckling med fokus på språkförmågorna muntligt och skriftligt. Det empiriska datamaterialet för delstudierna har samlats in genom intervjuer med fyra förskollärare från olika kommunala förskolor i Uppsala kommun. Studien består av två delstudier som båda innefattar kvalitativa intervjuer. I delstudie ett undersöktes den pedagogiska praxis som förskollärare tillämpar för att främja det muntliga språket i förskolan. I delstudie två fokuserades i stället på hur förskollärare arbetar med det skriftliga språket i förskolan. Det teoretiska ramverket utgörs av det sociokulturella perspektivet som beskriver lärande och utveckling som något som sker i samspel med andra människor. Resultatet av studien visar att de intervjuade förskollärarna använder liknande metoder för att främja barnens språkliga utveckling, vilket återspeglas i deras beskrivningar av arbetsmetoderna. De betraktar sig själva som språkliga förebilder och resurser för barnens språkutveckling. I studien bekräftas det att förskollärarnas förhållningssätt och arbetssätt spelar en central roll i barns utveckling inom skriv- och läsämnen. Förskollärarnas engagemang och förmåga att vara uppmuntrande och empatiska samt möta varje barns individuella behov skapar en trygg och positiv miljö som främjar barns motivation och vilja att lära sig. Studien visar att böcker används som en viktig resurs för att stötta barns språkutveckling, fonologisk medvetenhet och läskunnighet. Boksamtal och högläsning bidrar till barnens ordförråd och sociala samspel. Förskollärarna beskriver användning av verktyget TAKK för att skapa inkludering och möjliggöra kommunikation för alla barn. Det framgår att förskollärarna har en medveten inriktning mot lärande o

Skollagen (2010:800) slår fast att all skolpersonal är ålagd att förmedla och förankra värdegrunden i och utanför undervisningen. I värdegrunden återfinns värden som elever ska utveckla under sin skolgång. Dessa värden grundar sig i samhällets gemensamma värderingar rörande bland annat mänskliga rättigheter, demokrati och etiska ställningstaganden. Vår studie syftar till att undersöka hur skönlitteratur för barn skildrar fenomenet utanförskap i skolan i relation till det praktiska värdegrundsarbetet. Studien är en kvalitativ tematisk litteraturanalys där tre skönlitterära verk, riktade till barn i mellanstadiet, har analyserats. Primärmaterialet utgörs av En helt vanlig supernova, Allt som inte syns och Fjädrar. Analysen vägleds av frågeställningar rörande utanförskapets skildring, framställningen av omgivningens reaktioner samt hur de tre böckerna kan användas i det praktiska värdegrundsarbetet. Resultatet av vår analys visar att utanförskap i skolan skildras på olika sätt och grundas i olika orsaker i litteraturen. Författarens användande av olika berättarperspektiv påverkar skildringen av utanförskap. Läsupplevelsen förändras beroende på vilken synvinkel handlingen berättas ur. Analysen visar även att omgivningens reaktioner och agerande påverkas av rådande normer och maktförhållanden. Den del av omgivningen som utgörs av vuxna karaktärer framställs som passiv och frånvarande i de analyserade böckerna. Slutligen visar vår analys att vårt primärmaterial med fördel kan användas i det praktiska värdegrundsarbetet.

Moa Carlestål Bjärnebro & Felicia Milstam Storm: ”Integritet och samtycke i Stopp! Min kropp: Kvalitativ textanalys av boken Stopp! Min kropp!: En kul och viktig bok om kroppen, känslor och hemligheter”, för värdegrundsarbete med fokus på integritet och samtycke. Grundlärarprogrammet, inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, Svenska språket, Svenska, Självständigt arbete inriktning f-3, Grundnivå, 15 högskolepoäng, HT 2023. Den här uppsatsen är en kvalitativ textanalys av boken Stopp! Min kropp!: En kul och viktig bok om kroppen, känslor och hemligheter som riktar sig till barn i lågstadiet. Syftet med analysen är att undersöka hur karaktärerna i boken gestaltas samt hur integritet och samtycke kommer till uttryck i bokens samtliga berättelser. Vi diskuterar också om och i så fall hur boken går att använda i värdegrundsarbetet i skolan för att lära barn och unga om integritet och samtycke. Vi använder oss av begrepp från Maria Nikolajevas bok Barnbokens byggklossar (2017) då vi analyserar boken. Resultatet av analysen visar att karaktärerna vi analyserar till största del gestaltas som föränderliga och med flera egenskaper. Händelserna i boken gör att integritet och samtycke kommer till uttryck på flera olika sätt. Vi resonerar och kommer fram till att boken kan användas i värdegrundsarbetet kring integritet och samtycke i skolan. Vi ger förslag på hur boken kan användas och de metoder vi presenterar är högläsning följt av boksamtal och eget arbete.

Syftet med denna studie är att belysa hur några lärare säger sig arbeta med högläsning som en del av undervisningen i ämnet svenska och utgår från frågeställningen: Hur säger sig lärarna arbeta med högläsning i undervisningen? och Vilka hinder och möjligheter uppfattar lärarna i arbetet med högläsning? Den teoretiska utgångspunkten i studien är det sociokulturella perspektivet med fokus på dialog och lärande. Studien bygger på en kvalitativ metodansats och en tematisk analys har gjorts av den data som samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fem lärare. Studiens resultat visar främst att lärarnas uppfattning av högläsning är att den är viktig för elevernas språkutveckling och då framförallt i kombination med boksamtal. Resultatet visar även att lärarna beskriver högläsningen som betydelsefull för elevernas ordförståelse och att eleverna med hjälp av högläsningen får chans att lära sig nya ord och begrepp.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare främjar flerspråkiga barns språkutveckling i både svenska och modersmål i förskolan. Studien har en kvalitativ forskningsinsats där semistrukturerade intervjuer användes som datainsamling.Studiens resultat visar att förskollärarna använder sig av olika strategier för att främja flerspråkiga barns språkutveckling. Studiens slutsats är att kunskap om hur man kan arbeta för att främja flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan är något förskollärare bör ha, för att veta hur de på bästa sätt kan stötta flerspråkiga barn i sin språkutveckling.

Syftet med denna studie är att undersöka F-3 lärares användning av boksamtaloch deras resonemang kring huruvida deras användning av boksamtal kanfrämja utvecklandet av elevernas läsförståelse. Detta är en kvalitativ studie medsemistrukturerade intervjuer av F-3 lärare i mellersta Sverige. Studien utgårifrån John Deweys pragmatiska perspektiv. Resultatet av studien är att F-3lärare anser att boksamtal kan ha en positiv inverkan på elevernasläsförståelseutveckling men även andra kunskaper så som sociala förmågor ochutveckling av ordförrådet. Elever i förskoleklass har i regel mindre kunskap ocherfarenhet av läsförståelse än elever i årskurs 3. Därför tror vi att detta kan varaen bidragande faktor till att endast en del lärare kunnat konstatera framsteg ielevernas läsförståelseutveckling. Slutsatsen blir därför att alla F-3 lärare har2läsförståelseutveckling som syfte i planering av boksamtal oberoende av hurboksamtalen är strukturerade och i vilken utsträckning de sker i.

Bakgrund: Enligt senaste rapporten från PIRLS fortsätter skriv- och läsförståelse hos barn i årskurs 4 att minska, vilket enligt Skolverket är oroväckande. Förskolan är en betydelsefullarena där barn skapar en tidig nyfikenhet till läsningen, och där barnens intresse för att läsa på egen hand skapar en god grund för att vända den negativa trenden senare i grundskolan. Att skapa en lustfylld lässituation blir därmed viktigt. Den tidiga språkutvecklingen är viktig i barns liv, och är grundläggande för att de ska bli demokratiska medborgare. Därför är det viktigt att förskolan introducerar tidiga erfarenheter av högläsning med syfte att främja barns språkutveckling. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka resonemang som förskollärare framhåller i arbetet med högläsning, tillsammans med och för förskolebarn i åldrarna 1-5 år. Metod: Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie som grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv. Intervjustudien bestod av semistrukturerade frågor med nio verksamma förskollärare i Västsverige. Resultat: Resultatet visar att förskolorna arbetar med högläsning på olika sätt beroende på vilka resurser de har tillgång till, så som utbildad personal, tillgång till litteratur samt vad arbetslagen har för resonemang kring högläsningens betydelse. Resultat visar även att förskollärare uppfattar högläsning som ett viktigt tillfälle för att främja och öka barns språk-, läs- och skrivkunskaper. Däremot framgår det att förskollärare uttrycker begränsningar vad gäller att organisera en högläsning på ett för dem optimalt sätt utifrån läroplanens uppdrag.

Uppsatsen analyserar två barnböcker, varav en bilderbok Azzis flykt (2016) skriven av Sara Garland och en kapitelbok Flykten från Kabul (2016) skriven av Naheed Hasnat Senzai. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur flykt från krig gestaltas i två skönlitterära böcker samt hur lärare kan arbeta i klassrummet för att prata om och uppmärksamma eleverna om krig och flykt som är aktuella idag. Uppsatsen är en textanalys av böckerna Azzis flykt (2016) och Flykten från Kabul (2016) och en intervju med tre erfarna lärare på temat krig och flykt. Analysen visar att de intervjuade lärarna arbetar med temat främst när det har varit ett aktuellt ämne i medier. Lärarna tillämpar varierande verktyg i undervisningen, främst med hjälp av skönlitterära verk såsom bilderböcker och kapitelböcker. Illustrationerna i bilderböckerna har varit till hjälp för lärarna, speciellt när det uppstått hinder i kommunikationen med nyanlända elever. Analysen har även visat att elevers egna erfarenheter och upplevelser inkluderas och får komma till uttryck i klassrummet när temat flykt och krig tagits upp i undervisningen. Azzis flykt (2016) och Flykten från Kabul (2016) kan användas i undervisningen för att öka elevernas förståelse för flykt från krig. Genom boksamtal och högläsning kan empatin för människor som befinner sig på flykt främjas hos eleverna.

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka hur svensklärare arbetar med skönlitteratur för att bidra till ett interkulturellt förhållningssätt och vilken skönlitteratur som lärarna använder till detta. Den tidigare forskningen visar att läsning av böcker kan bidra till mer än bara läsförståelse. Det beskrivs att skönlitteraturen kan ge kunskap om människors olika livsvillkor och på så sätt förklaras litteraturen kunna bidra till ett interkulturellt förhållningssätt. Vidare beskrivs det interkulturella förhållningssättet som väsentligt i skolan och att det har blivit allt viktigare på senare tid, i och med skolornas ökande mångkulturalitet. Studien bygger på fyra intervjuer med yrkesverksamma svensklärare som i intervjuerna delar med sig av hur de arbetar interkulturellt genom skönlitteraturen och vilken skönlitteratur de använder till detta. Intervjusvaren ställdes därefter mot den tidigare forskningen för att reda ut likheter och skillnader mellan dessa. Studien visar att många strategier som den tidigare forskningen tar upp också används av de intervjuade lärarna. Utöver dessa ger lärarna andra exempel på användbara strategier såsom högläsning, diskussioner i grupper och skönlitterära verk för undervisningen som inte framkommer i den tidigare forskningen.

I och med vår svenska lärarutbildning i relation till att vi bor i Finland respektive på Åland har vi fått en uppfattning av att boksamtal inte är en aktivitet som används i lika stor utsträckning i Finland och på Åland jämfört med i Sverige. Detta examensarbete syftar till att ta reda på om och hur lärare i Finland och på Åland använder högläsning, tystläsning och boksamtal för att gynna elevers lärande i arbete med skönlitteratur i ämnet svenska i årskurs 3. För att besvara arbetets frågeställningar har vi utfört semistrukturerade intervjuer med tio lärare som undervisar i Finland respektive på Åland i årskurs 3. I resultatet kan vi se att samtliga lärare aktivt använder skönlitteratur i sin undervisning. I resultatet framkommer det även att lärarna i Finland främst använder sig av tystläsning, medan de åländska lärarna föredrar att använda högläsning. Vår slutsats är att samtliga lärare anser att de inte använder boksamtal, men beskriver ändå aktiviteter som de använder regelbundet, vilka kan ses som boksamtal.

Syftet med denna studie är att undersöka och utforska hur boksamtal uppfattas och tillämpas i undervisningen för att främja läs- och språkutveckling hos andraspråkselever. Frågeställningen som ligger till grund för vår studie är följande: Hur upplever F-3 lärare att boksamtalet gynnar andraspråkselevers läsförståelse? Upplever lärare att boksamtalet är en språkutvecklande aktivitet? För att få svar på vår frågeställning utgår vi från en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Datainsamlingen sker via intervjuer av fem grundskollärare i Skåne. Utgångspunkten för det teoretiska ramverket är den sociokulturella teorin som anser att elevers språk utvecklas genom interaktion och samspel med andra samt genom lärarens stöttning. Vidare utgår vi från den pragmatiska teorin, vilken ser på undervisningen som ett medel för att förbereda eleverna att verka i det demokratiska samhället. Resultatet i studien visar att lärare upplever en viss progression i elevernas läsförståelse eftersom de är mer aktiva och självständiga vid diskussioner, samt uppvisar en större lust att läsa. Därmed drar vi slutsatsen att boksamtal som aktivitet i undervisningen kan gynna andraspråkselever i deras språkutveckling. Kontinuerlig användning av boksamtal i undervisningen kan även stödja och möjliggöra andraspråkselevers utveckling av läsförståelseförmågan.

I syftesbeskrivningen för ämnet svenska i gymnasieskolan står det att undervisning ska behandla skönlitteratur. Ett sätt för lärare att utforma undervisning om skönlitteratur är att arbeta med boksamtal. Boksamtalet som metod svarar då på den didaktiska frågan om hur. I följande kunskapsöversikt presenteras svensk och internationell forskning från tio studier som på olika sätt berör boksamtal som en del av svenskundervisningen och utvecklingen av elevers läsförståelse. Syftet är att undersöka och sammanställa forskning om hur didaktiska val i boksamtal kan bidra till elevernas utveckling av läsförståelse. Fokus för översikten är lärarens medvetna val, och hur de skapar möjligheter för eleverna att utveckla sin läsförståelse genom boksamtal om skönlitteratur. Frågeställningen som utreds är: Hur kan lärarens didaktiska val inom ramen för ett boksamtal bidra till elevernas utveckling av läsförståelse? Sökprocessen för kunskapsöversikten var systematisk. Underlaget har granskats och tematiserats genom noggrann bearbetning. Forskningens resultat visar att flera faktorer i litteraturundervisningen påverkar utvecklingen av elevers läsförståelse. Dessa faktorer är: strukturerade samtal, explicit undervisning, lärarens roll samt läsarter och frågornas karaktär. Kunskapsöversiktens slutsats är att lärarens didaktiska val inom ramen för ett boksamtal är avgörande för utvecklingen av elevernas läsförståelse.

Studiens syfte är att undersöka om boksamtal av skönlitterära böcker bidrar till en bättre textförståelse samt språk- och läsutveckling i modersmålsämnet. Fokuset har varit på hur arbetet med lustfyllda metoder kan ge elever möjligheten till att utveckla sitt modersmål, men även vilket intresse de visar för skönlitteratur och filmvisning av den lästa boken. Den valda metoden är kvalitativt arbete, där vi använt oss av ett interaktivt arbetssätt med skönlitteratur i form av boksamtal med användning av Chambers metod, filmvisning samt textanalys. Undersökningen genomfördes med tre elever som går i årskurs 7. Resultaten visar att arbetet med boksamtal generellt har en viktig betydelse och är en förutsättning för bättre läsförståelse hos eleverna. Filmvisningen däremot väcker elevernas fantasi och de blir säkrare med hur deras funderingar och tankar stämmer överens med verkligheten. Den utvecklar även deras förståelse och ger en bredare insikt om sagan. Vi insåg att arbetet med det interaktiva arbetssättet kan ge eleverna en ökad textförståelse samt bättre språk- och läsutveckling. Den kunde stödja och stärka inte bara elevernas språk, utan har utvidgat deras språkfärdigheter på så sätt att de kunde skaffa sig ett större ordförråd.

Det finns en mängd forskning som lyfter fram på vilket sätt lärare arbetar med skönlitteratur i skolan. Eftersom tidigare forskning vanligtvis lyfter upp arbetet med skönlitteratur utifrån lärarens perspektiv, syftar denna studie till att undersöka elevernas uppfattning av lärarens val av bok. Föreliggande studie undersöker på vilket sätt eleverna uppfattar temat av bok och hur den skiljer sig från min. För att analysera detta har två boksamtal genomförts i två slumpmässigt utvalda elevgrupper. Resultatet visar på att det kan skilja sig på vilket sätt man uppfattar ett tema i en bok vilket kan vara viktigt att ha i åtanke inför ett boksamtal eller en temadag., Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-01-12

Studiens syfte är att skaffa kunskap om förskollärares olika uppfattningar kring användandet av högläsning för att främja barns utveckling och lärande. I bakgrunden redogörs högläsningens betydelse för barns språkutveckling. Därefter lyfts tidigare forskning om högläsning i svensk förskola. Bakgrund och tidigare forskning visar att det finns en brist i hur högläsningen används på svenska förskolor för att främja barns utveckling och lärande. Med en kvalitativ metod har åtta förskollärare intervjuats om deras uppfattning om högläsningens syfte och genomförande. Analysen utgår från ett sociokulturellt perspektiv på barns utveckling och lärande, där man anser att lärandet sker i samspel med andra individer och i den kontext som lärandet tar sin plats i. I studiens resultat presenteras förskollärarnas olika syften med att genomföra högläsning samt hur dem organiserar den. Det går en röd tråd genom samtliga förskollärares svar, de skiljer sig inte åt avsevärt. Ett viktigt resultat visar att förskollärarna visar på kunskap om högläsningens betydelse för språkutveckling men att den inte alltid får ta plats till följd av den läsvila som förekommer på majoriteten av förskolorna.

Denna kvalitativa studie syftar till att utöka kunskapen om hur lågstadielärare kan använda högläsning för att stimulera språkutvecklingen hos elever med svenska som andraspråk. Detta görs genom att undersöka hur åtta lärare i lågstadiet arbetar med andraspråksperspektivet i högläsning. Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade personliga intervjuer. Resultaten från denna studie visade att lärare använder högläsning på olika sätt och i olika omfattning men att samtliga tillämpar det någon gång. De flesta lärarna anser att det är viktigt med bildstöd och att förklara ord och meningar. Många menade dessutom att samtal kring det lästa är av stor vikt när det kommer till högläsning och att val av bok spelar stor roll. Vid val av bok bör läraren hitta på såväl innehåll som språklig nivå och boken får gärna knyta an till elevernas bakgrunder., This qualitative study aims to expand knowledge about how primary school teachers can use read-aloud to stimulate the language development of students with Swedish as a second language by investigating how eight primary school teachers include a second language perspective in read-aloud activities. Data for this study was gathered using semi-structured personal interviews. The results revealed that teachers employ read-aloud practices in various ways and to varying degrees, but all of them incorporate it at some point. The majority of teachers consider visual support and explaining words and sentences to be important. Furthermore, they also emphasized the significance of discussions about the language and the content of the reading material. They highlighted that the choice of read-aloud books plays a pivotal role and both the content and the linguistic level of the book should be considered. It is also beneficial for the chosen book to be culturally relevant and resonate with the students' backgrounds.

Studiens syfte är att synliggöra förskolebarns uttryck för deltagande i demokratiska processer, utifrån litteratur med tillhörande boksamtal. Specifikt studeras följande frågeställning: Vilka möjligheter till deltagande i demokratiska processer, utifrån begreppen inflytande, makt, motstånd och frihet ger förskolebarn uttryck för, efter att ha tagit del av böckerna Gropen (2018) och Koko och Bosse, vill inte! (2019)? Studiens metodologiska utgångspunkt är semistrukturerade gruppintervjuer i boksamtalsform. Empirin utgörs av utsagor från elva förskolebarn i åldrarna fem till sex år, vars yttrande analyseras i relation till inflytande, makt, motstånd och frihet. Begreppen har teoretisk utgångspunkt i Biestas (2011; 2020) teori om domäner för utbildning och utgörs av socialisation och subjektifiering, samt i Foucaults teori om makt och motstånd (1976/2002). Resultatet visar att barn ger uttryck för demokratiska processer med koppling till studiens valda barnlitteratur, samt utifrån sin egen förskolekontext. Inflytande förknippas av barnen med möjligheten att bestämma kring leksituationen samt möjligheten att göra val mellan olika alternativ. Det framförs också synpunkter kring avsaknad av inflytande, då pedagogerna, enligt barnen, ignorerar deras önskemål. Barnen ger uttryck för makt när de menar att pedagogerna bestämmer i egenskap av vuxna och att beslut som pedagogerna tar, är utifrån barnens bästa. I kontrast till ovanstående uttrycks också en önskan efter möjlighet att utöva makt i form av bestämmanderätt i vissa frågor. Motståndet uttrycks genom verbal protest, smitning eller att gömma föremål. Frihet uttrycks av barnen med en önskan att pedagogerna inte ska övervaka dem, samt genom en längtan ut från förskolans fysiska område. En slutsats av studien är att ändamålsenligt vald litteratur med efterföljande boksamtal, kan bidra till att barn ger uttryck för sina möjligheter till deltagande i demokratiska processer. Med rätt ambitioner från pedagogernas sida, kan bar

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att med hjälp av tidigare forskning undersöka vilken betydelse boksamtal har för elevers läsförståelse, vilken roll läraren har vid boksamtal, samt hur boksamtal utformas. Studiens resultat bygger på både facklitteratur och vetenskapliga artiklar som hämtats genom databassökningar och manuella sökningar. Resultatet visar att boksamtal är viktigt för att öka elevers läsförståelse, flera källor anger samtal som en väsentlig del för att underlätta elevers förståelse. Resultatet visar även att frågor som läraren använder sig av, är av betydelse vid utformningen av boksamtalen. Det är av vikt att läraren väljer ut relevanta och intresseväckande frågor som möjliggör utformningen. Slutligen visar resultatet att läraren spelar en viktig roll vid boksamtal, då i en roll som samtalsledare.

Syftet med studien att utveckla kunskaper om högläsningens betydelse för barns språkutveckling i förskolan samt undersöka hur förskolepersonal kan arbeta med högläsning i lärandesyfte. Metoden som valts är kvalitativa intervjuer. Intervjuer användes för att synliggöra förskolepersonalens tankar och åsikter om högläsningsarbetet i språkutveckling syfte. Resultatet visar hur förskolepersonalen arbetar med högläsning för att främja barns språkutveckling. Det framkom att högläsningen är en vardaglig aktivitet som tillåter förskolepersonalen att tillsammans med barn lyssna och samtala om nya ord. I resultatet framgår även inom vilka områden förskolepersonalen beskriver att språket utvecklas genom högläsning. De områden förskolepersonalen ägnar sig åt är boksamtal, den fysiska miljön samt digitala böcker och pappersböcker när det kommer till språkets utveckling genom högläsning.

Syftet med studien var att synliggöra förskolebarns förståelse om helheten i vattnets kretslopp genom samtal utifrån en skönlitterär bok och efterföljande målaraktivitet. För att ta reda på detta användes deltagande observationer vid ett boksamtal och målaraktivitet. Empirin samlades in från två underlag, barns teckningar som analyserades deskriptivt och videoinspelning som analyserades tematiskt med utgångspunkt i fenomenografin. Tolv barn i åldern fyra till sex år från två avdelningar på samma förskola deltog i studien. Resultatet visar en rik variation av uppfattningar som barnen hade om både helheten och delar i vattnets kretslopp. Sammanfattningsvis kan variationen av uppfattningar beskrivas som en förenklad version av helheten i kretsloppet där delarna regn och moln är mest förkommande i barnens uppfattningar. Avdunstning, kondensering och uppsamling förekom i barnens uppfattningar men inte i samma utsträckning. De teman som framkom i barns uppfattningar av helheten, var att vattnet regnar och avdunstar i en ständig process. Det andra temat var att vatten används, genomgår en reningsprocess för att användas på nytt. Utifrån resultatet kan slutsatsen dras att när vattnets kretslopp undersöks med barn i förskolan, bör grundläggande begrepp introduceras och undervisningen bör fokusera på att fördjupa och nyansera barnens förståelse., The purpose of this study was to bring preschool children’s conceptions about the entirety of the water cycle to light, through a conversation about a fictional book- and a drawing activity. The study employed a participant observation method during a book talk- and drawing activity. Data was collected from two sources, children's drawings which were analyzed descriptively and video recording which was analyzed thematically from a phenomenographical standpoint. Twelve children from two separate departments in the same preschool in the age 4-6 years participated in the study. The results of the study showed a rich variation in children’s conceptions about both the parts and the entirety of the water cycle. In summary, the variation of conceptions can be described as a simplified version of the entirety of the water cycle. Where rain and clouds, are the most prevalent parts in the children’s conceptions. Evaporation, codensation and collection appeared in children's conceptions but not to the same extent. The themes that appeared in children's conceptions of the entirety were that water rains and evaporates in a continuous process. The second theme was, that water which has been used undergoes a purification process to be used again. Based on the results the conclusion can be drawn that when studying the water cycle with preschool children, basic concepts should be introduced and the education should focus upon deepening and nuanceing the children's understanding.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några yrkesverksamma gymnasielärare i svenska arbetar med skönlitteratur i skolan i relation till de värden som skönlitteratur antas förmedla, såsom empati och medmänsklighet, samt hur detta påverkar vilka skönlitterära verk som används i litteraturundervisningen. Studiens syfte är också att undersöka hur dessa lärare tar reda på om skönlitteraturen faktiskt lyckas förmedla önskade värden till eleverna. Inledningsvis ges en kort bakgrundsbeskrivning av hur skolans uppdrag som fostrare av demokratiska medborgare har förändrats över tid till att idag snarare handla om att förmedla en specifik värdegrund. Detta ställer nya frågor om skönlitteraturens funktion och lärarens didaktiska avvägningar i samband med litteraturundervisningen. Teoretiska utgångspunkter som litteraturens legitimeringar, narrativ fantasi och deliberativa samtal sammanfattas. En redogörelse för tidigare forskning innefattar Gunilla Molloy, Eva Hultin, Malin Alkestrand och Gustav Borsgård som alla har gjort studier om litteraturundervisning, litteratursamtal och olika former av värdeförmedling i relation till skönlitteraturen. Studiens metod utgörs av en kvalitativ studie där två lärare på en folkhögskola och två lärare på ett gymnasium intervjuas. Analysen utmynnar i slutsatser som visar den stora behållningen av sådan skönlitteratur som ger möjlighet till perspektivbyte, tematiska diskussioner och kunskaper om samhället. Särskilt framhålls boksamtalens betydelse för att synliggöra olika värden och reflektera över mänskliga levnadsvillkor och erfarenheter. Studien avslutas med att slutsatserna diskuteras och jämförs med den tidigare forskningen och formulerar sedan frågor för framtida forskning om exempelvis ämnesövergripande arbete i litteraturundervisningen och specifika litterära genrers unika möjligheter att förmedla en värdegrund.

Boksamtal och kooperativt lärande är två lärandemetoder som enligt forskning har en positiv inverkan på elevers engagemang och motivation. Dock visar resultat från tidigare forskning att lärare har svårt att implementera dessa metoder i sin undervisning. Därför är syftet med studien att studera hur svensklärare uppfattar sin undervisningspraktik när de kombinerar boksamtal med kooperativt lärande, samt eventuella hinder och möjligheter som lärarna upplever med denna kombination. Till grund för resultatet ligger svar från intervjuer och loggböcker, där tre svensklärare som är verksamma i årskurs 4–6, fått reflektera kring boksamtal och kooperativt lärande. I studien har vi tagit fram färdiga lektionsupplägg som lärarna fått genomföra i klassrummet. Resultat från studien visar att boksamtal med hjälp av kooperativa strukturer inte endast ger lärare möjlighet att skapa mer variation på boksamtalen, utan också bidrar till ett större engagemang och ökat samarbete hos eleverna. Men för att en implementering ska lyckas behöver lärarna få stöttning genom utbildning och ha en egen vilja att använda dessa. Sammanfattningsvis visardet slutgiltiga resultatet av studien att lärarna upplever fler möjligheter än hinder med att kombinera dessa lärandemetoder. Samtliga lärare uppgav att kombinationen med boksamtal och kooperativt lärande är något de vill fortsätta med i sitt arbete med skönlitteratur.

Inom det pågående projektet Alla läser! har en stor grupp (413) elever i åldrarna 10–12 år läst och samtalat om romanen Katitzi. Boken, som gavs ut 1969, är den inledande delen i den välkända och betydelsefulla romanserien om flickan Katitzi med en tydlig koppling till författarens eget liv. I romansviten skildras avskalat och direkt den mycket påtagliga rasism som romer utsatts för i Sverige, samtidigt som den innehåller spänning, humor och värme. Artikelns syfte är att undersöka hur elevers respons vid läsning av och samtal om skönlitteratur förhåller sig till välkända receptionsteorier om vad littera­turläsning kan betyda för en människas utveckling av demokratiska och empatiska perspektiv. Den syftar också till att relatera resultaten till aktuell forskning om roman­serien, en diskussion där det allmänt didaktiska respektive det specifikt verklighets­anknutna har setts som betydelsefullt för receptionen och genomslaget under 60-, 70- och 80-talen. Eleverna har fyllt i digitala enkäter före och efter läsning. Studien fokuserar elevernas fritextsvar till et urval enkätfrågor och kombinerar kvantitativa och kvalitativa perspektiv i analysen. Resultaten visar ett stort elevengagemang och en klar majoritet (76 %) formulerar tankar om människovärde och diskriminering med utgångspunkt både i Katitzis situation och i samtidens pågående rasism, såväl i närområdet som internationellt. Artikeln ger ett empiriskt grundat stöd för den personlighetsutvecklande potential som finns i skönlitteratur, vilken ofta diskuterats på teoretisk nivå utan förankring i större läsargrupper. Den visar också att den affektiva läsningen inte per automatik medför en subjektiv och grund textförståelse vilket den läsarorienterade litteraturdidaktiken återkommande kritiserats för under 2000-talet.

Denna studie grundar sig i en tanke om att lyfta kunskap om sår i undervisningen och låta barnen bilda sig ny kunskap genom att dela erfarenheter och samtala med varandra. Syftet med studien är att ta fram, och låta förskollärare utpröva ett undervisningsmaterial i form av en bok, som möter äldre förskolebarns erfarenhet och intresse för sår. Två frågeställningar följer med längs denna process. Den ena riktar sig till hur förskollärarna upplever förskolebarns respons på boken vid en undervisningssituation och den andra till på vilket sätt förskollärare upplever bokens relevans för att möta förskolebarns erfarenhet och intresse om sår. Data har samlats in genom intervjuer med två förskollärare, där de har fått besvara olika frågor som kan kopplas till undervisningssituationen. Utifrån denna data har man använt sig av tematisk innehållsanalys för att bilda sig en uppfattning och få studiens frågeställningar besvarade. Resultat och sammanfattning av studien visade på att utifrån intervjusvar samt analysarbete var barnens upplevelse med boken en gynnsam process, där erfarenhetsutbyte och gemensamma samtal bidrog till ny kunskap och förståelse., This study is based on the idea of raising the knowledge of wounds in teaching and allowing children to form new knowledge by sharing experiences and conversations with each other. The purpose of the study is to develop, and let preschool teachers test a teaching material in form of a book, which meets older preschoolers experience and interest in wounds. Two issues follow along this process. One focuses on how preschool teachers experience preschool children´s response to the book in a teaching situation and the other on how preschool teachers experience the book´s relevance to meeting preschool children´s experience and interest in wounds. Data have been collected through interviews with two preschool teachers, where they have answered various questions that can be linked to the teaching situation. Based on this data, thematic content analysis has been used to form an opinion and get the study´s questions answered. The results and summary of the study showed that based on interview answers and analysis work, the children´s experience with the book was a favorable process, where exchange of experiences and joint conversations contributed to new knowledge and understanding.

Denna litteraturstudie syftar till att studera betydelsen av högläsning i samband med boksamtal för elevers språkutveckling. Litteraturstudien fokuserar på lågstadiet men då språkutveckling börjar redan i förskolan är föreliggande studie även relevant för förskolan. Forskning visar att lärare inte använder sig av högläsning och boksamtal frekvent i undervisningen. Därav utgår studien från frågeställningarna: “Hur bör lärare använda högläsning i samband med boksamtal i svenskundervisningen på lågstadiet?” och “Hur förbättras elevers språkutveckling genom högläsning i samband med boksamtal?”. Litteraturstudien börjar med en bakgrund som redogör för relevanta styrdokument samt begrepp som ligger till grund för studien. Högläsning, boksamtal, språkutveckling och literacy är begrepp som har många olika definitioner och därför ansågs det relevant att förklara vilken definition som denna litteraturstudie använder. Vidare beskrivs vilken metod som legat till grund för studien, databaserna ERIC (EBSCO) och Libris har använts med olika sökord för att få fram aktuell forskning för studiens syfte. Artiklar valdes utifrån inkluderings- och exkluderingskriterier för att få fram artiklar som besvarar syfte och frågeställningar. Resultat och analys presenteras med utgångspunkt i bakgrund och utvald forskning inom området. Resultatet visar att högläsning i samband med boksamtal främjar elevers språkutveckling, i egenskap av fonologisk medvetenhet, literacy och förståelse för andra. Boksamtal behöver ske innan, under och efter högläsningen och läraren behöver engagera eleverna genom exempelvis rösten. Lärare behöver välja bok utifrån elevernas intresse för att engagera och involvera eleverna under högläsningen. Det är även viktigt att läraren tränar på att läsa boken högt för ett lyckat lärtillfälle. Högläsning i samband med boksamtal blir betydelsefullt för elevernas språkutveckling om läraren är väl förberedd och har ett tydligt syfte med undervisningstillfället. Fortsättningsvis d

Syftet med studien var att undersöka hur förskolans personal beskriver hur de använder högläsningen för att stötta barnen i deras språkutveckling, ur ett sociokulturellt perspektiv. Hur och när används högläsningen för att stötta barns språkutveckling samt hur och när används boksamtalen för att stötta barns språkutveckling, är studiens frågeställningar. För att besvara studiens frågeställningar användes en kvantitativ metod, en webbenkät undersökning som riktade sig till förskolans personal. Resultatet visar att förskolans personal anser att högläsning har en bidragande orsak till barnens språkutveckling. Boksamtalen som användes som ett komplement till högläsningen hjälpte barnen att utveckla en förståelse för språkets olika komplexa delar. Samt att förskolans personal upplever att mer tid behöver läggas på högläsning och boksamtal eftersom det är språkutvecklande. Vår slutsats av studien är att förskolepersonalen arbetar med högläsning regelbundet genom stöttning och anpassning för att stimulera barns språkutveckling.

I vår första studie som gjordes under SA1 visade det sig att även om lärare ansåg sig vara normkritiska vid valet av högläsningsböcker så visade det sig inte riktigt när vi analyserade böckerna. Vi funderade då på om den normkritiska aspekten kommer in i arbetet med böcker, alltså boksamtal. Därmed blev vårt fokus med den här studien att undersöka om och hur lärare använder sig av normkritiska boksamtal. Den teoretiska utgångspunkt vi utgått ifrån är Receptionsteori, vilken fördjupas ytterligare med teoretikerna Aidan Chambers och Louise Rosenblatt. Det empiriska materialet består av ett hundratal kvantitativa enkäter som besvarats av slumpmässigt utvalda lärare verksamma i lågstadiet i ett antal mellanstora län i Sverige. Resultatet från enkäterna påvisar att en stor majoritet lärare anser att de är medvetna om kön och genus när de väljer högläsningslitteratur, och att de försöker vara varierande och inkluderande. Det var också en stor andel som också arbetade med antingen bara boksamtal kopplat till högläsningen, eller till och med normkritiska boksamtal. De som ändå uppger att de inte har boksamtal uppger att det är brist på tid och kunskap som är de största stoppklossarna, vilket kan ses som något problematiskt då studier visar att det är en väldigt ojämn fördelning gällande kön och genus i barnböcker. Studien påvisar alltså att lärare i mångt och mycket är medvetna om sina val och tänker normkritiskt sett till kön och genus, samt att boksamtal i stor del är något som prioriteras av lärare.

I den här studien undersöks hur sju lärare i årskurs 1 arbetar med högläsning i klassrummet. Syftet med studien är att undersöka och få en större förståelse för högläsningens rolli lärarnas undervisning utifrån deras erfarenheter och argument för de didaktiska val degör. Alla medverkande lärare arbetar i årskurs 1, fördelade på tre olika skolor i Sverige.För att besvara frågeställningarna används en kvalitativ insamlingsmetod genom semistrukturerade intervjuer. I den här studien ses undervisningen utifrån en sociokulturelllärarsyn men också utifrån transaktionsteorin som bygger på mötet mellan läsaren ochden som får en text uppläst för sig. Studien visar att det finns både likheter och skillnaderi hur lärare arbetar med högläsning och att en del av lärarna använder sig av strategierunder sin högläsningsstund medan andra inte planerar den alls. Det finns en stor medvetenhet hos alla svarande om högläsningens betydelse och vikten av att planera högläsningspasset efter eleverna. Resultatet i denna studie visar tydliga kopplingar mellan högläsning i undervisningen samt elevernas språkutveckling och den positiva effekten av ettinteraktivt klassrum där eleverna får en möjlighet att utbyta tankar och idéer.

Studiens syfte är att undersöka vilken didaktisk potential bokserien Monstret Frank (2019) har med utgångspunkt i skolans värdegrundsarbete. Undersökningen baseras på en kvalitativ bild- och textanalys där vi utgått från läsarens tolkning av bokserien. Studien har sin utgångspunkt i att värdepedagogiken är en viktig del i skolans uppdrag. Tidigare forskning visar att det finns didaktisk potential för alla sorters skönlitterära verk men att det behövs en medveten pedagogik för att eleverna ska kunna urskilja värdegrundsfrågor som finns i skönlitteraturen. Vid analysen har hela bokserien Monstret Frank (2019) lästs och tolkats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv med syfte att urskilja och tolka narratologiska innehållsdelar som karaktärer, miljöer och händelser, för att se hur dessa kan användas i undervisningen om värdegrundsfrågor. Resultatet av analysen visar att det finns en didaktisk potential för att arbeta med värdegrundsfrågor utifrån bokserien Monstret Frank (2019) då den innehåller mönster och teman som kan vara relevanta i undervisningen om grundläggande värden. En slutsats som går att dra utifrån studien och tidigare forskning är att en medveten värdepedagogik är viktig för att synliggöra de värden och normer som finns i bokserien Monstret Frank (2019). Med hjälp av högläsning samt det kringliggande boksamtalet kan det i en sociokulturell lärandemiljö utformas till bra undervisningstillfällen i värdepedagogik.

Uppsatsen analyserar Frida Nilssons bok Jagger, Jagger (2013) och R.J. Palacios bok Undret (2013), som båda behandlar ämnet mobbning. Undersökningens syfte är att dels analysera hur mobbning framställs i dessa böcker, dels hur böckerna, och skönlitteratur med motivet mobbning i allmänhet, kan användas i arbetet mot mobbning i skolan. Analysen genomförs utifrån ett hermeneutiskt perspektiv, med närläsning och litterär texttolkning som metod. I den didaktiska diskussionen om hur böckerna kan användas i undervisning, kopplas egna reflektioner till Louise Rosenblatts receptionsteori och Aidan Chambers boksamtal. Analysen visar på ett flertal aspekter som berör gestaltningen av mobbning i de två barnböckerna, såsom att offren är impopulära, har få vänner samt är normbrytande. De utsätts främst för relationell och verbal mobbning. Förövarna i böckerna har hög social status och är överlägsna sina offer. Omgivningens reaktion och hantering av mobbningen är inte särskilt omfattande. Däremot skildrar Jagger, Jagger den starka inverkan som en utomstående individ kan ha på offrets hantering av mobbningen. Undret har en mer realistisk karaktär och Jagger, Jagger en mer fantastisk inriktning, vilket medför att den sistnämnda får en mer humoristisk lätthet i allvaret och samtidigt öppnar upp för tolkning hos läsaren. Den didaktiska diskussionen belyser skönlitteraturens värde i undervisningen samt hur läsning ger barn tillgång till fiktionsvärldar med skilda perspektiv, vilket i sin tur kan utveckla deras empatiska förmåga.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare för förskoleklass och årskurs 1-3 organiserar och arbetar med högläsning samt hur val av litteratur görs och påverkar elevers intresse. Detta har utförts genom semistrukturerade intervjuer med 6 F-3-lärare. Studiens resultat visar att det finns varierande arbetssätt vid högläsning där samtal och diskussion är en stor del av högläsningen. Dessutom visar studiens resultat att högläsning är viktigt för elevers språkutveckling, ordförråd och läsintresse. En annan viktig aspekt som studien lyfter fram är att högläsning bidrar till en gemenskap. Gemenskapen bidrar sedan till att elever får möjlighet att känna en känsla av sammanhang tillsammans med andra elever.

Denna studie har som syfte att undersöka vad lärare anser är viktiga aspekter av boksamtal och dess påverkan på elevers läslust. Frågeställningarna som besvaras är: Vad beskriver lärare är viktiga aspekter av boksamtal som de menar påverkar elevernas språkutveckling på olika sätt? och hur beskriver elever att deras läslust påverkas av boksamtal? Inledningsvis presenteras de anledningar som lett till att vi valt att göra denna studie, samt styrdokumentens relation till vårt syfte. I delen Teoretiska perspektiv tar vi upp olika teoretiska aspekter av boksamtal och läslust, som sociokulturellt perspektivoch stöttning, språk- och textutvecklande samtal, kunskapande samtal, identitetsutvecklande samtal, ”jag undrar”-frågor, matteuseffekten, ikontextorienterad högläsning, mottagarorienterad högläsning, samt inre och yttre motivation. Vidare ger vi en överblick av tidigare forskning som gjorts om hur lärare arbetar med boksamtal, läsmotivation, tillgänglighet och synlighet av skönlitteraturs påverkan på läslust. Vi beskriver även Chambers och den läsande cirkeln. I avsnittet Metod och material beskriver vi varför vi valt att göra intervjuer och samla in elevtexter. Vi redogör även för hur vi gått tillväga med intervjuer och elevtexter, samt hur det sammanställts och sorterats. Vi har intervjuat sju lärare och tagit del av 84 elevtexter. Vi presenterar också hur vi har förhållit oss till forskningsetiska principer i vår undersökning. I resultatet presenteras och analyseras det material vi samlat in utifrån de teoretiska perspektiv som är grunden för studien. Resultatet har visat vad lärare beskriver som flera olika aspekter för boksamtal som är viktiga för elevernas språkutveckling. Bland dessa nämns ordförråd och uttryck, arbetet med högläsning, vilka frågor som behandlas och lärarens stöttning. Resultatet har även visat att många elever anser att de blir mer intresserade av att läsa då de diskuterar böcker. Lärarna har beskrivit lärarens engagemang, böckers synlighet sam

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka möjligheter lärarutbildare inom hem- och konsumentkunskap vid lärarutbildningen för årskurs 7-9 ser att skönlitteraturen kan ha för att närma sig lärandemål som rör jämställdhet och jämlikhet samt undersöka hur ett arbete med skönlitteraturen som grund kan ta sig uttryck inom hem- och konsumentkunskapsundervisningen på lärarutbildningen. Två frågeställningar har legat som grund för uppsatsen: Vilka möjligheter och utmaningar kan skönlitteraturen erbjuda när lärarutbildare inom hem- och konsumentkunskap på lärarutbildningen ska arbeta med lärandemål som rör jämställdhet och jämlikhet? Hur kan undervisningen kring jämställdhet och jämlikhet i ämnet hem- och konsumentkunskap vid lärarutbildningen ta sig uttryck när den skönlitterära texten blir utgångspunkt? Intervjuer och gruppsamtal har använts för att samla in empiri och materialet har sedan diskuterats utifrån följande teoretiska begrepp – didaktisk potential, narrativ fantasi, kreativ läsning och didaktisk läsart. Studien visar att lärarutbildarna ser många möjligheter med att använda skönlitteratur i sin undervisning. Skönlitteraturen har med andra ord en didaktisk potential inom hem- och konsumentkunskapsämnet. Vidare visar studien att textsamtal är något som lärarutbildarna förespråkar när den skönlitterära texten ska bli en del av undervisningen., Kompletterande masteruppsats.

Idag råder stor oro i skolans värld, då många elever inte har ett intresse för böcker. Denna brist på intresse resulterar i minskad kunskap kring läsförståelse samt bristfällig fantasi hos eleverna. Många lärare upplever att boksamtal inte bara ökar elevernas läslust, utan även utvecklar deras läsförståelse. Boksamtal är ett samtal som ofta används i skolans miljö och innebär att en grupp elever läser en litterär text, fördjupar sig i den och sedan diskuterar texten. I många fall innebär boksamtal att elever ska läsa en skönlitterär text och sedan svara på frågor under ett samtal med andra elever. Det kan vara mer eller mindre organiserade men oftast är det en strukturerad och planerad aktivitet som sker i klassrummet. Syftet med denna studie var att undersöka hur undervisande lärare i ämnet svenska använder boksamtal som ett verktyg i klassrummet för att utveckla elevers läslust samt läsförståelse. Detta arbete har även haft fokus på att undersöka varför undervisande lärare väljer att arbeta med boksamtal samt hur ett boksamtal kan vara utformat. I denna studie blev tre stycken legitimerade svensklärare intervjuade och ur dessa intervjuer framkom intressanta resonemang relaterade kring hur ett boksamtal kan vara uppbyggt, varför de intervjuade lärarna använder verktyget samt hur de arbetar med det i klassrummet. Lärarna ansåg att boksamtal bör användas i klassrummet för att utveckla elevernas läslust och läsförståelse, men menar att det inte är det enda som behövs för att utveckla deras kunskaper och intresse för böcker., Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-13

Syftet med den här studien är att undersöka lärares uppfattning kring hur de arbetar med högläsning som undervisningsmetod i klassrummet. Lärarnas arbete med högläsning som metod är intressant att studera eftersom högläsning som undervisningsmetod minskar i takt med att elever själva lär sig läsa. Högläsning som begrepp finns inte dokumenterat i styrdokumenten trots att det i flera delar av läroplanens övergripande mål går att läsas in. Studiens empiriska material insamlades genom en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer utfördes med sex lärare som arbetar i årskurs F-3. Analys av resultaten av dessa intervjuer visaratt lärarna i stor utsträckning använder sig av högläsning som undervisningsmetod vid språkutvecklande arbete. Dock är lärarna i studien inte alla medvetna om att de gör det. Studiens resultat stämmer överens med den tidigare forskning som presenterats. Lärarna är medvetna om högläsningens betydelse och vikten av samtal kring det upplästa för elevers språkutveckling. Samtliga lärare i denna studie har planerat in kontinuerliga högläsningsstunder i schemat för att maximalt gynna elevernas språkutveckling., Inriktning svenska

Forskning visar att förskolans personal inte uppnår de mål Skolverket har satt upp angående språkutvecklande arbete, trots att regeringen har gjort en satsning för att öka kvalitetsarbetet. Förskolans läroplan lyfter fram att barnen i förskolan ska få ta del av högläsning och diskutera litteratur för att utveckla sitt språk. Syftet med vår studie är att undersöka hur högläsning kan bidra till barns språkutveckling. Metoden vi använt oss av för att få reda på förskollärarnas strategier och metoder vid högläsning är enkät. Vid analysen av resultatet har vi använt oss av sociokulturell teori och begrepp som vi ansett är relevanta för vår studie. Resultatet visar att förskollärarna anser att högläsning är synnerligen viktig för barnens språkutveckling. Det framkom även att de ansåg att bokvalet och dess tillgänglighet var betydelsefullt. Viktig slutsats som uppkom i studien var att strategier för högläsning spelar en stor roll för barnens syn på högläsning. Även granskningen av böcker är en viktig uppgift för förskolläraren, och boksamtal är en möjlighet för barnen att bli aktiva deltagare i högläsning.

Förskolans verksamhet ska arbeta med att ge barnen kunskap om naturvetenskap och hållbar utveckling. Studiens syfte har varit att undersöka hur bilderböcker med bondgårdsmiljöer kan bidra till att uppnå lärandemålet utbildning för hållbar utveckling genom exemplet hållbar livsmedelsproduktion. Genom ett tillfällighetsurval har sex bilderböcker som skildrar bondgårdsmiljöer valts ut. En konventionell innehållsanalys användes för att analysera bilderböckernas text och bild. Resultatet visar att bilderboken kan användas i undervisning med barnen som ett pedagogiskt verktyg för att bidra till att uppnå lärandemålet utbildning för hållbar utveckling. Samtidigt ställer det krav på förskollärarens kunskaper om hållbar utveckling och förmåga att synliggöra och fläta samman de sociala-, ekonomiska- och miljömässiga dimensionerna. Som stöd rekommenderas att förskollärare använder undersökande boksamtal., The preschool's activities should include giving the children knowledge about science and sustainable development. The purpose of the study has been to investigate whether picturebooks with a farm context can contribute to achieving the learning goal for sustainable development through the example sustainable food production. Through a random selection, six picturebooks depicting farm context was selected. A conventional content analysis was used to analyze the texts and images of the picturebooks. The results show that picturebooks with a farm context can be used as a pedagogical tool to help achieve the learning goal education for sustainable development. At the same time, it puts demands on the educator's knowledge of sustainable development and their ability to make visible the social-, economic- and environmental dimensions. As support, it is recommended that preschool teachers use investigative book conversations.

Det finns undersökningar som indikerar att svenska elevers läskompetens har minskat under senare år, vilket kan tänkas ha ett samband med den sjunkande läsnivån i landet. Läslyftet är ett exempel på en samtida åtgärd som har försökt vända trenden i positiv riktning. Ett sätt på vilket elevernas läsmotivation kan stärkas och läskompetens utvecklas är organisering av framgångsrika boksamtal. Föreliggande kunskapsöversikt grundar sig på tio artiklar, i vilka sju modeller för boksamtal har påträffats. Dessa tematiseras utifrån tre aspekter. Därefter ägnas uppmärksamhet åt läsmotivation och begreppet litterär kompetens, som av Torell har operationaliserats i konstitutionell, performans- och literary transfer-kompetens. Båda dessa aspekter – läsmotivation och litterär kompetens – exemplifieras utifrån de sju modellerna och resultaten i de tio artiklarna. Slutligen diskuteras eventuella konklusioner och intressanta perspektiv på problemområdet.