Search

Syftet med studien är att öka kunskapen om de förutsättningar som krävs för att lyckas med pedagogisk inkludering utifrån begreppen delaktighet och kommunikation. Vidare är syftet att bidra med kunskap om hur måluppfyllelsen kan öka för elever med högfungerande autism (HFA) och Aspergers syndrom (AS), som ett resultat av pedagogisk inkludering. Studien är en fenomenografisk intervjustudie som utgår från semistrukturerade intervjuer med åtta specialpedagoger, verksamma på högstadiet. Den teoretiska ansatsen grundar sig i det sociokulturella perspektivet på lärande och det kommunikativa relationella perspektivet KoRP på specialpedagogik. Studiens resultat pekar på att lärares kompetens och tillgängliga lärmiljöer framträder som avgörande förutsättningar för att skapa delaktighet, och gällande lärares kompetens betonas särskilt vikten av att lärarens kunskaper om HFA och AS behöver öka. Samtliga specialpedagoger ser också samarbete som en förutsättning för pedagogisk inkludering, där både formella och informella samarbetsformer tas upp som viktiga sätt att kommunicera. En majoritet av specialpedagogerna ser en koppling mellan pedagogisk inkludering och måluppfyllelse, eftersom den gemenskap som skapas i en grupp är värdefull för motivation, samt för känslan av delaktighet och meningsfullhet. Lärarens kunskaper om de specialpedagogiska perspektiven ses också som en förutsättning för ökad delaktighet, där det relationella perspektivet anses öka möjligheten till inkludering. Huruvida delaktighet skapas i ordinarie klass eller i liten grupp, är en komplex fråga, som delar specialpedagogerna i två läger. Gemensamt för samtliga specialpedagoger är dock att de anser att elevens egen känsla av delaktighet är avgörande för om eleven är inkluderad eller inte.

Inom Human Resource Management är en av de viktigaste uppgifterna att rekrytera och behålla kompetent personal. Under senare år har ett ökat intresse för arbetsplatser präglade av mångfald även ökat intresset för Diversity Management. Samtidigt visar statistik att personer med funktionsnedsättningar fortfarande är underrepresenterade på den reguljära arbetsmarknaden. Särskilt utsatta är personer med dolda funktionsnedsättningar, som exempelvis Aspergers syndrom. Syftet med denna studie var att utifrån ett organisationsperspektiv besvara tre frågeställningar: vilka typiska egenskaper efterfrågas som av den sökande vid en rekryteringsprocess och på vilket sätt det påverkar det sökanden med Aspergers syndrom, betydelsen av rekryteringsprocessen som helhet för om potentiella kandidater med Aspergers syndrom inkluderas eller exkluderas, samt vilken betydelse HR-strategin gällande mångfald och social hållbarhet påverkar potentiella kandidater med dold funktionsnedsättning. Studien utgick från en kvalitativ ansats och ett tolkande synsätt, med tematisk analys av semistrukturerade intervjuer samt kvalitativ textanalys av skriftliga källor. Det empiriska materialet inkluderade intervjusvar från tio respondenter fördelade på sammanlagt åtta organisationer och tio platsannonser från vardera sex större organisationer med många anställda. Resultatet visade att rekryteringsprocessen riskerar att exkludera sökande med Aspergers syndrom, både på grund av att de nedsättningar som diagnosen medför innebär en nedsatt arbetsförmåga, men också på grund av hur rekryteringsprocessen är utformad. Resultatet visar också att rekryteringsprocessen och organisationens HR-strategi har betydelse för att inkludera potentiell arbetskraft med dolda funktionsnedsättningar som Aspergers syndrom i urvalsprocessen, samt att det finns potential för att förbättra rekryteringsprocessen på så sätt att rätt kompetenser identifieras, eftersöks och inkluderas i urvalsprocessen. I sammanhanget kan HR och Diversity Management användas som stödfunktion och verktyg för att skapa en inkluderande arbetsplats och en personalstyrka med ett omfattande kompetensspektrum. In Human Resource Management, one of the most important functions is the recruitment and retainment of competent personnel. Recent years has brought an increased interest in workplaces characterized by diversity, and thereby an increased interest in Diversity Management. At the same time, statistics show that people with disabilities are underrepresented on the regular labour market. People with hidden disabilities, like Asperger Syndrome, are particularly exposed. The purpose of this study was to, through the perspective of HR, examine which typical characteristics are requested of the applicants during the recruitment process and how this affect applicants with Asperger Syndrome, the importance of the recruitment process regarding if potential candidates with Asperger Syndrome is included or excluded from the selection of candidates, and the importance of the HR-strategy for diversity and social sustainability regarding potential candidates with hidden disabilities. From a qualitative and interpretive approach, the study was conducted through a thematic analysis of semi-structured interviews and a content analysis of written sources. The empirical content included interview answers from ten respondents from eight organizations in total, and ten job advertisements each from six larger organizations with many employees. The results show that the recruitment process entails a risk of excluding applicants with Asperger Syndrome, because of the reduced functional capacity due to the diagnosis, but also due to how the recruitment process is designed. The results also show that the recruitment process and the HR-strategy of the organization affects the inclusion of protentional manpower with hidden disabilities like Asperger Syndrome from the selection process, and that there is potential in improvement of the recruitment process regarding identifying, searching and including the right kind of qualities. In this context, HR and Diversity Management can be used as supportive function and a tool for creating an inclusive workplace and a workforce with a comprehensive competence spectrum.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i fritidshem beskriver sina uppfattningar av att arbeta med elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Utifrån syftet har två forskningsfrågor författats; Vilka faktorer uppfattar lärare i fritidshem avgörande i arbetet med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka möjligheter respektive svårigheter uppfattar lärare i fritidshem att det finns med att undervisa elever med NPF? Studien är kvalitativ och har använt fokusgruppsintervjuer som metod för att samla in de kvalitativa data som har utgjort resultatet. Vidare har kvalitativa data analyserats genom att de har ljudinspelats och transkriberats. Dataanalysen har ägt rum genom den tematiska analysmodellen Framework där data har sammanställts med hjälp av teman som elever med NPF, inkludering, extra anpassningar, planering, miljö, möjligheter och svårigheter. Dessa teman utgör sedan utgångspunkten i presentationen av resultatet. I resultatet framgår det att de faktorer som är avgörande i arbetet med elever med NPF är hur en lärare planerar, genomför och anpassar sin undervisning samt hur miljön är utformad för att elever ska kunna erbjudas rätt förutsättningar till stimulering, utveckling och lärande samt att de ska få en känsla utav tillhörighet och gemenskap. Vidare beskrivs många svårigheter och möjligheter i arbetet med elever med NPF. De svårigheter som framgår är utifrån de centrala områden som nämns ovan. Något som betonas är att det råder en stor resursbrist i fritidshemsverksamheten. Mer resurser skulle vara en stor bidragande faktor för att skapa ytterligare möjligheter i arbetet med planering, genomförande etc. Avslutningsvis framhävs det att det finns ett stort behov av fortbildning där lärare ges möjlighet att införskaffa samt fördjupa sin kompetens i arbetet med elever med NPF.

El siguiente estudio tiene como objetivo explorar la situación de los estudiantes con síndrome de Asperger en dos universidades suecas, concentrándonos en los estudios de lenguas extranjeras, específicamente de español. Por consiguiente, nos enfocamos solamente en las universidades que ofrecen programas de estudios vinculados a la enseñanza de lenguas. Los participantes fueron una coordinadora de apoyo pedagógico estudiantil, tres profesores universitarios de español como lengua extranjera y dos estudiantes con síndrome de Asperger. Las preguntas de la entrevista semiestructurada estuvieron dirigidas a conocer cómo afecta el SA a los estudiantes en el uso práctico de la lengua extranjera, estudios y vida social académica y en ver cómo funcionaba en la práctica el apoyo pedagógico estudiantil que se ofrece a estos estudiantes. Los resultados mostraron que el apoyo podría adaptarse más a este grupo de estudiantes, facilitándoles la interacción con los otros estudiantes con y sin SA con la ayuda de, por ejemplo, horarios más estructurados y metas explícitas en el proceso de enseñanza-aprendizaje.

Studiens syfte är att undersöka hur karaktärer med funktionsvariation gestaltas i några barnböcker. Detta genomfördes genom att välja och analysera sex olika barnböcker i vilka huvudkaraktären har en funktionsvariation. Resultatet visade att barnlitteraturen framställde funktionsvariationen på ett realistiskt sätt genom att karaktärens starka och svaga sidor lyftes fram. De flesta böcker tar upp funktionsvariationens nackdelar för att i slutet på romanen gå över till dess fördelar. Slutligen framkom det i den komparativa analysen, där litteraturens likheter och skillnader jämfördes, att barnböckerna i varierande grad behandlade olika teman såsom diskriminering, identitetssökande, utanförskap, annorlunda beteende och behov av stöd.

Denna studie fokuserar på att utröna uppfattningar om inkludering hos elever inom neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF)- spektrat. Syfte med denna studie är att beskriva och analysera hur NPF- elever upplever inkludering i sin skolvardag samt redogöra för elevernas tankar kring hur skolan kan arbeta för att möta elevernas idéer om inkludering. Denna studie är kvalitativ och grundar sig på 8 intervjuer av elever inom NPF-spektrat.Resultatet visar att känslan av att vara inkluderad bygger på att eleven känner sig delaktig på lektionerna genom att vara i samma lokal som sina klasskamrater. Eleverna behöver också ha ett socialt samspel med lärare och klasskamrater samt utmaningar på den nivå som dem befinner sig på. Läraren har en viktig roll i elevernas känsla av att vara inkluderade eftersom läraren ger stöd, trygghet och uppmuntran till eleven via sin yrkesroll. Dessutom visar studien att tre komponenter framträder som särskilt viktiga för skolan att ta hänsyn till i arbetet med inkludering av NPF-elever. Den första är elevens känsla av att vara inkluderad i klassrumsmiljön, den andra är elevens känsla av att vara delaktig under övrig skoltid samt den tredje är lärarens arbete med att anpassa undervisningen och skapa ett klassrumsklimat där alla elever kan utvecklas. This study is focus on students with neuropsychiatric disorders (NPD) perceptions about inclusion. The purpose is to illustrate NPD-students experience of inclusion in school and furthermore illuminate the students' thoughts of how the school can work to encounter the students' ideas of inclusion. This study is qualitative and based in 8 interviews on students with NPD.The result shows that the students feeling of inclusion is based on participation in class through get in the same room as the classmates. The students also need a social interaction with teacher and classmates and get challenged on his/her own level. The teacher has an important role in students feeling of inclusion because the teacher gives support, safety and encouragement to students in their profession. The study also shows that three components stands out as particularly important in the progress of inclusion with NPD-students. The first is that the student feels inclusive in the classroom environment, the second is that the student feels involved in the other time during the school day and the third is the teachers work with customize the teaching and create a classroom environment there all students can succeed.

Uppsatsens syfte är att undersöka om personer inom autismspektrumet gestaltas på olika stereotypa sätt i svensk media, samt om det finns någon tydlig skillnad i public services och kvällspress sätt att representera personer inom autismspektrumet. Uppsatsen syftar även till att undersöka i vilken utsträckning personer med diagnoserna autism och aspergers själva får uttala sig i nyhetssammanhang i ämnen som rör autismspektrumet. Genom en kvantitativ innehållsanalys har vi studerat 200 artiklar från åren 2015, 2016 och 2017 från massmedierna Expressen, Aftonbladet, SVT samt SR. Studien utgår från två teoretiska ramverk. Dels kulturteoretikern Stuart Halls representationsteori som förklarar hur språk och kulturella “överenskommelser” ger mening till personer, händelser och objekt, vilket resulterar i hur vi ser vår omvärld. Dels medieforskaren Karin Ljuslinders beskrivning av olika stereotypa roller som media ofta tillskriver personer med funktionsvariationer, vilket bidrar till allmänna föreställningar om hur dessa individer är som människor. Resultaten visar att ungefär 50% av personer inom autismspektrumet gestaltas som “offer” i svensk media. I över 50% får andra källor, än personer inom autismspektrumet själva, komma till tals, det rör exempelvis myndigheter och organisationer. Kvällspress tenderar att använda sig av den stereotypa rollen “hjälten” i sportsammanhang i högre utsträckning än public service, i övrigt är skillnaden mellan de två inte särskilt utmärkande. Slutsatsen från studien är att personer inom autismspektrumet själva får uttala sig i 28% av fallen. Offerrollen är den vanligaste gestaltningen av dessa personer, och syns ofta i negativt vinklade nyheter. Negativt vinklade nyheter lockar till läsning, varför dessa nyheter premieras i nyhetsvärderingen. Att “hjälterollen” är vanligare i kvällspress kan bero på att kvällspress har ett kommersiellt drivande syfte och värderar elitpersoner och “nöjesnyheter” högre än vad public service gör.

Målet med studien er å fremskaffe mer kunnskap om skoletiden til personer med Aspergers syndrom gjennom å få innsikt i deres egne erfaringer og meninger om den. Temaene som er undersøkt er opplevelser av lærene, tilrettelegging, fag, karakterer og friminutt. I tillegg er deres meninger om læringsutbytte og om tilrettelegging for elever med Aspergers syndrom undersøkt. Økt kunnskap om et fenomen kan gi bedre forståelse hos fagpersoner og hjelpere. Bedre forståelse av et fenomen kan føre til evaluering og utvikling av praksis. Studien har en kvalitativ design og er gjennomført ved personlige intervjuer av et strategisk utvalg unge voksne med Aspergers syndrom. Datagrunnlaget i studien er fem semistrukturerte intervjuer. Datamaterialet er tematisk analysert og programmet NVivo (2012) er brukt til å strukturere det skriftlige datamaterialet i analysen. Intervjuene er analysert og fortolket ved en fenomenologisk og hermeneutisk tilnærming. Resultater fra studien viser stor variasjon i det skoletilbudet personene beskriver å ha fått og i deres vurderinger av læringsutbytte fra skoletiden. Spriket er fra ikke å ha hatt utbytte av opplæringen til å ha god fagkunnskap og spesifikke ferdigheter som de opplever som nyttige i voksen alder. Respondentene beskriver stor variasjon i inkluderende opplæring. Praksisen de opplevde i skoletiden varierte fra å inkludere respondentene faglig, sosialt og kulturelt, til bruk av omfattende og langvarige segregerende tiltak både i undervisning, pauser og ved ekskursjoner. Alle respondentene beskriver likheter i kvaliteter ved lærere som de verdsatte. Forståelsesfulle lærere med kunnskap om Aspergers syndrom og deres individuelle behov for støtte, ble verdsatt høyt. Lærerens evne til å gi gode forklaringer ble også fremhevet som positivt. Manglende struktur i undervisningen, forventninger fra lærere om at elevene skulle like fagene, for høyt tempo ved faglig progresjon, og manglende nivåtilpasning er områder de opplevde som vanskelige ved lærerne og undervisningen. Respondentene mener at elever med Aspergers syndrom bør møtes individuelt i skolen og at lærerne må kartlegge og tilpasse faglig nivå, samt å avhjelpe elevens utfordringer. De mener læreren må gi dem god tid, redusere stress og fokusere på sosiale ferdigheter i tidlig skolealder. Resultatene fra undersøkelsen kan være overførbare. Dette bygger på en vurdering av at det respondentene sier er noe allment for flere personer med Aspergers syndrom, og at læring av andres erfaringer er mulig. Lærere og andre fagpersoner i skolen som leser og diskuterer resultatene fra denne studien kan bruke dette i evaluering av egen praksis i skolen. Målet for prosjektet har vært å bidra til å øke kunnskapen om tilrettelegging i skolen for elever med Aspergers syndrom basert på kunnskap om deres egne erfaringer. Det er også et mål at arbeidsgivere og andre som bistår personer med Aspergers syndrom kan ha nytte av kunnskapen som kommer frem i studien.

Ett inom forskningen, såväl som inom media och bland allmänheten, omtvistat ämne är det om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Aspergers syndrom är per definition en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Denna studies syfte är att genom en kritisk diskursanalys synliggöra diskurserna kring elever som är diagnosticerade med Aspergers syndrom och få en förståelse för dessa diskursers relation till den bredare sociala praktiken som de är en del av genom de inkluderingsdiskurser som genomsyrar skolan. Studiens utgångspunkt ligger i ett antal artiklar som är publicerade i tidningen Specialpedagogik, vilken riktar sig till specialpedagoger som möter barn dessa som beskrivs ha särskilda behov. Tidigare forskning kring barn i svårigheter, barn med särskilda behov eller barn i särskilda undervisningsgrupper påvisar att problemorsakerna ofta beskrivs som individuella och biologiska och därmed problematiseras inte den sociala kontextens reciproka påverkan. Denna studies resultat befäster tidigare forskningsresultat om att problemorsaker oftast beskrivs som individuella och biologiska. I studien framkommer tre huvudteman kring hur eleverna som är diagnosticerade med Aspergers syndrom framställs. Dessa teman är: svårigheter, förmågor och inkludering. Svårigheter är vidare det tema som förekommer mest frekvent i samtliga artiklar vilket påvisar att dessa elever övervägande gestaltas, av sig själva och av andra, utifrån det som kan tänkas vara orsaken till deras svårigheter, konsekvenser av deras svårigheter och genom olika beskrivningar av de som avviker och är annorlunda. I resultatet påvisas att inkluderingsdiskurserna kan ha motstridiga betydelsebildningar med underliggande diskurser som får motsats effekt. Godkännande datum: 2017-06-02

Syftet med denna studie har varit att belysa hur personal som arbetar nära unga vuxna med en diagnos av Aspergers syndrom upplever att gruppens delaktighet i samhället ser ut. Vidare har vi undersökt vilka eventuella möjligheter och hinder som personalen anser att personer i denna grupp möter när de deltar i samhället samt hur personalen ser på framtiden för unga vuxna med en diagnos av Aspergers syndrom i relation till delaktighet i samhället. Studien har en kvalitativ ansats och är fenomenologisk. Empirin består av sex intervjuer med personal inom socialtjänsten och i olika verksamheter inom LSS på uppdrag av socialtjänsten. De transkriberade intervjuerna har analyserat med hjälp av innehållsanalys. Våra resultat visar att unga vuxna med en diagnos av Aspergers syndrom inte har full delaktighet i samhället, vilket har resulterat i utanförskap för denna grupp. Det framkommer även att det är samhällets 'normalbild' som skapar diskriminering och förtryck för människor med olika funktionsvariationer och att det sker till den grad att deras styrkor delvis förbises. Våra resultat visar också att även då unga vuxna med en diagnos av Aspergers syndrom är stigmatiserade så pågår ett synliggörande som kan ge en positiv effekt på gruppens delaktighet i samhället. The purpose of this study has been to illustrate how staff working closely with young adults with a diagnosis of Asperger's syndrome experience the group's participation in society. Furthermore, we have investigated what potential opportunities and obstacles that the staff consider that people in this group meet when they participate in society and how the staff view the future of young adults with Asperger's syndrome in relation to participation in society. We have had a qualitative phenomenological approach to our study. Field data consists of six interviews with staff working closely with the group, within the social service and in various LSS functions on behalf of social services. The transcribed interviews have been analyzed using a content analysis. Our results show that young adults with Asperger's syndrome experience insufficient participation in society, which has resulted in exclusion. It also appears that society's 'normal image' creates discrimination and oppression for people with different functional variations to the extent that their strengths are partially overlooked. Our results also show that even though young adults with a diagnosis of Asperger's syndrome are stigmatized there is an ongoing visualization that can have a positive effect on the groups participation in society.

Studien syftar till att nå en förståelse för hur en person med Aspergers syndrom förstår sig själv och sin sociala miljö. Antalet personer som diagnostiserats med Aspergers syndrom blir högre men kunskapen bland människorna i samhället inte alltid är uppdaterad och det finns en hel del fördomar om personer med Aspergers syndrom. För att försöka förstå hur personer som själva lever med Aspergers syndrom uppfattar sig själva och sin vardag har jag använt mig utav tre självbiografier skrivna av personer som i vuxen ålder diagnostiserats med Aspergers syndrom. För att uppnå syftet med studien har jag valt att använda mig av hermeneutiken när jag ska försöka förstå författarnas upplevda känslor av sin egna självbild och att leva med Aspergers syndrom. Resultatet av denna studie visar att personer som inte fått sin diagnos Aspergers syndrom som barn under sin uppväxt upplever sig själva som annorlunda ur ett negativt perspektiv då de känner ett utanförskap och stora svårigheter att klara av skolan, både studier och det sociala samspelet. Detta i sin tur kan leda till minskade möjligheter på arbetsmarknaden och en egen försörjning. The study aims to reach an understanding of how a person with Aspergers syndrom understands himself and his social environment. The number of people diagnosed with Aspergers syndrom are getting higher but the knowledge among the people in the society are not always updated and there are a lot of sterotypes about people with Aspergers syndrom. I am using three book that are written by persons that living with Aspergers syndrom, all three given the diagnos when they were adult. To aim my purpose with this study I choose to use the hermeneutics as method to try to understand how the writers feels about them self and their self-image and what it feels like to be living with Aspergers syndrome. The result of this study shows that persons that has not been diagnosed Aspergers syndrome until their are adult often sees themself as different from a negative perspective when they feel like outsiders, experiencing exclusion and have difficulties to manage the school. Both studies and the social interplay. In the end this might result in decreased possabilitys at the labor market and a self-sufficiency.

Inledning Undersökningen handlar om hur pedagoger kan arbeta för att bemöta barn i behov av särskiltstöd med fokus på diagnoserna ADHD och Aspergers syndrom. Arbetet handlar dessutom omhur pedagoger upptäcker att ett barn är i behov av särskilt stöd. Syfte Vårt syfte med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med barn i behov av särskiltstöd med fokus på ADHD och Aspergers syndrom samt hur förskollärare ser på arbetet medbarn i behov av särskilt stöd. Ytterligare en intressant aspekt vi vill undersöka är hur förskollärareupptäcker att ett barn är i behov av särskilt stöd. Metod Studien har utgått ifrån en kvalitativ metod med intervju som redskap. Öppna intervjufrågorhar använts och vi har intervjuat fyra förskollärare på två olika förskolor. Intervjuerna speladesin och transkriberades sedan. Analysen av transkriberingarna gick till så att respondenternasutsagor fick olika färgkoder för att vi skulle hitta likheter och skillnader i deras utsagor. Resultat Studien visar att de intervjuade förskollärarna var väldigt pålästa och kunniga inom områdetkring barn i behov av särskilt stöd trots att de inte är fortbildade i ämnet. Förskollärarna berättadeatt det ofta är svårt att se om ett barn är i behov av särskilt stöd innan det fyllt tre år. Detfinns olika egenskaper som gör att förskollärarna misstänker att barnet kan ha en diagnos.Dessa är bland annat intryckskänslighet och utåtagerande. Det finns saker som kan underlättai vardagen för barn i behov av särskilt stöd som exempelvis en extra pedagog till arbetslaget.Både förskollärarna i vår studie och relevant forskning kring ämnet belyser att struktur ochtydlighet i vardagen är viktiga komponenter för att anpassa verksamheten för barn i behov avsärskilt stöd. Det förskollärarna belyste som viktigt under intervjuerna stämde väl överensmed tidigare forskning. Ett intressant resultat vi fick fram var att det förskollärarna berättadeöverensstämde med två studier som gjorts i Turkiet samt Singapore, vilka handlar om inkluderingoch pedagogers förhållningssätt.

I denne oppgaven ønsker jeg å undersøke hvordan det oppleves å leve med høytfungerende autisme, og hvordan man som voksne på best mulig måte kan møte mennesker med denne diagnosen. For å få et innblikk i dette har jeg fordypet meg i selvbiografier skrevet av Donna Williams og Temple Grandin, to høytfungerende autister. Forskningsspørsmålet mitt er: Hvordan kan man forstå høytfungerende autisters opplevelse av seg selv i møte med en sosial verden? Hvilke konsekvenser kan dette ha for den pedagogiske relasjon? I dette hermeneutiske litteraturstudiet har jeg lagt hovedvekt på Williams' og Grandins beskrivelser av deres problematiske forhold til sosialt samspill og til språk og kommunikasjon. Jeg diskuterer hvordan Simon Baron-Cohens kognitive teori og Jean- Claude Malevals, Sigmund Freuds og Anna Freuds psykoanalytiske teorier kan forklare forfatternes problemer på disse områdene. Jeg legger også George Herbert Meads teori om selvet og Jaques Lacans teori om speilstadiet til grunn for min tolking. Studiet mitt viser hvor stor rolle angsten og ønsket om kontroll spiller i Williams' og Grandins beskrivelser, og at dette langt på vei kan forklare deres til dels spesielle måter å takle møte med en sosial omverden på. Det som ved første øyekast kan sees på som uforståelig og uakseptabel atferd kan for høytfungerende autister fremstå som meningsfull handling for å takle angsten. Williams og Grandin har mange eksempler fra oppveksten på hvordan voksne stilte seg enten forstående og aksepterende eller avvisende til deres til tider spesielle handlinger og hvilken betydning det fikk for dem. Som voksne har vi altså stor innflytelse på hvordan vi kan påvirke barns liv. Dette studiet oppfordrer voksne til å tenke gjennom hvordan man på bakgrunn av kunnskap om høytfungerende autisters vanskeligheter kan møte dem på en best mulig måte.

Idag finns det mycket litteratur om Autismspektrumtillstånd att läsa, men det mesta är riktat till dem som redan har diagnosen eller föräldrar och bekanta. Det finns även många med AST som själva har skrivit böcker om sin diagnos. Det som saknas är en bok för barn utan AST men som möter barn med AST i vardagen och därför valde vi att skapa en bok om AST för barn. Detta för att barn utan kunskap kanske inte vet hur de ska bemöta sina klasskompisar med diagnosen. På ett lärorikt sätt ska barn utan AST kunna läsa och uppleva boken för att få en ökad förståelse om vad det innebär att ha AST. En bakgrundsstudie genomfördes för att få en ökad förståelse för AST och hur man skriver en barnbok. En webbenkätundersökning genomfördes för att ta reda på människors generella uppfattning och kunskaper om AST. Därefter skapade vi en barnbok för målgruppen 7–9 år med all den bakgrundskunskap vi fick fram. Vi testade vår slutprodukt med klass 3A och 3B på Hälsinggårdsskolan i Falun. De fick själva läsa boken och svara på en enkät med frågor om vad de tyckte om boken och om de hade lärt sig något nytt. Testet av vår bokprototyp visade att målgruppen uppskattade bokprototypen och att de elever som deltog lärde sig något om AST. Today you can read a lot about Autism spectrum disorder, but most of the literature is for the people that already have the diagnosis or the people around them and some of the books come from people who have the diagnosis themselves. What we think is missing on the market today is a book for children who meet people with ASD in everyday life. Therefore we created a children’s book about ASD. We believe it’s important for children without knowledge to understand their classmates with ASD. In an educational way they should be able to read and understand what it means to have ASD. A background study was made to gain a better understanding of ASD and how to write a children’s book. A survey was also made to find out people’s general perception and knowledge about ASD. After the background study we designed a children’s book for children in the age of 7–9 years. To test our bookprototype we met class 3A and 3B of Hälsinggårdsskolan in Falun. They got to read the book and afterwards they answered questions about what they learned and thought about the book. The test of our bookprototype showed that the audience appreciated the book and that they learned and had a better understanding of people with ASD.

Syftet med denna rapport är att belysa hur matematikundervisningen för elever med ASD/Aspergers syndrom och matematiksvårigheter organiseras. Dessutom undersöka hur elever med denna problematik kan inkluderas i matematikundervisningen utifrån relevant och aktuell forskning. Rapporten utgår från en kvalitativ grund där två lärare har intervjuats och observerats. Resultatet visar att lärarna använder aktuell forskning som de upptäcker genom kollegialt lärande och olika media som lärarforum på internet, forskningsrapporter samt böcker. Eleverna får arbeta med grupparbeten vilket skapar en social tillhörighet och eleverna har tidigt fått stödstrukturer för att hjälpa varandra. Eleverna arbetar utifrån sina förkunskaper och sin kunskapsnivå. Lärarna och eleverna ser olikheter som en tillgång och är positiva till alla elever oavsett om de har problematik eller inte och arbetar utifrån att eleverna ska få en social och kunskapstillägnande inkludering, inte bara en rumslig sådan. Detta gör att lärarna kan släppa taget istället för att hålla handen genom matematikundervisningen.

Det övergripande syftet med denna studie är att ta en närmare titt på hur personer diagnostiserade med Aspergers syndrom upplever att ens sociala relationer fungerar i vardagen utifrån deras eget perspektiv. Studien utgår ifrån material som hämtats in ifrån diverse bloggar respektive forum ute på internet. Som teoretisk bakgrund till forskningen används stämplingsteori samt Erving Goffmans stigma-teori. Analysmetoden som används är Grounded Theory, där det insamlade internet-materialet kodas för att sedan delas upp i olika kategorier. Utmärkande kategorier i studien är bland annat:Känslan av att vara missförstådd, frustration över att missuppfattas samt även depression. Studien diskuterar även olika strategier som skapats för att, ifrån samhällets sida, förebygga eventuella sociala problem innan dessa uppstår. Jag kommer även ta en titt på de positiva aspekterna av diagnosen.

Idag finns det mycket litteratur om Autismspektrumtillstånd att läsa, men det mesta är riktat till dem som redan har diagnosen eller föräldrar och bekanta. Det finns även många med AST som själva har skrivit böcker om sin diagnos. Det som saknas är en bok för barn utan AST men som möter barn med AST i vardagen och därför valde vi att skapa en bok om AST för barn. Detta för att barn utan kunskap kanske inte vet hur de ska bemöta sina klasskompisar med diagnosen. På ett lärorikt sätt ska barn utan AST kunna läsa och uppleva boken för att få en ökad förståelse om vad det innebär att ha AST. En bakgrundsstudie genomfördes för att få en ökad förståelse för AST och hur man skriver en barnbok. En webbenkätundersökning genomfördes för att ta reda på människors generella uppfattning och kunskaper om AST. Därefter skapade vi en barnbok för målgruppen 7–9 år med all den bakgrundskunskap vi fick fram. Vi testade vår slutprodukt med klass 3A och 3B på Hälsinggårdsskolan i Falun. De fick själva läsa boken och svara på en enkät med frågor om vad de tyckte om boken och om de hade lärt sig något nytt. Testet av vår bokprototyp visade att målgruppen uppskattade bokprototypen och att de elever som deltog lärde sig något om AST. Today you can read a lot about Autism spectrum disorder, but most of the literature is for the people that already have the diagnosis or the people around them and some of the books come from people who have the diagnosis themselves. What we think is missing on the market today is a book for children who meet people with ASD in everyday life. Therefore we created a children’s book about ASD. We believe it’s important for children without knowledge to understand their classmates with ASD. In an educational way they should be able to read and understand what it means to have ASD. A background study was made to gain a better understanding of ASD and how to write a children’s book. A survey was also made to find out people’s general perception and knowledge about ASD. After the background study we designed a children’s book for children in the age of 7–9 years. To test our bookprototype we met class 3A and 3B of Hälsinggårdsskolan in Falun. They got to read the book and afterwards they answered questions about what they learned and thought about the book. The test of our bookprototype showed that the audience appreciated the book and that they learned and had a better understanding of people with ASD.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka läsförmåga hos yngre elever med eller utan autismspektrumtillstånd. Sammanlagt deltog 72 elever i studien; 30 i årskurs 3, 31 i årskurs 5 samt 11 i årskurs 5 med Aspergers syndrom/högfungerande autism. Tre texter med tillhörande fakta- och inferensfrågor (Bishop & Adams, 1992) presenterades på tre olika sätt; uppläst, tyst läsning och tyst läsning med textstöd vid efterföljande frågor. I föreliggande studie beaktades även andra variabler i relation till läsförståelse; ordavkodningsförmåga, verbalt arbetsminne, Theory of Mind samt ordförråd. Utgångspunkten för metoden var en tidigare magisteruppsats i logopedi vid Linköpings Universitet av Nyström och Söderqvist (2013). Resultatet visade ett högre resultat för lässättet tyst läsning med textstöd och för frågetypen faktafrågor. Gällande lässätt i förhållande till frågetyp fick faktafrågor högre resultat då texten fanns tillgänglig vid efterföljande frågor, medan resultatet på inferensfrågorna inte påverkades av olika lässätt. Eleverna i årskurs 5 presterade bättre på tyst läsning samt på inferensfrågor än de i årskurs 3. Ett samband mellan textförståelse och andra variabler återfanns för årskurs 3 och årskurs 5, främst gällande ordförråd. Inga statistiskt signifikanta skillnader återfanns mellan eleverna med Aspergers syndrom/högfungerande autism och de andra undersökningsgrupperna, vilket kan bero på att gruppen hade få deltagare och stor spridning. Slutsatser utifrån föreliggande studie är att årskurs 5 har en mer utvecklad läsförmåga än årskurs 3. Elever med Aspergers syndrom/högfungerande autism i årskurs 5 ligger resultatmässigt mellan årskurs 3 och 5, men skillnaderna är inte statistiskt signifikanta. The aim of the present study was to examine reading ability in younger students with or without autism spectrum disorder. In total, 72 students participated; 30 in grade 3 (9-10 years old), 31 in grade 5 (11-12 years old) and 11 in grade 5 with Asperger syndrome/high-functioning autism (11-12 years old). Three texts with related literal and inference questions (Bishop & Adams, 1992) were presented through listening, silent reading or silent reading with text support during questions. The study also examined other variables in relation to the texts; word reading ability, verbal working memory, Theory of Mind and vocabulary. The methodological foundation was a study by Nyström and Söderqvist (2013). When including all participants, analysis showed that the text presentation silent reading with text support and the question type literal questions lead to higher results. Regarding text presentation in relation to question type the results on the literal questions improved with text support whilst text presentation did not affect results on the inference questions. Regarding silent reading and inference questions grade 5 performed better than grade 3. Correlations between text comprehension and other variables, mainly vocabulary, were found for grade 3 and 5. No statistically significant differences were found for students in grade 5 with Asperger syndrome/high-functioning autism compared to the other groups. This may be due to the group’s wide distribution and small size. Conclusions are that grade 5 has a more developed reading ability than grade 3. The results of the students with Asperger syndrome/high-functioning autism in grade 5 do not statistically significant differ from students in grade 3 or grade 5.

Personer med autismspektrumtillstånd tillhör gruppen som ökat mest inom insatsen daglig verksamhet. Då insatsen tillkom utformades den främst efter personer med utvecklingsstörning eller med stora fysiska funktionshinder. Syftet med studien är att undersöka hur daglig verksamhet är anpassad efter personer med Aspergers syndrom. Utifrån intervjuer med personal på daglig verksamhet visar resultaten på att daglig verksamhet fungerar bra och är anpassad efter individuella behov. Samtidigt visar resultaten på att en utveckling av daglig verksamhet behövs men upplevs svår att genomföra. Slutsatserna är att det kan vara svårt att anpassa en verksamhet efter personer med Aspergers syndrom då de inte alltid beskriver vilka behov de har, att behov kan se väldigt olika ut individer emellan samt att deras förmågor kan ses som både styrkor och svagheter. En slutsats är även att arbetet med målgruppen bör kompletteras med arbete utifrån en samhällsnivå för att en utveckling mot en anpassad verksamhet ska möjliggöras. People with autism spectrum disorders belong to the group that has increased most within the daycare center. At the introduction, the daycare center was primarily designed for people with intellectual or major physical disabilities. The study's purpose is to examine how daycare center activities are adapted for those with Asperger’s syndrome. Interviews with daycare center staff show that the activities function well and are adapted for individual needs. However, the results also show that a development of the activities is needed but believed difficult. The conclusions are that it seems to be difficult to adapt activities for people with Asperger’s syndrome since they not always describe their needs, that their needs may be very individual, and that their abilities can be seen as both strengths and weaknesses. Another conclusion is that the work with the target group should be complemented with work at a community level, to enable development towards adapted activities.

Autismspektrumtillstånd (AST) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kan påverka individens vardagsliv. Livsområden som kan vara problematiska är bland annat arbetsliv, familjeliv, relationer och områden som kräver social interaktion. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vardaglig kommunikation hos vuxna med AST samt att genom deltagarnas personliga berättelser undersöka hur AST kan påverka en individs liv. Denna typ av studie är viktig för att generera en bättre förståelse för behoven hos vuxna med AST och därmed ge indikationer för vilka typer av anpassningar som kan behövas i samhället. Föreliggande studie baserades på en videoinspelad fokusgruppsdiskussion med fyra deltagare som i vuxen ålder har diagnostiserats med AST. Två olika analysmetoder användes för att studera materialet, nämligen samtalsanalys och innehållsanalys. Resultaten visade att deltagarna har kompetens för social interaktion och empatisk förmåga. Ett par av deltagarna uppfattades ha annorlunda blickanvändning, och oväntade ämnesbyten och avbrottsförsök observeras under diskussionen. Flertalet av deltagarna uppgav att de har haft psykiska svårigheter under sina liv och de ser diagnostiseringen som viktig för deras livskvalitet då den möjliggör kontaktskapande med likasinnade. Detta förefaller vara betydelsefullt för dem då de har svårt att bygga relationer. Resultaten i föreliggande studie kan bidra till en ökad förståelse för hur en neuropsykiatrisk diagnos kan påverka en individs liv. Autism Spectrum Disorders (ASD) is a neuropsychiatric impairment that may affect an individual's everyday life. Life areas that may be problematic include work, family, relationships and areas that require social interaction. The aim of the present study was to investigate communication in everyday life amongst adults with ASD as well as, by listening to the participants' personal narratives, explore how AST can affect an individual's life. The study was based on a video recorded focus group discussion with four participants who in adulthood have been diagnosed with ASD. Conversation Analysis and Content analysis were used for analysis of the material. The results showed that the participants have skills for social interaction and empathy. Some of the participants were perceived as using their gaze in a deviant way, and unexpected changes in topics and attempted interruptions were observed during the discussion. The majority of the participants described periods of psychiatric problems during their lives, and that the diagnosis has been important for their quality of life as it enables them to create relationships with people with similar difficulties. This appears to be important to them since they have difficulties building relationships. The results contribute to a better understanding of how a neuropsychiatric diagnosis can affect an individual's life.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka läsförmåga hos yngre elever med eller utan autismspektrumtillstånd. Sammanlagt deltog 72 elever i studien; 30 i årskurs 3, 31 i årskurs 5 samt 11 i årskurs 5 med Aspergers syndrom/högfungerande autism. Tre texter med tillhörande fakta- och inferensfrågor (Bishop & Adams, 1992) presenterades på tre olika sätt; uppläst, tyst läsning och tyst läsning med textstöd vid efterföljande frågor. I föreliggande studie beaktades även andra variabler i relation till läsförståelse; ordavkodningsförmåga, verbalt arbetsminne, Theory of Mind samt ordförråd. Utgångspunkten för metoden var en tidigare magisteruppsats i logopedi vid Linköpings Universitet av Nyström och Söderqvist (2013). Resultatet visade ett högre resultat för lässättet tyst läsning med textstöd och för frågetypen faktafrågor. Gällande lässätt i förhållande till frågetyp fick faktafrågor högre resultat då texten fanns tillgänglig vid efterföljande frågor, medan resultatet på inferensfrågorna inte påverkades av olika lässätt. Eleverna i årskurs 5 presterade bättre på tyst läsning samt på inferensfrågor än de i årskurs 3. Ett samband mellan textförståelse och andra variabler återfanns för årskurs 3 och årskurs 5, främst gällande ordförråd. Inga statistiskt signifikanta skillnader återfanns mellan eleverna med Aspergers syndrom/högfungerande autism och de andra undersökningsgrupperna, vilket kan bero på att gruppen hade få deltagare och stor spridning. Slutsatser utifrån föreliggande studie är att årskurs 5 har en mer utvecklad läsförmåga än årskurs 3. Elever med Aspergers syndrom/högfungerande autism i årskurs 5 ligger resultatmässigt mellan årskurs 3 och 5, men skillnaderna är inte statistiskt signifikanta. The aim of the present study was to examine reading ability in younger students with or without autism spectrum disorder. In total, 72 students participated; 30 in grade 3 (9-10 years old), 31 in grade 5 (11-12 years old) and 11 in grade 5 with Asperger syndrome/high-functioning autism (11-12 years old). Three texts with related literal and inference questions (Bishop & Adams, 1992) were presented through listening, silent reading or silent reading with text support during questions. The study also examined other variables in relation to the texts; word reading ability, verbal working memory, Theory of Mind and vocabulary. The methodological foundation was a study by Nyström and Söderqvist (2013). When including all participants, analysis showed that the text presentation silent reading with text support and the question type literal questions lead to higher results. Regarding text presentation in relation to question type the results on the literal questions improved with text support whilst text presentation did not affect results on the inference questions. Regarding silent reading and inference questions grade 5 performed better than grade 3. Correlations between text comprehension and other variables, mainly vocabulary, were found for grade 3 and 5. No statistically significant differences were found for students in grade 5 with Asperger syndrome/high-functioning autism compared to the other groups. This may be due to the group’s wide distribution and small size. Conclusions are that grade 5 has a more developed reading ability than grade 3. The results of the students with Asperger syndrome/high-functioning autism in grade 5 do not statistically significant differ from students in grade 3 or grade 5.

Syftet med studien är att beskriva och analysera hur ungdomar med diagnos Aspergers syndrom uppfattar och upplever sin skolsituation samt även föräldrarnas erfarenheter och upplevelser om att ha ett barn med Asperger syndrom och dess skolsituation. De frågeställningar jag utgått ifrån har varit: Vilka uppfattningar och upplevelser har ungdomar av att vara en elev med Aspergers syndrom? Vilka uppfattningar och upplevelser har föräldrar av att ha ett barn med Aspergers syndrom? Hur menar ungdomar och föräldrar att skolsituationen såg ut innan respektive efter att diagnosen Aspergers syndrom fastställts? I studien använder jag mig av en kvalitativ ansats. Med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide intervjuades sju ungdomar, tre flickor i åldrarna 15-20, fyra pojkar i åldrarna 13-20, samt elva föräldrar. Slutligen gjordes en kvalitativ innehållsanalys på det transkriberade intervjumaterialet, vilket innebar att de meningsbärande enheter som motsvarade syftet togs fram. Därefter kondenserades, kodades och kategoriserades materialet. De kategorier som skapades i ungdoms perspektiv var: Skola, Stigmatisering, Upplevelse och uppfattningar gällande Aspergers syndrom och Stödet i skolan. Föräldrarnas kategorier var: Skola, Stigmatisering, Ny kunskap, Coping och Föräldrastrid för barnens rättighet. Utifrån dessa teman kan slutsatsen dras att ungdomar och föräldrar visar en stor besvikelse inför skolan. Framförallt handlar det om pedagogernas stöd och förståelse, som har långt ifrån tillräcklig med kunskap om vad det innebär att ha Aspergers syndrom.

Aspergers syndrom (AS) innebär bland annat en begränsning i social interaktion, vilket resulterar i svårigheter inom flera kommunikativa förmågor. Trots dessa svårigheter finns ett begränsat utbud av kommunikativ intervention för personer med AS idag. Syftet med föreliggande studie var att analysera den vardagliga interaktionen hos vuxna personer med AS för att få fram ett underlag för hur en kommunikativ intervention skulle kunna utformas. Föreliggande studie bestod av en intervjudel och en videodel. I intervjudelen ingick sju deltagare och i videodelen ingick två deltagare. Intervjudelen bestod av semistrukturerade intervjuer, där deltagarnas uppfattning om sin egen och omgivningens kommunikation, medvetna strategier för att underlätta kommunikationen samt erfarenheter och preferenser för intervention undersöktes. Intervjudelen analyserades med metoden innehållsanalys. I videodelen spelades två videofilmer av vardaglig interaktion in. Videofilmerna analyserades med Conversation Analysis (CA) och deltagarnas interaktionella styrkor och svårigheter belystes genom detta.Innehållsanalysen resulterade i tio kategorier som åskådliggör olika aspekter av kommunikation hos personer med AS ur deras eget perspektiv. Majoriteten av deltagarna var intresserade av att medverka i kommunikativ intervention. Vid analys av videofilmerna framkom att reparationer och organisation av samtalsämnen kan utgöra kommunikativa svårigheter. Uppbackningar visade sig utgöra en kommunikativ styrka. Utifrån studiens samtliga fynd föreslår uppsatsförfattarna en varierad intervention där gruppintervention och individuell intervention varvas. Exempel på kommunikativa förmågor som kan tränas är reparation, organisation av samtalsämnen samt uppbackningar. Individens närmaste omgivning bör integreras i interventionen. I interventionen bör även filmning av verkliga situationer ingå, vilka med fördel kan analyseras med CA. Träning av enskilda kommunikativa beteenden kan bland annat genomföras med hjälp av rollspel. Då resultatet av både intervju- och videodelen tyder på stora individuella skillnader är det av stor vikt att individanpassa interventionen. Asperger syndrome (AS) results, among other things, in a deficit in social interaction. This deficit causes difficulties with several communicative abilities. Still, there is a limited range of communicative intervention programs for people with AS. The aims of this study were to analyze the interaction in the daily life of adults with AS, to further be able to construct a foundation for the design of future intervention programs. The study consisted of an interview part and a video part. Seven individuals participated in the interview part and two in the video part. The interview part consisted of semi-structured interviews, where the following aspects were investigated: how the participant experienced her/his own and the surrounding’s communicative abilities, conscious strategies to facilitate the communication, and lastly, experiences of and preferences for intervention. The interview part was analyzed with content analysis. Regarding the video part, two film clips were recorded. The film clips were analyzed with Conversation Analysis (CA), in order to describe the interactional strengths and difficulties of the participants.The content analysis resulted in the identification of ten categories, which highlight different aspects of communication in individuals with AS from their own perspective. The majority of the participants showed an interest in participating in communicative. The analysis of the film clips indicated that repair and organization of topics may be problematic areas in the communication of individuals with AS. Continuers proved to be a communicative strength. Considering all of the results in this study, the authors suggest a varied intervention, where group and individual intervention are combined. Examples of communicative abilities that can be practiced are repair, organization of topics and continuers. People close to the individual with AS should be integrated in the intervention. Video recordings of real life situations should be part of the intervention and may advantageously be analyzed with CA. The practice of specific communicative behaviors can be carried out using role-playing. Since the result of both the interview and the video part suggest great individual differences, it is of great importance that the intervention is based on individual abilities.

Jag tar i denna studie upp en del av de problem som finns runt undervisning mot personer med Aspergers syndrom. 20 personer med diagnostiserad Aspergers har intervjuats. Intervjuerna har sedan analyserats och sammanställts.Svaren i intervjuerna har analyserats med hjälp av min 10-åriga erfarenhet som lärare på gymnasiets tekniska program, där jag i min dagliga yrkesutövning mötte många elever med Aspergers.Resultatet visar att personer med Aspergers är väl medvetna om vilket hinder deras funktionsnedsättning skapar, samt vilka behov de har när det kommer till att befinna sig i ett klassrum och ta emot undervisning.

Den första januari 2009 infördes en ny gemensam diskrimineringslag som gäller för flera svenska samhällsområden. Lagen syftar bland annat till att personer med en funktionsnedsättning har rätt att bli bedömda utifrån sina egenskaper och förmågor. När jag fick höra att personer med Aspergers syndrom har svårt att antas till grundläggande militär utbildning blev jag intresserad av att undersöka detta närmare. I denna uppsats undersöker jag Försvarsmaktens antagningsprocess och rekryttest, diskrimineringslagen och olika styrdokument från Försvarsmakten sett utifrån ett perspektiv hos en person med Aspergers syndrom. Min slutsats blir att personer med Aspergers syndrom förefaller bli diskriminerade i Försvarsmaktens antagningsprocess. Dessa personer har enligt Försvarsmaktens styrande dokument möjligheter att söka och antas till grundläggande militär utbildning, men på grund av utformningen av rekryttestet ges dessa personer inte möjlighet att ta sig vidare i processen. Deras funktionsnedsättning blir ett hinder i antagningsprocessen.

The aim of this paper was to describe hindering and facilitating factors in the transition from upper secondary school and employment for a person with Asperger’s syndrome. In the process we used general systems theory and made semi-structured interviews with five persons in the network of institutions and associations working with the individual. Our findings showed that the hindering and facilitating factors were basically the same depending of the environmental adjustments. The interviews highlighted the following factors: the recent general unemployment rate in Sweden, selfawareness of the individual and the surrounding environment’s knowledge of the individual’s impairment in relation to Asperger’s syndrome. The highlighted factors were discussed in relation to the regular labour market for a person with Aspergers syndrome after secondary upper school at the levels of micro-, meso- and macrosystem. Syftet med detta arbete var att beskriva hinder och framgångsfaktorer i övergången mellan gymnasiet och arbetslivet för en person med Aspergers syndrom. I vårt arbete använde vi oss av systemteori och gjorde kvalitativa intervjuer med personer ur organisationer och instanser som arbetar kring en person med Aspergers syndrom. Vi fann att de hinder eller framgångsfaktorer intervjupersonerna identifierade som viktiga var samma saker beroende på omgivningens anpassningsförmåga Återkommande faktorer de la vikt vid var den stora arbetslösheten i Sverige idag och att det var viktigt att individen med diagnosen samt dess omgivning hade kunskap om individuella problem kopplade till diagnosen. Vi diskuterade detta i relation till att komma ut på den reguljära arbetsmarknaden för en person med Aspergers syndrom efter gymnasiet på mikro- meso- och makronivå.

Diagnosen Aspergers syndrom (AS) är ett relativt nytt begrepp under paraplybegreppet autismspektrumtillstånd (AST). Ungefär en person av 200 anses ha Aspergers syndrom i Sverige. De flesta som får diagnosen är pojkar eller män, men andelen flickor och kvinnor som får diagnosen ökar. Genom forskning vet vi att personer med AS har begränsad förmåga vad gäller socialt umgänge. De har brister i att förstå sammanhang och att organisera sin tillvaro. Detta kan leda till att barnet har stora problem med att anpassa sig till skolans krav. Syftet med den här studien är att få en ökad förståelse för hur sociala, materiella och kulturella resurser kan hjälpa elever med Aspergers syndrom att bli framgångsrika i sina studier. Studien undersöker elevers, föräldrars och lärares roll i detta. Studien har genomförts med kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Det framkommer i analysen hur viktigt det är med engagerade föräldrar. Ett exempel var föräldrar som efter att barnet fått sin diagnos bestämde hur de skulle hantera diagnosen för att barnet skulle få ett så bra liv som möjligt. I intervjuerna betonas också hur viktigt lärarnas engagemang är för framgång. Likaså visar studien att materiella resurser i elevens vardag kan underlätta för framgång i studierna. Exempel på sådana är datorer, läsplattor, inläst skolmaterial och tillgänglig lokal för tystnad i skolmiljön. Tydlighet och struktur är något som eleverna i studien efterfrågar. Samarbetet mellan hem och skola betonar både föräldrar, elever och lärare som A och O för elevens studier och framgång.

Syftet med denna kunskapsöversikt var att undersöka hur tidigare forskning beskriver hur familjer med ett barn med en Aspergerdiagnos påverkas. Denna kunskapsöversikt har baserats på en rad vetenskapliga artiklar som publicerats mellan åren 2007-2012. Vår strävan har varit att sammanställa befintlig forskning i en kunskapsöversikt för att åskådliggöra denna forskning. I studien undersöktes vad olika artiklar påvisat för resultat gällande hur familjen påverkas av att ha ett barn med Aspergers syndrom. De teoretiska utgångspunkterna har vari tcopingteorin och stämplingsteorin. I resultaten av den tidigare forskningen framgick att upplevelsen av att vara förälder eller syskon till ett barn med Aspergers syndrom kan se annorlunda ut för olika individer. Ytterligare ett resultat vi funnit i den tidigare forskningen är föräldrars upplevelse av stigmatisering samt att dessa föräldrar använder sig av ett flertal olika copingstrategier. Det framkom att mödrar och fäder har olika sätt att bearbeta en diagnos och det efterföljande familjelivet. Även hos syskon till barn med Aspergers syndrom påvisas olika följder av diagnostiseringen. I tidigare forskning redovisas resultat där både negativa och positiva effekter framkommer.

”Between normal and abnormal” is a qualitative literature study about adults with Aspergers syndrom. The study aims to understand how a person with Asperger syndrome understand himself. The study is built around two issues. These are; how does a person with Aspergers syndrom describe himself and how does the diagnos influence the self-image. The study interpreted four autobiographical books written by individuals with Asperger's syndrome based on a social constructive and social psychological approach. There is a risk that people who do not have the right or enough information about what an Asperger Diagnosis involves misunderstand the individual. This increases the risk that individuals with Asperger's syndrome may be devalued or get expectations of themselves that will be difficult to achieve. This may in turn have implications for self-esteem and self-perception. The results demonstrate that all writers feel that they are misunderstood, failed and different. The comparison is made with the "normal" and the feeling of being different gives a negative association. However, it also appears that when the diagnosis is obtained, there is a change in their understanding of the difficulties and life experiences they have. The feeling of being different gets a more positive association when their behavior becomes more legitimate, and there arises a sense of being part of the Asperger group which strengthens their self-esteem. Understanding themselves as deviant and odd change to a feeling of being normal though normal in a different way. This is also confirmed by other research (Larsson, 2007). The study also demonstrates that there is a dilemma between being the diagnos and being ones own person with ones own personality.

My purpose of this study is to investigate whether elementary school is available for students with the disability of autism. If the school is just as accessible for students with autistic syndrome as for students with asperger syndrome, or if the school is marked by equal treatment. I think this is important to highlight since I think it´s a deficiency in the school's accessibility for certain students, and dilemmas occurs regarding students in need of support. In order to provide a validated result according to me, I decided to conduct interviews with a few employees and ask all of them the same questions. The interviews I conducted was performed anonymously. However, all of them are from the same school, in order to achieve such a clear result as possible. The interviews have the nominated posts: principal, special education teacher, counselor, school nurse, teacher, leisure educator, recreation leader and teachers in the special needs school. My selection fell upon these persons since I wanted to interview the principal, student health team and some possible people who interacts with student health team regarding these issues. As a result, I received the answers to all the issues and got confirmation of my purpose. There is a shortage of school availability for students in need of support. The school can not with their current circumstances live up to the pursuit of a school for everybody and be able to reach all students. All the persons I interviewed are aware of that. Most of them did not believe that inclusion is a good solution for either the individual in need of support, the other students, or the teacher. Because the teacher is not able to reach all students and everybody's needs can not be met. But the individuals are welcome to be included with the availability of resources and the opportunity to personally leave the classroom if necessary. The school is available for students with autism, but not enough. Although this school is struggling with the dilemma between equality and to categorize pupils to give them special support. This dilemma is the underlying reason for why the aim for it to be a school for everybody is not met. Den här undersökningen handlar om en specifik skolas tillgänglighet för elever med autism. Är det någon skillnad på tillgängligheten för elever med autistiskt syndrom och Aspergers syndrom? Är skolan präglad av likabehandling för alla elever?. Detta anser jag viktigt att belysa då jag misstänker att det finns en brist i skolans tillgänglighet för vissa elever, och dilemman uppstår angående elever i behov av stöd. Alla intervjuer har jag gjort så att intervjupersonerna är anonyma, men på en och samma skola för att få ett så tydligt resultat som möjligt. För att få fram ett enligt mig validerat resultat valde jag att göra intervjuer med samma frågor till alla personer jag intervjuade. Intervjupersonerna har befattningarna rektor, specialpedagog, kurator, skolsköterska, lärare, fritidspedagog, fritidsledare och lärare i grundsärskolan. Valet föll på dessa personer då jag vill ha med rektor, elevhälsoteam samt tänkbara personer som kan samverka med elevhälsoteamet i dessa frågor. I resultatet så fick jag svar på alla frågeställningar och uppnådde därför mitt syfte. Det finns idag brist på denna skolans tillgänglighet för elever i behov av stöd, enligt intervjupersonerna. Skolan kan inte med dagens förutsättningar leva upp till strävan efter att bli en skola för alla och kunna nå alla elever. Detta är alla personer som jag intervjuat medvetna om. De flesta ansåg att inkludering, vilket innebär att alla elever ska vara medräknade i klass i sin årskurs, inte är en bra lösning för varken de enskilda individerna eller läraren, då läraren inte alltid lyckas att nå alla elever och uppfylla deras behov. Man är däremot positiv till att den enskilda individen får vara inkluderad, med tillgång till resurs och möjlighet till att själv kunna lämna klassrummet vid behov. Personalen upplever att skolan är tillgänglig för elever med autism men inte tillräckligt. Denna skola brottas med dilemmat mellan likabehandling av alla elever och kategorisering av elever för att kunna ge dem särskilt stöd. Detta dilemma gör så att strävan efter att bli en skola för alla inte uppnås så som de hade önskat, och att skolan idag därför inte är en skola för alla.

Syftet med denna intervjustudie är att få ett inifrånperspektiv på respondenters upplevelser av skolgång i särskild undervisningsgrupp och deras upplevelser av övergången till stor klass. Respondenterna var placerade i en särskild undervisningsgrupp med inriktning på funktionsnedsättningen Aspergers syndrom. Studien belyser skillnader och likheter i deras upplevelser av gruppen, den stegvisa övergången till stor klass och övergången till gymnasiet. Respondenterna beskriver vilka svårigheter de mötte och vilka strategier de använde för att överkomma dem. Resultatet visar att deltagarna tog sig an utmaningen att komma tillbaka till stor klass på väldigt olika sätt beroende på hur tidigare skolgång hade sett ut och variationen i individuella förutsättningar. En viktig förutsättning för att det skulle fungera var att övergången gjordes stegvis med ett eller ett par ämnen i taget och att personal från den särskilda undervisningsgruppen medverkade och var ett stöd den första tiden i klassen. Det gjorde förändringen hanterbar och känslan av att lyckas med framförallt studierna i de ämnen de började med höjde självförtroendet att ta fler ämnen i klassen. Utmaningar och utveckling gick hand i hand allteftersom de vågade, ville och klarade mer och ville få ta del av det som alla andra får vara med och lära sig i den stora klassen. Det stora sociala sammanhanget var svårare att bli en del av delvis på grund av funktionsnedsättningen men också att de kom in i redan etablerade klasser där grupper och vänskap gick långt bak i tiden. Den sociala inkluderingen blev däremot mer påtaglig vid övergången till gymnasiet. De fick möjlighet att lära av och reflektera över erfarenheterna från stor klass och använda dem i en ny situation, på en ny plats, med nya människor och bli en inkluderade i en klass.

I denna studie har vi undersökt hur fyra förskolelärare på tre olika förskolor uppmärksammar, underlättar och hjälper barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Hur pedagogerna tillsammans med specialpedagogen arbetar med stöttning och hjälpmedel för att skapa en meningsfull pedagogisk vardag för dessa barn i verksamheten. Undersökningen är genomförd med en kvalitativ metod och är baserad på tre pedagogintervjuer samt en intervju med en specialpedagog. Utifrån våra intervjuer har vi bearbetar olika delar och tillsammans skapat en helhet i resultatet. Genom intervjuerna fick vi en inblick i informanternas arbetsätt och deras syn på hur arbetet med barnen ges uttryck i verksamheten samt hur man som förskollärare och specialpedagog förhåller sig till begreppet en skola för alla. Resultatet visar att alla intervjuade pedagoger och specialpedagogen uppmärksammar, stöttar och hjälper barn med förmodad eller konstaterad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning genom att se till att deras förutsättningar och behov uppfylls. De påpekar under intervjuerna att de lägger stor vikt på det gemensamma arbetet med ambition att vara öppen, kunna ge varandra råd samt att värdet av att kunna diskutera med varandra. Det framkommer även att trygghet i förskolegruppen är viktigt när det gäller att få barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning väl inkluderade i verksamheten samt en öppen och förtroendefull kontakt mellan föräldrar och förskola.