Search

A housewife of many trades: applying history of knowledge to the rationalization of the home in 1946–1956. After World War II, Swedish women were expected to return to their work at home, due to a shortfall of work for men. However, to make housework more attractive for women, its status needed to increase. One way to make housework more appealing for women was to rationalize the home and therefore make the household chores more manageable for women. Working at home should be a real profession. The idea was also that some women should be able to combine housework with a wage-earning profession. The rationalization of the home was initiated by politicians, engineers, architects, scientists, housework teachers and housewives. In society at this time, many believed that industrialization, modernization, and science should make the housework effective. The aim of this thesis is to explore how the rationalization of the Swedish home demanded new knowledge and how this knowledge circulated in society through different forms of media. To understand why this knowledge was only intended for women, two theoretical perspectives were combined: gender and history of knowledge. Firstly, the theory of gender contracts by Yvonne Hirdman was used. Secondly, different concepts on knowledge were used such as Johan Östling and David Larsson Heidenblad’s definition of knowledge and Peter Burke’s definition of authorities. The theoretical framework of this thesis was circulation of knowledge especially Philip Sarasin’s description of the concept. This gives a better understanding of how knowledge from different media circulated in society. One way to specify the term circulation is to use Östling and Heidenblad’s definition, which is called: societal circulation of knowledge, meaning that only the knowledge that had an impact in society at large should be studied. The primary source material for this study was HFI-meddelanden which was a scientific magazine, Husmoderns köksalmanack which

Denna studie utforskar relationerna i matematikklassrummet ur ett elevperspektiv med fokus pårelationerna mellan elev, matematikbok, lärare och matematikämnet. Data samlades in från engymnasieklass i Sverige genom klassrumsobservationer, intervjuer och enkäter. Analysen, som ärinspirerad av Van Steenbrugge och Remillards (2023) läromedelsanalys, visar att i Sverige antarmatematikboken ofta en ledande roll och delar auktoritet med eleverna vilket motiveras medmatematikbokens bestämmer lektionsinnehållet, som eleverna anpassar samt att eleverna användermatematikboken för att validera sina svar under lektionsövningarna. Analysen visar även att elevernaarbetar intensivt med matematikboken under större delen av lektionen, vilket indikerar en hög grad avsjälvständighet i deras lärandeprocess. Matematikboken framstår som den mest aktiva aktören i attförmedla matematikinnehållet till eleverna. Det övergripande resultaten visualiseras med hjälp av Rezatoch Strässers (2012) tetraedermodell, relationerna beskrivs med termer som auktoritet och distans föratt belysa klassrummets dynamik. Studiens resultat har betydande implikationer för struktureringen avmatematikundervisning och understryker vikten av att inkludera elevperspektivet i didaktisk forskning., This study explores the relationships in the mathematics classroom from a student perspective, focusing on the relationships between the student, mathematics book, teacher, and the subject of mathematics. Data were collected from a high school class in Sweden through classroom observations, interviews, and surveys. The analysis, inspired by Van Steenbrugge and Remillard’s (2023) textbook analysis, shows that in Sweden, the mathematics book often takes a leading role and shares authority with the students. This is justified by the mathematics book determining the lesson content, which students adapt to, and by students using the mathematics book to validate their answers during classroom exercises. The analysis also shows that students work intensively with the mathematics book for most of the lesson, indicating a high degree of independence in their learning process. The mathematics book appears as the most active agent in conveying mathematical content to the students. The overall results are visualized using Rezat and Strässer’s (2012) tetrahedron model, with the relationships described in terms of authority and distance to highlight the classroom dynamics. The study’s results have significant implications for the structuring of mathematics teaching and underscore the importance of including the student perspective in didactic research.

The study explores, from a social constructivist approach, the job conditions for and influence of teachers and principals. The aim is to illuminate and problematize how school development course literature describe the school profession’s room for manoeuvre and hence contribute to its constitution. The study examines what authority is attributed to teachers and principals in course literature in the state principal training program and a selection of academic courses on school development. The theory and conceptual framework of Bourdieu is utilized. The method combines content analysis, systemic-functional grammar and a set of analytical questions posed to the empirical data. The results show that the literature extensively describe the development that has led to the complication of the profession’s practice. A critical voice towards the system is largely reserved within academia. The scope of action attributed to the profession mostly revolves around managing the mission within current limits and regulations. A discussion on democratic value of an enhanced voice for the profession is held., Sammanfattning Studien granskar utifrån en socialkonstruktivistisk ansats lärares och rektorers villkor och inflytande. Syftet är att belysa och problematisera hur kurslitteratur inom skolutveckling beskriver skolprofessionens handlingsutrymme och därmed också bidrar till dess konstituerande. Studien undersöker vilken auktoritet som tillskrivs lärare och rektorer i kurslitteratur på den statliga rektorsutbildningen och ett urval av akademiska kurser inom skolutveckling. Studien använder sig av Bourdieus teori och begreppsliga ramverk. Metoden kombinerar innehållsanalys, systemisk-funktionell grammatik och en uppsättning analysfrågor ställda till den empiriska datan. Resultatet visar att litteraturen utförligt beskriver den utveckling som har lett fram till att professionens uppdrag försvårats. En systemkritisk röst förbehålls i stor utsträckning akademin. Det handlingsutrymme som tillskrivs professionen handlar till största delen om att på olika sätt hantera uppdraget inom nuvarande reglering och ramar. En diskussion förs om ett demokratiskt värde av en stärkt röst för professionen.

Bakgrund: Marknadsföring är i en ständigt föränderlig kontext. Influencer marketing är idag en effektiv strategi, där företag samarbetar med influencers för att marknadsföra sina produkter och bygga förtroende hos följare. Användning av begränsade produkter som framgångsrik influencer marketing betonas. Samarbeten för att skapa begränsade kollektioner har bland annat setts hos NA-KD och Nelly.com, vilket bekräftar hög efterfrågan och snabb försäljning. Syfte: Syftet är att undersöka konsumenters uppfattning av deras köpbeteende när varumärken skapar tillfälliga kollektioner tillsammans med influencers. Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod och deduktiv ansats där empirisk information samlats in via semistrukturerade intervjuer med kvinnliga konsumenter. Slutdiskussion: Uppsatsen identifierar viktiga aspekter där det bekräftas att sociala bevis, virala trender och recensioner har en påverkan på köpbeslut positivt. Dessutom konstateras det att influencer, framför allt på TikTok, också har en stark påverkan på köpintentioner. Tilliten för influencern har också en stark påverkan. Ytterligare framkommer det att knapphetsprincipen ökar köpintentionerna då det skapar en känsla av brådska och konkurrens. Härvid blir det tydligt att tillfälliga kollektioner som företag för tillsammans med influencers har en stark påverkan på konsumenterna. Å andra sidan är det av betydande vikt för företagen att välja influencers som människor har förtroende till eftersom det verkar vara en bidragande faktor till mer positiva köpbeslut. Såväl stil och estetik som personliga värderingar och åsikter., Background: Marketing is in a constantly changing context. Influencer marketing is an effective strategy today, where companies partner with influencers to promote their products and build trust with followers. Use of limited products as successful influencer marketing is emphasized. Collaborations to create limited collections have been seen with NA-KD and Nelly.com, among others, confirming high demand and fast sales. Purpose: The aim is to investigate consumers' perception of their purchasing behavior when brands create temporary collections together with influencers. Methodology: The study is based on a qualitative method and deductive approach where empirical information has been collected via semi-structured interviews with female consumers. Conclusion: The study identifies important aspects where it is confirmed that social proof, viral trends, and reviews positively influence purchase decisions. Additionally, it is found that influencers, especially on TikTok, also have a strong influence on purchase intentions among the respondents. Trust for the influencer also has a strong impact. Furthermore, it appears that the scarcity principle increases purchase intentions as it creates a sense of urgency and competition. Here it becomes clear that temporary collections that companies bring together with influencers have a strong impact on consumers. On the other hand, it is of significant importance for the companies to choose influencers that people have a preference for because it seems to be a contributing factor to more positive purchase decisions. Both style and aesthetics as well as personal values and opinions. Keywords: Authority, limited edition, Cialdini, influencer marketing, scarcity, consumer behavior, purchase decision, social proof, social media, sympathy principle, temporary collections.

This essay examines the degree to which pastors within the Uniting church of Sweden (Equmeniakyrkan) feel that they possess authority within the context of their ministries and in what way they find opportunities to influence people to green transition. The method used to study this is a combined study, comprising a survey and a couple of follow-up interviews. The results of the study show that the majority of the pastors believe that it is important to work with issues related to green transition, but that the majority at the same time show doubts about being concrete and precise about these matters. The result could indicate an uncertainty regarding one's own authority to guide individuals to concrete lifestyle changes and ethical stances. The pastor can thus be understood as a “key person” in his context; a person entrusted with authority and "keys". The survey shows that the pastors prefer to use their keys to open, but seldom to close or “lock tight”, in the sense of stipulating what a person should or should not do.

Syftet med denna studie är att undersöka innehållet i Sverigedemokraternas principprogram för att skapa en förståelse för inslag av radikal högerpopulism i partiets politiska ideologi, så som den kommer till uttryck i dessa texter. Forskningsfrågans relevans grundar sig i den splittring som identifierats bland forskare som sysslar med Sverigedemokraternas politiska ideologi och hur den bör definieras. Trots att Sverigedemokraterna är Sveriges näst största parti, vilket medför ett stort politiskt inflytande, finns alltså en osäkerhet bland forskare om partiets ideologi och intentioner. Det är vanligt förekommande att Sverigedemokraterna beskrivs baserat på deras ställningstagande i enskilda politiska frågor, exempelvis frågor om invandring, men i den här uppsatsen presenteras en analys av Sverigedemokraternas beskrivningar av Sverige, världen och politik i allmänhet. Mitt syfte ska besvaras genom en riktad kvalitativ innehållsanalys. Det material som analyseras är Sverigedemokraternas partiprogram/principprogram från åren 1996, 1999, 2003, 2011 och 2019. I analysen utgår jag från ett teoretiskt ramverk baserat på Jens Rydgrens beskrivningar av radikal högerpopulism. En idealtyp för radikal högerpopulism formuleras med syftet att förenkla och förtydliga ideologins olika grundbultar. Resultatet visar att Sverigedemokraternas principprogram innehåller radikala högerpopulistiska tendenser under alla år, men det identifieras också skillnader som indikerar att principprogrammens primära fokus varierar under åren. Partiets invandringspolitiska ståndpunkter är centrala delar som går i linje med ideologin i samtliga program, där en intolerans inför olikheter och stark etnopluralistisk nationalism identifierats. De radikala högerpopulistiska tendenser som identifieras förekommer i en sådan utsträckning, även 2019, att studiens resultat kan tolkas som stöd till påståenden om att radikal högerpopulism kan användas för a, The purpose of this study is to examine the content of the Sweden Democrats' party program in order to create an understanding of potential elements of radical right-wing populism in the party's ideology, as expressed in these texts. The relevance of the research question is based on the division identified among researchers of the Sweden Democrats' political ideology and how it should be defined. Even though the Sweden Democrats are Sweden's second largest party, which entails a large political influence, there is still a great deal of uncertainty among the public as well as experts about the party's ideology and intentions. It is common for the Sweden Democrats to be described based on their stance on individual political issues, for example issues of immigration, but this essay presents an analysis of the Sweden Democrats' descriptions of Sweden, the world and politics in general. My purpose is to be answered through a targeted qualitative content analysis. The material that is analyzed is the Sweden Democrats' party programs from the years 1996, 1999, 2003, 2011 and 2019. In the analysis, I use a theoretical framework based on Jens Rydgren's descriptions of radical right-wing populism. An ideal type for radical right-wing populism is formulated with the aim of simplifying and clarifying the core of the ideology. The results show that the Sweden Democrats' party programs contain radical right-wing populist tendencies between the years 1996-2019, but differences are also identified which indicate that the primary focus in the party programs vary over the years. The party’s immigration policies align particularly well with the ideology in all programs, where an intolerance towards differences and a strong ethnopluralist nationalism have been identified. The radical right-wing populist tendencies that are identified occur to such an extent, even in 2019, that the study's results can be interpreted as support for claims that radical right-wing populism can be used to

There has always been some sort of power struggle between children and adults in children’s literature. My essay is an analysis of the German children’s fantasy novel The Neverending Story (swe. Den oändliga historien, ger. Die unendliche Geschichte) with focus on the child’s power and power related relationships between the child and adults. The power dynamics play a large part in the novel that is rarely, or never, talked about. I will use a close reading analysis regarding the main character Bastian’s relationship to different adult characters, his journey to power, how the novel fits Bachtin’s carnival theory and the true ruler of Bastian’s world as well as the world of Fantastica (swe. Fantásien, ger. Phantásien). The study shows among other things that while Bastian gains power throughout the novel, he is somewhat punished for using that power and ultimately loses it. He is subordinate to the adults around him; however, holds some sort of power over them at different points in the novel. His journey to power can be described with Clémentine Beauvais’ concepts of authority and might, where the mighty child gains authority in Fantastica. The journey can also be described as a carnival, though that can also be questioned regarding the fact that Bastian is punished for using his power. In my analysis, I also question who, or what, holds the mightiest position in Bastian’s world and Fantastica respectively. At the end of the day, Bastian is just a child with the potential of being mighty, but his age makes him subordinate to the adult world.

According to the Swedish library law from 2013 it is the duty of the library to prioritize diverse groups. These minorities include people who speak other first languages than Swedish, the Swedish national minorities, children and adolescents and people with disabilities. People with disabilities is the focus of this study. A big difficulty with the formulation in the library law is that there are many kinds of disabilities that all have varying forms. Regarding the language, there exist different terms for this priority group. This study uses semi structured interviews with four public–librarians from different libraries in the Stockholm region. Based on critical theory with Foucaults theory of power (which focuses on structural relations in society) as a core and conceptual history for analysis, we aim to analyze and discuss the collected material. We want to get an idea of how public librarians are working to make the library accessible for everyone and how their everyday language and the words they are using affects how they view the group of people with disabilities. The pattern that accurses based on both the answers from the interviews and scientific studies shows that larger forms of accessibility have to be in the building plan from the start, since it is difficult to do later. Smaller forms of accessibility such as noise dampening fabrics or earmuffs can serve well for many library visitors and that outreaching work and activities for people with disability often is performed by one person in particular in the workforce. Colleagues are perceived as perverse and nervous and seems to think that the group of disabled people are more difficult to handle than other visitors and are scared to do something wrong. The conclusion is that availability happens in both the physical room and in the personal treatment and that outreaching to people with disabilities is key to make more people come to the library. The term usage is decided more by the single libraria, Enligt svensk bibliotekslag från år 2013 är det bibliotekens uppgift att prioritera olika grupper. Dessa minoritetsgrupper innefattar de nationella minoritetsspråken, svenska som andraspråk, barn och unga samt personer med funktionsnedsättning. Funktionsnedsatta är den grupp denna uppsats fokuserar på. En stor svårighet med formuleringen i bibliotekslagen är att det finns många olika funktionsnedsättningar som alla har varierande form. Även språkligt finns det olika termer att använda för sagda målgrupp. Studien utgår från semistrukturerade intervjuer med fyra bibliotekarier från olika bibliotek inom region Stockholm. Med hjälp av kritisk teori där Foucaults maktteori (som fokuserar på strukturella förhållanden i samhället) är kärnan och med begreppshistoria som analysmetod ämnar vi analysera och diskutera vårt insamlade material. Vi vill få en uppfattning om hur folkbibliotekarier arbetar för att göra biblioteket till en plats som är tillgänglig för alla, samt att se hur deras dagliga språk och vilka ord de använder påverkar hur de ser på målgruppen personer med funktionsnedsättning. Mönster som kommer igen från informanternas svar samt vetenskapliga texter innefattar hur större anpassningar i lokaler bör finnas med från att lokalen byggs då det är svårt att få igenom senare, att mindre åtgärder som ljuddämpande tyger eller hörselkåpor kan hjälpa många besökare, samt att uppsökande verksamhet och aktiviteter för personer med funktionsnedsättning ofta hamnar på en specifik person i personalstyrkan. Kollegor uppfattas motsträviga och nervösa och bilden finns att det skulle vara svårare att bemöta denna grupp än andra och att de är rädda att göra fel. Slutsatsen av studien visar att tillgänglighet sker både i fysiska rummet och i det personliga bemötandet där uppsökande verksamhet är en nyckel för att få personer med funktionsnedsättningar att komma till biblioteket. Term-användning beslutas mer av den enskilda bibliotekarien än av arbetslagen, vilket kan leda till

Previous research indicates that recommendations generally have a positive impact on consumer consumption, however, studies have primarily focused on industries such as film, dining and wine. This study examines the effects of various types of recommendations on consumer behavior within the food industry, where purchases tend to be routine and characterized by automated decision-making processes. The findings suggest that recommendations within the food sector have a positive impact on sales, regarding all selected products and different types of recommendations. The study confirms that expert recommendations, in this case from a chef, as well as sustainability-focused recommendations, influence consumer behavior. Consumers are more inclined to purchase a product with a recommendation compared to one without such an endorsement. This can be explained by consumers' trust in expert opinions and their appreciation of environmentally friendly attributes in consumption choices. This study also investigates the effects of green marketing, based on sustainability, on consumer behavior. The study confirms several hypotheses regarding the influence of recommendations on consumers, the effectiveness of different recommendations, and that recommendations for sustainable choices have a greater effect than expert recommendations. In summary, this study indicates that recommendations within the food industry influence consumer behavior, and both expert recommendations and sustainable recommendations are effective in increasing sales. This may have practical implications for the food industry and how they can market their products. To further increase the understanding of how recommendations affect consumers' decision-making processes and behavior, future research could be conducted on different recommendations. Their respective impacts, as well as factors that alter consumers' purchasing behavior, can be explored., Tidigare forskning visar att rekommendationer generellt påverkar konsumenters konsumtion positivt, dessa studier har främst fokuserat på branscher och industrier såsom film, restaurang och vin. Denna studie undersöker effekterna av olika typer av rekommendationer på konsumentbeteende inom livsmedelsbranschen, där inköp tenderar att vara rutinartade och präglas av automatiserade beslutsprocesser. Resultaten indikerar att rekommendationer inom livsmedelssektorn har en positiv inverkan på försäljningen, gällande samtliga utvalda produkter och olika typer av rekommendationer. Studien bekräftar att expertrekommendationer, i detta fall från en kock, samt rekommendationer med fokus på hållbarhet, påverkar konsumentbeteendet. Konsumenter är mer benägna att köpa en produkt med en rekommendation jämfört med en som inte har en sådan. Detta kan förklaras av konsumenternas förtroende för expertutlåtanden och deras uppskattning av miljövänliga attribut i konsumtionsval. Denna studie undersöker även effekterna av grön marknadsföring, baserad på hållbarhet, på konsumentbeteendet. Studien bekräftar flera hypoteser angående rekommendationers inverkan på konsumenter, effektiviteten av olika rekommendationer samt att rekommendationer för hållbara val har större effekt än expertrekommendationer. Sammanfattningsvis indikerar denna studie att rekommendationer inom livsmedelsbranschen påverkar konsumentbeteendet och att både expertrekommendationer och hållbara rekommendationer är effektiva för att öka försäljningen. Detta kan ha praktiska implikationer för livsmedelsbranschen och hur de kan marknadsföra sina produkter. För att ytterligare öka förståelsen för hur rekommendationer påverkar konsumenternas beslutsprocesser och beteende, kan framtida forskning utföras på olika rekommendationer. Där deras respektive påverkan samt faktorer som ändrar konsumenternas köpbeteende undersöks.

Följande uppsats undersöker det komplexa förhållandet mellan den svenska allmänhetens förtroende för Säkerhetspolisen och myndighetens mycket hemliga arbete. Med hjälp av kvalitativa intervjuer syftar uppsatsen till att besvara frågor om hur svenskarnas förtroende för Säkerhetspolisen kan förstås och vilken roll sekretessen spelar för deras förtroende. Vidare, med utgångspunkt i tidigare forskning inom det studerade området och olika teorier om tillit och information, syftar uppsatsen till att reflektera över och ge nyanserade insikter om orsakerna bakom det höga generella förtroendet, trots den låga generella kunskapsnivån. Genom en tematisk analys föreslår författarna att förtroendet för den svenska Säkerhetspolisen främjas genom bekräftade förväntningar, kunskapskontroll, frånvaro av misslyckanden och utnyttjande av sekretess. I motsats till tidigare upptäckter av forskare undersöker denna uppsats begreppet sekretess som en positiv faktor för allmänhetens förtroende för underrättelsetjänster.

The study investigated the effectiveness of advertising messages for second-hand companies, according to Cialdini's principles of persuasion. In the pre-study advertisements from the four largest Swedish second-hand companies were analyzed, showing that social proof and reciprocity were the most frequently used principles. In the study, 82 participants (79% women) rated four advertising messages from a fictitious second-hand company. The base message contained the principles of social proof and reciprocity, and the remaining messages added 1) scarcity, 2) authority, and 3) authority and scarcity. Each message was assessed on questions designed according to 3 constructs derived from Theory of Planned Behavior: attitude, behavioral intention and social norms. Results showed that the principles of social proof and reciprocity were perceived as the most persuasive and participants were most likely to click on ads containing these messages. The results also indicated that the authority principle can be an effective tool in the marketing of second-hand services, but only if the target group maintains a positive attitude towards the chosen authority., Studien undersökte effektiviteten hos reklam-meddelanden för second-hand företag, enligt Cialdini’s övertalningsprinciper. I förstudien analyserades reklam från de fyra största svenska second-hand företagen, som visade att sociala bevis och reciprocitet var de mest frekvent använda principerna. I studien skattade 82 deltagare (79% kvinnor) fyra reklammeddelanden från ett fiktivt second-hand företag. Basmeddelandet innehöll principerna sociala bevis och reciprocitet, och de resterande meddelandena lade till 1) knapphet, 2) auktoritet och 3) auktoritet och knapphet. Varje meddelande skattades på frågor utformade efter tre konstrukt introducerade av Theory of Planned Behavior: attityd, beteendeintention samt sociala normer. Resultaten visade att sociala bevis och reciprocitet-principerna upplevdes som mest övertygande samt var deltagarna mest troliga att klicka på annonser innehållande dessa meddelanden. Resultaten indikerade även att auktoritetsprincipen kan vara effektiv att använda i marknadsföring av second-hand tjänster, men endast om målgruppen håller en positiv attityd till den valda auktoriteten.

This thesis was conducted since the Covid-19 pandemic has meant that work, as well as workplace meetings, has become virtual. The purpose of the study was to research individual experiences of power relations between actors within virtual, video-mediated meetings in regard to the effect technology, body and place have on these power relations. The Data was collected by conducting ten semi-structured interviews through Teams and Zoom. The result was analyzed within the framework of power through persuasion, authority, and coercion (Turner, 2005), and also by including the concepts of social power and dominance (Linell & Luckmann, 1991). Further, the result was put in a broader academic context by relating it to previous research. The result showed that technology has had an effect on the relations of power by creating new areas of responsibility, by increasing control over oneself and others within meetings, but also by giving people a greater sense of freedom surrounding them. In the second part of the result, it was reported that absence of body during virtual meetings has meant difficulties in being able to give feedback through one’s body language, and that it, in addition, has led to new conditions when it comes to who gets to speak. Third, the result showed that the transition of the workplace from being an office to it becoming a virtual space, in theory, could mean increased access to meetings, but that the person in charge of the meeting has a decisive role in realizing that opportunity. Finally, it appeared as if friction has arisen between norms within the office and norms of the home, and that people within a place of authority has been able to exercise excessive control by demanding that coworkers have their cameras on at all times. The paper ended by giving suggestions on further research.

Aim: The aim of this study was to explore female teachers' experiences regarding their authority and legitimacy in socio-economically vulnerable areas in Stockholm. The research questions used were: 1. How do female teachers experience their authority regarding students, legal guardians, co-workers and executives? 2. How do female teachers experience that their physical attributes and gender affects their authority regarding students, legal guardians and co-workers? 3. How do female teachers experience that their legitimacy affects their authority in regards to students, legal guardians and co-workers? Method: A qualitative hermeneutic approach was used. Eight female teachers working in two different schools in socio-economically vulnerable areas in and outside of Stockholm were interviewed. The interviews were executed digitally after requests of the respondents and they were audibly recorded in order to be able to transcribe them in direct connection to the interviews. Since the study has an inductive work procedure, the theoretical framework was not determined until after the interviews, which turned out to be hermeneutics. Hermeneutics lets our pre-understandings and interpretations reflect the result. We have tried to find connections between the experiences of the female teachers regarding their authority and legitimacy in relation to students, legal guardians, co-workers and executives. Result: Female teachers are struggling with/and maintaining authority in regards to students. Authority seems to grow as time passes, which is in line with previous research. The female teachers in our study experience a difference in who is given authority: white, Swedish men seem to be advantageous in regards to authority, over others. We can also determine that female teachers do not experience problems in regards to authority or legitimacy in relation to legal guardians, though it differs from students, co-workers and executives where the female teachers in some degree do, Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka hur kvinnliga lärare upplever sin auktoritet och legitimitet i socioekonomiskt utsatta områden i Stockholm. Forskningsfrågorna som använts är: 1. Hur upplever kvinnliga lärare sin auktoritet gentemot elever, vårdnadshavare, kollegor och ledning på sin arbetsplats? 2. Hur upplever kvinnliga lärare att deras fysiska attribut och könstillhörighet påverkar auktoriteten gentemot elever, vårdnadshavare och kollegor? 3. Hur upplever kvinnliga lärare att deras legitimitet påverkar deras auktoritet i förhållande till elever, vårdnadshavare och kollegor? Metod: Åtta kvinnliga lärare intervjuades för att besvara studiens syfte och frågeställningar vilka alla utfördes digitalt efter respondenternas önskemål. Intervjuerna spelades in efter respondenternas godkännande och transkriberades i direkt anslutning till intervjuerna. Eftersom studien har ett induktivt arbetssätt formulerades den teoretiska referensramen först efter intervjuerna var genomförda. Hermeneutiken, som var det teoretiska begrepp som ansågs mest användbart, grundar sig i att våra förståelser och uppfattningar har färgat resultatet. Vi har försökt hitta samband mellan de kvinnliga lärarnas upplevelser gällande auktoritet och legitimitet gentemot elever, vårdnadshavare, kollegor och ledning. Resultat: Resultatet i studien visar att de kvinnliga lärarna har svårt att uppnå auktoritet och att hålla kvar auktoriteten i relation till elever. Auktoritet är något som verkar förstärkas ju längre tid en lärare är yrkesverksam, vilket även är i linje med tidigare forskning. De kvinnliga lärarna i vår studie ser en skillnad i vilka som får auktoritet, de menar att det är fördelaktigt att vara en vit svensk man. Vi har även sett att de kvinnliga lärarna i vår studie inte upplever en problematik gällande auktoritet och legitimitet gentemot vårdnadshavare. Däremot framgår det att några av lärarna upplever en viss begränsning i upplevd auktoritet gentemot både e

Synen på individer med intellektuell funktionssättning har över tid förändrats i samhället. Studiens syfte var att försöka se mönster hos professioner, som är delaktiga i delutredningar för mottagande till grundsärskolan, som kan påverka delutredningarnas utfall och då även påverka beslutet om skolformstillhörighet för individer som befinner sig i gråzon inför grundskolestart. Med gråzon menas i denna studie individer som ligger runt 70 på normalfördelningskurvan för IK (intelligenskvot) och avviker från skolans rådande normer. Datainsamlingen genomfördes med skriftliga intervjuer som riktade sig till de professioner som utför delutredningar samt fattar beslut om erbjudande om mottagande i grundsärskolan. Informanterna tillfrågades om utredningsprocessen och deras syn på samtliga delutredningar samt vad som de ansåg var avgörande för ett erbjudande om mottagande. Resultatet visade på att informanterna hade olika syn på hur utredningsprocessen gick till och via deras svar gick att utläsa att en större vikt tillskrevs vissa professioner, medan andra professioner tog en mer tillbakadragen roll i utredningsförfarandet. Diskussioner utifrån resultatet lyfte ord som makt, hierarki och status, både utifrån individperspektiv och samhällsperspektiv. Diskussioner kunde föras angående om pedagogyrkens status beror på denna syn samt om vilka kunskaper som finns, eller inte finns, som ligger bakom denna hierarkiska syn. Under studiens gång blev det tydligare att denna fråga är oerhört komplex och mångfasetterad. Den kan inte svaras på utifrån en enkel överblick utan är mångbottnad och djupt rotad i samhället. Resultaten visade på att hur grundskolan har möjlighet att organisera sig är avgörande för individer i gråzon. Då är detta en fråga för rektorer, likväl som för styrande politiker.

In this scientific essay I am describing and analysing the digital challenges in the classroom which lead to situations where the students take the role of a teacher leading to a situation which may challenge the teacher's authority. By implementing theories about teaching and practical knowledge I am evaluating the meaning of the teachers role in the nowadays more digital classroom from the perspective of a mothers tongue teacher, doing so by evaluating my own experiences and through interviews with other teachers and reflections of existing research literature. The method in this study is essay-writing and my own reflection about the situation of new working conditions that I describe in my story that takes place in an ongoing pandemic. The Covid-19 pandemic has led to new working methods including the inevitable usage of digital tools. In the reflection part I am studying the materials from the semi structured interviews with my colleagues where the teachers get to describe their own experiences and fears towards the increasing digitalization in their classrooms. The results have shown that the technical and digital challenges have had an ambivalent impact on teachers during the pandemic. It appears that digital tools are a support for their teaching and learning but can be used in different ways during lessons. Today all the teachers are using digital tools in the classroom, some more than others. The informants have confirmed my hypothesis that digitalizatilization affects the teachers status and authority. But the question if digitalisation increases or decreases the authority of a teacher can still be debated. Based on the decisions that we make, our authority is being affected - this sentence is a part of the conclusions in my study. The method of trial and error when approaching different bumps on the road allows us to find ways to approach those obstacles by implementing practical knowledge that appears with professional practice. With experience as a bas, I min vetenskapliga essä beskriver jag och analyserar de digitala utmaningar i klassrummet som lett till situationer där elever klivit in i lärarrollen och får vara de som lär läraren och på så sätt kan utmana lärarens auktoritet. Med hjälp av teorier om lärandet och praktisk kunskap omfamnar jag betydelsen av lärarens roll i nutidens, allt mer digitala klassrum utifrån ett modersmålslärares perspektiv, egna berättelser, via intervjuer och reflektioner över existerande forskningslitteratur. Metoden i denna studie är essäskrivandet och min reflektion kring nya arbetsförhållanden vilka jag tar upp i min berättelse som utspelar sig under en pågående pandemi. Covid-19 pandemin har lett till nya arbetssätt med bland annat ofrånkomlig användning av digitala verktyg. I min reflektion ankrar jag således i mitt materialurval från semistrukturerade intervjuer med mina kollegor där modersmålslärarnas egna utsagor kring erfarenheter och farhågor inför den ökade digitaliseringen sätts i relation till tidigare forskning. Det har visat sig att de nya tekniska och digitala utmaningarna har haft en ambivalent påverkan på modersmålslärarens praktik under pandemin. Det framträder att digitala verktyg är ett stöd i undervisningen men de kan användas på olika sätt i modersmålslärarnas arbete. Idag använder alla lärare digitala verktyg i klassrummet, en del mer, andra mindre. Informanterna har bekräftat hypotesen att digitaliseringen påverkar lärarnas status och auktoritet men frågan om digitaliseringen höjer eller sänker lärarnas auktoritet kan fortfarande ställas och diskuteras. Av beslut vi gör, i vårt omdöme påverkas vår auktoritet - denna mening leder till en av slutsatserna i min studie. Att testa sig fram är en metod som kan passa bra för att tillämpa de praktiska kunskaper som uppstår i modersmålslärarnas yrkespraktik. Med erfarenhet som bas kan en experimentera, ifrågasätta och på så sätt finna nya lösningar.

Den här uppsatsen handlar om ledarskap och maktutövning. Syftet har varit att studera lärare ochpedagogers perspektiv på sitt eget ledarskap, främst i klassrummet och på fritidshemmet. Ledarstilar,däribland välvillig styrning är centrala begrepp som återkommer likt en röd tråd från början till slut.Nio personer med koppling till pedagogiskt ledarskap har intervjuats med hjälp av semistruktureradintervjuteknik. Denna studie har genomförts med så kallad kvalitativ metod, eftersom intresseområdetfrämst handlar om personliga åsikter och erfarenheter hos de intervjuade. Intervjuerna har kodats ochanalyserats för att identifiera relevanta teman i respondenternas utsagor. Resultatet visade attdeltagarna använder en kombination av ledarstilar, anpassat utifrån rådande situation. Viktiga aspekteri intervjupersonernas ledarskap är att man strävar efter att anta en ansvarstagande, inlyssnande,demokratisk och tydlig ledarroll. Tonvikten läggs på att man bryr sig om de man leder, det vill sägaeleverna. Slutsatser av studien är bland annat att omsorgsbetonat och demokratiskt ledarskap gärnaanvänds, samt att ledarskapet fortsätter utvecklas över tid.

Through a diplomatic transcription and contextualisation of two poems from Geistliche und Weltliche Poemata (1650) by Anna Ovena Hoyer (1584-1655) it is suggested that two contexts are highly relevant and fruitful for understanding the polemical nature of the Early Modern Era. The two examined contexts are anti-clericalism ̶ the negative stance towards Lutheran clergymen ̶ and the conditions for writing as a female in Early Modern times. By offering comments and providing information regarding these two contexts, it is demonstrated how they successfully explain and motivate how a lay uneducated poetess develops rhetorical strategies to express radical criticism of the discourse of Lutheran clergymen. Notably, the authors of the two poems, Werdenhagen and Hoyer, legitimise a morally superior poetess by constructing a feminine authority derived analogously from the story of Martha and Mariam in the Bible. Furthermore, Hoyer uses this claim of being a mouthpiece for godly wisdom to delegitimise the bookly and rational knowledge acquired in the universities by the Lutheran clergymen. By using the politically charged term “der gemeine Mann”, she appeals to the political defeats of the great majority of laymen in the Early Modern Era. In her polemic against the Lutheran clergymen, it is implied that the expected silent subservience of the laymen towards the clergymen is problematic, since the clergymen due to their blind faith in bookly knowledge are neither righteous nor Christian. Thus, it is suggested that the examined pieces of poetry could be understood as radical criticism of the Lutheran social model., Genom en diplomatisk utgåva och kontextualisering av två dikter från Geistliche und Weltliche Poemata (1650) av Anna Ovena Hoyer (1584-1655) föreslås två kontexter som särskilt relevanta för att förstå den tidigmoderna tidens prägling i polemiken. Dessa två undersökta kontexter är antiklerikalismen - den negativa attityden gentemot lutherska kyrkomän - och villkoren för att skriva som kvinna i tidigmodern tid. Genom att bidra med kommentarer och information kring dessa två kontexter påvisas att dessa framgångsrikt kan förklara vilka retoriska strategier som den outbildade poeten använder för att rikta en radikal kritik mot lutherska kyrkomän. Det är anmärkningsvärt att de två diktarna Hoyer och Werdenhagen legitimerar bilden av en moraliskt överlägsen diktande kvinna genom att konstruera en feminin auktoritetsfigur ur berättelsen om Marta och Mariam i Bibeln. Därutöver använder Hoyer denna konstruktion av att vara Guds språkrör och förmedlare av vishet för att avfärda kyrkomännens rationalism och bokkunskap som de fått från sin universitetsutbildning. Genom att använda den politiskt laddade termen "gemene man" hänvisas implicit till tidigmoderna politiska förluster för den stora icke-klerikala allmänheten. I polemiken kritiseras dessutom att den tysta lydnaden till kyrkomännen hos den icke-klerikala allmänheten är problematisk, då kyrkomännen till följd av sin blinda tro på bokkunskap varken är rättfärdigade eller kristna. Därigenom föreslår analysen att den undersökta poesin kan förstås som en radikal kritik av den lutherska socialmodellen.

This study combines traditional historical-critical methods with the sociological theories of Max Weber and Pierre Bourdieu in order to discuss how Peter’s authority is portrayed and used to create legitimacy in Christian texts from the first three centuries. The New Testament texts that mention Peter are discussed together with other early Christian writings that in one way or another relate to Peter as an authoritative figure. Peter emerges as a central figure in the diverse early Christian movement and is used to a high degree to discuss theological legitimacy. The main divide is between those who argue that legitimate theology should have a conservative point of departure based on traditional material handed down from the earthly Jesus and an apostolic succession based on interpersonal relations and those who argue in favour of a more progressive point of departure which places more emphasis on contemporary charismatic experiences. Both these perspectives are used by groups of various theological persuasion in order to argue their own position. Peter is sometimes used to legitimise a theological position with reference to Peter’s relationship to the earthly Jesus and sometimes to discredit traditions concerning the earthly Jesus by pointing out that Peter did not understand his true message. Peter is used as both positive and negative example for both these ways of creating legitimacy., Denna studie kombinerar traditionella historisk-kritiska metoder med Max Webers och Pierre Bourdieus sociologiska teorier för att diskutera hur Petrus auktoritet gestaltas och används för legitimitetsskapande i kristna texter från de tre första århundradena. De nytestamentliga texter som behandlar Petrus diskuteras jämte andra tidigkristna texter som på ett eller annat sätt relaterar till Petrus som auktoritetsfigur. Petrus framträder som en central gestalt i den mångfacetterade tidigkristna rörelsen och används i hög utsträckning för att diskutera teologisk legitimitet. Skiljelinjen går mellan de som menar att teologin bör ha en konservativ utgångspunkt baserad på det som traderats från den jordiske Jesus samt en apostolisk succession baserad på mellanmänskliga relationer och de som menar att teologin bör ha en mer progressiv utgångspunkt i bemärkelsen att teologin borde utvecklas i linje med karismatiska erfarenheter som gjorts i samtiden. Bakom dessa två förhållningssätt döljer sig emellertid en mångfald av teologiska inriktningar som använder dessa perspektiv för att på olika sätt legitimera sin egen teologiska position. Petrusgestalten används omväxlande för att legitimera en teologisk position med hänvisning till Petrus relation till den jordiske Jesus och omväxlande för att avfärda trovärdigheten hos traditioner från den jordiske Jesus genom apostlarna genom att påvisa att Petrus inte tycks ha förstått Jesu sanna budskap. Petrus används som både positivt och negativt exempel för båda dessa sätt att skapa legitimitet.

I uppsatsen studeras auktoritet i en jämförande semiotisk analys av fotografier av den amerikanska ursprungsbefolkningen mellan tidigt 1900-tal och 1930-talet. Analysen görs utifrån teorierna postkolonialism och representation. Studien tar även upp ackulturation och genom att studera fotografier av den amerikanska ursprungsbefolkningen försöker skribenten ta reda på hur förändringen till följd av ackulturationen ser ut i fotografier av ursprungsbefolkningen., The author studies authority in photographs of Native Americans between 1900 and 1930's and compares them using a semiotic analysis. The theories that are applied on the analysis is post colonialism and repesentation. The author studies the photos of the Native Americans to see how the changes brought on them by the acculturation is shown in the photos.

In what way is knowledge embodied and what role does embodied knowledge play in interpersonal professional practices? In this thesis, practical and embodied knowledge of preschool teachers is investigated as an example of a profession where relational and bodily situated knowledge is significant. The questions, from where my point of departure is taken, are for instance: How does a skilful preschool teacher act? What approach in terms of embodied knowledge is needed if one wants to give care, trust and offer a child a sense of we? Are there dimensions of embodied knowledge that are present only in situations that appear negative? This thesis belongs to the academic discipline The Theory of Practical Knowledge. Practical Knowledge in often described as experience based, bodily carried, situated and tied to our emotional life. The Theory of Practical knowledge tries to frame and explain these aspects of knowledge in the situations and contexts where they occur. The importance of embodied knowledge, as a form of practical knowledge in relation to preschool teachers professional development, is not a theme that has been scrutinized in other research. In the light of a presupposition that knowledge is bodily carried (a presupposition that is founded in experiences of dance and a phenomenological influenced theoretical base) and that practical wisdom and skill in interpersonal practices exists only in action, this thesis is built upon a concern regarding whether values embedded in these practises could be threatened as a result of the difficulty to grasp them. The forms of embodied knowledge possessed by the preschool teachers in this study appear as relational and situated in the co-embodied space in between the preschool teacher and the child, or, more correctly, between everyone in the group. In the interaction enabled by the good relationship the embodied forms of knowledge express themselves as mastery, a skill honed by care that I have chosen to describe using te, Disputationen kommer att kunna övervaras via länk. se www.sh.se

Denna studie undersöker en kulturell föreställning om vad som kännetecknar en bra ledare, såsom den kommer i uttryck i självhjälpslitteratur för ledare. Självhjälpslitteratur för ledare indikerar vilken funktion ledarskap har i den samtida kulturen samt hur de framställs som goda ledare. Studien har genomförts med utgångspunkt i Max Webers teori om auktoritet som presenteras i boken Ekonomi och samhälle (1983) genom en hermeneutisk tolkning av fem stycken storsäljande ledarskapsböcker för att undersöka föreställningen av vad en god ledare är idag. Sammanfattningsvis har det framkommit att det finns ett stort utrymme för karismatiska ledare i vår kultur. Utifrån de aspekter som studien identifierat visar det sig att den ideala ledaren är en person som ser till att bejaka individers olikheter i form av att vara accepterande. Ledaren är en person som är lyhörd på dessa individers olika behov och tar ansvar för att upprätthålla rättvisa på arbetsplatsen. Ledaren är också omhändertagande på så vis att den tar ansvar för att utbilda och uppfostra de anställda i önskad riktning samtidigt som den är empatisk och värnar om den personliga integriteten och tryggheten på arbetsplatsen. Slutligen värnar ledaren om relationsbyggande och goda relationer.

Female religiosity has during the last couple of decades become a subject of interest within sociology of religion. Womens’ way of negotiating their Christian identities, in relation to traditional understandings of them, are particularly interesting in the field of mediatization, where different forms of digital media have been shown to provide new possibilities for female religiosity to become visible. The purpose of this bachelor thesis is to explore this further by examining how female religiosity - visible through digital media - can challenge traditional structures of authority in christianity. This study is based on the instagram account feministpastorn, run by pastor Esther Kazen, which exemplifies how digital media opens up new spaces for women to negotiate their christian faith in relation to their feministic values. To explore this further these following research questions were formulated; 1) How does Esther Kazen relate her christian faith to her feministic values on her instagram account feministpastorn?; and 2) In what way can feministpastorn be viewed as an example of shifting authority, from a traditional (male) Christian authority to a - by a female Christian actor - newly established one? To answer these questions, the theory of mediatization, as a theory of religious change made possible by different forms of media, with a focus on a change in religious authority, was implemented in the analysis. Based on qualitative research this study shows how female religiosity can make possible a shift in religious authority by allowing women to establish their own authority, in relation to traditional structures of authority within Christian institutions. Hence, the digital medium can be seen as a platform where women can build a new position of authority in relation to existing traditional structures of authority. This study shows how feministpastorn undermines traditional authority through criticism and attempts to build a new authority by 1) appealing to

Den här uppsatsen undersöker hur resemotivet i Odysséen respektive The Lord of the Rings bidrar till att konstruera de manliga huvudkaraktärernas roll som maskulina hjältar. Genom en jämförelse mellan Odysseus och Frodo är syftet även att säga någonting om synen på maskulinitet i deras samtid. Det som blir tydligt är att maskulinitet och hjälteskap inte är lika synonyma i The Lord of the Rings som i Odysséen. Odysseus är en reflektion av den hegemoniska maskuliniteten i sin samtid; såväl hans maskulinitet och heroiska drag bygger på ära, hämnd, aggressivitet, rationalitet och kontroll. Odysséen har bidragit till att upprätthålla det antika Greklands syn på maskulinitet. I The Lord of the Rings är Frodo ett exempel på hur en hjälte inte behöver vara maskulin i samma bemärkelse. Hans vänskap med Sam visar att även feminina drag stämmer in på en modernare hjälte. Han behöver inte vara aggressiv eller ärelysten, utan hans mentala mod att kunna offra sig för någonting större än honom själv är en del av hans hjälteskap. I The Lord of the Rings är den traditionella hjälterollen, som Odysséen delvis har lagt grunden för, istället uppdelad mellan olika karaktärer.

Hur barn förhåller sig till regler har belysts i forskning som visat att barnen lägger stor vikt vid moralrelaterade regler. Hur barnen accepterar konventionella regler beror på vilken funktion regeln upplevs fylla. Det som saknas i forskningen är ett dynamiskt perspektiv som tar hänsyn till interagerande aktörers ömsesidiga inflytande över varandra när förutsättningarna förändras och hur detta i sin tur skapar nya förutsättningar. För att belysa detta utgår studien från Giddens struktureringsteori som stipulerar att människors sociala handlingar både formar och formas av de strukturella förutsättningarna till skillnad från ett mer strukturalistiskt perspektiv där aktörerna ses som underkastade den struktur som de verkar inom. Struktureringsteorin möjliggör också för underordnade aktörer att utöva kontroll över de med mera makt. Datainsamlingen har genomförts genom deltagande observationer på en skola. Observationsobjektet har varit incidenter där eleverna agerat på ett sätt som inte är förenligt med verksamhetens konventioner. Fokus har legat på elevernas utnyttjande av resurser i form av material och lokaler. Resultatet visar att inbyggda motsättningar i de strukturella förutsättningarna öppnar en möjlighet för eleverna att ta kontroll över de resurser som personalen försöker reglera. När personalen försöker återta kontrollen resulterar det i oavsiktliga konsekvenser på grund av faktorer som inte uppmärksammats vilket i regel förskjuter problematiken och upprätthåller det olovliga resursutnyttjandet., How children relate to rules has been highlighted in research in which children attach great importance to moral-related rules. How children accept conventional rules depends on what function the rule is perceived to fulfill. What is missing from the research is a dynamic perspective that considers how interacting actors influence each other when conditions change and how this in turn creates new conditions. To illuminate this, the study is based on Gidden's theory of structuration which stipulates that people's social actions both shape and are shaped by the structural conditions as opposed to a more structuralist perspective where the actors are seen as subjects to the structure in which they operate. The theory of structuration also enables subordinate actors to exercise control over those with more power. The data collection was carried out through participant observations at one school. The object of observation has been incidents where the students acted in a manner incompatible with the conventions of the school. The focus has been on students' utilization of resources in the form of materials and premises. The result shows that built-in contradictions in the structural conditions open opportunities for students to take control of the resources that the staff is trying to regulate. When staff try to regain control, it results in unintended consequences due to factors that have not been recognized, which usually offsets the problem and maintains the unwanted utilization of resources.

Internet med dess många publiceringsformer har inneburit en renässans för intresset för källkritik. När vem som helst kan publicera information om i det närmaste vad som helst blir tillvägagångssätt för att kunna värdera hur trovärdig en källa är av stor vikt. I många av dessa publiceringsformer finns det ingen förhandsgranskning av texter och ansvaret för att granska faller på läsaren. Det kan uttryckas som att vi i samband med många av nätets publiceringsformer går från förhandsgranskning till efterhandsgranskning av texter. I Del 4 av denna modul resonerar vi om konsekvenserna av dessa, och andra, förändringar för källkritik. Vi utgår från konkreta exempel men kan givetvis inte täcka in alla olika publiceringsformer. Vi tar utgångspunkt i frågor om vad författarskap innebär i nya medieformat och hur man kan arbeta med källkritiska problemställningar när författarskapet inte alltid är tydligt.

I denna studie har hot och våld mot lärare undersökts kvantitativt. Empirin består av enkätsvar från 287 lärare som arbetar i förskoleklass samt grund-och gymnasieskolan. Syftet med studien var att undersöka prevalensen av hot och våld som riktas mot lärare samt att diskutera lärares ställning som auktoriteter.De frågeställningar som ställdes i studien var: ”Hur ser prevalensen av hot ochvåld som riktas mot lärare ut?”, ”Vilka faktorer samverkar med utsatthet för hot och våld?” samt ”Hur upplever lärare att incidenter av hot och våld förebyggs och hanteras?”. Det teoretiska ramverket utgjordes av tidigare forskning som undersökt på vilka grunder elever legitimerar lärares auktoritet, prevalensen av hot och våld, konsekvenser av hot och våld samt bristande stöd vid utsatthet för hot och våld samt Max Webers teorier om social ordning, auktoritet och legitimitet och James Côtés teori om hur individualiseringen av samhället skapat en ny slags vuxenhet.Studiens resultat visar att en majoritet, 69,7 procent, av de undersökta lärarna varit utsatta förnågon form av hot eller våld och att den vanligaste förövaren var en elev. Resultatet visar också att faktorer som samverkar med utsatthet för hot eller våld är kön, ålder, upplevd relation till elever, huruvida lärarna fått utbildning för att förhindra och hantera hot och våld med flera. Slutligen visar resultatet attincidenter av hot och våld i en betydande andel av fallen inte hanteras som de regelbrott de är. Den höga prevalensen av hot och våld mot lärare i kombination med otydlighet gällande hur hot och våld mot lärare hanteras innebär att lärares ställning som legitima auktoriteter kan ifrågasättas.

Musiken spelade en avgörande roll för hur Birgittaklostren kom att organiseras och fortleva. Inte minst var sången viktig för att genom århundradena bevara arvet av Birgitta själv., The Musical World of the Birgittine Order – A comparative study of four Birgittine abbeys

An organization constitutes an environment of social relationships. The interdependence of the organization’s members and their nature as human beings create particular effects, which influence social interaction. One of these effects is the focus area of this master thesis – authority. Understanding the dynamics of authority is crucial for designing effective organizations. This thesis contributes to its analysis by performing a qualitative-heuristic literature analysis, which integrates central components of authority into a holistic, cognitive model. These components comprise the origins of authority in organizations, the channels that induce authority, individual characteristics that promote authority, and different categorizations of authority. The cognitive model facilitates the understanding of the process of authority in organizations and allows to deduce its effects on the behavior of organization members. In a second step, the findings on authority are related with two sub-processes of organizational innovation – idea generation and idea validation. Finally, this master thesis concludes six research propositions on the effect of authority on these processes. It argues that authority is likely to constrain idea generation performance, but might facilitate idea selection performance., En organisation utgörs av en miljö med sociala relationer. Medlemmarnas självständighet inom organisationen och deras sätt att vara människor skapar särskilda effekter som påverkar social interaktion. En av dessa effekter är auktoritet vilket kommer vara huvudämnet för examensarbetet. Att förstå auktoriteters dynamik är avgörande för att kunna utforma effektiva organisationer. Denna uppsats bidrar till ämnet genom en kvalitativ-heuristisk litteratur analys som integrerar centrala delar av auktoritet i en holistisk, kognitiv modell. Dessa komponenter innehåller auktoritetens ursprung inom organisationer, kanaler som inducerar auktoritet, individuella egenskaper som främjar auktoritet och olika kategorier av auktoritet. Den kognitiva modellen underlättar förståelsen och processen av auktoritet inom organisationer. Detta gör det möjligt att härleda effekterna till organisationens medlemmar. Resultaten av att undersöka auktoriteten utmynnar i två delprocesser av innovation i organisationen – idégenerering och idévalidering. Avslutningsvis presenterar uppsatsen sex forskningsförslag angående dess effekt av auktoritet på dessa processer. Resultaten påvisar att auktoriteten kommer begränsa idégenerationens prestanda men kan underlätta idévalets resultat.

Israel has fought over 20 wars or conflicts since 1948. Israeli doctrines have always been classified, until recently. For the very first time ever the IDF released a public version of the IDF Official Strategy in 2015. The problems of small state doctrines are two-folded. First, all states are confronted with several military theoretical problems on how to efficiently distribute military resources. Second, doctrinal tool development theories have tended to examine only friendly small state doctrines. The IDF 2015 defines Israel’s threat as heterogenous and therefore, according to Høiback’s doctrinal tool development theory, the IDF doctrine should serve as a tool of education. The aim of this study is to test Høibacks theoretical applicability on small state doctrines by analyzing The IDF 2015. The result is indicating that Høiback’s theory is not applicable on small state doctrine regarding heterogenous threats, however the theory can be used to examine the purpose on what tool the IDF doctrine serves. The conclusion is that Høiback’s theoretical applicability on IDF 2015’s purpose doesn’t comply with defined Israeli strategic threats, but Høiback is still relevant for examining and determine what tool the IDF doctrine serves.

Disciplin i skolan är idag ett högaktuellt debattämne i Sverige och det engagerar folk i allmänhet och politiker i synnerhet. Debatten växlar mellan hur aktörers syn på disciplin ser ut, där några menar att det handlar om att använda striktare arbetsmetoder, medan andra menar att det handlar om att ge eleverna större inflytande över det egna lärandet. Denna kvalitativa studie behandlar hur synen på och förhållandet till disciplin i svenska skolan idag kan se ut för musiklärare och elever. Arbetet med att generera data har genomförts med hjälp av olika typer av intervjuer, nämligen genom att intervjua tre musiklärare som arbetar på grundskolan samt fyra gruppintervjuer med elever i grundskolan. Studien visar att disciplin kan uppfattas på olika sätt, men de två mest framstående förhållningarna till disciplin är enligt studien upprätthållande av ordning samt självkontroll och eget ansvar. Disciplin genomsyrar därmed alla musiklektioner på ett eller annat sätt. Upprätthållandet av ordning och regler är mer frekvent i lägre årskurser, medan lärare och elever i äldre årskurser ser mer disciplin utifrån att eleverna ska kunna hitta en egen självdisciplin och inre motivation genom att bland annat bygga upp ett förtroende till lärare. Studien visar att för musikämnet är det viktigt att eleverna lär sig arbeta utifrån ett självdisciplinerat beteende, då lärarens närvaro i musikklassrum inte alltid är garanterad. Enligt studien ser elever disciplin mer utifrån regler som kan både vara en hjälp och en stjälp. Studien föreslår att lärarhögskolor kan erbjuda mer praktisk kunskap om hur lärare kan förhålla sig till disciplin i musikklassrummet och för att få en bättre förberedelse ut i arbetslivet.

Kapitlet diskuterar politisk auktoritet i det moderna Indonesien (sedan 1949), i huvudsak under Sukarno- och Soehartoerorna fram till 1998. Traditionella föreställningars roll analyseras gentemot reella sociala och maktpolitiska förhållanden.