Search

Background The workload of nurses is a frequently discussed issue, the subject often concludes that it is unsustainable on both a national as well as an international level. The background explains the main focus of this litterature review, which is patient safety, which also is one of many of the nurses responsibility tasks. The background also explores what work enviroment and workload is and how stress can affect the nurses own health, responsibility tasks and empathic ability. Aim ​​The aim of the study was to examine how patient safety is affected in regards to the workload of nurses​.​​ Method The litterature review analyzed ten articles of either quantitative, qualitative and mixed methods. The articles for the results were subjected to a quality review based on Fribergs model. Searches were made on PubMed and Cinahl Complete.​ Results The results showed several factors that have an effect of nurses workload and patient safety. These factors are described in three themes; (1) Workload and staffing, (2) Tubulence/work environment and organisational responsibility, (3) Social and cultural diffrences. Conclusions The more factors applied to the nurses workload the greater the consequenses on patient safety and risks for the nurses health., Bakgrund Sjuksköterskors arbetsbelastning är ett omdiskuterat ämne, där diskussionen enas i att den är nationellt och internationellt ohållbar. I bakgrunden förklaras litteraturöversiktens huvudsakliga fokusområde patientsäkerhet, som är ett utav sjuksköterskans många ansvarsområden. Bakgrunden belyser även vad arbetsmiljö och arbetsbelastning samt hur stress kan påverka sjuksköterskors hälsa, ansvarsområden samt empatiska förmåga. Syfte Syftet var att undersöka hur patientsäkerheten påverkas av sjuksköterskors arbetsbelastning. Metod Med metoden litteraturöversikt analyserades tio stycken artiklar av antingen kvantitativ, kvalitativ samt mixad metod. Kvalitetsgranskningen av resultatets artiklar gjordes med hjälp av Fribergs modell. Databassökningarna gjordes i PubMed och Cinahl Complete. Resultat Resultatet visade på flertalet faktorer som påverkade sjuksköterskans arbetsbelastning och patientsäkerheten. Faktorerna beskrivs i tre teman; (1) Arbetsbelastning och bemanning, (2) Turbulensfaktorer, arbetsmiljö och organisatoriskt ansvar, (3) Samhälleliga och kulturella skillnader. Slutsats Desto fler faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsbelastning desto större risker för patientens säkerhet och risker för sjuksköterskans hälsa.

Bakgrund: För arbetsgivare kan sjuknärvaro anses vara ett positivt beteende men då missas ofta de negativa konsekvenserna såsom de medföljande produktionsförlusterna och även risken för försämrad hälsa hos individen, som kan leda till en längre sjukfrånvaro. Inom företag används ofta nyckeltalet sjukfrånvaro vilket ger en tydlig indikation på medarbetarnas hälsa och välbefinnande, däremot är sjuknärvaro svårare eftersom arbetstagaren befinner sig på arbetsplatsen. Det finns en mängd med kvantitativ forskning om ämnet och de finns även påvisat att sjuknärvaro har negativa konsekvenser för dels arbetstagarna, dels organisationer och dels samhället i stort. Dock finns fortfarande en brist på djupgående forskning om vad som påverkar fenomenet inom organisationskulturen utifrån individernas perspektiv. Syfte och metod: Syftet med studien var att öka förståelsen om hur organisationskulturen och arbetsmiljön kan påverka förekomsten av stressrelaterad psykisk ohälsa och sjuknärvaro. För att infria syftet med studien valdes en kvalitativ ansats med dels fokusgruppsintervju som hölls med fyra individer innehavande ledande roller, dels semistrukturerade intervjuer med 20 respondenter. Resultat och slutsats: Studien visar att det är förhållandevis många faktorer i organisationskulturen samt arbetsmiljön som påverkar upplevelsen av stress på arbetsplatsen, som kan leda till stressrelaterad psykisk ohälsa och sjuknärvaro. Det lyfts även att valet av att sjuknärvara är individuellt och påverkas dels av kulturen dels av individens egen situation och antaganden., Background: For employers, attending work despite illness can be perceived as a positive behavior. However, the negative consequences are often overlooked, such as losses in productivity and the risk of deteriorating individual health, which in turn can lead to longer periods of sick leave. In corporate environments, the absenteeism rate is commonly used as a guiding indicator of employees' health and well-being. On the other hand, presenteeism poses a more complex challenge, as the employee remains at the workplace despite being unwell. A significant amount of quantitative research exists on this subject, and it has been proven that presenteeism has detrimental effects both at the individual level for employees, at the organizational level, and on society as a whole. However, there is still a lack of in-depth research on what influences the phenomenon within organizational culture from the perspective of individuals. Purpose and method: The aim of the study was to increase the understanding of how the organizational culture and work environment can affect the occurrence of stress-related mental illness and presenteeism. In order to fulfill the purpose of the study, a qualitative approach was chosen, with a focus group interview held with four individuals holding leading roles, and semistructured interviews with 20 respondents. Results and conclusion: The study shows that there are relatively many factors in the organizational culture and the work environment that influence the experience of stress in the workplace, which can lead to stress-related mental illness and presenteeism. It is also highlighted that the choice of presenteeism is individual and is partly influenced by the culture and partly by the individual's own situation and assumptions.

Syftet med studien var att beskriva socialsekreterares upplevelse av sin arbetssituation i förhållande till möjligheter och utmaningar i arbetet. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer som sedan presenterades utifrån en tematisk analys. Resultaten visade att socialsekreterares arbetssituation påverkas av flera faktorer som ömsesidigt påverkar varandra och av denna anledning uppstod svårigheter att upprätta tydliga skiljelinjer mellan temana. Ett viktigt resultat var att uppfattningen av arbetsbelastningen inte endast bör mätas i kvantitativa mått, utan att även aspekter som ärendets komplexitet påverkar hur arbetsbelastningen uppfattas. Ett annat fynd var betydelsen av socialt stöd från kollegor. Resultatet visar att detta lyfts fram som den viktigaste stödformen för upplevelsen av trivsel och välbefinnande i arbetet, men att höga nivåer av stöd inte kan kompensera för en ohållbar arbetssituation. Vidare finns det flera skäl att fortsätta arbetsmiljöarbetet på socialtjänsten, inte bara för att förbättra socialsekreterares arbetssituation och välbefinnande, utan även för att en osund arbetssituation medför konsekvenser för såväl klienter som för organisationen i helhet., The aim of this study was to describe social workers' experience of their work situation in relation to opportunities and challenges in their work. Data were collected through semi-structured interviews which were then analyzed based on a thematic analysis. The results showed that the work situation of social workers is affected by several factors that mutually affect each other and for this reason, difficulties arose in establishing distinct dividing lines between the themes. A significant finding was that the perception of the workload cannot only be measured in quantitative measures, but that aspects such as the complexity of the case affect how the workload is perceived. Another key finding was the importance of peer social support. The result shows that this is highlighted as the most important form of support for comfort and well-being at work, however, high levels of support cannot replace a sustainable work environment. Furthermore, there are several reasons to continue improving the working environment at social services, not only to improve social workers' work situation and well-being, but also because it has negative consequences for both clients and the organization as a whole.

Personalbristen av sjuksköterskor i Sverige har blivit uppmärksammad i media och är en kritisk fråga som har stor påverkan på sjukvården. Trots detta ses yrket som ett kall då omvårdnad av människor är betydelsefullt för sjuksköterskor och är den främsta drivkraften till varför människor väljer detta yrke. Uppfattningen av yrket som målas upp i samhället är ofta i negativa termer vilket inte underlättar hanteringen av personalbristen. Många gånger hänger den mörka bilden av yrket ihop med dålig vård för samhället som konsekvens av bristande psykosocial arbetsmiljö och hög arbetsbelastning. Mindre forskning finns om kombinationen av teorier om kall och arbetsmiljö. Denna uppsats kommer därför undersöka krav-kontroll-stöd-modellen som bakgrund till förståelsen av sjuksköterskors psykosociala arbetsmiljö i relation till kallyrket som teoretisk utgångspunkt. Uppsatsen är gjord med kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att sjuksköterskor trivs med sina arbetsuppgifter då omvårdnad av människor är något de brinner för. Däremot uppstår stressiga situationer och missnöje när sjuksköterskorna är underbemannade och arbetsbelastningen ökar. HR arbetar med personalfrågor inklusive arbetsmiljöfrågor och därför kan det perspektivet som bakgrund bidra till att förstå organisationers förutsättningar till arbetsmiljöarbetet och problemet med personalbristen. Det framgår att organisationer måste arbeta förebyggande med arbetsmiljöarbetet och tillgå med tillräckliga resurser och socialt stöd som är avgörande för vårdpersonalens trivsel på arbetsplatsen. Att få medarbetare att vilja stanna kvar inom organisationer är mer värdefullt än att rekrytera nya., The staff shortage of nurses in Sweden has received attention in the media and is a critical issue that has a major impact on healthcare. Despite this, the profession is seen as a vocation as caring for people is important to nurses and is the main driving force why people choose this profession. The image of the profession that is painted in society is often in negative terms,which does not facilitate the management of the staff shortage. Many times the dark image of the profession is connected to poor care for the society as a consequence of a lack of psychosocial work environment and high workload. Less research exists on the combination of theories of vocational professions and work environment. This essay will therefore examine the demand-control-support model as a background to the understanding of nurses’ psychosocial work environment in relation to the vocational profession. The essay is made with a qualitative approach and semi-structured interviews. The results show that nurses enjoy their duties as caring for others is something they are passionate about. On the other hand, stressful situations and dissatisfaction arise when the nurses are understaffed, and the workload increases. HR works with personnel issues including work environment issues, and therefore that perspective as a background can contribute to the understanding of organizations’ prerequisites for work environment and the problem of staff shortages. It is clear that organizations must work preventively with work environment and have access to sufficient resources and social support, which are crucial for well-being of healthcare personnel in the workplace. Getting employees to want to stay within organizations is more valuable than recruiting new ones.

First line managers work environment within muncipal disabled care The aim of the present study was to investigate how first line managers within municipal disabled care perceive their work environment regardin workload and social support, and what form of organizational measures are offered to reduce workload and offer social support. Four front line managers were interviewed in this qualitative study. Two of them work with personal assistance and two work at nursing homes with special services. The interviews showed that the first line managers within municipal disabled care are unanimous in their belief that they have a high workload and no adequate way of changing it. The results also show that the organizational measures often are insufficent. According to the deman-control-support model this displays a high strain working environment where there is a risk of psychosocial stress. Regarding the societal perspective, it is relevant to raise awareness regaring first line managers working environment because in extension it affects the quality of the human-related work., Arbetsmiljön för första linjens chefer inom kommunal LSS-verksamhet Studiens syfte var att undersöka hur första linjens chefer inom kommunal LSS-verksamhet upplever sin arbetsmiljö sett till arbetsbelastning och socialt stöd, samt vilka organisatoriska åtgärder som erbjuds för att motverka hög arbetsbelastning och erbjuda stöd. Fyra första linjens chefer intervjuades i denna kvalitativa studie, två från personlig assistans enligt LSS och två från bostad med särskild service enligt LSS. Intervjuerna visade att första linjens chefer inom kommunal LSS-verksamhet är eniga i upplevelsen om att de har en hög arbetsbelastning samt saknar möjlighet att påverka densamma på ett adekvat sätt. Resultaten visar även att de organisatoriska stödfunktionerna oftast är av en bristande karaktär. Enligt krav-, kontroll- och stödmodellen visar detta på en spänd arbetsmiljö där risk för psykosociala påfrestningar föreligger. Sett till samhällsperspektivet är det relevant att lyfta arbetsmiljön för först linjens chefer då den har en indirekt verkan på kvaliten på det utförda människonära arbetet.

Studiens syfte var att undersöka vad medarbetare på ett Mellansvenskt fastighetsbolag upplever som främjande för ett hållbart arbetsliv. Data samlades in via nio semistrukturerade intervjuer och analyserades genom en induktiv tematisk analys. Analysen resulterade i fem huvudteman varav två hade två till tre underteman. Studiens resultat visade att respondenterna upplevde att arbetets utformning, arbetsbelastningen, det sociala stödet – kopplat både till utförandet av arbetet samt till mer informella jobbsammanhang som raster – samt möjligheten till balans och återhämtning var viktigt för ett hållbart arbetsliv. Det framkom även att det fanns en förändring över tid när det gällde medvetenheten hos respondenterna kring den egna hälsan om man såg till början av deras arbetsliv, nutid och framtid. Av resultatet går att utläsa att psykosociala arbetsmiljöaspekter samt arbetets organisation var av stor vikt för ett hållbart arbetsliv för respondenterna. Vidare framgick även att dessa aspekter inte var statiska utan ändrades över tid., The purpose of the study was to examine what employees at a property company in Mid-Sweden experience as promoting a sustainable working life. Data were collected through nine semi-structured interviews and were analyzed through an inductive thematic analysis. The analysis resulted in five main themes, two of which had two to three sub-themes. The results of the study showed that the respondents felt that the work design, the workload, the social support – linked to both carrying out the work and to more informal work contexts such as breaks – as well as the possibility of balance and recovery were important for a sustainable working life. In addition, there was a change in the respondents’ awareness of their health when looking at the beginning of their working life, the present and the future. From the results, it can be deduced that psychological working conditions as well as work organization were of a great importance for a sustainable working life to the respondents. Furthermore, it also emerged that these aspects were not static but changed over time.

En stor del av den globala hälsovården består av sjuksköterskor. Dessa är väsentliga individer för att arbetet på sjukhus utförs på bästa sätt. Studier visar att det i nutiden finns en stor brist på vårdpersonal och att personalomsättningen inom yrket är hög samt att siffran är beräknad att stiga inom de närmsta åren. Många sjuksköterskor i Sverige väljer att lämna sina arbetsplatser av olika skäl. Detta kan innebära att de byter arbetsplats, för att då inte längre arbeta på sjukhus utan i stället arbetar för mindre vårdenheter, eller att de helt enkelt lämnar yrket. Syftet med studien är att få en ökad förståelse och insikt i hur sjuksköterskor upplever och påverkas av sin arbetsmiljö. Detta innefattar både den fysiska som den psykosociala arbetsmiljön. Utöver detta syftar studien till att undersöka vilka faktorer som motiverar sjuksköterskor i sitt arbete. Studien utförs i form av en fallstudiedesign för att få en ökad förståelse av sjuksköterskornas upplevelser och världssyn. Den utgår från en semistrukturerad intervjuform. De teoretiska utgångspunkter som används i studien är Herzbergs tvåfaktorteori, Aron Antonovskys KASAM-teori och Eklöfs psykosociala Krav-resursmodell. Resultatet visar att sjuksköterskorna upplever stora mängder mental stress på grund av sina arbetsuppgifter och deras arbetsmiljö. Resultatet visar även att det som motiverar sjuksköterskorna att fortsätta jobba trots de negativa aspekterna av arbetsmiljön är meningsfullhet och socialt stöd. Diskussionen går igenom hur arbetsmiljön negativt påverkar sjuksköterskornas arbete och deras mentala hälsa. Detta skapar en ond cirkel där personalomsättningen kommer fortsätta öka om organisationer inte arbetar förebyggande med den problematik som finns. De olika faktorer som påverkar sjuksköterskornas mentala och fysiska hälsa kan dock lindras genom socialt stöd, meningsfullhet och erfarenhet.

På grund av att den åldrande befolkningen och urbaniseringen i samhället leder till en mer och mer glesbefolkad landsbygd förändras behovet och förutsättningarna för hemtjänsten. Detta innebär att nya områdesindelningar kan behöva framställas för att hantera de ständiga förändringarna. Motala kommun framställde en ny områdesindelning vid årsskiftet 2021/2022 och idag finns det en enhet i hemtjänsten som har tappat en stor del av sin volym medan andra enheter har ökat sina volymer där volym innefattar hemtjänstinsatser som beräknas utifrån utförda timmar. Det betyder att volymen som den nuvarande områdesindelningen utgick ifrån stämmer inte överens med den faktiska volymen som enheterna har idag. Detta på grund av att enheterna antigen har tappat eller ökat sin volym vilket har lett till en ojämn fördelning och arbetsbelastning mellan enheterna. Den här studien har utfärts på begäran av Motala kommun för att uppnå studiens mål kring hur den nuvarande områdesindelningen för hemtjänsten framställdes för att sedan kunna utveckla en planeringsmodell och identifiera vilka aspekter som kommunen behöver hantera relaterat till en ny områdesindelning. Studiens syfte är att leverera ett underlag till Motala kommun för hur kommunen kan framställa nya områdesindelningar som kan bidra till en jämnare arbetsbelastning mellan hemtjänstens enheter samt ge förutsättningar för en högre flexibilitet, hög kontinuitet och minskade kostnader., Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet

En stor del av den globala hälsovården består av sjuksköterskor. Dessa är väsentliga individer för att arbetet på sjukhus utförs på bästa sätt. Studier visar att det i nutiden finns en stor brist på vårdpersonal och att personalomsättningen inom yrket är hög samt att siffran är beräknad att stiga inom de närmsta åren. Många sjuksköterskor i Sverige väljer att lämna sina arbetsplatser av olika skäl. Detta kan innebära att de byter arbetsplats, för att då inte längre arbeta på sjukhus utan i stället arbetar för mindre vårdenheter, eller att de helt enkelt lämnar yrket. Syftet med studien är att få en ökad förståelse och insikt i hur sjuksköterskor upplever och påverkas av sin arbetsmiljö. Detta innefattar både den fysiska som den psykosociala arbetsmiljön. Utöver detta syftar studien till att undersöka vilka faktorer som motiverar sjuksköterskor i sitt arbete. Studien utförs i form av en fallstudiedesign för att få en ökad förståelse av sjuksköterskornas upplevelser och världssyn. Den utgår från en semistrukturerad intervjuform. De teoretiska utgångspunkter som används i studien är Herzbergs tvåfaktorteori, Aron Antonovskys KASAM-teori och Eklöfs psykosociala Krav-resursmodell. Resultatet visar att sjuksköterskorna upplever stora mängder mental stress på grund av sina arbetsuppgifter och deras arbetsmiljö. Resultatet visar även att det som motiverar sjuksköterskorna att fortsätta jobba trots de negativa aspekterna av arbetsmiljön är meningsfullhet och socialt stöd. Diskussionen går igenom hur arbetsmiljön negativt påverkar sjuksköterskornas arbete och deras mentala hälsa. Detta skapar en ond cirkel där personalomsättningen kommer fortsätta öka om organisationer inte arbetar förebyggande med den problematik som finns. De olika faktorer som påverkar sjuksköterskornas mentala och fysiska hälsa kan dock lindras genom socialt stöd, meningsfullhet och erfarenhet.

First line managers work environment within muncipal disabled care The aim of the present study was to investigate how first line managers within municipal disabled care perceive their work environment regardin workload and social support, and what form of organizational measures are offered to reduce workload and offer social support. Four front line managers were interviewed in this qualitative study. Two of them work with personal assistance and two work at nursing homes with special services. The interviews showed that the first line managers within municipal disabled care are unanimous in their belief that they have a high workload and no adequate way of changing it. The results also show that the organizational measures often are insufficent. According to the deman-control-support model this displays a high strain working environment where there is a risk of psychosocial stress. Regarding the societal perspective, it is relevant to raise awareness regaring first line managers working environment because in extension it affects the quality of the human-related work., Arbetsmiljön för första linjens chefer inom kommunal LSS-verksamhet Studiens syfte var att undersöka hur första linjens chefer inom kommunal LSS-verksamhet upplever sin arbetsmiljö sett till arbetsbelastning och socialt stöd, samt vilka organisatoriska åtgärder som erbjuds för att motverka hög arbetsbelastning och erbjuda stöd. Fyra första linjens chefer intervjuades i denna kvalitativa studie, två från personlig assistans enligt LSS och två från bostad med särskild service enligt LSS. Intervjuerna visade att första linjens chefer inom kommunal LSS-verksamhet är eniga i upplevelsen om att de har en hög arbetsbelastning samt saknar möjlighet att påverka densamma på ett adekvat sätt. Resultaten visar även att de organisatoriska stödfunktionerna oftast är av en bristande karaktär. Enligt krav-, kontroll- och stödmodellen visar detta på en spänd arbetsmiljö där risk för psykosociala påfrestningar föreligger. Sett till samhällsperspektivet är det relevant att lyfta arbetsmiljön för först linjens chefer då den har en indirekt verkan på kvaliten på det utförda människonära arbetet.

Syftet med studien var att beskriva socialsekreterares upplevelse av sin arbetssituation i förhållande till möjligheter och utmaningar i arbetet. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer som sedan presenterades utifrån en tematisk analys. Resultaten visade att socialsekreterares arbetssituation påverkas av flera faktorer som ömsesidigt påverkar varandra och av denna anledning uppstod svårigheter att upprätta tydliga skiljelinjer mellan temana. Ett viktigt resultat var att uppfattningen av arbetsbelastningen inte endast bör mätas i kvantitativa mått, utan att även aspekter som ärendets komplexitet påverkar hur arbetsbelastningen uppfattas. Ett annat fynd var betydelsen av socialt stöd från kollegor. Resultatet visar att detta lyfts fram som den viktigaste stödformen för upplevelsen av trivsel och välbefinnande i arbetet, men att höga nivåer av stöd inte kan kompensera för en ohållbar arbetssituation. Vidare finns det flera skäl att fortsätta arbetsmiljöarbetet på socialtjänsten, inte bara för att förbättra socialsekreterares arbetssituation och välbefinnande, utan även för att en osund arbetssituation medför konsekvenser för såväl klienter som för organisationen i helhet., The aim of this study was to describe social workers' experience of their work situation in relation to opportunities and challenges in their work. Data were collected through semi-structured interviews which were then analyzed based on a thematic analysis. The results showed that the work situation of social workers is affected by several factors that mutually affect each other and for this reason, difficulties arose in establishing distinct dividing lines between the themes. A significant finding was that the perception of the workload cannot only be measured in quantitative measures, but that aspects such as the complexity of the case affect how the workload is perceived. Another key finding was the importance of peer social support. The result shows that this is highlighted as the most important form of support for comfort and well-being at work, however, high levels of support cannot replace a sustainable work environment. Furthermore, there are several reasons to continue improving the working environment at social services, not only to improve social workers' work situation and well-being, but also because it has negative consequences for both clients and the organization as a whole.

Akutmottagningens verksamhet drabbas hårt av brister i bemanning och disponibla vårdplatser världen över. Detta ökar risker för patientsäkerheten. Vårdmiljön på en akutmottagning är oförutsägbar och klassas som en högriskmiljö på grund av att flera vårdprocesser pågår samtidigt. Akutsjuksköterskan ska arbeta i partnerskap med patienten och präglas av etiska beslut som ska utgå från patientens bästa. Syftet var att utforska akutsjuksköterskans förutsättningar att arbeta patientsäkert på en akutmottagning. Studiens design var systematisk integrativ litteraturstudie som följde Whittemore och Knafls metod (2005). Databassökningen utfördes i tre databaser som genererade 17 artiklar till resultatet. Dataanalysen genomfördes genom tematisk analys som beskrivet av Braun och Clark (2006). Två teman samt fyra subteman identifierades, och de visade att förutsättningar som brist på tid och resurser samt överbelastning orsakar en känsla av att inte räcka till och en psykisk påfrestning på akutsjuksköterskan som ökar risken för misstag i vården av patienten. Samspel mellan vårdpersonal framkom som en förutsättning för säker vård, då kommunikation, teamarbete och goda relationer var viktiga faktorer för patientsäkerheten. Brist på kompetens ansågs vara en riskfaktor för säkert vårdande. Magisteruppsatsens resultat visade att faktorer som tidsbrist, lokalutformning, arbetsklimat, mänskliga och materiella resurser, samspel samt kompetens påverkar akutsjuksköterskans förutsättningar att bedriva ett patientsäkert vårdande. För att akutsjuksköterskan ska kunna utföra en patientsäker vård behövs resurser som tid och disponibla vårdplatser. Akutsjuksköterskan ska även arbeta i ett klimat där samspel och teamarbete är i fokus och det finns tydliga mål för patientsäkerhetsarbetet.

Akutmottagningen är en komplicerad verksamhet som inte är begränsad av patientantal och kontaktorsakerna är många. Vårdmiljön är stressig och resurserna knappa. Stora krav ställs på akutsjuksköterskan i denna miljö relaterat till patientsäkerhet, samtidigt som snabba beslut måste ske. Etiken har en central roll i akutsjuksköterskans profession och betonas i lagstiftning, kompetensbeskrivningar och ICN:s etiska kod. Akutsjuksköterskor är en yrkesgrupp som ofta tvingas ta beslut som går emot etiska värderingar. Därmed bör det klargöras vilka faktorer som bidrar till etisk stress. Syftet med studien var att utforska tillgänglig vetenskaplig litteratur gällande faktorer som bidrar till etiskstress hos akutsjuksköterskor på en akutmottagning. En systematisk och integrativ litteraturstudiegenomfördes och baserades på elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades från databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. En systematisk dataanalys av de elva artiklarna utfördes. Resultatet visade att vårdmiljön bidrog till etisk stress då den bidrog till att akutsjuksköterskan tvingades ta förhastade beslut. Det framkom att den höga arbetsbelastningen medförde att akutsjuksköterskan upplevde sig tappa kontrollen. Begränsningar i vårdarbetet bidrar till etisk stress genom att akut sjuksköterskan upplevde att bristfällig kommunikation och bristfälligt samarbete med kollegor påverkade vården. Det framkom också att den etiska stressen hos akutsjuksköterskan var hög när patienterna blev lidande av långa vistelsetider och bristande delaktighet. Faktorer som visat sig bidra till etisk stress för akutsjuksköterskorna på en akutmottagning relateras framför allt till faktorer i vårdmiljön och begränsningar i vårdarbetet. Organisatoriska orsaker till etisk stress kunde bero på resursbrist, tidspress och prioriteringsmöjligheter av patienter. När akutsjuksköterskan inte kunde erbjuda patienterna vård enligt sin övertygelse och sin etiska kompass, uppstod etisk stress.

Personalbristen av sjuksköterskor i Sverige har blivit uppmärksammad i media och är en kritisk fråga som har stor påverkan på sjukvården. Trots detta ses yrket som ett kall då omvårdnad av människor är betydelsefullt för sjuksköterskor och är den främsta drivkraften till varför människor väljer detta yrke. Uppfattningen av yrket som målas upp i samhället är ofta i negativa termer vilket inte underlättar hanteringen av personalbristen. Många gånger hänger den mörka bilden av yrket ihop med dålig vård för samhället som konsekvens av bristande psykosocial arbetsmiljö och hög arbetsbelastning. Mindre forskning finns om kombinationen av teorier om kall och arbetsmiljö. Denna uppsats kommer därför undersöka krav-kontroll-stöd-modellen som bakgrund till förståelsen av sjuksköterskors psykosociala arbetsmiljö i relation till kallyrket som teoretisk utgångspunkt. Uppsatsen är gjord med kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att sjuksköterskor trivs med sina arbetsuppgifter då omvårdnad av människor är något de brinner för. Däremot uppstår stressiga situationer och missnöje när sjuksköterskorna är underbemannade och arbetsbelastningen ökar. HR arbetar med personalfrågor inklusive arbetsmiljöfrågor och därför kan det perspektivet som bakgrund bidra till att förstå organisationers förutsättningar till arbetsmiljöarbetet och problemet med personalbristen. Det framgår att organisationer måste arbeta förebyggande med arbetsmiljöarbetet och tillgå med tillräckliga resurser och socialt stöd som är avgörande för vårdpersonalens trivsel på arbetsplatsen. Att få medarbetare att vilja stanna kvar inom organisationer är mer värdefullt än att rekrytera nya., The staff shortage of nurses in Sweden has received attention in the media and is a critical issue that has a major impact on healthcare. Despite this, the profession is seen as a vocation as caring for people is important to nurses and is the main driving force why people choose this profession. The image of the profession that is painted in society is often in negative terms,which does not facilitate the management of the staff shortage. Many times the dark image of the profession is connected to poor care for the society as a consequence of a lack of psychosocial work environment and high workload. Less research exists on the combination of theories of vocational professions and work environment. This essay will therefore examine the demand-control-support model as a background to the understanding of nurses’ psychosocial work environment in relation to the vocational profession. The essay is made with a qualitative approach and semi-structured interviews. The results show that nurses enjoy their duties as caring for others is something they are passionate about. On the other hand, stressful situations and dissatisfaction arise when the nurses are understaffed, and the workload increases. HR works with personnel issues including work environment issues, and therefore that perspective as a background can contribute to the understanding of organizations’ prerequisites for work environment and the problem of staff shortages. It is clear that organizations must work preventively with work environment and have access to sufficient resources and social support, which are crucial for well-being of healthcare personnel in the workplace. Getting employees to want to stay within organizations is more valuable than recruiting new ones.

På grund av att den åldrande befolkningen och urbaniseringen i samhället leder till en mer och mer glesbefolkad landsbygd förändras behovet och förutsättningarna för hemtjänsten. Detta innebär att nya områdesindelningar kan behöva framställas för att hantera de ständiga förändringarna. Motala kommun framställde en ny områdesindelning vid årsskiftet 2021/2022 och idag finns det en enhet i hemtjänsten som har tappat en stor del av sin volym medan andra enheter har ökat sina volymer där volym innefattar hemtjänstinsatser som beräknas utifrån utförda timmar. Det betyder att volymen som den nuvarande områdesindelningen utgick ifrån stämmer inte överens med den faktiska volymen som enheterna har idag. Detta på grund av att enheterna antigen har tappat eller ökat sin volym vilket har lett till en ojämn fördelning och arbetsbelastning mellan enheterna. Den här studien har utfärts på begäran av Motala kommun för att uppnå studiens mål kring hur den nuvarande områdesindelningen för hemtjänsten framställdes för att sedan kunna utveckla en planeringsmodell och identifiera vilka aspekter som kommunen behöver hantera relaterat till en ny områdesindelning. Studiens syfte är att leverera ett underlag till Motala kommun för hur kommunen kan framställa nya områdesindelningar som kan bidra till en jämnare arbetsbelastning mellan hemtjänstens enheter samt ge förutsättningar för en högre flexibilitet, hög kontinuitet och minskade kostnader., Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet

Detta förbättringsprojekt är både sjukhusövergripande och klinikbaserat och syftar till att på ett nytt sätt ta sig an ett systemproblem, närmare bestämt sjuksköterskebristen. Brister i bemanning och kompetens ger ökad stress, sämre kommunikation och samverkan och i slutändan drabbas patienterna av vårdskador. Konsekvenserna förstärker grundproblemet och leder till en negativ spiral. Detta förbättringsarbete bygger på antagandet att ledarskapsbeteendet är avgörande för hur framgångsrik en organisation är för att bryta denna spiral och med stöd av teoretiskt ramverk (COM-B och CLT) har förbättringsarbete och studie planerats och studerats. Syftet är att skapa förutsättningar för samverkan på mesonivå, öka systemförståelsen och kunskaper i förändringsledning och på mikronivå omsätta denna kunskap, ta tillvara på verksamhetskännedomen och genomföra ett förbättringsarbete för att minska arbetsbelastningen. Nolans förbättringsmodell har använts för att strukturera arbetet. Resultatet på mesonivå visar att förbättringsarbetets design med verksamhetsövergripande studiegrupper uppskattades mycket och över tid ses en ökad systemförståelse och förbättrad kommunikation i organisationen. På mikronivå genomfördes olika förbättringstester. Minskning av antal patienter per sjuksköterska hade direkt inverkan på upplevelsen av att ha tillräckligt med tid för att utföra sina arbetsuppgifter på ett sätt man var nöjd med och genererade en rimlig arbetsbelastning. Förbättringsarbetet har studerats kvalitativt med reflexiv tematisk analys och beskriver organisationens förmåga, möjlighet och motivation att ta sig an systemproblem utifrån både vårdenhetschefs- och sjuksköterskeperspektiv. I analysen framkommer antagande om Vem som kan? kontra Vem som får? -förändra i organisationen, vilka kulturella och strukturella möjligheter som inverkar samt hur individuella drivkrafter och organisatoriska arbetssätt påverkar motivationen. Med hjälp av COM-B-modellens komponenter framkom att Möjlighe, This complex and long-term improvement project aims to address a systemic problem, namely the nursing shortage. Deficiencies in nursing staffing and competence lead to increased stress, poorer communication and collaboration, and ultimately risks for patients. These consequences reinforce the problem, and a negative spiral arises. With COM-B model and CLT as a theoretical framework, this improvement effort assumes that leadership behaviour is crucial for how successful an organization is at breaking this spiral. Using Nolan´s model for improvement, the purpose is thus to create conditions for collaboration, increase a system-understanding and knowledge about change leadership and put this knowledge into practice and carry out improvement work to reduce the workload. The results at a mesolevel show that the design of the improvement work with hospital wide workshops for first line managers was highly appreciated. Over time, an increased system understanding became visible and the communication was improved. Simultaneously at the microlevel, various improvement tests were carried out, where reducing the patients to nurse ratio had a direct impact on the nurses’ experience of having enough time to perform their tasks and thus provided a reasonable workload. The qualitative study was carried out by conducting interviews with first line mangers and nurses and was analysed through reflexive thematic analysis. The result of the analysis describes the organization's capability, opportunity and motivation to take on systemic problems. The analysis reveals assumptions about Who can? versus Who gets? to change in the organization, how culture and structure affects, and how individual driving forces and organizational working methods affect motivation. The conclusion is that opportunity is the most influential component to achieve change in the overall system. The ability to benefit from the capability and motivation from the staff is dependent on the organizational culture

Studiens syfte var att undersöka vad medarbetare på ett Mellansvenskt fastighetsbolag upplever som främjande för ett hållbart arbetsliv. Data samlades in via nio semistrukturerade intervjuer och analyserades genom en induktiv tematisk analys. Analysen resulterade i fem huvudteman varav två hade två till tre underteman. Studiens resultat visade att respondenterna upplevde att arbetets utformning, arbetsbelastningen, det sociala stödet – kopplat både till utförandet av arbetet samt till mer informella jobbsammanhang som raster – samt möjligheten till balans och återhämtning var viktigt för ett hållbart arbetsliv. Det framkom även att det fanns en förändring över tid när det gällde medvetenheten hos respondenterna kring den egna hälsan om man såg till början av deras arbetsliv, nutid och framtid. Av resultatet går att utläsa att psykosociala arbetsmiljöaspekter samt arbetets organisation var av stor vikt för ett hållbart arbetsliv för respondenterna. Vidare framgick även att dessa aspekter inte var statiska utan ändrades över tid., The purpose of the study was to examine what employees at a property company in Mid-Sweden experience as promoting a sustainable working life. Data were collected through nine semi-structured interviews and were analyzed through an inductive thematic analysis. The analysis resulted in five main themes, two of which had two to three sub-themes. The results of the study showed that the respondents felt that the work design, the workload, the social support – linked to both carrying out the work and to more informal work contexts such as breaks – as well as the possibility of balance and recovery were important for a sustainable working life. In addition, there was a change in the respondents’ awareness of their health when looking at the beginning of their working life, the present and the future. From the results, it can be deduced that psychological working conditions as well as work organization were of a great importance for a sustainable working life to the respondents. Furthermore, it also emerged that these aspects were not static but changed over time.

Förutsättningarna för äldreomsorgens enhetschefer är idag begränsade. Situationen kan beskrivas som ohållbar och i behov av förändring. Den här studien belyser arbetssituationen hos dessa enhetschefer genom att inkludera och analysera arbetsbelastning, mående och copingstrategier. Studien använde en kvantitativ metod och insamling av empiri har genomförts genom en webbenkät. Med hjälp av IBM SPSS 28.0 har deskriptiv data tagits fram och sambandsanalyser genomförts. Respondenterna var 31 stycken enhetschefer inom särskilt boende och/eller hemtjänst i södra Sverige med ett spann på mellan ett halvt och 18 års erfarenhet i yrket. Resultatet visar en arbetssituation med hög belastning för de enhetschefer som deltog i studien. Ett flertal faktorer lyfts kring detta som vilken typ av verksamhet, känsla av kontroll, upplevelse av stöd och återhämtning. Även måendet påverkas av enhetschefers arbetsförhållanden. Enhetschefer uppgav att de använder copingstrategier för att klara av sitt arbete. I analys redogörs resultatet i relation till Karasek och Theorells (1990) krav-kontroll-stödmodell samt kopplas till relevant forskning. Enhetschefer upplever höga krav och låg kontroll, vilket överensstämmer med högstressarbete enligt krav-kontroll-stödmodellen. Resultatet visar enhetschefers behov av stöd för att omvandla stress till handling.En av studiens slutsatser är att arbetsrollen har en stark påverkan på individen på grund av arbetsbelastningen. Detta ligger till grund för de copingstrategier som enhetschefer uppgett eftersom dessa används för att klara av arbetet. Viktiga resultat för det socialpedagogiska fältet som framkommer i studien är bland annat behovet av att tydligare definiera enhetschefens roll för att öka kvalitet för målgruppen äldre på individ- och gruppnivå.

Den här studien undersöker huruvida anställda i restaurangbranschen har kännedom och möjlighet att nyttja sina rättigheter. Studien har genomförts med ett medarbetarperspektiv. En kvalitativ undersökning genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Respondenterna har olika befattningar och arbetsplatser, detta ger en helhetsbild av restaurangbranschen. Huvudfokus vid intervjutillfällena har varit dygns- och veckovila, samt betald semester. Resultatet visar både likheter och skillnader mellan respondenternas upplevelser. En del respondenter hade tidigare reflekterat över frågorna, därför användes två mer djupgående intervjuer som nyckelintervjuer. Idén till studien uppkom ur tidigare forskning som visar att anställda i restaurangbranschen har svårt att få inflytande på arbetsplatsen. Vår förhoppning är att studien ska bidra till ökad kunskap kring vilka rättigheter man har som medarbetare i restaurangbranschen., This study examines whether employees within the restaurant industry are aware of and have the freedom to make use of their rights. The study has been carried out with an employee focused perspective. We conducted qualitative research using semi-structured interviews. The respondents obtain different positions and work at different workplaces which helps create a big picture of what the restaurant industry looks like. The main focuses during the interviews was on the daily rest period, weekly rest and paid vacation. The results show both similarities and differences between the respondents' experiences. Some respondents had previously reflected on the matters, therefore two of the more in-depth interviews were used as key interviews. The idea for the study arose from previous research that shows that employees in the restaurant industry find it difficult to gain influence in the workplace. Our hope is that the study will contribute to increased knowledge about what rights you have as an employee in the restaurant industry.

Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för om hög arbetsbelastning bidrar till ohälsa ochsjukfrånvaro bland anställda inom vård och omsorg i hemmet. Vidare kommer olika faktorersinverkan på arbetsbelastning och hälsa att kartläggas för att åstadkomma förslag som kan inverkapositivt på medarbetarnas upplevda hälsa. Metod: Studien har utgått från en kvantitativ metod med en deduktiv forskningsansats. Empiriskdata har samlats in med hjälp av två olika frågeformulär där det ena riktar sig till enhetscheferoch det andra till anställda inom vård och omsorg i hemmet. Den teoretiska referensramen utgårfrån vetenskapliga artiklar och litterära källor. Slutsats: I studien konstaterades det att hög arbetsbelastning delvis har negativ inverkan påmedarbetarnas hälsa. Vidare framgick det att obalans mellan krav och kontroll samt avsaknad avhälsofrämjande åtgärder påverkar medarbetarnas upplevda arbetsbelastning samt hälsa i negativ aspekt.

Idag talas det ofta i media om lärares utsatta yrke. Nedskärningar och stram budget för kommunerna innebär stora förändringar i lärarnas arbetsmiljö i kombination med skolreformen 1990, nya läroplaner och New Public Management (NPM). Denna studie syftar därmed till att bidra med kunskap om hur läraruppdraget framträder i den rådande debatten, den stora Diskursen, om lärares arbetsmiljö. De frågeställningar som ställts ämnar att belysa den lilla diskursen och besvara hur det talas om lärarens uppdrag, vad som konstitueras som sanning i talet om arbetsbelastning samt vilken plats lärarnas röster får i den stora samhällsdiskursen. Studien är kvalitativ där diskursanalys valts som metodansats. Det empiriska materialet samlades in genom en kvalitativ enkät som besvarades av nio legitimerade lärare och/eller speciallärare och specialpedagoger från olika grundskolor (F-9) i Sverige. Med hjälp av en foucauldiansk diskursanalytisk teori- och metodansats har materialet analyserats. Centralt inom diskursanalysen är belysa hur talet framställs inom en viss kontext vilket ger en förståelse för människans sätt att tala om och agera. Resultatet i studien synliggör en konfliktdiskurs där lärarnas tal om sitt uppdrag, i relation till arbetsbelastning, konstituerar den lilla diskursen. Lärarnas tal om stora elevgrupper och administrativt arbete visar bilden av en rådande konflikt mellan dessa arbetsuppgifter och vad lärarna målar upp som deras kärnuppdrag, undervisningen. Undervisningen framhävs som lärarnas primära uppdrag och blir utmärkande i lärarnas tal om arbetsbelastning. Vi vill med denna studie lyfta fram en mindre grupp lärares röster som i den lilla diskursen kompletterar och vidmakthåller den stora Diskurs som råder i samhället idag.

Syftet med denna studie har varit att undersöka om biståndshandläggares arbete inom äldreomsorgen har förändrats i samband med utskrivningsprocessen från sjukhus mot bakgrund av den nya lag som tillkom januari 2018, lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Vi har velat synliggöra vilka förändringar av arbetet som skett i och med att lagändringen trädde i kraft, vad dessa i praktiken inneburit för biståndshandläggarna i arbete med äldre samt undersöka vad de upplever sig behöva för hanteringen av detta. Studien har en kvalitativ ansats och det empiriska materialet består av totalt åtta intervjuer med yrkesverksamma socionomer inom biståndshandläggning äldreomsorgen vid en stadsdelsförvaltning belägen i Stockholms kommun. Det insamlade materialet har analyserats genom användningen av en perspektivanalys och analysschema av Håkan Jönson. Vidare har vi analyserat våra resultat utifrån Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater och även använt oss av teoretiska begrepp som handlingsutrymme och makt. Resultatet av studien visar att det finns flera bakomliggande faktorer som påverkar biståndshandläggarnas upplevelser av sin yrkesroll utifrån den nya lagändringen, en har medfört ett förändrat arbetssätt och bland annat ställt krav på en högre grad av effektivisering i deras arbete. Respondenterna uttrycker att arbetssättet blivit mer akutstyrt, kravfyllt och de har svårigheter att förfoga över sin egen arbetstid vilket leder till att utskrivningar prioriteras framför hembesök och uppföljningar som därmed skjuts upp. Vidare framgår att det har blivit en sämre kvalité i arbetet då biståndshandläggarna pressas till att arbeta bakvänt i handläggningen till följd av bristande och uteblivna ADL-bedömningar (aktiviteter i det dagliga livet) från vårdens sida och de förkortade handläggningsdagarna i samband med utskrivningsprocessen. Biståndshandläggarna påverkas av stress i arbetet då tempot avsevärt har ökat vilket kan leda till felaktigheter, The purpose of this study has been to investigate how the work of care managers has changed in connection with the discharge process from hospital against the background of the new law that was added in January 2018, Law (2017:612) on collaboration during discharge from inpatient health care. We wanted to make visible the changes to the work that took place as a result of the change in law coming into force, what these meant in practice for the care managers, and to examine what they feel they need to handle this. The study has a qualitative approach and the empirical material consists of a total of eight interviews with professional care manager in the field of elderly care assistance at a district administration located in Stockholm municipality. The collected material has been analyzed through the use of a perspective analysis and analysis scheme by Håkan Jönson. Furthermore, we have analyzed our results based on Michael Lipsky's theory of the street-level bureaucrats and also used theoretical concepts such as discretion and power. The results of the study show that there are several underlying factors that affect the care managers experiences of their professional role based on the new law change, one has brought about a changed way of working and, among other things, set demands for a higher degree of efficiency in their work. The respondents express that the way of working has become more urgent, full of demands and they have difficulties managing their own working hours, which leads to discharges being prioritized over home visits and follow-ups, which are therefore postponed. Furthermore, it appears that there has been a lower quality in the work as the care managers are pressured to work backwards in the processing as a result of insufficient and absent ADL assessments (activities in daily life) from the care side and the shortened processing days in connection with the discharge process. The care managers are affected by stress at work as the pace has incr

Syftet med studien var att studera kontorspersonals upplevelser om psykosocial arbetsmiljö samt arbetsbelastning. Metoden som användes för insamling av data var semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna, som var åtta till antalet, analyserades sedan med hjälp av induktiv tematisk analys. Urvalet bestod av kontorspersonal från både offentliga och privata organisationer. Resultatet visade att upplevelserna kring psykosocial arbetsmiljö samt arbetsbelastning hade en betydelse för hur intervjupersonerna mådde på arbetet. Slutsatsen blir att kontorspersonal, för att ha en bra psykosocial arbetsmiljö, behöver rimliga krav och resurser för att utföra sina arbetsuppgifter samt få stöd från chefer och kollegor. Även en balans mellan arbete och fritid behövs för att och kunna må bra på arbetet., The purpose of this study was to study office workers’ experiences of the psychosocial work environment and workload. The method used for data collection was semi-structured interviews. There were eight interviews conducted, which were analyzed using inductive thematic analysis. The sample consisted of office workers from both public and private sector organizations. The results showed that the experiences of the psychosocial work environment and workload were of importance on how the interviewees felt at work. The conclusion is that for office workers to have a good psychosocial work environment they need reasonable demands placed on them, resources to perform their tasks, and support from managers and colleagues. Also, a good work-life-balance is needed in order to feel good at work.

Bakgrund De flesta nyutexaminerade sjuksköterskorna upplever en stor utmaning vid övergången från student till sjuksköterska eftersom arbetsuppgifterna och ansvaret som kommer med jobbet kan upplevas som en chock för den nya sjuksköterskan. Sjuksköterskan ansvarar över att upprätthålla en god och säker omvårdnad där delegering och prioritering av arbetsuppgifter ingår. Inom hälso- och sjukvården har arbetsbelastningen ökat mer främst med överbeläggningar och underbemanning av sjuksköterskor vilket har resulterat i en ökad stressnivå hos nyutexaminerade sjuksköterskor. Syfte Syftet är att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever arbetsrelaterad stressunder det första arbetsåret. Metod Studien har genomförts som en litteraturöversikt av tolv artiklar från hela världen. Databaser som användes var CINAHL och PubMed. Av dessa tolv artiklar var nio stycken kvalitativa, två stycken kvantitativa och en mixad metod. Resultat Resultatet visade att nyutexaminerade sjuksköterskor hade höga förväntningar på sig vilket ledde till ökad stress. Deras kunskaper och erfarenheter var otillräckliga då patienterna hade komplexa sjukdomar. De försökte hantera ansvaret och förväntningarna som ställdes på dem vilket skapade osäkerhet och rädsla hos nyutexaminerade sjuksköterskor. Slutsats Som nyutexaminerad sjuksköterska är behovet av stöd från kollegor och handledare oerhört viktiga för att de ska känna sig trygga med sitt arbete. För att god kompetens och självförtroende ska utvecklas krävs organisationens stöd för dem., Background Most newly graduated nurses experience a big challenge with the transition from student to nurse because the assignment and responsibilities that comes with the job have newly graduated nurses in a state of shock. As a nurse, you are responsible for maintaining a good and safe care, which includes delegation and prioritization of tasks. In healthcare, the workload has increased to an increased stress level in newly graduated nurses. Aim The aim of the study was to describe how newly graduated nurses experience occupational stress during the first year of work. Method The study has been carried out as a literature review of twelve articles from around the world. The databases that was used were CINAHL and PubMed. Of these twelve articles, nine had a qualitative method, two had quantitative method and one mixed method. Result The result showed that newly graduated nurses had high expectations of themselves, which led to increased stress. Their knowledge and experience were insufficient when the patients had complex diseases. They tried to manage the responsibilities and expectations placed on them, which created uncertainty and fear in newly graduated nurses. Conclusions As a newly graduated nurse, the need for support from colleagues and supervisors is extremely important for them to feel secure in their work. In order for good competence and self-confidence to develop, the organization ́s is required to give them support.

Hög arbetsbelastning lyfts ofta när man diskuterar socionomyrket. Syftet med studien är att undersöka upplevelsen av arbetsbelastning hos de yrkesverksamma socionomerna inom myndighetsutövning, hur de hanterar samt kan påverka sin arbetsbelastning själva och vilket stöd dem har inom verksamheten. Detta har vi gjort genom en enkätstudie med kvalitativa frågeställningar samt några bakgrundsfrågor. Får att nå ut till myndighetsutövande socionomer använde vi oss av ett forum för socionomer på Facebook. Enkäten var öppen under en vecka och 27 personer svarade på frågorna. Vi gjorde en tematisk analys för att kunna fånga upp kärnan av deras upplevelser, ur en fenomenologisk synvinkel. När vi analyserade resultaten använde vi oss av krav-kontroll och stödmodellen. Resultaten visade på att upplevelsen av arbetsbelastningen varierade mellan hög och låg beroende på bland annat ärendemängd och bemanningen på arbetsplatsen vid tillfället. Möjligheten att själva styra sitt arbete påverkade upplevelsen av arbetsbelastningen samt stöd och samverkan inom verksamheten. Konsekvenserna av hög arbetsbelastning gick att återse inom tre områden, klientpåverkan, yrkesverksammas påverkan och inom verksamheten. Det yttrade sig exempelvis genom längre ärendehandläggning, stress samt konflikter i arbetsgrupp. De viktigaste slutsatserna är att arbetsbelastningen upplevs olika hög beroende på framförallt möjligheten att styra sitt arbete och hur gott stöd man hade från ledningen inom verksamheten. En annan slutsats är att socionomer inom myndighetsutövning har mycket positivt att säga om sitt yrkesval trots en hög arbetsbelastningen. Utifrån resultatet är det tydligt att förändring behövs inom myndighetsutövning och det som önskas av de berörda är bättre bemanning och med det en mer balanserad ärendefördelning.

Arbetssituationen inom socialtjänsten innefattar tuffa arbetsvillkor och många sjukskrivningar. I utmaningarna som medarbetaren möter, ska chefen se till att situationen inte spårar ur. Men hur gör chefen detta? Vilka åtgärder vidtas och vad har hen för förutsättningar? Syftet med denna studie var att undersöka hur chefer inom socialtjänsten hanterar situationer som uppstår när en medarbetare ber om hjälp för att hantera sin arbetsbelastning, samt hur chefernas arbetssätt ser ut och vilka resurser de har för att hantera medarbetarnas arbetsbelastning. Syftet konkretiserades med tre frågeställningar: “Vad gör chefer när en medarbetare kommer och säger att hen har för mycket att göra?”, “Vilka förutsättningar har chefer för att hjälpa medarbetaren?" och “Vad finns det för förebyggande arbetssätt för att minska arbetsbelastningen?”. För att besvara detta användes en kvalitativ metod i form av sex intervjuer med enhets- och avdelningschefer som är direkt ansvariga för handläggare. Cheferna arbetar inom barn och unga, äldreomsorgen och funktionsstöd. För att analysera resultatet användes det strukturella perspektivet inom organisationsteorin samt Job Demands-Resources-modellen. I resultatet framkommer det att när det kommer till hur chefer hanterar en medarbetares för höga arbetsbelastning är första steget samtalsstöd, andra steget hjälp med prioritering och tredje steget att koppla in ärendehandledare

Akutmottagningen är en komplicerad verksamhet som inte är begränsad av patientantal och kontaktorsakerna är många. Vårdmiljön är stressig och resurserna knappa. Stora krav ställs på akutsjuksköterskan i denna miljö relaterat till patientsäkerhet, samtidigt som snabba beslut måste ske. Etiken har en central roll i akutsjuksköterskans profession och betonas i lagstiftning, kompetensbeskrivningar och ICN:s etiska kod. Akutsjuksköterskor är en yrkesgrupp som ofta tvingas ta beslut som går emot etiska värderingar. Därmed bör det klargöras vilka faktorer som bidrar till etisk stress. Syftet med studien var att utforska tillgänglig vetenskaplig litteratur gällande faktorer som bidrar till etiskstress hos akutsjuksköterskor på en akutmottagning. En systematisk och integrativ litteraturstudiegenomfördes och baserades på elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades från databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. En systematisk dataanalys av de elva artiklarna utfördes. Resultatet visade att vårdmiljön bidrog till etisk stress då den bidrog till att akutsjuksköterskan tvingades ta förhastade beslut. Det framkom att den höga arbetsbelastningen medförde att akutsjuksköterskan upplevde sig tappa kontrollen. Begränsningar i vårdarbetet bidrar till etisk stress genom att akut sjuksköterskan upplevde att bristfällig kommunikation och bristfälligt samarbete med kollegor påverkade vården. Det framkom också att den etiska stressen hos akutsjuksköterskan var hög när patienterna blev lidande av långa vistelsetider och bristande delaktighet. Faktorer som visat sig bidra till etisk stress för akutsjuksköterskorna på en akutmottagning relateras framför allt till faktorer i vårdmiljön och begränsningar i vårdarbetet. Organisatoriska orsaker till etisk stress kunde bero på resursbrist, tidspress och prioriteringsmöjligheter av patienter. När akutsjuksköterskan inte kunde erbjuda patienterna vård enligt sin övertygelse och sin etiska kompass, uppstod etisk stress.

Akutmottagningens verksamhet drabbas hårt av brister i bemanning och disponibla vårdplatser världen över. Detta ökar risker för patientsäkerheten. Vårdmiljön på en akutmottagning är oförutsägbar och klassas som en högriskmiljö på grund av att flera vårdprocesser pågår samtidigt. Akutsjuksköterskan ska arbeta i partnerskap med patienten och präglas av etiska beslut som ska utgå från patientens bästa. Syftet var att utforska akutsjuksköterskans förutsättningar att arbeta patientsäkert på en akutmottagning. Studiens design var systematisk integrativ litteraturstudie som följde Whittemore och Knafls metod (2005). Databassökningen utfördes i tre databaser som genererade 17 artiklar till resultatet. Dataanalysen genomfördes genom tematisk analys som beskrivet av Braun och Clark (2006). Två teman samt fyra subteman identifierades, och de visade att förutsättningar som brist på tid och resurser samt överbelastning orsakar en känsla av att inte räcka till och en psykisk påfrestning på akutsjuksköterskan som ökar risken för misstag i vården av patienten. Samspel mellan vårdpersonal framkom som en förutsättning för säker vård, då kommunikation, teamarbete och goda relationer var viktiga faktorer för patientsäkerheten. Brist på kompetens ansågs vara en riskfaktor för säkert vårdande. Magisteruppsatsens resultat visade att faktorer som tidsbrist, lokalutformning, arbetsklimat, mänskliga och materiella resurser, samspel samt kompetens påverkar akutsjuksköterskans förutsättningar att bedriva ett patientsäkert vårdande. För att akutsjuksköterskan ska kunna utföra en patientsäker vård behövs resurser som tid och disponibla vårdplatser. Akutsjuksköterskan ska även arbeta i ett klimat där samspel och teamarbete är i fokus och det finns tydliga mål för patientsäkerhetsarbetet.

Detta förbättringsprojekt är både sjukhusövergripande och klinikbaserat och syftar till att på ett nytt sätt ta sig an ett systemproblem, närmare bestämt sjuksköterskebristen. Brister i bemanning och kompetens ger ökad stress, sämre kommunikation och samverkan och i slutändan drabbas patienterna av vårdskador. Konsekvenserna förstärker grundproblemet och leder till en negativ spiral. Detta förbättringsarbete bygger på antagandet att ledarskapsbeteendet är avgörande för hur framgångsrik en organisation är för att bryta denna spiral och med stöd av teoretiskt ramverk (COM-B och CLT) har förbättringsarbete och studie planerats och studerats. Syftet är att skapa förutsättningar för samverkan på mesonivå, öka systemförståelsen och kunskaper i förändringsledning och på mikronivå omsätta denna kunskap, ta tillvara på verksamhetskännedomen och genomföra ett förbättringsarbete för att minska arbetsbelastningen. Nolans förbättringsmodell har använts för att strukturera arbetet. Resultatet på mesonivå visar att förbättringsarbetets design med verksamhetsövergripande studiegrupper uppskattades mycket och över tid ses en ökad systemförståelse och förbättrad kommunikation i organisationen. På mikronivå genomfördes olika förbättringstester. Minskning av antal patienter per sjuksköterska hade direkt inverkan på upplevelsen av att ha tillräckligt med tid för att utföra sina arbetsuppgifter på ett sätt man var nöjd med och genererade en rimlig arbetsbelastning. Förbättringsarbetet har studerats kvalitativt med reflexiv tematisk analys och beskriver organisationens förmåga, möjlighet och motivation att ta sig an systemproblem utifrån både vårdenhetschefs- och sjuksköterskeperspektiv. I analysen framkommer antagande om Vem som kan? kontra Vem som får? -förändra i organisationen, vilka kulturella och strukturella möjligheter som inverkar samt hur individuella drivkrafter och organisatoriska arbetssätt påverkar motivationen. Med hjälp av COM-B-modellens komponenter framkom att Möjlighe, This complex and long-term improvement project aims to address a systemic problem, namely the nursing shortage. Deficiencies in nursing staffing and competence lead to increased stress, poorer communication and collaboration, and ultimately risks for patients. These consequences reinforce the problem, and a negative spiral arises. With COM-B model and CLT as a theoretical framework, this improvement effort assumes that leadership behaviour is crucial for how successful an organization is at breaking this spiral. Using Nolan´s model for improvement, the purpose is thus to create conditions for collaboration, increase a system-understanding and knowledge about change leadership and put this knowledge into practice and carry out improvement work to reduce the workload. The results at a mesolevel show that the design of the improvement work with hospital wide workshops for first line managers was highly appreciated. Over time, an increased system understanding became visible and the communication was improved. Simultaneously at the microlevel, various improvement tests were carried out, where reducing the patients to nurse ratio had a direct impact on the nurses’ experience of having enough time to perform their tasks and thus provided a reasonable workload. The qualitative study was carried out by conducting interviews with first line mangers and nurses and was analysed through reflexive thematic analysis. The result of the analysis describes the organization's capability, opportunity and motivation to take on systemic problems. The analysis reveals assumptions about Who can? versus Who gets? to change in the organization, how culture and structure affects, and how individual driving forces and organizational working methods affect motivation. The conclusion is that opportunity is the most influential component to achieve change in the overall system. The ability to benefit from the capability and motivation from the staff is dependent on the organizational culture

Förutsättningarna för äldreomsorgens enhetschefer är idag begränsade. Situationen kan beskrivas som ohållbar och i behov av förändring. Den här studien belyser arbetssituationen hos dessa enhetschefer genom att inkludera och analysera arbetsbelastning, mående och copingstrategier. Studien använde en kvantitativ metod och insamling av empiri har genomförts genom en webbenkät. Med hjälp av IBM SPSS 28.0 har deskriptiv data tagits fram och sambandsanalyser genomförts. Respondenterna var 31 stycken enhetschefer inom särskilt boende och/eller hemtjänst i södra Sverige med ett spann på mellan ett halvt och 18 års erfarenhet i yrket. Resultatet visar en arbetssituation med hög belastning för de enhetschefer som deltog i studien. Ett flertal faktorer lyfts kring detta som vilken typ av verksamhet, känsla av kontroll, upplevelse av stöd och återhämtning. Även måendet påverkas av enhetschefers arbetsförhållanden. Enhetschefer uppgav att de använder copingstrategier för att klara av sitt arbete. I analys redogörs resultatet i relation till Karasek och Theorells (1990) krav-kontroll-stödmodell samt kopplas till relevant forskning. Enhetschefer upplever höga krav och låg kontroll, vilket överensstämmer med högstressarbete enligt krav-kontroll-stödmodellen. Resultatet visar enhetschefers behov av stöd för att omvandla stress till handling.En av studiens slutsatser är att arbetsrollen har en stark påverkan på individen på grund av arbetsbelastningen. Detta ligger till grund för de copingstrategier som enhetschefer uppgett eftersom dessa används för att klara av arbetet. Viktiga resultat för det socialpedagogiska fältet som framkommer i studien är bland annat behovet av att tydligare definiera enhetschefens roll för att öka kvalitet för målgruppen äldre på individ- och gruppnivå.

Den här studien undersöker huruvida anställda i restaurangbranschen har kännedom och möjlighet att nyttja sina rättigheter. Studien har genomförts med ett medarbetarperspektiv. En kvalitativ undersökning genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Respondenterna har olika befattningar och arbetsplatser, detta ger en helhetsbild av restaurangbranschen. Huvudfokus vid intervjutillfällena har varit dygns- och veckovila, samt betald semester. Resultatet visar både likheter och skillnader mellan respondenternas upplevelser. En del respondenter hade tidigare reflekterat över frågorna, därför användes två mer djupgående intervjuer som nyckelintervjuer. Idén till studien uppkom ur tidigare forskning som visar att anställda i restaurangbranschen har svårt att få inflytande på arbetsplatsen. Vår förhoppning är att studien ska bidra till ökad kunskap kring vilka rättigheter man har som medarbetare i restaurangbranschen., This study examines whether employees within the restaurant industry are aware of and have the freedom to make use of their rights. The study has been carried out with an employee focused perspective. We conducted qualitative research using semi-structured interviews. The respondents obtain different positions and work at different workplaces which helps create a big picture of what the restaurant industry looks like. The main focuses during the interviews was on the daily rest period, weekly rest and paid vacation. The results show both similarities and differences between the respondents' experiences. Some respondents had previously reflected on the matters, therefore two of the more in-depth interviews were used as key interviews. The idea for the study arose from previous research that shows that employees in the restaurant industry find it difficult to gain influence in the workplace. Our hope is that the study will contribute to increased knowledge about what rights you have as an employee in the restaurant industry.

Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för om hög arbetsbelastning bidrar till ohälsa ochsjukfrånvaro bland anställda inom vård och omsorg i hemmet. Vidare kommer olika faktorersinverkan på arbetsbelastning och hälsa att kartläggas för att åstadkomma förslag som kan inverkapositivt på medarbetarnas upplevda hälsa. Metod: Studien har utgått från en kvantitativ metod med en deduktiv forskningsansats. Empiriskdata har samlats in med hjälp av två olika frågeformulär där det ena riktar sig till enhetscheferoch det andra till anställda inom vård och omsorg i hemmet. Den teoretiska referensramen utgårfrån vetenskapliga artiklar och litterära källor. Slutsats: I studien konstaterades det att hög arbetsbelastning delvis har negativ inverkan påmedarbetarnas hälsa. Vidare framgick det att obalans mellan krav och kontroll samt avsaknad avhälsofrämjande åtgärder påverkar medarbetarnas upplevda arbetsbelastning samt hälsa i negativ aspekt.

Idag talas det ofta i media om lärares utsatta yrke. Nedskärningar och stram budget för kommunerna innebär stora förändringar i lärarnas arbetsmiljö i kombination med skolreformen 1990, nya läroplaner och New Public Management (NPM). Denna studie syftar därmed till att bidra med kunskap om hur läraruppdraget framträder i den rådande debatten, den stora Diskursen, om lärares arbetsmiljö. De frågeställningar som ställts ämnar att belysa den lilla diskursen och besvara hur det talas om lärarens uppdrag, vad som konstitueras som sanning i talet om arbetsbelastning samt vilken plats lärarnas röster får i den stora samhällsdiskursen. Studien är kvalitativ där diskursanalys valts som metodansats. Det empiriska materialet samlades in genom en kvalitativ enkät som besvarades av nio legitimerade lärare och/eller speciallärare och specialpedagoger från olika grundskolor (F-9) i Sverige. Med hjälp av en foucauldiansk diskursanalytisk teori- och metodansats har materialet analyserats. Centralt inom diskursanalysen är belysa hur talet framställs inom en viss kontext vilket ger en förståelse för människans sätt att tala om och agera. Resultatet i studien synliggör en konfliktdiskurs där lärarnas tal om sitt uppdrag, i relation till arbetsbelastning, konstituerar den lilla diskursen. Lärarnas tal om stora elevgrupper och administrativt arbete visar bilden av en rådande konflikt mellan dessa arbetsuppgifter och vad lärarna målar upp som deras kärnuppdrag, undervisningen. Undervisningen framhävs som lärarnas primära uppdrag och blir utmärkande i lärarnas tal om arbetsbelastning. Vi vill med denna studie lyfta fram en mindre grupp lärares röster som i den lilla diskursen kompletterar och vidmakthåller den stora Diskurs som råder i samhället idag.

Syftet med denna studie har varit att undersöka om biståndshandläggares arbete inom äldreomsorgen har förändrats i samband med utskrivningsprocessen från sjukhus mot bakgrund av den nya lag som tillkom januari 2018, lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Vi har velat synliggöra vilka förändringar av arbetet som skett i och med att lagändringen trädde i kraft, vad dessa i praktiken inneburit för biståndshandläggarna i arbete med äldre samt undersöka vad de upplever sig behöva för hanteringen av detta. Studien har en kvalitativ ansats och det empiriska materialet består av totalt åtta intervjuer med yrkesverksamma socionomer inom biståndshandläggning äldreomsorgen vid en stadsdelsförvaltning belägen i Stockholms kommun. Det insamlade materialet har analyserats genom användningen av en perspektivanalys och analysschema av Håkan Jönson. Vidare har vi analyserat våra resultat utifrån Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater och även använt oss av teoretiska begrepp som handlingsutrymme och makt. Resultatet av studien visar att det finns flera bakomliggande faktorer som påverkar biståndshandläggarnas upplevelser av sin yrkesroll utifrån den nya lagändringen, en har medfört ett förändrat arbetssätt och bland annat ställt krav på en högre grad av effektivisering i deras arbete. Respondenterna uttrycker att arbetssättet blivit mer akutstyrt, kravfyllt och de har svårigheter att förfoga över sin egen arbetstid vilket leder till att utskrivningar prioriteras framför hembesök och uppföljningar som därmed skjuts upp. Vidare framgår att det har blivit en sämre kvalité i arbetet då biståndshandläggarna pressas till att arbeta bakvänt i handläggningen till följd av bristande och uteblivna ADL-bedömningar (aktiviteter i det dagliga livet) från vårdens sida och de förkortade handläggningsdagarna i samband med utskrivningsprocessen. Biståndshandläggarna påverkas av stress i arbetet då tempot avsevärt har ökat vilket kan leda till felaktigheter, The purpose of this study has been to investigate how the work of care managers has changed in connection with the discharge process from hospital against the background of the new law that was added in January 2018, Law (2017:612) on collaboration during discharge from inpatient health care. We wanted to make visible the changes to the work that took place as a result of the change in law coming into force, what these meant in practice for the care managers, and to examine what they feel they need to handle this. The study has a qualitative approach and the empirical material consists of a total of eight interviews with professional care manager in the field of elderly care assistance at a district administration located in Stockholm municipality. The collected material has been analyzed through the use of a perspective analysis and analysis scheme by Håkan Jönson. Furthermore, we have analyzed our results based on Michael Lipsky's theory of the street-level bureaucrats and also used theoretical concepts such as discretion and power. The results of the study show that there are several underlying factors that affect the care managers experiences of their professional role based on the new law change, one has brought about a changed way of working and, among other things, set demands for a higher degree of efficiency in their work. The respondents express that the way of working has become more urgent, full of demands and they have difficulties managing their own working hours, which leads to discharges being prioritized over home visits and follow-ups, which are therefore postponed. Furthermore, it appears that there has been a lower quality in the work as the care managers are pressured to work backwards in the processing as a result of insufficient and absent ADL assessments (activities in daily life) from the care side and the shortened processing days in connection with the discharge process. The care managers are affected by stress at work as the pace has incr

Syftet med studien var att studera kontorspersonals upplevelser om psykosocial arbetsmiljö samt arbetsbelastning. Metoden som användes för insamling av data var semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna, som var åtta till antalet, analyserades sedan med hjälp av induktiv tematisk analys. Urvalet bestod av kontorspersonal från både offentliga och privata organisationer. Resultatet visade att upplevelserna kring psykosocial arbetsmiljö samt arbetsbelastning hade en betydelse för hur intervjupersonerna mådde på arbetet. Slutsatsen blir att kontorspersonal, för att ha en bra psykosocial arbetsmiljö, behöver rimliga krav och resurser för att utföra sina arbetsuppgifter samt få stöd från chefer och kollegor. Även en balans mellan arbete och fritid behövs för att och kunna må bra på arbetet., The purpose of this study was to study office workers’ experiences of the psychosocial work environment and workload. The method used for data collection was semi-structured interviews. There were eight interviews conducted, which were analyzed using inductive thematic analysis. The sample consisted of office workers from both public and private sector organizations. The results showed that the experiences of the psychosocial work environment and workload were of importance on how the interviewees felt at work. The conclusion is that for office workers to have a good psychosocial work environment they need reasonable demands placed on them, resources to perform their tasks, and support from managers and colleagues. Also, a good work-life-balance is needed in order to feel good at work.

Hög arbetsbelastning lyfts ofta när man diskuterar socionomyrket. Syftet med studien är att undersöka upplevelsen av arbetsbelastning hos de yrkesverksamma socionomerna inom myndighetsutövning, hur de hanterar samt kan påverka sin arbetsbelastning själva och vilket stöd dem har inom verksamheten. Detta har vi gjort genom en enkätstudie med kvalitativa frågeställningar samt några bakgrundsfrågor. Får att nå ut till myndighetsutövande socionomer använde vi oss av ett forum för socionomer på Facebook. Enkäten var öppen under en vecka och 27 personer svarade på frågorna. Vi gjorde en tematisk analys för att kunna fånga upp kärnan av deras upplevelser, ur en fenomenologisk synvinkel. När vi analyserade resultaten använde vi oss av krav-kontroll och stödmodellen. Resultaten visade på att upplevelsen av arbetsbelastningen varierade mellan hög och låg beroende på bland annat ärendemängd och bemanningen på arbetsplatsen vid tillfället. Möjligheten att själva styra sitt arbete påverkade upplevelsen av arbetsbelastningen samt stöd och samverkan inom verksamheten. Konsekvenserna av hög arbetsbelastning gick att återse inom tre områden, klientpåverkan, yrkesverksammas påverkan och inom verksamheten. Det yttrade sig exempelvis genom längre ärendehandläggning, stress samt konflikter i arbetsgrupp. De viktigaste slutsatserna är att arbetsbelastningen upplevs olika hög beroende på framförallt möjligheten att styra sitt arbete och hur gott stöd man hade från ledningen inom verksamheten. En annan slutsats är att socionomer inom myndighetsutövning har mycket positivt att säga om sitt yrkesval trots en hög arbetsbelastningen. Utifrån resultatet är det tydligt att förändring behövs inom myndighetsutövning och det som önskas av de berörda är bättre bemanning och med det en mer balanserad ärendefördelning.

Arbetssituationen inom socialtjänsten innefattar tuffa arbetsvillkor och många sjukskrivningar. I utmaningarna som medarbetaren möter, ska chefen se till att situationen inte spårar ur. Men hur gör chefen detta? Vilka åtgärder vidtas och vad har hen för förutsättningar? Syftet med denna studie var att undersöka hur chefer inom socialtjänsten hanterar situationer som uppstår när en medarbetare ber om hjälp för att hantera sin arbetsbelastning, samt hur chefernas arbetssätt ser ut och vilka resurser de har för att hantera medarbetarnas arbetsbelastning. Syftet konkretiserades med tre frågeställningar: “Vad gör chefer när en medarbetare kommer och säger att hen har för mycket att göra?”, “Vilka förutsättningar har chefer för att hjälpa medarbetaren?" och “Vad finns det för förebyggande arbetssätt för att minska arbetsbelastningen?”. För att besvara detta användes en kvalitativ metod i form av sex intervjuer med enhets- och avdelningschefer som är direkt ansvariga för handläggare. Cheferna arbetar inom barn och unga, äldreomsorgen och funktionsstöd. För att analysera resultatet användes det strukturella perspektivet inom organisationsteorin samt Job Demands-Resources-modellen. I resultatet framkommer det att när det kommer till hur chefer hanterar en medarbetares för höga arbetsbelastning är första steget samtalsstöd, andra steget hjälp med prioritering och tredje steget att koppla in ärendehandledare

Syftet med denna studie är att undersöka att återgå till arbete efter utmattning. Att undersöka detta har sin grund i att vi båda finner ämnet intressant men också att vi anser att forskning inom ämnet är viktigt, då många i samhället årligen sjukskrivs för utmattning och därmed måste tas på allvar. Den forskningsansats som vi har valt att använda för studien är Grundad teori. Datainsamling har gjorts genom sex enskilda intervjuer med personer som varit sjukskrivna för utmattning och som återgått till arbete på minst 50%, samt genom en intervju med en fokusgrupp bestående av sex personer, på ett företag som arbetar med företagshälsovård. Denna studie har resulterat i en grundad teori som visar att studiens huvudangelägenhet är att återgå till arbete 100% som hanteras med hjälp av studiens kärnkategori som är anpassning. Den grundade teorin består även av ytterligare sex kategorier som förklarar kärnkategorin. Dessa är rehabilitering, arbetsplatsen, återhämtning, omgivning, egna lösningar samt eget ansvar. Den grundade teorin konkretiserar även de sexkategoriernas relation till kärnkategorin och besvarar därmed studiens syfte. Resultatet av studien analyserades sedan utifrån en teoretisk referensram bestående av Antonovskys teoriKASAM som står för känsla av sammanhang, Parsons teorier om AGIL-system samt sjukrolloch Goffmans teori om stigma.

Stress och psykisk ohälsa är något som de flesta människor någon gång i livet påträffar. Stress kan tolkas på olika sätt beroende på de sammanhang och situationer den enskilde befinner sig i. Begreppet psykisk ohälsa är ett brett ämne som har olika definitioner, det vill säga olika diagnoser och symtom som kan påverka individens vardag. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka upplevelser av arbetsrelaterad stress och psykisk ohälsa hos socialsekreterare inom socialtjänsten. Studien bestod av fem kvalitativa intervjuer med socialsekreterare som arbetar på olika enheter inom en socialtjänst i Mellansverige. De urval som har används i studien var målinriktat- och bekvämlighetsurval. De teoretiska ansatser som har tillämpats i studien för att analysera det insamlade materialet från intervjuerna var KASAM och coping samt tidigare forskning. De kategorier som uppmärksammades i studien var: Arbetsrelaterad stress och psykisk ohälsa, Arbetsbelastning och höga krav samt Arbetsmiljö och chefsstöd. Studien påvisar att socialsekreterare upplever stress i arbetet, eftersom det framkom att arbetet präglas av en hög arbetsbelastning, höga krav, brister i chefsstöd och ledningen. Den arbetsrelaterade psykisk ohälsan diskuterades i mindre utsträckning. Avslutningsvis diskuteras bristerna inom socialtjänsten och upplevelsen av arbetssituationen för socialsekreterarna som är förknippat med resultatet.

Bakgrund De flesta nyutexaminerade sjuksköterskorna upplever en stor utmaning vid övergången från student till sjuksköterska eftersom arbetsuppgifterna och ansvaret som kommer med jobbet kan upplevas som en chock för den nya sjuksköterskan. Sjuksköterskan ansvarar över att upprätthålla en god och säker omvårdnad där delegering och prioritering av arbetsuppgifter ingår. Inom hälso- och sjukvården har arbetsbelastningen ökat mer främst med överbeläggningar och underbemanning av sjuksköterskor vilket har resulterat i en ökad stressnivå hos nyutexaminerade sjuksköterskor. Syfte Syftet är att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever arbetsrelaterad stressunder det första arbetsåret. Metod Studien har genomförts som en litteraturöversikt av tolv artiklar från hela världen. Databaser som användes var CINAHL och PubMed. Av dessa tolv artiklar var nio stycken kvalitativa, två stycken kvantitativa och en mixad metod. Resultat Resultatet visade att nyutexaminerade sjuksköterskor hade höga förväntningar på sig vilket ledde till ökad stress. Deras kunskaper och erfarenheter var otillräckliga då patienterna hade komplexa sjukdomar. De försökte hantera ansvaret och förväntningarna som ställdes på dem vilket skapade osäkerhet och rädsla hos nyutexaminerade sjuksköterskor. Slutsats Som nyutexaminerad sjuksköterska är behovet av stöd från kollegor och handledare oerhört viktiga för att de ska känna sig trygga med sitt arbete. För att god kompetens och självförtroende ska utvecklas krävs organisationens stöd för dem., Background Most newly graduated nurses experience a big challenge with the transition from student to nurse because the assignment and responsibilities that comes with the job have newly graduated nurses in a state of shock. As a nurse, you are responsible for maintaining a good and safe care, which includes delegation and prioritization of tasks. In healthcare, the workload has increased to an increased stress level in newly graduated nurses. Aim The aim of the study was to describe how newly graduated nurses experience occupational stress during the first year of work. Method The study has been carried out as a literature review of twelve articles from around the world. The databases that was used were CINAHL and PubMed. Of these twelve articles, nine had a qualitative method, two had quantitative method and one mixed method. Result The result showed that newly graduated nurses had high expectations of themselves, which led to increased stress. Their knowledge and experience were insufficient when the patients had complex diseases. They tried to manage the responsibilities and expectations placed on them, which created uncertainty and fear in newly graduated nurses. Conclusions As a newly graduated nurse, the need for support from colleagues and supervisors is extremely important for them to feel secure in their work. In order for good competence and self-confidence to develop, the organization ́s is required to give them support.

Bakgrund: Sjuksköterskor har en viktig arbetsposition inom vården. Nyutexaminerade sjuksköterskor erhåller inte en full yrkeskompetens efter sin utbildning, vilket kan ha en påverkan i det tidiga skedet inom deras nya yrkesroll. För att utöva säker vård krävs det att sjuksköterskor erhåller tillräckligt med kompetens för att kunna utöva sina arbetsuppgifter. Syfte: Beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av sin arbetsplats under de två första arbetsåren. Metod: En kvalitativ litteraturstudie har utförts utifrån 13 vetenskapliga artiklar. En systematisk sökstrategi användes som sökmetod, i databaserna Cinahl och Pubmed. Artiklarna analyserades genom att använda Fribergs femstegsmodell och Patricia Benners teori har använts som teoretisk referensram för studien. Resultat: Det framkom att nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde att de inte erhöll tillräcklig med kompetens från sin utbildning för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Detta kunde leda till faktorer som stress och problematik i deras sociala liv. Genom att erhålla stöd från kollegor kunde sjuksköterskan utvecklas och utöka sin kompetens vilket förbättrade deras prestation. Slutsats(er): Nyutexaminerade sjuksköterskor hade både positiva och negativa arbetserfarenheter. Dessa kunde påverka utvecklingen som sjuksköterskan hade inom sin yrkesroll. Genom att utvecklas inom sin yrkesroll kunde sjuksköterskan utöva sina arbetsuppgifter mer effektivt och patientsäkert.

Syftet med denna studie är att undersöka att återgå till arbete efter utmattning. Att undersöka detta har sin grund i att vi båda finner ämnet intressant men också att vi anser att forskning inom ämnet är viktigt, då många i samhället årligen sjukskrivs för utmattning och därmed måste tas på allvar. Den forskningsansats som vi har valt att använda för studien är Grundad teori. Datainsamling har gjorts genom sex enskilda intervjuer med personer som varit sjukskrivna för utmattning och som återgått till arbete på minst 50%, samt genom en intervju med en fokusgrupp bestående av sex personer, på ett företag som arbetar med företagshälsovård. Denna studie har resulterat i en grundad teori som visar att studiens huvudangelägenhet är att återgå till arbete 100% som hanteras med hjälp av studiens kärnkategori som är anpassning. Den grundade teorin består även av ytterligare sex kategorier som förklarar kärnkategorin. Dessa är rehabilitering, arbetsplatsen, återhämtning, omgivning, egna lösningar samt eget ansvar. Den grundade teorin konkretiserar även de sexkategoriernas relation till kärnkategorin och besvarar därmed studiens syfte. Resultatet av studien analyserades sedan utifrån en teoretisk referensram bestående av Antonovskys teoriKASAM som står för känsla av sammanhang, Parsons teorier om AGIL-system samt sjukrolloch Goffmans teori om stigma.

Stress och psykisk ohälsa är något som de flesta människor någon gång i livet påträffar. Stress kan tolkas på olika sätt beroende på de sammanhang och situationer den enskilde befinner sig i. Begreppet psykisk ohälsa är ett brett ämne som har olika definitioner, det vill säga olika diagnoser och symtom som kan påverka individens vardag. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka upplevelser av arbetsrelaterad stress och psykisk ohälsa hos socialsekreterare inom socialtjänsten. Studien bestod av fem kvalitativa intervjuer med socialsekreterare som arbetar på olika enheter inom en socialtjänst i Mellansverige. De urval som har används i studien var målinriktat- och bekvämlighetsurval. De teoretiska ansatser som har tillämpats i studien för att analysera det insamlade materialet från intervjuerna var KASAM och coping samt tidigare forskning. De kategorier som uppmärksammades i studien var: Arbetsrelaterad stress och psykisk ohälsa, Arbetsbelastning och höga krav samt Arbetsmiljö och chefsstöd. Studien påvisar att socialsekreterare upplever stress i arbetet, eftersom det framkom att arbetet präglas av en hög arbetsbelastning, höga krav, brister i chefsstöd och ledningen. Den arbetsrelaterade psykisk ohälsan diskuterades i mindre utsträckning. Avslutningsvis diskuteras bristerna inom socialtjänsten och upplevelsen av arbetssituationen för socialsekreterarna som är förknippat med resultatet.

Bakgrund: Sjuksköterskor har en viktig arbetsposition inom vården. Nyutexaminerade sjuksköterskor erhåller inte en full yrkeskompetens efter sin utbildning, vilket kan ha en påverkan i det tidiga skedet inom deras nya yrkesroll. För att utöva säker vård krävs det att sjuksköterskor erhåller tillräckligt med kompetens för att kunna utöva sina arbetsuppgifter. Syfte: Beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av sin arbetsplats under de två första arbetsåren. Metod: En kvalitativ litteraturstudie har utförts utifrån 13 vetenskapliga artiklar. En systematisk sökstrategi användes som sökmetod, i databaserna Cinahl och Pubmed. Artiklarna analyserades genom att använda Fribergs femstegsmodell och Patricia Benners teori har använts som teoretisk referensram för studien. Resultat: Det framkom att nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde att de inte erhöll tillräcklig med kompetens från sin utbildning för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Detta kunde leda till faktorer som stress och problematik i deras sociala liv. Genom att erhålla stöd från kollegor kunde sjuksköterskan utvecklas och utöka sin kompetens vilket förbättrade deras prestation. Slutsats(er): Nyutexaminerade sjuksköterskor hade både positiva och negativa arbetserfarenheter. Dessa kunde påverka utvecklingen som sjuksköterskan hade inom sin yrkesroll. Genom att utvecklas inom sin yrkesroll kunde sjuksköterskan utöva sina arbetsuppgifter mer effektivt och patientsäkert.