Search

I detta arbete fördjupade jag mig i arrangering genom att arrangera fem stycken till besättningen sopran och gitarr. Styckena var ”Melodi”, ”Stjärnöga” och ”Till en ros” av Wilhelm Stenhammar, ”O magnum mysterium” av Tomás Luis de Victoria och en finsk julsång ”Kun joulu on” komponerad av Otto Kotilainen. För att få bättre förståelse av vad arrangering innebär dokumenterade jag arrangeringsprocesserna genom att skriva loggbok. Jag intervjuade också två experter inom området, Christofer Elgh och Mats Bergström, för att få mer information om arrangering. Som svar på min första forskningsfråga kom jag fram till flera olika tekniker, verktyg och principer som går att använda när man arrangerar för gitarr. Dessa var till exempel byte av tonart, oktavförflyttningar och reducering av stämmor. Som svar på min andra forskningsfråga konstaterade jag att val av stycke påverkar arrangeringsprocessen mycket: stycken som redan från början är idiomatiska för gitarr är lättare att arrangera för gitarr, speciellt om man väljer att göra ett arrangemang med mindre konstnärligt inflytande. Om man däremot väljer att arrangera friare spelar stycket inte så stor roll, åtminstone inte på samma sätt. I ett friare arrangemang är det kanske viktigare att man som arrangör blir inspirerad av stycket., Arrangemangen och den klingande delen är arkiverade.

Denna studie syftar till att undersöka hur och var olika lyssnare uppfattar att musik är inspelad. Är det möjligt att spela in en låt på ett sätt som gör att en lyssnare uppfattar den som ett liveframträdande? Går det att mixa musiken på ett sätt att den känns inspelad live när den egentligen är inspelad i en inspelningsstudio? Dessa frågor ligger till grund för min undersökning. Anledning till att jag valt att intressera mig för dessa frågor är ett rent personligt intresse för hur lyssnare uppfattar musik och hur de analyserar kvalitén på inspelningar. Jag har komponerat och arrangerat ett antal låtar i olika sättningar i olika inspelningsstudios, men med mixning och tilläggsljud (som till exempel publik och rumsklang) ska jag ta reda på om man kan få lyssnaren att tro att musiken är liveframförd från en konsert i stället för en inspelningsstudio. Inspelningarna skedde i Immersive Studios och Studio 1 i Kungliga Musikhögskolan. Ett lyssningstest genomfördes där lyssnarna fick lyssna på undersökningsmaterialet som bestod av fyra låtar. I samband med lyssningstestet fick lyssnarna fylla i en enkät och svara på några frågor tillhörande lyssningstestet. Publiken jag utförde denna undersökning på var 14 personer som både var musikverksamma och icke musikverksamma. Resultatet visade sig i att majoriteten av lyssnarna trodde att musiken var liveframförd från en konsert när den i självaste verket var inspelad i olika inspelningsstudios., Musik av Emil Höbinger.Arrangermang av Emil Höbinger.Låtar i följande mp3 bilaga:Promises (Stråkorkester)Memoriae (Stråkkvartett)Mona (Piano & Violin)Nostalgi (Stråkorkester)

This study examines how arranging and transcribing performs as teaching methods for guitar teachers in upper secondary studies and how guitar students experience the methods during guitar lessons. The survey compares how arranging and transcribing have been used by musicians historically, how different genres affect work processes and how it is presented in educational contexts. This study is based on action research, where the researcher is also participating in the execution of the research process. The data is collected from recordings of students' lessons, supplementary portfolio notes and a short interview with each student. The results indicate that arranging and transcribing can be useful for both teachers and students during certain conditions. Both the teacher and the students seem to be able to work creatively while at the same time improving the students’ knowledge in different musical disciplines. The final conclusions present both the teacher's and students' perspectives on arranging and transcribing as a work process., Denna studie undersöker hur arrangering och transkription fungerar som arbetsmetoder för gitarrlärare på gymnasiet samt hur gitarrelever upplever metoderna i gitarrundervisning. Undersökningen jämför hur arrangering och transkription använts av musiker historiskt, hur genrer påverkar arbetssättet och hur det presenteras i pedagogiska sammanhang. Studien har använt sig av forskningsmetoden aktionsforskning, där forskaren är direkt deltagande i undersökningsprocessen. Den data som samlats in är från inspelningar av tre elevers lektioner, kompletterande portföljanteckningar samt en kort intervju med var elev. Resultaten pekar på att arbetsmetoderna är användbara för både läraren och eleverna. Läraren och eleverna kan arbeta med en kreativ process där eleverna kan öka sina musikkunskaper i olika områden. I slutsatserna presenteras lärarens och elevernas perspektiv på hur metoderna har använts och vad båda parter får ut av nyttjandet av dessa arbetssätt.

För en del konserthus är bristen på ung publik ett problem. Denna problematik vill jag ta itu med genom att locka ungdomar till konserthusen med en musik som de flesta ungdomar idag har en relation till, modern populärmusik. Med avstamp från Zara Larssons konsert tillsammans med Sveriges Radios Symfoniorkester utforskar jag symfoniorkesterns roll i modern populärmusik. Detta genom att först analysera Hans Eks och Per Ekdahls arrangemang från ovannämnda konsert. Därefter, med hjälp av mina egna analyser, intervju med arrangören Hans Hjortek samt orkestreringslitteratur, skriver jag egna populärmusikaliska arrangemang för sångsolist, kompgrupp och orkester. Under detta arbete har jag inte bara utvecklat hantverksmässiga kunskaper kring arrangering och orkestrering för populärmusik, utan jag upplever mig också ha fått en djupare förståelse av instrumentation i allmänhet. Förståelse för hur en kan nyttja instrumentgruppernas olika styrkor och förhoppningsvis undvika dess svagheter. Denna studie har gett mig en stabilare grund att stå på när jag senare ska ut i ett arbetsliv och förhoppningsvis genomföra liknande projekt.

Syftet med detta examensarbete är att fördjupa mig i hur Ravel har orkestrerat sitt verk Bolero och tillämpa hans orkestreringstekniker i egna kompositioner och orkestreringar. Orkestreringen i Bolero har alltid tilltalat mig och orkestrering som hantverk är en viktig kunskap för en kompositör att bemästra. För att bli bättre inom hantverket orkestrering och bygga ut min verktygslåda med orkestreringstekniker valdes just detta verk av Ravel. För att uppnå syftet har orkestreringen i Bolero analyserats, varje repetitionssiffra för sig och delats upp i tre olika musikaliska beståndsdelar, melodi, rytm och den harmoniska bakgrunden. För att undersöka om det var möjligt att tillämpa Ravels orkestreringstekniker av Bolero i mina egna kompositioner och orkestreringar så arrangerade jag två pianosatser som jag tidigare komponerat. Arrangemanget är i stil med Bolero och använder sig av samma instrumentering, orkestrering och tekniker som Ravel gör i sitt verk Bolero. Studien resulterade i fem orkestreringstekniker, större kunskap inom hantverket orkestrering och ett arrangemang för orkester av två egen skrivna pianosatser.

Trots att Sverige och USA delar liknande åsikter om hur popmusik bör låta på inspelningar, observerar jag en märkbar skillnad i liveframträdanden. Min hypotes är att USA har en allmän "more-is-more-inställning” till processen att producera liveframträdanden, en inställning som är relativt ovanlig i Sverige. Syftet med arbetet är dels att undersöka och utreda denna hypotes. För att göra det genomförde jag intervjuer med 15 svenska musiker och kapellmästare. 14 av 15 intervjupersoner stödde hypotesen. Studien utforskar flera möjliga förklaringar till denna upplevda skillnad, exempelvis trummisens roll. Studien tar också hänsyn till påverkan av den amerikanska inhemska musikindustrins storlek, vilket möjliggör för musiker att specialisera sig och etablera en unik konstnärlig nisch. Utöver jämförelsestudien mellan Sverige och USA, syftar arbetet även till att bidra till min personliga utveckling som arrangör, kapellmästare genom att närma mig det amerikanska idealet inom detta område. Avslutningsvis hoppas jag att denna studie kan få komma att fungera som en katalysator för fortsatta diskussioner och forskning om hur popmusik framställs i Sverige samt den svenska musikbranschens relation till ”more-is- more”. Texten avslutas med en diskussion och förslag till framtida forskning., Despite Sweden and USA sharing similar views on how pop music should sound on recordings, I observe a noticeable discrepancy in live performances. The primary aim of this study is to identify the reasons behind this perceived difference. My hypothesis is that the US has a general “more-is-more” attitude towards the process of producing live performances, an attitude that is relatively rare in Sweden. To explore this hypothesis, I interviewed 15 Swedish musicians and musical directors. 14 of 15 of the interviewees supported the hypothesis. The study explores several possible explanations for this perceived difference, such as the role of the drummer. The study also considers the impact of the size of the American domestic music industry, which allows musicians to specialize and establish a unique artistic niche. In addition to the comparison study between Sweden and USA, this work also aims to contribute to my personal development as an arranger, musical director, and music producer by approaching the American ideal in this field. In conclusion, I hope that this study can serve as a catalyst for further discussions and research on how pop music is presented in Sweden and the Swedish music industry’s relationship to “more-is-more”. The text concludes with a discussion and suggestions for further research., ”Ljudfil 1 – Ett live-ideal för låtproduktion” är ett sammandrag av två spår från en EP där jag och min låtskrivarkollega Simeon Thelander (tillika sångare på projektet) hade avsikten att anamma ett amerikanskt sångideal och tillämpa en more-is-more approach vad gäller musikproduktionen. Sammandraget inleds med ett utdrag från låten Child of God och vid 1:05 kommer ett utdrag från en låt som heter Your Word. Jag har varit med och skrivit låtarna samt arrangerat och producerat dem. Andra medverkande inkluderar Ricki Ejderkvist som spelar elgitarr på båda låtarna, Korey Fells spelar talkbox och artsiten Eylie är med och sjunger på Child of God. Emmy Lindéh och Ella Lindéh bidrar med körsång på Your Word. Tobias Grenholm har mixat båda spåren.”Ljudfil 2 - Produktioner avsedda för framställning av popmusik live” är ett sammandrag av två arrangemang och produktioner jag skapat för olika liveframföranden, vilka jag benämner som Spår 1 och Spår 2.Sammandraget inleds med ett utdrag från Spår 1 där jag står för arrangemang och produktion. Övriga medverkande inkluderar Joshua Foster på trummor och Mathias Lunde på elgitarr. Tobias Grenholm stod för mixningen. För Spår 2 står jag för arrangemang och produktion utan ytterligare medverkande. Spår 2 inkluderar även vissa element från originalversionen av låten, framför allt perkussiva.”Ljudfil 3 - En referens till live-musiker” är även det en sammanställning av flera utdrag för en live-produktion. Produktionen är en kombination av element från originalversionerna på respektive låt och tillägg som jag har arrangerat och producerat.

Genom detta arbete undersökte jag hur akustiskt pianon kunde användas som ljudkälla för att skapa de ljud jag behövde för att arrangera och producera poplåtar. Tre låtar skapades där ljuden manipulerades utifrån olika metoder. Låt 1 endast använda sig av ”preparerat piano”-tekniker men jag var inte tvungen att manipulera alla ljud. I Låt 2 fick inga ljud låta som ett piano vilket uppnåddes genom samma ”preparerat piano”-tekniker följt av vidare manipulation i datorn. Ljuden i Låt 3 fick jag manipulera så lite eller mycket jag ville, alltså en kombination av metod 1 och 2. Det jag slutligen kom fram till var att känslan av ett fullt arrangemang kunde uppnås med olika manipulationsmetod. Arbetet med den tredje låten var dock för mig mest effektiv då den öppnade upp flest möjligheter samt gav mig mer kontroll.

I mitt examensarbete har jag utforskat pedalpunkter och hur man kan tillämpa de i praktik inom jazzmusik. Pedalpunkten som fenomen är väldigt känt inom jazz, men den är sällan noggrant diskuterat. Själv har jag varit van vid att spela en tonika- eller dominantpedalpunkt, men eftersom detta blir lätt förutsägbart blev jag nyfiken om andra möjligheter. Därmed har jag studerat pedalpunkter inom jazz genom att först analysera olika pedalpunkter i en dur II-V-I ackordföljd och en moll II-V-I ackordföljd genom tre parametrar: konsonans respektive dissonans; tonala centrums stabilitet; och hur starkt jag upplever upplösningen till tonikan. I andra delen av arbetet har jag arrangerad tre jazzlåtar (Autumn Leaves, Little Sunflower och There Will Never Be Another You) med olika pedalpunkter, med hjälp av analyserna från första delen. Arrangemangen var sen inspelat av en jazzkvartett bestående av sång, gitarr, kontrabas och trummor. Slutligen analyserade jag inspelningar för att se hur de olika pedalpunkterna fungerade. Slutresultatet från arbetet visar att pedalpunkter, både traditionella och otraditionella, erbjuder ett kraftigt verktyg för en jazzmusiker, men också att man måste vara försiktig med hur man blandar olika pedalpunkter, samt var man placerar pedalpunkten i registren. Det blev också tydligt att hur man än försöker använda pedalpunkter till en viss effekt, är det tills slut solistens improvisatoriska val som styr den klingande helheten.

I detta arbete har jag undersökt min personliga identitet som låtskrivare och producent när stora delar av musiken och processen bestämdes av slumpen. Jag spenderade fyra veckor med att skriva fyra låtar baserade på slumpvis förutbestämda premisser inom instrumentering, låtens känsla och textens handling. Jag analyserade dessa låtar i kategorierna Arrangering, Produktion, Sång och Lyrik, och jämförde dem med tidigare låtar jag skrivit. Jag kom fram till att min identitet ligger i hur jag tolkar koncept i både text och musik. Att jag ofta har ett drömskt sound med mycket rum, samtidigt som jag också ofta har en närhet. Mina melodier är lekfulla och rörliga och mina texter har tydliga koncept och metaforer som relaterar till vardagen.

Att spela popmusik på orgel är en vanlig uppgift för kyrkomusiker i samband med t.ex. dop, vigsel, konfirmation och begravning. Behovet av att i en kyrkomusikalisk yrkessituation inom begränsade tidsramar skapa funktionella orgelarrangemang av musiken är utgångspunkten för denna studie, där processen att göra orgelcovers av fyra utvalda ABBA-låtar beskrivs och illustreras. Med enkelhet, originaltrohet och replikerbarhet som arbetets grundprinciper skapas låtarnas orgelversioner utifrån ABBA:s originalinspelningar och auktoriserade notutgåvor. Olika instrumentationer och arrangeringstekniker för att återge originalets helhetsklang och perceptuellt signifikanta element såsom beat, basgångar, stämsång, ”fills” och särskilda klangfärger prövas och motiveras utifrån förlagans egenskaper och orgelinstrumentets egenart. Som resultat eftersträvas klangrika, varierade och flexibla orgelversioner av låtarna i fråga som bygger på ett begränsat antal generella modeller för instrumentation och kan sparas och återskapas utifrån anteckningar om modellerna utan framställning av särskilda notexemplar. Arbetet ger prov på instrumentellt definierad arrangeringsprocess där originalverken är givna studioinspelningar och ”sound” utgör en viktig konstnärlig referens., Till dokumentationen hör inspelade orgelversioner av låtarna: 1. Waterloo,2. Dancing Queen, 3. Take A Chance On Me och 4. The Winner Takes It All

Arbetet ligger som grund för min fortsatta utveckling inom området musikproduktion. Med en egenkomponerad låt utforskas i detta arbete processen att finna en produktion som tar tillvara på låtens unika kvalitéer. Produktionen ämnar även få låten att klinga trovärdigt utifrån sin genre. Arbetets metod beskrivs utifrån produktionstekniska och estetiska perspektiv där referenslyssning, analys av den egenkomponerade låten och musikprogrammet Logic är tongivande. Centralt för projektet är att urskilja och ta till vara på de element som den redan färdigskrivna låten besitter och förgylla dessa på ett tilltalande sätt. Resultatet är två produktioner som klär låten i olika kostymer där den ena klingar mer akustiskt likt den tidigare inspelade demon. Den andra sätter en mer dystopisk och dramatisk prägel med sitt minimalistiska arrangemang. Arbetet genererade både musikaliska och pedagogiska tankar kring hur ämnet musikproduktion kan berika en lärandesituation och musicerande i stort.

I detta självständiga arbete undersöks upplevelsen av arrangering för stråkinstrument utifrån olika musikaliska parametrar. Syftet med arbetet är att analysera dessa upplevelser samt att studera hur inställningen och självförtroendet till arrangeringen varierar och utvecklas. Under tre månader skapas arrangemang av åtta låtar av varierande karaktär, där processen dokumenteras med hjälp av loggbok och analyseras med tematisk analys. Med stöd från det fenomenologiska perspektivet och vald litteratur presenteras ett resultat utifrån följande frågeställningar: Hur påverkar olika musikaliska parametrar så som gehör, rytmik och harmonisering vid arrangering? Hur upplevs arrangeringsprocessen utifrån inställning, självförtroende och utmaningar? Resultatet delas in i två teman som baseras på dessa frågeställningar, Musikaliska parametrar och Upplevelsen av arrangering. I resultatet framkommer att plankning och gehörsbaserad arrangering upplevs som lustfylld och utmanande. Utveckling vad gäller harmonisering och musikteori analyseras och vid arrangering för elever dras slutsatsen att balansen mellan utmaningar och tydlighet i arrangemanget är en utmaning även för arrangören. Struktur lyfts som en betydelsefull faktor i processen och inställningen till arbetet är mestadels positiv. Motgångar ger ny drivkraft och inspiration till nya idéer och självförtroendet växer under arbetets gång. Avslutningsvis följer en diskussion kring arbetets resultat i relation till vald litteratur och det fenomenologiska perspektivet., In this self-study the experience of arranging for string instruments is examined based on different musical parameters. The purpose of this study is to analyze these experiences and to examine how the attitude and self-confidence varies and develops. During three months, arrangements of eight songs of varying character are created, where the process is documented with the help of a journal and analyzed with thematic analysis. With support from the phenomenological perspective and selected literature, a result is presented based on the following questions: How do different musical parameters such as hearing, rhythm and harmonization affect when arranging? How is the arrangement process experienced based on attitude, self-confidence and challenges? The results are divided into two themes based on these issues, musical parameters and the experience of arrangement. The results show that an aural-based arrangement is experienced as pleasurable and challenging. Development in terms of harmonization and music theory is analyzed and when arranging for students, it is concluded that the balance between challenges and clarity in the arrangement is indeed a challenge for the arranger as well. Structure is highlighted as a significant factor in the process and the attitude to the study is mostly positive. Adversity provides new impetus and inspiration to new ideas and self-confidence grows during the study. In conclusion, a discussion follows about the results of the study in relation to selected literature and the phenomenological perspective.

This project deals with an alternative method of arranging music. The idea is to, with your instrument, play your way to an arrangement, without taking any notes, recording yourself or writing sheet music. This memory based technique will hopefully prevent you from getting stuck and, furthermore, make the process of creating music come more naturally. The goal with the project is to evaluate this way of arranging, and in addition to that, describe the process in such detail, that anyone could try it., RepertoarAck Värmeland du sköna - trad, 1822Blame it on my youth - Oscar Levant, Edward Heyman, 1934Ett glas öl - Originalmusik ”Round the Back of the Arches” av Desmond O’Connor och Kennedy Russell från 1941, Sv. text av Hasse Alfredsson och Tage DanielssonFlickorna i Småland - Karl Williams, Fridolf Lundberg, 1912En röd liten stuga - Sven Paddock, Eric Fryman, 1936Så skimrande var aldrig havet - Evert Taube, 1948Embraceable you - George & Ira Gershwin, 1928Slow boat to China - Frank Loesser, 1948MedverkandeSara Alexandersson - sångErik Tengholm - trumpetSebastian Jonsson - altsaxofonAgnes Darelid - trombonBjörn Bäckström – tenorsaxofonDaniel Gahrton – barytonsaxofonOscar Johansson Werre – trumset Johan Tengholm – kontrabas Martin Åklint – piano, sång, arrangering

I denna uppsats har arrangörens roll och hur förhållandet mellan arrangemang och original ser ut diskuterats. Syftet har varit att ge förslag på hur man kan genomföra arrangemang av verk som generellt skulle kallas ”oarrangerbara”. Utgångspunkten har varit att studera möjligheterna vid arrangering av sång till instrument, närmare bestämt första satsen ur Claude Debussys sångcykel Ariettes Oubliées, där texten försvinner. Genom att dra en parallell till litterära översättningsmetoder har bl.a. begreppet ”transcreation” diskuterats, och sedan kopplats in i diskussionen om musikaliska arrangemang. Arrangemang av Franz Liszt har även studerats för att ge bredare inblick i hur tidigare arrangemang skapats. En alternativ metod användes, som innebar att röst och saxofon definierades som två olika språk, för att kunna dra en liknelse till ”transkreativ översättning”. Sångstämman modifierades till en saxofonstämma, och melodik i sångstämman reducerades för att ta bort det ”lager” som skapats när melodi var knuten till text. Från denna modifiering kunde nya musikaliska motiv bildas och utvecklas. Detta förlängde styckets form och längd som helhet, men bidrog också till att förstärka de musikaliska riktningar som fanns i originalet. Även pianostämman anpassades för att stärka sitt samband med saxofon istället för röst, vilket ledde till bl.a. dynamiska och melodiska modifikationer. Resultatet blev ett arrangemang som utöver sin direkta koppling till ett original samtidigt kunde sägas vara oberoende från detta ursprung.

Syftet med den här studien var att undersöka konstnärliga och tekniska metoder som kan användas i skapandet av stråkarrangemang inom populärmusik. Frågeställningarna utgick från att undersöka både generella konstnärliga och tekniska metoder, samt specifika metoder som kan användas i situationer där målet är att simulera ett större sound i en stråkkvartett. I det här arbetet följdes arbetsprocessen med två stråkarrangemang, Intro-låten och 2.0. Som metod togs kontakt med tre professionella arrangörer med stor erfarenhet inom ämnet för konstnärlig och teknisk vägledning till slutförandet av arrangemangen. Detta resulterade i att inspirationen och rekommendationerna från arrangörerna togs i beaktning under slutförandet av arrangemangen. Under mixnings- och redigeringsprocessen reflekterades det över de olika metoderna som använts under studien. Avslutningsvis diskuterades vikten av att komma tillbaka till sin egen personliga smak och det man som arrangör anser vara bäst för låten då man arrangerar för stråkkvartett inom populärmusik. Förslag till framtida forskning gavs i att fördjupa sig i olika typer av speltekniker för stråkinstrument och undersöka hur dem fungerar i en pop-kontext, samt forska i skillnaderna mellan stråkorkester kontra stråkkvartett inom populärmusik.

Jag har alltid uppskattat att lyssna på pop som musikkonsument men jag har inte intresserat mig av den genren som gitarrist fram till nyligen. Detta har förändrats under min utbildning vid LTU och speciellt under detta arbete som handlar om gitarrens roll i dagens hitlistemusik. Syftet med detta projekt är att vidga min musikaliska vokabulär genom att analysera hitlistemusik med gitarrinslag och utforska hur mitt musicerande därefter påverkas i nya produktioner. Detta har gjorts genom skapandet av spellistor innehållande låtar relevanta för detta arbete som sedan har analyserats. Vid analysen av dessa låtar har jag studerat in gitarrpartierna för att sedan transkribera dessa. Med notbilden framför mig har nästa steg varit att ta en närmare titt på hur gitarren förhåller sig till resten av kompgruppen och ljudbilden för att se hur gitarren bidrar till låten tillsammans med de andra instrumenten och vilka speltekniska idéer som de etablerade popgitarristerna använder sig av i denna genre. Under detta arbete har jag lärt mig mycket om gitarrspel och sound men det som verkligen lämnar ett avtryck hos mig är hur gitarren kan arrangeras och komponeras i dagens hitlistemusik.Detta arbete har gjort att jag har vågat göra val med mer pondus och stärkt mitt självförtroende som musiker.

I min uppsats utforskar jag möjligheterna att transkribera verk till mitt eget instrument tvärflöjt. Jag har arbetat med satser ur två konserter, en för violin och en för klarinett, och transkriberat om dessa till flöjt. Jag har fokuserat på en sats ur vardera konsert. Mitt arbete börjar med att välja vilka instrument jag skulle transkribera från. Sedan har jag valt notutgåva för dessa och skrivit in dem i det notskrivningsprogram jag har valt, och därefter påbörjat transkriberingsarbetet. När transkriberingen var klar tog jag kontakt med pianist och påbörjade min instudering av verken, för att därefter spela in de instuderade satserna. Vid inspelningen tog jag hjälp av en medstudent som också hjälpte mig med att editera inspelningarna. Slutligen har jag jämfört de satser jag spelat in på tvärflöjt med inspelningar för originalinstrumenten, violin respektive klarinett. Det resulterade i noter som finns som bilaga och inspelningar jag länkat till. I arbetet med transkription och förberedande litteraturstudier har jag lärt mig att transkription är ett stort ämne i sig och att det kräver efterforskning och förberedelser genom att studera noter, spela och lyssna till musiken som jag har transkriberat. Arbetet gav mig en känsla för vad kompositörernas musik bottnar i och har gett mig en riktning i mitt fortsatta arbete med transkribering.

In this bachelor project I tried to find if I could enhance my playing and composing by listening to music in an analyzing manner. I listened to jazz music that was recorded in the 1920s and jazz music that was recorded in the present day to try and find different aspects of the music that I enjoyed. Using these aspects, I composed music for a 7-piece band and performed that music in a concert. The goal of this project was not to create a fusion of these different styles of music but to contemplate on what I like in these different styles of music and how I can use that knowledge to my advantage., Låtlista:"En Helt Vanlig Blues" - Uno Dvärby"Fel Väder" - Uno Dvärby"Henderson" - Uno Dvärby"Det Blir bättre Sen" - Uno Dvärby"Äntligen Fredag" - Uno DvärbyMedverkande musikerMax Agnas - PianoJakob Bylund - TrummorBjörn Bäckström - Saxofon/klarinettUno Dvärby - KontrabasHannes Junestav - TrombonViktor Spasov - GitarrErik Tengholm - TrumpetKonserten filmades och finns bifogad som länk. https://www.youtube.com/watch?v=fSH0aAKE5vY&t=1115s

I det här arbetet utforskar jag vilka konstnärliga beslut jag tar som producent och varför. Jag har skrivit mycket musik i mitt liv och är bekant med vilka beslut jag behöver ta i låtskrivarprocessen men som producent har jag, än så länge, inte lika stor erfarenhet. Jag har därför analyserat min egen kreativa process som producent av mitt soloalbum. Frågor jag har tagit upp är instrumentering, arrangering, psykiska och fysiska aspekter av musikproduktion och personlig utveckling. Det som blev tydligt i det här arbetet är att gränsen mellan vilka beslut som tas som låtskrivare, musiker och producent är inte lika tydliga som jag tidigare trott. Hur jag väljer att lägga en sångmelodi påverkar soundet så pass mycket att andra musikaliska element berörs och behöver anpassas efter det beslutet. Gitarrarrangemanget, som jag oftast skriver under tiden låten skapas, påverkar hur mycket plats som finns kvar till resterande pålägg osv. En lärdom jag har tagit av detta arbete är vikten av att våga ställa de rätta frågorna när produktionen inte känns bra. Istället för att försöka rädda en låt eller produktion med fler pålägg är ofta problemet att låten inte är tillräckligt bra eller att jag inte har haft en tillräckligt tydlig vision om hur produktionen ska låta. Då är det mycket effektivare att angripa kärnproblemet än att försöka rädda låten med många pålägg. Jag har även observerat när och varför jag har hamnat i ett kreativt gynnsamt och behagligt tillstånd, som ofta kallas för flow. När jag har fokuserat på prestation och fastnar vid för små detaljer blir det tydligt att flow inte kan infinna sig, men när jag däremot har en tydlig vision om vart jag vill med en produktion eller låt och känner att jag vet hur jag ska ta mig dit, hamnar jag lätt i flow. Jag har fokuserat mest på mitt eget förhållningssätt till musikproduktion men har även lyft in andras erfarenheter i ämnet, t.ex. producenterna Pharrell Williams och Rick Rubin.

TV-spelsmusik och arrangering är något som brinner starkt för mig. Dock kan det finnas bristande intresse för TV-spelsmusik bland professionella musiker. För att öka musikers engagemang när de ska framföra levande TV-spelsmusik, och för att bredda mina arrangeringskunskaper, har jag bearbetat två av mina skrivna arrangemang med hjälp av musikerna själva. Musikerna som deltog i arbetet har fått bidra med egna upplevelser om sina instrument och med återkoppling på deras instrumentstämmor i mina arrangemang. Med detta underlag bearbetades arrangemangen för att sedan repeteras i orkester och till sist framföras på en konsert. Framförandet har utvärderats mot bearbetningarna för att se hur strategierna fungerar i praktiken. Om inte denna bearbetningsstrategi är användbar i framtiden så kommer i alla fall resultatet jag fått från detta projekt vara till nytta. Lärdomen jag fått från genomförandet, och framförallt från musikernas återkoppling och upplevelser, kommer kunna hjälpa all min framtida arrangering och mitt framtida yrkesliv som arrangeringslärare.

In my bachelor project I have been working with composing and arranging in a way that is advantageous for the music and for myself as a trombonist and musician. This paper is describing my view on how the trombone role often takes shape, and the aspects and problems that I have experienced from it. I have reflected on how I need to prepare myself to feel comfortable with my role in my own compositions. I have described the compositions in detail and how they are arranged, to show how I have worked on varying the different roles in the ensemble, primarily the trombone role. I arranged for different sets of ensembles, to examine how that would affect both the music and my role as a trombonist. The graduation concert for this project could not take place due to the circumstances of COVID-19, but is postponed to the fall 2020., Medverkande musiker:Erik Tengholm - trumpetBjörn Bäckström - tenorsaxofonIma Baeza Bilgin - pianoSusanna Risberg - gitarrUno Dvärby - kontrabasMagnus Jonasson - trummorCosima Lamberth - sångJohan Tengholm - kontrabas

I denna studie undersöks hur arrangering och komponering av flöjtmusik med interferenstoner kan gå till. Syftet med studien har varit att undersöka skapandeprocessen. I studien beskrivs vad interferenstoner är och hur de fungerar på tvärflöjt. Under studien skapades tre arrangemang och åtta kompositioner som är skrivna antingen för två flöjtister som spelar tillsammans eller för en sjungande flöjtist. Studien identifierar olika resurser som har använts under arrangerings-, och komponeringsprocessen och förklarar även hur de användes. I studien beskrivs också hur arrangemangen och kompositionerna har designats för att interferenstonerna ska uppmärksam- mas., This study investigates the process of arranging and composing music with difference notes for flute. The purpose of the study was to investigate the creative process. The study also describes what a difference note is and how it works on a flute. During the study three arrangements and eight compositions were created and the pieces are either for two flutists playing together or for one singing flutist. The study identifies different resources that are being used during the arranging and composing process and explains how they are being used. The study further describes how the arrangements and compositions have been designed so that the difference notes will be audible.

This thesis gives the reader my view of what it’s like to be a leader of a big band, an arranger of big band music, and the difference in playing in an ensemble compared to being a soloist in front of the band.The process of planning the whole project, choosing musicians, rehearsing and the final concert is described in the text, and I also write about each composition that I chose, and the arrangements that i made on these compositions.In the last part of the text, I reflect on about how each part of the project panned out, and I go deeper in the difference in how I think about timing in music when I play in an ensemble as opposed to when I play an improvised solo, as well as the difference in sound, and I describe the difficulties with switching between these playing styles.

I detta arbete vill jag ta reda på hur jag som filmkompositör påverkas av att skriva filmmusik utifrån olika perspektiv och hur detta i sin tur påverkar filmpublikens tolkning av filmen. Jag valde ut fyra perspektiv som är hämtade ur boken On the Tracks av Fred Karlin. Jag valde ut tre filmklipp från kända produktioner, två långfilmer och en TV-serie. Till varje filmklipp skapades fyra olika musikversioner, ett utifrån varje perspektiv. Det blev således tolv musikstycken totalt. Genom att föra loggbok under arbetets gång och låta en lyssningsgrupp svara på frågan ”Hur tycker du att musiken påverkar filmens berättelse?” kunde jag analysera både mitt eget skapande och hur detta i sin tur påverkade publikens tolkning av de filmscener som jag valt. Mitt egna konstnärliga skapande påverkades mycket av de olika perspektiven. Jag tvingades att anpassa musiken till det som skedde i bild och var även tvungen att använda kompositionstekniker som jag inte använt tidigare. Vissa perspektiv var enkla att förmedla till publiken och andra var betydligt svårare. Ibland stämde min och publikens tolkning överens och ibland tyckte vi olika. Det jag kom fram till var att musik som beskriver känslor eller filmens budskap var relativt enkelt att förmedla. Musik som på ett neutralt sett ska beskriva platsen eller situationen i filmen var däremot svårare att förmedla och gav utrymme för en mängd olika tolkningar. Det visade sig att musik nästan aldrig är neutral utan så gott som alltid bidrar med något mer till berättelsen. I några fall visade det sig dock att musik som är diegetisk kan upplevas som neutral eftersom musiken i sådana fall fungerar som en ljudeffekt. Av upphovsrättsliga skäl kan jag inte göra filmerna tillgängliga på Diva, däremot finns min musik upplagd för den som är intresserad.

I det här arbetet har jag intresserat mig för stråkarrangering till olika typer av popmusik. Jag har jämfört tre olika metoder och förutsättningar för att skriva stråkarrangemang, varav ett var till egenkomponerad musik och två skrevs till musik komponerad av andra. Jag jämförde metoderna med huvudsakligt fokus på fyra aspekter: effektivitet, upplevelse av kreativitet, musikaliskt resultat och egen tillfredsställelse. Mitt syfte var att undersöka hur ett val av arrangeringsmetod kan påverka både processen och resultatet, samt att utforska hur jag fungerar som stråkarrangör. Den mest effektiva metoden för mig var att arrangera ensam, med de metoder jag är välbekant med. Jag kände mig kreativ när jag skrev arrangemanget till min egen musik och i det ena av projekten till andras musik, men upplevde avsaknad av kreativ stimulans i det projekt där upphovspersonen hade starka visioner för hur arrangemanget skulle låta. Det musikaliska resultatet varierade, kanske delvis beroende på val av metod, men undersökningens karaktär gjorde det svårt att dra några tydliga slutsatser kring samband mellan metod och musikaliskt resultat. Min tillfredställelse med processerna varierade och påverkades av bland annat det klingande resultatet, hur effektivt arbetet fortskred och hur kreativ jag kände att jag kunde vara inom ramarna för projekten. Processerna väckte frågor kring för- och nackdelar med att variera sina metoder och utmana sig som arrangör, om balansen mellan att värna sin egen konstnärliga integritet som arrangör och samtidigt respektera en beställande musikers kreativitet, och om i vilka sammanhang jag känner mig fri rent konstnärligt.

I detta arbete har jag undersökt hur kompositioner skrivna för mindre ensembler kan arrangeras om till en storbandssättning. Målet har varit att hitta sätt att lösa de problem som kan uppstå inom exempelvis instrumentering, karaktär, och spelbarhet. Fokuset i arbetet har legat på arrangeringsprocessen snarare än resultatet. Jag har under arbetets gång bland annat analyserat kompositionerna för att fastställa vilka musikaliska element som är viktiga att överföra till de nya arrangemangen. Arbetet har resulterat i tre arrangemang för storband och har hjälpt mig upptäcka ett antal metoder för att förenkla arrangeringsprocessen och lösa vanliga problem som man kan stöta på. Det har även hjälpt mig skapa nya tankebanor kring vad som definierar en kompositions karaktär och hur man kan bevara den i ett nytt arrangemang.

In this project, Anton Forsberg has arranged and performed music (mainly from the jazz idiom) for a growing ensemble, focusing on the guitar’s role and function in different musical settings and contexts. Arranging and orchestrating the guitar in different ways to explore different ways of featuring it has been a central part of the project. The process of choosing musicians, planning repertoire, arranging, rehearsing as well as a description of the final result of every individual composition finally chosen for the final musical recital is described. The result of the project is described both in terms of arranging and in terms of Anton’s work as guitarist and musical director in the different musical contexts through explanations of different choices of guitars, orchestration, strategies for rehearsal-leading and different difficulties experienced along the course of the project. In the end, Anton concludes that the arranging became the main focus point during the project, rather than the guitar and its different possibilities of sound. He also describes what the realization of the project has taught him within the different parts of it, as well as his thoughts on what to do differently when encountering similar projects in his future music career.

I detta arbete har jag undersökt huruvida min låtskrivningsprocess skiljer sig utifrån fem musikaliska element när den skrivs under tidspress. - Melodisk utveckling (omfång/register) - Rytmisk variation - Variation (låtens helhet) - Repetition - Hookar Jag har, utifrån tre bestämda tidsramar, skrivit fem låtar per tidsram, gjort demo-versioner på samtliga och fått de musikaliska elementen betygsatta av en lyssningsgrupp. Dessa betyg har jag sedan sammanställt för att se hur lyssningsgruppen har uppfattat låtarna utifrån elementen och om det då finns några skillnader när jag skriver utifrån de olika tidsramarna. Resultatet visar att det finns en tydlig olikhet mellan den kortaste och de längre tidsramarna, då det finns en påtaglig saknad av de musikaliska elementen vid den kortare tidsramen. Differensen mellan de längre tidsramarna är mer diffus men vid den längsta tidsramen är de musikaliska elementen mer närvarande, hos samtliga element, än vid den näst längsta tidsramen.

Detta arbetegår ut på att hitta konkreta tekniker för hur populärmusik kan arrangeras för sologitarr, specifikt inom genren fingerstyle. Utgångspunkten för arrangemangen har varit att i så stor grad som möjligt behålla de rytmiska, harmoniska och melodiska komponenter som originallåtarna innehåller.Med hjälp utav allmänna arrangeringsmetoder såväl som tekniker specifika för gitarren har arrangemangen växt fram. Digital inspelning har varit den främsta källan till dokumentation. Utöver dessa inspelningar har valda stycken noterats för analys. Detta har resulterat i fyra kompletta arrangemang och ett oavslutat. Alternativa stämningar och capotasto har i hög grad används för att bättra gitarrens kompabilitet med grundmaterialet. Genomatt manipulera stämningen efter låten behov blir det möjligt att förlägga stora delar av både melodin och ackorden på öppna strängar, vilket i min mening ger arrangemanget en större öppenhet och ett bättre flyt än om gitarrens normalstämning hade använts.I slutändan formades arrangemangen för mycket av mina egna tekniska förutsättningar, vilket lede till ett i mitt tycke alltför homogent slutresultat. Då arrangemangen endast spelats av mig har det varit svårt att separera min roll som arrangör från den som gitarrist, och vad jag själv har kunnat åstadkomma på instrumentet har dikterat slutresultatet mer än önskvärt.

Under de senaste 20 åren har TV-spelskonserter blivit mer vanliga och framförs med varierad kvalité. Detta arbete bottnar i problematik kring orkesterns storlek och att ge musikerna en givande stämma att spela. Fokus ligger på att skriva arrangemang för mindre ensemble och skapa roliga stämmor som inte är för enkla eller för svåra. Projektet genomfördes med hjälp av återkoppling från andra musiker, datorprogram, hemsidor och tidigare forskning. Arbetet resulterade i ackumulerad fördjupad kunskap inom arrangering och två medleyn: Final Fantasy Battle och Final Fantasy Soft, som består av musik från Final Fantasy-serien. Originalmusiken är skriven av kompositören Nobuo Uematsu och i denna uppsats beskrivs hur det var att bearbeta hans verk. Under arbetets gång har några utmaningar utkristalliserat sig och behövt tacklas: Hur fångas lyssnaren? Hur får man arrangemangen spelbara? Hur gör man musiken rolig att spela? Att arrangera TV-spelsmusik visade sig vara mer omfattande än förväntat. Men under arbetets gång har genvägar uppkommit, till exempel bearbetning av existerande arrangemang med digitala verktyg.

Syftet med detta arbete är att synliggöra processen vid arrangerandet av en låt för vokalgrupp i den afroamerikanska genren. Bland annat musikteoriprofessorn Roine Janssons idéer om vokalgruppsarrangering, The Real Groups- och Trey McLaughlins vokalgruppsarrangemang har inspirerat detta arbete. För att undersöka processen har den dokumenterats genom loggboksskrivande, sparade sibeliusutkast och videoinspelningar från träffar med en ihopsatt vokalgrupp som testar arrangemanget allteftersom det utformats. Undersökandet av vad en kreativ process innebär har också stått i fokus. I mitt resultat har det kommit fram vad jag har lagt störst vikt vid. Det har varit variation, dynamisk balans, låta röster härma andra instrument, sociala aspekter vid arrangerandet och att ha tid och att bejaka och testa allt. Jag har till stor del arbetat efter eget tycke och smak med att arrangera och experimentera för att hitta en helhet så som jag vill ha den och som fungerar för sångare i målgruppen. I diskussionen tar jag upp insikter om arrangering och vad som har gynnat kreativiteten.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad kunskap om skillnader och likheter mellan bandad- och bandlös elbas. I studien undersöks användningsområden och även musikaliska uttryck. Metoder i undersökningen var intervju, transkribering och inspelning där en undersökning i arrangemang, musikaliskt uttryck och roll i ensemble sker. Studien genomfördes i tre delar: en intervjudel där fyra aktiva basister intervjuades. En del där jag transkriberade en basstämma som ledde till den sista delen med två inspelningar där jag spelar elbas. Det transkriberade och inspelade materialet är basstämman i Paul Youngs version av låten Wherever I Lay My Hat. Samma bakgrundsmusik har använts vid inspelning på både bandad- och bandlös elbas. Resultatet visar på skillnader i live- och studiosammanhang. Resultatet visar även att förberedelsetid på de respektive instrumenten skiftar, en differens i klang, roll och plats i ljudbilden beroende på live- eller studiosammanhang.

I det här projektet undersöks vad resultatet blir när melodier ur egenskriven populärmusik orkestreras och arrangeras för symfoniorkester i den klassiska formen av rondo, i detta fall efter en äldre form av rondo bestående av fyra återkommande teman samt tre episoder eller avvikelser från temat. Denna typ av rondo var populär under barocken och romantiken. Målet var att ta reda på om jag med begränsade förkunskaper inom den klassiska konstmusiken kan skapa ett stycke musik som påminner om ett utdrag ur en symfoni från 1800-talets romantik men där sagda stycke baseras på bandet Kainoabels melodier. För att uppnå detta har jag valt att skriva efter en form och för ett instrumentarium som ofta representeras inom den klassiska konstmusiken samt att jag efter bästa förmåga tar inspiration från delar ur en symfoni skriven av Johannes Brahms år 1883. Även andra stycken, som har valts ut i samråd med handledare, har agerat inspirationskälla under projekttiden. Resultatet visar på att det nyskrivna stycket klingar mer nutida än önskat på grund av melodiernas ofta joniska karaktär. Stycket fick i min mening andra stildrag än vad som önskades i målsättningen men som ändå innehar andra kvaliteter som kan beskrivas som mer filmiska och stundtals juvenila., This project investigate what the outcome is when melodies from self-produced popular music are orchestrated and arranged for symphony orchestra in a form of rondo. In this case, after an older form of rondo consisting of four recurring themes as well as three episodes or deviations from said theme. This kind of rondo was made popular during the baroque and romantic epoch. The goal is to find out if, with limited previous knowledge in the field of classical art music, I can create a piece of music that reminds of an excerpt from a symphony from the 19th century romanticism where the said piece is based on melodies of the band Kainoabel. In order to achieve this, I have chosen to write after a form and an instrumentarium that is often represented in classical art music and that I take inspiration from parts of a symphony written by Johannes Brahms in 1883. Other pieces of music, selected in consultation with a supervisor, have acted as inspirational sources during the project. The result show that the newly written piece sounds more contemporary than desired due to the often ionic character of the tunes. In my opinion, the piece got a different character than desired but still possesses other qualities that can be described as more cinematic and sometimes juvenile.