Search

Background: The patient’s last days affect the relative immensely and without support the relative can suffer from prolonged grief and ill health. In the meeting between nurses and relatives of patients who receive end of life care, it is important to also see the relatives as individuals. Relatives appreciate good communication and cooperation with the nurses, so that they can give the patient a good death, a knowledge that is lacking in some wards. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences in meeting relatives in end-of-life care. Method: Systematic qualitative literature review based on Evans. Results: Two themes emerged after analysis, A Good Death and Relatives’ Participation. Based on these themes, five subthemes were identified, Knowledge, To create a calm, The influence of relatives, Communication and Obstacles. Conclusion: There are difficulties in meeting and dealing with relatives of patients at the end of life. Partly because of the relatives' right to participate, because there are laws and guidelines to follow, but also because of the emotions that can arise in the crisis that everyone involved is in. Nurses need knowledge about the dying process and how to encounter both the patient and relatives to be able to offer a good death with dignity. Keywords: End of life care, experiences, nurses, palliative care, relatives.

Bakgrund: I sjuksköterskors omvårdnad och ansvar ingår det att stödja anhöriga i individuella sorgeprocesser vid dödsfall. Enligt riktlinjer ska sjuksköterskor leda omvårdnadsarbete i samverkan med anhöriga. Däremot beskriver anhöriga i tidigare forskning att de upplever bristande bemötande från sjuksköterskor. Enligt anhöriga beror det på en hög arbetsbelastning som kan förhindra möjligheter till ett fullständigt avsked med familjemedlemmar som avlider. Syfte: Att skapa en översikt kring sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta anhöriga i samband med dödsfall. Metod: En allmän litteraturöversikt tillämpades utifrån elva inkluderade artiklar. Totalt inkluderades åtta kvalitativa artiklar, två kvantitativa artiklar och en artikel med mixad metod. Resultat: Det identifierades tre olika teman som besvarade valt syfte. De var: Sjuksköterskors emotionella påverkan vid bemötande, Sjuksköterskors förutsättningar att bemöta anhöriga och Kommunikation vid bemötande. Sjuksköterskor erfor att brist på utbildning och praktisk erfarenhet försvårade bemötande till anhöriga. Ytterligare erfor de att kommunikation var bristfälligt men viktigt i bemötande. Det som ansågs främja bemötande var tillit, god relation och respekt gentemot båda parter. Slutsats: Sjuksköterskors bemötande till anhöriga är bristfälligt. Det framgår att tidsbrist, otillräcklig kunskap och förutsättningar är orsaken till detta. Ett främjande bemötande kan skapas genom att se anhöriga som enheter samt erbjuda tid åt individuella behov de har., Background: In nurses ‘nursing care and responsibilities it includes of giving support to relatives in their individual bereavement processes in event of deaths. According to the available nurses’ guidelines for nursing they are intended to lead nursing care work in relation with relatives. However, relatives describe in previous research that they can experience a lack of encounter and care from nurses. In accordance with relatives, this may depend on a high workload that can prevent the possibilities of a proper farewell of deceased family members. Aim: To create an overview of nurses ‘experiences when dealing with relatives in connection with deaths. Method: A general literature review was applied based on eleven selected articles. Eight articles were qualitative, two were quantitative and one article containing a mixed method. Results: The three themes that were identified answered the chosen aim. They were: Nurses emotional impact during encounters, Nurses prerequisites of encounters with relatives and Communication during encounters. Nurses experienced a lack of education and practical manners aggravated the encounter with relatives. Relatives’ feelings and experiences affected the feelings nurses experienced. Furthermore, nurses experienced that communication was inadequate but crucial for their’ encounter with the relatives. Trust, good relations, and respect were beneficial regarding both parties. Conclusion: Nurses ‘encounters was inadequate to relatives. It appears that a lack of time, insufficient knowledge, and lack of prerequisites may be the reason behind this. A promoting encounter can be established by seeing relatives as unified units and offering time to individual needs they have.

Bakgrund: Palliativ vård i livets slutskede fokuserar på att minska lidande och förbättra patienters välbefinnande. Tidigare forskning avslöjar behovet av förbättrad kommunikation och ökad kompetens inom vården i livets slutskede. Patienter efterfrågar bättre information och delaktighet, medan anhöriga betonar behovet av stöd och förbättrad kommunikation från sjuksköterskor. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt utifrån två kvantitativa och nio kvalitativa artiklar. Resultat: Fyra teman identifierades i resultatet som besvarade på sjuksköterskors erfarenheter av att vårda i livets slutskede; Vikten av sjuksköterskors utbildning och kunskap, Sjuksköterskors emotionella engagemang, Kommunikations betydelse i vårdande, Att bidra till en god relation. Slutsats: Sjuksköterskor erfarenhet visade att kompetens och utbildning var avgörande inom vården av patienter i livets slutskede. Utmaningarna som sjuksköterskor ställdes inför i vården av patienter krävde anpassning. Emotionellt engagemang minskade frustration, medan effektiv kommunikation och positiva relationer med anhöriga och vårdteam var grundläggande för vårdkvalitet och samarbete.

Bakgrund: Bemötandet är en del av sjuksköterskans ansvar. Sjuksköterskans bemötande påverkar patientens och anhörigas syn på sjukvården. Vid oväntade dödsfall blir ofta situationen komplex. Anhöriga beskriver att de ofta känner sig bortglömda inom sjukvården och att sjuksköterskornas bemötande kan leda till ett onödigt lidande. Examensarbetet utgår från Erikssons vårdvetenskapliga teori samt kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska och ICN:s etiska kod. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att bemöta anhöriga i samband med oväntade dödsfall. Metod: I arbetet används allmän litteraturöversikt. Elva artiklar har granskats varav nio var kvalitativa, en kvantitativ och en mixad metod. Resultat: Analysen av artiklarnas resultat ledde fram till fyra olika teman: Hinder i bemötandet, emotionell påverkan, betydelsen av god kommunikation och att skapa förtroendefulla relationer. Slutsatser:Bemötandet av anhöriga vid oväntade dödsfall leder till en inre stress hos sjuksköterskan. Att skapa förtroendefulla relationer är viktigt för att anhöriga ska känna sig trygga. Bristen på resurser och kunskap leder till ett sämre bemötande som sedan påverkar anhörigas sorgeprocess., Background: The encounter is part of the nurse's responsibility. The nurse's encounter affects the patient's and relatives' view of healthcare. In the case of unexpected deaths, the situation often becomes complex. Relatives describe that they often feel forgotten in healthcare and that the nurses' encounter can lead to unnecessary suffering. The candidate thesis is based on Eriksson's nursing science theory as well as the competency description for registered nurses and ICN's code of ethics. Aim: Is to describe nurses’ experiences in dealing with relatives in unexpected deaths.Method: The work uses a general literature review. Eleven articles have been reviewed, of which nine were qualitative, one quantitative and one mixed method. Results: The analysis of the results of the articles led to four different themes: Obstacles in the encounter, emotional impact, the importance of good communication and creating trusting relationships. Conclusions: The encounter of relatives in the event of unexpected deaths leads to internal stress for the nurse. Creating trusting relationships is important for relatives to feel safe. The lack of resources and knowledge leads to poorer encounter, which then affects the relatives' grieving process.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att anhöriga vill bli bemötta med empati och respekt i samband med ett akut dödsfall. Det är också viktigt för anhöriga att tydlig och rak kommunikation är grunden i bemötandet från sjuksköterskan. Anhöriga som inte får stöd från sjuksköterskan i samband med eller en tid efter ett akut dödsfall kan drabbas av psykisk ohälsa. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att bemöta anhöriga i samband med akuta dödsfall. Metod: Allmän litteraturöversikt enligt Friberg. Resultat: I resultatet framkom tre teman; Sjuksköterskans erfarenheter av anhörigas behov. Sjuksköterskan erfor att anhöriga kunde reagera olika vid ett dödsbesked och att det fanns ett behov hos anhöriga att få ta farväl av den avlidna; Sjuksköterskans erfarenheter av kommunikation med anhöriga. Kommunikationen skulle vara öppen och ärlig och både sjuksköterskan och anhöriga skulle komma till tals; Sjuksköterskans erfarenheter av bristande resurser. Brister i resurser som tid, personal och miljö påverkade sjuksköterskan negativt i bemötandet med anhöriga. Slutsats: Sjuksköterskan behövde kunskap och förståelse för hur anhöriga reagerade i samband med akuta dödsfall för att kunna bemöta anhöriga. Brister i resurser, såsom exempelvis tid och personal, sågs vara ett hinder för att kunna bygga en relation med anhöriga., Background: Previous research show that relatives want to be treated with empathy and respect in the event of an acute death. It is also important that clear and direct communication are the building stones of the response from the nurse. Relatives who do not receive support from the nurse in the event of an acute death and after are in risk of suffer from mental illness. Purpose: Was to describe the nurse's experiences of dealing with relatives in connection with acute deaths. Method: A general literature review according to Friberg. Results: Three themes emerged in the results, The nurse's experiences of relative´s needs. There was a need for relatives to say goodbye to the deceased and to receive information surrounding the death. The nurse's experiences of communication with relatives. Communication should be open and honest, and both the nurse and relatives should be able to make their voice heard. The nurse's experiences of a lack of resources. Lack of resources in terms of time, staff and environment negatively affected the nurse in dealing with relatives. Conclusion: The nurse needed knowledge and understanding of how relatives reacted in acute deaths situations and how to respond. Lack of resources, such as time and personnel, was seen as an obstacle to being able to build a relationship with relatives.

Bakgrund: Afasi är en funktionsnedsättning som innebär en nedsatt språkförmåga. Stroke är den vanligaste bakomliggande orsaken. Afasi innebär en stor påverkan på livet för den drabbade och hens anhöriga. Anhöriga tar ofta på sig ett stort stödjande ansvar och riskerar att drabbas av psykisk ohälsa. Syfte: Syftet var att belysa anhörigas upplevelser av att leva med en person med afasi. Metod: I denna litteraturstudie ingår både kvalitativa och kvantitativa data. Åtta vetenskapliga artiklar från två databaser sammanställdes genom en integrerad analys. Resultat: Den integrerade analysen resulterade i fem kategorier. 1) ”Anhörigas behov av stöd” framhöll att anhöriga upplever ett behov av information och känslomässigt/psykologiskt stöd samt att upplevelsen av bristande stöd förekom. 2) ”En total förändring i anhörigas liv” belyste upplevelser av att afasin har påverkat anhörigas relationer och vardag. 3) ”Förlust av det som var innan” framhöll upplevelser av att ha förlorat stora delar av kommunikationen med personen med afasi samt att anhörigas hälsa försämrats. 4) ”Strategier hjälper anhöriga” belyste att anhöriga upplevde sig ha hjälp av strategier för att underlätta i livet. 5) ”Hopp om framtiden” framhöll att upplevelsen av hopp kunde infinna sig om personen med afasi gjorde framsteg samt genom ett bra bemötande från vårdpersonal. Slutsats: Att vara anhörig till en person med afasi innebär ofta stora påfrestningar och risken för ohälsa är stor. Som sjuksköterska kan ett förhållningssätt utifrån familjefokuserad omvårdnad hjälpa till att stödja anhöriga. Denna studie kan bidra med förståelse för anhörigas situation, men ytterligare forskning, förslagsvis kvalitativa intervjuer, är väsentligt för att fördjupa förståelsen.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att anhöriga till patienter som avlidit på sjukhus upplever brister i kommunikation samt emotionellt stöd och önskar mer tid och tillgänglighet. Anhöriga ser problem med att få och ta emot information i en situation som beskrivs som kaotisk, likt en emotionell kris. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter vid möten med anhöriga i sorg vid plötsliga dödsfall. Metod: En allmän litteraturöversikt med en induktiv design. Resultat: I resultatet identifierades fyra teman. Sjuksköterskan menar att relationer och kommunikation var en viktig del kring mötet med anhöriga samtidigt som emotionella reaktioner försvårade situationen. Sjuksköterskans erfarenheter visade att det fanns försvårande faktorer i arbetsmiljön samt bristande kompetens som påverkade möjligheten att ge stöd. Slutsats: Sjuksköterskans möte med anhöriga är en komplex men betydelsefull situation. Sjuksköterskors erfarenheter skiljer sig utefter arbetsmiljö, kompetens och övriga jämförbara förutsättningar. Sjuksköterskorna ser ett behov av feedback och utbildningsmöjligheter inom området., Background: Previous research shows that families to patients who died a sudden death at a hospital experience insufficient information and emotional support and wish for more time and access regarding emotional support. Families suffer access and to understand information in a situation of emotional chaos and grief. Aim: The aim was to describe nurses' experiences meeting with the next of kin after the sudden death of a loved one. Method: A literature review with an inductive design. Results: Four themes were identified. Nurses mean that relations and communication were important parts of the meeting with the next of kin, at the same time emotional reactions affected the outcome of the situation at hand. Nurses experienced that there were problematic factors in the work environment and a lack of competence which affected the possibility to provide support. Conclusion: Nurses´ meeting with next of kin is a complexed and important situation. Nurses' experiences are different due to work environment, competence and other comparable conditions. Nurses experience a need for feedback and possibilities for education in the subject.

Sammanfattning Bakgrund: En intensivvårdsavdelning vårdar de patienter med livshotande sjukdomar eller skador och som behöver stöttning i ett eller flera organ. Det är en högteknologisk miljö där intensivvårdssjuksköterskan förväntas agera professionellt och vara specialist inom omvårdnaden. Anhöriga faller under intensivvårdssjuksköterskans ansvarsområde och det är av stor vikt att de inkluderas. Anhöriga påverkas starkt av arbetet, attityden och miljön på en intensivvårdsavdelning och på så vis befinner sig i en svår situation där de är i behov av stöd och tröst. Syfte: Syftet var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av anhöriga på intensivvårdsavdelningen Metod: Studien är av kvantitativ induktiv design där data samlats in via egenkonstruerade enkäter. Urvalet består av intensivvårdssjuksköterskor från fyra olika sjukhus i södra Sverige. Data matades sedan in i SPSS för att sammanställa och redovisas med deskriptiv statistik. Därefter utfördes analytisk statistik med hjälp av olika tester för att undersöka samband och jämförelser. Resultat: Totalt besvarades 37 av 40 enkäter som skickades ut vilket gav en svarsfrekvens på 92,5 %. Resultatet visade att över 97% av intensivvårdssjuksköterskorna anser att anhöriga har en positiv inverkan på vården av patienten. Enbart 13,5 %, 5 av 37, hade erhållit någon form av utbildning i bemötande. Anhörigas närvaro var saknad under Covid 19 pandemin. Inga skillnader påvisades mellan ålder och erfarenhet gällande intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av anhöriga. Slutsats: Intensivvårdssjuksköterskornas erfarenheter av anhöriga visar hur anhörigas närvaro värderas högt och bidrar positivt i vården. Det sågs tydligt att deltagarna ansåg sig ha tillräckligt med tid för att skapa en god relation med anhöriga. Sjuksköterskor i allmänhet kan ta lärdom av att se anhöriga som en tillgång för att ge bättre vård och enklare lindra lidandet hos patienten., Background: An intensive care unit treats patients with life-threatening illnesses or injuries who need support to one or more organs. It is a high-tech environment where the intensive care nurse is expected to act professional and be a specialist in nursing. Relatives fall under the responsibility of the intensive care nurse and it is of great importance that they are included. Relatives are strongly influenced by the work, attitude and environment in an intensive care unit and thus find themselves in a tricky situation where their need of support and comfort. Aim: The aim of this study was to investigate the intensive care nurses experience of relatives in the intensive care unit. Method: The study is of a quantitative inductive design where data was collected by self-constructed questionnaires. The sample consists of intensive care nurses from four different hospitals in southern Sweden. Data were entered into SPSS to compile and report with descriptive statistics. Analytical statistics were then performed by using various tests on the material to investigate relationships and comparisons. Results: A total of 37 out of 40 surveys sent out were answered, resulting in a response rate of 92.5%. The results showed that over 97% of intensive care nurses believe that relatives have a positive impact on patient care. Only 13.5%, 5 out of 37, had received any form of training in communication. The absence of relatives was noted during the Covid-19 pandemic. No differences were found between age and experience regarding intensive care nurses' experiences with relatives. Conclusion: Intensive care nurses' experiences with relatives demonstrate the high value placed on their presence, which positively contributes to patient care. It was clear that participants felt they had enough time to build a good relationship with relatives. Nurses in general can learn from seeing relatives as an asset to providing better care and making it easier to alleviate patient sufferi

Det är många faktorer och omständigheter som spelar in när den äldre personen behöver lämna sitt hem och flytta till ett vård- och omsorgsboende, vilket även tidigare forskning bekräftar. Hur ser processen ut från att den äldre personen tar beslutet att flytta, genomför själva flytten och därefter skapar ett liv på det nya boendet? Denna studie ämnar att beskriva processens tre delar utifrån den äldres upplevelse; beslutet att flytta, flytten samt den första tiden på det nya boendet. Totalt tio semistrukturerade intervjuer utfördes i denna kvalitativa studie. Tidigare forskning kring flyttprocessen visar en mångfacetterad process. I vår studie har vi använt oss av kritisk gerontologi och det sociala sammanbrottssyndromet som teoretisk referensram för att analysera materialet. Resultatet visar att anhöriga har en stor del i den äldre personens liv när hen ska ta beslutet om att flytta, packa ihop det tidigare livet, flytta och installera sig på det nya boendet. Ytterligare fynd visar att de saker man tar med sig till boendet kan ha betydande roll för skapandet av ett nytt hem. Resultaten visar även på bristfällig information kring vad man kan förvänta sig av ett vård- och omsorgsboende samt att den information man faktiskt får inte alltid stämmer med verkligheten. Livet på vård- och omsorgsboende visar sig innehålla både positiva och negativa delar men i huvudsak har de äldre i denna studie anpassat sig ganska väl till sin nya situation., There are many factors and circumstances that come into play when the elderly person needs to leave their home and move to a nursing home, which is confirmed by previous research. What does the process look like from the elderly person making the decision to move, carrying out the move itself and then creating a life in the new accommodation? This study intends to describe the three parts of the process based on the elderly's experience; the decision to move, the move and the first time in the new accommodation. A total of ten semi-structured interviews were conducted in this qualitative study. Previous research on the relocation process shows a multifaceted process. In our study, we have used critical gerontology and the social breakdown syndrome as a theoretical frame of reference to analyze the material. The results show that relatives have a large part in the elderly person's life when they have to make the decision to move, pack up their former life and move and settle in the new accommodation. Further findings show that the things you bring to your home can have a significant role in the creation of a new home and life. The results also show insufficient information about what to expect from a nursing home and that the information you actually receive does not always match reality. Life in a nursing home turns out to contain both positive and negative parts, but in the main the elderly in this study have adapted quite well to their new situation.

Bakgrund Palliativ vård i hemmet kan patienten bevara sin trygghet och hemkänsla, minska oro samt kunna vara med sina anhöriga i livet slutskede. Inom palliativ vård har anhöriga många positiva effekter för patienten som innebär upplevelser av meningsfullhet och välbefinnande i livets slutskede. Det är därför viktigt att anhöriga får rätt stöd under patientens sjukdomsprocess och efter dödfallet i syfte att främja patientens livskvalitet. Syfte Syfte med denna litteraturöversikt är att sammanställa kunskap om sjuksköterskans upplevelser om faktorer som främjar eller hindrar anhörigas delaktighet i omvårdnad av patienter med palliativ vård i hemmet. Metod Litteraturöversikten är utformad som en struktuerad litteraturöversikt där 13 artiklar av kvalitattiva studier använts. Sökning har gjorts i PubMed och CINAHL databaser. Analysen har utförts med stöd av Fribergs analysmodell. Resultat I resultatet presenteras sjuksköterskans upplevelser av anhörigas delaktighet i två huvudkategori. Dessa är främjande faktorer för anhörigas delaktighet i omvårdnad av patienten med palliativ vård i hemmet och hindrande faktorer för anhörigas delaktighet i omvårdnad av patienten med palliativ vård i hemmet. Slutsats Kommunikation och information samt samverkan mellan sjuksköterskan, patienten och anhöriga har betydelser inom vård och omvårdnad. Anhörigas känsloläge och olika dilemma av vårdbehov och önskemål i vården kan ha påverkan under vårdprocessen. Dessutom kan familjens ekonomi påverka möjligheter i omvårdnad för patienter och anhöriga inom palliativ vård i hemmet i vissa länder., Background Palliative care at home allows the patient to maintain security and a sense of home, reduce anxiety and be able to be with their relatives in the final stages of life. In palliative care, relatives have many positive effects for the patient, which means the experience of meaning and well-being in the final stage of life. It is therefore important that relatives receive the right support during the patient's illness process and after death in order to promote the patient's quality of life. Aim The aim of this literature review is to explore the nurse's experiences which factors to promote or hinder relatives' participation in palliative care at home. Method The literature review is designed as a systematic literature review where 13 articles from qualitative studies have been used. Searches have been made in PubMed and CINAHL databases. The analysis has been carried out with the support of Friberg's analysis model. Results In the results, the nurses' experiences of relatives' participation are presented in two main categories. These are “The supporting factors for relatives' participation in nursing of the patient with palliative care at home” and “The obstruction factors for relatives' participation in nursing of the patient with palliative care at home”. Conclusions Communication and information as well as cooperation between the nurse, the patient and relatives have meanings in care and nursing. Relatives' emotional state and various dilemmas with needs and wishes in nursing care can have an impact during the care process. As well as the family's finances, the nursing care opportunities can affect the patients and relatives in palliative care at home in some countries.

Bakgrund Under 2021 drabbades ungefär 1400 personer i Sverige av en tumör i det centrala nervsystemet, vilket ledde till 675 dödsfall. Hjärntumörer kan orsaka svåra symtom som huvudvärk, aptitförlust, personlighetsförändringar och psykiska problem. Sjuksköterskan ansvarar då för att hjälpa patienten men också att stödja de anhöriga som går igenom en utmanande tid. I och med att patientens självständighet minskar, hamnar anhöriga ofta i en ny roll med ökat ansvar. Detta understryker behovet av att belysa anhörigas upplevelser och stödja dem på ett värdigt sätt. Syfte Syftet med studien var att belysa anhörigvårdarens upplevelser av att vårda en patient med hjärntumör. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga artiklar. Sökningarna gjordes på PubMed och CINAHL. De valda artiklarna granskades Sophiahemmet högskolas bedömningsmall. En integrerad analys användes för att analysera och sammanställa resultatet. Resultat Fyra kategorier framkom efter analysen av materialet. Dessa var vårdgivarens börda, känslomässiga reaktioner, relationer samt stöd. Resultatet visade att anhöriga hade mycket negativa upplevelser från att ha vårdat sina anhöriga med hjärntumörer. Anhörigvårdare upplevde omfattande förändringar i vardagen, där de fick andra ansvar som de inte haft tidigare vilka krävde tid, energi och tillgänglighet. Denna förändring medförde starka känslomässiga reaktioner, förändringar i relationer och ett stort stödbehov. Slutsats De anhörigas upplevelser var främst negativa och de skulle behöva mer stöd och hjälp för att klara av den befintliga situationen bättre. Litteraturöversikten identifierade att de anhöriga upplevde starka känslomässiga reaktioner, förändringar i relationer, en börda i det ansvar de behöver ta och ett behov av mer stöd. Med denna ökade kunskap och förståelse kan vårdpersonalen hjälpa till och förhoppningsvis också lyckas minska de negativa konsekvenserna., Background During 2021, approximately 1400 people in Sweden were diagnosed with central nervous system tumors, resulting in 675 deaths. Brain tumors can cause severe symptoms such as headaches, decreased appetite, personality changes and psychological problems. Nurses are responsible to help the patient and supporting the family during this challenging time. As the patient's independence diminishes, relatives often find themselves in a new role with increased responsibilities. This highlights the need to illuminate the experiences of family members and support them in a dignified manner. Aim This study aims to explore family caregivers' experiences of taking care of a patient with a brain tumor. Method A non-systematic review of 10 studies was conducted using PubMed and CINAHL databases. The selected articles were reviewed using an assessment template. An integrated analysis was used to analyze and compile the results. Results Four categories emerged after the analysis of the material. These were caregiver burden, emotional reactions, relationships, and support. The results showed that relatives had very negative experiences from caring for their relatives with brain tumors. Family caregivers experienced extensive changes in their everyday lives, where they were given other responsibilities they had not previously had, requiring time, energy, and availability. This change brought strong emotional reactions, changes in relationships, and a great need for support. Conclusions The family's experiences were mainly negative and they would need more support and help to be able to cope with the situation they have been put in in a better way. The literature review identified that the family experienced strong emotional reactions, changes in relationships, a burden in new responsibilities they got and a need for more support. With this increased knowledge and understanding, the healthcare staff can help and hopefully also succeed in reducing the negative consequences.

Bakgrund: Palliativ vård i livets slutskede innebär lindring av fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt lidande för patienter med ett sjukdomstillstånd som inte går att bota. Här är målet att utifrån en holistisk och humanistisk människosyn främja välbefinnande och förbättra livskvalitet för den sista livstiden som patienter har kvar. Vårdformen är en avgörande del av sjuksköterskors arbetsuppgifter och det krävs att de besitter kompetens och färdigheter för vårdande av patienter och stödjande av anhöriga på bästa möjliga sätt. Patienter och anhöriga uttrycker både positiva och negativa erfarenheter av den vård som ges. Syfte: Syftet var att skapa en översikt av sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt, där tolv artiklar användes varav nio var kvalitativa, två var kvantitativa och en hade mixad metod. Utifrån likheter och skillnader i syften, metoder och resultat granskades och analyserades artiklarna. Resultat: Följande fyra teman identifierades efter analysen av artiklarna: Att möta patienter, Att möta anhöriga, Att förhålla sig till kunskaper och erfarenheter samt Att möta utmaningar vid vård i livets slutskede. Slutsats: Ibland erfor sjuksköterskor komplexa utmaningar gällande bland annat brist på kunskaper, erfarenheter och emotionella utmaningar. Därför krävs en förbättring av dessa för att ge patienter en högkvalitativ vård i livets slutskede., Background: Palliative end of life care aims to alleviate physical, psychological, social, and existential suffering for patients with an incurable disease. The goal here is to offer care based on a holistic and humanistic approach, promote well-being, and improve the quality of life for the patients last days. This form of care is a crucial part of the nurses’ duty, and it is therefore required that they possess the necessary competence and skills for caring for patients and supporting relatives in the best possible way. Patients and relatives express both positive and negative experiences of the care provided. Purpose: To create an overview of nurses’ experiences of palliative care at end of life. Method: A general literature review, where twelve articles were used of which nine were qualitative, two were quantitative and one was a mixed method. Based on the similarities and differences in purpose, method and results, the articles were reviewed and analysed. Results: The following themes were identified after the analysis of the articles: To meet patients, To meet relatives, To relate to knowledge and experiences and To meet challenges in end-of-life care. Conclusion: Nurses experience complex challenges in end-of-life care such as lack of knowledge and emotional challenges. An improvement in these areas is therefore necessary to provide patients with high-quality end-of-life care.

Background: Professional interpreters are used when nursing staff need to communicate with patients but there’s not a common language. Interpreters want to cooperate with nurses. Interpreters want to give hope to the patients and alleviate their suffering which leads to distortion of information. Patients appreciate when interpreters show respect but are worried over interpreters not translating correctly. Patients then want to use family members instead. Relatives experience interpreting as rewarding, but it can change the family dynamics. Purpose: To describe nurses’ experiences of caring for patients with the help of an interpreter. Method: A descriptive literature study. Thirteen scientific nursing articles were used in the result. Results: Nurses experienced that interpreters had an important role for breaking the language barrier and provide good care. Norms and values demanded adjustments in the nursing care. Development of professional competence and education was needed for a good collaboration between nurses and interpreters. Conclusion: Professional interpreters’ hade a necessary role to enable an effective communication and a good nursing care. When interpreters function failed it affected the nursing care negatively. Further professional competence for nurses and interpreters was needed to ensure a good care., Bakgrund: Professionella tolkar kan användas av vårdpersonal när det finns behov att kommunicera med patienter som inte talar samma språk. Tolkar vill samarbeta med sjuksköterskor för att fylla en kunskapslucka. Tolkar vill ge hopp till patienter och lindra deras lidande, vilket ibland leder till att de förvränger information. Patienter uppskattar när tolkar visar respekt men är oroliga över att information bortfaller. Patienter vill då i stället ha anhöriga i tolkrollen. Anhöriga ser det som givande att hjälpa till, dock riskerar det en förändrad familjedynamik. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med hjälp av tolk. Metod: Litteraturstudie med beskrivande syntes. 13 vårdvetenskapliga artiklar ingick i resultatet. Resultat: Sjuksköterskor erfor att tolkar hade en viktig roll för att kunna bryta språkbarriären och ge en god omvårdnad. Tolkars och patienters normer och värderingar krävde anpassningar i sjuksköterskors omvårdnadsarbete. Utveckling av yrkeskompetens och utbildning krävdes för ett gott samarbete mellan sjuksköterskor och tolkar. Slutsats: Professionella tolkar hade en nödvändig roll för att möjliggöra en effektiv kommunikation och en god omvårdnad. När tolkars funktion brast påverkade det sjuksköterskors omvårdnadsarbete negativt. Ytterligare yrkeskompetens för sjuksköterskor och tolkar behövdes för att säkerställa en god omvårdnad.

Background: As age increases, so does the number of people with dementia. Dementia is a collective name for various diseases of the brain that are associated with cognitive and physical deterioration. Annually, between 20,000–25,000 people become ill with some form of dementia and the same number die because of it. Dementia does not only affect the affected individual, relatives and close relatives of a person with dementia are also affected by various stresses. Purpose: To describe experiences of being a relative of a person with dementia. Method: A general literature review carried out according to Friberg. A total of thirteen articles were analysed, eleven qualitative articles and two quantitative articles. Results: Four themes were identified in the results; changed life situation, changed relationships, lack of knowledge and support and handing over care. Conclusion: It is important to maintain and create positive experiences for relatives and help them to be involved in the care of their loved one even after the move to a care home in order to be able to provide tailor-made, person-centred and professional care. Individually adapted support and help for people with dementia and adequate support for relatives have a great importance for relatives, which can lead to less workload for relatives and reduce their suffering. Keywords: Carers, Dementia, Experiences, Literature review, Relatives

Kognitiv sjukdom är ett globalt hälsoproblem och antalet insjuknade personer kommer medtiden att öka i takt med den åldrande befolkningen. De upplevelser som anhöriga till personermed tidigt debuterande kognitiv sjukdom under 65 år har kan skilja sig från de upplevelsersom anhöriga till personer med debut över 65 års ålder har. Det behövs därför en ökadkunskap inom hälso- och sjukvården samt socialtjänsten om anhörigas behov av stöd ochinformation för att främja hälsa och välbefinnande. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva anhörigas upplevelse av att leva med ennärstående som diagnostiserats med tidig debuterande kognitiv sjukdom. Metoden somanvändes för att besvara syftet var en strukturerad kvalitativ litteraturöversikt med systematiskmetodologi baserat på kvalitativa artiklar, vilka söktes i två databaser.Resultatet är baserat på 15 artiklar som analyserats genom integrerad analys vilka utmynnadei två huvudkategorier; Upplevelsen av förändrad livssituation och livsvillkor och Vikten avomgivningens stöd. Resultatet diskuterades mot Doris Carnevali omvårdnadsmodell som teoretiskutgångspunkt. Resultatet visar på svårigheterna med att erhålla en diagnos för kognitivsjukdom i ung ålder samt bristen på den kunskap och stöd som de anhöriga behöver för atthantera de livsförändringar som uppstår. Slutsatsen var att anhöriga till personer med kognitiv sjukdom med tidig debut under 65 årsålder mötte flera känslomässiga, praktiska och ekonomiska utmaningar som kunde ha ennegativ inverkan på hälsan. Stödet till anhöriga behöver förbättras inom hälso- och sjukvårdenoch ute i samhället för att minska stigmatiseringen och öka välbefinnandet. Genomsjuksköterskans specialistkompetens inom vård vid kognitiv sjukdom kan individanpassatstöd, kunskap och information ges till anhöriga och närstående, för att underlätta och förbättraderas livssituation och välbefinnande., Dementia represents a global health challenge, and its incidence is expected to rise with the aging population. The experiences of individuals with early-onset dementia under the age of 65 may differ from those of individuals with onset after the age of 65. Therefore, there is a pressing need for increased awareness within healthcare and social services regarding the caregivers' needs for support and information to promote health and well-being. The aim of this literature review was to elucidate caregivers' experiences of living with a relative diagnosed with early-onset dementia. The method employed to address this aim was a structured qualitative literature review using systematic methodology based on qualitative articles sourced from two databases. The results are derived from the analysis of 15 articles, employing an integrated analysis approach that resulted in two main categories: Experience of altered life situation and conditions and Importance of environmental Support. These findings were discussed in the context of Doris Carnevali's nursing model as a theoretical framework. The results highlight the challenges associated with obtaining a diagnosis of dementia at a young age, as well as the lack of knowledge and support needed by caregivers to manage the life changes that ensue. In conclusion, caregivers of individuals with early-onset dementia under the age of 65 encountered numerous emotional, practical, and economic challenges that could adversely affect their health. Support for caregivers needs to be improved within healthcare and society to reduce stigma and enhance well-being. Through the nurse's specialist competence in care for dementia, individually tailored support, knowledge and information can be given to relatives and close friends to facilitate and improve their living situation and well-being

Bakgrund: Palliativ vård i livets slutskede är vården som ges under patienters sista tid i livet och syftar till att lindra lidande och främja livskvalité. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor upplever tidsbrist och otillräcklig kunskap för att möta patienter och anhöriga i vården i livets slutskede. Sjuksköterskor beskriver att tidsbrist och kunskapsbrist påverkar omvårdnaden i livets slutskede. Sjuksköterskor anser att anhöriga är en viktig del för högkvalitativ vård men upplever att omständigheter påverkar omvårdnaden av palliativ vård i livets slutskede. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas erfarenheter av palliativ vård i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt enligt Friberg. Åtta kvalitativa artiklar, två kvantitativa artiklar en artikel med mixad metod har analyserats. Resultat: Anhöriga upplevde att kommunikation och stöd bidrog till att vårdrelationer skapades med vårdpersonal. Anhöriga beskrev att delaktighet var betydelsefullt för att tillgodose närståendes behov. Smärtlindring för närstående var ett grundläggande behov enligt anhöriga. Slutsats: Det kan finnas en kunskapslucka hos sjuksköterskor och den grundläggande utbildningen bör innehåll mer kunskap om kommunikation, stöd, delaktighet och smärtlindring. Detta för att tillgodose anhörigas och närståendes behov i palliativ vård i livets slutskede

Bakgrund: Cancer är ett samlingsnamn för cirka 200 sjukdomar som uppkommer på grund av okontrollerad celldelning. Var tredje person drabbas av cancer under sin livstid men sjukdomen ses påverka hela familjen på olika sätt. Familjen kan vara ett betydelsefullt stöd för den som är sjuk, men anhöriga kan bli lidande på många sätt på grund av cancerdiagnosen. Syfte: Syftet var att belysa anhörigas erfarenheter av att leva med en familjemedlem som har cancer. Metod: En allmän litteraturstudie som bestod av 14 resultatartiklar hämtade från CINAHL och PsycINFO. Resultat: Ur dataanalysen framkom tre teman och dessa var: förändrade roller och relationer i familjen, en känslomässig påverkan och erfarenheter av information och stöd. Kategorierna belyste hur det kan vara att leva med en familjemedlem som har cancer. Känslor som oro, ångest, rädsla och stress framkom samt behov av information sågs som viktigt då det påverkade hur mycket stöd de anhöriga behövde. Anhöriga upplevde en förändrad vardag med nya roller och ökat ansvar. Resultatet visade liknande erfarenheter av familjemedlemmar mellan olika länder. Konklusion: Anhöriga som lever med en familjemedlem som har cancer har ett behov av information och stöd från såväl sjukvårdspersonal som närstående., Background: Cancer is a collective name o about 200 illnesses that appears because of uncontrolled cell division. Every third person is affected at some point in their lifetime, but the illness can affect the whole family in different ways. The family can be a significant support for the person who is ill, but the relatives may suffer in many ways because of the cancer diagnosis. Aim: The aim of the study was to illustrate relatives experiences of living with a family member who has cancer. Method: A general literature study that consisted of fourteen result articles collected from CINAHL and PsycInfo. Results: From the data analysis three themes emerged these where: changed roles and relationships in the family, an emotional impact and experiences of information and support. The categories illustrated how it can be to live with a family member who has cancer. Relatives experienced a changed everyday life with new roles and increased responsibility. The result showed similar experiences of family members between different countries. Conclusion: Relatives living with a family member who has cancer have a need for information and support from healthcare personell as well as relatives.

Bakgrund: En god omvårdnadsrelation mellan anhöriga och sjuksköterskan är grunden för att främja hälsa och välbefinnande hos närstående med hjärtsvikt. Brist på vårdpersonal och ständiga överbeläggningar inom hälso-och sjukvården utmanar sjuksköterskans kommunikativa förmåga med anhöriga och riskerar patientsäkerheten. Syfte: Syftet med studien var att belysa anhörigas erfarenheter av sjuksköterskans omvårdnad i samband med vård av närstående med hjärtsvikt. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med en induktiv ansats baserad på nio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Data har analyserats med hjälp av Popenoe trestegsmetod för innehållsanalys. Resultat: I litteraturstudien presenteras resultatet baserat på följande tre kategorier: erfarenheter av kommunikation med sjuksköterskan, erfarenheter av sjuksköterskans undervisning och erfarenheter av samarbete med sjuksköterskan. Konklusion: Anhöriga hade både negativa och positiva erfarenheter av sjuksköterskans omvårdnad och bemötande, relaterat till i vilken mån de fick vara tillräckligt delaktiga i vården. Anhöriga upplevde att sjuksköterskan saknade tillräckliga resurser för att säkerställa patientsäkerhet och vårdkvalité i praktiken., Background: A good nursing relationship between relatives and the nurse is the basis for promoting the health and well-being of relatives with heart failure. The shortage of healthcare workers and constant overcrowding in healthcare challenges the nurse’s communicative ability with relatives and risks patient safety. Aim: The aim of the study was to shed light on relatives’ experiences of the nurse’s nursing care in connection with the care of relatives with heart failure. Method: The study was conducted as a general literature review with an inductive approach based on nine qualitative scientific articles. The data has been analyzed using Popenoes’s three-step method for content analysis. Results: The literature review presents the results based on the following three categories: experiences of communication with the nurse, experiences of the nurse’s teaching and experiences of collaboration with the nurse. Conclusion: Relatives had both negative and positive experiences of the nurse’s care and treatment, related to the extent to which they were able to be sufficiently involved in the care. Relatives experienced that the nurse lacked sufficient resources to ensure patient safety and quality of care in practice.

Bakgrund: Anhörigas delaktighet i den palliativa vården förser patienter med viktigt stöd. Situationen kring den döende patienten påverkar anhöriga. Detta bidrar till att anhöriga ställs inför utmaningar i vården. För att kunna möta upplevelserna behövs stöd. Sjuksköterskor kan förse anhöriga med kunskap och stöd för att klara upplevelserna. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser av stöd i palliativ vård. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats enligt Evans beskrivande syntes. Resultat: Efter analysen framkom två teman och fem subteman. Tema 1) Upplevelse av förståelse inkluderar: Vikten av känslomässigt stöd, Vikten av individanpassat stöd och Vikten av praktiskt stöd visade på hur anhöriga upplevde det stöd de fick och hur väl de kände sig förstådda. Tema 2) Upplevelse av delaktighet inkluderar: Vikten av inkludering och Vikten av kommunikation visade på anhörigas upplevelser av delaktighet för att bibehålla positiva upplevelser av vården. Slutsats: Anhöriga upplevde att en stark vårdrelation var viktig för att öka delaktigheten i vårdandet. Med bra känslomässigt och praktiskt stöd från sjuksköterskorna kände anhöriga lugn och trygghet i den palliativa vården. Utan en stark vårdrelation kände anhöriga att de var i vägen vilket ledde till osäkerhet kring den egna förmågan. Nyckelord: Anhöriga, Upplevelser, Palliativ vård, Stöd, Systematisk litteraturstudie., Background: Relatives participation in palliative care provides patients with crucial support. The situation surrounding the dying patient (may) affect relatives. This contributes to challenges relatives face during care. Support is needed to accommodate for these experiences. Nurses can provide relatives with knowledge and support to manage these experiences. Aim: The aim was to describe the relatives’ experiences of support in palliative care. Method: A systematic literature study with a qualitative approach according to Evan’s descriptive synthesis. Results: After the analysis, two themes and five subthemes emerged. Theme 1) Experience of understanding includes: The importance of emotional support, The importance of individualized support and The importance of relief showed how relatives experienced the support they received and how well they felt understood. Theme 2) Experience of participation includes: The importance of inclusion and The importance of communication showed relatives' experiences of participation to maintain positive experiences of care. Conclusion: Relatives felt that a strong care relationship was important to increase participation in care. Relatives experienced peace and security in the palliative care with good emotional and practical support from the nurses. However, without a strong caring relationship, relatives felt that they were in the way, which led to uncertainty about their own abilities. Keywords: Experience, Palliative care, Relatives, Support, Systematic literature study.

Bakgrund: I sjuksköterskors omvårdnad och ansvar ingår det att bemöta anhöriga vid dödsfall. Tidigare forskning visar dock att det finns brister i sjuksköterskors bemötande och anhöriga önskas bli bemötta med empati och god kommunikation. Bemötandet från sjuksköterskor är avgörande för anhörigas sorgeprocess. Syfte: Syftet var att skapa en översikt över sjuksköterskors erfarenheter vid bemötande av anhöriga i samband med dödsfall. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes på sammanlagt elva artiklar varav sju var av kvalitativ ansats, tre av kvantitativ ansats samt en mixad metod. Resultat: Analysen av artiklarna resulterades i fyra olika teman, professionell utbildning, erfarenheter av vårdmiljön, erfarenheter av organisatoriskt stöd och kommunikationen vid bemötandet. Sjuksköterskor erfor att brist på tid, avsaknad av professionell utbildning samt vårdmiljön påverkade bemötandet till anhöriga. Kommunikationen till anhöriga erfors även vara bristfällig men hade stor betydelse i bemötandet där sjuksköterskor erfor att rak och god kommunikation var hjälpande. Slutsats: Brister upptäcktes hos sjuksköterskors bemötande till anhöriga. Avsaknad på utbildning och förutsättningar bidrog till detta. Med rätt förutsättningar och att bemöta anhöriga som en enhet så kan bemötandet från sjuksköterskor främjas., Background: In nurse´s nursing care and responsibility it includes attending to relatives in the correlation of death. However, previous research shows that there´s a lack in nurses’ treatment and relatives want to be treated with empathy and good communication. The treatment from nurses is crucial for the grieving process of relatives. Aim: To create an overview of nurses’ experiences of dealing with relatives in correlation with death. Method: A general literature review was conducted on a total of eleven articles, of which seven were of qualitative approach, three of a quantitative approach and a mixed method. Results: The analysis of the articles resulted in four different themes, professional education, experiences of the care environment, experience of organizational support and the communication in the treatment. Nurses experienced that lack of time, lack of professional education and care environment affected the treatment of relatives. Communication was also found to be deficient, but was of great importance in the treatment, where nurses found that straight and good communication was helpful. Conclusion: Shortcomings were discovered in nurses' treatment of relatives. Lack of education and conditions contributed to this. With the right conditions and to treat relatives as a unit, the treatment from nurses can be promoted.

I takt med att världens befolkning blir äldre förväntas även antalet personer med kognitiv sjukdom att öka, likaså antalet anhöriga till dessa personer. Detta gör att det kommer bli vanligare att i vården och på särskilt boende möta personer med kognitiv sjukdom som är i livets slut och deras anhöriga. En viktig del i omvårdnaden både kring personer med kognitiv sjukdom men även i vården i livets slut är stöd till anhöriga. Syftet var att undersöka anhörigas erfarenheter av stöd vid livets slutskede hos en person med kognitiv sjukdom som bor på särskilt boende. Metoden var en litteraturöversikt, där tre databaser användes till datasökningen och 15 artiklar inkluderades till analys. Analysen utgick från Popenoe et al. (2021) där kategorier och underkategorier identifierades. Resultatet visade på tre kategorier med åtta underkategorier. Kategorierna var Anhörigas erfarenheter av information med underkategorierna: information och utbildning om sjukdomsförloppet, fortlöpande information och hållas informerade samt få individanpassad information. Andra kategorin var Anhörigas erfarenheter av socialt stöd med underkategorierna: socialt stöd från omgivningen och stöd från andra i liknande situation. Den tredje och sista kategorin som identifierades var Anhörigas erfarenheter av emotionellt stöd med underkategorierna: relation till vårdpersonal och holistiskt stöd. Artiklarna var huvudsakligen kvalitativa men även två kvantitativa och en artikel med mixad metod inkluderades. Slutsatsen var att anhöriga ansåg att det var viktigt att få information, både om den kognitiva sjukdomen, men också om livets slut. Det var viktigt för anhöriga att erhålla kontinuerlig information och på så vis få möjlighet till goda relationer med vårdpersonalen. Genom att känna ett emotionellt stöd från vårdpersonalen skapades trygghet och förtroende. Anhöriga som även hade ett gott socialt stöd genom familj, vänner och organisationer hade goda erfarenheter av stöd., As the world's population ages, the amount of people developing dementia will also increase, as will the number of relatives to these people. This means that it will become more common to meet people with dementia who are at the end of life and their relatives receiving care in nursing homes. Providing support for relatives is an important aspect of nursing, especially for persons with dementia and those receiving end-of-life care. The aim was to investigate families’ experiences of end-of-life support for a person with dementia residing in a nursing home. The method was a literature study, where three databases were used for the data search and 15 articles were included for analysis. The analysis was based on Popenoe et al. (2021) where categories and subcategories were identified. The result shows three categories with eight subcategories. The categories were Families experiences of information with the subcategories: information and education about the course of the disease, ongoing information and being kept informed and individually tailored information. The second category was Families experiences of social support with the subcategories: social support from the environment and support from others in a similar situation. The third and last category that was identified was Families experiences of emotional support: with the subcategories of relationship with healthcare staff and holistic support. The articles were mainly qualitative, but two quantitative and one mixed method article have also been included. The conclusion is that family members consider it important to obtain information, both about dementia and the end-of-life care. Continuous information was important which enables the family to foster good relations with the care staff. Emotional support from the healthcare professionals cultivates feelings of security and trust. Additionally, relatives who also have strong social support through family, friends and organizations have good experiences of sup

Demenssjukdomars neurodegenerativa och progressiva förlopp leder till bristande förmåga att förmedla behov och önskemål. Många vårdas i livets slut på äldreboende där anhörigas delaktighet i vårdplanering ofta behövs vid beslut om vårdinsatser. Sjuksköterskan ansvarar för att planera och samordna vårdinsatser enligt ett personcentrerat förhållningssätt. Det inkluderar att ta hänsyn till anhörigas välbefinnande och ge praktiskt och emotionellt stöd under sjukdomsförloppet. Syftet med studien var att undersöka anhörigas erfarenheter av vård given i livets slut för personer med demenssjukdom på äldreboende. Studien genomfördes enligt metod för allmän litteraturöversikt där originalstudier mellan 2013-2023 erhölls genom systematisk sökning i databaserna PubMed och CINAHL. Sökningar genererade i femton originalartiklar, relevanta data extraherades och syntetiserades i en integrerad analys. Studiens resultat antyder att anhörigas erfarenheter och emotionella upplevelser berodde på hur väl de hölls uppdaterade om sin närståendes hälsa, prognos och förväntade symtom. Vid delaktighet i vårdplanering kunde bristande kunskap och information om sjukdomsprocess leda till ökad emotionell börda. Upprätthållande av kontinuerlig dialog kunde stärka upplevelsen av att inkluderas som vårdpartner och bidra till känsla av att ha fått stöd. Resultatet visade att upplevelse av att ha fått få stöd kunde påverkas av vårdpersonals förhållningssätt och bemötande. Studiens slutsats visar att anhöriga är i behov av kontinuerlig dialog kring hälsotillstånd, prognos och behandlingsmöjligheter under hela sjukdomsförloppet. En personlig och trygg vårdrelation kunde minska emotionell börda vid vårdplanering och möjliggöra emotionell förberedelse inför döden., The neurodegenerative and progressive courses of dementia diseases lead to diminishing ability to communicate needs and wishes. Many individuals receive end-of-life care in nursing homes, involvement of family members is essential to support in decisionmaking regarding care interventions. Nurses are responsible for planning and coordinate care interventions in line with a person-centered approach. This involves considering the well-being of family members and providing practical and emotional support throughout the course of the disease. The aim of the study was to investigate family members' experiences of end-of-life care provided to individuals with severe dementia in nursing homes. The study was conducted following a methodology for a general literature review, where original studies conducted between 2013 and 2023 were obtained through systematic searches in the PubMed and CINAHL databases. These searches yielded fifteen original articles, the relevant data were synthesized through an integrated analysis. The findings of the study suggest that the experiences and emotional responses of family members depended on how well they were kept informed about the health, prognosis, and expected symptoms of their loved ones. Involvement in care planning could be hindered by a lack of knowledge and information about the disease process, leading to increased emotional burden. Maintaining continuous dialogue could strengthen the perception of being included as a care partner and contribute to a sense of having received support. The results also indicated that the perception of receiving inadequate support could be influenced by the attitudes and interactions of healthcare personnel. The study concludes that family members require ongoing dialogue regarding the health status, prognosis, and treatment options throughout the entire course of the illness. A personal and supportive care relationship could reduce emotional burden during care planning and facilitate emotional prep

Bakgrund: I Sverige insjuknar cirka 220–250 personer av Amyotrofisk Lateralskleros (ALS) per år. Sjukdomen innebär att nervceller som styr skelettmusklerna förtvinar och slutligen dör vilket leder till svåra symtom. Idag finns inget botemedel utan insatserna riktas till symtomlindring och livslängden är cirka två till tre år. Sjuksköterskor som vårdar personer med ALS upplevde svårigheter att balansera både den sjukes och anhörigas vilja/upplevelser samtidigt. Syfte: Att beskriva upplevelser om hur det är att vara anhörig till personer som lever med Amyotrofisk lateralskleros (ALS). Metod: En deskriptiv litteraturstudie bestående av 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som söktes i databasen Medline via PubMed. Huvudresultat: Känslor som maktlöshet och sorg uppstod hos de anhöriga samt en känsla av att vara fängslad till personen med ALS och hemmet. Anhöriga genomgick en livsomställning och hittade olika hanteringsstrategier för att klara av situationen. Förändrade roller i familjen medförde starkare och svagare familjerelationer samtidigt som kärleken blev mer komplex. Anhöriga fick en negativ bild av vården och lyfte bristen på information, istället verkade stödet från det sociala nätverket vara mer betydelsefullt. Slutsats: Anhöriga till personer med ALS kände sig maktlösa och sorgsna men dem hittade hanteringsstrategier som underlättade vardagen. Anhöriga sökte stöd inom det sociala nätverket då vården ofta var en besvikelse. Dem lyfte ett behov av bättre informationshantering från vården och önskade att den skulle vara familjecentrerad. Denna litteraturstudie kan komma att bidra till ett ökat perspektiv hos anhöriga, personer med ALS och vården., Background: 220–250 people get diagnosed with Amyotrophic Lateral Sclerosis (ALS) every year in Sweden. The disease entails that the nerve cells controlling skeletal muscles degenerate and die creating severe symptoms. Today, there is no cure, so the resources focus on symptom-management, the average lifespan after diagnosis is two to three years. Nurses caring for people with ALS struggled with balancing the will/experience of the person with ALS and the close relatives concurrently. Aim: Describe experiences of being a close relative to people living with Amyotrophic Lateral Sclerosis. Method: Descriptive literature study based on 14 scientific articles with qualitative approach searched on the database Medline via PubMed. Main results: Emotions such as feeling powerless and grief was identified, they felt imprisoned to the person with ALS and their home. Close relatives went through life-changing events and found coping strategies. Changed family roles created stronger and weaker family relationships and love got complex. Close relatives got a negative picture of the health-system and highlighted the lack of information, instead they valued the support from their social networks. Conclusion: Close relatives to people with ALS felt powerless and grief but found coping strategies that eased their situation. Close relatives soughed support within the social network since the health-system disappointed. They highlighted needs for better information management from the health-system and whished for it to be family-focused. This literature study may create wider perspectives among close relatives, people with ALS and the health-system.

Kognitiv sjukdom är ett komplex tillstånd vilket bidrar till att personer med kognitiv sjukdom har specifika behov. Anhöriga har en viktig roll i vården av personer med kognitiv sjukdom och den personcentrerade vården. Anhörigas upplevelser av vistelsen inom slutenvården kan bidra till att öka kunskapen om hur sjukvården kan förbättra stödet till anhöriga till personer med kognitiv sjukdom samt inkludera anhöriga i vården.. Syftet var att beskriva anhörigas upplevelse av personer med kognitiv sjukdoms vistelse inom slutenvård. Metoden var en litteraturöversikt med systematisk metod. Databassökning genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och Psycinfo. Femton vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades med en integrerad analys. Resultatet presenteras under tre övergripande huvudkategorier som sammanfattar anhörigas upplevelser av personer med kognitiv sjukdoms vistelse inom slutenvård: Den vårdande rollen, Relationen med vårdpersonalen samt Vårdkvalitet och miljö. Resultatet presenteras kategoriserat, med tillhörande underkategorier. Slutsatsen var att anhöriga till personer med kognitiv sjukdom upplever flera brister och utmaningar i samband med vård inom slutenvården. Dessa inkluderar en dåligt anpassad miljö, bristande kommunikation och delaktighet, samt otillräcklig kompetens hos vårdpersonalen. För att förbättra vården behövs ökad förståelse för de skiftande behoven hos personer med kognitiv sjukdom och deras anhöriga, samt en mer personcentrerad och jämlik vård som främjar aktivt samarbete mellan alla involverade parter., Cognitive disorders are complex conditions which contribute to individuals with cognitive disorders having specific needs. Relatives play a significant role in the care of people with cognitive disorders and in person-centered care. Relatives’ experiences of stays in inpatient care can contribute to increasing knowledge about how healthcare can improve support for relatives of individuals with cognitive disorders and include relatives in care. The aim was to describe the relatives’ experience of people with cognitive disorders staying in inpatient care. The method employed was a literature review with a systematic approach. Database searches were conducted in CINAHL, PubMed, and PsycINFO. Fifteen scientific articles were included and analyzed using an integrated analysis. Results are presented under three overarching main categories summarizing relatives' experiences of people with cognitive disorders staying in inpatient care: The caregiving role, Relationship with healthcare professionals, and Care quality and environment. The results are categorized with associated subcategories. The conclusion was that relatives of people with cognitive disorders experience several deficiencies and challenges in connection with care within inpatient settings. These include a poorly adapted environment, lack of communication and participation, and insufficient competence of the health care staff. In order to improve care, there is a need for increased understanding of the diverse needs of individuals with cognitive disorders and their relatives, as well as a more person-centered and equitable approach that promotes active collaboration among all involved parties.

Bakgrund: Föräldrar som anhöriga till personer med funktionsnedsättning upplever generellt inte att de får tillräckligt med stöd. De rapporterar lägre uppskattad livskvalitet, högre grad av utbrändhet och depression i jämförelse med övrig befolkning. Kan bland annat leda till hög sjukskrivning och lönebortfall. Utifrån detta är det för samhället en angelägenhet att stötta anhöriga både för folkhälsa och minska bortfallet av förvärvsarbetande. Syfte: Utifrån ett professionsperspektiv undersöka föräldrars upplevelse av kontakt och stöd i samband med att deras barn flyttar in på ett boende med särskild service (BMSS)enligt §9.9 LSS. Metod: Semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex verksamhetschefer för bostad med särskild service, fyra kvinnor och två män, i åldrarna 34 – 61 från tre olika kommuner. Empirin har analyserats med entematisk analys. Resultat: Resultatet visar att föräldrar upplever svårigheter med att släppa taget, samtidigt som de sägs uttrycka en önskan att göra det. Föräldrar har förhoppningar om att få en ny relation till sitt vuxna barn som inte genomsyras av ett omvårdnadsansvar. Föräldrar har begränsad kännedom om anhörigstöd och är i behov av nära kontakt med personal och verksamhetschefer. Slutdiskussion:Föräldrar uppges ha ett behov av mer stöd i övergången till vuxenlivet för sitt vuxna barn, något som nära kontakt med personal kan underlätta. Implikationer:Genom att belysa potentiella utvecklingsområden kring stöd till föräldrar som anhöriga i processen av att deras barn flyttar till ett BMSS kan studien bidra tillatt öka kunskapen och vikten av ett anhörigcentrerat arbetssätt, något som personal med nära kontakt till barnet kan tillgodose.

De anhörigas perspektiv av ett frihetsberövande är i stor utsträckning av forskning förbisedd trots den ökande kriminaliteten i samhället. Syftet med studien är således att undersöka hur en individ påverkas av att vara anhörig till en frihetsberövad genom att granska den anhörigas livssituation. Livssituationen inbegriper sysselsättning, ekonomi, bemötande från andra samt relationer. Studien grundar sig i en kvalitativ metodansats med ett målstyrt urval bestående av nio mödrar, systrar och kvinnliga partners till de frihetsberövade. Det empiriska materialet har analyserats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Studiens resultat belyser den påverkan som ett frihetsberövade har på anhörigas livssituation. Flertalet anhöriga vittnade om förändrade relationer inom familjen, till den frihetsberövade eller till sina vänner. Gällande ekonomi förklarade ett antal frihetsberövade att deras ekonomi hade förbättrats medan andra såg sin ekonomi som försämrad. Några personer förklarade att frihetsberövandet hade fört med sig nya utgifter. Studiens slutsats är således att ett frihetsberövade påverkar relationer, dock varierar omfattningen. Påverkan på vänskapsrelationer är liten eller obefintlig medan familjerelationer kan drabbas av konflikter och splittringar. Samtidigt kan både familjerelationerna och relationen till den frihetsberövade förbättras. Besök samt brev- och telefonkontakt är väsentligt för att upprätthålla kontakten med den frihetsberövade. Anhörigas ekonomiska beror ofta på ändrade livsförhållanden, påverkan på sysselsättning eller nya utgifter. Eventuella fördomar mot anhöriga till frihetsberövade kommer från media och sociala medier, inte från vänner eller familj., Relatives to incarcerated individuals are an overlooked group in the research despite today's increasing number of crimes in society. This study aims to investigate how a person is affected by being a relative to an incarcerated individual by reviewing the relative's life situation. The life situation embraces employment, finance, treatment from others, and relationships. This study establishes a qualitative approach with a goal-directed selection consisting of nine mothers, sisters, and female partners to the prisoners. The empirical material has been analyzed through a hermeneutic perspective. The results of the study highlight the impact that deprivation of liberty has on the life situation of relatives. Several relatives reported changes in relationships within the family, with the individual deprived of their liberty, or with their friends. Regarding the economy, some individuals deprived of their liberty explained that their economic situation had improved while others saw theirs as deteriorating. Some individuals explained that deprivation of liberty had brought new expenses. The conclusion of the study is therefore that deprivation of liberty affects relationships, though the extent varies. The impact on friendships is minimal or non-existent, while family relationships may suffer from conflicts and divisions. At the same time, both family relationships and the relationship with the individual deprived of their liberty can improve. Visits, as well as letters and phone contact, are essential to maintain contact with the individual deprived of their liberty. The financial situation of relatives often depends on changed life circumstances, impact on employment, or new expenses. Any prejudices against relatives of those deprived of their liberty come from the media and social media, not from friends or family.

Dementia is a global disease that is growing rapidly as the human life expectancy is considerably increasing. It does not only have an impact on the person with the diagnosis, but also the people around them. Which means that the number of caregivers that are affected is also increasing. The purpose of this study was to contribute to a deeper understanding of what it can mean to be a caregiver of a near one with dementia, by studying the experiences of caregivers in Sweden. The study has a qualitative approach and the data consists of ten interviews with caregivers from a medium-sized municipality in Sweden. The results show that caregivers found their role to be distressing and that they have to take a lot of responsibility. They also expressed experiences of grief with the loss of who their near one once was, and sadness over what their life becomes as the disease progresses. There was also emphasis on the caregivers interactions with their near one with dementia and their social network, aswell as how this affects how they deal with their situation. Lastly, the study presents the caregivers experiences of society’s support, and how caregivers wish to see changes in society's outlook on dementia and how it affects them.

Bakgrund: En demenssjukdom har flertalet konsekvenser för personen som drabbats och deras anhöriga, däribland sociala, ekonomiska och psykiska påföljder. Särskilt när personen som drabbats av diagnosen är under 65 år gammal påverkar det livssituationen på ett unikt sätt, således är anhöriga i behov av bland annat ekonomiskt och socialt stöd. Syfte: Att belysa hur anhöriga som vårdar närstående med tidigt debuterande demens upplever sin situation. Metod: En icke systematisk litteraturstudie med induktiv ansats genomfördes och nio vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av integrerad analys. Resultat: Tre kategorier identifierades: utmaningar i relationen, psykisk påverkan och social isolering. Slutsats: Upplevelser för anhöriga som vårdar närstående med tidigt debuterande demens är likartade, trots detta är det viktigt att se den unika individen och dennes specifika upplevelse för att optimera god omvårdnad. Det finns behov av utbildning och framtida forskning.

Bakgrund: Idag lever vi längre än vi tidigare gjort och mellan 20 000 och 25 000 äldre personer insjuknar i demens varje år i Sverige. I takt med att sjukdomsförloppet fortskrider blir anhöriga delaktiga i sjukdomen. Demens kallas för de anhörigas sjukdom. Anhöriga blir en viktig länk mellan personen med demenssjukdom och sjuksköterskan. Sjuksköterskan är i sin tur en länk mellan anhörig och andra yrkesprofessioner. Syfte: Syftet med studien är att belysa anhörigas erfarenheter av att leva med en närstående med demenssjukdom. Metod: En integrerad litteraturstudie som är baserad på nio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna är inhämtade från databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: De fyra huvudteman förändrade roller, bristande kunskap och stöd, psykiskt lidande samt fysiskt lidande identifierades hos anhöriga. Slutsats: Det framkom att många anhöriga hade bristande kunskap om demenssjukdom. Många genomled ett psykiskt och fysiskt lidande. Många förlorade även sociala relationer på grund av vårdandet och den egna hälsan blev även lidande. Det blir viktigt för sjuksköterskan att ha kunskap om demens, symtomen och sjukdomen i stort för att på så sätt kunna ge rätt stöttning och förutsättningar till den anhörige.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen och är en av våra största folksjukdomar. Det är en degenerativ sjukdom som är svårbehandlad. Alzheimers sjuka är i behov av vård och assistans. Anhöriga försöker anpassa sig efter de nya omständigheterna och utmaningar som Alzheimers sjukdom medför.Syftet: Syftet var att beskriva anhörigas erfarenheter av att vårda närstående med Alzheimers sjukdom.Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning och deskriptiv design utfördes. Artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl, Medline och PsycInfo.Resultat: Anhöriga som var vårdgivare till en anhörig med Alzheimers sjukdom upplevde många påfrestningar. Det är ett stressigt arbete och att bli vårdgivare har förändrat deras liv. Diagnosen skapade även konflikter i relationer eftersom de behövde samarbeta. Vilket kön vårdgivaren har och vilken relation som personer har till vårdtagaren spelar roll i vårdprocessen.Slutsats: Anhöriga erfarenhet att vårda närstående med Alzheimers sjukdom påverkar deras liv mestadels negativt. Det är en svår utmaning för de anhöriga att ta på sig rollen som vårdgivare. Alzheimers sjukdom ökar i världen och det är viktigt att sjuksköterskor och andra professioner inom hälso-och sjukvård kan stödja de anhöriga som är vårdgivare och få en inblick i vad de går igenom.

Bakgrund: Cirka 200 000 människor i Sverige lever med hjärtsvikt. Det är en palliativ sjukdom vilket innebär att den drabbade slutligen kommer att avlida av sjukdomen. En anhörig definieras som någon som har ett nära band till den sjuka, det kan vara såväl en släkting som en kollega. Även deras vardag kan påverkas av dess närståendes sjukdom. Anhöriga kan tvingas gå ner i arbetstid och planera om vardagsaktiviteter för att kunna bistå med omvårdnad och stöd. Syfte: Syftet är att beskriva anhörigas upplevelser av att ha en närstående som lider av hjärtsvikt. Metod: Den metod som har använts för arbetet är en systematisk litteraturöversikt. Litteratursökningen genomfördes i Cinahl och PubMed. Artiklarna granskades genom användning av en granskningsmall med kvalitetskriterier. Sammanfattning av resultatet gjordes sedan genom en metasyntes enligt Andersson & Hellström (2023). Resultat: 8 artiklar från USA, Sverige, Taiwan, Tanzania, Danmark och Iran användes. Resultatet bestod av fyra kategorier: Vikten av information från vårdpersonal, påverkan på de anhörigas psykiska hälsa, upplevelsen av livsstilsförändringar och hur familjen och relationer påverkas. Slutsats: Anhörigas upplevelser av att ha en närstående som lider hjärtsvikt skiljer sig åt och beskrevs som både negativa och positiva. Anhöriga erfor såväl fysiska som psykiska påfrestningar av att ha en sjuk närstående. Att som sjuksköterska besitta kunskap gällande hur en anhörig kan påverkas i en sådan situation är av stor vikt i sjuksköterskans yrkesroll.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av kognitiv sjukdom. Alzheimers sjukdom är en progressiv sjukdom som leder till en förlust av kognitiva funktioner, vilket leder till att personer som insjuknar i Alzheimers är i ett stort behov av stöd från andra. Ur ett omvårdnadsperspektiv är det viktigt att som sjuksköterska ta hand om både patienten och anhöriga. Sjuksköterskan bör ha kunskap om anhörigas situation och upplevelser för att kunna ge rätt stöd och vägledning till dessa. Syftet: var att beskriva upplevelsen av att vara anhörig till en person med Alzheimers sjukdom som bor hemma. Metod: litteraturstudien genomfördes med en kvalitativ metod med induktiv ansats. 12 artiklar valdes ut och kvalitetsgranskades. En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats genomfördes. Resultat: De slutliga kategorierna blev: ”att känna kärlek och vilja använda tiden tillsammans”, ”att känna vanmakt och önska stöd”, ”att roller och relationen med personen förändras”, ”att vara begränsad och önska tid för sig själv” och ”att förlora sin anhörig”. Slutsats: Anhöriga till personer med Alzheimers sjukdom upplevde dels positiva känslor och att tillvaron begränsades. De anhöriga upplevde sig ensamma i situationen med en brist på stöd. För att underlätta situationen för de anhöriga behöver sjuksköterskan bistå de anhöriga med kunskap och stöd.

Vid palliativ hemsjukvård finns många omständigheter som påverkar patientens mående. Att vara anhörig till en patient med palliativ hemsjukvård kan få stora konsekvenser, psykiskt såväl som fysiskt och påverkar därigenom det egna måendet. De anhöriga är således ofta i behov av stöd. Genom att utgå från patientperspektivet inkluderas även den anhörige i sjuksköterskans ansvar där stöd är en naturlig del i vårdandet. Hälso- och sjukvården har ett ansvar att upprätthålla sina åtaganden där både anhörigvård och stöd är inkluderat. Det kan innebära komplexa situationer där sjuksköterskan behöver se både patientens och den anhöriges behov. Syftet var att belysa anhörigas upplevelse av stöd vid palliativ hemsjukvård av en familjemedlem. Som metod har en litteraturöversikt genomförts, den utgår från tolv kvalitativa artiklar publicerade efter 2018. Ett resultat bestående av två huvudteman och sex underteman framträdde. Anhörigas begränsningar i vardagen utgjorde huvudtema ett och visade att många anhöriga upplevde en känsla av isolering, ekonomisk stress och psykiskt lidande. Anhörigas mående påverkades av patienten och vice versa. Huvudtema två bestod av den anhöriges omgivning där sjuksköterska, familj trostillhörighet och det övriga samhället utgjorde en källa till såväl lidande som stöd. Som slutsats utifrån resultatet kunde ses att många anhöriga upplevde att stöd i samband med palliativ hemsjukvård kunde få såväl positiva som negativa konsekvenser. Sjuksköterskans spelar en central roll i att tillhandahålla olika former av stöd.

Bakgrund: Det sker en ökning av personer med demenssjukdom vilket ökar kravet på vårdens som ges. Patienter och deras anhöriga erfar brister i vården, bland annat i den personcentrerade vården. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med demenssjukdom. Metod: Metoden och dataanalysen har utgått från Fribergs litteraturöversikt. Datainsamlingen gjordes genom att söka fram vårdvetenskapliga artiklar. Urvalet bestod av erfarenheter som legitimerade sjuksköterskor hade av att vårda patienter med demenssjukdom. Därefter kvalitetsgranskades varje artikel och sedan analyserades deras syfte, metod och resultat. Resultat: Resultatet indelades i följande tre teman; organisationens påverkan på vårdkvaliteten, vårdrelationens betydelse samt tolkning av patienters behov. Slutsats: Sjuksköterskor strävar efter att öka sin kunskap och etablera meningsfulla vårdrelationer, även om detta kan vara krävande. Tolkning av patienters behov utgjorde en central utmaning för sjuksköterskor. Organisationens aspekter kan skapa hinder för en personcentrerad vård, vilket understryker behovet av en stödjande organisation för att kunna implementera en vård av god kvalitet till patienter med demenssjukdom och deras anhöriga.

Sammanfattning: Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar globalt och vård, omsorg och behandling kan skilja sig mellan länder. De som är sjuka har ofta behov av hjälp och stöd från familj och närstående för att kunna leva ett fullgott liv. Stödet kan vara i egenskap av medföljare till vårdbesök eller som känslomässigt eller ekonomiskt stöd i vardagen. Det i sig kan medföra ökat ansvar och press på de anhöriga. Syfte: Att beskriva anhörigas erfarenheter av att leva tillsammans med en person med psykisk ohälsa. Metod: En deskriptiv litteraturstudie med tematisk dataanalys. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Elva kvalitativa primärstudier inkluderades efter relevans- och kvalitetsgranskning och dessa analyserades sedan med tematisk analysmetod. Huvudresultat: Många anhöriga upplevde att de inte fick vara delaktiga i sin närståendes vård, behandling och omsorg. Otillräcklig information och brister i kommunikation med vårdpersonal samt ett otillräckligt stöd i den stress som uppstår i vardagslivet som anhörig framkom. Det resulterade i två huvudteman: Kommunikation med vårdpersonal samt Anhörigas stress i vardagen. Fem subteman identifierades till dessa. Slutsats: Anhöriga behöver involveras mera i vårdsituationer om och när den som är sjuk med psykisk ohälsa medger detta. Vårdpersonal behöver kontinuerlig fortbildning inom området psykisk ohälsa för att kunna ge tydlig information baserad på vetenskaplig grund. Vårdpersonal bör också våga ställa direkta frågor till de anhöriga och ta del av deras svar. Det skulle bidra till ökad känsla av sammanhang (KASAM) hos de anhöriga., Background: Mental illness is increasing globally. Care and treatment differ between countries. A person with mental illness often needs help from family and relatives in order to cope with their everyday life. The support can be as a companion to healthcare appointments or emotional or financial support in everyday life. This often led to increased responsibility and pressure on relatives. Aim: Relatives’ experiences of living with a person with mental illness Method: A descriptive literature review with a thematic analysis. Searches were performed in the databases PubMed and Cinahl. Eleven qualitative primary studies were included after relevance and quality review and those were then analyzed using a thematic analysis method. Result: Many relatives felt they were not allowed to participate in their loved ones care and treatment. Lack of information and communication and insufficient support in the stress that occurs in everyday life as a relative, emerged. In the result two main themes were acknowledged: Communication with healthcare staff and Relatives' stress in everyday life. Five sub themes were identified. Conclusion: Relatives need to be more involved in care situations if and when their loved ones with mental illness consents to this. Nursing staff need continuous education in the field of mental illness to be able to provide correct and science based information. Care personnel should also dare to ask direct questions to the relatives and take note of their answers. It would contribute to an increased Sense Of Coherence (SOC) among the relatives.

Bakgrund Varje år sker cirka 13 000 hjärtstopp i Sverige och det är en av de vanligaste dödsorsakerna internationellt sett. Vid hjärtstopp är hjärt- och lungräddning den främsta åtgärden för att rädda liv. En nyckelaspekt i detta är anhörigas upplevelser. Det finns gott om studier kring hur personal på sjukhus upplever hjärtstopp och hur de upplever anhörigas närvaro. Därav finns betydelse av att belysa anhörigas upplevelser av att bevittna hjärt- och lungräddning. Syfte Att belysa upplevelser och konsekvenser av att närvara vid hjärt- och lungräddning som anhörig. Metod Denna studie utgjorde en litteraturöversikt innehållande 15 vetenskapliga originalartiklar med såväl kvantitativ som kvalitativ metodik. Systematisk datainsamling skedde genom databassökningar i PubMed och CINAHL. För att bedöma artiklarna tillämpades bedömningskriterier från Sophiahemmets Högskola och resultaten från de inkluderade studierna genomgick en integrerad process för dataanalys. Resultat I resultatet identifierades tre kategorier; att få stanna, att bli sedd och att leva vidare. Resultatet visade att det fanns negativa och positiva upplevelser med att närvara under hjärt- och lungräddning. När en överblick gjordes framkom det att anhöriga ville närvara under återupplivningsförsöket. Vissa kände sig respekterade och omhändertagna medan andra kände sig bortglömda och ensamma. En ny vardag utformades för anhöriga efter att ha bevittnat hjärtstopp. Vissa drabbades av symtom som ångest och stress eller utvecklade depression på grund av att inte ha fått närvara under hjärt- och lungräddningen. Andra anhöriga kunde finna stöd i att prata, för att bearbeta händelsen och på nytt kunna uppskatta livet. Slutsats Resultatet av litteraturstudien visar att anhöriga i högre grad ville närvara vid hjärt- och lungräddning, snarare än att frånvara. Uppenbart var att flertalet anhöriga upplevde bristande information från vårdpersonalen. En ny vardag utformades, vissa drabbades av depression, ångest och stre, Background Each year approximately 13,000 cardiac arrests occur in Sweden, and it is one of the most common causes of death internationally. In the event of cardiac arrest, cardiopulmonary resuscitation is the main measure to save life. A key aspect is relatives' experience. There are plenty of studies on how staff in hospitals experience cardiac arrest and how they experience presence of relatives. It is important to shed light on relatives' experiences witnessing cardiopulmonary resuscitation. Aim To shed light on the experiences and consequences of being present at cardiopulmonary resuscitation as a relative. Method This study constituted a literature review containing 15 original articles with both quantitative and qualitative methodology. Systematic data collection took place through database searches in PubMed and CINAHL. To assess the articles, assessment criteria from Sophiahemmet University were applied, and the results from the included studies underwent an integrated process for data analysis. Results Three categories were identified; to stay, to be seen and to live on. It showed both negative and positive experiences in being present. When an overview was made, it emerged that relatives wanted to be present during resuscitation. Some felt respected and cared for, while others felt forgotten and alone. A new everyday life was created for relatives after witnessing cardiac arrest. Some suffered symptoms, as anxiety and stress or developed depression due to not being able to be present. Relatives could find support in talking to someone to process the event and be able to appreciate life again. Conclusions Relatives were more likely to be present during cardiopulmonary resuscitation, rather than absent. It was obvious that the majority of relatives experienced lack of information from the healthcare staff. A new everyday life was designed, some suffered from depression, anxiety, and stress while others were able to find new meaning in life.

BakgrundHjärt- och lungräddning (HLR) är en metod med syfte att återuppliva någon som fått ett hjärtstopp. Komplikationer med HLR är vanliga och vissa riskerar därför inte att gagnas av HLR. Ett beslut om Ej-HLR kan då initieras. Beslutet fastställs av läkare och ska diskuteras med patienten, ibland även med anhöriga om patienten saknar beslutsförmåga. Sjuksköterskans ansvar är att uppmärksamma omvårdnadsbehov som uppstår hos både patient och anhörig, och att anpassa omvårdnaden utefter dessa behov. Studier visar att det hos sjukvårdspersonal finns variationer i uppfattningen om vad Ej-HLR innefattar. SyfteSyftet med denna litteraturöversikt är att beskriva upplevelser och erfarenheter som patienter och anhöriga har i samband med beslut om Ej-HLR. MetodLitteraturöversikten har genomförts som en strukturerad litteraturöversikt med inslag av metodologi från systematiska översikter. Sökning har gjorts i CINAHL och PubMed, den resulterade i 11 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Analysen har utförts med stöd av Fribergs analysmodell. ResultatI resultatet presenteras patienters och anhörigas upplevelser kring kommunikation, autonomi, känslor. Kunskap framkommer ha en stor betydelse kring Ej-HLR där nivån av kunskap kan ha en inverkan på autonomi, delaktighet, eventuella missförstånd och osäkerhet kring processen. Känslor som skuld och ånger är vanliga hos anhöriga där de ofta är kopplade till tidpunkten för beslutet. Kulturella aspekter och synen på livet och döden kan påverka hur patienter och anhöriga känner kring livsvilja och lidande samt deras inställning till ett beslut. SlutsatsKommunikation, kunskap, känslor och existentiella perspektiv påverkar upplevelser och erfarenheter hos patienter och anhöriga. En ökad förståelse för patienternas och de anhörigas situation kan bidra till en ökad medvetenhet, kommunikation och stöttande attityd hos sjuksköterskor., BackgroundCardiopulmonary Resuscitation (CPR) is a method to revive a person who has suffered acardiac arrest. Performing CPR can potentially lead to serious complications, necessitating a balance of risks versus benefits. When the benefits do not outweigh the risks, doctors may, in consultation with the patient or their relatives, decide on a do-not-resuscitate (DNR) order. Nurses in their role have a responsibility to tailor care to both the patients´ and the relatives´ needs. The interpretation of DNR can vary among nurses, which can affect nursing care. AimThe aim of this literature review is to describe the patients’- and relatives’-experiences related to the decision of a DNR order. MethodThis literature review has been carried out as a structured literature review with elements of methodology from systematic reviews. The search has been done in CINAHL and PubMed, it resulted in 11 articles with both a qualitative and quantitative approach. The analysis has been made with support from Friberg´s model of analysis. ResultsThe results present the patients and relatives experiences regarding communication, autonomy, and emotions. Knowledge appears to be of importance when it comes to DNR where the level of knowledge can influence autonomy, participation, potential misunderstandings, and uncertainty about the process and decision-making. Emotions such as guilt and regret are common among relatives, often linked to the timing of the decision. Cultural aspects and the view on life and death can affect how patients and relatives feel about suffering and the will to live, as well as their attitudes towards a decision. ConclusionsCommunication, knowledge, emotions, and existential perspectives affect the experiences of patients and their relatives. An increased understanding of the patients and relatives situation can contribute to improved awareness, communication, and supportive attitudes among nurses.

Background - Breast cancer is one of the most common cancer diseases among women worldwide. It causes many emotions to the affected woman but also for their relatives. It is important that nurses have knowledge and understanding of relatives' experiences to provide optimal support and be able to meet the needs of the relatives. Aim - This study aimed to illuminate experiences of being a relative to a person with breast cancer. Method - Friberg's (2017) designed method to contribute to evidence-based care based on analysis of qualitative research were used. Eleven scientific studies were analyzed, and it resulted in three themes and eight subthemes. Results - Three themes were found, it was: a storm of emotions, life turns upside down and support during a fragile journey. Relatives experienced many emotions when the woman was affected with breast cancer, which led to life changes. The relatives needed knowledge and support from the healthcare system, friends, and family but also from religion and God. Conclusion - The affected woman should always be in center of the healthcare but the importance of seeing relatives in the situation and caring for them is equally important. The disease often results in many negative thoughts and feelings. When the nurse sees, listens, and gives information and support to the relatives can contribute with knowledge and understanding which can facilitate their coping strategies and give a positive experience of the disease progression., Examensarbetet behandlar erfarenheter av att vara anhörig till en person med bröstcancer från beskedet av diagnos till friskförklaring. Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och årligen insjuknar många kvinnor världen över. Sjukdomen väcker många tankar och känslor och det är inte enbart kvinnan som drabbas utan även anhöriga. Anhöriga genomgår en förändrad livssituation som resulterade i ökat ansvar för familjen, nya roller inom familjen, oro över ekonomin och påverkan på familjemässiga och sociala relationer. Anhöriga hade en bristande kunskap om sjukdomen och dess omständigheter vilket skapade ett behov av information. Under den svåra tiden var det viktigt med stöd från familj, vänner, omgivning och religion då det underlättade förmågan att hantera sjukdomen. Det blir tydligt att anhöriga drabbas hårt av sjukdomen. Inom vården är det lätt att anhörigas behov av involvering, information och kommunikation blir bristande, vilket kan resultera i att anhöriga upplever sig bortglömda. Den drabbade kvinnan ska alltid stå i centrum av vårdandet men vikten av att se anhöriga i situationen är lika viktigt. Sjukdomen resulterar ofta i många negativa känslor och tankar. Genom att sjuksköterskan ser, lyssnar, ger information och stöd till anhöriga kan det bidra till kunskap och förståelse som kan underlätta hanteringsprocessen och ge en positivare upplevelse av sjukdomstiden. En metod för att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning valdes och elva vetenskapliga studier hittades via sökningar i databaser. De vetenskapliga studierna analyserades och sammanställdes till en ny helhet under tre teman och åtta underteman. Sjuksköterskans roll diskuterades, där vikten av att sjuksköterskan arbetar familjecentrerat, involverar anhöriga, bidrar med optimalt stöd, ger information och kunskap anpassat utifrån individuella behov och resurser lyftes. Genom att sjuksköterskan arbetar på följande sätt bidrar det till minskat lidande

The overarching aim of this thesis is to examine how the welfare technology solution discourse can provide insights into society’s views of formal and informal care for older people. The thesis employs a qualitative inductive design based on social constructionism and discourse analysis. The studies illuminated the welfare technology solution discourse from the angle of international research (Study I), Swedish local policy (Study II), local politicians (Study III) and older adults represented by pensioners’ organisations (Study IV). The temporal demarcations were from 2013-2022. The studies made use of the following research methods: scoping review (I), poststructural policy analysis (II), poststructural interview analysis (III) and focus group interviews (IV). The findings were derived from narrative descriptions and interpretations of the empirical data supported by previous empirical, theoretical and grey literature in the field. The findings highlighted that the welfare technology solution discourse focused on prevention in order to keep older people active and independent and thereby avoid further increases in demands for formal care. Health was positioned as a means to achieve that goal and as an individual responsibility for the older person her/himself. Passive remote monitoring, gaming and digital leisure activities were considered to be part of “good” care, while participation and inclusion were downplayed. Informal carers were positioned as part of the older person’s social sphere, a position that ignores the help, support and/or care they provide to their elder family member or friend on a weekly or even daily basis. The discourse did not include any welfare technology to support or facilitate participation by informal carers. The reviewed empirical literature (I) and policy documents (II) did not take up the issue of health inequalities among older people and their informal carers to any great extent. The pensioners’ organisations viewed the discou, Syftet med avhandlingen är att undersöka hur diskursen om välfärdstekniska lösningar kan spegla samhällets syn på vård och omsorg för äldre och anhörigas roll. Avhandlingen har en kvalitativ induktiv design baserad på socialkonstruktionism och diskursanalys. I fyra delstudier belystes diskursen om välfärdsteknik sett genom internationell forskning (I), svenska kommunala policydokument (II), intervjuer med lokalpolitiker i rollen som ordförande i vård och omsorgsnämnd (III) och genom gruppen äldre representerade av Pensionärernas Riksorganisation PRO och SPF Seniorerna (IV). Avhandlingen avgränsas tidsmässigt av perioden från 2013–2022. Studierna använde följande metoder: Scoping Review (I), Poststrukturell policyanalys (II), Poststrukturell intervjuanalys (III) och Fokusgrupper (IV). Resultaten härleddes från narrativa beskrivningar och tolkningar av empiriska data med stöd av tidigare forskning inom området. Resultaten i delstudierna visade att diskursen om välfärdstekniska lösningar fokuserade på förebyggande åtgärder för fysisk aktivitet och självständighet för äldre. Övergripande målsättning var att undvika ökade vårdbehov hos äldre. Hälsa sågs som ett medel för att uppnå detta mål och som den äldres egna ansvar. Övervakning på distans, gaming och digitala tidsfördriv betraktades som god vård, medan det saknades välfärdsteknik som möjliggjorde delaktighet och inflytande , inte minst för äldre med mer omfattande behov av vård och omsorg. Lokalpolitikerna positionerade anhöriga i den sociala sfären, t ex. som någon som kommer förbi på söndagen för kaffe och en stunds samvaro. Detta är problematiskt eftersom den positioneringen bortser från och osynliggör anhörigas insatser i form av regelbunden vård, hjälp eller stöd till den närstående. Det saknades välfärdsteknik med mål att ge direkt stöd och underlätta deltagande i vården för anhöriga. Varken forskning eller policy problematiserade ojämlikheter i hälsa för äldre och deras anhöriga i relation till välfärdstek

Background: Dementia progression is an active subject in Sweden and the world, that makes it more than important for nurses to adjust the work and care to these patients. Nurses have a responsibility, to keep the care personal to the patient’s needs, but also keeping the care patient safe by following related laws. Patients who have dementia or a relative to a patient with dementia describes the importance of the help the nurses bring when they meet each other in different environments. Aim: The aim of this study is to describe nurses’ experiences of caring for patients with dementia. Method: A literature review based of on Friberg, with an analysis of 11 qualitative articles and 2 quantitative articles. Results: The analysis showed 4 subjects, the importance of knowledge, the importance of communication, the importance of person-centered care and lastly the importance of recourses in the care environment. Conclusion: The connections that got made was mainly about how communication needed more experience than what the nurses had. Different methods were used to make sure the care that was given to the patients are safe and person-centered, but also costume made or the patient’s own needs and diagnosis, this was something that the nurses found inadequate. The effects from the workload made obstacles for the nurses while giving care to patients, because of that the necessary recourses needed to be available for the nurses to ease the care work for both patients and their relatives. When nurses had different aspects about the dementia care environment it related to what patients and relatives experienced, both similarities and differences.

Bakgrund: Intensivvårdspatienter och deras anhöriga utsätts för stora psykosociala påfrestningar under och efter tiden för intensivvård. Besök av anhöriga ger intensivvårdspatienter hopp och stöd vilket leder till ökad trygghet för dem. Anhöriga tvingas att prioritera den sjuka närstående först vilket sätter dem själva i andra hand. Stöd till anhöriga kan underlätta deras börda och förbättra deras situation. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelse av stöd i samband med intensivvård. Metod: En strukturerad litteraturöversikt, med en kvalitativ ansats och induktivt förhållningssätt. Datainsamlingen genomfördes i databaserna Cinahl, PsycINFO och Pubmed vilket ledde till analys och syntes av 18 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visade på att anhöriga befinner sig i en utsatt situation där de upplever en förlust av kontroll över situationen. För att återfå kontrollen var de i behov av att kontinuerligt erhålla öppen och ärlig information om sin närstående. När vårdpersonal underlättade för anhöriga att medverka i vården såg dem det som meningsfullt och det gav dem även inre styrka för att kunna vara närvarande. Anhöriga upplevde det egna sociala nätverket som en viktig faktor där de tillsammans gav varandra stöd för att minska deras ensamhet och överkomma sina emotionella påfrestningar. Slutsats: Litteraturöversikten visar på att anhöriga till intensivvårdspatienter genomgår en komplex och utmanande tid där deras behov och upplevelser varierar. För att underlätta för anhöriga att hantera denna situation är det viktigt att vårdpersonal skapar en miljö som är välkomnande, stöttande och som anpassas efter deras unika behov.

Bakgrund: ​Akutsjukvården innebär speciella förutsättningar där hastiga beslut tas och medicinska prioriteringar måste göras. En familjemedlems plötsliga dödsfall kan få allvarliga konsekvenser för de anhöriga och de behöver rätt stöd i det akuta skeendet. Personcentrerad vård och dialog med anhöriga är en del av sjuksköterskans omvårdnadsansvar och etiska ansvar. Vårdpersonalen upplever i många fall organisatoriska hinder för att möta de anhöriga på ett adekvat sätt. Ovanstående gör det angeläget att undersöka hur kontakten med akutsjukvården upplevs för de anhöriga. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelse av akutsjukvården i samband med en familjemedlems plötsliga dödsfall. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar gjordes. Artikelsökningen gjordes i databaserna Cinahl Complete och Pubmed som innehåller artiklar relaterad till vårdvetenskap, medicin och hälsa. Resultat: ​Löpande information under det akuta skeendet värderades högt och var ofta bristfällig. De anhöriga var känsliga för vårdpersonalens tonfall, kroppsspråk och ansiktsmimik samtidigt som de hade svårt att ta in information och overklighetskänslor var vanligt. Det fysiska rummet spelade också roll. Akutmottagningen upplevdes som en kaosartad plats som många gånger inte var lämplig för ett värdigt farväl efter dödens inträffande. Slutsats: Att förstå de anhörigas upplevelser och behov är essentiellt för att kunna möta dem där de befinner sig i dessa extrema situationer. Brist på information, hur kommunikationen såg ut, att bevittna återupplivningar och vårdmiljön var alla framträdande aspekter av de anhörigas upplevelser. Dessa bör vårdpersonal vara uppmärksamma på i mötet med de anhöriga för att de ska kunna bli delaktiga och för att möjliggöra ett värdigt avslut., Background: ​Emergency medical care and emergency departments constitute an environment where rapid decisions and medical priorities need to be made. The sudden death of a family member can have great consequenses on the bereaved. Person-centered care and dialog with the family is a part of the nurse‘s professional and ethical responsibility. Health personnel often experience organizational obstacles for providing adequate care for the family members. The above mentioned makes it relevant to explore how the contact with the emergency medical service and emergency departments is experienced by the surviving relatives.​ Aim: The aim was to describe relatives’ experiences of emergency medical care and emergency departments when a family member died suddenly. Method: A litterature review based on ten academic journals was made. Studies were searched from Cinahl Complete and Pubmed which contain academic journals within the topics of nursing, medicine and health. Results: Ongoing information during the acute phase was important but often not given to a satisfactory degree. They were highly sensitive to a sundry of signals such the tone of voice, body language and facial expressions of the health personnel at the same time as being unable to process information adequately and often described feelings of dissociation from reality. The physical space also weighed in. The emergency department was perceived as a chaotic place not suited for a dignified last goodbye to the deceased family member. Summary: Understanding the experiences and needs of the relatives is essential to be able to meet them where they are in these extreme situations. Lack of information, the way communication is expressed, witnessing resuscitation as well as the physical sorroundings were all prominent aspects of the relatives’ experiences. Health personnel should be attentive to these aspects in order to be able to enable participation and to make a dignified last goodbye possible for the relatives.

Bakgrund: Årligen insjuknar cirka 20 000 personer i Alzheimers sjukdom i Sverige. Olika förändringar av strukturen i hjärnan sker, vilket leder till blockering av nervimpulser som ger negativ påverkan på hjärnans minnescentrum. Alzheimers sjukdom beskrivs som anhörigas sjukdom då den har inverkan på deras livsvärld. Därmed ökar behovet av stöd från hälso- och sjukvården samt de kommunala verksamheterna. Syfte: Syfte var att belysa upplevelser av att vara anhörig till en familjemedlem med Alzheimers sjukdom. Metod: Examensarbetet baserades på kvalitativ metod med analys av berättelser (narrativ) utifrån självbiografier. Analysen utgick ifrån fyra självbiografier. Resultat: Resultatet presenterades med två teman: Kunna anpassa till den förändrade livssituationen och Upplevelser av sorg och glädje. Anhöriga upplevde bristande kunskaper och information om Alzheimers sjukdom samt förändring i vardagen, relationer och syn på döden. Konklusion: Anhöriga upplevde förändring av livsvärden när en familjemedlem insjuknar i Alzheimers sjukdom. Sjuksköterskors erfarenheter och bemötande har betydande roll för anhörigas syn på vården., Background: Approximately 20 000 people become ill annually with Alzheimer's disease in Sweden. Several changes occur in the structure of the brain, which leads to blockage of nerve impulses that gives negative effects on the brain’s memory center. It is described as the disease of relatives since it has a direct impact on their lifeworld. Therefore, the need for support of healthcare and municipal activities increases. Aim: The aim was to illustrate the experiences of being a relative to a family member who has become ill with Alzheimer’s disease. Method: The method of the thesis was qualitative method with a narrative analysis based on autobiographies. Four autobiographies were included in the analysis. Findings: The finding is presented in two themes: Adapting to the changed life situation and Experiences of sorrow and joy. Relatives experienced a lack of knowledge and information about Alzheimer’s disease and change in everyday life, relationships and view of death. Conclusion: The relatives’ experienced a change in their lifeworld when a family member becomes ill with Alzheimer’s disease. Nurses’ experiences and encounters has an important role regarding how relatives view the healthcare.

Bakgrund: ALS är en fortskridande neurodegenerativ sjukdom som leder till förlust av frivillig muskelfunktion vilket slutligen leder till döden. Det finns ännu inget botemedel för sjukdomen, behandlingsåtgärderna inriktas istället på att lindra symtomen. Det är inte bara individen som drabbas av ALS som påverkas utan även de anhöriga. Att sjuksköterskan är lyhörd och bemöter hela familjens behov är därför viktigt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelse av att leva med en närstående som drabbats av ALS. Metod: Allmän litteraturstudie som baserades på åtta vetenskapliga resultatartiklar. Resultat: Anhörigas välbefinnande påverkades i samband med sjukdomen. Egentiden åsidosattes i samband med den ökade belastningen vilket genererade i emotionell påverkan. Anhöriga upplevde behov av stöd från vårdpersonalen. Sjukvårdspersonalen i hemdistriktet upplevdes dock inte vara tillräckligt kompetenta vilket resulterade i att anhöriga tog över ansvaret som omsorgsgivare. Bristande utbildning i omvårdnadsåtgärder beskrevs även bidra till ökad osäkerhet och rädsla. Konklusion: Anhörigas livssituation påverkades negativt och de önskade ett större stöd från vårdpersonalen än vad som erbjöds. Vården bör samordnas bättre så att vårdpersonalen kan möta hela familjens behov och erbjuda det stöd som familjen behöver i omvårdnadsprocessen., Background: ALS is a progressive neurodegenerative disease leading to deterioration and loss of voluntary muscle function, ultimately leading to fatality. There is yet no medical interventions for the disease, the focus lays on mitigating the symptoms. It´s not only the individual that are suffering, but also their relatives. Therefore, it´s important that the nurses are attentive and responsive to the needs of the family as whole. Aim: The aim was to describe the relatives’ experiences of living with a next of kin with ALS. Method: A general litterature study, which generated in eight research articles. Result: Relatives' well-being was affected in correlation with the illness. The heightened stressors affected the individual’s time spent on themselves, which in turn had a negative emotional effect. The relatives expressed increased needs from health professionals. The local health-care workers were reportedly not meeting their needs in terms of competence, resulting in relatives taking over the responsibility as caregiver. Lack of education regarding nursing measures were described as a factor of the heightened uncertainty and fear. Conclusion: Relatives’ life situation was negatively affected and they wished for more support from the caregivers than what they were offered. The care should be better coordinated so the caregivers can meet the needs of the entire family and offer the support that the family needs in the nursing process.

Bakgrund: Fler patienter väljer att vårdas palliativt i det egna hemmet med insatser från sjuksköterskor som jobbar i hemsjukvården. Palliativ vård som bedrivs i hemmet utförs av multiprofessionella team med bland annat läkare, sjuksköterskor, patienter och anhöriga.Syfte: Att beskriva brytpunktssamtalets betydelse för palliativ vård inom hemsjukvård. Metod: Vald metod är kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats för att svara mot examensarbetets syfte. För att analysera insamlad litteratur valdes kvalitativ innehållsanalys,analysen arbetades utifrån meningsenheter, subkategorier och kategorier. Resultat: Utifrån analysen framkom fyra kategorier: Information för ökad acceptans, Tidens betydelse, Delat beslutsfattande, Samverkan för god palliativ vård. Resultatet visade på att patienters preferenser är viktig grundstomme i personcentrerad vård och god palliativ vård. Patienter och anhörigas delaktighet i brytpunktssamtalet gör att patientens önskemål och behov kommer till känna vilket också genererar gemensamma mål för multiprofessionella teamarbetet. Slutsats: Brytpunktssamtal är en viktig del för patienter och anhöriga gällandebeslutsprocessen där kurativ vård övergår till palliativ vård. När patienter inte är delaktig i beslutsfattande gällande palliativ vård tas beslut från personal eller anhöriga utifrån hur de tror att patienters preferens för palliativ vård är. Sjukvården måste bli bättre att involvera patienter och anhörig i ett delat beslutsfattande vilket är en grundförutsättning för personcentrerad vård., Background: More patients choose to be treated palliatively in their home with efforts from nurses who work in home health care. Palliative care conducted in the home is carried out by multiprofessional teams including doctors, nurses, patients and relatives. Aim: To describe the importance of the breakpoint conversation for palliative care in home health care. Method: The chosen method is a qualitative literature review with an inductive approach to correspond to the purpose of the degree project. To analyze the collected literature, qualitative content analysis was chosen, the analysis was worked based on sentence units, subcategories, and categories. Result: Based on the analysis, four categories emerged: Information for increased acceptance, The importance of time, Shared decision making, Collaboration for good palliative care. The results showed that patients’ preferences are animportant backbone of person-centred care and good palliative care. Patients’ and relatives’participation in the breakpoint conversation makes the patients’ wishes and needs known, which also generates common goals for multiprofessional teamwork. Conclusion: Breakpoint conversations are an important part for patients and relatives regarding thedecision-making process where curative care is transferred to palliative care. When patientsare not involved in palliative care decision-making, decisions are made by staff or relativesbased on how they believe patients' preference for palliative care is. Health care must becomebetter at involving patients and relatives in shared decision-making, which is a basicprerequisite for person-centered care.

Kognitiv sjukdom kan innebära en successiv försämring av sociala, psykiska och fysiska förmågor. Många personer med kognitiv sjukdom vill bo kvar hemma även under den sena palliativa fasen. För att möjliggöra det finns olika tekniska hjälpmedel för att underlätta vardagen. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva anhörigas upplevelser av välfärdsteknikens betydelse i palliativ vård av personer med kognitiv sjukdom. En icke systematisk litteraturöversikt med kvalitativ design valdes som metod för arbetet, med målsättningen att skapa en konkluderad bild av valt ämnesområde. Inkluderade artiklar valdes ut via databaserna CINAHL Complete, Pubmed och PsycInfo. Efter kvalitetsgranskningen inkluderades sammanlagt 16 vetenskapliga artiklar till litteraturöversikten. I resultatet framkom tre kategorier för att beskriva anhörigas upplevelser av välfärdsteknikens betydelse i palliativ vård av personer med kognitiv sjukdom: trygghet, livskvalitet samt hinder och utmaningar. Slutsatsen i litteraturöversikten var att välfärdstekniken var en förutsättningoch hade betydelse för anhöriga i palliativ vård inom vården av personer med kognitivsjukdom. Förutsättningarna för en positiv upplevelse hos anhöriga var tydlig information samt stöd från offentliga vården., Dementia can mean a gradual deterioration of social, psychological and physical abilities. Many people with dementia want to stay at home even during the late palliative phase. To make this possible there are various technical aids to facilitate everyday life. The aim of this study was to describe relatives’ experiences of welfare technologies’ importance in palliative care for person who have dementia. A non-systematic literature review with a qualitative design was chosen as a method with the aiming to provide the latest research in the study domain. Included articles were chosen via the databases CINAHL Complete, Pubmed and PsycInfo. After the quality assessment, a total of 16 scientific articles were included in the literature review. In the result three categories emerged to describe relatives' experiences of the importance of welfare technology in palliative care for people with cognitive illness: security, quality of life and obstacles and challenges. The conclusion in the literature review was that welfare technology was a prerequisite and had significance in palliative care for relatives´ in the care of people with dementia. The prerequisites for a positive experience with relatives were clear information and support from public health care.