Search

Spinal cord injury, whether traumatic or nontraumatic, can partially or completely damage sensorimotor pathways between the brain and the body, leading to heterogeneous gait abnormalities. Mobility impairments also depend on other factors such as age, weight, time since injury, pain, and walking aids used. The ASIA Impairment Scale is recommended to classify injury severity, but is not designed to characterize individual ambulatory capacity. Other standardized tests based on subjective or timing/distance assessments also have only limited ability to determine an individual's capacity. Data-driven techniques have demonstrated effectiveness in analysing complexity in many domains and may provide additional perspectives on the complexity of gait performance in persons with spinal cord injury. The studies in this thesis aimed to address the complexity of gait and functional abilities after spinal cord injury using data-driven approaches. The aim of the first manuscript was to characterize the heterogeneous gait patterns in persons with incomplete spinal cord injury. Dissimilarities among gait patterns in the study population were quantified with multivariate dynamic time warping. Gait patterns were classified into six distinct clusters using hierarchical agglomerative clustering. Through random forest classifiers with explainable AI, peak ankle plantarflexion during swing was identified as the feature that most often distinguished most clusters from the controls. By combining clinical evaluation with the proposed methods, it was possible to provide comprehensive analyses of the six gait clusters. The aim of the second manuscript was to quantify sensorimotor effects on walking performance in persons with spinal cord injury. The relationships between 11 input features and 2 walking outcome measures - distance walked in 6 minutes and net energy cost of transport - were captured using 2 Gaussian process regression models. Explainable AI revealed the importance of muscle, Skador på ryggmärgen, oavsett om de är traumatiska eller icke-traumatiska, kan helt eller delvis skada sensoriska och motoriska banor mellan hjärnan och kroppen, vilket påverkar gången i varierande grad. Rörelsenedsättningen beror också på andra faktorer såsom ålder, vikt, tid sedan skadan uppstod, smärta och gånghjälpmedel. ASIA-skalan används för att klassificera ryggmärgsskadans svårighetsgrad, men är inte utformad för att karaktärisera individens gångförmåga. Andra standardiserade tester baserade på subjektiva eller tids och avståndsbedömningar har också begränsad möjlighet att beskriva individuell kapacitet. Datadrivna metoder är kraftfulla och kan ge ytterligare perspektiv på gångens komplexitet och prestation. Studierna i denna avhandling syftar till att analysera komplexa relationer mellan gång, motoriska samt sensoriska funktion efter ryggmärgsskada med hjälp av datadrivna metoder. Syftet med den första studien är att karaktärisera de heterogena gångmönster hos personer med inkomplett ryggmärgsskada. Multivariat dynamisk tidsförvrägning (eng: Multivariate dynamic time warping) användes för att kvantifiera gångskillnader i studiepopulationen. Hierarkisk agglomerativ klusteranalys (eng: hierarchical agglomerative clustering) delade upp gång i sex distinkta kluster, varav fyra hade lägre hastighet än kontroller. Med hjälp av förklarbara AI (eng: explainable AI) identifierades det att fotledsvinkeln i svingfasen hade störst påverkan om vilken kluster som gångmönstret hamnat i. Genom att kombinera klinisk undersökning med datadrivna metoder kunde vi beskriva en omfattande bild av de sex gångklustren. Syftet med den andra manuskriptet är att kvantifiera sensoriska och motoriska faktorerans påverkan på gångförmåga efter ryggmärgsskada. Med hjälp av två Gaussian process-regressionsmodeller identiferades sambanden mellan 11 beskrivande faktorer och 2 gång prestationsmått, nämligen gångavstånd på 6 minuter samt metabola energiåtgång. Med hjälp av förklarbar AI påvisa, QC 20240221

Numerous assistive exoskeletons have been developed in recent years to assist walking in individuals with and without motor disorders. A standard metric to measure the efficacy of assistance is the change in the metabolic energy cost between unassisted and assisted conditions. Various experimental methods, such as human-in-the-loop optimization, have been developed to find the optimal exoskeleton control to minimize metabolic energy. Such an approach is powerful yet time- and resource-intensive. In this regard, computational methods might complement state-of-the-art experimental approaches. Developing accurate models of the musculoskeletal system and neuromuscular commands could accelerate the development of exoskeletons and improve our understanding of human-exoskeleton interaction. The aims of the thesis were to model and simulate muscle-tendon mechanics and energetics of walking across speeds in unassisted conditions and with the support of ideal exoskeleton assistance with two modes of assistance: motor-based and spring-based actuators. The first three studies examined multiple musculoskeletal models, calibration methods of the muscle-tendon architecture, performance criteria for solving the muscle redundancy, and metabolic energy models to accurately estimate muscle excitations, fiber lengths, and metabolic energy cost compared to available experimental data. The musculoskeletal model proposed by Rajagopal et al. with calibrated muscle passive fiber-length curves and personalized Achilles and patellar tendon stiffness provided good agreement with muscle excitations and fiber lengths obtained from electromyographic signal and ultrasound imaging, respectively. Also, among multiple metabolic energy models in the literature, the model proposed by Bhargava et al. best estimated the average metabolic rates of the whole body compared to experimental measurements computed from spiroergometry. With the best estimations of muscle-tendon mechanics and energetics, the rel, Flera exoskelett har utvecklats under de senaste åren för att hjälpa personer med och utan motoriska funktionsnedsättningar att gå. Ett standardmått för att utvärdera prestation hos ett exoskelett är förändringen i metabola energikostnad mellan oassisterad och assisterad gång. Flera experimentella metoder, t.ex. human-in-the-loop-optimering, har utvecklats för att identifiera den optimala exoskelettassistansen som minimerar den metabola energin. Sådan metoder är mycket kraftfulla men är också mycket tids- och resurskrävande. I detta avseende kan beräkningsmetoder komplettera de experimentella metoderna. Noggranna modeller av rörelsesystemet och dess motoriska kontroll kan påskynda exoskelettutvecklingen och ge viktig information om samspeket mellan en människa och ett exoskelett. Syftet med avhandlingen är att modellera och simulera muskelmekanik och energiförbrukning vid gång i olika hastigheter, både utan assistans och med ett exoskelett med idealisk assistans från motorer och från fjädrar. I de tre första studierna undersökte vi flera modellvariationer för att identifiera den kombination vars resultat bäst matchade experimentella fynd. Specifikt undersökte vi: flera biomekaniska modeller, olika metoder för att kalibrera muskelarkitekturen, flera kriterier för att lösa det underbestämda muskelkraftsystemet, och flera ekvationer som uppskattar metabolisk energi. Vi jämförde våra resultat med uppmätta eller tillgängliga experimentella data, såsom muskelaktivering, muskelfiberlängd och metabolisk energikostnad. Den biomekaniska modellen av Rajagopal et al. med justeringar för passiva muskelkrafter och häl- och patellarsenstelhet uppskattade muskelaktiveringar och muskelfiberlängder som överensstämde med experiment eller befintlig data. Bland metabolisk energimodeller, resultaten från modellen av Bhargava et al. stämde bäst med experimentella mätningar från spiroergometri. Med den modellkombinationen som bäst uppskattade muskeldynamiken kunde vi mäta att den relati

CrossFit® has gained popularity as a functional training method that caters to individuals with varying levels of fitness, including those with little to no athletic background. Regardless, shoulders represent the highest injury rate in this sport, most frequently associated with pull-up variations. Therefore, ensuring safety during these movements is crucial. This thesis utilized optical motion tracking, force sensors, and Electromyography to measure nine experienced non-professional CrossFit® athletes performing three pull-up techniques used in CrossFit® (strict, kipping, and butterfly). Data were used in musculoskeletal modeling to assess and compare kinematics, kinetics, and muscle activations. Findings were then associated with common injury factors observed in overhead athletes. The novel dataset generated in this study demonstrated excellent repeatability and revealed significant differences between the techniques for most kinematic and kinetic variables, while variations in muscle activations were less systematic. Results indicated shoulder joint angles linked to impingement risk, with the kipping pull-up displaying more prominent risk factors. The butterfly pull-up exhibited extreme angular velocities and negative joint powers; however, direct associations with injuries could not be established. Notably, shoulder joint moments were high in all three techniques, suggesting significant muscle stresses. These results underscore the importance of individualized training load management to mitigate the risk of overuse injuries. Furthermore, the evidence presented in this study supports the importance of maintaining proper mechanics and developing strength before attempting kipping and butterfly pull-ups. The high joint moments, combined with severe positions and velocities observed during these techniques, highlight the necessity of prioritizing foundational strength and technique to minimize injury risks., CrossFit® har blivit populärt som en funktionell träningsmetod som lockar individueller med olika fitnessnivåer, även de utan tidigare idrottserfarenhet. Trots detta utgör axelskada den högsta skadefrekvensen inom denna sport och är oftast förknippad med räckhäv varianter. Därför är det avgörande att garantera säkra övningarna. Denna studie använde optisk rörelsespårning, kraftsensorer och elektromyografi för att mäta nio tränade icke-professionella CrossFit® atleter utförande av tre olika räckhäv tekniker som används inom CrossFit® (strikta, kipping och butterfly). Data användes för muskuloskeletala modeller för att uppskatta och jämföra kinematik, kinetik och muskelaktivering. Resultaten förknippades med till vanliga skadefaktorer som observeras hos overhead-idrottare. Det nya datasetet som genererades i denna studie visade utmärkt repeterbarhet och avslöjade signifikanta skillnader mellan teknikerna för de flesta kinematiska och kinetiska variablerna, medan variationer i muskelaktiveringar var mindre systematiska. Resultaten visade på axelledens vinklar som var kopplade till inklämningsrisk, där kipping pull-up uppvisade mer framträdande riskfaktorer. Butterfly pull-up uppvisade extrema vinkelhastigheter och negativa ledkrafter; men direkta samband med skador har inte upprättats. Det är anmärkningsvärt att axelledsmomenten var höga i alla tre tekniker, vilket tyder på betydande muskelspänningar. Dessa resultat understryker vikten av individualiserad hantering av träningsbelastning för att minska risken för överbelastningsskador. Dessutom stöder de bevis som presenteras i den här studien vikten av att behålla rätt mekanik och utveckla styrka innan man försöker göra kipping och butterfly pull-ups. De höga ledmomenten i kombination med svåra positioner och hastigheter som observerades under dessa tekniker lyfter fram behovet av att prioritera grundläggande styrka och teknik för att minimera risk för skador.

Huvudskador inom alpin skidsport är bland de allvarligaste skador som kroppen utsätts för. Tidigare studier på huvudskador som genomförts på grenar såsom Störtlopp, Super-G, Storslalom, Skicross, Freestyle och Snowboard visar att standarder som finns på skyddsutrustning inte är tillräckliga. Ännu har ingen videoanalys genomförts på disciplinen Slalom med fokus på huvudets islag med underlaget under olyckor trots att dylika händelser har rapporterats. Certifieringar av hjälmar inom dessa discipliner skiljer sig och har genom åren påverkats av studier och forskning. Detta har resulterat i regeländringar och ökade krav på säkerhetsstandarder satta av Internationella Skidförbundet (FIS). Videoanalyser av olyckstillfällen inom snösport omfattar en hel del antaganden vilket medför problematik för okända variabler då de sker genom rekonstruktioner. De variabler som är kända utnyttjas för att uppskatta dessa okända värden. Denna avhandling syftade till att rekonstruera olyckor i slalomdisciplinen för att undersöka vilka hastigheter som faktiskt uppstår vid huvudkollison mot underlaget, samt därefter utröna eventuella samband mellan utövarens färdhastighet och underlagets lutning. Detta för att möjligen påverka eller upplysa om de faktiska hastigheter som uppstår för att validera de standardiserade certifieringar som idag är stadgade. Resultatet av den här studien visar tendenser på att en minskad lutning på underlaget ger en högre islagshastighet för huvudet mot underlaget. Färdhastigheten enskilt påverkar inte i lika stor uträckning som lutningen men bidrar till att öka islagshastigheten. I ett av de åtta analyserade fallen uppmättes 5,94 m/s, vilket överskred de testkrav för hjälmar satta till 5,42 m/s enligt EN-1007:2007 Klass B skyddscertifiering., Head injuries in alpine skiing are the most serious injuries exposed to the human body. Previous studies applied to Downhill, Super-G, Giant Slalom, Skicross, Freestyle and Snowboard shows that safety standards on protection equipment may not be enough. In the slalom discipline no such video analysis studies have yet been deployed on head impacts in the Slalom discipline, although several incidents have been reported. Certifications for helmets in the respective disciplines differ and each of them have become influenced by studies and research throughout the years. This has resulted in rule changes and increased standards set by the International Ski Federation (FIS). Video analysis of athletes in snow sports causes problems with unknown variables based on rough reconstruction of past events, which lead to assumptions. To estimate these unknown values known variables play a critical role. This thesis aimed to reconstruct accidents in the slalom discipline to investigate the velocities for head collisions normal to the ground. Hence evaluate the relationship between the athlete’s travel speeds and the slope angle. This is to influence or inform about the speeds that arise to validate the standardized certifications that are currently stipulated. The result of this study shows tendencies that head collisions on lower slope angle results in a higher impact velocity. The travel speed alone does not affect to the same extent as the slope angle, but in combination the effect is to a greater degree. In one of the eight cases the impact velocity exceeded 5,42 m/s for the absorptions test according to EN-1007:2007 Class B certification, the highest measured value was 5,94 m/s., Betygsdatum 2023-06-07

Wearable robotics and exoskeletons have been explored for their efficacy in physical rehabilitation and for assistance in daily activities for people with motor disorders. The overall objective of this thesis is to design a powered soft exoskeleton for people with dropfoot and excessive inversion, commonly after a stroke, and to optimize the control parameters for each individual while considering different dimensions. This compilation thesis is based on two papers that focus on the design and verification of the ankle joint exoskeleton prototype, and control parameters optimization using human-in-the-loop optimization, respectively. In the first paper, we presented the design of the powered soft ankle exoskeleton, mainly consisting of the actuation system, Bowden cables, and textile components, to assist two degrees of freedom (DoF), dorsiflexion and eversion, simultaneously.A proof-of-concept study was performed to verify the functionality of the exoskeleton in two aspects: assisting/controlling two DoFs simultaneously and compensating for the resistance during ankle plantarflexion. Our results suggested that two-DoF assistance can be delivered with the structure, and the proposed force-free controller can counteract the inherent resistance in the system. In the second paper, a multi-objective-based human-in-the-loop optimization method was proposed, aiming at optimizing gait quality in different aspects simultaneously.In this case study, the multi-objective optimization method, Non-dominated Sorting Genetic Algorithm II, was implemented in the human-in-the-loop optimization. Four generations, comprising ten sets of control parameters in each generation, were tested on one non-disabled subject wearing the exoskeleton described in paper I. The results indicated that this novel method can identify the control laws that optimize both gait quality metrics. In the set of solutions, control laws with different focuses can be selected for different purposes or individual, Bärbara robotar och exoskelett har utforskats för deras effektivitet inom fysisk rehabilitering och som stöd i dagliga aktiviteter för personer med motoriska störningar. Det övergripande målet med denna avhandling är att designa en kraftdriven mjuk exoskelett för personer med fallfot och överdriven inversion, vanligt efter en stroke, och att optimera kontrollparametrarna för varje individ med hänsyn till olika dimensioner. Denna sammanställda avhandling bygger på två artiklar som fokuserar på design och verifiering av prototypen för fotledsexoskelett samt optimering av kontrollparametrar med mänsklig medverkan. I den första artikeln presenterade vi designen av det kraftdrivna mjuka fotledsexoskelettet, som huvudsakligen består av aktiveringssystem, Bowden-kablar och textilkomponenter, för att assistera i två grader av frihet (DoF), dorsiflexion och eversion, samtidigt. En konceptbevisstudie genomfördes för att verifiera funktionen hos exoskelettet avseende två aspekter: assistera/styra två DoFs samtidigt och kompensera för motståndet under plantarflektion i fotleden. Våra resultat antydde att två-DoF-assistans kan levereras med strukturen och att den föreslagna kraftfria styrenheten kan motverka det inneboende motståndet i systemet. I den andra artikeln föreslogs en mänsklig medverkande optimeringsmetod baserad på flera mål, med syfte att optimera gångkvaliteten i olika aspekter samtidigt. I denna fallstudie implementerades den flerobjektiva optimeringsmetoden Non-dominated Sorting Genetic Algorithm II i den mänskliga medverkansoptimeringen. Fyra generationer, med tio uppsättningar av kontrollparametrar i varje generation, testades på en icke-funktionshindrad försöksperson som bar det exoskelett som beskrivs i den första artikeln. Resultaten indikerade att denna nya metod kan identifiera styrregler som optimerar både gångkvalitetsmått. I uppsättningen lösningar kan styrregler med olika fokus väljas för olika ändamål eller individuella användningsområden., QC 231115

Bakgrund: Löpning är en populär motionsform i Sverige idag, dock är det vanligt med överbelastningsskador bland löpare och nästan 80% skadar sig på något vis varje år. Diskussion har uppstått bland löpare och forskare kring om barfotalöpning kan förändra biomekaniken och därmed ändra belastningen och minska risken för skador, samt om barfotalöpning kan leda till en förbättrad löpekonomi och påverka löparens prestationer. Syfte: Att undersöka vilken effekt barfotalöpning (inkl. minimalistskor) har på biomekanik mätt med ground reaction force (GRF) och löpekonomi mätt med syreupptagning jämfört med löpning med konventionella skor. Metod: Systematisk narrativ litteraturöversikt. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Pubmed och Cochrane. Studier som var randomiserade kontrollerade studier (RCT) alternativt cross-over studier inkluderades. Kvalitetsgranskning av studierna genomfördes med PEDro och tillförlitligheten av resultatet bedömdes med GRADEstud. Resultat: Åtta artiklar inkluderades, tre om biomekanik och fem om löpekonomi. Inga samstämmiga resultat sågs gällande barfotalöpningens effekter på GRF, en studie påvisade en signifikant minskning medan två studier visade på en signifikant ökning av GRF. Positiva tendenser sågs i studierna om löpekonomi, varav två påvisade signifikanta förbättringar. Kvaliteten på artiklarna bedömdes som måttlig och tillförlitligheten till resultaten bedömdes vara mycket låg. Konklusion: Barfotalöpning påvisar vissa positiva effekter på löpekonomi medan effekterna på GRF är motstridiga. Tillförlitligheten av evidensen bedömdes vara mycket låg. Det behövs fler högkvalitativa studier som undersöker de långvariga och akuta effekterna av barfotalöpning på löpekonomi och biomekanik för att kunna dra slutsatser och implementera kunskapen bland fysioterapeuter som arbetar med löparskador., Background: Running is a popular activity in Sweden today. However, injuries are common and almost 80% of runners get injured each year. Discussions about whether barefoot running could alter the biomechanics and decrease the risk of injury, and improve the running economy and increase a runner's performance, has risen amongst runners and researchers. Purpose: To examine the effects of barefoot running (minimalist footwear) on biomechanics measured with ground reaction force (GRF) and running economy measured with oxygen consumption compared to shod running. Method: A systematic review. Articles were found using the Pubmed and Chochrane database. Randomised controlled trials (RCT) or Cross-over studies were included. Assessment of study quality was measured with the PEDro-scale and the reliability of the result assessed with GRADEstud. Result: Eight articles were included, three about biomechanics and five about running economy. Inconclusive results were found on the effects of barefoot running on GRF, one study showed a significant reduction in GRF and the other two showed increase in GRF. Positive tendencies were found concerning running economy, two studies showed a significant increase. The quality of the studies were moderate and the reliability of the result were very low. Conclusion: Barefoot running showed positive findings on running economy, while the effects on GRF were inconclusive. The evidence was considered very low. There is a need for more high-quality studies examining the long-lasting and acute effects of barefoot running on running economy and biomechanics to be able to draw conclusions and implement the knowledge in clinical physiotherapy.

Background: Multiple sclerosis is a chronic inflammatory auto-immune disease with various symptoms, which requires comprehensive multidisciplinary treatment for distinct and individualized conditions. Reviews on this population address treatment alternatives (i.e., pharmaceutical and rehabilitation). Orthotic interventions are seldom mentioned or mentioned briefly in conjunction with physiotherapy interventions. Aim: This study aims to critically appraise and summarize current evidence regarding orthotic interventions for multiple sclerosis population with lower limb deficiencies. Methods: This study uses umbrella review protocol for systematic reviews. 5 databases were used (CINAHL, Cochrane, PubMed, Scopus, Web of Science). From 44 reviews, 6 systematic reviews were obtained using JBI appraisal tool. Methodological quality is appraised using AMSTAR II, data were extracted via JBI data extraction form for umbrella reviews. 2 articles were excluded and the evidence quality of the remaining 4 articles were appraised via GRADE. Results: 2 out of 4 investigated the effect of foot orthoses, whilst the remaining investigated FES devices. 3 out of 4 articles scored “Critically low” in methodological quality, 1 scored “High”. The evidence quality of the different outcomes ranges from "Very low” to “High”. Conclusion: Foot orthoses reported an increase RoM in ankle and knee joints. FES intervention found an increase in speed and endurance during gait and increased RoM of ankle and knee. However, more studies with higher quality are needed to establish clinical recommendations., Bakgrund: Multipel skleros är en kroniskt inflammatorisk auto-immun sjukdom med komplexa symtom som kräver en omfattande multidisciplinär behandlingsplan för att främja positiva, måluppnående behandlingsresultat. Artiklar gällande denna populationen kollar på behandlings alternativ (som medicinska och rehabilitering). Ortos interventioner nämns kort men ofta vid sidan av diskuterade medicinska interventionerna eller som komplement till fysioterapin. Syfte: Denna studie syftar att kritiskt värdera och summera den nuvarande evidensen gällande användningen av ortoser som intervention för brister i lägre extremiteters funktion för patienter med multipel skleros. Metod: Sökningen genomfördes i 5 databaser (CINAHL, Cochrane, PubMed, Scopus, Web of Science). Från 44 artiklar, var 6 studier behöriga efter JBI utvärderings verktyg. Metodologisk kvalitet var testat genom AMSTAR II, data var framtagen genom ” JBI data extraktion form for Umbrella reviews”. 2 artiklar var exkluderade ytterligare och evidens kvalitén av de kvarstående 4 artiklarna var testat med GRADE. Resultat: Två av de fyra inkluderade studierna studerade användningen av fotortoser medans de kvarvarande studerade FES-enheter. Tre av fyra studier fick betyget ”Critically low” gällande metodologisk kvalitet, en fick betyget ”High”. Evidens kvaliten av interventionernas resultat varierade mellan ”Very low” till ”High”. Sammanfattning: Fotortoser rapporterade en chans att öka rörlighets omfånget i ankel och knä. FES-enhet visade en ökning av hastighet och uthållighet vid gång samt öka rörelseomfånget i ankel och knä. Denna studie konstaterar att det behövs fler starka studier för att kunna skapa kliniska rekommendationer gällande ortoser för nedre extremiteter för MS patienter.

This study aims to examine how the phenomenon of connection in Swedish folkdance is experienced and formulated by dancers. Connection is a big part of all couple dances, yet not many have concrete descriptions of it. The empirical data comes from two practical workshops with a focus group in which the participants got to dance and then directly discuss or write down their thoughts. The analysis of the material, which consists of notes and recordings, results in five themes: physical touch and its role in connection, metaphors and inner pictures of connection, technical aspects to create connection, a biomechanical approach and dancing in relation to one’s dance partner. In addition to those themes, the study generates perspectives with which the topic can be studied further. The biomechanical perspective can help understand the logics and functions of a couple dance and the metaphorical perspective appeals to the intuitive part of learning. This study is performed in a Swedish folk dance context but might be relevant to other couple dances as well, both to see similarities and differences in how the topic of connection is taught and discussed in the respective contexts.

In the long distance running community there is currently controversy as a result of the release of Advanced Footwear Technology (AFT) type of shoes. The AFT shoes with performance enhancing mechanical properties are currently used with great success. All of the current world records in long distance running have been set by athletes wearing the novel type of shoes. The new type of shoes have been shown to reduce energetic cost of running but the exact mechanisms of the reduced energetic cost are still unclear. In the research community several hypotheses of mechanisms and performance enhancing features exist. In this thesis the focus was on investigating the performance enhancing feature, energy return and the effect it has on the biomechanical variables, ground reaction force, joint moments and joint power. For this thesis five male subelite to elite runners were recruited. The participants ran over two force platforms with a controlled running velocity while motion data was recorded with a marker based motion analysis system. The curves from the contact of the foot with the force platform were analysed with the motion analysis software, Visual 3D and the SPM1D statistical package in Matlab. The results suggest that energy return properties of AFT shoes do affect lower extremity loading. Significant differences in the biomechanical variables GRF, ankle moment and ankle power were seen between high energy return shoes and low energy return shoes. In addition the number of significantly different intervals show a tendency of a pattern, where shoes share the largest amount of significantly different intervals with shoes that are furthest away on the energy return list. However, shoe #4 did not behave according to the energy return ranking. This means that a sole dependency on energy return characteristics was not found. The knowledge gained from this thesis does not reduce the controversy surrounding the shoes. It does however establish a base for further resear, Inom långdistanslöpning finns det för närvarande en kontrovers till följd av lanseringen av skor av typen Advanced Footwear Technology. Advanced Footwear Technology-skor med prestandaförbättrande mekaniska egenskaper används för närvarande med stor framgång. Alla nuvarande världsrekord i långdistanslöpning har satts av idrottare som bär den nya typen av skor. Det har visat sig att den nya typen av skor minskar den energetiska kostnaden för löpning, men de exakta mekanismerna för den minskade energetiska kostnaden är fortfarande oklara. Inom forskarvärlden finns flera hypoteser om mekanismer och prestationshöjande egenskaper. I den här uppsatsen låg fokus på att undersöka den prestationshöjande egenskapen, energiåtergivning, och vilken effekt den har på de biomekaniska variablerna markreaktionskraft, ledmoment och ledeffekt. För denna uppsats rekryterades fem manliga subelit- till elitlöpare. Deltagarna sprang över två kraftplattformar med en kontrollerad löphastighet medan rörelsedata registrerades med ett markörbaserat rörelseanalyssystem. Kurvorna från fotens kontakt med kraftplattformen analyserades med rörelseanalys-programmet Visual 3D och statistikpaketet SPM1D i Matlab. Resultaten tyder på att AFT-skor har egenskaper som ger energiåtergivning och som påverkar belastningen på nedre extremiteterna. Signifikanta skillnader i de biomekaniska variablerna GRF, fotledsmoment och fotledskraft sågs i resultaten. Dessutom visar antalet signifikant olika intervall en tendens till ett mönster, där skor delar det största antalet signifikant olika intervall med skor som ligger längst bort på listan över energiåtergivning. Sko #4 uppförde sig dock inte i enlighet med rangordningen för energiåtergivning. Detta innebär att man inte har funnit något beroende av egenskaperna för energiåtervändning. Den kunskap som erhållits genom denna uppsats minskar inte kontroverserna kring skorna. Den skapar dock en grund för ytterligare forskning inom området Advanced Footwear Technol

Syftet med detta arbete är att med kvalitativa metoder undersöka vilken inverkan en praktisk omsättning av specifik kunskap rörande hand- och underarmsmuskulaturer, med särskilt fokus på anslaget via lumbricales- och interosseimusklerna, kan ha på pianoelevers musicerande. Med hänsyn till tidigare forskning som belyser att lumbricales- och interosseimusklerna kommer att spela en betydande roll vid tekniskt utmanande repertoar inriktar sig studien på pianoelever vid ett estetiskt program som spelar mer avancerad repertoar. Utifrån tidigare forskning kring lumbricales- och interosseimusklernas anatomi, fysiologi och biomekanik i förhållande till pianospelet redogörs studiens resultat som tyder på att pianoelever genom dessa muskler kan uppnå större kontroll över pianospelet samt åstadkomma ett klangrikare anslag., The purpose of this study is to, by using qualitative methods, examine the impact that a practical application of specific knowledge concerning the hand and forearm muscles, particularly keystrokes via the lumbrical and interossei muscles, can have at piano students' musical performance. The target group, piano students in an aesthetic program that practiced a somewhat advanced repertoire, was chosen regarding indications in previous research that highlight the importance of lumbrical and interossei muscles in a technically challenging repertoire. Based on previous research on anatomy and physiology of the lumbrical and interossei muscles and biomechanics in relation to playing the piano, the reported results of the study suggest that these muscles are important for achieving a higher degree of control and beautiful sounds.

Introduktion: Externt fokus har visats vara fördelaktigt jämfört med internt fokus för en rad olika motoriska uppgifter. Dessutom menar vissa studier att det kan ha en betydande roll för rehabilitering, från till exempel en främre korsbandsskada. Det är dock oklart om uppmärksamhetsfokus påverkar utförandet av knäböj på en balansplatta, en övning som ibland används vid träning och rehabilitering. Syfte: Det primära syftet med följande studie är att undersöka om uppmärksamhetsfokus har en påverkan på rörelsekontroll vid knäböj utförd på en balansplatta. Det sekundära syftet är att jämföra en kontrollgrupp med en grupp individer som haft en främre korsbandsskada. Metod: Femton kvinnor mellan 19 och 24 år deltog, varav tio friska samt fem med främre korsbandsskada. Deltagarnas aktivitetsnivå var minst fyra på Tegners aktivitetsskala. De uppfyllde även FYSS rekommendationer om fysisk aktivitet. De genomförde totalt 18 stycken knäböj på en balansplatta med neutralt, externt och internt fokus. Ett tredimensionellt kamerasystem fångade kinematiken. Variablerna som analyserades var maximal/ minimal flexion/extension, knäadduktion/ abduktion, smidighet i rörelsen, flexions-/extensionstiden, plattans rörelse samt absoluta vinkel. Resultat: Kontrollgruppens signifikanta skillnader gällde knäts rörelsekontroll samt balansplattans rörelse. I den sammanslagna gruppen framkom signifikanta skillnader i utförandet av knäböjen gällande maximala och minimala vinklar. Mellan kontrollgruppen och korsbandsgruppen skiljde endast plattans rörelse under externt fokus. Neutralt fokus verkar i övrigt ha en positiv inverkan på rörelsekontroll vid knäböj på en balansplatta. Slutsats: Uppmärksamhetsfokus har en påverkan på utförandet av knäböj på en balansplatta. Fokusinriktade instruktioner bör därför anpassas utifrån uppgift och individ., Uppsatsen är skriven inom projektet "Korsbandsskada i knät - orsak, behandling och hur det går senare i livet" vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, avdelningen för fysioterapi.

Globally, approximately 1.2 million people die each year due to trac accidents. Upperextremity injuries account for 18% to 25% of all car accident injuries. In order to beable to analyze these crash-related injuries, Human body models(HBMs) are used as acomplement to FE simulations. An example of a HBM is the THUMS SAFER that isbased on a 50 percentile American male. The aim of this study was to improve the upperextremity of the THUMS SAFER with respect to Autoliv's requirements to better predictfractures. In addition, this was validated against the Forman experiment(Forman, et al.,The journal of trauma and acute care surgery, vol. 77, 2014) where human cadavers ofthe upper extremity were axially impacted to replicate a car collision. This was done bygenerating the upper extremity geometry with segmentation of medical images of a righthuman hand in combination with the complete STL-geometry of the forearm from thePiper project. The STL-geometry of the segmented human hand and Piper forearm wasintegrated and a complete STL-geometry of the upper extremity was obtained. Basedon the complete STL-geometry, the FE-arm HEX 4.0 was built with modelling of bones,ligaments, soft tissue and skin with corresponding material choice in accordance withAutoliv's requirements.The model HEX 4.0 was improved considering an increased mesh density from an averageof 94% to 98%. HEX 4.0 was also validated against the data from the Forman experimentfor experiments 5, 6 and 15. It showed a good correlation with the acceleration curvesbetween the simulated and experimental values for the three experiments. The reactionforce in the elbow was compared for experiment 15, where the simulated value 5.7 kNdivided by a factor of 1.4 from 4 kN for the experiment. Furthermore, the rst principalstrains that occurred in HEX 4.0 were analysed by 17 ms were the highest accelerationwas achieved for experiments 5 and 6. Both experiments were shown to be close to thefailure threshold of bones. However, the, Globalt, dör varje ar ungefär 1.2 miljoner personer på grund av trafikolyckor. Övre extremit skador utgör 18% till 25% av alla skador inom bilolyckor. För att kunna analysera dessa krockrelaterade skador används humanmodeller (HBM) som komplement för FE-simuleringar. Ett exempel på en HBM är THUMS SAFER som är baserad på en 50 percentile amerikans man. Målet med denna studie är att förbättra uppre extremiten av THUMS SAFER med avseende på Autolivs krav för att bättre kunna förutspå frakturer Dessutom validerades detta mot Forman experiment (Forman, et al., The journal of trauma and acute care surgery, vol. 77, 2014) där övre extremitet av människokadaver blev axiellt påverkade för att replikera en bil kollsion. Detta gjordes genom att generera STL-geometrin av den övre extremitet med segmentering av medicinska bilder av en höger människohand i kombination med färdig STL-geometri av underarmen från Piperprojektet STL-geometrin av den segmenterande människohanden och Piper underarmen integrerades och en komplett STL-geometri av övre extremiteten erhölls. Baserad på den kompletta STL-geometrin byggdes FE-armen HEX 4.0 med modellering av ben, ligament, mjukvävnad samt hud med motsvarande materialval i enighet med Autolivs krav. Modellen HEX 4.0 förbättrades i form av en ökad mesh densitet från medelvärdet 94% till 98%. Den validerades även gentemot data från Forman experimentet för experiment5, 6 och 15. Det påvisade en god korrelation på accelerations kurvorna mellan de simulerade och experimentella värdena för de tre experimenten. Reaktionskraften i armbågen jämfördes för experiment 15 där den simulerade värdet 5.7 kN skiljde sig med en faktor 1.4 från 4 kN för experimentet. Ytterligare analyserades första huvudtöjningarna som uppkom i HEX 4.0 vid 17 ms, då den högsta accelerationen uppnåddes för experiment 5 och 6. Det visades att båda experimenten låg nära failure tröskeln av ben, däremot uppkom den högsta värdet 5=9.8E-03 i radius för experiment 5, medan 6=9.3E-03

Globally, approximately 1.2 million people die each year due to traffic accidents. Upper extremity injuries account for 18% to 25% of all car accident injuries. In order to be able to analyze these crash-related injuries, Human body models(HBMs) are used as a complement to FE simulations. An example of a HBM is the THUMS SAFER that is based on a 50 percentile American male. The aim of this study was to improve the upper extremity of the THUMS SAFER with respect to Autoliv's requirements to better predict fractures. In addition, this was validated against the Forman experiment(Forman, et al., The journal of trauma and acute care surgery, vol. 77, 2014) where human cadavers of the upper extremity were axially impacted to replicate a car collision. This was done by generating the upper extremity geometry with segmentation of medical images of a right human hand in combination with the complete STL-geometry of the forearm from the Piper project. The STL-geometry of the segmented human hand and Piper forearm was integrated and a complete STL-geometry of the upper extremity was obtained. Based on the complete STL-geometry, the FE-arm HEX 4.0 was built with modelling of bones, ligaments, soft tissue and skin with corresponding material choice in accordance with Autoliv's requirements. The model HEX 4.0 was improved considering an increased mesh density from an average of 94% to 98%. HEX 4.0 was also validated against the data from the Forman experiment for experiments 5, 6 and 15. It showed a good correlation with the acceleration curves between the simulated and experimental values for the three experiments. The reaction force in the elbow was compared for experiment 15, where the simulated value 5.7 kN divided by a factor of 1.4 from 4 kN for the experiment. Furthermore, the fi rst principal strains that occurred in HEX 4.0 were analysed by 17 ms were the highest acceleration was achieved for experiments 5 and 6. Both experiments were shown to be close to the failure thr, Globalt, dör varje år ungefär 1.2 miljoner personer på grund av trafi kolyckor. Skador på övre extremitet utgör 18% till 25% av alla skador inom bilolyckor. För att kunna analysera dessa krockrelaterade skador används humanmodeller(HBM) som komplement för FE-simuleringar. Ett exempel på en HBM är THUMS SAFER som är baserad på en "50 percentile" amerikans man. Målet med denna studie är att förbättra över extremiten av THUMS SAFER med avseende på Autolivs krav för att bättre kunna förutspå frakturer. Dessutom validerades detta mot Forman experiment(Forman, et al., The journal of trauma and acute care surgery, vol. 77, 2014) där övre extremitet av människokadaver blev axiellt påverkade för att replikera en bilkollsion. Detta gjordes genom att generera STL-geometrin av en övre extremitet med segmentering av medicinska bilder av en höger människohand i kombination med färdig STL-geometri av underarmen från Piper projektet. STL-geometrin av den segmenterande människohanden och Piper underarmen integrerades och en komplett STL-geometri av övre extremiteten erhölls. Baserad på den kompletta STL-geometrin byggdes FE-armen HEX 4.0 med modellering av ben, ligament, mjukvävnad samt hud med motsvarande materialval i enighet med Autolivs krav. Modellen HEX 4.0 förbättrades i form av en ökad mesh densitet från medelvärdet 94% till 98%. Den validerades även gentemot data från Forman experimentet för experiment 5, 6 och 15. Det påvisade en god korrelation på accelerations kurvorna mellan de simulerade och experimentella värdena för de tre experimenten. Reaktionskraften i armbågen jämfördes för experiment 15 där den simulerade värdet 5.7 kN skiljde sig med en faktor 1.4 från 4 kN för experimentet. Ytterligare analyserades första huvudtöjningarna som uppkom i HEX 4.0 vid 17 ms, då den högsta accelerationen uppnådes för experiment 5 och 6. Det visades att båda experimenten låg nära gränsen för benfraktur, däremot uppkom det högsta värdet e5=9.8E-03 i radius för experiment 5, samt e6=9.

The aorta, the main and largest artery in the human body, is susceptible for many types of problems. One of the most common aortic disease is the formation of an aneurysm. Endovascular aortic aneurysm repair (EVAR) is a minimally invasive treatment option for aortic aneurysms, involving the deployment of an expandable stent graft within the aorta without operating the aneurysm directly. With 1.5 to 43 % of EVAR patients having postoperative complications, research to help predict these complications of EVAR is of essence. In this study, the deformations of the aorta induced by a deployed stent graft have been investigated and visualized in order to aid understanding of the geometrical behaviour of the aorta post EVAR. This has been carried out by the development and analysis of patient-specific aortic 3D reconstruction models, 3D printed physical models and FE simulation models. A qualitative assessment of the deformations was achieved by superimposing reconstructed geometries, revealing a light straightening of the aorta and iliac vessels, as well as anterior movement of the iliac branches. Based on the good agreement between the simulated and reconstructed geometries, the findings suggest that such deformations could be derived from the pressure being removed from the aneurysm due to the deployed stent graft, in combination with stent radial forces from the proximal and distal landing zones. Despite that the simulation seemed to underestimate distal movement of the iliac vessel, this study emphasizes the potential of 3D printing and FE analysis as promising tools for planning and research of EVAR., Den stora kroppspulsådern, aortan, kan drabbas av flera olika sjukdomstillstånd. En av de vanligaste är bildandet av en aortaaneurysm. Endovaskulär Aneruysm Reparation (EVAR) är en operationsteknik för att behandla aortaaneurysmer och involverar positionering av ett rörformat, självexpanderande stentgraft innanför aortaaneurysmen via ljumskartärerna. Eftersom 1,5 till 43 % av EVAR-patienter råkar ut för postoperativa komplikationer är det väsentligt att bedriva vidare studier för att förutse dessa. I denna studie har deformationerna av en aorta på grund av positionerade stentar undersökts och visualiserade för att underlätta förståelsen av aortans geometriska beteende efter EVAR. Detta har gjorts genom att utveckla och analysera patientspecifika 3D-rekonstruktioner, 3D-printade fysiska modeller och simulerade modeller av en aorta. En kvalitativ bedömning av deformationerna uppnåddes genom att superpositionering av rekonstruerade geometrier, vilket avslöjade en lätt uträtning av aortan och tarmbensartärerna, samt en framförflyttning av de senare. Baserat på den goda överensstämmelsen mellan de simulerade och rekonstruerade modellerna, antyder resultaten att sådana deformationer kan härledas av att trycket avlägsnats från aneurysmen på grund av stentgraften, i kombination med radiellt tryck från stentar över och under aneurysmen. Trots att simuleringen underskattade framförflyttningen av tarmbensartärerna, belyser denna studie potentialen hos 3D-printing och FE-analyser som ett värdefullt verktyg för att planera och studera EVAR.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Incidensen av löprelaterade skador varierar mellan 19.4-79.3% varje år. Knäsmärta är den vanligaste skadeorsaken. Ökad stegfrekvens har visat sig minska fotisättningsbelastning mot underlaget, minska vertikal förflyttning av tyngdpunkten och belastning mot leder i nedre extremitet. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om 10-15% stegfrekvensökning vid föredragen hastighet minskar knäsmärta hos vuxna löpare på motionsnivå. Design: Pilotstudie Metod: Stegfrekvens hos 15 vuxna försökspersoner med knäsmärta under eller efter långdistanslöpning undersöktes vid en föredragen hastighet. Stegfrekvensen ökades med 10-15% vid samma hastighet och de fick därefter springa med den nya frekvensen i två veckor. En metronom styrde frekvensen. Knee Osteoarthritis Outcome Score (KOOS) samt upplevd knäsmärta mättes med Numeric Rating Scale, (NRS). Mätningar gjordes före och efter träningsperioden. Resultat: En signifikant reducering av knäsmärta uppmättes på NRS (p=0.001). Signifikant förbättring av KOOS (p=0.004), KOOS funktion, fritid och idrott (p=0.007) och KOOS livskvalité (p=0.023) vid ökad stegfrekvens på 10-15% efter två veckors träning. Slutsats: Resultatet av denna pilotstudie visar att det förefaller vara viktigt att analysera stegfrekvens som första rehabiliteringsinsats hos motionslöpare med knäsmärtor., Background: The incidence of running related injuries every year ranges from 19.4-79.3%. Knee pain is the most common injury. It has been shown that increased step-rate reduces peak ground forces, vertical displacement of the centre of mass and joint loads in the lower extremity. The purpose of this study was to investigate if 10-15% increased step-rate at self selected speed could decrease knee pain in adult recreational runners. Design: Pilot study Methods: 15 adult recreational runners with knee pain during or after training sessions were recruited. Step rate/min were measured at self selected speed. Step-rate was increased by 10-15% at the same speed. The participants used a metronome to remember the frequency in a 2 week training session and then we did a follow up. Knee Osteoarthritis Outcome score (KOOS) and numeric rating scale (NRS) were measured before and after the training session. Results: There was a significant reduction in knee pain on the NRS (p=0.001). Significant improvement in KOOS (p=0.004), KOOS sport/recreation (p=0.007) and KOOS knee related quality of life (p=0.023) after two week training session with increased step rate 10-15% at a self selected speed. Conclusion: The results from this pilot study implies that it is important to analyze step-rate as a first intervention in physical therapy when we rehabilitate long distance runners with knee pain.

Prostheses available today are either passive or active. Active prostheses canapply external energy to the joints, while passive cannot. A well functionalprosthesis that is adapted to the wearer can improve the locomotion and alsodecrease the metabolic cost. Existing active prostheses are mainly controlledby information from the prosthesis itself in order to detect the phases in thegait. Due to lack of information from the contralateral leg, asymmetry in thegait can be present.Therefor, this study aims to investigate if it is feasible to use kinematic informationfrom a individual’s sound leg in order to prescribe the motion ofan aid. Three healthy test subjects were used to collect kinematic and EMGdata in a motion capture lab. Two different movements were performed: "Startand stop" and "Start, stop and squat". The data obtained was processed and togetherwith some created criteria a script could calculate knee and ankle anglesfor both reference and mirrored leg. The results conclude that it is feasible tomirror position information from one leg to the other. Further research is recommendedto gain more knowledge about from different trials together withreal aids., Dagens tillgängliga proteser är antingen passiva eller aktiva. Aktiva proteser,till skillnad från passiva, kan applicera extern energi till dess leder. En väl fungerandeprotes kan anpassa sig till bäraren, vilket förbättrar rörelseförmågansamt reducerar den metaboliska konsumtionen. De aktiva proteser som finnstillgängliga kontrolleras främst av information som utvinns från själva protesenför att bestämma aktuell fas i gångcykeln. På grund av bristande informationfrån det motsatta benet kan en asymmetrisk gång uppstå.Därför är målet med denna studie att undersöka om det är möjligt att användainformation om kinematik från en individs friska ben för att bestämmarörelsen av ett hjälpmedel. Tre friska försökspersoner deltog i studien, deraskinematik- och EMG-data samlades in i ett rörelselabb. Två rörelser genomfördes:”start och stopp” samt ”start, stop och squat”. Erhållen data blev processadoch tillsammans med utformade kriterier kunde ett skript beräkna knä- ochvristvinklar för både referens och speglat ben. Resultatet konstaterar att det ärmöjligt att använda information från det friska benet för att bestämma rörelsenav det andra. Fortsatta studier rekommenderas för att erhålla mer kunskap frånfler försök tillsammans med riktiga hjälpmedel.

Sammanfattning Bakgrund: Perifer neuropati och polyneuropati är termer för att beskriva ett tillstånd hos individer där nerverna i det perifera nervsystemet är skadade och den motoriska samt somatosensoriska förmågan är förlorad. Ankelns motoriska kontroll är essentiell för förmågan till gång och för att bibehålla dynamisk stabilitet under gången. Vid behandling av individer med perifer neuropati används ofta en AFO för att förbättra gångförmågan. När kunskapen förbättras om vilka faktorer som påverkar gången samt hur kroppen biomekaniskt påverkas av hjälpmedlet är det till hjälp för att välja den mest fördelaktiga behandlingen. Syftet är att utvärdera hur ankelns kinematik samt kinetik i frontal- (Y) och sagittalplan (X) påverkas vid en situation där rörelse i ankeln tillåts samt vid en situation där rörelse i ankeln inte tillåts. Metod: För att studera ankelns kinematik samt kinetik använde vi oss av två interventioner på våra testpersoner. Vid en av interventionerna utförde testpersonerna en gånganalys med en dynamisk AFO (ToeOFF), där ankeln har utrymme för rörlighet. Vid den andra interventionen låstes testpersonernas ankel med gips med avsikt att tillåta så lite rörelse som möjligt i ankeln. Kinematisk samt kinetiska data samlades in från 5 friska unga vuxna individer, som ombads gå med en dynamisk AFO (ToeOFF) samt med en gipsad ankel i självvald hastighet. Datan samlades in med hjälp av gånganalys samt av programmen Visual 3D och Qualisys Track Manager. Den kinematiska datan kvantifierades av: ankelns vinkel i sagittal- (X) samt frontalplan (Y), och den kinetiska datan kvantifierades av: moment i ankeln både i sagittal- (X) och frontalplan (Y). Resultat: Studien visade en signifikant skillnad i den kinematiska samt den kinetiska datan vid jämförelse mellan de två interventionerna. Ankelns RoM var markant större med ToeOFF ortosen än med gips. Under gips interventionen genererades ett signifikant reducerat yttre plantar flekterande moment. Resultatet är menat

Arbetet är gjort tillsammans med rullstolshjälpmedelsföretaget Decon Wheel som ville utveckla en av sina produkter, Liberty, så att den kan manövreras av personer med tetraplegi. Tetraplegi betyder att det har skett en skada på ryggmärgen så högt upp att 4 extremiteter, överkropp, bål, bäcken och ben, har blivit skadade och helt eller delvis förlorat sin funktion. Det togs fram ett antal lösningsförslag på hur styrningen, inklusive gas- och bromsreglage kunde utformas så att kraven i kravspecifikationen uppnåddes och det bästa konceptet togs vidare i arbetet. Syftet var att ta fram ett styr-, gas- och bromsreglage och målet var att ta fram en prototyp som skulle testas av en eller flera användare. En prototyp togs fram med klykor som användaren lägger underarmarna i och som vid utåtrotation reglerar gas respektive broms. Gasen regleras med en vridpotentiometer och bromsen via vajrar. För att användaren skulle slippa tappa fäste vid maxvridning i styret konstruerades klykorna så att de ständigt kan hållas parallella och användaren kan ha armarna rakt fram. Resultatet blev tillfredsställande och förhoppningsvis kommer man kunna se Liberty Tetra ute på vägarna inom kort.

Rapporten är framtagen med ekonomiska bidrag från Trafikverket, Skyltfonden. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområden.I Sverige registreras knappt 18 000 höftfrakturer per år. Majoriteten, ca 90 %, av alla höftfrakturer orsakas av fallolyckor från stående höjd. Risken att drabbas av höftfraktur stiger exponentiellt efter 50-årsåldern; men genom användning av stötdämpande underlag och/eller höftskydd kan risken minskas. Utvecklingen och utvärderingen av dessa underlag och skydd kräver dock en relevant provmetod. Syftet med detta delprojekt är att utvärdera material och geometrier som kan användas i en provmetod föreslagen av en grupp forskare från olika länder, The International Hip Protector Research Group (IHPRG). Metoden är avsedd för utvärdering av skyddseffekten hos stötupptagande underlag och/eller höftskydd. Arbetet inleddes med en litteraturstudie för att samla data kring material och materialegenskaper för att simulera mjukvävnaden kring höften. Tre olika material – två silikonbaserade och ett skummaterial – har föreslagits i litteraturen för att användas i olika provmetoder avsedda för utvärderingen av skyddsutrustning. IHPRG har i en gemensam publikation enats om ett förslag på standardiserad provmetod för stötdämpande underlag och höftskydd. Den föreslagna provmetoden har modellerats och använts i numeriska simuleringar av: •Tre olika material som representerar mjukvävnaden kring trochanter major (yttre benutskottet på lårbenet).•Två olika tjocklekar på vävnaden kring trochanter major•Fyra olika underlagKraften i lårbenshalsen – ett skadekriterium för höftfraktur som använts i olika tester för att utvärdera stötdämpande underlag och höftskydd – beräknades för varje kombination av material, tjocklek och underlag. Baserat på resultaten från studien föreslås följande:•Tillverka en prototyp baserad på modellen i studien. •

Rapporten är framtagen med ekonomiska bidrag från Trafikverket, Skyltfonden. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområden.Fallolyckor i trafikmiljön är ett stort och allvarligt problem som hittills inte har uppmärksammats i någon större utsträckning. Fotgängare utgör cirka en tredjedel av alla som skadad i trafikmiljön, och är därmed den mest utsatta trafikantgruppen.Enligt en sammanställning av Wright & Laing (2012) har studier visat att:•Minst hälften av de fallrelaterade dödsfallen bland äldre orsakas av TBI (Traumatic Brain Injury) •Fallrelaterade TBI ökade över 25 % mellan 1989 och 1998.•Risken att drabbas av fallrelaterad TBI ökar kraft med stigande ålder; personer över 85 år är dubbelt så ofta inlagda för vård på grund av fallrelaterad TBI jämfört med de som är 75-84 år och över sex gånger så ofta som de som är 65-74 år.På grund av en åldrande befolkning kommer antalet fall att öka om inte problemet adresseras. Genom ökad användning av stötdämpande huvudskydd finns en potential att minska de fallrelaterade huvudskadorna.Syftet med detta inledande projekt är att:Kartlägga och köpa in stötdämpande hattar/mössor som idag finns på marknaden.•Definiera en lämplig provmetod för dessa huvudskydd.•Utföra tester på de inköpta huvudskydden för att mäta och jämföra deras stötdämpande egenskaper.•Undersöka hur huvudskydden är konstruerade.•Undersöka om det finns några patenterade lösningar.•Ge förslag på olika material/tekniker som skulle kunna ge en god skyddande effekt vid huvudislag i samband med fall från stående höjd.Resultatet från denna studie kommer ligga till grund för ett fortsättningsprojekt med målet att ta fram ett huvudskydd för gångtrafikanter för att reducera risken för fallrelaterade huvudskador.

Aim The aim of the study was to examine the wrist angles at impact when striking from two surfaces common in golf. The research question was: is there a difference in ulnar/radial deviation or flexion/extension at the wrists when striking from a mat placed on a steel platform compared to striking from grass. Method Six male elite golf players (Handicap: +0.6±2.2) were recruited for the study. An optoelectronic system containing 12 infrared cameras captured reflective markers placed on the participants and on a golf club when they performed three shots from a mat and three shots from grass. The markers were identified in the Qualisys Track Manager software and the marker trajectories were imported into Visual 3D. Reflective markers were placed bilaterally on the medial and lateral epicondyle of the humerus, the radial and ulnar styloid processes, and the 2nd and 5th metacarpophalangeal joint. In addition, an elbow joint marker was calculated as the midpoint of the two elbow markers. The local frames were defined from these markers giving the proximal and distal ends of segments and the frontal plane.The wrist angles were defined as the orientation of the local frame of the hand segment relative to the orientation of the local frame of the forearm segment. Flexion/extension and ulnar/radial deviation of the wrists were calculated at impact. Results There were no significant differences (p > 0.05) in ulnar deviation or flexion/extension at impact for either wrist between the two conditions. Conclusion No significant differences in the wrist angles at impact between the two conditions indicate that the wrist position did not change significantly between the two conditions. This may be positive from a learning perspective since the technique does not change irrespective of the condition. Furthermore since there was no significant difference in ulnar deviation at impact between the two conditions, the ulnar deviation at impact is presumably not a reason for why p, Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka handledsvinklarna vid träffögonblicket vid slag från två vanliga underlag i golf. Frågeställningarna var: finns det en skillnad i ulnar/radial deviation eller flexion/extension vid handlederna vid slag från en matta placerad på en stålställning jämfört med slag från gräs. Metod Sex manliga elit golfare (Handikapp: +0.6±2.2) rekryterades till studien. Ett optoelektroniskt system innehållandes 12 infraröda kameror registrerade reflekterande markörer som var placerade på försökspersonerna och på en golfklubba när försökspersonerna utövade tre slag från matta och tre slag från gräs. Markörerna identifierades sedan i mjukvaran Qualisys Track Manager och markörbanan importerades till Visual 3D. De reflekterande markörerna placerades bilateralt på mediala och laterala epikondylerna av humerus, stydoliderna på radius och ulna, samt på andra och femte metakarpofalangealled. Utöver dessa markörer så beräknades en armbågsmarkör som mittpunkten mellan de två armbågsmarkörerna. De lokala koordinatsystemen var definierade från dessa markörer vilket gav de proximala och distala änderna av segmenten samt frontal planet. Handledsvinklarna var definierade som positionen av det lokala koordinatsystemet på hand segmentet i förhållande till positionen av underarmssegmentets lokala koordinatsystem. Flexion/extension och ulnar/radial deviation av handlederna beräknades vid träffögonblicket. Resultat Inga signifikanta skillnader (p > 0.05) upptäcktes för ulnar deviation eller flexion/extension vid träffögonblicket för någon av handlederna mellan de två underlagen. Slutsats Att det inte upptäcktes några signifikanta skillnader i någon av handledsvinklarna vid träffögonblicket mellan de två underlagen visar på att handledens vinkelposition inte skiljer sig signifikant mellan de två underlagen. Detta kan vara positivt ur ett inlärningsperspektiv eftersom tekniken inte ändras om man byter underlag. Att ulnar deviationen i

Baggrund og objektiver: Dette studie indledes af en litteraturhistorisk gennemgang af myofasciaernes anatomiske opbygning samt arkitektoniske sammenhæng og kontinuitet. Myofascierne var tidligere en anatomisk struktur, der ikke blev tildelt tilstrækkelig biomekanisk betydning. Flere og flere studier indikerer dog, at myofascierne biddrager til opretholdelse af normal biomekanik, kraftoverførsel samt bevægelse. Det er derfor sandsynligt, at der kan forekomme biomekanisk restriktion ved patologiske samt funktionsnedsættende tilstande i myofascierne. I relation til ovenstående, beskæftiger studiet ligeledes en eksperimentel del, der omhandler kronisk muskulært arvæv hos hest. Studiet ønsker at undersøge, hvorvidt diagnostisk ultralyd er et indiceret redskab til detektering af kronisk muskelarvæv hos hest. I relation til dette undersøges hvorvidt low level laser terapi kan inducere ekkogen samt palpatorisk arvævsreduktion. Studie design/materiale og metoder: Studiets litteraturhistoriske gennemgang vil både beskæftige sig med veterinære så væld som humane kilder. Det relevante materiale vil eftersøges via online søgemaskiner samt i relevante fagbøger. Studiets eksperimentelle del vil beskæftige sig med heste med kronisk palperbart muskelarvæv lokaliseret til bagparts muskulaturen. Patienterne vil gennemgå et forsøgsforløb på i alt 42 dage, med 6 skemalagte laser/placebobehandlinger i løbet af de første 21 dage. De næstfølgende 21 dage er kontrolperiode. Der desuden planlagt i alt 4 dataindsamlingsdage, hvor patienterne ultralydsskannes og hvor det palperbare arvæv registreres. Resultater/diskussion: Der blev i alt indsamlet 9 patienter. 8 patienter blev ekskluderet fra databehandling af ultralydsbillederne, grundet disses uacceptable kvalitet. Arvævets palpatoriske størrelse blev dog analyseret og vurderet for alle 9 patienter. Resultaterne af dette gav ikke anledning til at afvise, at målingerne i lasergruppen og placebogruppen var ens, hverken i arvæ, Background and objectives: This thesis is initiated by a review of myofascia anatomical structure and architectural consistency and continuity. Normally, myofascia is not considered an important biomechanical structure and is not given any sufficient biomechanical significance. However, some studies indicate, that myofascia contribute to the maintenance of normal biomechanics, power transmission and movement. It is therefore likely that pathological conditions in myofascia cause biomechanical restriction. Due to the above context, this thesis also contains an experimental part dealing with chronic muscular scar tissue in horses. This part studies the evaluation of whether diagnostic ultrasound is an indicated tool for detection of deep chronic muscular scar tissue in horses. Along with this, it is examined whether low level laser therapy can induce echogenic and palpable reduction of scar tissue. Study Design / Materials and Methods: The myofascial review will include both veterinary as well as human references. The essential knowledge will be required through online databases as well as in relevant textbooks. The experimental part will include horses with history of chronic palpable muscular scar tissue located in hind limb/pelvic muscles. The patients will undergo a trial course in a total of 42 days, with 6 scheduled laser / placebo treatments during the first 21 days. The remaining 21 days is a control period. Also, during the study period, a total of 4 data collection days are planned, during which the patients are ultrasound scanned and the palpable scar tissue is registered. Results / Discussion: A total of 9 patients were collected. 8 patients were excluded from ultrasound data processing, due to their unacceptable quality. However, the palpatory size of the scar tissue was analysed and evaluated for all 9 patients. Here, the results gave no reason to rule out that the measurements of laser and placebo groups were similar in either the scar