Descriptor: "beröm" - Searchworks@Jio Institute Digital Library Search Results

Your search keyword '"beröm"' showing total 47 results

Start Over Descriptor "beröm"

47 results on '"beröm"'

1. Dung Chollom and Berom Ethnic Popular Music

Author: Ogli, Godwin E., Davou, Bali I., Clark, Stephen, Series Editor, Connolly, Tristanne, Series Editor, Whittaker, Jason, Series Editor, Salawu, Abiodun, editor, and Fadipe, Israel A., editor
Published: 2022
Full Text: View/download PDF

2. Ethics and worldview in identity-based conflict in Nigeria : a practical theological perspective on the religious dimension of violence in Plateau State

Author: Campbell, Bruce Kirkwood, Clegg, Cecelia, and Thompson, Jack
Subjects: 303.6, Adamawa States, Borno States, Berom, Tarok, Kamwe, Fali, Hausa-Fulani, COCIN, critical discourse analysis, EYN, grounded theory, Plateau State, Nigeria, world-view
Abstract: Severe intercommunal violence has repeatedly rocked Plateau State in the first decade of the new millennium, killing thousands of people. Observers have attributed the "crisis" to political, economic and social forces which breed pockets of exclusion and resentment. One notable model explains the violence through a paradigm of privileged "indigenes" who seek to prevent "settlers" from the political rights which would give them the access to the resources managed by the state and the economic opportunities that this entails. While not taking issue with the diagnosed causes of conflict, the Researcher argues that there is a substantial body of evidence being ignored which points to conflict cleavage having opened up along the divide of Christian-Muslim religious identity in a way that the settler-identity model does not sufficiently explain. On the basis that perceptions are as important as facts when it comes to seeking a transformational peace process, he sets out to map world-views, identities and ethics of the warring factions. The researcher, motivated to undertake this research by his direct experience of the 2008 crises and three years experience as an adviser to the EYN's rural development outreach in Adamawa and Borno States, posits that religion may indeed be part of the problem, and mosque and church must be partners to a solution. Forced to limit the scope of his research, he embarks on the initial stages of a practical theological investigation in order to review the conflict from a specifically religious perspective which might assist the Church in its efforts towards peace. Research is focussed on the perceptions of the pew faithful of two denominations in Plateau and Adamawa States and is based on an evaluation of interviews and focus groups which were held across a range of cohorts and settings in order to draw comparative conclusions. Respondents' backgrounds were both rural/urban, young/old, Muslim/Christian, and hailed from various ethnic groups (Berom, Tarok, Kamwe, Fali and HausaFulani). Evaluation methodology drew heavily on Grounded Theory and also included elements of Critical Discourse Analysis. The success of the methodology hinged on the ability of the Researcher to establish rapport and trust with respondents. The applied research methods were foremostly designed to build theory rather than statistically test any hypotheses. The thesis detects evidence not only for the salience of religion as a factor in the way conflict unfolds, but of religion displacing ethnicity as the marker of identity in some locations and age groups. It also demonstrates how ethno-religious narratives stemming from former rural strife between nomadic and sedentary populations and urban conflicts resulting from the competition for indigene rights have been conflated and then further reinforced by the emerging threat of Boko Haram, resulting in a narrative of a unified Muslim programme for conquest, domination and forced conversion. In tune with an undertaking couched in practical theology, this research also identifies a number challenges to the Church's witness and its ability to be a convincing force for reconciliation which arise from this. Eminently, there are signs that ethnocentric mores have been integrated into an emerging Christian identity, which engenders a monolatric perception of God and a penchant to reinforce boundaries rather than remove them. However, Christians also feel restricted by a Christian imperative to forego violence and beleaguered by an Islamic front which they perceive as having moral licence to perpetrate violence in pursuit of dominance. The researcher holds the conviction that it is the Nigerian Church who must embark on a theological process on her own to respond to some of these problems, and concludes with a number of propositions and recommendations to assist her on this voyage.
Published: 2015

3. Kan beröm från chefen öka polisens arbetsmotivation? : En kvalitativ studie med utgångspunkt ur polisens perspektiv

Author: Axelsson, Julia, Näsén, Evelina, Axelsson, Julia, and Näsén, Evelina
Abstract: The police force has shown itself to be a workplace that often suffers from burnout syndrome. In turn, this leads to a reduced desire to work among the employees and it can even go as far as voluntary termination. Previous research describes that praise has a good effect on employee’s motivation towards work, which is an important factor of success within organizations. People can find themselves motivated in different ways. One may feel motivated due to a form of self-interest while another may feel motivated due to some type of external pressure and compulsion. How praise in turn affects different types of motivation within the police is however unexplored. The purpose of the thesis is therefore to investigate how verbal rewards in the form of praise from chiefs can affect police officers' work motivation. To answer the purpose of the essay, a qualitative interview study was conducted on police officers. The choice of police officers in external service was based on the fact that it is an occupational group who circulate out in society and face many different types of challenges and stressful efforts daily at work. Therefore, it was seen as particularly interesting to study whether their work motivation is affected by praise. The focus of the study has been to investigate how police officers receive praise, in which way they prefer to receive praise and finally how praise affects their work motivation. Eleven police officers on external duty have been interviewed. The study shows that the effect of praise from the chief of police on the police's work motivation varies. During our thesis, we highlight four different types of motivation, which we then investigate whether praise from the manager has an effect on or not. Worth mentioning is that the majority of police officers do not see praise as the primary focus in their work. Many police officers see themselves getting driven by their own goals and not least by the society for which they work. However, the study s, Poliskåren har visat sig vara en arbetsplats som ofta drabbas av utmattningssyndrom. I sin tur leder detta till minskad arbetslust hos de anställda och det kan till och med gå så långt som till frivillig uppsägning. Tidigare forskning beskriver att beröm har en god påverkan på arbetsmotivation hos medarbetare och arbetsmotivation är en viktig framgångsfaktor inom organisationer. Människor kan i sin tur uppleva sig motiverade på olika sätt. En individ kan känna motivation på grund av ett eget intresse medan en annan kan känna motivation på grund av någon typ av externt tvång. Hur beröm i sin tur påverkar olika motivationstyper inom polisen är emellertid outforskat. Syftet med uppsatsen är därav att undersöka hur verbala belöningar i form av beröm från chefen påverkar polisers arbetsmotivation. För att besvara syftet med arbetet har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie på poliser. Valet föll på poliser i yttre tjänst då det är en yrkesgrupp som dagligen rör sig ute i samhället och stöter på många olika typer av utmaningar och påfrestande arbetsinsatser. På grund av det sågs det extra intressant att studera huruvida deras arbetsmotivation påverkas av beröm. Fokus i studien har varit att undersöka hur poliser får beröm, hur beröm påverkar deras arbetsmotivation och på vilket sätt de själva föredrar att få beröm på. Sammantaget har elva poliser i yttre tjänst intervjuats. Studien visar att hur beröm från chefen påverkar polisens arbetsmotivation varierar. I arbetet lyfter vi fyra olika motivationstyper som vi sedan undersöker huruvida beröm från chefen påverkar eller inte. Värt att nämna är att majoriteten av poliserna inte ser beröm som det primära i deras arbete. Många ser sig själv drivas av sina egna mål och inte minst samhället som de arbetar för. Däremot visar undersökningen att beröm tenderar att påverka deras olika motivationer i viss mån.
Published: 2023

4. Hur beröm påverkar motivationen : En studie av sjuksköterskor

Author: Aronsson, Oscar, Gustavsson, Emanuel, Aronsson, Oscar, and Gustavsson, Emanuel
Abstract: Ett antal studier har visat att beröm kan ha positiva motivationseffekter på anställda med icke-komplexa arbetsuppgifter. Forskningen kring hur beröm påverkar anställda med komplexa arbetsuppgifter är dock fortfarande i ett inledande stadium men indikationer finns att de påverkas annorlunda. Syftet med studien är att addera kunskap till tidigare forskning genom att kartlägga hur beröm ges och hur det påverkar den autonoma samt kontrollerade motivationen hos anställda med komplexa arbetsuppgifter. För att besvara syftet har 15 semistrukturerade intervjuer av sjuksköterskor utförts. Ur studien framgår det att anställda med komplexa arbetsuppgifter får beröm med varierande frekvens, i olika sammanhang och på olika grunder, men vissa gemensamma tendenser går att urskilja. Studien visar även att beröm kan ha en direkt påverkan på den autonoma motivationen genom att kortsiktigt göra arbetet roligare men även indirekt genom att tillgodose de psykologiska behoven kompetens, tillhörighet och autonomi. Samtidigt riskerar beröm att påverka den kontrollerade motivationen på bekostnad av den autonoma om det ges så att det uppfattas som kontrollerande av den anställde. Studien bidrar således till befintlig forskning då den styrker redan observerade tendenser gällande hur beröm kan påverka de olika formerna av motivation och visar på beröms potential att således fungera som ett lovande ledningsverktyg. Studien bidrar dock även till en viss skepsis kring detta då den även påvisar att beröm riskerar att skada den autonoma motivationen vilket är något som tidigare har tillägnats lite uppmärksamhet. Beröm i denna studie avgränsas på det sätt att endast beröm som sker i en hierarkisk relation, alltså från chef till anställd, behandlas. Beröm mellan kollegor eller andra konstellationer ingår därav inte., A number of studies have shown that praise can have positive motivational effects on employees with non-complex tasks. However, research on how praise affects employees with complex tasks is still in an initial stage, but there are indications that they are affected differently. The purpose of the study is to add knowledge to previous research by mapping how praise is given and how it affects the autonomous and controlled motivation of employees with complex tasks. To answer the purpose, 15 semi-structured interviews of nurses were conducted. The study shows that employees with complex tasks are praised with varying frequency, in different contexts and on different grounds, but certain common tendencies can be distinguished. The study also shows that praise can have a direct impact on the autonomous motivation by making the work more fun in the short term, but also indirectly by satisfying the psychological needs of competence, relatedness and autonomy. At the same time, praise risks affecting the controlled motivation at the expense of the autonomous if it is given so that it is perceived as controlling by the employee. The study thus contributes to existing research as it confirms already observed tendencies regarding how praise can affect the various forms of motivation and shows the potential of praise to thus function as a promising management tool. However, the study also contributes to a certain skepticism about this as it also shows that praise risks damaging the autonomous motivation, which is something that has previously been given little attention. Praise in this study is delimited in the way that only praise that takes place in a hierarchical relationship, meaning from manager to employee, is treated. Praise between colleagues or other constellations is not included.
Published: 2022

5. How praise affects motivation : A study of nurses

Author: Aronsson, Oscar and Gustavsson, Emanuel
Subjects: autonom motivation, styrning, sjuksköterskor, autonomous motivation, nurses, praise, kontrollerad motivation, controlled motivation, komplexa arbetsuppgifter, complex work tasks, management, beröm, Business Administration, Företagsekonomi
Abstract: Ett antal studier har visat att beröm kan ha positiva motivationseffekter på anställda med icke-komplexa arbetsuppgifter. Forskningen kring hur beröm påverkar anställda med komplexa arbetsuppgifter är dock fortfarande i ett inledande stadium men indikationer finns att de påverkas annorlunda. Syftet med studien är att addera kunskap till tidigare forskning genom att kartlägga hur beröm ges och hur det påverkar den autonoma samt kontrollerade motivationen hos anställda med komplexa arbetsuppgifter. För att besvara syftet har 15 semistrukturerade intervjuer av sjuksköterskor utförts. Ur studien framgår det att anställda med komplexa arbetsuppgifter får beröm med varierande frekvens, i olika sammanhang och på olika grunder, men vissa gemensamma tendenser går att urskilja. Studien visar även att beröm kan ha en direkt påverkan på den autonoma motivationen genom att kortsiktigt göra arbetet roligare men även indirekt genom att tillgodose de psykologiska behoven kompetens, tillhörighet och autonomi. Samtidigt riskerar beröm att påverka den kontrollerade motivationen på bekostnad av den autonoma om det ges så att det uppfattas som kontrollerande av den anställde. Studien bidrar således till befintlig forskning då den styrker redan observerade tendenser gällande hur beröm kan påverka de olika formerna av motivation och visar på beröms potential att således fungera som ett lovande ledningsverktyg. Studien bidrar dock även till en viss skepsis kring detta då den även påvisar att beröm riskerar att skada den autonoma motivationen vilket är något som tidigare har tillägnats lite uppmärksamhet. Beröm i denna studie avgränsas på det sätt att endast beröm som sker i en hierarkisk relation, alltså från chef till anställd, behandlas. Beröm mellan kollegor eller andra konstellationer ingår därav inte. A number of studies have shown that praise can have positive motivational effects on employees with non-complex tasks. However, research on how praise affects employees with complex tasks is still in an initial stage, but there are indications that they are affected differently. The purpose of the study is to add knowledge to previous research by mapping how praise is given and how it affects the autonomous and controlled motivation of employees with complex tasks. To answer the purpose, 15 semi-structured interviews of nurses were conducted. The study shows that employees with complex tasks are praised with varying frequency, in different contexts and on different grounds, but certain common tendencies can be distinguished. The study also shows that praise can have a direct impact on the autonomous motivation by making the work more fun in the short term, but also indirectly by satisfying the psychological needs of competence, relatedness and autonomy. At the same time, praise risks affecting the controlled motivation at the expense of the autonomous if it is given so that it is perceived as controlling by the employee. The study thus contributes to existing research as it confirms already observed tendencies regarding how praise can affect the various forms of motivation and shows the potential of praise to thus function as a promising management tool. However, the study also contributes to a certain skepticism about this as it also shows that praise risks damaging the autonomous motivation, which is something that has previously been given little attention. Praise in this study is delimited in the way that only praise that takes place in a hierarchical relationship, meaning from manager to employee, is treated. Praise between colleagues or other constellations is not included.
Published: 2022

6. Uppskattning i arbetslivet : En kvalitativ studie om upplevelsen av uppskattning hos chefer och medarbetare

Author: Schöning, Lisa, Malmberg, Miranda, Schöning, Lisa, and Malmberg, Miranda
Abstract: Studiens syfte var att fördjupa förståelsen gällande uppskattning i arbetslivet. Uppskattning är ett aktuellt ämne som ofta lyfts i media och det är intressant att se till de effekterna som uppskattning kan ge. För att fördjupa förståelsen kring ämnet så undersöktes det hur chefer och medarbetare upplevde uppskattning, vilka positiva och negativa associationer det fanns kopplade till uppskattning samt om det fanns ett samförstånd eller en dissonans i upplevelsen av uppskattning mellan chefer och medarbetare. Studien är genomförd med ett perspektiv på både chefer och medarbetares upplevelse av uppskattning och båda grupperna kan dra nytta av undersökningens resultat. Den teoretiska referensramen som består av tolkningar av uppskattningsbegreppet, belöningssystemen och det psykologiska kontraktet ligger till grund för analysen av det empiriska materialet. Det empiriska materialet samlades in genom 11 intervjuer med både chefer och anställda inom kommun- och restaurangbranschen. Resultatet visar på att den verbala uppskattningen är den viktigaste formen av uppskattning för båda grupperna. Det fanns vissa skillnader mellan grupperna och det återfanns både en samstämmighet och en dissonans i den upplevda uppskattningen på arbetsplatserna. Överlag var uppfattningen kring uppskattning positiv., The purpose of the study was to deepen the understanding of appreciation in working life. Appreciation is a current topic that is often raised in the media and it is interesting to see the effects that appreciation can give. To deepen the understanding of the subject, it was investigated how managers and employees experienced appreciation, what positive and negative associations there were linked to appreciation and whether there was a consensus or a dissonance in the experience of appreciation between managers and employees. The study was conducted with a perspective on both managers and employees experience of appreciation and both groups can benefit from the study’s results. The theoretical frame of reference, which consists of interpretations of the concept of appreciation, the reward systems and the psychological contract, forms the basis for the analysis of the empirical material. The empirical material was collected through 11 interviews with both managers and employees in the municipal and restaurant industry. The results show that verbal appreciation is the most important form of appreciation for both groups. There were some differences between the groups and there was both a consensus and a dissonance in the perceived appreciation in the workplaces. Overall, the perception of appreciation was positive.
Published: 2021

7. Appreciation in working life : A qualitative study about the experience of appreciation among managers and employees

Author: Schöning, Lisa and Malmberg, Miranda
Subjects: appreciation, belöningssystem, uppskattning, psykologiska kontraktet, the psychological contract, reward systems, feedback, Work Sciences, Arbetslivsstudier, praise, beröm
Abstract: Studiens syfte var att fördjupa förståelsen gällande uppskattning i arbetslivet. Uppskattning är ett aktuellt ämne som ofta lyfts i media och det är intressant att se till de effekterna som uppskattning kan ge. För att fördjupa förståelsen kring ämnet så undersöktes det hur chefer och medarbetare upplevde uppskattning, vilka positiva och negativa associationer det fanns kopplade till uppskattning samt om det fanns ett samförstånd eller en dissonans i upplevelsen av uppskattning mellan chefer och medarbetare. Studien är genomförd med ett perspektiv på både chefer och medarbetares upplevelse av uppskattning och båda grupperna kan dra nytta av undersökningens resultat. Den teoretiska referensramen som består av tolkningar av uppskattningsbegreppet, belöningssystemen och det psykologiska kontraktet ligger till grund för analysen av det empiriska materialet. Det empiriska materialet samlades in genom 11 intervjuer med både chefer och anställda inom kommun- och restaurangbranschen. Resultatet visar på att den verbala uppskattningen är den viktigaste formen av uppskattning för båda grupperna. Det fanns vissa skillnader mellan grupperna och det återfanns både en samstämmighet och en dissonans i den upplevda uppskattningen på arbetsplatserna. Överlag var uppfattningen kring uppskattning positiv. The purpose of the study was to deepen the understanding of appreciation in working life. Appreciation is a current topic that is often raised in the media and it is interesting to see the effects that appreciation can give. To deepen the understanding of the subject, it was investigated how managers and employees experienced appreciation, what positive and negative associations there were linked to appreciation and whether there was a consensus or a dissonance in the experience of appreciation between managers and employees. The study was conducted with a perspective on both managers and employees experience of appreciation and both groups can benefit from the study’s results. The theoretical frame of reference, which consists of interpretations of the concept of appreciation, the reward systems and the psychological contract, forms the basis for the analysis of the empirical material. The empirical material was collected through 11 interviews with both managers and employees in the municipal and restaurant industry. The results show that verbal appreciation is the most important form of appreciation for both groups. There were some differences between the groups and there was both a consensus and a dissonance in the perceived appreciation in the workplaces. Overall, the perception of appreciation was positive.
Published: 2021

8. ”Jättebra, men” - Handledares beröm i handledningssamtal

Author: Magnusson, Jenny and Magnusson, Jenny
Published: 2020

9. Stryk! Förtydliga! Varför ändrar du tempus här? : En studie om hur lärare formulerar skriftlig återkoppling och vilken effekt den har på elevers skrivprocess

Author: Andersson, Julia, Lagerström, Elin, Andersson, Julia, and Lagerström, Elin
Abstract: Denna studie har undersökt hur svensklärare formulerar skriftlig respons på gymnasisters texter. Studien har betraktat lärares responspraktik som en sociointeraktiv handling där texter utvecklas i dialog mellan lärare och elever. Studiens resultat grundar sig i en såväl kvantitativ som kvalitativ metodansats. I den kvantitativ metoden har lärares marginalkommentarer sammanställts och analyserats med avseende på dess form. Studiens kvalitativa analys åskådliggör materialet utifrån textkedjor för att studera marginal- och slutkommentarers funktion samt vilken effekt de har på elevers skrivutveckling. Resultatet visar att lärares respons tenderar att vara normativ men bidrar till elevers skrivutveckling. Kommentarer formuleras främst som lokuta talhandlingar där vissa kommentarer tenderar att avskrivas av eleverna. Således kan kommentarernas funktion ifrågasättas då elever tenderar att inte till sig av dess syfte. Slutligen har studien också identifierat att lärarrespons främjas av ett sociointeraktivt perspektiv.
Published: 2020

10. Kan medarbetare styras med beröm? : Teori, litteraturgenomgång och forskningsförslag

Author: Siverbo, Sven and Siverbo, Sven
Abstract: Den här rapporten handlar om i vilken utsträckning det går att styra medarbetare med hjälp av beröm. Mer precist handlar rapporten om de möjligheter, risker, fördelar och nackdelar som är förknippade med att berömma medarbetare för att de ska bli vägledda och motiverade att uppnå sina organisationers mål. Syftet med rapporten är att utveckla en struktur för att beskriva olika berömpraktiker, att utveckla teori om beröm som styrinstrument och att sammanställa befintliga empiriska studier om beröm på arbetsplatser. Syftet är också att identifiera kunskaps-luckor avseende beröm som styrinstrument och ge förslag på fortsatt forskning. Av rapporten framgår att beröm kan ges för olika slags prestationer, utifrån olika kriterier och för individuella eller kollektiva prestationer. Det framgår också att beröm kan vara mer eller mindre framträdande på arbetsplatser. Hur framträdande beröm är beror på förutsägbarhet, styrka, frekvens, vem som delar ut berömmet, om det delas ut offentligt eller enskilt, om det baseras på objektiva eller subjektiva bedömning och (kanske) om det är skriftligt eller muntligt. Teoriutvecklingen baseras i huvudsak på självbestämmandeteori men även agent-principalteori, förväntansteori, stewardshipteori, socialkognitiv teori och det uppmärksamhetsbaserade synsättet. Resultatet av teoretiseringen är att beröm har potential att motivera och vägleda men att effekten beror på hur beröm ges och i vilken kontext det ges. Den genomförda litteraturgenomgången bekräftar i flera avseenden teoretiseringen men det dominerande intrycket är att det behövs mer empiriska studier, särskilt av sambanden mellan beröm och autonom motivation och mellan beröm och vägledning men även av kollektivt beröm och beröm i komplex verksamhet. Konkreta förslag till forskningsuppgifter ges avslutningsvis i rapporten., This report deals with if it is possible to control employees by praise. More precisely, the report deals with possibilities, risks, advantages and disadvantages related to praising employees for the purpose of directing and motivating them to fulfil organizational objectives. The aim of the report is to develop a structure for describing different praise practices, to generate theory about praise as a control instrument, and to compile current empirical research on workplace praise. In addition, the aim is to identify knowledge gaps concerning praise as a control instrument and suggest further research. The report shows that praise may be based on different types of performances, on different criteria and on individual or collective performance. It is also shown that praise may be more or less salient on workplaces. The salience of praise depends on predictability, strength, frequency, who the praiser is, if it is given in public or in private, if it is based on subjective or objective judgement and (maybe) if it given orally or in writing. The theory generation is mainly based on self-determination theory but also on agency theory, expectancy theory, stewardship theory, social-cognitive theory and the attentionbased view. Theoretically it is argued that praise has potential to motivate and direct employees and that the effects depend on how praise is given and on context.The literature review confirms the tentative theory in several regards but the dominating impression is that there is need of more empirical studies, especially on the connection between praise and autonomous motivation and between praise and direction but also on collective praise and praise in contexts of high work complexity. The report ends with tangible suggestions for future research.
Published: 2019

11. Beröm som motivation inom vården : en kvalitativ studie

Author: Berg, David, Sediqi, Elhamuddin, Berg, David, and Sediqi, Elhamuddin
Abstract: Den offentliga sektorn i Sverige omfattar verksamheter inom kommun, stat och landsting. Av alla förvärvsarbetande i landet arbetar en tredjedel inom offentlig sektor. Det rapporteras om stora utmaningar inom den inom vården där dåliga arbetsförhållanden, låga löner och brist på motivation är vanligt förekommande problem. Denna studie har i syfte att skapa en större förståelse och kunskap för hur beröm påverkar motivationen hos de anställda inom vården. Vi undersökte även vilken form av beröm som motiverar de anställda och därmed bidrar till en högre motivation. Tidigare forskning på motivation har i större utsträckning fokuserat på den privata sektorn varför det finns behov av att efterfråga empiriska undersökningar av beröm inom offentlig sektor. Studien bygger på en empirisk studie om motivation samt en kvalitativ forskningsansats där vi har valt att göra sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer med anställda inom vården. Dessa intervjuer transkriberades senare och denna data användesför empirin. Mycket av denna empiriska data visade att beröm påverkade motivationen olika beroende på mottagarens egenskaper vilket också stämde överens med studiens teoretiska grund. Studien visar också att de flesta anställda har en större önskan om att få beröm individuellt framför andra alternativ, även om några ansåg att få beröm framför andra också var viktigt. Dessa skillnader kan förklaras med hjälp av Maslows behovstrappa och hur många steg de anställda har fått tillgodosedda. De som har de basala behoven tillgodosedda (steg 1) och känner sig trygga (steg 2) och har ett fullgott gemenskapsbehov (steg 3) behovet av självkänsla (steg 4) är mer mottagliga för beröm. Studien visar att beröm som motivation inom vården används i mindre utsträckning än önskvärt. Det är dessutom önskvärt av anställda att få beröm och att det ger i stort sett enbart positiva effekter förutom om berömmet ges till en enskild individ när det är en samlad grupp. För det kan då bidra till negativa effe, The public sector in Sweden comprises businesses within the municipality, state and county councils. Of all employed people in the country, one third works in the public sector. Major challenges are reported in healthcare where poor working conditions, low salaries and a lack of motivation are common issues. This study has the purpose of creating a better understanding and knowledge of how praise affects the motivation of the employees in the healthcare. We also investigated the form of praise that motivates the employees and consequently contributes to higher motivation. Previous research on motivation has to a greater extent focused on the private sector, hence there is a need for more empirical studies of praise in the public sector. The study is based on an empirical study on motivation and a qualitative research approach where we have chosen to do six semi-structured qualitative interviews with employees in healthcare. These interviews were later transcribed, and the data was used for the empirical work. Much of the empirical data showed that praise affects motivation differently depending on the recipient's characteristics, which were also in line with the theoretical basis of the study. The study also shows that most employees have a greater desire to receive praise individually rather than other alternatives, even though some felt that receiving praise in front of others was also important. These differences can be explained with Maslow's hierarchy of needs - depending on how the employee’s needs have been met. Those who have their basic needs met (step 1) and feel safe (step 2) and feel social belonging (step 3) need for self-esteem (step 4) are more receptive to praise. The study shows that praise as motivation in healthcare is used to a lesser extent than desired. It is also desirable for employees to receive praise and there are virtually only positive effects except if the praise is given to an individual in front of a collective group. Then it can cont
Published: 2019

12. Lärares arbete med beröm och korrigering av elevbeteenden : En kvalitativ intervju- och observationsstudie

Author: Gustafsson, Sandra, Danielsson, Sofia, Gustafsson, Sandra, and Danielsson, Sofia
Abstract: Studien syftar till att undersöka hur ett antal lärare arbetar med att berömma och korrigera elever samt lärarnas tankar och resonemang kring ämnet. Detta sker genom observationer och en kvalitativ intervjustudie med sju olika lärare verksamma i grundskolans tidigare år. Studien tar sin utgångspunkt i följande två forskningsfrågor: Hur resonerar lärare kring beröm och korrigeringar? Hur gör lärare när de berömmer och korrigerar oönskade beteenden i klassrummet? Det empiriska materialet i studien diskuteras utifrån Jonas Aspelins teori om relationskompetens. Teorin kan förklara den goda förmågan att utveckla stabila sociala band samt användas som ett analyseringsverktyg för att urskilja viktiga pedagogiska drag. I forskningsöversikten behandlas ett flertal studier om hur beröm och korrigeringar kan ske i praktiken samt vilken effekt det medför. Resultatet från observationer och intervjuer visar att lärare korrigerar och berömmer elever olika mycket och att det är en stor variation i hur frekvent beröm och korrigeringar används. Majoriteten av lärarna använder dock verbal kommunikation i större utsträckning än icke verbal vid både beröm och korrigering av elever. Av intervjuerna framkommer att lärarna vet hur de bör agera men är också medvetna om att det inte alltid är hur de själva gör.
Published: 2019

13. Praise as motivation in healthcare : a qualitative study

Author: Berg, David and Sediqi, Elhamuddin
Subjects: vården, Beröm, motivation, individuell, influence on motivation, påverkan på motivation, group, Praise, individual, health care, grupp, Business Administration, Företagsekonomi
Abstract: Den offentliga sektorn i Sverige omfattar verksamheter inom kommun, stat och landsting. Av alla förvärvsarbetande i landet arbetar en tredjedel inom offentlig sektor. Det rapporteras om stora utmaningar inom den inom vården där dåliga arbetsförhållanden, låga löner och brist på motivation är vanligt förekommande problem. Denna studie har i syfte att skapa en större förståelse och kunskap för hur beröm påverkar motivationen hos de anställda inom vården. Vi undersökte även vilken form av beröm som motiverar de anställda och därmed bidrar till en högre motivation. Tidigare forskning på motivation har i större utsträckning fokuserat på den privata sektorn varför det finns behov av att efterfråga empiriska undersökningar av beröm inom offentlig sektor. Studien bygger på en empirisk studie om motivation samt en kvalitativ forskningsansats där vi har valt att göra sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer med anställda inom vården. Dessa intervjuer transkriberades senare och denna data användesför empirin. Mycket av denna empiriska data visade att beröm påverkade motivationen olika beroende på mottagarens egenskaper vilket också stämde överens med studiens teoretiska grund. Studien visar också att de flesta anställda har en större önskan om att få beröm individuellt framför andra alternativ, även om några ansåg att få beröm framför andra också var viktigt. Dessa skillnader kan förklaras med hjälp av Maslows behovstrappa och hur många steg de anställda har fått tillgodosedda. De som har de basala behoven tillgodosedda (steg 1) och känner sig trygga (steg 2) och har ett fullgott gemenskapsbehov (steg 3) behovet av självkänsla (steg 4) är mer mottagliga för beröm. Studien visar att beröm som motivation inom vården används i mindre utsträckning än önskvärt. Det är dessutom önskvärt av anställda att få beröm och att det ger i stort sett enbart positiva effekter förutom om berömmet ges till en enskild individ när det är en samlad grupp. För det kan då bidra till negativa effekter i form av avundsjuka eller en negativ känsla The public sector in Sweden comprises businesses within the municipality, state and county councils. Of all employed people in the country, one third works in the public sector. Major challenges are reported in healthcare where poor working conditions, low salaries and a lack of motivation are common issues. This study has the purpose of creating a better understanding and knowledge of how praise affects the motivation of the employees in the healthcare. We also investigated the form of praise that motivates the employees and consequently contributes to higher motivation. Previous research on motivation has to a greater extent focused on the private sector, hence there is a need for more empirical studies of praise in the public sector. The study is based on an empirical study on motivation and a qualitative research approach where we have chosen to do six semi-structured qualitative interviews with employees in healthcare. These interviews were later transcribed, and the data was used for the empirical work. Much of the empirical data showed that praise affects motivation differently depending on the recipient's characteristics, which were also in line with the theoretical basis of the study. The study also shows that most employees have a greater desire to receive praise individually rather than other alternatives, even though some felt that receiving praise in front of others was also important. These differences can be explained with Maslow's hierarchy of needs - depending on how the employee’s needs have been met. Those who have their basic needs met (step 1) and feel safe (step 2) and feel social belonging (step 3) need for self-esteem (step 4) are more receptive to praise. The study shows that praise as motivation in healthcare is used to a lesser extent than desired. It is also desirable for employees to receive praise and there are virtually only positive effects except if the praise is given to an individual in front of a collective group. Then it can contribute to negative effects in the form of jealousy or negative feelings
Published: 2019

14. Can employees be controlled by praise?

Author: Siverbo, Sven
Subjects: Beröm, kontrollerad motivation, controlled motivation, styrinstrument, autonom motivation, direction, Praise, Work Sciences, control instrument, autonomous motivation, Arbetslivsstudier, vägledning
Abstract: Den här rapporten handlar om i vilken utsträckning det går att styra medarbetare med hjälp av beröm. Mer precist handlar rapporten om de möjligheter, risker, fördelar och nackdelar som är förknippade med att berömma medarbetare för att de ska bli vägledda och motiverade att uppnå sina organisationers mål. Syftet med rapporten är att utveckla en struktur för att beskriva olika berömpraktiker, att utveckla teori om beröm som styrinstrument och att sammanställa befintliga empiriska studier om beröm på arbetsplatser. Syftet är också att identifiera kunskaps-luckor avseende beröm som styrinstrument och ge förslag på fortsatt forskning. Av rapporten framgår att beröm kan ges för olika slags prestationer, utifrån olika kriterier och för individuella eller kollektiva prestationer. Det framgår också att beröm kan vara mer eller mindre framträdande på arbetsplatser. Hur framträdande beröm är beror på förutsägbarhet, styrka, frekvens, vem som delar ut berömmet, om det delas ut offentligt eller enskilt, om det baseras på objektiva eller subjektiva bedömning och (kanske) om det är skriftligt eller muntligt. Teoriutvecklingen baseras i huvudsak på självbestämmandeteori men även agent-principalteori, förväntansteori, stewardshipteori, socialkognitiv teori och det uppmärksamhetsbaserade synsättet. Resultatet av teoretiseringen är att beröm har potential att motivera och vägleda men att effekten beror på hur beröm ges och i vilken kontext det ges. Den genomförda litteraturgenomgången bekräftar i flera avseenden teoretiseringen men det dominerande intrycket är att det behövs mer empiriska studier, särskilt av sambanden mellan beröm och autonom motivation och mellan beröm och vägledning men även av kollektivt beröm och beröm i komplex verksamhet. Konkreta förslag till forskningsuppgifter ges avslutningsvis i rapporten. This report deals with if it is possible to control employees by praise. More precisely, the report deals with possibilities, risks, advantages and disadvantages related to praising employees for the purpose of directing and motivating them to fulfil organizational objectives. The aim of the report is to develop a structure for describing different praise practices, to generate theory about praise as a control instrument, and to compile current empirical research on workplace praise. In addition, the aim is to identify knowledge gaps concerning praise as a control instrument and suggest further research. The report shows that praise may be based on different types of performances, on different criteria and on individual or collective performance. It is also shown that praise may be more or less salient on workplaces. The salience of praise depends on predictability, strength, frequency, who the praiser is, if it is given in public or in private, if it is based on subjective or objective judgement and (maybe) if it given orally or in writing. The theory generation is mainly based on self-determination theory but also on agency theory, expectancy theory, stewardship theory, social-cognitive theory and the attentionbased view. Theoretically it is argued that praise has potential to motivate and direct employees and that the effects depend on how praise is given and on context.The literature review confirms the tentative theory in several regards but the dominating impression is that there is need of more empirical studies, especially on the connection between praise and autonomous motivation and between praise and direction but also on collective praise and praise in contexts of high work complexity. The report ends with tangible suggestions for future research.
Published: 2019

15. Barns bekräftelsebehov i förskolan : En kvalitativ studie om barnssökande efter bekräftelse och bemötandet av detta

Author: Olsson Engblad, Frida and Olsson Engblad, Frida
Abstract: Syftet var att synliggöra hur barns behov av bekräftelse hanteras i en del förskolor och vilka reflektioner som skapas hos pedagogerna gällande detta. För att utforska detta utfördes intervjuer tillsammans med observationer som komplement där urvalet var slumpmässigt. Studien bygger på forskning om självkänsla och självförtroende och visar på den oenighet som finns gällande begreppen. Dessa begrepp har i sin tur en stor påverkan på barnens sökande efter bekräftelse vilket både bakgrund och resultat visar. Resultatet visar också på en stor vilja hos pedagogerna att möta det sökande som barnen uppvisar men även här finns skilda meningar om hur detta ska genomföras. Ett mönster mellan ambitionen att berömma barnen och ett ökat sökande efter bekräftelse hittades i analysen vilket även litteraturen tar upp.
Published: 2018

16. Sitt still! Bra jobbat! : Lärares användning av tillsägelser och beröm i klassrummet ur ett genusperspektiv

Author: Burman, Moa, Stenmark, Sofia, Burman, Moa, and Stenmark, Sofia
Published: 2018

17. Mindsets – är de nyckeln till att öka elevernas engagemang i sitt eget lärande?

Author: Lindberg, Anna and Lindberg, Anna
Abstract: Det är skolans ansvar att motivera sina elever till lärande. Efter ett initierande samtal med en avgångsklass på ekonomiprogrammet på en kommunal gymnasieskola framkom det att eleverna inte såg någon nytta i själva inlärningsprocessen. Motivation för att kunna något fanns, men motivation till att lära sig något saknades.Carol Dweck ger genom sina teorier om mindsets en beskrivning av just detta fenomen. Hon delar in elever i två grupper efter hur de ser på sin egen intelligens och vilka mål eleverna ser med sitt eget lärande. I följande arbete görs en studie av Dwecks arbete genom att, i första delen, beskriva teorin för att se om man kan dra paralleller mellan en elevs mindset och dennes benägenhet att engagera sig i sitt eget lärande. Studien visar genom Dwecks definition av statiska respektive dynamiska mindsets att så är fallet, teoretiskt. Studien går vidare med att beskriva Dwecks tankar om hur man kan göra för att påverka eleverna till att öka sitt engagemang. Teorin exemplifieras genom en sammanfattning av en av Dwecks forskningsstudier.I den andra delen av studien appliceras Dwecks teorier på elever vid en kommunal gymnasieskola. Genom att testa elevernas mindset med två av Dwecks egna instrument undersöks om Dwecks teorier är applicerbara för att förklara intrycket att eleverna i det ursprungliga samtalet inte ser en nytta i själva lärandet som process. Elevernas mindset testades genom en enkät med 22 frågor. 38 elever svarade på enkäten. Enkäten följdes upp med semistrukturerade intervjuer där 11 elever studerades mer ingående.Genom Dwecks teorier och definitioner av mindsets kan man tänka sig att det uppfattade fenomenet i det initierande samtalet beror på att eleverna främst besitter statiska mindsets. Genom enkät och intervjuer visade det sig att så inte var fallet. Då enkät och intervjuer utgick från elevernas allmänna uppfattning om intelligens, talang och arbete kan man inte dra slutsatser om teorierna har bevisats eller ej. Vid fortsatta studier sk
Published: 2018

18. Mattegeni eller kämpe? - En studie om hur olika beröm kan påverka elevers mindset och självkänsla inom matematiken

Author: Eriksson, Emilia, Tenggren, Gabriela, Eriksson, Emilia, and Tenggren, Gabriela
Abstract: Matematikämnet behövs göras tillgänglig för fler då det inom detta ämne finns en stark rotad uppfattning om att det endast är till för en viss typ av människor som besitter en speciell medfödd matematisk förmåga. Denna inställning är i behov av förändring och vi reflekterar i denna studie över om det kan finnas ett samband mellan beröm och elevers inställning till och självkänsla inom ämnet. Syftet är därför att undersöka om det finns ett samband mellan beröm för intelligens gentemot beröm för ansträngning och elevers utvecklande av ett statiskt respektive dynamiskt mindset vid lösandet av matematikuppgifter samt om detta beröm påverkar elevers självkänsla. En kvantitativ metod används tillsammans med en experimentell design och har delvis haft utgångspunkt i en studie av Mueller och Dweck (1998). Resultatet visade inga generella samband mellan en viss typ av beröm och elevers utvecklande av ett mindset, dock fanns det ett visst samband till elevers självkänsla. Resultatet analyseras utifrån teorierna behaviorism, self-theory samt Maslows behovstrappa och diskuteras i förhållande till den tidigare forskning gjord inom forskningsfältet. Utveckling av studien presenteras avslutningsvis som förslag på framtida forskning.
Published: 2018

19. 'Det borde inte vara någon skillnad mellan könen, men det kan nog vara så ändå' : Lärares användning av uppmaningar, tillsägelser och beröm till elever

Author: Reuter, Denice
Subjects: interaktion, Annan humaniora, Interaction, Speech acts, tillsägelser, talutrymme, Reprimand, Speaking space, Other Humanities, Praise, beröm, talhandlingar
Abstract: Syftet med mitt examensarbete är att studera lärares användning av talhandlingar till flickor och pojkar, samt se om talhandlingarna kan ha någon inverkan på elevers talutrymme i klassrummet. Jag har valt att avgränsa mig till tre talhandlingar; beröm, tillsägelser och uppmaningar. Jag undersöker även om lärarnas egna upplevelser av interaktionen i klassrummet stämmer överens med hur det faktiskt ser ut. För att söka svar på mitt syfte och mina frågeställningar har jag använt mig av triangulering genom två metoder. Enskilda intervjuer har genomförts med de berörda lärarna för att få svar på deras kommentarer om interaktionen i klassrummet. Observationer har använts för att observera lärarnas interaktion med eleverna. Min undersökning visar att lärare använder talhandlingar som beröm och uppmaningar relativt lika mellan flickor och pojkar. Den mest framträdande skillnaden mellan flickor och pojkar är när lärarna ger tillsägelser till eleverna. Då dominerar tillsägelser till pojkarna. Pojkarna tar själva friheten till att uttrycka sig fritt i klassrummet och får där med mer talutrymme. Lärarna själva ansåg inte att de gjorde någon skillnad mellan könen vid tillsägelser, vilket dock inte visade sig vara fallet i mina analyser av observationerna. Även utformningen av tillsägelser skiljer sig mellan könen. Till flickor är det vanligare med indirekta tillsägelser och till pojkar direkta. När pojkar får tillsägelser av lärarna handlar det oftast om beteenden som stör andra i klassen. När flickor får tillsägelser gäller det i allmänhet sådant som enbart stör dem själva. The aim of my thesis is to study teachers' use of speech-acts for girls and boys, as well as see if the speech acts can influence pupils' speech space in the classroom. I have chosen to delimit my study to three speech acts, praise, reprimands, and calls. I also investigate if the teachers' own experiences of the interaction in the classroom are in line with what it looks like. To seek answers to my questions, I have used the triangulation by two methods. Individual interviews were conducted with the teachers concerned to get answers and their comments about the interaction in the classroom. I also observed the teachers' interactions with students. My study shows that teachers uses speech acts as praise and calls relatively similar between girls and boys. The most prominent difference between girls and boys is when teachers give reprimands to the students. Then dominate reprimands the boys. The boys themselves take the liberty to express themselves freely in the classroom and get there with more speech space. Teachers themselves considered that they made no distinction between the sexes at reprimands, which not proved to be the case in my analysis of the observations. The design of the reprimands differs between sexes. For girls, it is more common with indirect reprimands and boys directly. When the boys get reprimands by the teachers, it's mostly about behavior that disturbs others in the class. When the girls get reprimands, in general such that only bothers them.
Published: 2017

20. Beröm i klassrummet : En observationsstudie om hur lärare berömmer elever

Author: Wennerberg, Alfred
Subjects: grundskolan, Pedagogy, Pedagogik, beröm, utbildningspsykologi, återkoppling, observationsstudie
Abstract: Föreliggande studie fokuserar på hur lärare berömmer sina elever i klassrummet. Lärares kommunikation undersöks i förhållande till tidigare forskning om hur olika typer av beröm påverkar barns självbild och lärande. Undersökningen bygger på en kvantitativ analys av sex observerade lektioner i grundskolans årskurs ett till tre. I undersökningen analyseras vilka olika typer av beröm som förekom, hur frekvensen såg ut för dessa olika typer av beröm samt i vilka olika situationer de olika typerna av beröm förekom. Därefter förs en diskussion om varför resultatet såg ut som det gjorde utifrån två skilda sätt att förstå beröm, samt hur resultatet kan tolkas i förhållande till tidigare forskning om hur olika typer av beröm kan påverka barns självbild och lärande. Resultatet visar att en tydlig majoritet av det beröm som förekom i observerade klassrum innehöll värderande information om det eleverna presterade och om eleverna som personer. De typer av beröm som visat sig vara mest effektiva och ha störst positiv inverkan på lärande förekom i relativt liten frekvens. Vidare har studien visat att frekvensen av beröm varierar, dels beroende på lektionsupplägg men också för att olika lärare kommunicerar olika. Fortsatt forskning på ämnet kan förslagsvis undersöka om det uppstår skillnader i hur lärare berömmer om en grupp lärare som fått fortbildning om hur beröm kan påverka lärande jämförs med en kontrollgrupp som inte fått det.
Published: 2017

21. Relational effects between teacher and student : A systematic literature-study on the effect of positive teacher-student relations

Author: Hederstedt, Axel
Subjects: det sociala klassrummet, självkänsla, prestation, Student Attitudes, lärande, Praise, the social classroom, Teacher Influence, Self Esteem, Self-Concept, sociokulturellt perspektiv, motivation, relational creating of meaning, lärare-elev-relationer, relationsfrämjande arbete, Teacher Student Relationship, attityd, sociocultural perspective, självbild, beröm
Abstract: Vad gör att vissa lärare lyckas bättre än andra? Lärare ser ofta skiljt på rollen de innefattar och ansvaret de har. Syftet med denna studie är att visa på modern forskning inom hur en lärare-elev relation inom skolan för vuxna och gymnasieelever påverkar och förändrar lärande och lärmiljön. Denna studie har genomförts som en systematisk litteraturstudie. Resultat är uppdelat i fyra underkategorier: relation, motivation, känslor och beteende. Diskussionen utgår ifrån huvudresultatet att lärare-elev relationen är till stor vikt i elevernas utveckling, kognitivt, behavioristiskt samt för akademiska resultat. What makes some teachers succeed in their role better than others? Teachers often view the role they are in and the responsibility they have differently, this study hopes to show a facet of modern research in the field of student-teacher relationships and their effect on factors like motivation and results. This study has been modeled as a systematic literature review. Results are divided into four categories: relationship, motivation, emotion and behavior. The discussion is based on the main results that teacher-student relationship is of great importance in students' development of cognitive and behavioral faculties as well as academic achievement.
Published: 2016

22. ' A lot of things can happen between the age of 10 and 30' : A study of some pupils’ and teachers’ views on reading and writing, motivation and feedback

Author: Torstensson, Laura
Subjects: skrivinlärning, motivation, grundskola, läsinlärning, belöning, feedback, literacy, beröm
Abstract: Mitt arbete syftar till att utifrån 10 elever och 2 lärares perspektiv på läs- och skrivinlärning få en ökad förståelse för vad elever blir motiverade av i läs- och skrivundervisningen. Detta ska i sin tur leda vidare till en förståelse för hur elever och lärare tänker kring feedback. Arbetets empiri utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att få en ökad förståelse inom området. Mina resultat visar att eleverna vill jobba med sådant som intresserar dem, dessutom vill de få möjligheten att använda sin fantasi. De vill även jobba praktiskt och använda kroppen i undervisningen vilket lärarna bekräftar i intervjuerna. Resultaten visar också att eleverna ser på feedback med olika perspektiv där belöningar har olika värde för eleverna vilket lärarna inte är medvetna om.
Published: 2016

23. Aristoteles syn på beröm

Author: Thorell, Amanda
Subjects: Philosophy, Filosofi, Aristoteles, beröm
Published: 2016

24. Relationellt arbete lärare-elev : En systematisk litteraturstudie om betydelsen av en god lärare-elev relation

Author: Hederstedt, Axel
Subjects: det sociala klassrummet, självkänsla, prestation, Student Attitudes, lärande, Praise, the social classroom, Teacher Influence, Self Esteem, Self-Concept, sociokulturellt perspektiv, motivation, relational creating of meaning, lärare-elev-relationer, relationsfrämjande arbete, Teacher Student Relationship, attityd, sociocultural perspective, självbild, beröm
Abstract: Vad gör att vissa lärare lyckas bättre än andra? Lärare ser ofta skiljt på rollen de innefattar och ansvaret de har. Syftet med denna studie är att visa på modern forskning inom hur en lärare-elev relation inom skolan för vuxna och gymnasieelever påverkar och förändrar lärande och lärmiljön. Denna studie har genomförts som en systematisk litteraturstudie. Resultat är uppdelat i fyra underkategorier: relation, motivation, känslor och beteende. Diskussionen utgår ifrån huvudresultatet att lärare-elev relationen är till stor vikt i elevernas utveckling, kognitivt, behavioristiskt samt för akademiska resultat. What makes some teachers succeed in their role better than others? Teachers often view the role they are in and the responsibility they have differently, this study hopes to show a facet of modern research in the field of student-teacher relationships and their effect on factors like motivation and results. This study has been modeled as a systematic literature review. Results are divided into four categories: relationship, motivation, emotion and behavior. The discussion is based on the main results that teacher-student relationship is of great importance in students' development of cognitive and behavioral faculties as well as academic achievement.
Published: 2016

25. 'Det kan ju hända jättemycket från när man är 10 år till att man är 30' : En studie kring några elever och lärares syn på läs- och skrivinlärning, motivation och feedback

Author: Torstensson, Laura and Torstensson, Laura
Abstract: Mitt arbete syftar till att utifrån 10 elever och 2 lärares perspektiv på läs- och skrivinlärning få en ökad förståelse för vad elever blir motiverade av i läs- och skrivundervisningen. Detta ska i sin tur leda vidare till en förståelse för hur elever och lärare tänker kring feedback. Arbetets empiri utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att få en ökad förståelse inom området. Mina resultat visar att eleverna vill jobba med sådant som intresserar dem, dessutom vill de få möjligheten att använda sin fantasi. De vill även jobba praktiskt och använda kroppen i undervisningen vilket lärarna bekräftar i intervjuerna. Resultaten visar också att eleverna ser på feedback med olika perspektiv där belöningar har olika värde för eleverna vilket lärarna inte är medvetna om.
Published: 2016

26. Tillsägelser och beröm i klassrummet ur ett socialkonstruktionistiskt genusperspektiv

Author: Alé, Alé Svensson
Subjects: bemötande, tillsägelser, lärare, genus, beröm
Abstract: Denna observationsstudie har haft som syfte att undersöka beröm respektive tillsägelser i klassrumsinteraktion, vilka situationer dessa handlingar förekommer i, samt hur läraren fördelar dem mellan pojkarna och flickorna i klassrummet ur ett socialkonstruktionistiskt genusperspektiv. Metoden som använts för att uppnå detta syfte är både ostrukturerade och strukturerade observationer. De strukturerade observationerna har utförts med hjälp av ett observationsschema bestående av fyra förutbestämda kategorier. Observationerna har ägt rum på två olika skolor. Tre av observationerna ägde rum på en högstadieskola i södra Stockholm och två av observationerna ägde rum på en högstadieskola i centrala Uppsala. Att just dessa två skolor ingick i studien var på grund av personliga kontakter som möjliggjorde tillträde till skolorna. Analysen av resultatet är uppdelad i en kvalitativ analys som har en narrativ prägel över sig och en kvantitativ analys av resultat där fokus ligger på skillnaderna i förekomster av de olika kategorierna. Studien visar att beteendet som föranledde i synnerhet tillsägelser varierade mellan pojkarna och flickorna. Denna variation bestod i att flickor fick tillsägelser redan vid mindre övertramp av normer och regler medan pojkarna fick tillsägelser först vid grövre övertramp av normer och regler. Vidare kan det utifrån det insamlade materialet konstateras att pojkar fick tillsägelser betydligt oftare än vad flickorna fick, däremot fanns det inte en lika tydlig skillnad i hur berömmet fördelades mellan pojkarna och flickorna.
Published: 2015

27. A literature-study about selfconfidence and its impact on the abilities of learning : Aspects to give teachers insight and tools to support students' self-image and self-confidence

Author: Palmgren, Tommy
Subjects: Pedagogy, Pedagogik, spegelteori, nära utvecklingszon, Självförtroende, beröm
Abstract: Examensarbetet behandlar urval rön av betydelse för elevers självförtroende funna i litteratur och elektroniskt tillgängliga uppsatser, doktorsavhandlingar och artiklar. Bibliotek, Libris, ERIC och DIVA är huvudsakliga källor. Engelska och svenska källor har analyserats. Några teoretiska ansatser har påverkat urvalet. Georg H. Mead och Charles Cooley, med teorin om ´spegeljaget´ och symboliska interaktionismens ´de signifikanta andras´ betydelse för läroprocesserna, individen-gruppen, samt Lev S.Vygotskijs ”den potentiella utvecklingszonen” (nära utvecklingszonen). Arbetet belyser metoder och kringstrukturer som kan stärka elevers självförtroende. Lärare kan förbättra sig och har läroplanernas uttalade mål att eleverna ska bli trygga, demokratiska medborgare. Utifrån detta har jag valt rön som visar pedagogers möjligheter att påverka självtilliten. Bl a : - lärarsamverkan, coaching, samtal, stödjande arbetssätt , positiv förväntan - musik, NLP, suggestopedi, motivation, Dr W. Glassers idéer om skola med kvalitet - ´Spegeljagets´ utveckling i gruppen, diskussioner och deliberativa samtal Resultatet pekar på att eleverna jämför sig med sina kamrater och tenderar att värdera sig i förhållande till dem, det gäller att bearbeta inställningen så inte egenvärde/självförtroende sänks. Peka på det som fungerar, stödja coacha. Elevaktiva metoder, gradvis ge mer ansvar. Kopplingen självbild-motivation-självförtroende sociala normer i gruppen och arbetsmetoder samt lärares bemötande, arbetssituation och normpåverkan. Elevers kunskap om eget lärande.
Published: 2015

28. ”Lysande!” Instrumentallärares tankar kring att ge beröm

Author: Brandqvist, Martin and Brandqvist, Martin
Abstract: Syftet med detta examensarbete är att undersöka attityder hos 4 instrumentallärare kring att ge beröm till sina elever. Lärarna har intervjuats om vad de har för tankar kring att ge beröm. Som utgångspunkt för varje intervju ligger dokumentation och observation av ett lektionstillfälle med fokus på beröm. Resultatet visar att instrumentallärarna tycker det är viktigt att berömma sina elever. De är skeptiska till en tyst och kritisk lärare och menar att beröm skapar god stämning och hjälper eleverna till ett bättre självförtroende. Lärarna beskriver också att det är viktigt när och hur de berömmer sina elever. Ansträngning, utveckling och process ska synliggöras med beröm. Det är också viktigt att eleverna vet vad de får beröm för, The aim of this paper is to investigate the attitudes of 4 instrumental teachers towards giving praise and speaking highly of their pupils. In order to account for the attitudes towards giving praise, four instrumental teachers have been interviewed. The interviews are based on one classroom observation of each teacher, focusing on giving praise. According to the results, the teachers find it crucial to give praise to their pupils. They assume a sceptical attitude towards silent and critical teachers, and claim that praise creates a positive atmosphere as well as improves the pupils’ self-confidence. In addition, the teachers stress the importance of where, when, and how praise is used in the learning process: effort, development, and process should be illustrated by means of praise. Furthermore, the informants stress the importance of the pupils being aware of the reason for them being praised.
Published: 2015

29. En litteraturstudie kring självförtroendet och utveckling i undervisningen : Aspekter som ger lärare insikt och verktyg för att stärka elevers självbild och självförtroende

Author: Palmgren, Tommy and Palmgren, Tommy
Abstract: Examensarbetet behandlar urval rön av betydelse för elevers självförtroende funna i litteratur och elektroniskt tillgängliga uppsatser, doktorsavhandlingar och artiklar. Bibliotek, Libris, ERIC och DIVA är huvudsakliga källor. Engelska och svenska källor har analyserats. Några teoretiska ansatser har påverkat urvalet. Georg H. Mead och Charles Cooley, med teorin om ´spegeljaget´ och symboliska interaktionismens ´de signifikanta andras´ betydelse för läroprocesserna, individen-gruppen, samt Lev S.Vygotskijs ”den potentiella utvecklingszonen” (nära utvecklingszonen). Arbetet belyser metoder och kringstrukturer som kan stärka elevers självförtroende. Lärare kan förbättra sig och har läroplanernas uttalade mål att eleverna ska bli trygga, demokratiska medborgare. Utifrån detta har jag valt rön som visar pedagogers möjligheter att påverka självtilliten. Bl a : - lärarsamverkan, coaching, samtal, stödjande arbetssätt , positiv förväntan - musik, NLP, suggestopedi, motivation, Dr W. Glassers idéer om skola med kvalitet - ´Spegeljagets´ utveckling i gruppen, diskussioner och deliberativa samtal Resultatet pekar på att eleverna jämför sig med sina kamrater och tenderar att värdera sig i förhållande till dem, det gäller att bearbeta inställningen så inte egenvärde/självförtroende sänks. Peka på det som fungerar, stödja coacha. Elevaktiva metoder, gradvis ge mer ansvar. Kopplingen självbild-motivation-självförtroende sociala normer i gruppen och arbetsmetoder samt lärares bemötande, arbetssituation och normpåverkan. Elevers kunskap om eget lärande.
Published: 2015

30. Bekräftelse och motivation i appar : barns identitetsskapande i förskoleåldern

Author: Claesson, Johan
Subjects: appar, lärplattform, bekräftelse, inlärning, motivation, förskola, Ipad, Educational Sciences, surfplatta, Utbildningsvetenskap, beröm
Abstract: Mobila enheter som surfplattor är här för att stanna och de integreras allt mer i vår vardag. Enligt statens medieråd (2013) så ökar medieanvändningen hos barn i förskoleåldern. Med detta följer nya användningsområden och appar som används både på förskolor och hemma. Som vuxen är det viktigt att delta och reflektera kring vad det är spelen och apparna förmedlar. I många appar bekräftas barnen konstant på insats och studiens frågeställning rör vad detta kan ge för effekt för barnens motivation. Forskning visar att man överlag ska vara försiktig med beröm till barn, då det kan få negativa konsekvenser för den inre motivationen. Beröm och bekräftelse på insats och inte på personliga egenskaper är att föredra för att stärka barnens inre motivation och identitetsskapande. Examensarbetet handlar om detta och ger infallsvinklar på vad bekräftelse i appar för barn 1-6 år kan betyda för motivationen att lära och utvecklas.
Published: 2014

31. Pedagogens bemötande av pojkar respektive flickor : En observationsstudie på förskolan

Author: Gunnarsson Hagman, Johanna and Karlsson, Pauline
Subjects: Gender Studies, Bemötande, förväntningar, förskola, hjälp med ytterkläder, genus, Genusstudier, beröm
Abstract: Tidigare har ämnet genus inte varit lika omdiskuterat som nu i vårt Svenska samhälle. Under de tio senaste åren har det också blivit fler barn i Sverige som tar del av förskolans verksamhet. Forskning och litteratur visar att pedagoger i förskolan bemöter pojkar och flickor olika utifrån ett omedvetet bemötande som grundar sig i förväntningar på hur flickor och pojkar ska vara. Syftet med observationsstudie är att undersöka pedagogers bemötande av pojkar och flickor i tamburen på en förskola. För att uppfylla vårt syfte observerade vi pedagogers bemötande på två avdelningar med videoinspelningar vid av och påklädnadssituationer. Därefter jämfördes pedagogernas bemötande av pojkarna och flickorna på respektive avdelning. Sedan jämfördes avdelningarnas resultat med varandra. Resultaten i vår studie visade att pojkarna och flickorna inte blev bemötta på samma sätt av pedagogerna vid av och påklädnadssituationer av ytterkläder. Det visades istället att pedagogerna bemötte pojkarna och flickorna olika i tamburen på förskolan.
Published: 2014

32. 'Jag måste ju visa dem att det här är intressant' : En studie om hur lärare arbetar för att stimulera elevers motivation till lärande

Author: Blad, Emilia
Subjects: Motivation, inre och yttre motivation, Self-Determination Theory, grundskola, pygmalioneffekten, Educational Sciences, drivkraft, lärandemiljö, självbild, Utbildningsvetenskap, beröm
Abstract: Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar för att stimulera elevers motivation till lärande. Vilken betydelse får motivation för hur lärare utformar sin undervisning samt hur lärare ser på och agerar för att stimulera motivation till lärande. Utifrån följande frågeställningar studeras motivation och undervisning ur ett lärarperspektiv: Vilka aspekter i lärarens förhållningssätt är betydelsefullt för elevernas motivation? Vilka motivationsfrämjande faktorer implementeras i undervisningen? Vilka strategier använder lärare för att hantera omotiverade elever och stimulera dem till lärande? Som metod för studien har kvalitativ intervju använts. Sex lärare har intervjuades och undervisade alla i årkurserna 1- 3. Studiens resultat visar att lärarna utförligt arbetar med att främja motivationen i klassrummet. De identifierar sig själva som viktiga i sammanhanget och använder sitt förhållningssätt som verktyg. Samtidigt är de rädda för att på något sätt kväva sina elevers motivation vilket kan medföra att de ibland är rädda för att ställa krav och påpeka förbättringsområden. Vidare implementeras motivationsfrämjande faktorer i den konkreta undervisningen. Aktiviteter och förutsättningar som upplevs motivera eleverna får utrymme och styr val av uppgifter och innehåll. Konkreta uppgifter, rutiner och variation, visuell framställning samt att utgå från den proximala utvecklingszonen och hjälpa eleverna att se sitt eget lärande var motiverande faktorer som framkom i resultatet. Till sist visar resultatet även att lärare ibland använder strategier för att hantera omotiverade elever trots att det egentligen inte känns bra. Det kan vara att ignorera en elevs beteende för att prioritera resten av klassens undervisning eller att bara vara hård och bestämma rakt av. För att hjälpa en elev att långsiktligt återhämta sin motivation i skolan menade lärarna att en helhetssyn på eleven och dess behov var viktig samt att stärka elevens självförtroende.
Published: 2014

33. Motivation och kreativitet i grundskolan : En enkätstudie om en grupp elevers upplevda lärandemiljö i år 8

Author: Bergman, Angelica
Subjects: Motivation, lärarkompetens, kritik, kreativitet, skolframgång, beröm
Abstract: Skolverket (2009:5) har i sin alarmerande rapport kommit fram till att resultaten i svensk skola dalar kraftigt. Många elever når inte godkända mål när de lämnar grundskolan. Anledningen till varför det ser ut så är självklart mångfacetterad, men jag funderar på om en anledning kan vara att elever idag kanske fått en annan inställning till skolgång och utbildning. Det är intressant att studera hur elever på högstadiet upplever sin lärandesituation. Huvudsyftet med studien var att synliggöra elevers uppfattningar om motivation och kreativitet i relation till hur de upplever sin nuvarande lärandesituation i skolans miljö och arbetssätt. Det första delsyftet var att få en bild av elevernas uppfattningar gällande om och på vilka sätt motivation och kreativitet förändrats mellan grundskolans tidigare år och grundskolans senare år. Det andra delsyftet handlade närmare om elevernas upplevelser av vilka sätt/arbetssätt som ökar motivation och kreativitet hos högstadieelever i framtidens moderna skola. Studien är viktig för att motivation är en förutsättning innan lärande kan ske, menar Körling (2009). En kvalitativ metod med frågeformulär med vissa kvantitativa inslag har använts. Urvalet är 32 högstadieelever på en högstadieskola i Sverige. Resultaten visar att ungefär hälften av eleverna känner sig omotiverade och stressade inför sin lärandesituation. De upplever att det är för mycket teoretiskt innehåll och önskar sig mer av praktiska och estetiska inslag i klassrumssituationen. De vill även att flera hjälpmedel som teknisk utrustning används. Slutsatserna är flera. Det nuvarande skolsystemet bör radikalt förändras för att uppnå de visioner som styrdokumenten innehåller. Skolan dödar till viss del elevers kreativitet och skolan behöver bli bättre på att individanpassa för att ta tillvara på de lärstilar och intelligenser som passerar skolan. Målet att alla elever ska ha tillgång till en likvärdig utbildning är inte uppnått. Styrdokumenten skulle kunna vara ännu tydligare utformade för att öka möjligheter att uppnå det eleverna efterfrågar. Lärare behöver kontinuerligt och medvetet reflektera över sin yrkesroll för att bli ännu bättre. Även om skolan har ett stort ansvar här så är det viktigt att vara medveten om att det finns andra bidragande orsaker till bristande skolframgång för elever som lämnar grundskolan.
Published: 2012

34. Förskolepedagogen och barnets samspel kring det verbala berömmet

Author: Ahlm, Marie
Subjects: samspel, pedagog, förskola, Social Sciences, Samhällsvetenskap, verbalt beröm, genus, beröm
Published: 2011

35. Tyst i klassen! : - En studie av ledarskap genom den muntliga interaktionen mellan lärare och elever

Author: Lennartsson, Linda and Wahlberg, Magdalena
Subjects: muntlig interaktion, tillsägelser, genus, Ledarskap, beröm
Abstract: Denna studie kommer att behandla den muntliga interaktionen som ett begränsat antal kvinnliga klasslärare i årskurs 2 har med sina elever. Syftet och studiens frågeställningar kommer att besvaras genom en triangulering. Vår triangulering innebar att den ena studenten utförde observationer och den andra studenten genomförde kompletterande, av Esaiasson et al (2007 s. 220) benämnda, samtalsintervjuer. Efter genomförda delstudier sammanställdes resultaten och jämfördes med varandra. Den slutliga jämförelsen är den kompletterande delen som möjliggör trianguleringen. Studien fokus på lärarens ledarskap synliggörs genom att observera lärarens muntliga tillsägelser respektive beröm till sina elever säväl som deras uppfattning om hur och när de ger tillsägelser och beröm till eleverna. Under observationen undersöktes därmed antalet tillsägelser respektive beröm läraren gav enskilda elever respektive en grupp/hela klassen under en svensklektion. Studien har även kartlagt antal tillsägelser respektive beröm som gavs till pojkar respektive flickor. Observationerna skedde alla under 20 minuters genomgång respektive 20 minuters enskilt arbete. Under observationen var det endast den muntliga responsen som observerades, och därför tog observatören ingen hänsyn till kroppsspråket eller annan typ av kommunikation. Denna specifika avgränsning har vi valt för att avsiktligt begränsa studien även om att vi är medvetna om att ledarskap kommuniceras på en mängd olika sätt. Observationerna följdes sedan upp med kompletterande samtalsintervjuer där de observerade lärarna fick delge sina tankar och sin uppfattning om sin interaktion med sina elever och därigenom även sitt ledarskap. Slutligen jämfördes resultatet på observationerna med intervjusvaren för att pröva om lärarens uppfattning stämmer överens med praktiken. Genom observationer kom vi fram till att lärarna i vår urvalsgrupp oftare gav tillsägelser än beröm till eleverna. Detta resultat uppnåddes trots att beröm gavs både när eleven uppvisade ett önskvärt beteende och en bra arbetsprestation medan tillsägelser endast gavs när eleven uppvisade ett icke önskvärt beteende. Resultatet av intervjusvaren visade däremot att lärarna själva ansåg sig ge mer beröm än tillsägelser till sina elever.
Published: 2011

36. Feedback ur ett lärarperspektiv : En studie om fyra lärare i idrott och hälsa och deras användning av feedback

Author: Lideberg, Frida, Pinot, David, Lideberg, Frida, and Pinot, David
Abstract: Under åren på lärarutbildningen har vi via personliga iakttagelser kunnat skönja en diskrepans mellan vad lärare anser sig sända ut för feedback och hur de beskriver sin feedback. Luke och Sinclair (1991) menar att det är lärarens beteende som är den starkaste faktorn till hur elever uppfattar Idrott och hälsa i skolan. I relation till det som Hattie och Timperley (2007) samt Stensmo (2008) skriver om hur felaktig feedback kan ge omvänd effekt riskerar feedback att motarbeta Skolverkets (2011) ambition att främja varje elevs utveckling. Det är av denna anledning av vikt att undersöka vår upplevda diskrepans hur lärare ger feedback och vad de tänker om hur de ger feedback. Syftet med detta examensarbete har därmed mynnat ut i att undersöka vad lärare i Idrott och hälsa säger om sin feedback och vad de gör i praktiken. Fyra högstadielärare deltog i studien och som metod har observation och intervju använts. Varje lärare observerades vid ett tillfälle och intervjuades vid ett tillfälle. Intervjun utfördes för att se om lärarnas utförda feedback stämde överens med vad vi såg under observationstillfället. Intervjuresultaten visade att lärarna anser att feedback är en form av återkoppling i bästa fall på lärande, men med olika fokus på antingen individ och/eller prestation. Observationsresultaten visade på att beröm och teknisk instruktion var de mest förekommande typerna av feedback som delades ut från lärarna, vilket överensstämde väl med lärarnas ord om feedback och dess syfte. Kritik var den minst förekommande typen av feedback och detta var också något som stämde med lärarnas ord. Vår slutsats visar att majoriteten av de undersökta lärarna ger den feedback som de uttrycker sig att göra.
Published: 2014

37. Undersökning av studiemotivation hos högpresterande elever på en grundskola

Author: Radic, Dubravka
Subjects: Beröm, Prosociala strategier, Belöning, Social Sciences, Samhällsvetenskap, Studiemotivation, Högpresterande elever, Genusperspektiv
Abstract: tJag har valt att undersöka om beröm med konkreta och målinriktade belöningar påverkar studiemotivation hos högpresterande elever ur ett genusperspektiv på en grundskola. Dessutom vill jag undersöka om det finns andra faktorer som eventuellt bidrar positivt till att dessa elever blir studiemotiverade och presterar bra. Ett annat syfte med undersökningen är att se om någonting från undersökningsresultatet kan användas för att motivera ej så studiemotiverade elever som på min skola finns i ett stort antal. Skolans ledning har visat ett stort intresse för denna användbarhet. Undersökningen gjordes i två klasser i åk. nio där tre flickor och tre pojkar som har Väl Godkänd och Mycket Väl Godkänd i de flesta ämnen valdes ut. Metoden jag valt bygger på kvalitativa inspelade intervjuer där jag har tolkat ungdomarnas upplevelser om vad som driver deras motivation i skolan.Undersökningen visar att eleverna upplever att de påverkades mycket av beröm och belöning.De flesta undersökta eleverna menar också att de själva huvudsakligen drivs av inre mål om att skaffa sig en bra utbildning i framtiden. Andra intressanta faktorer som studien visar är att flickor mer drivs av beröm som bekräftar dem för vem de är medan pojkar i stor utsträckning ser beröm som en bekräftelse på vad de gör. Dessa nya rön kommer skolan fortsättningsvis att beakta. I have chosen to examine about commend with concrete and objective aimed awards influences study motivation at mound causing students from a gender perspective at an elementary school. Moreover, I want to examine about there be other factors that possible contributes positively to that these students become study motivated and causes good. Another aim with the survey is to see about something from the survey result can to be used in order to justify not so study motivated students that on my school be in a big number. The school's management has shown a big interest for this usefulness. The survey was done in two classes in races. Nine where three girls and three boys that have surely validated and a lot surely validated in most matters were chosen out. The method I select builds on qualitative on qualitative recorded interviews where I have interpreted the young people's experiences about what that runs their motivation in the school. The survey shows that the students experience that they were influenced a lot of commend and award. Most examined students mean also that they mainly is run of internal objective about getting themselves a good education in the future. Other interesting factors that the study show are that girls more is run of commend that confirms them for who they are while boys in big extent see commend as an acknowledgment on what the do. These new findings come the school henceforth to take into consideration.
Published: 2010

38. Engagemang i träslöjden : en undersökning av vad som förändrar elevers engagemang och lärarens betydelse för elevers motivation

Author: Johansson, Aron
Subjects: återkoppling, kvalitativ, Estetiska ämnen, feedback, Aesthetic subjects, beröm
Abstract: I arbetet undersöktes hur elevernas engagemang i träslöjden förändras och vad läraren kan göra för att öka elevernas motivation. Med avstamp i klassiska motivationsteorier som hedonismen och målteorier samt tidigare studier om motivation och lärandesituationer genomfördes en kvalitativ undersökning. Som metod användes observationer av en lärares agerande och hur elever från sexan och åttan arbetade under lektionerna. En kvalitativ intervju gjordes med deras lärare. I resultaten framkom att elevernas engagemang påverkas av en mängd faktorer, intressantast är att lärarens kontakt i form av instruktioner, samtal, beröm och tips har störst positiv effekt på engagemanget. Resultaten är ofta motstridiga och ofta hittas ingen tydlig förklaring till förändringarna. Eleverna påverkas sinsemellan olika av liknande situationer. Därför är det viktigt att lärarens agerande anpassas till den enskilda eleven. Slutsatsen är att läraren kan påverka och underlätta motivationen hos alla men det är inte lika lätt att skapa motivation hos elever med negativ inställning. Det visade sig att motivation är något ytterst personligt och att lärarens förståelse av motivationsbegreppets komplexitet är intressant och av betydelse för lärare.
Published: 2010

39. Hur skapar man ordning i klassrummet

Author: Östöre, Cahide
Subjects: förebild, ledarskap, befogenheter, förankringar, oro, Social Sciences, Samhällsvetenskap, rutiner, auktoritet, relationer, miljö, regler, möblering, CM, störning, avkoppling, beröm
Abstract: Syftet med min uppsats är att undersöka vad störning beror på enligt lärarna och hur lärarna arbetar för att förebygga störningar. Jag har vidare valt att titta på vad lärarna anser som sina befogenheter. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger i två olika skolor och intervjuat två pedagoger från vardera skolan. Det resultat jag fick fram av min undersökning är att oro kan bero på en mängd olika faktorer. För att motverka och arbeta förebyggande mot störning ska man som lärare vara en auktoritet och en god förebild för eleverna. För att arbeta förebyggande organisationsmässigt i klassrummet ska man införskaffa rutiner, regler, berömma eleverna, skapa relationer, förankringar, möblering efter elevers behov och använda sig av avkopplingsövningar. Miljön man undervisar i ska hållas snygg och städad. Det lärarna anser om sina befogenheter är att de tycker de har för lite rättigheter att tillgå då det uppkommer störande moment i klassrummet
Published: 2010

40. Lärares betydelse för elevers motivation

Author: Friman, Caroline and Svensson, Frida
Subjects: Motivation, Humanities and the Arts, förståelse, Humaniora och konst, lärares egenskaper, belöningar, beröm
Abstract: Ansvaret att skapa en god lärandemiljö ligger till stor del hos lärarna. Vi har undersökt vilka faktorer som bidrar till elevers intresse och drivkraft samt de strategier eleverna själva beskriver att lärare använder sig av med avsikten att motivera. Genom kvalitativa intervjuer har vi låtit åtta elever från två skolor tala om sina upplevelser av hur lärare motiverar dem i skolan. Det eleverna lyfter i vår studie stämmer till viss del överens med den motivationsforskning och de framställda teorier vi presenterar. Vi har funnit att olika elever blir både positivt och negativt påverkade i sin motivation av olika faktorer beroende på deras personlighet och grundläggande behovstillfredsställelse. Utifrån elevernas beskrivning av hur lärare motiverar, kan paralleller dras till de behavioristiska och sociokulturella teorierna. Vår empiri visade att elevers motivation är starkt kopplade till fyra områden; delaktighet, lärarförståelse, belöning och beröm. Hur motiverade eleverna känner sig kan relateras till hur elever trivs och arbetar i skolan.
Published: 2009

41. Beröm och bekräftelse : en studie om hur en pedagog använder beröm och bekräftelse i förskolan

Author: Kittilä, Caroline and LeRoy, Haley
Subjects: bekräftelse, självkänsla, Pedagogy, förskola, Pedagogik, vägledande samspel, ICDP, beröm
Abstract: Beröm är ett positivt utlåtande om någon annans prestation, medan bekräftelse är detsamma som att erkänna någons existens. I dagens samhälle blir individen bedömd efter vad den presterar och inte hur den är. Detta kan leda till att människor fokuserar på att prestera, istället för att vara nöjda med sig själva som de är. Individens självkänsla utvecklas när en viktig person i dens liv erkänner individen som den är och får den att uppleva sig som värdefull. Genom att lägga grunden till barnets självkänsla ger man det förutsättningar för ett fruktbart liv. Ett av förskolans uppdrag är att se till att varje barn får uppleva sitt eget värde. Detta kan tolkas som att det är förskolans uppdrag att lägga grunden för en god självkänsla hos barnen. Syftet med denna undersökning var att undersöka en pedagogs användning av beröm och bekräftelse i förskolan. Vi lyfter även fram goda exempel på hur en pedagog bekräftar barn. Metoder som använts i studien är ostrukturerad intervju och ostrukturerad observationer. Resultat visar att det finns en tradition av att berömma barnen i förskolan, vilket kan leda till det prestationssamhälle som råder idag. Den intervjuade pedagogen anser att det har blivit en vana att berömma barnen i förskolan, och att fokusera på deras prestationer. Han anser att det går att ändra på detta, och att det går att bekräfta barn istället för att berömma deras prestationer.
Published: 2009

42. Men vad står X för? : En fallstudie om matematiska samtal i skolår 9

Author: Marstorp, Anders-Petter
Subjects: genomgång, respons, lotsning, samtalsmönster, talartid, lärare, IRU, initiativ, autentiska frågor, testfrågor, uppföljning, disprefererad tur, beröm, elev, Studier av enskilda språk, uppbackning, minimal respons, klassrumsforskning, Specific Languages, IRF, inlärning, samtalsforskning, nominering, dispreferens, uptake, matematik, handledning
Abstract: Utifrån syftet att få en bild av hur samtal om matematik i skolår 9 ser ut har begrepp som initativ-respons-uppföljning (IRU), uptake, lotsning, testfrågor, autentiska frågor, talartid, nominering, dispreferens, uppbackning och minimal respons använts för att jämföra lärarens genomgångar med de enskilda handledningssamtal läraren har med eleverna. Materialet har samlats in genom video- och ljudupptagning under tre lektioner. Samtalen är att betrakta som institutionella samtal. Resultatet visar att iru-strukturen ofta finns under både genomgång och handledning och därmed också mönstret med testfrågor och svar. Det som skiljer situationerna åt är främst att lärarens andel av talartiden är lägre i handledningssamtalen, som därmed framstår som aningen mer jämlika, vilket också visar sig i uppbackningar och stundtals täta minimala responser. I uppsatsen diskuteras om lärarens sätt att ställa frågor har betydelse för elevernas inlärning. C-uppsats
Published: 2009

43. Elevers syn på lärare

Author: Abdulkader, Hanin, Qoku, Besime, Abdulkader, Hanin, and Qoku, Besime
Abstract: Denna uppsats belyser vad elever anser vara en bra respektive en mindre bra lärare och hur läraren kan påverka elevers skolprestationer. Syftet med uppsatsen har varit att fördjupa oss i vad elever har för åsikter om lärares egenskaper och om det spelar någon roll för en elev vilka lärare den har. För att ta reda på elevers åsikter har vi använt oss av kvalitativa samtalsintervjuer med elever i årskurs 6. Resultatet från samtalsintervjuerna har vi tolkat och analyserat med hjälp av tidigare forskning inom området samt Michel Foucaults teori om makt. Uppsatsens tydligaste slutsatser är att eleverna tycker att en bra lärare är en lärare som har ett intresse för sitt ämne, bryr sig och tycker om sina elever samt att hen kan förklara tydligt förklaringar under lektionstid. Enligt eleverna har en mindre bra lärare varken intresse för sina elever eller sitt ämne. Hen behandlar sina elever orättvist och har tråkiga lektioner, då de ständigt baserar sig på individuella arbeten. Eleverna anser att lärarens beröm, uppmuntran och bemötande påverkar deras motivation och viljan till att kämpa och lära sig mer som i sin tur leder till bättre skolresultat.
Published: 2013

44. Organisering, matematiskt innehåll och feedback i specialundervisning : En kvalitativ fallstudie av några specialpedagogers matematikundervisning

Author: Bäckström, Inger
Subjects: Fenomenografi, motivation, Phenomenography, djupinriktat, deep learning, praise, beröm
Abstract: Sammanfattning Detta är en kvalitativ fallstudie av fem specialpedagogers arbete med specialundervisning i matematik. Syftet är att kartlägga deras arbete och uppfattningar genom att beskriva och analysera hur de organiserar sin undervisning i matematik, hur de undervisar ämnesinnehållet och hur de ger feedback till eleverna i klassrummet, samt hur de själva beskriver det de uppfattar som det specialpedagogiska inslaget i sin undervisning. För insamling av empirin har en kvalitativ metod med halvstrukturerade djupintervjuer samt observationer i form av ljudinspelningar och ostrukturerade fältanteckningar under lektioner gjorts. Ramfaktorteorier, fenomenografiska teorier, inlärningsteorier samt fallstudien, har styrt mitt sätt att bearbeta och analysera det empiriska materialet. Resultatet visar att det lärande som erbjuds eleverna av fyra av specialpedagogerna bidrar till ett ytinriktat lärande, och feedback som erbjuds bidrar till yttre motivation. Det specialpedagogiska inslaget anser de vara att se människan bakom ett beteende, att ha en positiv förväntan, att utgå från barnet, att vara personlig, att tycka om eleverna och att vara konkret i undervisningen. Den femte pedagogen erbjuder ett djupinriktat lärande och erbjuder ett arbetssätt under lektionerna som skapar vilja och motivation att lära sig. Det specialpedagogiska inslaget anser hon vara att ta reda på var eleven befinner sig kunskapsmässigt och utgå därifrån så eleven har möjlighet att förstå det den inte har förstått. Summary This is a qualitative case study of five special educators work with special education in mathematics. The aim is to identify their work and ideas by describing and analyzing how they organize their teaching of mathematics, how they teach the subject matter, how they give feedback to students in the classroom, how they describe what they perceive to be the special education component of their teaching. For the collection of empirical data, a qualitative approach with semi-structured interviews and observations in the form of audio recordings and unstructured field notes during classes was used. Frame factor theory, phenomenographic theory, learning theories and case study have leaded me through the way of processing and analyzing the empirical material. Results show that the learning that four of the special educators offer the students contributes to a surface approach to learning, and the feedback they offer contributes to external motivation. The special education components they say are important: to see the person behind a behavior, have positive expectations, let the teaching be based on the child’s experience, to be personal, to like the students and to be concrete in teaching. The fifth special educator offers the students a contribution to deep approach to learning and she offers a way to work at the lessons that creates motivation and willingness to learn. The special education component she thinks is important is to find out what knowledge the child has, and work from there so the child has the possibility to understand what he or she hasn’t understood.
Published: 2008

45. Ris och ros i skolan : En studie av lärares syn på positiv och negativ kritik

Author: Lundman, Sara and Larsson, Sofia
Subjects: tillsägelser, Pedagogiskt arbete, Pedgogical work, fostran, beröm
Abstract: Syftet med vår studie är att öka kunskapen om hur lärare använder sig av positiv och negativ kritik i sitt pedagogiska arbete. Vår uppsats behandlar hur lärare förhåller sig till att ge positiv och negativ kritik i sitt pedagogiska arbete, vilken grundsyn lärare handlar utifrån när det gäller positiv och negativ kritik, och huruvida det finns en diskussion om dessa frågor på den skola där de arbetar. För att kunna besvara våra frågor har vi använt oss av halvstrukturerade intervjuer med sex lärare som arbetar i grundskolans tidigare år. Resultatet visar att lärarna i vår studie kan sätta ord på vilken grundsyn de handlar utifrån när det gäller att ge positiv och negativ kritik till barn, men har svårt att koppla den till någon specifik teori. När det gäller negativ kritik verkar de flesta av lärarna ha en ganska klar bild av hur de tror att barn påverkas av att få den, och vill i de flesta fall vara sparsamma med den. Få av dem har några större betänkligheter kring att ge positiv kritik, utan ser den som en källa till utveckling. Samtliga lärare anser också att det är viktigt att det finns en diskussion kring frågor som rör positiv och negativ kritik riktad mot barn, men de har skilda uppfattningar kring huruvida det finns en sådan på skolan. Vi har bland annat dragit slutsatsen att det är viktigt för oss som lärare att föra en diskussion kring vårt förhållningssätt för att få insikt i hur vårt eget handlande påverkar våra elever.
Published: 2007

46. Föder framgång framgång?

Author: Gersne, Per
Subjects: självförtroende, Social Sciences, Samhällsvetenskap, självbild, framgång, beröm
Abstract: Syftet har varit att undersöka om faktorerna framgång och beröm påverkar skolelevers testresultat. Dessa faktorer förväntas påverka elevers självförtroende. Påverkas elever med sämre självförtroende i större grad av dessa faktorer än elever med normalt eller stort självförtroende?För att undersöka detta har jag låtit elever i några fjärde och femteklasser genomföra tre matematikliknande test. Respondenterna har delats in i halvor och givits olika förutsättningar för att genomföra testen. Testresultaten har sedan rättats och jämförts. not available in english
Published: 2006

47. Det lät ganska bra alltihop! : Positiva omdömen i elevers responssamtal

Author: Chrystal, Judith-Ann and Chrystal, Judith-Ann
Abstract: Undersökningen av de positiva omdömena i elevers responssamtal omfattar 112 ljudbandsinspelade responssamtal om fyra skrivuppgifter, två med berättande och två med diskuterande funktion. Responssamtalen har spelats in i fyra olika klasser, en gång per termin under loppet av fyra terminer. De första inspelningarna gjordes när eleverna gick i grundskolans år 1, 4, 7 och gymnasiets år 1 (gy1). När de sista inspelningarna gjordes gick eleverna i år 3, 6, 9 och gy3. Kartläggningen visar att eleverna kommenterat positiva egenskaper i varandras texter i liten utsträckning. Mindre än hälften av de 288 texterna har fått någon kommentar. Ett visst samband finns mellan skolår och andel texter med positiva omdömen. De yngsta eleverna har lägst andel texter som fått ett positivt omdöme. Andelen texter som fått positiva omdömen stiger sedan successivt. Gymnasieeleverna utmärker sig genom en avsevärt högre andel texter som fått positiv kritik. Kartläggningen visar också på en viss skillnad mellan skrivuppgifterna när det gäller förekomsten av positiva omdömen. Något fler berättande texter har fått positiv kritik. En möjlig förklaring skulle kunna vara elevernas större förtrogenhet med genren. Många av de positiva kommentarerna som ges är mycket vaga. Till viss del kan detta bero på att omdömena inte alltid har som främsta syftet att lyfta fram positiva egenskaper i texterna utan används för att t.ex. markera övergången till en ny fas i samtalet eller mildra negativa synpunkter. Att de positiva omdömen som förekommer i liten utsträckning innehåller specifikt beröm kan emellertid också bero på elevernas ovana vid att kommentera texter och avsaknaden av ett metaspråk för att beskriva texternas förtjänster.
Published: 2006

Catalog

Books, media, physical & digital resources

See catalog results

Searchworks

Select search scope, currently: Articles Catalog books, media & more in Jio Institute collections Articles journal articles & other e-resources

Search

Search Constraints

Refine your results

Search Limiters

Topic

Publication Year Range

Language

Publication Type

Database

Publisher

47 results on '"beröm"'

Search Results

Catalog

Select search scope, currently: Articles

Catalog

books, media & more in Jio Institute collections

Articles

journal articles & other e-resources