Search

Only abstract. Paper copies of master’s theses are listed in the Helka database (http://www.helsinki.fi/helka). Electronic copies of master’s theses are either available as open access or only on thesis terminals in the Helsinki University Library. Vain tiivistelmä. Sidottujen gradujen saatavuuden voit tarkistaa Helka-tietokannasta (http://www.helsinki.fi/helka). Digitaaliset gradut voivat olla luettavissa avoimesti verkossa tai rajoitetusti kirjaston opinnäytekioskeilla. Endast sammandrag. Inbundna avhandlingar kan sökas i Helka-databasen (http://www.helsinki.fi/helka). Elektroniska kopior av avhandlingar finns antingen öppet på nätet eller endast tillgängliga i bibliotekets avhandlingsterminaler. Min Pro gradu – avhandling behandlar handikappomsorgen i Svenskfinland och dess utveckling under de senaste femtio åren. Den analyserar speciellt familjens förändrade roll i samband med denna utvecklingsprocess. I en kort historisk översikt presenteras utformningen av Kårkulla Centralanstalt till Kårkulla Samkommun med service i hela Svenskfinland. Översikten sker delvis via utnyttjandet av en djupintervju med förälder vars barn bott många år på Kårkulla Centralanstalt. Genom att analysera handikappomsorgen via olika perspektiv, främst via den sociala modellen som lyfter fram omgivningens betydelse för den funktionshindrade personen, granskas den också utifrån den medicinska och den psykologiska modellen. Dessutom presenteras det poststrukturalistiska perspektivet som ifrågasätter de tidigare synsätten utan att presentera en ny modell, men istället reflekterar och ifrågasätter de rådande sociala strukturerna. I den kvalitativa undersökningen granskas tio familjers motiv till att skapa en egen boendeenhet för sina snart vuxna barn. Insamlingen av data sker via gruppintervjuer och analysen bearbetas genom innehållsanalys. Genom analysen av föräldrarnas berättelser vill man ha svar på följande frågor: 1. Vad utmärker en god boendeservice? 2. När är samarbetet mellan anhöriga och personal bra? 3. Varifrån får man kraft att åstadkomma en förändring i ditt barns situation? 4. Varför vill man ha egen boendemodell? Resultatet av undersökningen påvisar: - avsaknaden av föräldrars påverkningsmöjligheter till den service som erbjuds deras barn - orsaken till varför föräldrar själva vill skapa egna boendeenheter för sina barn - föräldrarna känner att de får ett större stöd från politiker och forskare än från serviceproducenterna i sin strävan att skapa ett hem för sina barn. Viktiga källor: Määttä, Paula (1999) Perhe asiantuntijana. Jyväskylä: Gummerus Kirjapaino Oy Danermark, Berth (2005) Sociologiska perspektiv på funktionshinder och handikapp. Lund: Studentlitteratur Gustavsson, Anders (2004) Delaktighetens språk. Lund: Studentlitteratur

Only abstract. Paper copies of master’s theses are listed in the Helka database (http://www.helsinki.fi/helka). Electronic copies of master’s theses are either available as open access or only on thesis terminals in the Helsinki University Library. Vain tiivistelmä. Sidottujen gradujen saatavuuden voit tarkistaa Helka-tietokannasta (http://www.helsinki.fi/helka). Digitaaliset gradut voivat olla luettavissa avoimesti verkossa tai rajoitetusti kirjaston opinnäytekioskeilla. Endast sammandrag. Inbundna avhandlingar kan sökas i Helka-databasen (http://www.helsinki.fi/helka). Elektroniska kopior av avhandlingar finns antingen öppet på nätet eller endast tillgängliga i bibliotekets avhandlingsterminaler. Utgångspunkten i arbetet är att undersöka svenskspråkiga föräldrars uppfattning kring processer, vardagsliv och socialt stöd då deras vuxna utvecklingsstörda barn flyttar från föräldrahemmet. Undersökningen utgår från ett föräldraperspektiv. Avsikten med undersökningen är att öka förståelsen för föräldrarnas situation. En flyttning är en form av separation och samtidigt en början på en ny livssituation för både föräldrarna och deras vuxna barn. Intresset är att skapa kunskap om parternas, aktörernas, handlingsmönster och vardagsvillkor. Av intresse är också spänningsfältet mellan de livsvillkor som skapas av samhälleliga betingelser och de strategier som föräldrarna utvecklar för att hantera vardagen vid en flyttning och efter flyttningen. Undersökningens hypotes är att en flyttning inte är en helt okomplicerad händelse varken för föräldrarna eller barnet. Hypotesens empiriska sammanhang testas med hjälp av teorier om socialisation, stress och coping samt socialt stöd. Materialet för undersökningen har insamlts genom 10 intervjuer med föräldrar med erfarenhet av barnens flyttning till eget boende. Resultatet i undersökningen stöder hypotesen om att ett utvecklingsstört barns flyttning från föräldrahemmet har konsekvenser för föräldrarna. Enligt undersökningen tenderar ett barn med utvecklingsstörning att öka föräldrarnas stress olika i olika livsskeden. Föräldrarna socialiseras in i en roll av att vara förälder till ett handikappat barn. Deras föräldraansvar är mera omfattande och mångbottnat än för en familj med icke handikappade barn.Då barnet flyttar hemifrån minskar det dagliga omsorgsarbetet avsevärt men föräldrarnas omsorgsansvar består. Efter en flyttning får föräldrarna mera egen tid. Kontakterna till barnet fortsätter aktivt, och i många fall är föräldrarna barnets närmaste sociala nätverk och stöd. Mina viktigaste källor är: Elisabeth Olin (2003)"Uppbrott och förändring" och Riitta Kuparinen (2005)"Ei meidän naapuriin".