Search

Studien har haft som huvudsakligt syfte att undersöka den kinesiska tidningen Folkets Dagblad och dess rapportering kring könsdiskriminering under åren 2000 till 6:e december 2023, då undersökningen avslutades. Undersökningen bygger på att observera hur tidningen rapporterar kring problemet och att analysera detta i förhållande till forskning i frågan. Materialet i resultatet berör teman kring diskriminering på den kinesiska arbetsmarknaden, utbildning, nationella reformer i Kina mot könsdiskriminering och även en generell rapportering kring jämställdhetsarbete i världen. Slutsatsen efter analys av materialet är att tidningen gör mycket noggranna avvägningar kring vad som tas upp i tidningen och inte. I förhållande till den forskning som ingår i studien finns det särskilda studier av stor vikt som Folkets Dagblad tydligt väljer att ignorera, vilket belyser vilka kontroverser som finns i Kina idag. Bland annat sexuella trakasserier och en bristande lagstiftning i praktiken, är inget som tidningen vill lyfta. Man kan dock observera stor del av materialet som innehåller ideologi, optimism och politisk propaganda, i diskussionen kring könsdiskriminering idag.

Transition to the labor market after serving a prison sentence can be a complex experience for former offenders. In this qualitative study, we interviewed eight individuals who have served time in prison and either initiated or completed their way back to the labor market. A criminal record resulting from a prison sentence not only impacts the job-seeking process but also subjects individuals to stigmatizing gaze from the society. The societal perspective can lead former offenders to internalize these views. However, seeking support from social contacts and engaging with helping organizations can act as coping strategies, facilitating the reentry process both emotionally and practically. These strategies play a crucial role in empowering individuals to embark on the journey back to the labor market.

Denna uppsats undersöker vad arbetsgivare fokuserar på i arbetet med att attrahera och behålla personal, samt vilka utmaningar som finns. Detta besvaras med hjälp av två frågeställningar: ”vilka metoder används i organisationer för att attrahera och behålla personal på dagens arbetsmarknad?” och ”vad för uppfattningar och utmaningar finns i arbetet med att attrahera och behålla personal?”. Det insamlade datamaterialet bygger på sju intervjuer med medarbetare från sju olika organisationer både inom den offentliga och privata sektorn, där alla är insatta i arbetet med att attrahera och behålla personal. Den teoretiska utgångspunkten är Anthony Giddens struktureringsteori som hjälper oss förstå samspelet mellan arbetsmarknadens uppbyggnad och det mänskliga handlandet. Då metoderna som används för att attrahera och behålla personal faller inom Employer branding så används detta begrepp som en teoretisk ram. Studiens resultat visar att transparens, trygghet, utveckling och ledarskap är viktiga aspekter. Även att det interna arbetet är viktigt för att attrahera personal. Generellt fanns en god inställning till employer branding men vissa utmaningar belystes, främst inom IT-yrken där det skett en stor inflation i lönerna. Till följd av hybridarbete fanns också utmaningar i ledarskap och arbetsmiljö. Det fanns en positiv inställning till employer branding, men ett organisatoriskt motstånd belystes också då metoderna är svåra att mäta i effektivitet. Studien bidrar till forskningsfältet genom att ge en djupare förståelse i problemen som finns på dagens arbetsmarknad samtidigt som arbetstagarnas makt belyses.

Att ha ett lönearbete är centralt för individens tillvaro och identitet. En av grupperna i samhället som har det svårast att etablera sig på arbetsmarknaden är individer med funktionsnedsättning. Syftet med denna littraturöversikt är att öka förståelsen och kunskapen kring hinder och möjligheter på arbetsmarknaden för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning. Artiklarna som belyser utanförskap, stigmatisering, hinder, lagstiftning, stödinsater och möjligheter kommer att undersökas för att beskriva deras samband till unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning. Vägen till arbete för individer med intellektuell funktionsnedsättning påverkas av olika faktorer. I Sverige har unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning en låg etableringsgrad på arbetsmarknaden. Trots stödinsatser kan personer med intellektuell funktionsnedsättning känna sig exkluderade från arbetsmarknaden vilket beror på arbetsgivarna synsätt, stigmatisering på arbetsmarknaden och låga förväntningar. Resultaten i denna stuide har analyserats utifrån teorier om KASAM (känsla av sammanhang) och stigma. Resultatet visar på att individer med intellektuell funktionsnedsättning kan trots stödinsatser uppleva exkludering av kollegor och arbetsgivare på arbetsmarknaden. Sammanfattningsvis diskuterades hinder och möjligheter som unga med intellektuell funktionsnedsättning upplever på arbetsmarknaden., Having a paid job is central to the individual´s existence and identity. One of the groups in society that has the hardest time establishing themselves in the labor market are individuals with disabilities. The purpose of this litrature review is to increase understanding and knowledge about obstacles and opportunities in the labor market for young adults with intellectual disabilities. The path to work for individuals with intellectual disabilities is influenced by various factors. In Sweden, young adult with intellectual disabilities have a low rate of establishment in the labor market. Despite support efforts, people with intellectual disabilites can feel excluded from the labor market, witch is due to employers´attitudes, stigmatization in the workplace and low expectations. The results of this study have been analyzed based on theories of KASAM (sense og context) and stigma from Goffman. The results show that individuals with intellectual disabilites can experiece exclusion from colleagues and employers in the labor market, despite support. In summary, obstacles and opportunities that young adults with intellectual disabilities experience in the labor market were discussed.

The purpose of this study is to examine and investigate what the norm-setting process looks like in regards to regulations that give employers the opportunity to request and demand drug tests from their employees. To fulfill the purpose of the study, a qualitative research method with semi-structured interviews were conducted. The sample consisted of employers and union worker representatives. Furthermore, thematic content analysis and Foucault's theoretical framework were used in order to analyze the collected material. The results of the study show that the norm formation process is characterized by provisions within the Work Environment Act and the Co-determination Act. Furthermore, the results indicate that customer requirements, other types of tests, union views and the importance of a policy are important conditions in the process. The results of the study contribute with a deeper understanding of the labor market's norm-forming processes and an insight into the conditions that apply within it.

Team composition in the workplace is a popular topic where there are no clear answers to how the most productive and efficient team should be composed. There are many variables combined determines which candidate and which factors are best considered to predict job performance. The purpose of this study was through an experiment investigate whether age, education and the team's age composition have an impact when assessing suitability assessment in a recruitment context. The experiment was answered by 55 respondents with experience of recruitment in their capacity as manager, recruitment consultant or HR employee. The results show that the age composition of the existing team has no effect on how the respondents assessed the suitability of the candidates as the same candidate was most attractive regardless of team composition. The candidates' academic level of education had a negative impact as candidates without academic education were considered more suitable. The results also showed an interaction effect of age*education, which states that higher education is considered appropriate for the older candidates, while education has the opposite effect for younger candidates, which was concluded through a t-test., Teamsammansättning är ett ämne där entydiga svar saknas kring hur det mest produktiva och effektiva teamet bör vara sammansatt. Många variabler påverkar valet av kandidat och vilka faktorer som bäst anses predicera arbetsprestation. Syftet med denna studie var att genom ett experiment undersöka om ålder, utbildning och teamets åldersmässiga sammansättning har en påverkan vid bedömning av lämplighetsbedömning i rekryteringssammanhang. Experimentet besvarades av 55 respondenter med erfarenhet av rekrytering i egenskap av chef, rekryteringskonsult eller HR-medarbetare. Resultatet visade att det befintliga teamets ålderssammansättning inte hade någon inverkan på hur respondenterna bedömde lämpligheten på kandidaterna då samma kandidat varit mest attraktiv oaktat teamsammansättning. Kandidaternas akademiska utbildningsnivå hade en negativ inverkan då kandidater utan akademisk utbildning ansågs mer lämpliga, även om det fanns en, genom t-test bekräftad statiskt signifikant interaktionseffekt av ålder*teoretisk kompetens som säger att hög utbildning ansågs lämplig hos de äldre kandidaterna.

Den tysta åldersdiskrimineringen som sker på arbetsmarknaden har påverkat äldre arbets- sökandes kompetensutveckling. Äldres arbetskraft betraktas som mindre bra av arbetsgi- vare. Konsekvenserna av äldres arbetslöshet påverkar inte bara den arbetslösa utan även samhället i helhet. Denna studie syftar till att undersöka både åldersdiskrimineringen på arbetsmarknaden samt konsekvenserna till följd av diskrimineringen. Studiens syfte är även att fördjupa sig i hur problematiken kan motarbetas. Målgruppen i studien var äldre lång- tidsarbetslösa. Studien utgick från kvalitativ forskningsmetod och nio semistrukturerade in- tervjuer genomfördes med två olika målgrupper. Målgruppen äldre arbetslösa samt mål- gruppen stödjande funktioner som arbetar med äldre arbetslösa. Ur resultatet framkom det att åldersdiskriminering existerar på arbetsmarknaden på olika vis. Arbetsgivare har fördo- mar om äldres kapacitet till att genomföra ett arbete. Konsekvenserna på långtidsarbetslös- het har påverkat äldres psykiska och fysiska hälsa samt deras livskvalité. Det framkom även att samhällets insatser inte räcker till för att äldre ska komma ut på arbetsmarknaden.

Undersökningens syfte är att utifrån invandrares egna erfarenheter och upplevelser undersöka vilken påverkan som Introduktionsprogrammet har haft för deras etablering på arbetsmarknaden. Vi utförde en kvalitativ undersökning, genom åtta semistrukturerade intervjuer med invandrare som bott i Sverige under 10–15 år. Med intervjuerna ville vi skapa en djupare förståelse för på vilket sätt Introduktionsprogrammet kan ha påverkat deras etablering på arbetsmarknaden. Resultatet i studien visade att invandrares största hinder för att etablera sig på arbetsmarknaden var språket. Det gick att konstatera att det svenska språket hade haft en stor betydelse för etablering på arbetsmarknaden. Introduktionsprogrammet har därför haft en gynnsam effekt för respondenterna i studien, eftersom de har fått lära sig svenska språket. Det sociala kontaktnätet var enligt respondenterna en annan avgörande faktor, som de intervjuade invandrarna saknade och som försvårade deras etableringen på arbetsmarknaden. Nyckelord: Integration, arbetsmarknaden, invandrare, introduktionsprogram och etablering., The purpose of this study was based on immigrants´ own experiences to investigate what impact the Introductory course had on the immigrants´ establishment in the labor market. We performed a qualitative investigation where we performed eight semi-structured interviews with immigrants who lived in Sweden for 10-15 years. This was implemented in order to create a deeper understanding of what could have had an impact on the immigrants’ establishment in the labor market through the introduction course. The outcome of this study showed that the immigrants’ biggest obstacle to establish themselves in the labor market was the language. It has been noted that the language has been of great importance in order to significantly lead to establishment in the labor market. Additionally, the introductory course has had a great significance on the respondents in the study since they got to learn the Swedish language through the introductory course. Whereas, another crucial factor that the immigrants were lacking in is the social contact network. This factor has made the establishment of the labor market all the more difficult.

The purpose of this study is to enlighten the knowledge and expand the understanding of the rapidly growing staffing agencies, which contributes to a great workflow and flexibility to the expense of secure employments. Through our own experience working in the staffing industry, we have asked the question “How does a group of low qualified staffing industry workers experience the working conditions in the staffing industry?” At the same time, we also chose to include the experiences of two recruiters to strengthen the experiences of ambulatory employees. (halftime workers) This study is based on a hermeneutic science method, we also used semi structured qualitative interviews to gather essential information and empirical data. To interpret the empirical material, we use tree theories as a tool to explain the phenomenon we intended to investigate. The theories are following Sasika Sassen – Expolsions, Guy Standing – The precarious and Norbert Elias & John L Scotson`s theory of the established and outsiders. Our interpretation of the empirical material indicates that factors such as safety, solidarity and work conditions are affected in a negative way when you have a part-time employment. Where some people belonging to an abnormal social category often gets excluded and marginalized and excluded by others in the workplace. Part- time employment is characterized by flexibility, insecurity, exclusion, subordination, and lack of community.

The aim of this essay is to gain a better understanding of the difficulties highly educated migrant women face in trying to find work that matches their education. Furthermore, the study examines the consequences failing to find a suitable job might cause. Stratification and intersectionality have been used as theoretical framework in order to analyze the way in which mechanisms of exclusion and various intersections influence these women’s work opportunities. The results show that language, age and priorities regarding family play a major part in the possible hardship along the road to a job matching that of their education. This also had a negative effect on some of the informant’s health, self-confidence and career., Studiens syfte är att få en djupare kunskap om vilka svårigheter och hinder som gör att vissahögutbildade migrantkvinnor inte återvänder till en sysselsättning som matchar deras kompetens. Studien undersöker också vilka förväntningar kvinnorna hade om arbets möjligheter i Sverige samt konsekvenser som uppstår av att de inte lyckas återvända till deras tidigare sysselsättning. Stratifiering och intersektionalitet har använts som teoretiskt ramverk för att analysera hur utestängningsmekanismer och olika intersektioner påverkar kvinnornas arbetsmöjligheter. Resultat visar att språk, ålder och prioritering av familjen spelade en betydande roll för misslyckandet av att återvända till ett matchande yrke. Detta ledde till negativa konsekvenser som påverkade flera av informanternas hälsa, självförtroende och karriär.

Studiens syfte var att undersöka hur före detta intagna upplever möjlighet till arbete efter frigivning samt ta reda på hur de blir bemötta av arbetsgivare. Tidigare forskning visar att det finns svårigheter för tidigare dömda att återintegreras på arbetsmarknaden samt att arbetsmöjligheterna skiljer sig kraftigt mellan personer som inte är dömda och de som är tidigare dömda. Detta eftersom arbetsgivare vill skydda organisationen från brottslighet. Teorierna om stigmatisering och stämpling utgör stora delar av arbetet och analyseras tillsammans med informanternas uttalanden i analysdelen. Studien består av en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats med fokus på sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer. I resultat och analysdelen har jag lyft fram fyra teman som är: självstigmatisering, det dolda stigmat, självuppfyllande profetia och arbetsgivarens respekt för stigmatisering. Slutligen visar huvud resultatet att informanterna i undersökningen befinner sig i en avvikande grupp som har svårt för att återanpassa sig på arbetsmarknaden. Flera av faktorerna till detta är att de fortsätter stigmatiseras och stämplas i anställningsprocesser utifrån tidigare brott, något som därmed begränsar arbetsmöjligheterna ytterligare. Resultatet visar dessutom på att ingen av informanterna erfarit att de blivit bemötta på ett annorlunda sätt, något som kan bero på att man vanligtvis brukar respektera en annan persons stigma i sociala grupper., The purpose of the study was to investigate how former inmates experience the opportunity to work after served prison sentence and find out how they are treated by employers. Previous research shows that there are difficulties for previously convicted people to be reintegrated into the labour market and that job opportunities differ greatly between people who are not convicted and those who are previously convicted. This is because employers want to protect the organization from crime. The theories of stigmatization and stamping make up much of the work and are analyzed together with the informants' statements in the analysis part. The study consists of a qualitative method with a phenomenological approach focusing on six qualitative semi-structured interviews. In the results and the analysis section I have highlighted four themes that are: self-stigmatization, the hidden stigmatization, self-fulfilling prophecy and the employer's respect for stigmatization. Finally, the main result shows that the informants in the survey are in a deviant group who have difficulty in reintegrating into the labour market. Several of the factors for this are that they continue to be stigmatized and stamped in employment processes based on previous crimes, which further limits the job opportunities. The result also shows that none of the informants have experienced that they have been treated in a different way, which may be because one usually respect another person's stigma in social groups.

The purpose with this study is to find and analyse the reasons to why non- European women with Muslim background start their own business in Sweden. The purpose is also to investigate which resources the women have and mobilize to start and run their own businesses. To gather data, interviews have been conducted with eight female entrepreneurs originally from Iran, Afghanistan, Irak, Syria, Lebanon and Somalia who have owned their own business in Kronoberg County in Sweden. The Interviews with two advisors who give advice to people that wants to start a business in Sweden have also been conducted. The interviews were transcribed in full, thereafter they have been analysed in relation to the theoretical concepts of pull-and push factors, habitus, cultural, social and economic capital. This has led up to the following themes; women's background before immigration to Sweden, their experience of education and job before starting their own business in Sweden and their experience as Non-European women with Muslim background as entrepreneurs in the Swedish labour market. The result from interviews with the business leaders shows that these women have started the business for two main reasons. First, are personal reasons, including having independence, developing personal development by starting a business, having prestige by starting Own enterprise. The second reason is about the structural problems in society, including unemployment, livelihood, and lack of relevant jobs that match their educational background, which have been caused in some cases by discrimination in the labor market. In order to finance their businesses, the women have used different strategies, including using their ethnic ethnicity network for borrowing money from family members, use their own money that they have saved before stating a company, or borrow money from the Swedish banks and ALMI.

Att ha ett arbete är centralt för att vara en del av samhället och bidrar inte bara med ekonomisk trygghet utan även en meningsfull tillvaro. Individer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har betydande svårigheter vid inträde på arbetsmarknaden i jämförelse med andra grupper. Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för hur situationen på arbetsmarknaden ser ut för unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. För att besvara syftet genomfördes en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med sju gymnasielärare. Resultatet visade att det fanns otillräcklig kunskap och fördomar om neuropsykiatriska diagnoser på arbetsmarknaden. Vidare identifierades två huvudsakliga teman som särskilt viktiga för ett eventuellt deltagande på arbetsmarknaden. Att förstå sin diagnos för att kunna hitta individuella strategier var det ena temat och att ha kunskap om det sociala samspelet och sociala relationer det andra. Uppsatsen belyser också vilka förberedande insatser skolan gör för att underlätta ett eventuellt inträde på arbetsmarknaden. Särskilt intressanta resultat återfanns i lärarnas berättelser om de elevanpassningar som görs i den dagliga undervisningen. Avslutningsvis diskuteras förhållandet mellan skola och arbetsliv och om det potentiellt borde finnas en instans som täcker glappet mellan dessa.

Syftet med denna studien är att belysa begränsningslagen och hur den påverkar in-dividerna som omfattas av lagen. Syftet med begränsningslagen är att påskynda etableringen av nyanlända på den svenska arbetsmarknaden, vilket i sin tur underlät-tar deras etablering i samhället. De personer som omfattas av lagen är nyanlända som kom till Sverige efter 24 no-vember 2015 under den stora migrationskrisen som ägde rum. Vi undersöker i stu-dien hur individerna som omfattas av lagen har resonerat i deras val av arbete samt hur deras motivation och känsla av sammanhang har påverkats.De teoretiska utgångspunkterna vi har haft i studien är Maslows teori om den mänskliga behovstrappan och Antonowskys teori om KASAM. Metoden vi har använt är en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer. Vi har i studien intervjuat sex individer som samtliga omfattas av den tillfälliga be-gränsningslagen. I det empiriska materialet framkom det att individerna hade förståelse för lagen och grundtanken med den. Men det framkom även att det är svårt att förhålla sig till kra-ven lagen ställer när arbetsmarknaden inte är anpassad för att släppa in nyanlända. Det framkom även i det empiriska materialet att grundtanken med lagen kan få mot-satt effekt då individerna inte vet med all säkerhet att de kommer kunna få stanna i Sverige., The purpose of this study is to illustrate the temporary law of limitation of residence permit and how it impacts individuals who are subjected by the law. The main pur-pose of the law is to push the individuals to integrate to the Swedish labor market, which later could ease the individual’s integration into society.Those individuals who are affected by the law are newly arrived people who came to Sweden after the 24th of November 2015 during the migration crisis.We aim to examine how the individuals have reasoned when they’ve chosen work, and how their motivation and sense of coherence is affected by it. The theoretical premise for this essay is Maslows theory about the human hierarchy of needs and Antonowskys theory about sense of coherence. The method used in this essay was a qualitative method using a semi structured interview. It was clear that the individuals understood the law and the basic behind it. But it appeared that it was hard for the individuals to live up to the requirements due to the Swedish labor market not being suited for newcomers. In addition, this law could potentially have an opposite effect because the individuals do not know whether they can stay in the country or not.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Arbetsförmedlingens arbete går mot nyanlända inom etableringsuppdraget; utifrån kundens perspektiv. En enkät delades ut till personer som har/har haft en etableringsplan på Arbetsförmedlingen under de senaste fem åren. Enkäten delades ut digitalt. Genom svaren från enkäten ville vi besvara vår frågeställning om att all får hjälp på samma utsträckning oavsett kön, utbildningsnivå eller ålder. Genom studien ville vi även se om kön eller utbildningsnivå har någon påverka för att få ett jobb som passar personens kompentens i frågan. Som stöd för vår studie, läste vi oss av tidigare forskning. Detta är för att få en bra bild om de studerade områden; etablering och hur möjligheten för en nyanländ påverkas för att komma in på arbetsmarknaden. I uppsatsen tog vi upp en jämförelse om sysselsättningsgrad bland utrikes födda kontra inrikes födda. Den jämförelsen gjorde vi med hjälp av tidigare offentliga statistik. Detta är för att se hur sysselsättningen för utrikes födda har varit i Sverige över tid. Vi anser att det ger oss en ökad förståelse över hur och varför saker och ting händer. Vår studie resultat visar att det finns ett samband mellan kön eller utbildningsnivå och att komma in i arbetsmarknaden samt att få hjälp av Arbetsförmedlingen. Vi rekommenderar vidare studier inom område, både kvantitativa och kvalitativa, i syftet att se om resultaten fortsätter vara samma som vi fick av vår studie och även varför resultaten ser ut på det sättet., The purpose of this research study is to evaluate the work of Employment Service's when helping new immigrants in finding a job based on their sex, education and age. A survey was distributed to persons who have had an ”establishment plan” at the Employment Service in the last five years this would give us an overview of the customer's perspective. The survey was distributed digitally. The result from the questionnaire would help us answer our question regarding that everyone got the same help regardless of sex, educational level or age. Through the study, we also wanted to see if gender or education level has any effect on entering the job market. We supported our study by researches, to get a good picture of the area of focus; establishment and employment agency. In this investigation, we compared the of employment rates among foreign-born versus native-born. This helps us see how employment for foreigners has been in Sweden over time. We believe that it gives us a better understanding of how and why things happen. Our study showed that there’s in a correlation between gender or education level and entering the labor market as well as getting help from the Employment Service. We recommend the studies used of this field (both quantitative and qualitative) in order to see that the results continue to be the same as we received from our study and also why the results look like it does.

In a society, the idea is that a person who performs criminal acts should receive a second chance of reintegrating into society after a penalty. Legally, the criminal becomes a regular citizen again after a penalty, but is the punishment really served? Nowadays background checks of the jobseekers have become increasingly common and are an aspect that is crucial in employment. Statistics from the police department show that the government left out 740,000 registry extracts during the first 11 months of 2017, which is 10,000 more than the corresponding period in 2016. In ten years, requests have tripled. The purpose of this paper is to gain a deeper understanding of how ex-criminals experience their reintegration into society through the labor market. The data has been collected through qualitative semistructured interviews with seven ex-criminals and has been interpreted on the basis of hermeneutical methodology. The analysis of the material has been done in support of the theories stämplingsteorin by Becker, hänsynsemotionssystem och sociala band of Scheff, as well as stigma of Goffman. The result of the analysis showed that when the ex-criminals take the big step to leave the crime, they are not given a chance to prove that they have changed. The visualization of their criminal background makes constraints and feelings of shame, both in working life and in the ability to build safe and strong social ties., I ett samhälle är tanken att en människa som utfört brottsliga handlingar ska efter avtjänat straff få en andra chans att återintegreras till samhället. Juridiskt sett blir brottslingen en vanlig medborgare igen efter avtjänat straff, men är straffet verkligen avtjänat? Numera har bakgrundskontroller av den arbetssökande blivit allt mer vanligt och är en aspekt som är avgörande vid anställning. Statistik från polisens rättsavdelning visar att myndigheten lämnade ut 740 000 registerutdrag under de 11 första månaderna 2017, vilket är 10 000 fler än motsvarande period 2016. På tio år har förfrågningarna tredubblats. Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse för hur f.d. kriminella upplever deras återintegrering till samhället genom arbetsmarknaden. Empiri samlades in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju f.d. kriminella och har tolkats utifrån den hermeneutiska metodologin. Analysen av materialet har gjorts med stöd i teorierna stämplingsteorin av Becker, hänsynsemotionssystem och sociala band av Scheff samt stigma av Goffman. Resultatet av analysen visade på att när de f.d. kriminella tar det stora steget att lämna kriminaliteten ges dem inte en chans att bevisa att dem förändrats. Synliggörandet av deras brottsliga bakgrund gör att begränsningar och skamkänslor skapas, både i arbetslivet och i möjligheten att bygga upp trygga och starka sociala band.

Arbetsförmedlingen har i uppdrag att matcha personer ut på arbetsmarknaden. 2015 skedde flyktingkrisen från Syrien och med det kom många flyktingar till Sverige. Arbetsförmedlingen fick i uppdrag att etablera de nyanlända på arbetsmarknaden. De skulle stödja de nyanlända genom att underlätta etableringsprocessen. Syftet med uppsatsen är att fördjupa förståelsen för hur arbetsförmedlare ser arbetet med etableringsuppdraget. Empirin för studien är hämtad via en kvalitativ studie i form av intervjuer. Det är sex olika handläggare på tre olika kontor som har intervjuats. Empirin har analyserats utifrån new public management, det strukturella perspektivet och humankapitalteorin. Med teorierna som underlag har vi kunnat dra slut slutsatsen att arbetsförmedlarna ser seriöst på uppdraget och försöker hjälpa de nyanlända ut på arbetsmarknaden med alla resurs de har., The Employment Service main mission is to match people into the labor market. In 2015, the refugee crisis took place from Syria and many refugees came to Sweden. The Employment Service was commissioned to establish new arrivals in the labor market. The main mission would be to support the new arrivals by facilitating the establishment process. The purpose of this study is to deepen the understanding of how the workforce sees the work on the establishment assignment. The empires for this study are obtained through a qualitative study in the form of interviews. There are six different administrators at three different offices that have been interviewed. To analyze the empirics from a theoretical point of view we have chosen three different theories based on new public management, structural perspective and human capital theory. With the theories as a basis, we have come to the conclusion that the mediators look seriously at the mission and they try to help the newly arrived in the labor market, with all the resources they have. This study is written in Swedish.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om utvecklingen av sociala medier som rekryteringskanal kan ha en positiv inverkan på matchningseffektiviteten på arbetsmarknaden. Uppsatsen bearbetar data från SCB och Arbetsförmedlingen och använder Beveridgekurvor tillsammans med matchningsfunktioner för att beskriva matchningseffektivitetens utveckling sedan år 2000. Data från Svenskt Näringsliv används sedan för att presentera företags rekryteringspreferenser och mönster genom dess utveckling sedan år 2007. Uppsatsen visar att arbetsmarknadsläget och troligtvis matchningseffektiviteten har förbättrats bland de icke utsatta grupperna på arbetsmarknaden, medan den har kraftigt försämrats för de utsatta grupperna. Samtidigt visar uppsatsen en ökad användning av sociala medier i rekryteringsprocessen, framförallt bland personer tillhörande icke utsatta grupper. Uppsatsen sammanfattar resultaten som att den eventuella matchningseffektivitetens utveckling sannolikt kan bero på ökad användning av sociala medier i rekryteringsprocessen, men presenterar även alternativa orsaker.

The word integration is a well-known word and often used in today's media and politics. The question is if integration is ever spoken in terms of integrations for men and integration for women instead of integration generally. What we can see from several studies is the newly arrived women's exclusion from the integration to the Swedish society, especially on the labor market. This problem is rarely discussed throughout politicians and how they can remove this exclusion from the society, and what kind of efforts that needs to be made on a national level to create a more accepting society. This essay is created to highlight the problems and difficulties that may arise while integrating into the Swedish society and labor market as an immigating woman. This was studied through three different Swedish national documents: “2017 Budgetpropositionen om etableringsinsatser” and two action plans from the Swedish labor authority called “Arbetsförmedlingen”. With the help of the questions, the material was investigated in which efforts are being made in the labor market for newly arrived women seen from a feminist perspective in the documents. The material was read and analyzed based on a discourse analysis using a content analysis. The essay is based on a feminist theory, that is embedded in two feminist perspectives which are: the theory of gender roles and the intersectional perspective. The results of the study show a clear lack of the intersectional perspective, where new arrivals are seen as a homogeneous group. The documents do not express themselves based on the correct terms and the structural problems are not addressed sufficiently, which creates problems for the newly arrived woman to be integrated into the labor market. Therefore, there is a need in national documents to focus more to the needs of the individual, and see it from several grounds and not just see it from a gender perspective. This creates more individualized efforts, but we are not there yet.

The aim of the study is to examine the possibilities and limits that the employees working in sheltered workshops perceive as they work with individual clients. Thus, in order to get a better understanding of which strategies are achieving the goal of insertion in the labor market. From a qualitative approach, the study was conducted through six interviews with representatives currently working in sheltered workshops in a community situated in the south of Sweden. The results of the study relates to the process known as ”role exit” theory of Ebaugh, new institutional theory of Johansson and Svensson, Johnsson and Laanemets. Further, accounts theory of Scott and Lyman and Knutagård were used to analyze our data. The study shows that the employees plays an important role in the process which individuals with disabilities go through in order to be established in the labor market. Additional, the study shows that there are limits related to both the capability of the individual and the lack of resources. In conclusion, the study shows that there are no explicit strategies to reach from the sheltered workshop to the labor market.

The establishment reform came into force 2010 and the employment service was given the main responsibility for the establishment of the newly arrived. The purpose of the present study was to investigate how the officers at the labor market work on establishing new arrivals with residence permit. The problem statements was labor market officers work with establishment based on their professional role and legislation, the service officers practical work, establishment in general and getting new jobs for the newly arrived in the labor market. The study used a qualitative method and semi-structured interviews were conducted with five employment service officers. The theoretical framework consisted of empowerment. The results of the study show that the establishment reform has had both positive and negative impacts. Many newly arriveds have established themselves in society and entered the labor market. The results show further that there are still aspects to change in order to improve the establishment. The study shows that the establishment reform has had a positive impact on new arrivals in the labor market. The employment officers want to work with an individualized and empowerment-oriented approach, but the heavy workload is hindering their work., Etableringsreformen trädde i kraft 2010 och arbetsförmedlingen fick huvudansvaret för nyanländas etablering. Syftet med föreliggande studien var att undersöka hur handläggarna på arbetsförmedlingen arbetar med etablering av nyanlända med uppehållstillstånd. Frågeställningarna i studien var etableringshandläggarnas arbete med etablering utifrån sin yrkesroll och lagstiftning, etableringshandläggarnas praktiska arbete, etablering i allmänhet och för att få ut nyanlända på arbetsmarknaden. I studien användes en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem handläggare på arbetsförmedlingen. Den teoretiska ramen bestod av empowerment. Studiens resultat visar att etableringsreformen har haft både positiv- och negativ inverkan. Många nyanlända har etablerat sig i samhället och kommit ut på arbetsmarknaden. Av resultatet framkommer det vidare att det fortfarande finns aspekter kvar att ändra på för att få en ytterligare förbättring av etableringen. Studien visar att etableringsreformen har haft en positiv inverkan för de nyanlända på arbetsmarknaden. Men det råder stor arbetsbelastning för etableringshandläggarna på arbetsförmedlingen. Handläggarna vill arbeta med ett individanpassat och empowermentorienterat arbetssätt men hård arbetsbelastning utgör ett hinder för deras arbete.

Denna studie har en fenomenologisk ansats och syftar till att undersöka och beskriva arbetsmarknaden för auktoriserade dramapedagoger i Sverige. Studien har genomförts genom triangulering med tre insamlingsmetoder: en kvantitativ web-baserad enkätundersökning där 113 RAD-medlemmar svarat, en kvalitativ mailintervju av utbildare på två dramapedagogutbildningar och ett kvalitativt fokussamtal med fem dramapedagoger. Materialet har analyserats fenomenologiskt med inspiration från främst Giorgis analysmetod. Resultatet visar att kommunala kulturskolan är den största enskilda arbetsgivaren för dramapedagoger och att dramapedagoger utanför kulturskolan finns anställda i många områden, dock inte alltid med titeln dramapedagog. Studien visar även att få dramapedagogtjänster utannonseras och att den vanligaste vägen till en dramapedagogtjänst går via kontakter/nätverk eller att omforma en befintlig tjänst alternativt frilansa/starta eget. Studien visar att trots svårigheter att hitta en heltidsanställning som dramapedagog upplever dramapedagoger en stor efterfrågan på och ett stort behov utav sin kompetens.

The following is a study of the impact of migration on unemployment rates for natives in Sweden, on municipal level. A cross sectional data set has been analyzed using multiple linear regressions. The regression analysis has searched for the impact on the unemployment rates among natives of the size of the share of migrants in the municipalities as well as of the change in the size of the share of migrants during a time span of 13 years. The results show that migration has small or non-existent impact on the unemployment rates of natives. The results vary depending on the period being investigated and also depending on the characteristics of the municipality that is investigated. When dividing the municipalities into three categories (city, urban and rural municipalities) significant impact of migration on native’s unemployment rates is to be found in city and urban municipalities, but not in rural. The results also indicate that the most significant impact is to be found in the present period of time, while in the long term the impact diminishes to become less significant or not significant at all. 10% migrants in a city municipality in 2015 increased natives’ unemployment level that same year by 0.4 percentage units. More rapid increases of the share of migrants in the labor force have more impact as well. A municipality were the share of migrants grew with 1 percentage unit between 2003 and 2015, had 0.1 percentage unit higher unemployment rate for natives in 2015. This study’s results follow the pattern from earlier studies in the field, that since the 1990’s have shown similar effects when measuring different countries on different continents – sometimes the effect has been significant, sometimes not, and when significant the impact has been rather small, often clustering around zero.

Begreppet anställningsbarhet förekommer allt mer på den svenska arbetsmarknaden där det hänvisar till en individs möjlighet att få en anställning såväl som förmågan att förbli anställd. Det är upp till den enskilde individen att förbli anställningsbar och att utbilda sig är ett sätt att göra sig attraktiv på arbetsmarknaden. Syftet med denna studie är att belysa ett urval av personalvetarstudenters upplevelser av begreppet anställningsbarhet. I studien undersöktes hur snart nyexaminerade personalvetarstudenter resonerar kring sin egen anställningsbarhet samt huruvida utbildning bidrar till att öka deras anställningsbarhet. Metoden som tillämpades var kvalitativ och vi utgick ifrån en semistrukturerad intervjuguide. Resultatet påvisade av studenterna generellt sätt definierar anställningsbarhet som “någon värd att anställa” och samtliga studenter framhöll utbildning som avgörande för en individs anställningsbarhet. Studenterna menade dock att utbildning inte räcker för att göra en individ attraktiv på arbetsmarknaden utan betonade betydelsen av relevant arbetslivserfarenhet samt personliga egenskaper som social kompetens och flexibilitet.

Competition clauses, also known as non-compete agreements, are frequently used in employment contracts and there are different regulations for what they may contain. In 2015 Svenskt Näringsliv and PTK signed a new collective agreement for competition clauses. The purpose of the agreement was to substitute the collective agreement of 1969. The new agreement includes a broader area of application and updated guidelines to help with the formulation of competition clauses. The increased utilization of competition clauses is due to the strenuous development of the labour market, which also demands clear-cut regulations. This paper discusses the region of Silicon Valley located in west coast of the United States, where competition clauses are prohibited. The example is used for perspective and in comparison to the Swedish regulations. The lack of restrictions by competition clauses has increased the mobility of the employees in the Silicon Valley area. The aim of this paper is to examine in what way competition clauses affect the employees’ ability to move freely within the labour market. This has led to the following research questions: How do competition clauses affect the employees’ ability to move freely within the labour market? What is a competition clause? What are the purpose of competition clauses? How does the new collective agreement affect the employees’ mobility within the labour market and how is it different from the collective agreement of 1969? The paper concludes the importance of considering an alternative to the competition clause in situations where they might be considered unnecessary. Hopefully the changes in the new collective agreement will amount to a positive development of competition clauses and further support mobility within the labour market., Konkurrensklausuler är vanligt förekommande i anställningsavtal och deras innehåll regleras på olika sätt. 2015 tecknades ett nytt kollektivavtal mellan Svenskt Näringsliv och PTK rörande konkurrensklausuler, med syfte att ersätta den tidigare överenskommelsen från 1969. Det nya avtalet innebär ett vidgat tillämpningsområde och nya riktlinjer för utformandet av konkurrensklausuler. Då dagens arbetsmarknad är under ständig utveckling ökar användandet av konkurrensklausuler, vilket ställer större krav på tydlig reglering. Uppsatsen behandlar regionen Silicon Valley i USA, där konkurrensklausuler inte används, som ett exempel och en jämförelse med de svenska regleringarna. Avsaknaden av konkurrensklausuler i Silicon Valley har bidragit till arbetstagares ökade rörlighet inom området. Syftet att utreda hur konkurrensklausuler kan komma att påverka arbetstagarens rörlighet på arbetsmarknaden har lett till följande frågeställningar: Hur påverkar konkurrensklausuler arbetstagarens möjlighet till rörlighet på arbetsmarknaden? Vad innebär och vad är syftet med konkurrensklausuler? Hur påverkar det nya kollektivavtalet om konkurrensklausuler arbetstagarens rörlighet på arbetsmarknaden och hur skiljer sig detta från 1969 års överenskommelse? Genom uppsatsen framgår att alternativ till konkurrensklausuler bör övervägas för att undvika tillämpning där de inte kan anses vara nödvändiga. Förändringarna i det nya kollektivavtalet kommer, med sina tydligare riktlinjer och vidare tillämpningsområde, förhoppningsvis innebära en positiv utveckling i frågan om konkurrensklausuler och främja rörligheten på arbetsmarknaden.

Att lämna skolan och ta steget ut i arbetslivet är en process som kan vara jobbig för många ungdomar. För eleverna på gymnasiesärskolans nationella program innebär denna process att de vid studenten kommer till ett vägskäl; ett arbete på den öppna arbetsmarknaden eller en sysselsättning på en Daglig verksamhet. Syftet med denna studie är att undersöka hur personalen på gymnasiesärskolans nationella program förbereder eleverna inför övergången till arbetslivet. Sen 1866 har det funnits en undervisning för elever med en utvecklingsstörning, som då kallades sinnesslöa. Målsättningen med undervisningen har sen dess fokuserat på att göra eleverna så självständiga som möjligt. Idag har gymnasiesärskolan en målsättning som utöver en yrkesutbildning ska ge eleverna verktyg för ett aktivt deltagande i samhället. På den öppna arbetsmarknaden finns det idag flera arbetsmarknadsåtgärder i form av olika anställningsformer, för elever som gått på gymnasiesärskolan är det vanligast med en lönebidragsanställning. Det här en studie som har en fenomenografisk grund eftersom syftet är att få en förståelse för hur personalen arbetar med att förbereda eleverna. Den metod som har använts är intervjuer av både pedagoger och studie- och yrkesvägledare. För att analysera det empiriska materialet används Nirjes normaliseringsprincip, Säljös sociokulturella perspektiv och von Wrights Vad eller Vem. Den här studiens resultat visar att målsättningen för flera av intervjupersonernas skolor är att eleverna ska få ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. Trots detta hamnar många elever inom den Dagliga verksamheten. En del av förberedelsen för övergången till arbetslivet är elevernas praktik. Det som ses som ett hinder för att eleverna ska få ett arbete är, enligt intervjupersonerna, ekonomin, ökade effektivitetskrav och okunskap.

Det övergripande syftet med uppsatsen var att skapa förståelse för vilka hinder och möjligheter gällande lärande som finns på en arbetsplats och i arbetslivet för personer med Aspergers syndrom. För att besvara det har jag studerat de teoretiska kopplingarna mellan Aspergers syndrom och lärande i arbetslivet samt analyserat och diskuterat hinder och möjligheter för dessa individers lärande i arbetslivet. Jag har även diskuterat personer med Asperger syndroms möjligheter på arbetsmarknaden samt resonerat kring dessa i relation till arbetsmarknaden. Uppsatsens ansats är induktiv och kvalitativ, och jag har använt en explorativ och teoretisk studie för att besvara mitt syfte. I uppsatsen har jag kommit fram till att ett flertal faktorer påverkar personer med Aspergers syndroms möjlighet till lärande på arbetsplatsen. Några av dessa är funktioner som finns hos individen med Aspergers; exekutiva, sensoriska och kommunikativa funktioner. Andra faktorer som påverkar är relaterade till arbetsplatsen och dess möjlighet och förmåga att ge det stöd som underlättar eller behövs för personer med Aspergers möjlighet till lärande på densamma. Gällande stödet har jag kommit fram till att det som underlättar och är bra för personer med Aspergers syndrom generellt är bra även för andra anställda på en arbetsplats som inte har Aspergers. Vidare forskning inom ämnet skulle kunna göras i empirisk form, med fördel med utgångspunkt i vad personer med Aspergers syndrom själva tycker om sin situation i relation till arbetsmarknaden och lärande. Även andra frågor i relation till ämnet hade varit en intressant utgångspunkt för vidare forskning. I uppsatsen används genomgående förkortningen AS för Aspergers syndrom och NT för Neurotypisk, det vill säga personer som inte har Aspergers.