Search

Syftet med denna studie är att undersöka hur professionella som är verksamma inom socialtjänst, äldrevård och HVB-hem arbetar med individer som visar tecken på kognitiv svikt, demens och alkoholmissbruk. Datainsamlingsmetoden utgjordes av semistrukturerade intervjuer. Sex (6) intervjuer genomfördes totalt och transkriberades sedan ordagrant. Det insamlade materialet analyserades sedan genom kvalitativ innehållsanalys. Det analyserade materialet tolkades sedan genom den socialekologiska systemteorin. Vissa delar av resultatet från intervjuerna visar att kunskapsbristen inom området skapar olika förutsättningar för arbetsgruppen. Andra delar visade även positiva och negativa exempel på samverkan mellan olika verksamheter. Dessutom visade resultatet även hur politiska beslut och avsaknaden av evidens kan orsaka förändrade förutsättningar för de professionellas arbete. Sammanfattningsvis visade resultaten vikten av samverkan i en kontext där klientens behov kan erbjudas av flera olika verksamheter. Dessutom visade även resultatet hur verksamheterna påverkas av både kunskapsbrister och svårigheter med att samla in evidens. Det kan även föreligga ett behov att reflektera över tidigare socialt arbete för att förstå hur framtidens sociala arbete eventuellt kan förbättras., The purpose of this study is to examine how professional employees working at social work offices and care homes experience possible opportunities and obstacles while working with individuals showing signs of both cognitive impairment, dementia and the misuse of alcohol. The method of which the material was collected was through semi-structured interviews. In total, six (6) interviews were conducted and later transcribed verbatim. The material was compiled through qualitative content analysis. The compiled material was then later analysed through the social ecological systematic theory. Some of the contents provided through the interviews showed a lack of knowledge regarding the work surrounding the group mentioned above. Other parts of the interview showed both positive and negative examples within cooperation between multiple organisations. The contents also gave examples of how the work is affected by political decisions and also obstructed by the lack of evidence surrounding the group. In conclusion, the results showed how crucial cooperation can be in a context where the afflicted is in need of several instances of help from several different organisations. Moreover, the results also showed a lack in both knowledge and the acquiring of evidence. There may also be a need to reflect on earlier social work to see how future social work can be improved.

Bakgrund: Levercirros är en kronisk sjukdom som förekommer på grund av fibrosbildning i levern vilket påverkar leverfunktion och struktur. Sjukdomen orsakas främst av alkoholmissbruk och hepatit C. Förekommande symtom vid levercirros innefattar bland annat trötthet, buksmärta, viktnedgång, viktuppgång, psykisk ohälsa, blödning och klåda. Behandling av levercirros syftar till att förebygga komplikation och symtomlindring. Globalt är sjukdomen en ökande orsak till sjuklighet och dödlighet, särskilt i mer utvecklade länder, och detta rankas som den 11:e vanligaste dödsorsaken. Syftet med arbetet är att beskriva personers upplevelse av att leva med levercirros. Metoden som användes är en litteraturstudie med induktiv ansats som byggdes på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Kvalitativ manifest innehållsanalys användes för att analysera dessa artiklar. Resultatet skapade kategorier från analysen som sedan samlades till 4 slutkategorier som är att personers upplevelse av levercirros var: Att uppleva ökade fysiska påfrestningar och fysiska förändringar, Att uppleva en ökad andlighet och upplevelsen av välbefinnande, Att uppleva psykisk påfrestning, Att ha behov av information och kunskap om sjukdom. Slutsats för arbetet var att personer som lever med levercirros upplever en mängd symtom relaterade till svårigheter. Detta inkluderar fysiska och psykiska påfrestningar samt ökade behov av information, andlighet och välbefinnande. Sjuksköterskan spelar en avgörande roll för att öka patienters hälsolitteracitet och främja deras känsla av sammanhang. Nyckelord för litteraturstudien är levercirros, personer, upplevelser, inifrånperspektiv, kvalitativ innehållsanalys, litteraturstudie, alkoholmissbruk, omvårdnad.

Research shows an increase in alcohol consumption among older generations, leading to a rise in alcohol-related issues within this age group. In spite of this, there is a lack of knowledge and national guidelines regarding alcohol abuse among the elderly, resulting in complex work for social welfare officers and home care personnel who must balance the statutory self-determination rights of care recipients with a reasonable standard of living. Through 10 conducted interviews, this study aims to find out how social welfare officers and home care personnel work with alcohol abuse among elderly individuals. The data collected has been analyzed through thematic analysis, aiming to find answers on how professionals describe the work with alcohol abuse among the elderly, as well as how they balance self-determination with a reasonable standard of living. The study's result shows the complexity of working with alcohol abuse among the elderly, the lack of guidelines and policies, as well as the challenges it poses for professionals in their daily work.

Our aim with this study was to investigate whether gender plays a role in children'sexperiences of growing up in abusive environments, as well as how this affects themin adulthood. It is a qualitative study conducted using a thematic text method. Weused Yvonne Hirdman's gender theoretical concepts for our analysis. Our empiricalwork consists of five autobiographies. Where we sorted them into different themesto see which themes were most central in the books. The criteria we had whensearching for autobiographies was that the authors should have lived under alcoholabuse conditions regarding one or two of their parents. According to the themes wefound, we divided the results into two parts. The first part presents how the authorsexperienced their childhood and the second one how the authors described how itaffected them in adulthood. Each part has three subcategories that present differentaspects of the result. The analysis of our results can be found after the subcategoriesin each theme. The research is limited to children who lives in an environment ofalcoholics abuse. We wanted to gain an in-depth knowledge of how the childs ́sgender will affect their lives and actions in adulthood. By highlighting thisperspective on the subject, our intention is to contribute to more in-depth knowledgeof the subject. From the results it can be seen that the invisible rules and frameworksof the gender contract play a role in how children deal with their upbringing inalcohol abuse, as well as how this characterizes the impact of the situation inadulthood.

Our aim with this study was to investigate whether gender plays a role in children'sexperiences of growing up in abusive environments, as well as how this affects themin adulthood. It is a qualitative study conducted using a thematic text method. Weused Yvonne Hirdman's gender theoretical concepts for our analysis. Our empiricalwork consists of five autobiographies. Where we sorted them into different themesto see which themes were most central in the books. The criteria we had whensearching for autobiographies was that the authors should have lived under alcoholabuse conditions regarding one or two of their parents. According to the themes wefound, we divided the results into two parts. The first part presents how the authorsexperienced their childhood and the second one how the authors described how itaffected them in adulthood. Each part has three subcategories that present differentaspects of the result. The analysis of our results can be found after the subcategoriesin each theme. The research is limited to children who lives in an environment ofalcoholics abuse. We wanted to gain an in-depth knowledge of how the childs´sgender will affect their lives and actions in adulthood. By highlighting thisperspective on the subject, our intention is to contribute to more in-depth knowledgeof the subject. From the results it can be seen that the invisible rules and frameworksof the gender contract play a role in how children deal with their upbringing inalcohol abuse, as well as how this characterizes the impact of the situation inadulthood.

En betydande del av befolkningen i Sverige är idag beroende av alkohol eller droger. Genom att göra en kvalitativ studie av fyra självbiografier, skrivna av före detta missbrukare av alkohol och narkotika, var syftet att undersöka hur grupper påverkar individer i olika sociala situationer. Viktiga faktorer för påverkan eller påtryckningar inkluderar både individens närmaste umgängeskrets och det sociala sammanhanget. När författarna befann sig längre bort från det normativa samhället ökade inflytandet från deras närmaste umgänge. Normer och beteenden förändrades i de olika sociala sammanhang som författarna befann sig i. Dessa förändringar visade hur alkohol- och droganvändning normaliserades i vissa grupper.

Bakgrund: Alkoholmissbruk är inget nytt fenomen och det finns över hela världen och det klassas som en sjukdom. Trots det känner dessa personer sig stigmatiserade och kan hamna i ett utanförskap som kan leda till att sjukdomen förvärras. Det beskrivs också att det kan finnas en negativ inställning till denna patientgrupp då de kan vara aggressiva, våldsamma och bristande hygien. Det kan innebära att omvårdnaden upplevs som tidskrävande och tung. Utmaningen kräver att vårdpersonal besitter tillräcklig kunskap, erfarenhet eller skicklighet. Syftet: Syftet var att belysa vårdmötet mellan vårdpersonal och personer med alkoholmissbruk. Metod: En litteraturöversikt med systematisk metod och integrerad analys som bygger på en kvantitativ ansats. Den inkluderades 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: Det finns skillnader i hur patienter bemöts inom de olika sjukvårdsinstitutionerna beroende på vilka kunskaper och resurser vårdpersonalen innehar. Om det finns tydliga strategier i hanteringen av denna patientgrupp kommer stigmat att minska och fler patienter kommer att våga söka vård för sitt alkoholmissbruk. När patienter med alkoholmissbruk involveras i deras vård blir resultatet bättre. Det minskar patientens negativa bild och stigmatisering. Förståelsen för vad en alkoholmissbruksdiagnos ökar och vad det innebär. Slutsats: Kunskap och utbildning är viktigt för att utveckla strategier inom vården och för att utveckla en god kompetensutveckling. När det saknas tydliga riktlinjer, resurser och kunskap leder det till ”vårdlidande”. Detta leder till en försämrad och otrygg arbetsmiljö för vårdpersonalen och en fortsatt stigmatisering inom vården av personer med alkoholmissbruk., Background: Alcohol abuse is not a new phenomenon and it exists all over the world and it is classified as a disease. Despite this, these people feel stigmatized and can end up in exclusion that can lead to the disease worsening. It is also described that there can be a negative attitude towards this patient group as they can be aggressive, violent and lack of hygiene. This can mean that nursing is experienced as time-consuming and heavy. The challenge requires that the health care professionals possess sufficient knowledge, experience and skill. Aim: The aim was to shed light on the care meeting between the healthcare professionals and people with alcohol abuse. Method: A literature review with a systematic method and integrated analysis based on a quantitative approach and includes 15 research articles. Results: There are differences in how patients are treated within the various healthcare institutions depending on the knowledge and resources the healthcare professionals possess. If there are clear strategies in the management of this patient group, the stigma will decrease and more patients will dare to seek treatment for their alcohol abuse. When patients with alcohol abuse are involved in their care, outcomes improve. It reduces the patient's negative image and stigmatization. The understanding of what alcohol abuse diagnosis is increases. Conclusion: Knowledge and education are important for developing strategies in healthcare and for developing good competence development. When there is a lack of clear guidelines, resources and knowledge, it leads to "care suffering". This leads to a deteriorated and unsafe work environment for the healthcare staff and continued stigmatization within healthcare of people with alcohol abuse.

One fifth of Sweden's children growing up have under their childhood had at least one parent who had an alcohol use disorder. Children are individually affected in different ways by the circumstances of their upbringing and it is not something that is always apparent to those outside the family circle. It becomes a dilemma when these children's voices aren't heard. Another compounding factor can be an absence of social support and intervention often carried out by social workers. Social programs adapted to these children’s situation can help break the silence and reach the individuals hiding behind the masks put on to shield off the world outside. We were interested how individuals who had been subjected to having a parent with an alcohol disorder described their experiences and how they felt they had been affected by that circumstance. We wanted to leverage this to reach a deeper understanding of how to better support children living with this situation. This formed the purpose of the of this study and gave rise to the questions investigated. The method employed to conduct the study was a thematic analysis on six swedish autobiographies within this framework. After the autobiographies had been read, four different themes to further investigate emerged: escape from reality, consequences embodied as adults, socioeconomic situation, and relevant social work. Analyses showed that the authors were affected by difficult childhoods impacted by parental alcohol use disorders in a multitude of different ways. By example, they devised different methods to flee their predicament as children. The results also showed these children could be found in different types of homes and strata across the spectrum of socioeconomic statuses. The now grown children also believed that their childhoods would have been improved if they had had more caring, secure adults in their vicinity to their lives otherwise filled with chaos.

Bakgrund Alkoholmissbruk är en av de främsta bestämningsfaktorerna för hälsa i världen. Globalt uppskattas 280 miljoner personer ha ett alkoholmissbruk och i Sverige antas antalet vara 350 000 personer. På grund av alkoholens negativa hälsoeffekter finns det en rad allvarliga följdsjukdomar, därmed är personer med alkoholmissbruk en grupp som personal inom hälso- och sjukvården kommer i kontakt med. Vid sjukdom påverkas anhöriga, ibland positivt men mestadels negativt. De negativa effekterna sammanfattas som anhörigbörda. Bördan påverkar de anhörigas hälsa vilket har konsekvenser för både dem och patienten. Syfte Syftet var att beskriva hur anhörigas hälsa påverkas av en närståendes alkoholmissbruk. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 20 vetenskapliga originalartiklar, av kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna samlades in från databaserna PubMed, CINAHL samt PsycInfo med hjälp av sökord. Artiklarna har därefter genomgått kvalitetsgranskning utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Sammanställning och analys skedde med integrerad dataanalys. Resultat Studien fann en rad faktorer som påverkade hälsan negativt hos anhöriga till personer som missbrukar alkohol. Dessa påverkansfaktorer fanns på individnivå, social nivå och påverkade de anhörigas hälsomedvetenhet och hantering. Den anhörigbörda detta innebar hade påverkan på fysisk, psykisk och social hälsa. Att växa upp i en familj drabbad av alkoholmissbruk ökade bland annat mortalitet och förekomst av psykisk sjukdom. Anhörigskapet hade för det mesta negativ inverkan på relationer. Stigmatisering och fördomar mot alkoholmissbruk isolerade generellt de anhöriga. Ett bifynd var att anhörigbörda hanterades på olika sätt. Vissa använde välanpassade copingstrategier, andra inte. Slutsats Studien visar på vikten av att hälso- och sjukvården uppmärksammar och stödjer de anhöriga för att minska deras börda. De försämrade familjerelationerna s, Background Alcohol abuse is one of the main determinants of health in the world. Globally, it is estimated that 280 million people have an alcohol use disorder [AUD]. In Sweden the number is assumed to be 350,000. Due to the numerous negative health effects of alcohol, persons with AUD are encountered in healthcare contexts. Illness affects the family member's capacity for caring for the patient. In some cases, this is a positive experience. However most often it creates a caregiver burden. This burden has consequences in health for both caregivers and the patients. Aim The aim was to describe how alcohol abuse affects family members' health. Method A non-systematic literature review based on 20 original scientific articles with qualitative or quantitative approach. The articles were obtained from PubMed, CINAHL and PsycInfo. The articles have subsequently undergone a quality review based on Sophiahemmet University's assessment basis. Compilation and analysis took place with integrated data analysis. Results The study found factors that influenced family members’ health negatively that were linked to alcohol abuse on both an individual and social level. This caregiver burden had an impact on physical, mental, and social health. Growing up in a family affected by alcohol abuse increased mortality and the incidence of mental illness, among other things. Alcohol abuse had a negative impact on family relationships. Stigmatization and prejudice against alcohol abuse generally caused isolation. An incidental finding was that caregiver burden was handled in different ways. Some used well-adapted coping strategies, others did not. Conclusions The study shows the need for the healthcare system to support families to reduce their burden. The deteriorating effect from alcohol abuse on family relationships can also explain family communication and behaviour. The stigmatization of alcohol abuse demands a non-prejudiced and open approach, but also the courage to raise these iss

In recent years, it has been reported about an increasingly large aging population and that the substance abuse problem has increased for people over the age of 65. Despite this, there are no specific guidelines for older people with addiction problems. Society may face a major challenge where an increasingly large aging population with social problems risks being left without help. This study therefore aims to investigate what kind of help older people with alcohol abuse receive and what advantages and obstacles there are for treatment. With the aim of getting an overview of the field, a scoping review was used to collect data. Thematic analysis was used to analyze the data, with the hope of seeing a new angle in the articles. The results show that there is a lack of research in ​​older people with substance abuse and also a lack of knowledge to design adequate help. It also appears that professionals believe that their work with elderly people can be compared to working in a gray area, where their responsibilities often become vague. The gray area is largely since the social service's care for the elderly, welfare officers and individual and family care are lacking in their cooperation. Although the results also show that there are some ways of working is better than others, the importance of new research is emphasized to provide the right help., De senaste åren har det rapporterats om en allt större åldrande befolkning och att missbruksproblem hos personer över 65 år har ökat. Trots detta saknas det specifika riktlinjer för äldre med missbruksproblem. Samhället kan stå inför en stor utmaning där en allt större åldrande befolkning med sociala problem riskerar att bli utan hjälp. Den här studien syftar därför till att undersöka vilken typ av hjälp äldre med alkoholmissbruk får och vilka fördelar respektive hinder det finns för behandling. Med syftet att få en översikt över området används vid datainsamling en scoping review. Vid analys av materialet användes tematisk analys, med förhoppningen att se de insamlade artiklarna ur nya perspektiv. I resultatet framkommer det att det är brist på forskning i området för äldre personer med missbruksproblematik och att det därför saknas kunskap för att utforma adekvat hjälp. Det framkommer även att professionella anser att deras arbete med äldre i alkoholmissbruk kan liknas vid att arbeta i en gråzon där deras ansvar många gånger blir otydligt. Gråzonen beror till stor del på att socialtjänstens äldreomsorg, biståndshandläggare och individ- och familjeomsorg brister i sin samverkan. Trots att resultatet också visar på att det finns arbetssätt som verkar fungera bättre än andra betonas vikten av ny forskning för att säkerställa rätt hjälp.

Alkoholmissbruk och alkoholberoende är två av de stora folkhälsoproblemen i Sverige med en uppskattning att ca 780 000 personer över 18 år har ett missbruk och att ca 300 000 personer är alkoholberoende. Att vara i ett alkoholberoende leder till minskad kvalitet genom konsekvenser relaterat till hälsa, socialt liv och arbete samt en påverkan på anhöriga och personer i omgivning. Rådgivningen Oden är en behandlingsverksamhet som har belysts i denna studie. De jobbar med klienter som har olika typer av missbruk däribland alkohol. Syftet är att undersöka hur processen att komma ur ett missbruk ser ut genom behandlingspersonalens beskrivningar och hur behandlarna arbetar med missbruksbehandling. Digitala intervjuer har genomförts med Odens behandlare som spelades in och transkriberades. Sedan så analyserades den insamlade datan med hjälp av en innehållsanalys i syfte att framhäva behandlarnas berättelser och att dela in det i olika kategoriseringar. Några viktiga slutsatser från studien visar att Oden har 70–80 % av sina klienter varje år som genomgår en färdig behandling. Personer som söker sig till Oden för att få hjälp kan handla om rädsla för att såra eller förlora sina anhöriga. Vissa klienter har fungerande livsdelar såsom familj, arbete och bostad medan andra saknade ett socialt nätverk, bostad eller jobb. En viktig faktor som är betydelsefull för att tillfriskna från ett alkoholmissbruk är den sociala miljön runt klienterna. Processen att ta sig ur ett missbruk kan se ut därigenom att ett steg framåt tas för att sedan ta ett steg tillbaka men dessa steg tillbaka beskriver Oden som lärotillfällen och inte som ett misslyckande. Avhållsamhet bidrog till att klienterna började må bättre i form av förhöjt stämningsläge och minskad oro och ångest och en vilja att engagera sig i fritidsintressen. Det är även viktigt att det finns en fungerande arbetsallians mellan klient och behandlare. Det beskrivs som en avgörande del i att behandlingen ska ge en effekt.

This study examines Swedish prison priests in the early 20th century, more specifically the years 1900-1909 and 1925-1932. Prison chaplains arose in the early 1800s as a result of reforms to Sweden's penal code in the 1840s. Sweden adopted the so-called Philadelphiasystem which meant that the prisons placed prisoners in complete isolation and only had access to the "morally good" staff, such as the prison chaplains. In theory, the aim was to talk with prisoners and "rehabilitate" them, so they could return to society. The priests' main method of establishing rehabilitation attempts was achieved through constant observation and dialogue with prisoners. Unlike other prison studies, which are often associated with analyzing the typical power dynamics between "superior" and "subordinate", this study will investigate and present, through the prison chaplains' annual reports and books, what they believed and considered to be cause of crime, the right way to rehabilitate prisoner and what problems they could face after their time in prison. The study will focus on comparing their relationships and interpretations of prisoners and how this was linked to similar discussions related to Sweden's social problems and solutions such as alcoholism, prostitution, modern city life, industrial workculture, parenting and neglectful households.

The aim of this study was to explore and understand young women who grew up with one parent with alcohol abuse. Through a document analysis in podcasts, six women shared their experiences from childhood to adult life in interviews. Erving Goffman’s theories about stigma as well as dramaturgy were used. The results showed how the women as children viewed close friends and adults in their everyday lives as an essential source of support, more so than working professionals which were described more negatively. However, in their adult years, many of them sought professional help and found it helpful. Mental illness within the alcohol-abusing parents was commonly described by the women. Only one of the women described physical abuse from the alcohol-abusing parent. Nevertheless, feelings of shame, embarrassment, anger, and stress toward the alcohol-abusing parent were common. In an attempt to suppress and avoid these emotions, both the women and their families adjusted their behavior, in an effort to hide the alcohol abuse. A high sense of responsibility towards the family was expressed among all of the women when growing up. Some women experienced difficulty letting go of the responsibility and control in their adulthood. However, moving out was also seen as an essential step towards a free and independent life.

In recent years alcohol consumption among the elderly population in Sweden has risen. While cooperation between elder care organisations and addiction and substance abuse organisations among individual municipalities has increased, only a fifth of Swedish municipalities have revised guidelines directed toward elder care, describing how social workers are supposed to process this part of the elder population. Meanwhile, New Public Management has caused a fragmentation in social work where organisations have an increased focus on their own areas of responsibility as well as standardised aid increasing the risk of clients not getting the aid they may need. The purpose of this mixed methods study is to understand how social workers within elder care are expected to work with elders who abuse or engage in risk-filled use of alcohol. In order to accomplish this we have chosen to study guidelines for social workers specialised in elder care. The documents are developed by 30 different municipalities found through Socialstyrelsens “Öppna Jämförelser 2021” and in addition to these guidelines, the study also aims to analyse a survey directed toward social workers in the same municipalities in order to generalise the results. In conclusion, New Public Management has provided Swedish social services with specialised social workers. Working from different offices within a municipality creates cause for cooperation to which, in some municipalities, there are not sufficient guidelines describing clear proceedings when it comes to processing elders with addiction or substance abuse.

Något som väckt vårt intresse är hur vissa barn som växer upp i dysfunktionella miljöer, ändå kan leva ett fullt meningsfullt liv. Därför har vi i detta arbete valt att studera två självbiografier skrivna av författare som själva har vuxit upp under dysfunktionella förhållanden. Vi har på de valda böckerna gjort en textanalys. I dessa böcker har vi identifierat vilka risk-, skyddsfaktorer som har haft närvarande under deras uppväxt. Samt vilka copingstrategier som tagits till hjälp. Vi har även valt att använda oss av skam- och skuldperspektivet eftersom vi anmärkte att det utgjorde en central del i de båda självbiografierna. Slutsatsen blev att balansen av risk- och skyddsfaktorer i kombination med olika copingstrategier var en bidragande faktor till att författarna kunde hantera motgångarna. I en av böckerna blev det en betoning på skuld och i den andra boken blev skam något mycket centralt., Some children grow up in a dysfunctional environment, yet are still able to live and lead a meaningful life. As this caught our interest, we chose to study two autobiographies written by authors who themselves come from a dysfunctional background. This literature is the pillar for the analysis, supporting this article. Through these novels, we have been able to discover and identify which risk factors, as well as protective factors, that have been represented during the authors’ upbringing and childhood. In addition to these factors, the discoveries also include which coping mechanisms and strategies the authors have benefited from. This article focuses upon viewing all events through the lense of both the shame and the guilt perspective, since it plays a central role in both autobiographies. Finally, the conclusion as to why the authors were able to cope with the experienced traumatic events in their early lives, was that of balance between risk - and protection factors, in addition to a variation of coping strategies.

The aim of this study is to examine how active participants in Alcoholics Anonymous experience the importance of social support and motivation within the group to maintain sobriety, and how this was affected by the covid-19 pandemic. The purpose is answered based on two questions: What significance does social support and motivation have for individual participants in Alcoholics Anonymous for maintaining sobriety? What opportunities have existed to provide continued social support during the pandemic and has the pandemic affected the motivation of the individual participants? The study uses a qualitative method consisting of semi-structured interviews with two active participants in Alcoholics Anonymous and six active participants who hold a position of trust as group service representatives in Alcoholics Anonymous. Theories we have used in our analysis of the collected material are Randall Collins' theory of social support, Interaction Rituals and Richard Ryan and Edward L. Deci´'s motivation theory, Self-Determination Theory. The results depict varying experiences about the importance of social support and motivation and to what extent the covid-19 pandemic has affected the individuals and groups. All respondents describe how the community was experienced more strongly during the pandemic as cooperation between participants was required to a greater extent. The contact between participants outside of meetings is described as significant, to enable continued social support. Common to all respondents is the importance of community and participants during meetings to maintain motivation for sobriety. The respondents describe how the social support and motivation did not affect the community as a whole during the pandemic. Furthermore, a majority of the respondents feel that the pandemic had an impact on individual participants who for various reasons did not have the opportunity, or chose not to attend meetings as a result of the pandemic., Syftet med studien är att undersöka hur aktiva deltagare inom Anonyma alkoholister upplever betydelsen av socialt stöd och motivation inom gruppen för att bibehålla nykterhet, samt hur detta påverkats av covid-19 pandemin. Syftet besvaras utifrån två frågeställningar: Vilken betydelse har socialt stöd och motivation för enskilda deltagare inom Anonyma alkoholister för bibehållen nykterhet? Vilka möjligheter har funnits att tillhandahålla ett fortsatt socialt stöd under pandemin och har pandemin påverkat motivationen hos de enskilda deltagarna? I studien anläggs en kvalitativ metod beståendes av semistrukturerade intervjuer med två aktiva deltagare inom Anonyma alkoholister och sex aktiva deltagare som innehar ett förtroendeuppdrag som gruppservicerepresentanter inom Anonyma alkoholister. Teorier vi har utgått från i vår analys av det insamlade materialet är Randall Collins teori kring socialt stöd, Interaktionsritualer samt Richard Ryan och Edward L. Deci´s motivationsteori, Self-Determination Theory. Resultatet skildrar varierande upplevelser kring betydelsen av socialt stöd och motivation samt till vilken mån covid-19 pandemin påverkat de enskilda individerna och grupperna. Samtliga respondenter beskriver hur gemenskapen upplevts starkare under pandemin då det till högre mån krävts ett samarbete mellan deltagare. Kontakten mellan deltagare utanför möten beskrivs som betydande, för att möjliggöra ett fortsatt socialt stöd. Gemensamt för samtliga respondenter är betydelsen av gemenskap och deltagande under möten för att bibehålla motivation till nykterhet. Respondenterna beskriver hur det sociala stödet och motivationen inte påverkat gemenskapen som helhet under pandemin. Vidare upplever en majoritet av respondenterna att pandemin haft en påverkan på enskilda deltagare som av skilda anledningar inte haft möjlighet, eller valt att inte delta på möten till följd av pandemin.

Bakgrund: Alkohol kan förknippas med festliga sammanhang och firanden. Hög alkoholkonsumtion däremot kan påverka livskvalitén och eventuellt leda till ett missbruk som har negativ påverkan på människan och kroppen. Det kan leda till sociala, fysiska och psykiska problem i vardagen. Syfte: Att belysa sjuksköterskansbemötande av patienter med alkoholmissbruk med fokus på kvinnliga patienter. Metod: Metoden utformades som en allmän litteraturstudie och utgick från sju vetenskapliga artiklar. I analysen färgmarkerades relevant information och datagrupperades därefter i övergripande under- och huvudkategorier. Resultat: Två huvudkategorier identifierades i) sjuksköterskans bemötande, och ii) den stigmatiserade kvinnan. Brist på kunskap och engagemang bland sjuksköterskor påverkar patienter med alkoholmissbruk negativt. Trots det, framkom ett gott bemötande där sjuksköterskor speglade ett holistiskt synsätt där patienten behandlas som en värdig människa och person bakom missbruket. Konklusion: Sjuksköterskans bemötande varierade till följd av personliga förutsättningar, kunskap och erfarenhet. Forskning i att beskriva sjuksköterskans bemötande av kvinnor och män med alkoholmissbruk ur ett specifikt genusperspektiv brister och mer forskning inom området behövs., Background: Alcohol can be associated with festive occasions and celebrations. High alcohol consumption on the other hand can affect the quality of life and lead to an addiction that has a negative impact on the person and the human body. This can lead to social, physical and mental problems in everyday life. Purpose: To illustratethe nurses’ attitudes of treating patients with alcohol abuse with focus on female patients. Method: The method was designed as a general literature study and was based on seven scientific articles. In the analysis, relevant information was colormarked and the data were then grouped into overall sub- and main categories. Results: Two main categories were identified i) the nurses’ attitudes, and ii) the stigmatized woman. Lack of knowledge and commitment among nurses has a negative effect on patients with alcohol abuse. Despite this, a good response emerged where nurses had a holistic approach where the patient is treated as a dignified person and a person behind the addiction. Conclusion: The nurse’s attitude varied due to personal circumstances, knowledge and experience. Research into describing the nurse’s attitude of treating women and men’s with alcohol abuse from a specific gender perspective is lacking and more research in this area is needed.

The purpose of this study was to examine and to contribute with knowledge about exposed women with substance abuse problems and alcohol abuse problems. Further, our study seeks to examine and understand different dimensions of vulnerability of being a woman with abuse problems, and also to understand the stigma and shame connected to the studied group and the found dimensions. Therefore, our study is based on six different autobiographies containing experiences and interpretations of the Swedish societies, from the women in this field. The main result of our study shows that the studied women are vulnerable in different dimensions, connected to physical and sexual abuse, authorities, economy and family. Other results show that the exposed women with abuse problems are a stigmatized group, ascribed with negative characteristics, by the norms and values in the Swedish societies. These results reflect our society's lack of knowledge, and normalizes the stereotypes about these women. Due to the norms and values of our societies, a lot of the women in this field have untold stories because of the perceived stigma that we illustrate, which is negative since the subject needs even more attention. They tend not to ask for help, since there is an unwritten rule about this field being shameful and taboo. Goffman’s theory about stigma is a part of our study, which is strongly connected to shame, used to analyze the result of our collected data.

Syftet med studien är att analysera och belysa vuxna personers upplevelser av att växa uppmed minst en förälder med alkoholmissbruk. Vi har granskat sju internationella artiklar sombelyser upplevelser ur ett vuxet perspektiv. Vi har analyserat artiklarna med hjälp av enkvalitativ innehållsanalys. Resultatet har analyserats utifrån utvecklingsekologiska teorin och KASAM - känsla av sammanhang.Resultatet visar att behovet av att få prata om sin förälders alkoholmissbruk kan göra en storpositiv skillnad för barnet under barndomen men även i det senare vuxna livet. För ett barnsom växer upp med alkoholmissbruk i hemmet är det viktigt att det finns skyddsfaktorer ibarnens omgivning. Skyddsfaktorerna i barnets omgivning kan mildra konsekvenserna och främja motståndskraft. De skyddsfaktorer som förekommer i studien och framställs som viktiga är skola, fritidsaktiviteter, relationer med barn och vuxna utanför hemmet. Våra huvudsakliga slutsatser är att den vuxna upplever att den har blivit fortsatt påverkad ivuxen ålder av att växa upp med alkoholmissbruk i hemmet, även om det utåt setts tycks haklarat sig bra. Den vuxna upplever att den kan ha svårt för att prata med andra om sinakänslor och om sin förälders alkoholmissbruk. Den vuxna upplever även att den kan ha svårtatt skapa eller bibehålla sunda relationer i vuxen ålder. Vi har inte kunnat belysa någon betydande positiv upplevelse av att växa upp med alkoholmissbruk i hemmet. Den positiva erfarenheten som vi funnit är de betydande relationer som barnet har skapat med andra ibarnets omgivning, där sunda relationer gett positiva effekter som ökat motståndskraften motsenare svårigheter.Vi har även funnit viktiga skyddsfaktorer som har varit viktiga för dennes utveckling. Deskyddsfaktorer som lyfts som viktiga och betydande skyddsfaktorer är skola,fritidsaktiviteter, vänner och andra vuxna i barnets närhet. Det är de viktiga och betydande skyddsfaktorerna som har skapat motståndskraft och mildrat konsekvenserna av att växa

Bakgrund: Skadligt bruk av alkohol står för 5.1 procent av den globala sjukdomsbördan och årligen dör det tre miljoner människor i världen relaterat till alkohol. Med ökad förståelse för sjuksköterskans erfarenheter av omvårdnad av denna patientgrupp kan vårdkvaliteten förhoppningsvis förbättras. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att ge omvårdnad till patienter med alkoholmissbruk eller alkoholberoende inom den somatiska vården. Metod: En litteraturstudie med åtta kvalitativa studier som analyserades utifrån Fribergs fyra olika steg för dataanalys. Resultat: Utifrån dataanalysen identifierades tre huvudteman; Mötet mellan sjuksköterskan och patienten, sjuksköterskans attityder samt kunskap, rutiner och screening. Slutsats: Somliga sjuksköterskor inom den somatiska vården upplever bristfällig omvårdnad för patienter med alkoholmissbruk eller alkoholberoende. Det finns en tydlig stigmatiserad bild hos de undersökta sjuksköterskor gentemot denna patientgrupp och en ökad kunskap kring området behövs för att tillhandahålla en adekvat omvårdnad.

The aim of the study was to investigate how substance-abusing parents, and children with substance-abusing parents, are portrayed in national guidance documents published by the Swedish National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen). The method used was discourse analysis, and the theoretical framework was social constructivism and discourse theory. It was found that the publications carried two key messages: substance-abusing parents are insufficient as parents, and their children are at risk of experiencing difficulties such as violence and inadequate care. However, it was also noted that the publications did not clearly state that substance abuse always causes problems for the families. Despite this, it was taken for granted that substance-abusing parents and their children generally need support (interventions) from social services, and that social services should intervene in the lives of these families. Using Foucault’s theory of pastoral power, this contradiction was suggested to be an expression of how the modern welfare state is entitled to intervene in the lives of individual citizens, even when the background to these interventions is not thoroughly explained. Topics relevant for future research include if/how the publications are used among social workers working with substance-abusing parents and their children, and – by extension – if/how the publications influence their work.

Titel: ''Alkoholmissbruk synliggörs inte alltid för socialtjänsten'' – Socialsekreterares arbete med barn som växer upp i familjer med alkoholmissbrukande föräldrar Författare: Mimmi Bäcke and Luul Issa Studien syftade till att undersöka socialsekreterares arbete med barn som växer upp i familjer med alkoholmissbrukande föräldrar. Utifrån en kvalitativ ansats hölls semistrukturerade intervjuer med fyra socialsekreterare. Resultatet visar att socialsekreterarna beskriver det sociala arbetet kring barn som lever i familjer med alkoholmissbruk som komplext. Vidare uppgav socialsekreterarna att insatser är behovsinriktat och utformas utifrån varje enskild situation. Resultatet visar att de vanligaste stödinsatser är stödsamtal och stödgruppsverksamhet. Däremot saknas tillförlitligt underlag för insatsernas effektivitet. Slutligen visar resultatet att samverkan mellan socialsekreterare och andra aktörer upplevs som bristfällig., Title: ''Alcohol abuse is not always visible to the social services'' – Social workers' work with children who grow up in families with alcohol-abusing parents Authors: Mimmi Bäcke and Luul Issa This study aims to investigate how social workers work with children growing up in families with alcohol-abusing parents. Based on a qualitative approach, semi-structured interviews were held with four social workers. The results show that the social workers describe the social work with children living in families with alcohol abuse as complex. Furthermore, the social workers stated that interventions are needs-oriented and designed for each specific situation. Here, the results show that the most common support measures are support talks and support group activities. However, there is insufficient research for efficiency of measures taken. Lastly, the results show that collaboration between social worker and other professionals is perceived insufficient.

Av Sveriges befolkning påverkas 14 procent negativt av en närståendes alkoholkonsumtion. Anhöriga upplever att de inte blir inkluderade i vården och att deras berättelser inte blir hörda vilket utgör grunden för att kunskapen hos sjuksköterskor om anhörigas situation behöver fördjupas. Syftet med studien är därför att beskriva anhörigas erfarenheter och upplevelser av att ha en familjemedlem med ett alkoholmissbruk. Studien är en litteraturöversikt som bygger på tio granskade kvalitativa artiklar. De inkluderade artiklarna visade på liknande erfarenheter oberoende av vilket land de var gjorda i och vilken relation de anhöriga hade till den alkoholmissbrukande personen, men även skillnader kunde identifieras. Framträdande erfarenheter från de anhöriga var ett stort ansvarstagande, psykisk ohälsa, våld, skam och isolering, varierande förståelse för missbruket och sin situation samt negativa erfarenheter av att söka hjälp. Utifrån vårdvetenskapliga utgångspunkter diskuteras hur sjuksköterskan kan möta livsvärlden och lindra lidandet.

The aim of this study was to understand what meaning the discretion of swedish social workers has for how support is given to pregnant women with alcohol or substance abuse. Initially in the work with this study we searched for previous research about social workers professional experiences in contact with pregnant women with alcohol and/or substance abuse. The previous research that we present in this study describe the subject from different point of views such as custodial care, working methods, cooperation and discretion. We also learned the theoretical meaning of discretion. To achieve the aim we also did our own research on how professional social workers work with these women by completing qualitative interviews with seven different social workers with varied professional roles. Our choice of interviewing seven professionals within social work was based on the aim to understand the meaning of their discretion in cases with the defined target group. Based on the answer of our respondents we identified four themes; pregnancy as a motivation factor, impact of the pregnancy on professional work, cooperation and interpretation of laws. We analyzed these themes against previous research, our theoretical take-off and our aim and issues. The main conclusion of our research was that social workers discretion while working with support for substance abusing pregnant women can be defined as wide, and with that comes both advantages and disadvantages. A wide discretion leaves room for individual-based judgements and support, but it also brings high demands for social workers to make fair and valid decisions.

Att växa upp med föräldrar som har missbruksproblem kan innebära att missbruksföräldrarna har en otillräcklig föräldraförmåga där barnen saknar trygghet och kärlek. Syftet med studien är att undersöka hur vuxna kvinnor har upplevt sin barndom med alkoholmissbrukande föräldrar.Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 10 kvinnor (19-28 år) som vuxit upp med minst en alkoholmissbrukande förälder. Strategier som kunde identifieras var: undvikande, ansvarstagande, konfronterande och socialt stöd. Resultatet visade att de flesta respondenterna har använt sig av olika copingstrategier som barn för att kunna stärka sig själva, samt för att kunna klara av en vardag med alkoholmissbrukande föräldrar i hemmet. Strategierna sammanfaller med tidigare forskning där strategier som beskrivits i den tidigare forskningen lyder: undvikande, ansvarstagande, konfronterande och även socialt stöd som strategi. Vidare har en diskussion genomförts i syfte av att diskutera studiens resultat samt lyfta fram fördelar och nackdelar under studiens gång.

Individanpassat missbruksarbete är grundläggande inom svensk missbruk- och beroendevård. Syftet med denna studie var att undersöka hur missbrukshandläggare inom socialtjänsten arbetar med personer som har intellektuell funktionsnedsättning i kombination med alkoholmissbruk. Sex kvalitativa intervjuer genomfördes med missbrukshandläggare inom socialtjänsten. Intervjuerna analyserades genom en tematisk analys. Studien visade att missbrukshandläggare upplever arbetet med målgruppen som svårt och utmanande då de inte har stöd i de nationella riktlinjerna samt att bedömningsinstrument och insatser inte är anpassade för denna målgrupp. Bristerna gör att missbrukshandläggares egna erfarenheter samt individuella kunskaper om målgruppen avgör hur utformade insatserna blir för den enskilde klienten. Resultatet har diskuterats i relation till tidigare forskning, systemteori och stigmateorin. Studien indikerar att det finns behov av ytterligare forskning kring denna målgrupp., Individualized addiction work is fundamental in Swedish addiction treatment. The purpose of the study was to investigate how addiction counsellors in the social services work with people with intellectual disabilities in combination with alcohol abuse. Six qualitative interviews were conducted with addiction counsellors in the social service. The interviews were analysed through a thematic analysis. The study showed that addiction counsellors experience working with the target group as difficult and challenging as they don´t have support in the national guidelines and that assessment instruments and interventions are not adapted for this target group. The shortcomings mean that addiction counsellors own experiences as well as individual knowledge of the target group determine how the interventions are designed for the individual client. The results have been discussed in relation to previous research, system theory and stigma theory. The study indicates that there is a need for further research on this target group.

Bakgrund: Vårdbehovet och den alkoholrelaterade dödligheten ökar för varje år bland personer 65 år och äldre. Kraven kommer bli större i hemsjukvården att tillgodose god vård och omsorg för patientgruppen. Distriktssköterskor upplevde i tidigare studier bristande kunskaper och stöd i att hantera äldre med alkoholmissbruk i hemsjukvården och det efterfrågades mer forskning inom området. Syfte: Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskans upplevelser och erfarenheter av att arbeta med äldre patienter med alkoholmissbruk inom kommunal hemsjukvård. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats valdes. Tre fokusgruppsintervjuer via det digitala kommunikationsverktyget Zoom användes som datainsamlingsmetod. Analysen inspirerades av ”The Classic Analysis Strategi” beskriven av Krueger och Casey (2014). Resultatet: I analysen framkom tre huvudkategorier vilka var: Komplex patientgrupp att vårda, Utmanande arbetssituation och Samverkan för patienten. Distriktssköterskorna upplevde att det fanns många hinder för att ge god vård såsom patientens autonomi, arbetsmiljön, bristande samverkan samt avsaknad av rutiner och riktlinjer. Konklusioner och implikationer: Äldre med alkoholmissbruk är en komplex patientgrupp och det föreligger ett stort behov av samverkade insatser i multiprofessionella team. Rutiner och riktlinjer behöver fastställas och bedömningsinstrumentet AUDIT anpassas för målgruppen.

Bakgrund: Substansmissbruk är ett växande folkhälsoproblem vilket leder till att sjuksköterskor möter personer med missbruksproblematik i större utsträckning än tidigare. Denna grupp vårdsökande löper ökad risk att utsättas för stigmatisering till följd av bristande kunskap om substansmissbruk och beroende. Detta kan medföra negativa konsekvenser gällande personcentrerad vård vilket kan innebära sämre vårdkvalitet för personer med substansmissbruk. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med substansmissbruk. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats. Sammanställning av elva vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskats och sedan analyserats utifrån fem steg. Resultat: Resultatet visar att flertalet faktorer påverkar vården av personer med substansmissbruk. Två kategorier framträdde under analysen. Kategorin Kunskapsluckor redovisas med tre underkategorier (Specifik kunskap, Tillitsfull vård samt Professionellt ansvar). Den andra kategorin; Etiska utmaningar redovisas i två underkategorier (Jämlik vård trots rädsla samt Frustration och otillräcklighet). Slutsats: Det finns okunskap hos sjuksköterskor gällande vårdsökande personer med substansmissbruk. Kunskapsbristen kan leda till fördomar och osäkerhet hos sjuksköterskor vilket kan göra det utmanande att vårda personcentrerat. Konsekvensen ka bli försämrad vård för denna grupp vårdsökande. Ökad kunskap samt större erfarenhet är nödvändig för att förbättra vårdkvaliteten för personer med substansmissbruk., Background: Substance abuse is a growing public health problem. This group of care seekers is at increased risk of stigma settings because of general ignorance regarding substance abuse and addiction. This may lead to negative consequences when it comes to offering person-centered care to this group of people. Aim: To describe nurses’ experiences of caring for people with substance abuse. Method: A literature review with qualitative design and an inductive approach. A compilation of eleven scientific articles which has been quality checked and then analyzed from five steps. Findings: There are several elements affecting the medical care for persons with substance abuse. Two categories emerged through the analysis. The first category: Lack of knowledge is described in three subcategories (Specific knowledge, Reliant care and Professional responsibility). The other category: Ethical challenges is described in two subcategories (Equal care despite of fear and Frustration and inadequacy). Conclusion: There is a general ignorance amongst nurses’ regarding the care for people with substance abuse. The lack of knowledge might stimulate preconceptions and insecurity among nurses. Increased knowledge and greater experience are needed to improve person-centered care for this group of care seekers.

Världen över ses en ökning av missbruksproblematik hos kvinnor i fertil ålder. Det kan leda till en ökad ohälsa bland dessa kvinnor och deras kommande barn. Världshälsoorganisationens arbete för en hållbar utveckling är direkt applicerbar på kvinnohälsovårdens hälsofrämjande arbete som barnmorskor bedriver. Vid vård av gravida kvinnor med missbruksproblematik visar studier att det behövs mer forskning för att nå en djupare förståelse för barnmorskans betydelse i det hälsofrämjande arbetet samt för att utveckla barnmorskans verktyg att stödja och stärka dessa kvinnor. Syftet med studien är att beskriva barnmorskors upplevelser av vårdandet av gravida med missbruksproblematik. En kvalitativ innehållsanalys med semistrukturerade intervjuer har använts för datainsamling och dataanalys. I analysprocessen framkom en huvudkategori: Att ha mod att leda med varlig men bestämd hand samt tre underkategorier: Svårigheter och utmaningar, Att bidra till förändring är motiverande och Tydlighet ger trygghet i vårdrelationen. Slutsatsen som dras från studiens resultat är att barnmorskors upplevelser kring vårdandet av gravida med missbruksproblematik är komplext ur flera aspekter men den gemensamma upplevelsen är att det finns en stor motivation att stödja och stärka dessa kvinnor ur ett hälsofrämjande perspektiv.

Can spirituality be used as a resource for social work and its clients in Sweden? According to Alcoholics Anonymous and its twelve steps program there is a lot of value to be found in working with spirituality as a solution to alcohol and drug addiction and to be able to sustain a life free from addiction and abuse. Especially in the USA, which is the country where Alcoholics Anonymous originated from. Our question follows: Can such work influenced by spirituality and the strengthening of the spirit promote social work regarding substance abuse problems in Sweden and be used as a tool in treatment programs, in cases when science-based treatments have shown to be ineffective or where the client finds spirituality as an appealing concept? Through qualitative methods such as analyzes of previous research and through interviews with members of Alcoholics Anonymous in Sweden we found that spiritual influenced treatments could indeed be useful as a tool during alcohol and drug treatments when it is matched with other components.

Bakgrund: I dagens samhälle är alkohol- och narkotikaproblematik vanligt förekommande. Alkohol- och narkotikaproblematik leder till negativa förändringar i vardagen. Utifrån ett samhällsperspektiv råder det stigmatisering av alkohol- och narkotikaproblematik vilket leder till att personer undviker att söka vård. Syfte: Att beskriva hur patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblematik upplever vårdpersonalens bemötande inom sjukvården. Metod: Allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Resultat: Resultatet presenteras i två teman vilka är bemötande som stöd och bemötande som hinder. I resultatet framkom det att vårdpersonalens bemötande upplevdes som stödjande eftersom vårdpersonalen lyssnade och bemötte patienter professionellt samt att vårdpersonalen visade att de hade goda kunskaper i mötet med patienter. Vidare framkom det i resultatet att patienter upplevde vårdpersonalens bemötande som ett hinder i vårdprocessen eftersom vårdpersonalen bemötte patienter otillräckligt och ovärdigt i form av diskriminering, stigmatisering samt maktmissbruk. Konklusion: Resultatet presenteras i två teman vilka är bemötande som stöd och bemötande som hinder. Resultatet kan bidra med ökad förståelse hos vårdpersonal som möter personer med alkohol- och/eller narkotikaproblematik vilket på så vis kan bidra till bättre förutsättningar för ett gott bemötande., Background: In today's society, alcohol and drug problems are common. Alcohol and drug problems lead to negative changes in everyday life. From a societal perspective, there is the stigma of alcohol and drug problems, which leads to people that avoid seeking care. Purpose: To describe how patients with alcohol and/or drug problems experience the treatment of healthcare professionals in the healthcare sector. Method: General literature study with inductive approach. Result: The result is presented in two themes which are supportive treatment and obstructive treatment. In the result, it was found that the care staff's treatment was experienced as supportive because the care staff listened and treated patients professionally and that the care staff showed that they had good knowledge in the meeting with patients. Furthermore, it emerged in the results that patients perceived the treatment of care staff as an obstacle in the care process because the care staff treated patients insufficiently and unworthily in the form of discrimination, stigmatization and abuse of power. Conclusion: The result is presented in two themes, which are supportive treatment and obstructive treatment. The result can contribute to increased understanding among healthcare professionals who meet people with alcohol and/or drug problems, which can thus contribute to better conditions for good treatment.

Studiens syfte var att undersöka vilka hinder och möjligheter hemtjänstpersonalen beskriver avseende att arbeta med missbruksbehandling utifrån sin yrkesroll i det dagliga klientarbetet. Arbetet hade en kvalitativ ansats med fem semistrukturerade intervjuer. För att analysera resultaten användes rollteori och ålderism. Studiens resultat visade att hindren består av kunskapsbrist hos personalen, klientens självbestämmande, tillåtande attityder kring äldre och alkohol samt resursbrist inom äldreomsorgen. Möjligheterna består av närheten till klienten, riktlinjer för inköp av alkohol och samverkan med anhöriga. Därutöver beskriver personalen ett stort engagemang där de är beredda att utgöra ett stöd i händelse av att en klient önskar hjälp för sitt missbruk

Följande uppsats presenteras som en litteraturstudie och baseras på redan befintlig forskning inom ämnet återhämtning från alkoholmissbruk. Utöver det ämnar denna uppsats studera likheter och skillnader mellan kvinnors och mäns återhämtning från alkoholmissbruk. Detta genomförs med hjälp av Cloud och Granfields teori om återhämtning (recovery capital). Bakgrund: Inom forskning kring missbruk går det att urskilja två ledande teorier gällande återhämtning från missbruk. Den ena sidan menar att missbruk är diagnostiserade sjukdomstillstånd som kräver behandling. Den andra sidan av forskningen menar att majoriteten av de individer som tidigare haft ett aktivt missbruk återhämtat sig utan professionella behandlingsinsatser. Syfte: Litteraturstudien avser att studera likheter och skillnader i kvinnors och mäns återhämtningsprocesser vid initieringsfasen och vidare genom återhämtningsprocessen. Metod: En sammanställning och analys av fjorton vetenskapliga artiklar baserat på kvalitativ och kvantitativ forskningsmetodik presenteras i en litteraturöversikt. Det analysverktyg som använts i studien utgår ifrån Cloud och Granfields teori om återhämtning. Resultat: De likheter och skillnader mellan könen som blev synliga i analysen presenteras under två huvudteman: initiering och återhämtningsprocessen. Dessa teman är i sin tur indelade i de fyra typer av kapital som ingår i teorin om återhämtningskapital; socialt, fysiskt, humant och kulturellt. Resultatet visar att det finns både likheter och skillnader i kvinnor och mäns återhämtning, både vad gäller initiering av återhämtningsprocess samt vidmakthållande av densamma. Resultatet visar även på att det finns andra viktiga faktorer som även påverkar såsom klass och etnicitet. Slutsats: Det finns både likheter och skillnader mellan män och kvinnor vad gäller anledning till initiering samt motivation till en fortsatt återhämtningsprocess. Det finns även stora skillnader vad gäller klass och etnicitet.

The aim of this study was to examine if the leaving of an abuse could be understood as a process, that incorporates both psychological and sociological parts. We collected our data through a qualitative method of reading autobiographies. The selection of materials was based on the autobiographies that dealt with substance abuse issues, where the selection was delimited to the autobiographies where the individuals had had an alcohol, drug or gambling abuse. The chosen material was written in Swedish, by the addict and after the individual had come out of their abuse. The reading of the material was based on a number of reading questions based on the study’s questions. Following the patterns we found from the reading, we formed a division of our results where eight themes were identified that seemed to play an important role when leaving an abuse: questioning, unsuccessful attempts, insight, turning point, a struggle, important help, new self and awareness. Our result was then analyzed against both psychological and sociological research to give different explanatory models of what we saw in the material. The psychologically oriented research talked about how an individual leaves addiction and how, for example, cognitive changes and turning points are central parts. The sociologically oriented research consisted of a theoretical explanation model about how an individual makes a role exit when, for example, he leaves an abuse where social factors such as environmental impact plays an important role. One of the study’s conclusions was that leaving an abuse could be understood as a process. Another conclusion was that the eight different steps of the process could include both sociological and psychological parts. Thus, through our study, we distinguished that leaving an abuse was not only influenced by one or the other approach, but that studies that illuminate and merge both psychological and sociological perspectives are needed. The study also shows the importance of

Studien syftar till att, utifrån ett behandlarperspektiv, identifiera orsakerna till att äldre individer utvecklar ett alkoholmissbruk. Studien avser vidare att undersöka om den kommunala öppenvården för individer med missbruk är anpassad för att möta äldre individer som missbrukar alkohol. För att besvara syftet har fyra intervjuer med behandlare inom den kommunala öppna missbruksvården utförts. Resultatet visar att många äldre utvecklar sitt alkoholmissbruk i samband med pensioneringen, på grund av död avnärstående eller förlust av socialt umgänge, där den äldre använder alkoholen som ett sätt att hantera och bemästra känslorna som uppkommer vid dessa händelser. Gällande behandling visar resultatet att de behandlingar den kommunala missbruksvården tillhandahåller går att anpassa till äldre personers behov. Behoven innefattar såväl struktur, som rutiner och socialt umgänge. Dock finns det hinder i hjälpsökandet i form av förnekelse, skuld och skam som gör det svårare att söka hjälp, där både samhällets och den egna synen påverkar kontakten med behandlingsverksamheter.

Alkoholmissbruk bland äldre personer är ett socialt problem som blivit allt mer uppmärksammat i samhället de senaste åren. En anledning till ökningen är det faktum att landets invånare blir allt äldre, därmed växer även gruppen med äldre individer. Det framkommer dock att det inte finns några särskilda riktlinjer för äldre med en missbruksproblematik. Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse avsaknaden av sociala relationer kan ha för alkoholmissbruket. Studien syftar även till att undersöka vilken behandling som kan erbjudas till alkoholmissbrukande äldre. Modellen för denna studie är en systematisk litteraturstudie där åtta vetenskapliga studier har granskats. I analysen har sedan studierna kopplats till relevanta teoretiska utgångspunkter. Resultatet visar att det kan finnas ett samband mellan sociala faktorer och alkoholkonsumtion. Resultatet visar även att rutiner gällande handläggning, hantering och behandling av äldre individer med ett alkoholmissbruk kan anses vara bristfällig. Utifrån avsaknaden av relevant forskning och kunskap är det svårt att dra några slutsatser utifrån den litteratur som har studerats. En slutsats vi dock kan poängtera är att riktlinjer gällande missbruksvård och äldreomsorg av äldre som har en missbruksproblematik behöver ses över och utvecklas.

Studiens syfte var att synliggöra vuxna barns upplevelser av att växa upp med alkoholmissbrukande föräldrar och hur socialtjänsten fanns eller inte fanns som ett stöd under dessa förhållanden. I studien genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med vuxna personer som växte upp med föräldrar med alkoholmissbruk och som hade haft kontakt med socialtjänsten. Studiens resultat analyserades med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell, barndomssociologiska begreppen föräldrafiering samt being och becoming och stigmatisering. Studiens huvudresultat belyser att samtliga intervjupersoner påverkades negativt av föräldrarnas alkoholmissbruk. De flesta intervjupersoner upplevde att de behövde ta ett stort ansvar i hemmet och hålla alkoholmissbruket som en familjehemlighet. Resultaten visade att samtliga deltagande var missnöjda med socialtjänstens stöd, exempelvis genom att de inte blev bemötta på ett barns nivå. Ingen familj blev erbjuden familjeorienterade insatser., The aim of the study was to highlight the experiences of adult children of growing up with alcohol-abusive parents and how the social services were to any support under these circumstances. In the study four qualitative interviews were conducted with adults who grew up with parents with alcohol abuse and who had contact with the social services. The study's results were analyzed by Bronfenbrenner's development ecological model, childhood sociology concepts parentification, being and becoming and the concept stigmatization. The main results of the study, highlights that all interviewees were affected negatively by the parents' alcohol abuse. Most of the interviewees felt that they needed to take great responsibility at home and keep the alcohol abuse as a family secret. The results showed that all participants were displeased with the social services support, for example by not being treated at a child´s level. None of the families were offered family-oriented support.

Tidigare forskning gällande barn som vuxit upp med föräldrar med psykisk sjukdom/ohälsa eller missbruksproblematik har till stor del fokuserat på negativa aspekter. Syftet med denna studie var att genom fyra självbiografier undersöka individuella faktorer som kan bidra till en positiv utveckling, hos barn som vuxit upp med någon vuxen med psykisk sjukdom och/eller alkoholmissbruk. Studiens frågeställningar rörde vilka individuella egenskaper som bidragit till välmående i vuxenlivet, om några av dessa är gemensamma mellan författarna samt minnen från barndomen som kan relateras till anknytning. Studiens teoretiska grund bestod av anknytningsteori samt resiliens, för att undersöka anknytningens betydelse för dessa barn samt hur motståndskraft kan utvecklas hos dessa barn enligt teori och forskning. Studiens resultat visade på flertalet individuella och gemensamma faktorer hos författarna samt de minnen som kunde relateras till anknytning. Resultatet analyserades genom tematisk analys, vilket härledde 4 teman: skyddsnät, anknytning, individens karaktär samt strategier för att överleva., Previous research about children who have grown up with parents with mental illness and/or abuse has largely focused on negative aspects. The aim of this study was to through four autobiographies, examine individual factors that can contribute to a positive development, in children who have grown up with any adult with mental illness and / or alcohol abuse. The questions of the study concerned which individual characteristics contributed to well-being in adulthood, if some of these are common between the authors and memories of childhood that can be related to attachment. The theoretical foundation of the study consisted of attachment theory and resilience, in order to investigate the importance of the attachment for the children and how resistance can be developed in these children according to theory and research. The results of the study showed the majority of individual and common factors among the authors and the memories that could be related to the connection. The results were analyzed by thematic analysis, which derived 4 themes: safety net, connection, individual character and strategies for survival.

Enligt forskning ökar alkoholkonsumtionen bland personer som är 65 år och äldre. Detta antas innebära att hemtjänstpersonal kommer att stöta på alkoholberoende allt oftare i arbetet. Syftet med denna studie är att bidra till en ökad kunskap om hur arbetet kring äldre vårdtagare med problematisk alkoholkonsumtion bedrivs inom hemtjänsten. Som teoretisk grund för studien användes makt, ålderism, synen på människan som objekt/subjekt samt synsätt på alkoholmissbruk. En kvalitativ metod bestående av åtta intervjuer med hemtjänstpersonal genomfördes. Resultatet visar att respondenterna tycker det är viktigt att vara värderingsfri i arbetet. De beaktar även vårdtagarnas rätt till privatliv. Enligt socialtjänstlagen ska verksamheter inom socialt arbete bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet, något som respondenterna beaktar i sitt arbete. Svårigheter som respondenterna stöter på i arbetet löser de bland annat genom att diskutera med kollegor, något som nämndes som strategier. Det framkom också att respondenterna anser att de ibland inte har de förutsättningar som krävs för att möta den berörda gruppen., According to research, alcohol consumption among people aged 65 and over increases. This is supposed to mean that homecare staff will encounter alcohol addiction more and more frequently at work. The purpose of this study is to contribute to an increased knowledge of how work on elderly patients with problematic alcohol consumption is conducted within homecare. As a theoretical basis for the study, power, ageism, the view of man as object / subject, and approach to alcohol abuse were used. A qualitative method consisting of eight interviews with homecare staff was conducted. The result shows that the respondents find it important to be value-free at work. They also take into account the patients’ right to privacy. According to the Social Services Act, activities within social work must be based on respect for people's self-determination and integrity, something that the respondents consider in their work. Difficulties encountered by the respondents in the work are solved, among other things, by discussing with colleagues, something that was mentioned as strategies. It also emerged that the respondents believe that they sometimes don’t have the conditions required to meet the relevant group.

Psykisk ohälsa som kan ha sin grund i att ha vuxit upp med alkoholberoende föräldrar är problematisk. Psykiatrisjuksköterskan bör vara medveten om hur en främjad psykisk hälsa för denna målgrupp kan uppnås inom den psykiatriska vården. Det är därför viktigt att beskriva hur psykiatrisjuksköterskor arbetar personcentrerat med denna patientgrupp i vårdsituationer. Syfte: Syftet var att beskriva hur psykiatrisjuksköterskan inom vuxenpsykiatrin genom personcentrerad omvårdnad främjar psykisk hälsa för vuxna med föräldrar som har ett alkoholmissbruk. Metod: Data samlades in från sex semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatmaterialet presenterade följande kategorier: Skapa förtroende och tillit, Identifiera behov av insatser, Arbeta i team kring patienten, Få patienten att ta ansvar för sina egna val samt Låta patienten påverka planerade insatser. Slutsats: Sjuksköterskorna som deltog i studien menade att motivering och stärkande av patienten att ta ansvar var centrala aspekter., Mental illness that may be due to having grown up with alcohol addicted parents is problematic. The psychiatric nurse should be aware of how a promoted mental health for this target group can be achieved in psychiatric careIt is therefore important to describe how psychiatric nurses work person-centered with this patient group in care situations. Aim: To describe how nurses within adult psychiatric care throw Person-Centered care can promote continuous development of psychiatric health regarding adults with parents who have an alcohol abuse. Method:Data was collected from six semi-structured interviews and analyzed with qualitative content analysis. Result: The result material presented the following categories; Create Confidence and trust, Identify need for efforts, Work in team around patient, Get patient to take responsibility for their own choices, and Let the patient affect planned efforts. Conclusion: The nurses who participated in the study argued that the motivation and strengthening of the patient to take responsibility were central aspects.