Search

Bakgrund: I ett globalt perspektiv är förvärvade hjärnskador en stor utmaning för samhället i form av kostnader för sjukvård och rehabilitering. Personer som drabbas av förvärvad hjärnskada behöver stöd för att själva ta ansvar för sin träning och hitta meningsfulla aktiviteter tillsammans med andra som en del av en hälsosam livsstil. Syfte: Syftet med studien är att beskriva erfarenheter av aktivitet och delaktighet hos personer som drabbats av förvärvad hjärnskada som skildras i en kollektivt skriven blogg. Metod: Materialet i den aktuella studien utgörs av bloggtexter som skrevs mellan åren 2017 och 2019 inom ramen för ett samarbetsprojekt och låg öppet publicerade på internet. Bloggen skrevs av en grupp personer med förvärvad hjärnskada. Texterna analyserades med Malteruds systematiska textkondensering. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; Vikten av att hålla igång; som beskriver upplevelser och erfarenheter av fysisk aktivitet och träning efter hjärnskadan och hur aktiviteterna behövde anpassas efter de nya förutsättningarna. Att träna lite hela tiden i vardagen; som beskriver deltagarnas sätt att träna medvetet i alla aktiviteter som tillhör vardagslivet, att träna lite hela tiden. Hur man närmar sig samhället på nytt; som beskriver erfarenheter gällande delaktighet i samhällets olika delar och vikten av stöttning från människor i samma situation. Slutsats: Resultatet indikerar att fysisk aktivitet, träning och delaktighet i samhället kan vara viktigt efter en förvärvad hjärnskada. Vidare kan det vara betydelsefullt att dela erfarenheter med andra, få stöd av andra och lära sig av andras erfarenheter. Det är även viktigt att samhällsfunktioner och miljöer i det offentliga rummet är tillgängliga för alla., Background: In a global perspective, acquired brain injury is a major challenge for society in the form of costs for healthcare and rehabilitation. People with acquired brain injury need support in order to take responsibility for their own health and incorporate exercise as part of a healthy lifestyle. Aim: The aim of the study was to describe the experiences of people with acquired brain injury, with regards to activity and participation, as depicted in a collectively written blog. Methods: The material in the current study consists of collectively written blog texts written between 2017 and 2019 by people with acquired brain injury. The material included 35 blog texts and was part of a larger research study. The texts were analyzed with Malterud's Systematic Text Condensation. Results: The analysis resulted in three categories; The importance of being physical active; describes experiences of physical activity and training after brain injury and how the activities needed to be adapted to the new conditions. To exercise a little all the time in everyday life; describes the participants' way of exercising consciously in all activities included in everyday life, to exercise a little all the time. How to re-approach society; describes experiences regarding participation in the various parts of society and the importance of support from people in the same situation. Conclusions: The results indicate that physical activity, training and participation in society are important after brain injury. Furthermore it is meaningful to share experiences with, get support from and learn from other people with acquired brain injury. It is also important that community functions and environments in public spaces are available for everyone.

Bakgrund: I ett globalt perspektiv är förvärvade hjärnskador en stor utmaning för samhället i form av kostnader för sjukvård och rehabilitering. Personer som drabbas av förvärvad hjärnskada behöver stöd för att själva ta ansvar för sin träning och hitta meningsfulla aktiviteter tillsammans med andra som en del av en hälsosam livsstil. Syfte: Syftet med studien är att beskriva erfarenheter av aktivitet och delaktighet hos personer som drabbats av förvärvad hjärnskada som skildras i en kollektivt skriven blogg. Metod: Materialet i den aktuella studien utgörs av bloggtexter som skrevs mellan åren 2017 och 2019 inom ramen för ett samarbetsprojekt och låg öppet publicerade på internet. Bloggen skrevs av en grupp personer med förvärvad hjärnskada. Texterna analyserades med Malteruds systematiska textkondensering. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; Vikten av att hålla igång; som beskriver upplevelser och erfarenheter av fysisk aktivitet och träning efter hjärnskadan och hur aktiviteterna behövde anpassas efter de nya förutsättningarna. Att träna lite hela tiden i vardagen; som beskriver deltagarnas sätt att träna medvetet i alla aktiviteter som tillhör vardagslivet, att träna lite hela tiden. Hur man närmar sig samhället på nytt; som beskriver erfarenheter gällande delaktighet i samhällets olika delar och vikten av stöttning från människor i samma situation. Slutsats: Resultatet indikerar att fysisk aktivitet, träning och delaktighet i samhället kan vara viktigt efter en förvärvad hjärnskada. Vidare kan det vara betydelsefullt att dela erfarenheter med andra, få stöd av andra och lära sig av andras erfarenheter. Det är även viktigt att samhällsfunktioner och miljöer i det offentliga rummet är tillgängliga för alla., Background: In a global perspective, acquired brain injury is a major challenge for society in the form of costs for healthcare and rehabilitation. People with acquired brain injury need support in order to take responsibility for their own health and incorporate exercise as part of a healthy lifestyle. Aim: The aim of the study was to describe the experiences of people with acquired brain injury, with regards to activity and participation, as depicted in a collectively written blog. Methods: The material in the current study consists of collectively written blog texts written between 2017 and 2019 by people with acquired brain injury. The material included 35 blog texts and was part of a larger research study. The texts were analyzed with Malterud's Systematic Text Condensation. Results: The analysis resulted in three categories; The importance of being physical active; describes experiences of physical activity and training after brain injury and how the activities needed to be adapted to the new conditions. To exercise a little all the time in everyday life; describes the participants' way of exercising consciously in all activities included in everyday life, to exercise a little all the time. How to re-approach society; describes experiences regarding participation in the various parts of society and the importance of support from people in the same situation. Conclusions: The results indicate that physical activity, training and participation in society are important after brain injury. Furthermore it is meaningful to share experiences with, get support from and learn from other people with acquired brain injury. It is also important that community functions and environments in public spaces are available for everyone.

Bakgrund: Närmare hälften av de som drabbas av cancer i Sverige är kvinnor, och vissa av dessa kvinnor är mödrar som fått diagnosen obotlig cancer. När en patient drabbats av obotlig cancer blir den palliativa vården central. De fyra hörnstenarna tillsammans med den personcentrerade modellen de 6 S:n blir grunden i hur vården kan utformas. Syfte: Examensarbetets syfte var att belysa mödrars upplevelse av att leva med obotlig cancer. Metod: En kvalitativ metod där datainsamlingen bestod av sju bloggar. En analys av narrativer användes enligt Dahlborgs modell. Resultat: Resultatet utgjordes av tre huvudkategorier; Känslan av maktlöshet, Livets oundvikliga förändring och, Leva i nuet, tillsammans med sex underkategorier. Konklusion: Obotlig cancer medförde både fysiskt och psykiskt lidande för mödrarna där de upplevde begränsningar i sin roll som mamma. Detta medförde att de existentiella tankarna och känslorna blev oundvikliga och svårhanterliga. Samtidigt visade resultatet att mödrarna fick livskraft genom förmågan att leva i nuet och reflektera kring vad som var viktigt och värdefullt för dem. Sjuksköterskor behöver vidareutveckla sin kompetens kring den personcentrerade palliativa vården för att kunna vårda och bemöta denna patientgrupp på bästa möjliga sätt., Background: Almost half of those affected by cancer in Sweden are women, and some of these women are mothers who have been diagnosed with incurable cancer. When a patient suffers from incurable cancer, palliative care becomes central. The four cornerstones, together with the person-centered model of the 6 S's, will form the basis of how care will be designed. Aim: The purpose of the thesis was to shed light on mothers' experience of living with incurable cancer. Method: A qualitative method where the data collection consisted of seven blogs. An analysis of narratives was used according to Dahlborg's model. Findings: The results were identified by three main categories; The feeling of powerlessness, Life's inevitable change and Living in the moment, along with six subcategories. Conclusion: Incurable cancer caused both physical and psychological suffering for the mothers and they experienced limitations in their role as mothers. This meant that the existential thoughts and feelings became unavoidable and difficult to handle. At the same time, the results showed that the mothers gained vitality through the ability to live in the present and reflect on what was important and valuable to them. Nurses need to further develop their competence in person-centred palliative care in order to care for and respond to this patient group in the best possible way.

Bakgrund: Närmare hälften av de som drabbas av cancer i Sverige är kvinnor, och vissa av dessa kvinnor är mödrar som fått diagnosen obotlig cancer. När en patient drabbats av obotlig cancer blir den palliativa vården central. De fyra hörnstenarna tillsammans med den personcentrerade modellen de 6 S:n blir grunden i hur vården kan utformas. Syfte: Examensarbetets syfte var att belysa mödrars upplevelse av att leva med obotlig cancer. Metod: En kvalitativ metod där datainsamlingen bestod av sju bloggar. En analys av narrativer användes enligt Dahlborgs modell. Resultat: Resultatet utgjordes av tre huvudkategorier; Känslan av maktlöshet, Livets oundvikliga förändring och, Leva i nuet, tillsammans med sex underkategorier. Konklusion: Obotlig cancer medförde både fysiskt och psykiskt lidande för mödrarna där de upplevde begränsningar i sin roll som mamma. Detta medförde att de existentiella tankarna och känslorna blev oundvikliga och svårhanterliga. Samtidigt visade resultatet att mödrarna fick livskraft genom förmågan att leva i nuet och reflektera kring vad som var viktigt och värdefullt för dem. Sjuksköterskor behöver vidareutveckla sin kompetens kring den personcentrerade palliativa vården för att kunna vårda och bemöta denna patientgrupp på bästa möjliga sätt., Background: Almost half of those affected by cancer in Sweden are women, and some of these women are mothers who have been diagnosed with incurable cancer. When a patient suffers from incurable cancer, palliative care becomes central. The four cornerstones, together with the person-centered model of the 6 S's, will form the basis of how care will be designed. Aim: The purpose of the thesis was to shed light on mothers' experience of living with incurable cancer. Method: A qualitative method where the data collection consisted of seven blogs. An analysis of narratives was used according to Dahlborg's model. Findings: The results were identified by three main categories; The feeling of powerlessness, Life's inevitable change and Living in the moment, along with six subcategories. Conclusion: Incurable cancer caused both physical and psychological suffering for the mothers and they experienced limitations in their role as mothers. This meant that the existential thoughts and feelings became unavoidable and difficult to handle. At the same time, the results showed that the mothers gained vitality through the ability to live in the present and reflect on what was important and valuable to them. Nurses need to further develop their competence in person-centred palliative care in order to care for and respond to this patient group in the best possible way.

Bakgrund: Bulimia nervosa är ett folkhälsoproblem som ofta är svårt att upptäcka då symtomen inte alltid är synliga. Bulimia nervosa kännetecknas av att personen hetsäter ungefär 1000–2000 kalorier och sedan kräks eller tar laxerande medel för att bli av med kalorierna. Detta kan grunda sig i negativa händelser i personens liv. Som sjuksköterska är det viktigt att bilda en vårdande relation för att kunna lindra lidandet hos patienter med bulimia nervosa. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser av att leva med bulimia nervosa. Metod: Studien var en kvalitativ studie baserad på narrativer i form av bloggar. Datainsamlingen utgick från syftet och studiens inklusionskriterier som resulterade i sex bloggar som undersöktes. Analysprocessen utgick från en modell för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Upplevelser av att leva med bulimia nervosa presenterades i tio underkategorier och fyra kategorier. De fyra kategorierna som framkom var ett ständigt lidande, att förlora sig själv till bulimia nervosa, relationers betydelse och vägen till ett friskt liv. Slutsats: I föreliggande studie har både fysisk och psykisk påverkan på individen framkommit. Detta speglade sig i en känsla av otillräcklighet, hopplöshet och skam som ledde till begränsningar i livet. Studien kan vara ett stöd för sjukvårdspersonal eller anhöriga vid bemötandet av personer med bulimia nervosa.

Bakgrund: Bulimia nervosa är ett folkhälsoproblem som ofta är svårt att upptäcka då symtomen inte alltid är synliga. Bulimia nervosa kännetecknas av att personen hetsäter ungefär 1000–2000 kalorier och sedan kräks eller tar laxerande medel för att bli av med kalorierna. Detta kan grunda sig i negativa händelser i personens liv. Som sjuksköterska är det viktigt att bilda en vårdande relation för att kunna lindra lidandet hos patienter med bulimia nervosa. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser av att leva med bulimia nervosa. Metod: Studien var en kvalitativ studie baserad på narrativer i form av bloggar. Datainsamlingen utgick från syftet och studiens inklusionskriterier som resulterade i sex bloggar som undersöktes. Analysprocessen utgick från en modell för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Upplevelser av att leva med bulimia nervosa presenterades i tio underkategorier och fyra kategorier. De fyra kategorierna som framkom var ett ständigt lidande, att förlora sig själv till bulimia nervosa, relationers betydelse och vägen till ett friskt liv. Slutsats: I föreliggande studie har både fysisk och psykisk påverkan på individen framkommit. Detta speglade sig i en känsla av otillräcklighet, hopplöshet och skam som ledde till begränsningar i livet. Studien kan vara ett stöd för sjukvårdspersonal eller anhöriga vid bemötandet av personer med bulimia nervosa.

Det är inte samlingarna utan den service vi ger användarna, med deras behov i fokus, som blir allt viktigare. Vi som arbetar på bibliotek behöver vara proaktiva och utvecklas mer i den riktningen framöver. Oavsett bibliotekstyp kan vi aldrig slå oss till ro. Vi måste finna nya vägar och metoder för att stötta våra användare i en allt mer digitaliserad värld. Antologins avslutande text resonerar om utvecklingstrender i Bibliotekssverige genom två praktiska exempel på Jönköping university.

This essay aims to provide an analysis of three wiccan bloggers descriptions of their religious lives. Namely how they present the relationship between wicca and nature, and whether nature conservation and environmental issues are described as religious activities and if the language makes use of religious arguments. In an attempt to present a selection of core concepts shared by the bloggers that could be used for educational purposes. The essay first gives an introduction to the topic, followed by its aims and research questions. It then presents the methods and theory used. Which is a mixture between Fairclough's (1995) critical discourse analysis and the descriptions of content analysis of Alan Bryman (2012). Following is a presentation of the research field surrounding wiccan religious practice, wicca for educational purposes and also research discussing the core concepts of wiccan religious practice. The results and analysis are both presented in a three part structure based upon the mixture of methods used. Where the word analysis is first presented, followed by content and later a qualitative analysis. Lastly the essay concludes with a didactical reflection and the conclusion of the essay. The didactical reflection aims to provide thoughts on the validity of the results place in education and to argue the importance of wiccan education. The conclusion of this essay determines that there are a core concepts that link the bloggers in their descriptions of their religion and that the language used surrounding environmental issues and nature preservation are deeply intertwined with religious arguments and themes.

Bakgrund: Trauma är den vanligaste orsaken till uppkomsten av en ryggmärgsskada och drabbar främst personer i en aktiv ålder. Beroende på skadans placering och omfattning medför den en förlamning i olika grader. Ju högre upp den sitter desto större och allvarligare komplikationer. Ryggmärgsskadan medför en rad olika kroppsliga komplikationer för de drabbade personerna, exempelvis smärta, trycksår, problem med mage och tarm samt urinvägarna. Studien kan bidra till ökad kunskap och förståelse för den ryggmärgsskadades livsvärld samt behov av stöd och vård. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av att leva med en förvärvad ryggmärgsskada. Metod: En kvalitativ studie baserad på narrativer tagna utifrån bloggar. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman: När livet tar en ny vändning, När kroppen sviker och Hälso- och sjukvården och andra organisationer. Utifrån dessa teman skapades sju underteman: Lära känna sig själv på nytt, Att se det positiva även i det svåra, Viljan till att ta sig framåt i livet, En förändrad kropp, Att vara beroende av andra, Det goda mötet och När stödet utifrån behoven brister. Konklusion: Studien bidrar till ökad kunskap om hur patienter upplever livet efter en ryggmärgsskada, då det medför en stor förändring i livet både fysiskt, psykiskt och själsligt. Då möten med Hälso -och sjukvård inte alltid upplevs som positiva, är ökad förståelse samt kunskap av vikt för att sjuksköterskan ska kunna ge en så god vård som möjligt utifrån ett personcentrerat förhållningssätt., Background: Trauma is the most common cause of a spinal cord injury and mainly affects people of active age. Depending on the location and extent of the damage, it causes paralysisto varying degrees. The higher up it is, the greater and more serious complications. The spinal cord injury causes a number of different physical complications for the affected persons, such as pain, pressure ulcers, problems with the stomach and intestines and the urinary tract. The study can contribute to increased knowledge and understanding of the spinal cord injured person's world of life as well as the need for support and care. Aim: To illustrate patients’ experiences of living with an acquired spinal cord injury. Method: A qualitative study based on narratives based on blogs. Findings: The analysis resulted in three main themes: When life takes a new turn, When the body betrays and Health care and other organizations. Based on these themes, seven subthemes were created: Getting to know oneself again, Seeing the positive even in the difficult, The will to move forward in life, A changed body, Being dependent on others, The good meeting and When the support based on needs is lacking. Conclusion: The study contributes to increased knowledge about how patients experience life after spinal cord injury, as it leads to major change in life both physically, psychologically and mentally. As meetings with Health- and medical care are not always perceived as positive, increased understanding and knowledge is important for the nurse to be able to provide as good care as possible based on a person-centered approach.

Det är inte samlingarna utan den service vi ger användarna, med deras behov i fokus, som blir allt viktigare. Vi som arbetar på bibliotek behöver vara proaktiva och utvecklas mer i den riktningen framöver. Oavsett bibliotekstyp kan vi aldrig slå oss till ro. Vi måste finna nya vägar och metoder för att stötta våra användare i en allt mer digitaliserad värld. Antologins avslutande text resonerar om utvecklingstrender i Bibliotekssverige genom två praktiska exempel på Jönköping university.

Inledning: Myalgisk encefalomyelit/kroniskt trötthetssyndrom (ME/CFS) kännetecknas som en inflammation i hjärna och ryggmärg och karakteriseras framför allt av ihållande utmattning. Sjukdomen är ingen kultursjukdom eller lokal företeelse utan den förekommer i diverse åldrar, länder och sociala grupper. Ansträngningsutlöst försämring (PEM) är ett kardinalsymtom för sjukdomen. PEM kännetecknas av en förvärring av symtom efter rörelse, ortostatisk eller neuromuskulär stress och/eller kognitiv aktivitet. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen och erfarenheten av ansträngningsutlöst försämring (PEM) hos personer med ME/CFS. Metod: En kvalitativ empirisk studie baserad på bloggar med deduktiv ansats. Livsvärldsteorin användes som en teoretisk referensram. Resultat: Resultatet visade att personer med ME/CFS beskrev PEM som en påfrestande och dramatisk upplevelse och att det krävdes ständiga anpassningar för att undvika försämringen. Situationen förvärrades ytterligare av ett bristfälligt och empatilöst bemötande inom sjukvården. Slutsats: På grund av känslighet för stimuli behöver varje handling gentemot personer med diagnosen ME/CFS reflekteras över huruvida den är till nytta eller till skada. För att förhindra PEM måste vården anpassas utifrån individuella ansträngningströsklar hos varje enskild person. Vidare forskning behövs om vilka förändringar som krävs för att säkerställa högkvalitativ omvårdnad., Introduction: Myalgic encephalomyelitis/chronic fatigue syndrome (ME/CFS) is characterized as inflammation of the brain and spinal cord and is characterized above all by persistent fatigue. The disease ME/CFS is not a cultural disease or a local phenomenon and It occurs in various ages, countries and social groups. PEM is characterized by an exacerbation of symptoms after movement, orthostatic or neuromuscular stress and / or cognitive activity. Purpose: The aim of this study was to describe the experiences and the perceptions of post-exertional malaise (PEM) in people with ME/CFS. Method: The study was a qualitative empirical study with a deductive approach based on blogs. Lifeworld was used as a theoretical framework. Result: The results showed that people with ME / CFS described PEM as a stressful and dramatic experience and that constant adjustments were required to avoid this deterioration. The situation was further aggravated by a deficient and unempathetic response in healthcare. Conclusion: Due to abnormal sensitivity to stimuli, each intervention for persons diagnosed with ME / CFS needs to be reflected on whether it is beneficial or harmful. To prevent PEM, healthcare must be adjusted based on the individual effort thresholds of each person. Further research is needed on what improvements are required to ensure high-quality nursing.

Bakgrund: Idag finns ca 140 000 - 150 000 i Sverige som har en demenssjukdom, varav 50–60% har diagnosen Alzheimers sjukdom. Symtom visar sig som bristande orienteringsförmåga, glömskhet och svårighet att uttrycka sig. Patienten får det successivt allt svårare att klara vardagen och behöver allt mer hjälp, denna hjälp utförs ofta av närstående. En emotionell och psykologisk påverkan upplevs av närstående i närvaro av Alzheimers sjukdom. Syfte: Att beskriva upplevelsen att vara närstående till en person med Alzheimers sjukdom. Metod: Kvalitativ manifest innehållsanalys av 5 bloggar Resultat: Resultatet utgörs av de tre kategorier Livsförändring, Det psykiska måendet och Omgivningens betydelse. Att vara närstående till en Alzheimersjuk person innebär resulterar i förlust av kontroll, begränsningar och förändrade relationer som leder till en livsförändring. Närståendes psykiska mående påverkas av pliktkänslor, otillräcklighet, skuldkänslor, sorg, ensamhet och oro. Vårdpersonalens bristande förståelse och kunskap skapar en känsla av otrygghet. Slutsats: Närstående genomgår många utmaningar och behöver anpassa sin livssituation när de blir vårdare till en Alzheimersjuk person. Genom att inkludera närstående inhämtar sjuksköterskan en förståelse för att kunna bistå med hjälp, råd och stöd.

Bakgrund: Trauma är den vanligaste orsaken till uppkomsten av en ryggmärgsskada och drabbar främst personer i en aktiv ålder. Beroende på skadans placering och omfattning medför den en förlamning i olika grader. Ju högre upp den sitter desto större och allvarligare komplikationer. Ryggmärgsskadan medför en rad olika kroppsliga komplikationer för de drabbade personerna, exempelvis smärta, trycksår, problem med mage och tarm samt urinvägarna. Studien kan bidra till ökad kunskap och förståelse för den ryggmärgsskadades livsvärld samt behov av stöd och vård. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av att leva med en förvärvad ryggmärgsskada. Metod: En kvalitativ studie baserad på narrativer tagna utifrån bloggar. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman: När livet tar en ny vändning, När kroppen sviker och Hälso- och sjukvården och andra organisationer. Utifrån dessa teman skapades sju underteman: Lära känna sig själv på nytt, Att se det positiva även i det svåra, Viljan till att ta sig framåt i livet, En förändrad kropp, Att vara beroende av andra, Det goda mötet och När stödet utifrån behoven brister. Konklusion: Studien bidrar till ökad kunskap om hur patienter upplever livet efter en ryggmärgsskada, då det medför en stor förändring i livet både fysiskt, psykiskt och själsligt. Då möten med Hälso -och sjukvård inte alltid upplevs som positiva, är ökad förståelse samt kunskap av vikt för att sjuksköterskan ska kunna ge en så god vård som möjligt utifrån ett personcentrerat förhållningssätt., Background: Trauma is the most common cause of a spinal cord injury and mainly affects people of active age. Depending on the location and extent of the damage, it causes paralysisto varying degrees. The higher up it is, the greater and more serious complications. The spinal cord injury causes a number of different physical complications for the affected persons, such as pain, pressure ulcers, problems with the stomach and intestines and the urinary tract. The study can contribute to increased knowledge and understanding of the spinal cord injured person's world of life as well as the need for support and care. Aim: To illustrate patients’ experiences of living with an acquired spinal cord injury. Method: A qualitative study based on narratives based on blogs. Findings: The analysis resulted in three main themes: When life takes a new turn, When the body betrays and Health care and other organizations. Based on these themes, seven subthemes were created: Getting to know oneself again, Seeing the positive even in the difficult, The will to move forward in life, A changed body, Being dependent on others, The good meeting and When the support based on needs is lacking. Conclusion: The study contributes to increased knowledge about how patients experience life after spinal cord injury, as it leads to major change in life both physically, psychologically and mentally. As meetings with Health- and medical care are not always perceived as positive, increased understanding and knowledge is important for the nurse to be able to provide as good care as possible based on a person-centered approach.

Bakgrund: Idag finns ca 140 000 - 150 000 i Sverige som har en demenssjukdom, varav 50–60% har diagnosen Alzheimers sjukdom. Symtom visar sig som bristande orienteringsförmåga, glömskhet och svårighet att uttrycka sig. Patienten får det successivt allt svårare att klara vardagen och behöver allt mer hjälp, denna hjälp utförs ofta av närstående. En emotionell och psykologisk påverkan upplevs av närstående i närvaro av Alzheimers sjukdom. Syfte: Att beskriva upplevelsen att vara närstående till en person med Alzheimers sjukdom. Metod: Kvalitativ manifest innehållsanalys av 5 bloggar Resultat: Resultatet utgörs av de tre kategorier Livsförändring, Det psykiska måendet och Omgivningens betydelse. Att vara närstående till en Alzheimersjuk person innebär resulterar i förlust av kontroll, begränsningar och förändrade relationer som leder till en livsförändring. Närståendes psykiska mående påverkas av pliktkänslor, otillräcklighet, skuldkänslor, sorg, ensamhet och oro. Vårdpersonalens bristande förståelse och kunskap skapar en känsla av otrygghet. Slutsats: Närstående genomgår många utmaningar och behöver anpassa sin livssituation när de blir vårdare till en Alzheimersjuk person. Genom att inkludera närstående inhämtar sjuksköterskan en förståelse för att kunna bistå med hjälp, råd och stöd.

Inledning: Myalgisk encefalomyelit/kroniskt trötthetssyndrom (ME/CFS) kännetecknas som en inflammation i hjärna och ryggmärg och karakteriseras framför allt av ihållande utmattning. Sjukdomen är ingen kultursjukdom eller lokal företeelse utan den förekommer i diverse åldrar, länder och sociala grupper. Ansträngningsutlöst försämring (PEM) är ett kardinalsymtom för sjukdomen. PEM kännetecknas av en förvärring av symtom efter rörelse, ortostatisk eller neuromuskulär stress och/eller kognitiv aktivitet. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen och erfarenheten av ansträngningsutlöst försämring (PEM) hos personer med ME/CFS. Metod: En kvalitativ empirisk studie baserad på bloggar med deduktiv ansats. Livsvärldsteorin användes som en teoretisk referensram. Resultat: Resultatet visade att personer med ME/CFS beskrev PEM som en påfrestande och dramatisk upplevelse och att det krävdes ständiga anpassningar för att undvika försämringen. Situationen förvärrades ytterligare av ett bristfälligt och empatilöst bemötande inom sjukvården. Slutsats: På grund av känslighet för stimuli behöver varje handling gentemot personer med diagnosen ME/CFS reflekteras över huruvida den är till nytta eller till skada. För att förhindra PEM måste vården anpassas utifrån individuella ansträngningströsklar hos varje enskild person. Vidare forskning behövs om vilka förändringar som krävs för att säkerställa högkvalitativ omvårdnad., Introduction: Myalgic encephalomyelitis/chronic fatigue syndrome (ME/CFS) is characterized as inflammation of the brain and spinal cord and is characterized above all by persistent fatigue. The disease ME/CFS is not a cultural disease or a local phenomenon and It occurs in various ages, countries and social groups. PEM is characterized by an exacerbation of symptoms after movement, orthostatic or neuromuscular stress and / or cognitive activity. Purpose: The aim of this study was to describe the experiences and the perceptions of post-exertional malaise (PEM) in people with ME/CFS. Method: The study was a qualitative empirical study with a deductive approach based on blogs. Lifeworld was used as a theoretical framework. Result: The results showed that people with ME / CFS described PEM as a stressful and dramatic experience and that constant adjustments were required to avoid this deterioration. The situation was further aggravated by a deficient and unempathetic response in healthcare. Conclusion: Due to abnormal sensitivity to stimuli, each intervention for persons diagnosed with ME / CFS needs to be reflected on whether it is beneficial or harmful. To prevent PEM, healthcare must be adjusted based on the individual effort thresholds of each person. Further research is needed on what improvements are required to ensure high-quality nursing.

Det är inte samlingarna utan den service vi ger användarna, med deras behov i fokus, som blir allt viktigare. Vi som arbetar på bibliotek behöver vara proaktiva och utvecklas mer i den riktningen framöver. Oavsett bibliotekstyp kan vi aldrig slå oss till ro. Vi måste finna nya vägar och metoder för att stötta våra användare i en allt mer digitaliserad värld. Antologins avslutande text resonerar om utvecklingstrender i Bibliotekssverige genom två praktiska exempel på Jönköping university.

Det är inte samlingarna utan den service vi ger användarna, med deras behov i fokus, som blir allt viktigare. Vi som arbetar på bibliotek behöver vara proaktiva och utvecklas mer i den riktningen framöver. Oavsett bibliotekstyp kan vi aldrig slå oss till ro. Vi måste finna nya vägar och metoder för att stötta våra användare i en allt mer digitaliserad värld. Antologins avslutande text resonerar om utvecklingstrender i Bibliotekssverige genom två praktiska exempel på Jönköping university.

Det är inte samlingarna utan den service vi ger användarna, med deras behov i fokus, som blir allt viktigare. Vi som arbetar på bibliotek behöver vara proaktiva och utvecklas mer i den riktningen framöver. Oavsett bibliotekstyp kan vi aldrig slå oss till ro. Vi måste finna nya vägar och metoder för att stötta våra användare i en allt mer digitaliserad värld. Antologins avslutande text resonerar om utvecklingstrender i Bibliotekssverige genom två praktiska exempel på Jönköping university.

This essay aims to provide an analysis of three wiccan bloggers descriptions of their religious lives. Namely how they present the relationship between wicca and nature, and whether nature conservation and environmental issues are described as religious activities and if the language makes use of religious arguments. In an attempt to present a selection of core concepts shared by the bloggers that could be used for educational purposes. The essay first gives an introduction to the topic, followed by its aims and research questions. It then presents the methods and theory used. Which is a mixture between Fairclough's (1995) critical discourse analysis and the descriptions of content analysis of Alan Bryman (2012). Following is a presentation of the research field surrounding wiccan religious practice, wicca for educational purposes and also research discussing the core concepts of wiccan religious practice. The results and analysis are both presented in a three part structure based upon the mixture of methods used. Where the word analysis is first presented, followed by content and later a qualitative analysis. Lastly the essay concludes with a didactical reflection and the conclusion of the essay. The didactical reflection aims to provide thoughts on the validity of the results place in education and to argue the importance of wiccan education. The conclusion of this essay determines that there are a core concepts that link the bloggers in their descriptions of their religion and that the language used surrounding environmental issues and nature preservation are deeply intertwined with religious arguments and themes.

Det är inte samlingarna utan den service vi ger användarna, med deras behov i fokus, som blir allt viktigare. Vi som arbetar på bibliotek behöver vara proaktiva och utvecklas mer i den riktningen framöver. Oavsett bibliotekstyp kan vi aldrig slå oss till ro. Vi måste finna nya vägar och metoder för att stötta våra användare i en allt mer digitaliserad värld. Antologins avslutande text resonerar om utvecklingstrender i Bibliotekssverige genom två praktiska exempel på Jönköping university.

Bakgrund: Förekomsten av kvinnor som genomgår förlossningsinduktion i Sverige har ökat de senaste åren. Ämnet har diskuterats intensivt sedan hösten 2019 i samband med att doktorsavhandlingen "SWEPIS" publicerades. Delade meningar råder om när i graviditeten induktion bör ske. Tidigare beskrivningar av kvinnors upplevelser av förlossningsinduktion är att de generellt är sämre jämfört med spontan förlossningsstart. Syfte: Att utifrån kvinnors skrivna berättelser beskriva deras upplevelser av förlossningsinduktion som initierats av sjukvården efter beräknat förlossningsdatum. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Nio bloggar studerades och analyserades. Resultat: Analysen resulterade i ett tema: Induktion efter beräknat förlossningsdatum väcker mångfacetterade känslor hos kvinnor samt tre kategorier: Känslor relaterade till upplevelsen av induktion uppstår redan tiden före förlossningen, Behov av stöd under inducerad förlossning och Upplevelsen av förlossningsinduktion varierar både under och efter förlossningen. Konklusion: Kvinnor upplever ambivalenta känslor relaterat till förlossningsinduktion. Induktion präglas av tvivel och lång väntan men även rädsla, hopplöshet, smärta, förväntan och positiva känslor. Barnmorskor främjar en god upplevelse genom förståelse för kvinnors känslor inför, under och efter en förlossningsinduktion., Background: The incidence of women undergoing labor induction in Sweden has increased during the past years. The topic has been loudly discussed since the fall of 2019 due to the doctoral thesis “SWEPIS”. There are divided opinions about when induction should take place during pregnancy. Previous descriptions of experiences of birth induction shows that it´s generally worse compared to the experience of childbirth that started spontaneously. Purpose: To describe, based on women's written stories, their experiences of induction initiated by healthcare after the estimated date of childbirth. Method: Qualitative content analysis with inductive approach. Nine blogs have been analyzed. Results: The analysis resulted in a theme: Induction after the estimated date of birth evokes multifaceted emotions in women and three categories: Emotions related to the experience of induction arises even before the start of the induction, Need for support during induced childbirth and the experience of birth induction varies both during and after childbirth. Conclusion: Women experience ambivalent emotions related to the induction of labor. Induction is characterized by doubt and long waits but also fear, hopelessness, pain, anticipation and positive emotions. Midwives can support good experiences by understanding women's feelings before, during and after the induction of labor.

Bakgrund: Antalet induktioner i Sverige ökar samtidigt som förlossningsklinikerna är restriktiva med igångsättning utan medicinska indikationer relaterat till ökad risk för komplikationer. Kvinnor som genomgår induktion har ökad risk för negativ förlossningsupplevelse. Delaktighet bidrar till känsla av kontroll och barnmorskan behöver stödja kvinnans unika behov. Syfte: Beskriva kvinnors upplevelse av induktion som grundas på humanitära skäl. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades. Datainsamling utfördes på internet och 11 bloggar inkluderades och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen mynnade ut i ett sammanfattande tema: Induktion upplevs som en känslomässig berg- och dalbana från början till slut. Resultatet presenteras i fyra kategorier och tio subkategorier. Konklusion: Kvinnor har ett stort behov av stöd och bekräftelse från barnmorskan som behöver vara lyhörd för de unika behoven. Genomgående beskrivs misstron till kroppen och att hoppet läggs till vårdens interventioner. Förlossningsupplevelsen beskrivs positiv trots induktion om behov av stöd, delaktighet och trygghet har tillgodosetts., Background: The amount of inductions in Sweden increases as the birth clinics are restrictive with inductions that isn’t related to medical indications in order to decrease risk for complications. Women that undergoes induction has increased risk for a negative birth experience. Participation helps to a feeling of control and the midwife needs to support women’s individual unique needs. Aim: To describe women’s experience of induction which is founded on humanitarian reasons. Method: A qualitative method with inductive approach was applied. Data was gathered on the Internet and 11 blogs was included and analysed with help of qualitative content analysis. Result: The analysis concluded in one theme: Induction feels like an emotional rollercoaster from start to beginning. The result is presented in four categories and ten subcategories. Conclusion: The women had a large need for acknowledgement and support from the midwife who needs to be responsive to the unique needs. A strong misbelief to their own body is described and the hope lays to the care’s interventions. Even though the induction can be long-spun and painful the woman can get a positive birth experience if she experienced support, participation and security.

It has been well established that breastfeeding provides the best type of nutrition, strengthens the bond between a baby and his mother, and has both physiological and psychological benefits. However, when breastfeeding is causing difficulties, it can negatively impact the mothers’ well-being and even result in depression. When a baby or its mother is hospitalized, breastfeeding issues can arise. The support and help mothers receive during hospitalization is often seen as insufficient or even incorrect. This can cause breastfeeding disruptions and discontinuation, which in turn can cause a prolonged hospital stay and suffering of care. The goal of this thesis is therefore to describe mothers perceived breastfeeding support by the nurses that cared for them. We have made a qualitative content analysis of 15 blogs about breastfeeding for this empiric qualitative study. The blogs were published between 2009-2018, 11 blogs were from England and four were from Sweden. The results were presented in three different themes: strengthening support, feeling reduced, and being dependent on the health professionals’ knowledge and competence. The results show that breastfeeding support is perceived as strengthening and meaningful when adapted to the individual’s needs. However, mothers experience suffering related to care when they feel confused, powerless, and unseen. In the discussion we show how health care personals information and support influences the mothers breastfeeding experiences., Att amning ger den bästa typen av näring, stärker anknytning och har såväl fysiologiska som psykologiska fördelar för båda mamman och barnet är välkänt sedan tidigare. När amningen strular kan det dock vara en anledning till negativa känslor och risk för depression. När ett barn eller en mamma blir sjuk och inlagd på sjukhus, kan problem med amning uppstå. Det stöd och den hjälp mammor får under sjukhusvistelsen upplevs ofta som otillräcklig eller till och med felaktig. Detta kan orsaka rubbningar i amningen och tidig avvänjning, vilket i sin tur kan leda till en längre vistelse på sjukhus och upplevt vårdlidande. Därför är syftet med denna uppsats att beskriva hur mammorna upplever amningsstödet från sjuksköterskor under sin sjukhusvistelse. För denna kvalitativa empiriska studie har vi gjort en kvalitativ innehållsanalys av 15 bloggar hämtade från Internet. Bloggarna publicerades mellan 2009-2018 varav 11 bloggar var från England och fyra var från Sverige. Resultatet presenteras i tre olika teman: stärkande stöd, att känna sig förminskad och att vara beroende av vårdpersonalens kunskap och kompetens. Det framkommer att amningsstöd upplevs som stärkande och meningsfullt när det är anpassat till individens behov, men att kvinnor upplever ett lidande när de känner sig förvirrade, maktlösa, och osedda. I diskussionen visas hur vårdpersonalens information och stöd påverkar kvinnans amningsupplevelse.

Bakgrund: Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom som är en långvarig sjukdom som påverkar personens vardag. Egenvård är en viktig del av typ 1-diabetes och Orem belyser att människan har möjlighet att vårda sig själv. Tidigare forskning visar att sjuksköterskan upplevde det som viktigt att arbeta förebyggande och stötta patienten. Dock upplevde sjuksköterskan det som svårt då det inte fanns tid till att vara tillgänglig för patienten. Tidigare forskning visar även att anhöriga upplevde en oro för personen med typ 1-diabetes. Syfte: Syftet är att beskriva personers upplevelse av att leva med typ 1-diabetes. Metod: Metoden som användes för examensarbetet var en kvalitativ manifest innehållsanalys utifrån Lundman och Hällgren Graneheim (2017). Det användes en induktiv ansats och metoden genomfördes på fyra olika bloggar som handlade om personers upplevelse av att leva med typ 1-diabetes. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier och sex underkategorier. De tre kategorier som belyste syftet var lidande, maktlöshet samt styrka. Slutsats: Personerna med typ 1-diabetes upplevde att sjukdomen bidrar till svårigheter i vardagen. Personerna upplevde det som utmattande att leva med en långvarig sjukdom. Det upplevdes även att allmänheten inte har förståelse för sjukdomen, vilket orsakade ett lidande hos personerna med typ 1-diabetes.

Bakgrund: Anorexia nervosa är en ätstörning som inbegriper vägran att äta från den drabbades sida. Personer med anorexia nervosa har en förvrängd kroppsuppfattning som gör att de trots livshotande undervikt ser sig själva som överviktiga. Av alla som drabbas är 90 procent av kvinnligt kön. Vanliga symptom är bland annat avmagring, skador på tänder, hypotoni, hypotermi, bradykardi samt mag- och tarmproblematik. Riskfaktorer som är kopplade till diagnosen anorexia nervosa är bland annat specifika personlighetsdrag, ärftlighet samt traumatiska händelser i livet. I jämförelse med övriga psykiatriska diagnoser har anorexia nervosa en förhöjd mortalitetsrisk. Behandlingen består utav flera olika åtgärder däribland nutritionsbehandling och kognitiv beteendeterapi. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av att leva med anorexia nervosa. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats baserad på bloggar där en manifest innehållsanalys beskriven av Lundman och Hällgren-Granheim genomfördes. Resultat: Resultatet visade att anorexia nervosa hade en stor inverkan på kvinnornas livsvärld. Sjukdomen genererade stort lidande på flera plan i individernas liv, bland annat i form av ångest, den upplevda onda rösten, vid måltider, vid betraktning av sig själva och sin vikt. Slutsats: Resultatet visade att anorexia nervosa innebär en ständig konflikt mellan det friska och det sjuka hos de drabbade kvinnorna. Det är av stor vikt att som sjuksköterska ha en ökad förståelse för hur sjukdomen upplevs och påverkar individens livsvärld för att på så sätt kunna ge bästa möjliga vård.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och drabbar ungefär 8000 kvinnor per år. Idag överlever 80% av de som drabbas, tack vare tidig upptäckt och utvecklad behandling. När kvinnorna är färdigbehandlade upplever de ofta fatigue, oro och rädsla för återfall samt en förändrad kroppsuppfattning. Bröstcancer kan upplevas som en utmaning men också som en möjlighet till personlig utveckling. Syfte: Syftet var att beskriva hur kvinnor erfar sitt liv efter att ha blivit färdigbehandlade för bröstcancer.Metod: En bloggbaserad kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Analysen av innehållet i bloggarna gjordes utifrån en manifest innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2017). Resultat: Resultatet bildade följande tre huvudkategorier byggda på åtta underkategorier: Upplevelse av ständig sjukdomsnärvaro, Betydelse att återfå ett välfungerande liv och Existentiell oro som hinder för att nå välbefinnande.Slutsatser: Slutsatserna är att kvinnorna erfar trötthet och orkeslöshet. De upplever kroppsliga förändringar och har problem med biverkningar. En del kvinnor har fått förändrad livssyn och livskraft medan andra känner sig existentiellt vilsna. Alla kvinnor känner oro för att få återfall. Genom den här studien kan allmänsjuksköterskor erhålla betydelsefull kunskap om hur kvinnor erfar livet efter färdigbehandlad bröstcancer för att förstå kvinnornas situation och behov av stöd. Vidare forskning och resurser behövs för att utöka förståelsen allmänsjuksköterskan behöver.

I denna uppsats undersöks på vilket sätt Isabella Löwengrips blogg kan ha format hennes framställning i svenska dagstidningar. Syftet är att ta reda på hur samspelet mellan journalister och en influerare förhåller sig till varandra och hur det kan påverka innehållet. Isabella Löwengrips framställning gjorde ett betydande skifte när hon och hennes företag granskades hösten 2019 i Expressen (Sundkvist 2019), vilket för min del öppnade ett kritiskt kunskapsintresse kring diskursen om henne. Vilka roller har de beskrivit henne som? Hur framställs hon och vilket avtryck har hon lämnat? Dessa frågeställningar besvaras genom kvantitativ innehållsanalys och kritisk diskursanalys. Totalt undersöktes 72 artiklar i den kvantitativa delen varav tio artiklar valdes ut till den kritiska diskursanalysen. Resultatet visade att Isabella Löwengrip med hjälp av sin blogg format sin framställning både i morgonpress och kvällspress. Före granskningen framställdes hon som en framgångsrik kvinnlig entreprenör, medan efter granskningen framställdes hon som ensamstående kvinna som förlorat allt. Med tidigare forskning om kvinnliga entreprenörers framställning i media, av Ahl (2002) och Bjursell & Bäckvall (2011), förekom ideologiska normer i diskursen om Isabella Löwengrip som kan haft hämmande effekt på normaliseringen av kvinnliga entreprenörer.

Bakgrund: Förekomsten av kvinnor som genomgår förlossningsinduktion i Sverige har ökat de senaste åren. Ämnet har diskuterats intensivt sedan hösten 2019 i samband med att doktorsavhandlingen "SWEPIS" publicerades. Delade meningar råder om när i graviditeten induktion bör ske. Tidigare beskrivningar av kvinnors upplevelser av förlossningsinduktion är att de generellt är sämre jämfört med spontan förlossningsstart. Syfte: Att utifrån kvinnors skrivna berättelser beskriva deras upplevelser av förlossningsinduktion som initierats av sjukvården efter beräknat förlossningsdatum. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Nio bloggar studerades och analyserades. Resultat: Analysen resulterade i ett tema: Induktion efter beräknat förlossningsdatum väcker mångfacetterade känslor hos kvinnor samt tre kategorier: Känslor relaterade till upplevelsen av induktion uppstår redan tiden före förlossningen, Behov av stöd under inducerad förlossning och Upplevelsen av förlossningsinduktion varierar både under och efter förlossningen. Konklusion: Kvinnor upplever ambivalenta känslor relaterat till förlossningsinduktion. Induktion präglas av tvivel och lång väntan men även rädsla, hopplöshet, smärta, förväntan och positiva känslor. Barnmorskor främjar en god upplevelse genom förståelse för kvinnors känslor inför, under och efter en förlossningsinduktion., Background: The incidence of women undergoing labor induction in Sweden has increased during the past years. The topic has been loudly discussed since the fall of 2019 due to the doctoral thesis “SWEPIS”. There are divided opinions about when induction should take place during pregnancy. Previous descriptions of experiences of birth induction shows that it´s generally worse compared to the experience of childbirth that started spontaneously. Purpose: To describe, based on women's written stories, their experiences of induction initiated by healthcare after the estimated date of childbirth. Method: Qualitative content analysis with inductive approach. Nine blogs have been analyzed. Results: The analysis resulted in a theme: Induction after the estimated date of birth evokes multifaceted emotions in women and three categories: Emotions related to the experience of induction arises even before the start of the induction, Need for support during induced childbirth and the experience of birth induction varies both during and after childbirth. Conclusion: Women experience ambivalent emotions related to the induction of labor. Induction is characterized by doubt and long waits but also fear, hopelessness, pain, anticipation and positive emotions. Midwives can support good experiences by understanding women's feelings before, during and after the induction of labor.

Bakgrund: Antalet induktioner i Sverige ökar samtidigt som förlossningsklinikerna är restriktiva med igångsättning utan medicinska indikationer relaterat till ökad risk för komplikationer. Kvinnor som genomgår induktion har ökad risk för negativ förlossningsupplevelse. Delaktighet bidrar till känsla av kontroll och barnmorskan behöver stödja kvinnans unika behov. Syfte: Beskriva kvinnors upplevelse av induktion som grundas på humanitära skäl. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades. Datainsamling utfördes på internet och 11 bloggar inkluderades och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen mynnade ut i ett sammanfattande tema: Induktion upplevs som en känslomässig berg- och dalbana från början till slut. Resultatet presenteras i fyra kategorier och tio subkategorier. Konklusion: Kvinnor har ett stort behov av stöd och bekräftelse från barnmorskan som behöver vara lyhörd för de unika behoven. Genomgående beskrivs misstron till kroppen och att hoppet läggs till vårdens interventioner. Förlossningsupplevelsen beskrivs positiv trots induktion om behov av stöd, delaktighet och trygghet har tillgodosetts., Background: The amount of inductions in Sweden increases as the birth clinics are restrictive with inductions that isn’t related to medical indications in order to decrease risk for complications. Women that undergoes induction has increased risk for a negative birth experience. Participation helps to a feeling of control and the midwife needs to support women’s individual unique needs. Aim: To describe women’s experience of induction which is founded on humanitarian reasons. Method: A qualitative method with inductive approach was applied. Data was gathered on the Internet and 11 blogs was included and analysed with help of qualitative content analysis. Result: The analysis concluded in one theme: Induction feels like an emotional rollercoaster from start to beginning. The result is presented in four categories and ten subcategories. Conclusion: The women had a large need for acknowledgement and support from the midwife who needs to be responsive to the unique needs. A strong misbelief to their own body is described and the hope lays to the care’s interventions. Even though the induction can be long-spun and painful the woman can get a positive birth experience if she experienced support, participation and security.

It has been well established that breastfeeding provides the best type of nutrition, strengthens the bond between a baby and his mother, and has both physiological and psychological benefits. However, when breastfeeding is causing difficulties, it can negatively impact the mothers’ well-being and even result in depression. When a baby or its mother is hospitalized, breastfeeding issues can arise. The support and help mothers receive during hospitalization is often seen as insufficient or even incorrect. This can cause breastfeeding disruptions and discontinuation, which in turn can cause a prolonged hospital stay and suffering of care. The goal of this thesis is therefore to describe mothers perceived breastfeeding support by the nurses that cared for them. We have made a qualitative content analysis of 15 blogs about breastfeeding for this empiric qualitative study. The blogs were published between 2009-2018, 11 blogs were from England and four were from Sweden. The results were presented in three different themes: strengthening support, feeling reduced, and being dependent on the health professionals’ knowledge and competence. The results show that breastfeeding support is perceived as strengthening and meaningful when adapted to the individual’s needs. However, mothers experience suffering related to care when they feel confused, powerless, and unseen. In the discussion we show how health care personals information and support influences the mothers breastfeeding experiences., Att amning ger den bästa typen av näring, stärker anknytning och har såväl fysiologiska som psykologiska fördelar för båda mamman och barnet är välkänt sedan tidigare. När amningen strular kan det dock vara en anledning till negativa känslor och risk för depression. När ett barn eller en mamma blir sjuk och inlagd på sjukhus, kan problem med amning uppstå. Det stöd och den hjälp mammor får under sjukhusvistelsen upplevs ofta som otillräcklig eller till och med felaktig. Detta kan orsaka rubbningar i amningen och tidig avvänjning, vilket i sin tur kan leda till en längre vistelse på sjukhus och upplevt vårdlidande. Därför är syftet med denna uppsats att beskriva hur mammorna upplever amningsstödet från sjuksköterskor under sin sjukhusvistelse. För denna kvalitativa empiriska studie har vi gjort en kvalitativ innehållsanalys av 15 bloggar hämtade från Internet. Bloggarna publicerades mellan 2009-2018 varav 11 bloggar var från England och fyra var från Sverige. Resultatet presenteras i tre olika teman: stärkande stöd, att känna sig förminskad och att vara beroende av vårdpersonalens kunskap och kompetens. Det framkommer att amningsstöd upplevs som stärkande och meningsfullt när det är anpassat till individens behov, men att kvinnor upplever ett lidande när de känner sig förvirrade, maktlösa, och osedda. I diskussionen visas hur vårdpersonalens information och stöd påverkar kvinnans amningsupplevelse.

Denna studie undersöker hur autentiska mottagare används i undervisning med elever i årskurs 1–3. Studien bygger på kvantitativa och kvalitativa metoder där 47 personer har deltagit i en enkät varav fyra deltog vidare i intervjuer. Resultat visar att lärarna använder sig av autentiska mottagare på olika sätt beroende på deras uppfattning av begreppet. Lärarna använder sig av analoga och digitala medier. Arbetssättet bidrar till en positiv inverkan hos eleven genom att eleven blir motiverad och upplever arbetet som lustfyllt. Lärarna i studien påtalar en rad olika vinster som uppstår i arbetet med autentiska mot­tagare inom skrivundervisning. Vinster lärarna uttalade sig om handlade bland annat om elevernas förmåga att rätta sina och sina klasskamraters texter, utveckla sin skrivstil, anpassa texter till mottagare, utveckla en samarbetsvilja, behärska den digitala tekniken, utveckla en förståelse för källkritik och nätetikett. Sammanfattningsvis för att betona arbetet med autentiska mottagare i undervisning kan man säga att oavsett om texten når mottagaren eller inte anses de autentiska mottagarna som verkliga.

Bakgrund: Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom som är en långvarig sjukdom som påverkar personens vardag. Egenvård är en viktig del av typ 1-diabetes och Orem belyser att människan har möjlighet att vårda sig själv. Tidigare forskning visar att sjuksköterskan upplevde det som viktigt att arbeta förebyggande och stötta patienten. Dock upplevde sjuksköterskan det som svårt då det inte fanns tid till att vara tillgänglig för patienten. Tidigare forskning visar även att anhöriga upplevde en oro för personen med typ 1-diabetes. Syfte: Syftet är att beskriva personers upplevelse av att leva med typ 1-diabetes. Metod: Metoden som användes för examensarbetet var en kvalitativ manifest innehållsanalys utifrån Lundman och Hällgren Graneheim (2017). Det användes en induktiv ansats och metoden genomfördes på fyra olika bloggar som handlade om personers upplevelse av att leva med typ 1-diabetes. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier och sex underkategorier. De tre kategorier som belyste syftet var lidande, maktlöshet samt styrka. Slutsats: Personerna med typ 1-diabetes upplevde att sjukdomen bidrar till svårigheter i vardagen. Personerna upplevde det som utmattande att leva med en långvarig sjukdom. Det upplevdes även att allmänheten inte har förståelse för sjukdomen, vilket orsakade ett lidande hos personerna med typ 1-diabetes.

Bakgrund: Anorexia nervosa är en ätstörning som inbegriper vägran att äta från den drabbades sida. Personer med anorexia nervosa har en förvrängd kroppsuppfattning som gör att de trots livshotande undervikt ser sig själva som överviktiga. Av alla som drabbas är 90 procent av kvinnligt kön. Vanliga symptom är bland annat avmagring, skador på tänder, hypotoni, hypotermi, bradykardi samt mag- och tarmproblematik. Riskfaktorer som är kopplade till diagnosen anorexia nervosa är bland annat specifika personlighetsdrag, ärftlighet samt traumatiska händelser i livet. I jämförelse med övriga psykiatriska diagnoser har anorexia nervosa en förhöjd mortalitetsrisk. Behandlingen består utav flera olika åtgärder däribland nutritionsbehandling och kognitiv beteendeterapi. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av att leva med anorexia nervosa. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats baserad på bloggar där en manifest innehållsanalys beskriven av Lundman och Hällgren-Granheim genomfördes. Resultat: Resultatet visade att anorexia nervosa hade en stor inverkan på kvinnornas livsvärld. Sjukdomen genererade stort lidande på flera plan i individernas liv, bland annat i form av ångest, den upplevda onda rösten, vid måltider, vid betraktning av sig själva och sin vikt. Slutsats: Resultatet visade att anorexia nervosa innebär en ständig konflikt mellan det friska och det sjuka hos de drabbade kvinnorna. Det är av stor vikt att som sjuksköterska ha en ökad förståelse för hur sjukdomen upplevs och påverkar individens livsvärld för att på så sätt kunna ge bästa möjliga vård.

Studies syfte är att undersöka på vilka sätt tre bildlärare använder sig av bloggar i under­visningen samt vilka möjligheter och hinder de ser med bloggen som bildpedagogiskt verktyg. Studien är genomförd utifrån ett designteoretiskt, multimodalt och sociokulturellt perspektiv på lärande. Tre kvalitativa, fokuserade, ostrukturerade intervjuer med bildlärare verksamma i grund- och gymnasieskolan har genomförts. Materialet har strukturerats och analyserats med hjälp av kvalitativ tematisk analysmetod. Av resultatet framkom att bildlärarna ser pedagogiska, bedömningsmässiga, effektiviserande och kommunikativa möjligheter i användningen av bloggar i bildundervisningen. De ser även en rad hinder som teknikproblem, förut­sättningar samt elevernas integritet. I resultatet framgick att det finns ett samband mellan lärarnas olika förutsättningar och deras val av bloggformat. Olika förutsättningar skapar olika möjligheter för vilken plattform som är gynnsamt att använda i respektive lärares undervisning. Lärare som designar för lärande gör det i ett specifikt sammanhang och måste förhålla sig till designens specifika förutsättningar. Olika designer av rum för lärande skapar i sin tur förhållanden som är gynnsamma för vissa typer av aktiviteter men försvårar för andra. Lärarnas arbete med bloggar i undervisningen ser därför ut på olika sätt och används som verktyg för olika syften. Resultatet visar att lärarna i olika utsträckning använde bloggen som ett verktyg för exponering av elevarbeten och extern kommunikation, som ett verktyg för bedömning och återkoppling, som ett verktyg för dokumentation, samt som ett verktyg för lärande.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och drabbar ungefär 8000 kvinnor per år. Idag överlever 80% av de som drabbas, tack vare tidig upptäckt och utvecklad behandling. När kvinnorna är färdigbehandlade upplever de ofta fatigue, oro och rädsla för återfall samt en förändrad kroppsuppfattning. Bröstcancer kan upplevas som en utmaning men också som en möjlighet till personlig utveckling. Syfte: Syftet var att beskriva hur kvinnor erfar sitt liv efter att ha blivit färdigbehandlade för bröstcancer.Metod: En bloggbaserad kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Analysen av innehållet i bloggarna gjordes utifrån en manifest innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2017). Resultat: Resultatet bildade följande tre huvudkategorier byggda på åtta underkategorier: Upplevelse av ständig sjukdomsnärvaro, Betydelse att återfå ett välfungerande liv och Existentiell oro som hinder för att nå välbefinnande.Slutsatser: Slutsatserna är att kvinnorna erfar trötthet och orkeslöshet. De upplever kroppsliga förändringar och har problem med biverkningar. En del kvinnor har fått förändrad livssyn och livskraft medan andra känner sig existentiellt vilsna. Alla kvinnor känner oro för att få återfall. Genom den här studien kan allmänsjuksköterskor erhålla betydelsefull kunskap om hur kvinnor erfar livet efter färdigbehandlad bröstcancer för att förstå kvinnornas situation och behov av stöd. Vidare forskning och resurser behövs för att utöka förståelsen allmänsjuksköterskan behöver.

I denna uppsats undersöks på vilket sätt Isabella Löwengrips blogg kan ha format hennes framställning i svenska dagstidningar. Syftet är att ta reda på hur samspelet mellan journalister och en influerare förhåller sig till varandra och hur det kan påverka innehållet. Isabella Löwengrips framställning gjorde ett betydande skifte när hon och hennes företag granskades hösten 2019 i Expressen (Sundkvist 2019), vilket för min del öppnade ett kritiskt kunskapsintresse kring diskursen om henne. Vilka roller har de beskrivit henne som? Hur framställs hon och vilket avtryck har hon lämnat? Dessa frågeställningar besvaras genom kvantitativ innehållsanalys och kritisk diskursanalys. Totalt undersöktes 72 artiklar i den kvantitativa delen varav tio artiklar valdes ut till den kritiska diskursanalysen. Resultatet visade att Isabella Löwengrip med hjälp av sin blogg format sin framställning både i morgonpress och kvällspress. Före granskningen framställdes hon som en framgångsrik kvinnlig entreprenör, medan efter granskningen framställdes hon som ensamstående kvinna som förlorat allt. Med tidigare forskning om kvinnliga entreprenörers framställning i media, av Ahl (2002) och Bjursell & Bäckvall (2011), förekom ideologiska normer i diskursen om Isabella Löwengrip som kan haft hämmande effekt på normaliseringen av kvinnliga entreprenörer.

Denna studie undersöker hur autentiska mottagare används i undervisning med elever i årskurs 1–3. Studien bygger på kvantitativa och kvalitativa metoder där 47 personer har deltagit i en enkät varav fyra deltog vidare i intervjuer. Resultat visar att lärarna använder sig av autentiska mottagare på olika sätt beroende på deras uppfattning av begreppet. Lärarna använder sig av analoga och digitala medier. Arbetssättet bidrar till en positiv inverkan hos eleven genom att eleven blir motiverad och upplever arbetet som lustfyllt. Lärarna i studien påtalar en rad olika vinster som uppstår i arbetet med autentiska mot­tagare inom skrivundervisning. Vinster lärarna uttalade sig om handlade bland annat om elevernas förmåga att rätta sina och sina klasskamraters texter, utveckla sin skrivstil, anpassa texter till mottagare, utveckla en samarbetsvilja, behärska den digitala tekniken, utveckla en förståelse för källkritik och nätetikett. Sammanfattningsvis för att betona arbetet med autentiska mottagare i undervisning kan man säga att oavsett om texten når mottagaren eller inte anses de autentiska mottagarna som verkliga.