Search

Hovedformålet med denne rapporten er å undersøke hvilke erfaringer myndighetene kan ta med seg fra prosessen med innføring av nullutslippsfartøy i fergedriften i Norge når de gjennom kjøp av flyruter (FOT-ruter) skal legge til rette for at fly som får energien fra batterier eller andre nullutslippskilder skal kunne erstatte fly som benytter fossilt drivstoff. For å tilrettelegge for bruk av elektriske fly på disse rutene er det, basert på erfaringene fra fergeanbudene, viktig at Samferdselsdepartementet, foretar en kartlegging av strømforsyning og strømbehovet for alle flyplassene, involverer Avinor, Luftfartstilsynet og sikkerhetsmyndighetene, innleder en dialog med leverandører og underleverandører til luftfartsnæringen og starter arbeidet med utforming av nye anbudskontrakter. The main aim of this report is to investigate what experiences the authorities can draw from the recent process of introducing zero-emission vessels in ferry operations in Norway when, in purchasing air routes (PSO routes), they facilitate the replacement of aircraft powered by fossil fuels with ones that receive their energy from batteries or other zero-emission sources. In order to facilitate the use of electric aircraft on these routes, it is important that the Ministry of Transport, conducts a survey of power supply and power requirements for the airports, involves the airport owner and the safety authorities, initiates a dialogue with airlines, suppliers and subcontractors to the aviation industry and starts working on the design of new tender contracts.

Revised version: Some formatting errors corrected. Temaet for denne masteroppgaven er prosessen knyttet til konkurranseutsetting av Sørlandsbanen, med stortingsmelding 27 «På rett spor – Reform av jernbanesektoren» (Innst. 386 S, 2014–2015) som bakteppe. Studiens problemstilling baserer seg på uenigheten knyttet til tildelingen av kontrakt til Go-Ahead og har som mål å belyse hvordan kan det ha seg at Go-Ahead vant konkurransen om Sørlandsbanen til tross for lavere måloppnåelse på kvalitetskriteriene? Tildelingen ble oppfattet som kontroversiell også fordi SJ i sin klage anmodet at Go-Ahead hadde redusert pristilbudet sitt med 30 prosent i sitt siste avklaringsmøte med jernbanedirektoratet etter at direktoratet hadde vurderte at Go-Ahead ikke hadde en sunn økonomisk profil. Saksdokumenter og intervjudata utgjør datagrunnlaget i studien. Grunnet begrensninger knyttet til innsyn i saksdokumenter blir studiens problemstilling besvart gjennom å gjøre rede for (i) hvordan sikkerhet-, kvalitet- og priskriteriene ble definert og målt i konkurranseprosessen, (ii) hvordan prosessen ivaretok sentrale konkurranseprinsipper og (iii) hvilken betydning hadde spenningsforhold mellom forvaltningsverdiene lojalitet og nøytralitet for utfallet? Studien ser spesielt på tre faser: initiativfasen, tilbudsfasen og tildelingsfasen. Den empiriske dataanalysen antyder at prosesser og beslutninger i initiativfasen hadde sterke innslag av tradisjonell, hierarkisk styring. I tilbudsfasen var prosessen preget av strategisk samhandling mellom tilbydere og aktører på innsiden og utsiden av forvaltningen. Av alle tre faser var tildelingsfasen den mest lukket og eksklusiv. Hovedfunn fra den empiriske analysen antydet at konkurranseprosessen gikk fra å være hierarkisk til å bli mer forhandlingsbasert. Dermed ble prosessen gradvis åpnet opp for mer interessehevding og politisering. I den forklarende, teoretiske analysen benytter jeg tre komplementerende perspektiver, det hierarkiske perspektivet, forhandlingsvarianten og kulturperspektivet. Det hierarkiske perspektivet antydet at det var en tydelig sammenheng mellom politiske målsetninger, Jernbanedirektoratets beslutninger og utfallet av konkurransen. Forhandlingsperspektivet gir god prosessbeskrivelse av forhandlingsmøter som ledet til utfallet av konkurransen. Mens kulturperspektivet viser at tilbydernes tidligere erfaringer påvirket deres tilbuds- og forhandlingsstrategi. Analysen indikerer at det var sammenheng mellom: A) utfallet og den overordnede politiske målsetningen for reformen, B) tilbydernes strategi og deres forventninger til utfallet, C) aktørenes holdning til konkurranseutsetning og deres oppfatning av utfallet, og E) aktørenes oppfatninger av hvordan konkurranseutsetting påvirker sikkerheten i Jernbanesektoren og deres organisatoriske tilknytting. Teoretisk ble det antydet tendens til at et hierarkisk perspektiv over tid blir supplert med krav om et mer forhandlingsrettet perspektiv. Dette har sammenheng med overgangen fra den tradisjonelle, hierarkiske organiserings- og styringsformen til «supermarkedsstat» med lukkede prosesser. Denne transformasjonen kan utløse legitimitetsproblemer for statsforvaltningen og høy spenning i den parlamentariske kjeden. Samlet sett kan det svekke demokratiske prinsipper i statsforvaltningen. Derfor kan det tenkes at større vektlegging av demokratiske verdier, kulturelle aspekter og mer åpenhet rundt beslutningsprosesser kan styrke forvaltningens legitimitet og øke velgernes tillit til statsforvaltningens beslutninger. This master's thesis is a qualitative case study of the process related to the competitive tendering of the Sørlandet Line with the railway reform ‘On the right track - Reform of the railway sector’ (Recommendation 386 S (2014-2015)) as a backdrop. The case study's research question aims to shed light on "How can it be that Go-Ahead won the competition for the Sørlandsbanen despite lower goal achievement on the quality criteria?" Go-Ahead achieving the license to operate Sørlandsbanen was seen as controversial. This is underlined in a complaint that SJ submitted were SJ claimed that Go-Ahead had reduced its original price by 30% after they had submitted their last offer. Case documents and data collected through qualitative interviews are what is used as data in this study. Due to limited access to case documents, the case study's research question is answered by clarifying three sub-questions; (i) how were the safety, quality and price criteria defined and measured in the competition process, (ii) how were the competition principles safeguarded in the competition process, and (iii) what implication did the tension between the public administration values, loyalty and neutrality, have for the outcome of the competition? The empirical analysis is framed by the stream theory and is divided into three phases; the initiative phase, the tender phase and the allocation phase. Processes and decisions in the initiative phase had strong elements of traditional hierarchical management. The tender phase was characterized by strategic interaction between providers and participants inside and outside the public administration. Among all three phases, the allocation phase was the most closed and exclusive. Main findings from the empirical analysis indicate that the competition process went from being hierarchical to becoming more negotiation-based, and therefore gradually opened up for more assertiveness and politicization. In the explanatory theoretical analysis, three complementary theoretical perspectives were used, the instrumental perspective, the negotiation variant and the cultural perspective. The theoretical analysis results in the study's first sub - question answering the problem best. The providers' different strategies demonstrated that the logic of the appropriateness had influenced the provider organizations interpretation of the allocation criteria, their weighting of quality and the price criteria, and the organization's bidding strategy. Furthermore, the logic of appropriateness created a path dependence in the provider organizations and reduced the organization's chances of winning. The case study's second and third sub - questions had the best explanatory effect for the political conflict that arose after the allocation phase. Theoretically, this suggests a tendency for a hierarchical perspective over time to be supplemented by demands for a more negotiable perspective. This is related to the transition from the traditional hierarchical form of organization and public administration to a "supermarket state" with closed processes. This transformation can trigger legitimacy problems for the public administration and high tensions in the parliamentary chain. Consequently, it is conceivable that greater emphasis on democratic values, cultural aspects and more transparency around decision-making processes can strengthen the public administration's legitimacy and increase voters' trust in the state administration's decisions. Masteroppgave i administrasjon og organisasjonsvitenskap AORG350 MASV-AORG

Bygg- och fastighetssektorn står för cirka en femtedel av Sveriges inhemska utsläpp av koldioxidekvivalenter. För att förändra detta har regeringen planerat en lagstiftning, som innebär att byggherrar skall klimatdeklarera. Lagen träder i kraft 2022. Wästbygg är ett bygg- och projektutvecklingsbolag som verkar i denna sektor. De har som målbild att till 2030 ha ett utsläpp av växthusgaser på netto-noll. Syftet med examensarbetet är att ge Wästbygg ett förslag på arbetssätt vid framtagande av gröna sidoanbud. Metoden som författarna använde sig av var en litteraturstudie, intervjuer med beställare, byggentreprenörer och underentreprenörer samt en fallstudie av ett pågående projekt. Intervjuerna utfördes enligt en kvalitativ semisturkurerad metod. I intervjuerna framkom en vilja från samtliga aktörer att driva arbetet med klimatdeklarationer framåt, samt en nyfikenhet i alternativa lösningar och anbud med miljöfokus för att nå såväl de olika företagens interna klimatmål som Sveriges övergripande klimatmål. För att nå dessa mål var respondenterna överens om att koldioxidberäkningar är ett nödvändigt steg. Fallstudien visar att olika betongsorter har olika klimatpåverkan men att dengeneriska data som återfinns i Bidcons klimatmodul är ett gott riktvärde för byggnadskomponenters koldioxidekvivalent påverkan. För att erbjuda alternativa lösningar till beställarna behöver företaget erbjuda något konkret som exempelvis en miljödeklaration vid färdigställt projekt. Upplevelsen hos såväl de intervjuade beställarna, underentreprenörerna samt författarna är att ett vidare intresse finns för arbete med gröna sidoanbud. Arbetet resulterade i att Wästbygg systematiskt bör lämna ett riktvärde till beställare, utifrån dengeneriska data som återfinns i Bidcons klimatmodul. Samt med denna information lämna ett löfte om klimatdeklaration när projektet är klart för att inte lägga för mycket tid på antaganden i anbudsfasen. På detta vis kan företaget under projektets gång komplettera upp med byggnadskomponenters faktiska påverkan och till andra projekt bygga en referensdatabas för mer träffsäkra anbud i framtiden. The construction and real estate sector accounts for about one fifth of Sweden's domestice missions of carbon dioxide equivalents. In order to change this, the government has planned legislation, which means that builders must climate declare. The law comes into force in 2022. Wästbygg is a construction and project development company operating in this sector. They aim to have a net-zero of greenhouse gas emissions by 2030. The purpose of the thesis is to provide Wästbygg with a proposal for working methods when developing green side tenders. The method used by the authors was a literature study, interviews with clients, construction contractors and subcontractors as well as a case study of an ongoing project. The interviews were conducted according to a qualitative semi-curated method. In the interviews, a willingness was expressed by all interview participants to drive the work on climate declarations forward, and a curiosity in alternative solutions and tenders with environmental focus to achieve both the companies' internal climate goals and Sweden's overall climate goals. To achieve these goals, the respondents agreed that carbon dioxide calculations are a necessary step. The casestudy shows that different types of concrete have different climatic impacts, but that the generic data found in Bidcon's climate module is a good guideline for the carbon dioxide equivalent impact of building components. In order to offer alternative solutions to the customers, the company needs to offer something concrete like a climate declaration at the end of the production stage. The experiences of both the interviewed clients, subcontractors and the authors are that there is a further interest in working with green side tenders. The result of this thesis was that systematically, Wästbygg should provide a benchmark value to clients, based on the generic data found in Bidcon's climate module. As well as with this information, make a promise on climate declaration when the project is ready. This method eliminates unnecessary time spend on assumptions in the tender phase. In this way, you can supplement the actual impact of building components during the project and build a reference database for more accurate bids in the future for other projects.

The study is mainly to reflect on how the two members of the European Union, Sweden and Finland has chosen to implement the directive 2014/24/EU of the European Parliament and of the Council of the European Union. To limit the study the focus has been to investigate the width of ‘conflict of interest’ as well as the width of ‘contracting authorities’. The conflict of interest may appear in all phases within the purchasing process with a risk for unjust advantages for the wanted supplier or the opposite, where a supplier is excluded by purpose. The actual procurement process is presented in the study in a wider context where the procurement document, the publication of the document as well as the establishing of the winning tender is defined as the second phase. The total process of purchasing begins with a first phase, the analysis of the actual need, market orientation and an evaluating of the previous contract. The third phase, contract management, is very critical as the risk of becoming caught altering the contracts during the term is low. Therefore, is not only the conflict of interest connected to the prior involvement of candidates or tenderers that need to be addressed. The regulation of the two national procurement laws does not contain the wider sense of conflict of interest. Instead, one Finnish inferior law, regulating administration and conflict of interest there in, appears to be the most comprehensive legislation to include all organizations that the procurement law applies to. The Swedish regulation as oppose to the Finnish spread out on a general administrative law and a law applied to the municipal organizations. However, this is not including all the organizations that must process their procurations according to law. The legislator refers to the constitutional principle, the principle of equality, and a mandate for the procurement authority to support all procurement organizations that are obliged to implement procurement under public procurement laws. Above is a simplified description of how the procurement directive has been implemented in Sweden and Finland. What has been noted is that is does not appear to be any penalties for those who shows a behavior indicating that there is a conflict of interest in any of the steps of the purchasing process. On the other hand, it is the contracting organization that may face penalties such as a waste of resources when a procurement is reviewed and fails, which means further time spent on yet another process of procurement. A contracting organization that does not manage its contracts according to the stated demands in the procurement might make such incorrect purchases or concessions that could lead to considerable sanctions.

Master's thesis in Industrial economics Oppgaven tar for seg gjennomføringen av anbudsprosesser i mellomstore teknologiselskap, med hovedfokus på tre områder; (1) den generelle organisering av anbudsarbeidet, (2) håndtering av økonomisk risiko og (3) aktiv bruk av erfaringer fra gjennomførte prosjekter. Ved hjelp av disse tre fokusområdene belyser jeg hvordan leverandører i tillegg til å fokusere på å vinne kontrakter, også kan øke tryggheten på at kontraktene vil gi inntekt som forventet. Jeg har bevisst avgrenset oppgaven til å fokusere på mellomstore selskaper ettersom disse vil være kvalifisert for å by på omfattende kontrakter, men allikevel kan mangle formaliserte roller for kostnadsestimering eller strukturerte prosesser knyttet til risikohåndtering. Oppgaven er gjennomført ved å først utføre en omfattende litteraturstudie innenfor emnene kontraktsteori, risikohåndtering og erfaringsoverføring. Deretter er to selskapers anbudsprosesser studert i detalj ved hjelp av dokumentanalyse, intervju og case-studier. Tilslutt har jeg vurdert selskapenes behov for forbedringer og optimaliseringer. De to selskapene er ledende innenfor sitt felt og vinner en rekke attraktive kontrakter foran sine konkurrenter. Kundene gir gode tilbakemeldinger og vender stadig tilbake med nye forespørsler. Selskapene leverer altså høy kvalitet i både anbudsbesvarelser og på prosjektleveranser. Allikevel finner jeg at flere interne prosesser med fordel kan optimaliseres, både for å sikre flere kontrakter og for å oppnå en høyere og mer forutsigbar fortjeneste i gjennomføringsfasen. Jeg peker i rapporten på at rollene prosjektleder, selger og bid manager på enkelte områder utfører hverandres oppgaver. Dette fører til et manglende eierforhold til kritiske oppgaver som for eksempel det å identifisere salgsmuligheter, vurdere risiko og utføre kostnadskontroll. Det mangler også standardiserte dokumentmaler for å utarbeide anbudsbesvarelser. Dokumentene bør være standardiserte for i større grad å kunne gjennomføre kvalitetskontroll før innlevering. Dokumentunderlaget bør også kunne brukes direkte for bestilling av varer og for å utføre kostnadskontroll. Studien viser både gjennom litteraturstudie og case-studie at det i liten grad gjennomføres prising av risiko i anbud, og at når dette gjøres så er erfaring og intuisjon det viktigste verktøyet for å kvantifisere risiko som pris. Case-studien viser også at risiko ikke presenteres på en entydig måte for ledelse, og at dette heller ikke etterspørres. Jeg argumenterer for nødvendigheten av å synliggjøre risiko ved å peke på funn fra gjennomførte anbud og prosjektleveranser som viser at manglende bevissthet i dag fører til konkrete tap for selskapene. Påviste fallgruver ved bruk av risikomatrise, sett i sammenheng med forskning, gjør at jeg anbefaler SWOT-analyse som det primære verktøyet for å identifisere og presentere risikobildet i anbudsfasen. For å gjennomføre risikovurderinger er en avhengig av å inkludere historiske data dersom dette finnes. Det vil ikke være mulig å vurdere sannsynligheten for et negativt utfall dersom tidligere erfaringer ikke er dokumentert. Selskapene gjennomfører til en viss grad lessons learned prosesser, men jeg presiserer en ofte oversett forskjell mellom lessons learned og lessons identified. Jeg viser til eksisterende forskning og egne funn som viser at selskaper ofte mangler verktøy eller metoder for effektiv erfaringsoverføring. Jeg argumenterer for betydningen av å implementere dette ved å peke på gjennomførte prosjektleveranser hvor verdifull læring kan ha blitt oversett. Jeg anbefaler å innføre kontinuerlig erfaringsrapportering i stedet for å bare benytte avsluttende lessons learned rapporter. Rapporten kommer altså med konkrete forslag til hvordan leverandører kan identifisere og presentere risiko i anbudsprosessen, og hvordan de kan sikre god erfaringsoverføring undervegs i prosjektleveranser. Etter å ha gjennomgått både forskning og case-studier som viser at etablerte prosedyrer og dokumenterte prosesser ofte ikke brukes av selskapene, fokuserer jeg på at anbefalingene i denne rapporten må være realistiske. Det foreslås derfor små steg, hvor jeg fortrinnsvis tar utgangpunkt i modifisering av dagens praksis i stedet for å innføre nye systemer som kan møte motstand og dermed feile ved innfasing. Forslagene i rapporten vil, på lik linje med alle andre metoder for risikohåndtering og erfaringsoverføring, være til liten nytte for et selskap dersom de plukkes opp av enkelte ansatte men ikke forankres på ledelsesnivå. Det er ledelsen som må ønske å få kontroll på risiko, og som må oppfordre eller kreve at erfaringer brukes til forbedringer. Først da bygges en indre motivasjon, og en kultur i selskapet for å gjennomføre risikostyring og kontinuerlig læring.

Den ökade digitaliseringen av världsmarknaden har gett upphov till en uppsjö nya former av avtal samt metoder för att uppnå avtalsbundenhet. Samtidigt som denna utveckling öppnat upp för företag att nå ut till en större kundkrets genom så kallade standardiserade användaravtal, har problem uppkommit i den svenska avtalsrätten att enligt gamla modeller definiera avtalen och dess uppkomst. De avtal som avtalslagens anbud-acceptmodell främst är ämnad för bygger på två jämbördiga parter som i en förhandling utväxlar viljeförklaringar i syfte att uppnå en gemensam partsvilja. I och med utvecklingen inom avtalsrätten har denna modell tänjts ut, för att kunna täcka även andra avtalstyper. Med dagens massavtal kan med visst fog framhållas att modellen har sträckts ut för långt för att den längre skall hålla. Dessa standardiserade användaravtal är i regel extensiva till sin omfattning och till följd av dess stora målgrupp, ofta från flertalet olika länder, opersonliga och ej detaljanpassade för respektive lands lagstiftning. Den gemensamma partsviljan som utgjorde kärnan i avtalsbindningen enligt den ursprungliga modellen blir i dessa avtal svår att utröna. Nya grundelement måste till för att i enlighet med avtalsrätten kunna definiera dessa som giltiga avtal. Sammantaget påvisar uppsatsen, genom huvudsakligen tre problemframställningar, vilka element som utgör grunden för ett bindande avtal, där begreppet medvetenhet – kontrahentens befogade uppfattning om avtalets existens samt de rättigheter och skyldigheter avtalet medför – tillförs de tre typiska byggstenarna för en viljeförklaring: viljan, förklaringen samt intrycket. Vidare diskuteras och analyseras de följdproblem de standardiserade användaravtalen ur avtalsrättssynpunkt medför, vilket resulterar i slutsatsen att utställaren av användaravtalet i största möjliga mån bör verka för att främja sin medkontrahents medvetenhet, till exempel genom sammanfattande av de villkor av störst dignitet för avtalet.

Syfte: Trots att offentliga inköp är en potentiellt stor affärsmöjlighet för många företag är det få små- och medelstora företag som faktiskt deltar i offentlig upphandling. Studiens syfte är därför att undersöka vilka hinder och möjligheter som småföretagare respektive upphandlare upplever med offentlig upphandling. Utifrån detta formuleras en handlingsplan för hur lokala småföretag och upphandlande enheter gemensamt kan bidra till att öka småföretagares deltagande i offentliga upphandlingar. Metod: För att svara på forskningsfrågan hur lokala småföretagare och upphandlande enheter gemensamt kan arbeta för att öka småföretagares deltagande i offentliga upphandlingar har kvalitativa intervjuer genomförts med upphandlare och representanter för lokala småföretag. Resultat: Resultatet presenteras upphandlare och företagare var för sig, men bilden de ger av offentlig upphandling är samstämmig. Både upphandlare och företagare upplever att upphandlingsprocessen är krånglig och resurskrävande. Upphandlarna anger flertalet upplevda fördelar med att handla från lokala småföretag, medan företagarna upplever att det sällan tas hänsyn till exempelvis service och kvalitet i offentliga upphandlingar. Generellt upplever de en dålig kvalitet på upphandlingsarbetet, där upphandlarna uppger att de saknar de resurser som krävs och företagen vittnar om knapphändiga förfrågningsunderlag och brist på kunskap kring varan eller tjänsten som upphandlas. Slutsats: I tidigare studier har påpekats att de problem små- och medelstora företag upplever med offentlig upphandling uppmärksammades redan för tjugo år sedan, men att problemen trots det fortfarande är desamma. Resultatet från denna studie stödjer detta påstående, då många av de upplevda hindren och möjligheterna som anges är samstämmiga med tidigare forskning. Det praktiska bidraget i denna studie består i en handlingsplan för att öka samverkan mellan kommuner och småföretagare i syfte att öka de små, lokala företagens deltagande i offentliga upphandlingar. Handlingsplanen består av tre delar; att initiera en lokal samverkan, uppdatera upphandlingspolicyn samt utvärdera upphandlingsorganisationen. Begränsningar: Studien har genomförts inom ett geografiskt begränsat område och endast behandlat en del av offentlig sektor i och med sin inriktning på svenska kommuner. Eftersom en ny lagstiftning om offentlig upphandling trädde i kraft vid årsskiftet 2016/2017 har dess effekt inte kunnat beaktas i denna studie, då de erfarenheter respondenterna redogör för bygger på upphandlingar då äldre lagstiftning gällde. Purpose: Public purchasing is a potentially large business opportunity for many businesses, but the participation of small and medium-sized firms (SMEs) is low. The purpose of this study is to explore the barriers and opportunities of public procurement that SMEs and public purchasers experience. A plan of action for public purchasers and SMEs to commonly increase SMEs participation in public procurement is formulated based on the findings. Method: Qualitative interviews with both public purchasers and representatives for local SMEs are performed to answer the research question of how local SMEs and public procurement divisions jointly can increase SMEs participation in public procurement. Findings: The results are presented separately for public purchasers and SMEs, but the picture they are painting are coherent. Both procurers and SMEs testify to a difficult regulatory framework that is very resource intensive. The procurers perceive multiple benefits when sourcing from local SMEs, but the SMEs experience is that factors such as service and quality seldom is taken into consideration in public procurements. Procurers and SMEs both declare that procurement processes are of poor quality, where the procurers stresses the lack of resources needed and SMEs testify to poorly written tender documentations and a lack of knowledge about the good or the service that is the subject to the procurement. Conclusions: Previous studies have stated that the problems in public procurement experienced by SMEs that were brought to attention twenty years ago are still present. The findings of this study are coherent with that statement, since many of the experienced barriers and opportunities that are articulated by procurers and SMEs are consistent with previous research. The practical contribution of this study consists of a plan of action to enhance cooperation between municipalities and SMEs with the aim to increase local SMEs participation in public procurement. The plan of action is divided in three parts; to initiate a local cooperation, to update the local policy of public procurement and to evaluate the way public procurement is organized. Limitations: The study has been executed in a geographical limited area and only covered parts of the public sector, given the orientation towards Swedish municipalities

Byggindustrin har en betydande del i ett lands ekonomiska utveckling. Underentreprenörer bidrar med upp till 90 % av ett projekts totala värde, vilket lägger stor vikt vid upphandlingen av underentreprenörer. I denna studie undersöks det hur entreprenörer på den privata marknaden uppfattar upphandlingen av underentreprenörer, vilka problem och möjligheter som kan kopplas till denna process samt hur rätt val av upphandlingsstrategier kan bidra till effektivare processer. För att besvara syfte och frågeställningar har tio stycken intervjuer genomförts. Intervjupersonerna var inköpare, produktionsledare samt representanter från underentreprenörerna. Intervjupersonernas tankar och idéer jämfördes med den information författarna erhållit från studier av artiklar, rapporter och andra texter. Resultatet påvisar att aktörerna uppfattar att upphandlingsarbetet i dagsläget överlag fungerar bra, det finns dock utrymme för förbättringar. Tidsbrist, otydlighet samt dåliga handlingar är faktorer som ständigt tas upp som problem i arbetet. Entreprenören bör fokusera på vad som är av vikt vid den specifika entreprenaden, samt hålla anbudsförfrågan kort, koncis och projektanpassad. Att i större utsträckning jobba med samma underentreprenörer kan bidra till förbättringar gällande tid och tydlighet, i vissa fall kan det också vara aktuellt att skriva in specifik organisation i kontrakt. Att blanda ersättningsformer kan bidra till flexiblare processer. Hur omfattande detaljnivån i handlingar ska vara är av vikt vid val av entreprenadform. Tradition, vad entreprenör och underentreprenör vanligen jobbar med, påverkar val av upphandlingsstrategi. Detta kan hämma utvecklingen och testandet av nya tekniker och idéer. The construction industry constitutes a significant part of a country's economic development. Subcontractors contribute up to 90% of a projects total production value, which make the procurement of subcontractors vital. This study examines how private market actors perceive the procurement of subcontractors, which problems and opportunities can be linked to this process and how the right choice of procurement strategies can contribute to more efficient processes. In order to answer the purpose and the research questions, nine interviews were conducted. The interviewees were buyers, production managers and representatives from subcontractors. The thoughts and ideas from the interviews were compared with scientific articles, reports and other texts. The result indicates that there is room for improvements in the procurement work but in overall it works well, according to the involved actors. Insufficient amount of time, ambiguity and poor documents are constantly mentioned as problems in the procurement process. The client should specify important things for the specific contract as well as keeping the bid request short, concisely and adapted to the project. Working with the sub-contractor to a greater extent could possibly contribute to improvements regarding time and clarity. In some cases it could also be appropriate to include a specific organization in the contract. By mixing different ways of how to pay for contracts the process might get more flexible. The extent of detail in the documents should affect how the contact is designed. Tradition, how the client and sub-contractor usually design their contracts, affects their future strategies of procurement. This might inhibit the use and development of new techniques and ideas.

Rapporten visar hur omfattande anbudsprocessen är och vilka faktorer man bör beakta för attlämna ett vinnande anbud. Den beskriver de olika delarna i anbudsprocessen och gör endjupare analys av några av de viktigaste faktorerna. Anbudslämning handlar inte bara om attlämna pris på vad något kommer att kosta. Eftersom bolagen sällan är ensamma gäller de atthitta vägar och lösningar som gör att anbudet blir konkurrenskraftigt. Alternativa tekniskalösningar, materialval, val av UE eller en snygg presentation är faktorer som kan göra anbudetvinnande.Rapporten är skriven tillsammans med RO-Gruppen och en enkät ligger som grund tillanalysen. Målsättningen var att beskriva RO-Gruppens arbete och finna eventuell möjlighettill förbättring och effektivisering i arbetet.Då FFU, beställare och upphandlingsform varierar är det svårt att alltid följa en och sammamall utan en öppenhet och flexibilitet i arbetet krävs för att kunna lämna ett vinnande anbud.Erfarenhet visade sig vara en stor och avgörande faktor, såväl enligt litteratur, somenkätundersökningen. The report shows how extensive the tender process is and what factors to consider in order tosubmit a winning bid. It highlights the different parts of the tender process and makes adeeper analysis of some of the most important factors. Bidding is not just about value whatsomething will cost. Because companies rarely are alone, they are finding ways and solutionsthat make the offer competitive. There is a high pace in the construction industry andconstruction companies currently have a lot to do.The report is written together with RO-Gruppen and a survey is the basis for the analysis. Thegoal was to describe RO-Gruppens work and to find possible improvement potential.As specifications, customers and procurement variations vary, it’s difficult to always followthe same template. Transparency and flexibility is required to analyze what exactly the clientis looking for. Experience proved to be a decisive factor, both according to the literature andthe questionnaire survey.

This thesis examines the tendering process from the point of view of Swedish building contractors. The purpose with the study is to chart the decision process for the contractors during the tendering process. The study is designed as a survey study. This made it possible to reach a wide base of respondents, not letting such factors as geography being an issue. The survey itself was characterised by a very high response rate compared to other similar studies. The result from this study shows that former experience from similar projects, current workload and the clients economic condition are very important factors for both whether or not the contractor will bid for a project as well as the cost estimation and tendering price. Former experience from similar projects is also an important factor for the determination of the indirect costs. Furthermore the work of indirect cost determination is characterised by the view that site overheads in comparison to general overheads tends to vary to a greater extent depending on the project. The need for better methods for determination of site overheads is another study result that deserves to be highlighted. Finally this study shows that markup size for risks involved can be a tricky subject matter, especially for small building contractors.

Turnkey contract is a commonly used form of contract for procurement of projects, however not so common when it comes to rail infrastructure, because railway installations are so complex and makes greater demands on availability and traffic safety. Performance contracts have occurred in railway projects for a long time. The Swedish Transport Administration has received directives from the government to push for increased productivity and increased degree of innovation in the construction industry. The Swedish Transport Administration has the ambition to transform its role as a client to create the conditions for the market and its driving forces for increased innovation and productivity by handing over a greater commitment and responsibility to the contractors. A strategic primary focus is to increase the proportion of turnkey projects within the construction industry. Contracts relating to investments between 25-500 million will be procured through turnkey projects. The purpose of this report is to identify how the market views the specifications with emphasis on object-specific technical description, its calculability, structure and clarity. The section that has been analyzed in this report is the construction of the freight line between Stenkumla - Dunsjö that is part of the whole distance between Hallsberg - Degerön. Interviews were conducted with entrepreneurs who have participated in the bidding contest. The purpose of the interviews was to get the contractors' views on the specifications that can be taken into account in future projects. Responses will be analyzed by the Swedish Transport Administration and taken into account for the development of future specifications in turnkey contracts for the construction industry. OTB for the route Stenkumla - Dunsjö, entrepreneurs are not allowed to come up with innovative solutions, since the specifications contain many technical solutions specified by the Swedish Transport Administration. The contractors want more freedom in the specifications in order to provide innovative solutions. One reason that there are many technical solutions in this project is because, the project was meant to be procured as performance contract and Traffic Authority had already planned a lot before they decided to purchase it as Turnkey contract. Totalentreprenader är vanligt förekommande entreprenadformen vid upphandling av projekt dock inte så vanligt när det gäller järnvägsanläggningar eftersom järnvägsanläggningar är så komplexa och ställer större krav på tillgänglighet och trafiksäkerhet. Utförandeentreprenader har varit entreprenadformen som har förekommit vid järnvägsprojekt under en längre tid. Trafikverket har fått direktiv från regering att verka för ökad produktivitet och ökad innovationsgrad i anläggningsbranschen. Trafikverket har som ambition att förändra sin roll som beställare för att skapa förutsättningar för marknaden och dess drivkrafter till ökas innovation och produktivitet genom att överlämna ett större åtagande och ansvar till entreprenörerna. En strategisk huvudinriktning är att öka andelen totalentreprenader inom anläggningsbranschen. Entreprenader som avser investeringar mellan 25 – 500 Mkr ska 50 % av entreprenaderna upphandlas genom totalentreprenader. Syftet med denna rapport är att kartlägga hur marknaden ser på förfrågningsunderlaget med tonvikt på det objektspcifik tekniska beskrivningen, dess kalkylbarhet, struktur och tydlighet. Sträckan som har i denna rapport analyserat är byggnationen av godsstråket mellan Stenkumla – Dunsjö som är en del av hela sträckan mellan Hallsberg – Degerön. Intervjuer har utförts med entreprenörerna som har deltagit i anbudstävlingen. Syftet med intervjuerna har varit för att få entreprenörernas synpunkter på förfrågningsunderlaget som kan tas hänsyn till i kommande projekt. Svaren kommer analyseras av Trafikverket och tas i hänsyn till utvecklingsarbetet av framtida förfrågningsunderlag inom totalentreprenader för anläggningsbranschen. OTB för just sträckan Stenkumla – Dunsjö, tillåts inte entreprenörerna komma med innovativa lösningar eftersom förfrågningsunderlaget innehåller många tekniska lösningar som angivits av Trafikverket. Entreprenörerna vill ha mer frihet i förfrågningsunderlagen för att kunna bidra med innovativa lösningar. En anledning till att det finns många tekniska lösningar i detta projekt är att det finns en beslutad järnvägsplan. Järnvägsplanen styr utformningen av anläggningen.

Examenarbetet handlar om hur entreprenörer med hjälp av en checklista ska kunna identifiera, analysera och minimera risker som uppstår när ett förfrågningsunderlag börjar studeras till att ett eventuellt anbud lämnas. Syftet med examensarbetet är att entreprenörerna ska känna sig säkra när de lämnar anbud på ett förfrågningsunderlag. För att uppnå målet har tre stycken intervjuer genomförts och fem förfrågningsunderlag samt litteratur studerats. Resultatet av examensarbetet presenteras i form av en checklista som entreprenörerna kan använda sig av för att medvetandegöra risker vid anbudslämning och att entreprenören ska kunna använda den för att öka chansen att vinna anbudet.

Masteroppgave Master i rettsvitenskap JUS399 MAJUR

Studien fokuserar på vilken inverkan ett anbuds riskavsättning har på ett projekts riskhantering och vad som kan förbättras med avseende på riskhanteringen vid anbud. Det finns många definitioner av risk är men i denna studie menas huvudsakligen ”kombinationen av sannolikhet för en viss händelse och dess konsekvenser” med betoning på oönskade negativa händelser. Produkten av sannolikheten och konsekvens används flitigt för att beräkna förväntad riskkostnad när konsekvensen är uttryckt i pengar. En intervju med en Risk Manager från ett stort industriprojekt har genomförts för att ta del av dennes erfarenheter från sin profession. Bland annat framkom det under intervjun att anbudet ibland överlämnas till den som efterfrågat anbudet innan en fullständig riskanalys har gjorts. Det framkom även att riskkostnaderna som inkluderas i anbudet ibland justeras ner från en tidigare bedömning. Bland annat analyseras anledningarna till att detta sker samt konsekvenserna av dessa justeringar. Även om målsättningen med studien var att fokusera på ett stort industriprojekt har det visat sig finnas både likheter och olikheter mellan stora och små projekt, vilket är en av de reflektioner som diskuteras i det avslutande kapitlet. Preliminära slutsatserna är bland annat att bedömningen av riskkostnader inför anbudet är av mycket stor vikt för genomförandet av projektet samt att det behövs gemensam terminologi och tydlighet kring risker i projektet. En annan preliminär slutsats är att riskanalysen bör genomföras tidigt inför ett anbud för att kunna sänka pris mot kund eller få möjligheten till större vinst alternativt ges ökad förmåga att hantera oönskade händelser.

Trafikförvaltningen (tidigare SL) har de senaste åren initierat och delvis genomfört tre större fordonsupphandlingar med långtgående krav på låga bullernivåer. De närliggande upphandlingarna har möjliggjort samordningsvinster, men även erfarenhetsutbyte från olika upphandlingsfaser. Erfarenheterna från upphandlingarna visar att väl underbyggda och realistiska krav betyder mycket för att uppnå goda resultat. De visar vidare att väl genomtänkta planer för löpande rapportering under projekten och påtryckningsmedel för att säkerställa kravefterlevnad också har stor betydelse. Artikeln belyser förhållanden som kan ha betydelse för kravutformning samt identifierade svårigheter och vunna erfarenheter från fordonsupphandlingar. Genomgången är tänkt att vara praktisk och lätt att tillämpa. Utformning av krav eller förslag på gränsvärden tas däremot inte upp i artikeln. Den förmedlar istället i första hand tänkesätt och användbara referenser.

I oppgaven gjennomføres det en rettsøkonomisk analyse av en mulig endring i de nasjonale reglene for offentlige anskaffelser. Dette gjøres i lys av et sterkt forenklingsfokus i et lovreformarbeid som for tiden pågår både i EU og nasjonalt. Det tas utgangspunkt i prosedyrereglene for den vanligste av konkurranseformene i offentlige anskaffelser, åpen anbudskonkurranse, og tar for seg en mulig endring av denne med fokus på forhandlingsforbudet i anskaffelsesforskriften (FOA) § 12 1. Etter dette forbudet er det i dag ikke anledning for en offentlig oppdragsgiver til å forhandle med leverandørene etter tilbud er mottatt. Dersom oppdragsgiver ønsker en slik dialog må han velge en annen konkurranseform. Den mulige regelendringen som analyseres i oppgaven gir derimot oppdragsgiver en valgfrihet til å innlede etterfølgende forhandlinger også ved åpne anbudskonkurranser, dersom han mener at det vil være fordelaktig for anskaffelsen. Denne endringen er valgt på bakgrunn av at forbudet er kritisert, at Norge etter EØS-avtalen ikke er pliktig til å forby forhandlinger, samt at blant andre Danmark og Frankrike har avskaffet dette forbudet nasjonalt. Analysen viser fire forhold. For det første viser den at oppdragsgiver trolig vil benytte en slik valgfrihet til å gjøre mindre avklaringer og innlede fulle forhandlinger relativt hyppig. Videre vil regelendringen medføre mindre ressursbruk for oppdragsgivere, økt ressursbruk for leverandører, og en økt ressursbruk totalt sett. For det tredje viser ana-lysen at regelendringen vil virke positivt på konkurransen og særlig gi en forbedret effekt på pris og ytelse. Analysen konkluderer med at regelendringen vil medføre økt kostnadseffektivitet både fra oppdragsgivers perspektiv og i samfunnsøkonomisk forstand. Det medfører også at den nasjonale terskelverdien (som bestemmer når reglene kommer til anvendelse) bør nedjusteres dersom mer effektive anskaffelser skal oppnås. Avslutningsvis diskuteres det også om regelendringen i det hele tatt medfører en forenkling, noe det er vanskelig å konkludere med på grunn av tvetydig bruk av begrepet.

Almroth Byggnads AB är mitt i processen att revidera sina olika ledningssystem. Entré, som nyligen började användas som ekonomiledningssystem, i ett steg på vägen för att kunna utvecklas till ett verksamhetsledningssystem. Dit ska man komma genom att samarbeta med Povel, ett branschanpassat ledningssystem för alla typer av byggföretag. Detta kräver mycket justering av dokument för att passa Almroth, då Povels dokument är väldigt generella, och gäller både stora och små företag. Det finns styrande dokument för anbudsskedet i Povel, de är sådana att de måste justeras för att passa Almroth. Denna studie tar reda på vad som bör ingå i Almroths dokument, vad Almroth bör gå igenom från det att man får in en anbudsförfrågan tills arbetet med anbudet är färdigt och om ledningssystemet kommer medföra att Almroths arbete med anbud blir effektivare. De styrande dokumenten jag tar fram ska vara utformade så att de når kraven i ISO 9001, ISO 14001 och AFS2001:1. Jag har undersökt vilken typ av arbeten man har och hur man bör gå till väga vid olika typer av entreprenader och upphandlingar. Mina resultat av teori och empiri om anbudsskedets process är presenterade i kapitel 4, där gör jag även en analys över hur ledningssystemen kommer påverka anbudsprocessen och snuddar även lite bredare runt dessa system. Vidare finns mina checklistor och rutinbeskrivning som bilagor, med grund i kapitel 4 och 5, analysen samt mina slutsatser.

Almroth Byggnads AB är mitt i processen att revidera sina olika ledningssystem. Entré, som nyligen började användas som ekonomiledningssystem, i ett steg på vägen för att kunna utvecklas till ett verksamhetsledningssystem. Dit ska man komma genom att samarbeta med Povel, ett branschanpassat ledningssystem för alla typer av byggföretag. Detta kräver mycket justering av dokument för att passa Almroth, då Povels dokument är väldigt generella, och gäller både stora och små företag. Det finns styrande dokument för anbudsskedet i Povel, de är sådana att de måste justeras för att passa Almroth. Denna studie tar reda på vad som bör ingå i Almroths dokument, vad Almroth bör gå igenom från det att man får in en anbudsförfrågan tills arbetet med anbudet är färdigt och om ledningssystemet kommer medföra att Almroths arbete med anbud blir effektivare. De styrande dokumenten jag tar fram ska vara utformade så att de når kraven i ISO 9001, ISO 14001 och AFS2001:1. Jag har undersökt vilken typ av arbeten man har och hur man bör gå till väga vid olika typer av entreprenader och upphandlingar. Mina resultat av teori och empiri om anbudsskedets process är presenterade i kapitel 4, där gör jag även en analys över hur ledningssystemen kommer påverka anbudsprocessen och snuddar även lite bredare runt dessa system. Vidare finns mina checklistor och rutinbeskrivning som bilagor, med grund i kapitel 4 och 5, analysen samt mina slutsatser.

Master's thesis in Risk management and societal safety Formålet med denne masteroppgaven har vært å bidra til å etablere en bedre forståelse av hvilke overordnete perspektiver som spiller inn på evne til sikkerhetsstyring innen anbudsutsatt hurtigbåttrafikk i Norge. Dette er et område som kan sies å være relativt underutforsket. Oppgaven, som er basert på et eksplorativt design, baserer seg på forskningsintervjuer gjennomført med tre forskjellige aktørnivåer innen hurtigbåtbransjen, maritimt og administrativt ansatte i to hurtigbåtrederier, samt fylkeskommunalt ansatte med ansvar for hurtigbåttrafikk. Det er benyttet en todelt analytisk modell for å besvare oppgavens problemstilling. Det første steget i denne er basert på HRO-perspektivet kollektiv bevissthet, som sammen med perspektiver for sikkerhetskultur ble benyttet for å analysere funn fra informantene. Funnene tyder på at rederiene har et fokus på og utbytte av den formaliserte sikkerhetsstyringen som foregår, men at maritimt nivås etterfølgelse av rederiinterne krav til sikkerhetsstyring varierer. Dette gjelder blant annet rapportering av avvik og etterlevelse av prosedyrer. De maritimt ansatte viser til at bruken av disse tidvis kommer i konflikt med kunnskap og erfaring. Funnene tyder på at bemanningsnivå på hurtigbåtene oppfattes som en sikkerhetskritisk utfordring, spesielt knyttet til de mindre fartøyene. Analysemodellens andre steg er basert på Rasmussens flernivåmodell. Funnene tyder på at det i koblingen mellom hurtigbåtrederier og fylkeskommune oppstår potensielle målkonflikter, blant annet i forhold til bemanning av fartøyene og produksjonspress for å opprettholde rutetider. Funn tilsier en begrenset informasjonsutveksling mellom rederi og fylkeskommunalt nivå hva gjelder sikkerhetsrelatert informasjon, og at dette kan utgjøre et forbedringspotensiale.

I januari 2012 öppnades marknaden för kolletivtrafik vilket innebär att det numera är möjligt att, under förutsättning att vissa grundläggande villkor tillgodoses, bedriva buss- eller järnvägstrafik på kommersiella villkor var som helst i landet. Fortfarande upphandlar emellertid RKTM huvuddelen av trafiken i konkurrens. Under 2012 har endast få nyetableringar gjorts. I rapporten görs bedömningen att det mesta talar för att omfattningen av nyetableringar också i framtiden kommer att vara högst begränsad. Skälet är att en kommersiell operatör måste agera på en marknad där konkurrenten – den upphandlade trafiken – endast tar betalt för hälften av kostnaderna. I rapporten behandlas också möjligheten att övergå från att betala ut stöd för trafiken efter upphandling till att i stället tillämpa en kundvalsmodell. Detta ska ses mot bakgrund av att den typ av kontrakt som idag är vanlig för att betala ut en ersättning till operatören ger mycket begränsat utrymme för nytänkande. Beställaren definierar hur bussar etc. ska gå och hur ofta, vilket pris som ska tas ut osv., och den operatör som är villig att genomföra trafiken till lägst kostnad får skriva avtal. En konsekvens blir att möjligheterna att pröva helt nya lösningar för att genomföra trafiken är mycket små. En kundvalsmodell skulle kunna bryta detta mönster. Med ett sådant system bestämmer varje operatör själv pris, utbud och de andra variabler som idag specificeras av beställaren. Samhällets engagemang tar sig i stället formen av en ersättning per resenär till den eller de operatörer som bedriver trafik. Detta är samma förfarande som idag tillämpas i skolans värld, inom primärvården, i delar av äldreomsorgen etc. Inom ramen för denna rapport har en översiktlig bedömning gjorts av konsekvenserna av att införa en kundvalsmodell också i kollektivtrafiken. Huvudslutsatsen är att det finns anledning att gå vidare för att genomföra en mera genomarbetad studie av dessa frågor. Om en sådan genomlysning också indikerar att förfarandet är intressant finns det anledning att genomföra kontrollerade försök för att kunna bedöma om det är lämpligt att införa modellen i en bredare tillämpning. Swedens market for public transport, both bus and rail, was opened for entry in January 2012. Any fit, willing and able operator is entitled to provide services on a commercial basis. During the first year after market opening, little has happened. The report concludes that it is not reasonable to expect much further entry. The reason is that a commercial entrant has to compete with the existing service provider who only charges the customers half the costs for running buses or trains. The rigidity of the current tendered system and the gross cost contracts used makes it relevant to consider alternatives to tendering. A comprehensive voucher approach – which inter alia is used in Sweden’s schooling system as well as in primary health care – would be one option. In this system, operators are given complete freedom to design routing, frequency, charges etc. The public sector intervenes by way of a subsidy per passenger, meaning that the (value of) demand from the perspective of an operator is higher than from the users’ point of view. The report makes a first analysis of this system in order to understand the incentives that this system design would create. The overall conclusion is that a broader study which in more detail is able to address issues which have not been handled in this very preliminary analysis should be commissioned. The natural next step, if a second desk study would point to a welfare enhancing potential of the system, would be to test the approach under controlled circumstances, for instance in one of the regions.

FoU-rapporten redovisar ett utvecklingsarbete för att få fram gemensamma metoder för kvalitetssäkring av anbudsförfaranden. Analyserna som genomförts i FoU-projektet och som redovisas i den här FoU-rapporten medför förhoppningsvis att det blir lättare att identifiera och värdera de faktorer som kan resultera i arkeologiska undersökningar av god kvalitet.

Examensarbetets syfte var att skapa och jämföra två alternativa underlag för upphandling av stomkomplement i JSBs typhus ”Trygga Boendet”. Typhusets stomme är av betong och har hög prefabriceringsgrad, det utsågs till vinnare i en tävling SABO anordnade i strävan efter billiga hyresrätter, som grund till tävlingen låg en undersökning som visade att 70 % av Sveriges kommuner har brist på billiga hyresrätter. Undersökningen avgränsades till en jämförelse av två alternativvid uppförande av stomkomplement, ett alternativ var att ta fram upphandlingsunderlag till en så kallad stomkomplementsentreprenör som utförde samtliga stomkomplement, ett andra alternativ var att ta fram underlag för upphandling av separata entreprenörer för varje stomkomplement.

Regeringen har högt ställda ambitioner vad gäller produktivitetsutveckling och nytänkande i offentlig sektor. Man vill bland annat stärka innovationsbenägenheten för att få ut mer av de resurser som idag förbrukas och den vägen möta en del av de krav på ökade resurser som ställs. Genom att granska styrningen i offentlig sektor visar vi i denna uppsats att dagens myndigheter har mycket svaga incitament att bidra till en sådan vidareutveckling av verksamheten. Den omvandling som offentlig sektor genomgått under de senaste 30 åren, med en successivt ökad användning av kommersiella företag för tjänsteleverans, ger emellertid goda möjligheter att förändra detta förhållande. Eftersom det av flera skäl är svårt att tro att sådana förändringar kan tillkomma i en nerifrån- och upp-process menar vi att man måste ta politiskt ansvar för att få till stånd en förändring. En central komponent i detta är att komplettera dagens ekonomiska uppföljning, som i stor utsträckning säkerställer att aggregerade anslag används på det sätt som riksdagen avsett, med en uppföljning baserad på de projekt och andra verksamheter som upphandlas. De avtal som tecknas och de utbetalningar som görs mot dessa avtal ger mycket goda förutsättningar för att förbättra förståelsen av kostnadsutvecklingen och att förbättra styrningen i riktning mot att pröva nya lösningar. This report makes suggestions for how the government can improve on the monitoring of its agencies and the productivity of its activities. The instrument for doing so is to ascertain a regular review of costs in the contract signed between commercial firms which provide services for the public sector, and the final cost for service delivery. By increasing the focus to understand what drives costs and productivity at the micro level, it will become gradually more straightforward for the agencies to start looking for new and cost reducing means for implementation of road construction projects, of subsidised public transport, of child care etc. This is in line with the government’s ambitions to push for more innovations in the public sector.

I Oljemeldingen i 2003 (St.meld. nr. 38 2003–2004) ga Regjeringen uttrykk for et ønske om å realisere verdiøkningen som kan ligge i bedre samhandling mellom oljeselskaper og leverandører, blant annet gjennom endret og forbedret organisering med hensyn til deling av arbeid offshore og på land. Hvordan har dette gått? Mange forbedringer er gjort, og mange rutiner er lagt om. Samtidig har det vist seg at det kan være mange hindringer i veien for å realisere det fulle potensialet innen samhandling; dels interne organisatoriske forhold i selskapene, dels forhandlinger og kontraktsforhold mellom partene i arbeidslivet, og dels koordineringsproblemer mellom oljeselskaper og leverandørselskaper. Artikkelen diskuterer noen av disse utfordringene. Boreoperasjoner benyttes som gjennomgående case i artikkelen, og jeg trekker her på et prosjekt der jeg har samarbeidet med Oljedirektoratet. Samarbeidet ga god tilgang på relevant empirisk materiale. Jeg fikk tilgang på riggkontrakter og oljeservicekontrakter, og vi hadde en serie møter med sentrale personer i oljeselskaper, riggselskaper og oljeserviceselskaper. Vi hadde også et møte med Oljeindustriens Landsforening (OLF). I tillegg har jeg kartlagt aktuell akademisk litteratur samt best practice-studier. Noen av de konkrete spørsmål som reises i artikkelen er følgende. Er det behov for justeringer i kontraktsutforming og anbudsprosess? Har leverandørene sterke nok insentiver til å utnytte mulighetene som eksisterende teknologi gir i forbindelse med leveranse av tjenester? Har leverandørene innenfor rammen av eksisterende og fremtidige kontrakter tilstrekkelige insentiver til å utvikle nye teknologiske løsninger? For å svare på disse spørsmålene kartlegges de økonomiske insentiver leverandørene står overfor. Disse viser seg å være relativt komplekse, ettersom man ikke bare kan se på eksisterende kontrakter men også de implisitte insentivene som ligger i evalueringskriteriene oljeselskapene benytter ved tildeling av nye kontrakter. Spørsmålet er altså hvordan disse i sum vil påvirke fokus til leverandørene. I artikkelen diskuteres også ulike samarbeidsformer mellom oljeselskap og leverandørselskap. – Hvordan best involvere leverandørene i utvikling av løsninger og tjenester? Jeg starter med å gjennomgå grunnleggende struktur i oljeservicekontrakter og riggkontrakter.

Denna uppsats grundar sig i den teoretiska konflikten mellan den i Sverige gällande löftesprincipen och kontraktsprincipen som är den gällande principen i den internationella köplagen, United Nation Convention on Contracts for the International Sale of Goods, CISG. Uppsatsen tar avstamp i det faktum att de nordiska länderna har valt att inte ratificera den del i CISG som rör avtalsingående. Vi har utrett vilka praktiska konsekvenser dessa skillnader får och om det finns något behov för Sverige att ansluta sig till den del av CISG som behandlar avtalsingående. Uppsatsen består först av en litteraturbaserad del som redogör för de olika anbudsprinciperna, CISG och avslutningsvis innebörden av letter of intent och standardavtal i korthet. För att undersöka hur detta fungerar i praktiken har vi utöver studier av juridisk doktrin valt att intervjua anställda på Stora Enso. Vi har intervjuat tre personer, två av dessa har förhandlingserfarenhet på internationell nivå och den tredje arbetar som chefsjurist. Detta för att få en inblick i det löpande arbetet med internationella avtal ur både ett förhandlings- och juridiskt perspektiv. Att undersöka hur synen på anbudets bundenhet fungerar i praktiken vid internationell handel har varit avsikten med denna uppsats. Vi ämnade även utreda om det finns någon skillnad i den praktiska användningen av principerna samt vilken av dessa principer som utifrån vår undersökning verkar vara den mest gynnsamma för respektive part. Vi diskuterar de olika principerna i förhållande till varandra och utreder den praktiska tillämpningen av dessa. Utifrån vår analys har vi dragit slutsatserna att löftesprincipen är den princip som används mest i praktiken. Detta menar vi beror på vikten av goda relationer mellan parter vilka verkar upprätthålls genom tillit. Våra intervjuer har också visat att det verkar saknas intresse för att lösa meningsskiljaktigheter angående anbudets bundenhet och huruvida avtal föreligger med hjälp av formella tvistlösningsinstitut. Ett brutet förtroende "sanktioneras" istället av den "skadade" parten genom ett avbrutet samarbete alternativt genom kommersiella förhandlingar. Utifrån vår studie menar vi att båda parterna i en förhandling bäst gynnas av löftesprincipen då den lägger en juridisk grund för tillit. I vår slutliga rekommendation anser vi att Sverige inte bör ratificera CISG del 2 som behandlar avtalsingående då vi inte anser det effektivt att harmonisera med ett regelsystem som inte gynnar omsättningsintresset på samma sätt som löftesprincipen gör.