Search

Kurzfassung: Die vorliegende Arbeit befasst sich mit Optimierungsm��glichkeiten der Verkehrssicherheit f��r Fu��g��nger der Altersgruppe ab 65 Jahren im urbanen Raum Wiens. Nach einem ��berblick ��ber die Mobilit��t dieser Fu��g��nger werden deren Unfalldaten im urbanen Raum Wien analysiert und statistisch ausgewertet. Zus��tzlich werden bei zwei Brennpunkten in Wien, mit erh��hten Fu��g��ngerunfallzahlen dieser Altersgruppe, Analysen der r��umlichen Situationen und Auswertungen der Verkehrsunfallstatistiken durchgef��hrt. Erg��nzend werden altersspezifische Befragungen vor Ort mittels selbst erstelltem teilstandardisierten Fragebogen durchgef��hrt, zusammengefasst und ausgewertet, wodurch ortsspezifische M��ngel und Optimierungsm��glichkeiten aufgezeigt werden. Basierend auf den erlangten Erkenntnissen aus altersspezifischen Literaturund Unfalldatenanalysen sowie Brennpunktanalysen mit zugeh��rigen Befragungen werden verantwortliche Faktoren f��r ein Unfallgeschehen und die daraus resultierenden Konfliktbereiche f��r Fu��g��nger der Altersgruppe ab 65 Jahren im urbanen Raum Wiens identifiziert. Anhand dieser Konfliktbereiche werden Handlungsanweisungen erstellt, welche zur Erh��hung der Verkehrssicherheit f��r diese Fu��g��nger beitragen sollen. Die erarbeiteten Ma��nahmen f��r Optimierungsm��glichkeiten werden in acht Kategorien gegliedert: Recht, Kontrolle und ��berwachung, Verkehrsplanung, Stra��enbau, Verkehrstechnik, Verkehrsorganisation, Bewusstseinsbildung f��r alle Verkehrsteilnehmer, altersspezifische Beteiligung im Planungsprozess sowie Unfalldatenbanken., This work deals with optimization possibilities of traffic safety for pedestrians aged 65 and older in the urban area of Vienna. First an overview of the mobility of these pedestrians is given and their accident data of Vienna gets analysed and statistically evaluated. In addition, analyses of spatial situations and analysis of traffic accident statistics are conducted for two Viennese hotspots with increased numbers of pedestrian accidents of these age group. Also, age-specific surveys are carried out on site with a self-created, partially standardized questionnaire. The data gets summarized and evaluated to highlight site-specific deficiencies and optimization possibilities. Based on the findings gained from age-specific literature, accident data and hotspot analyses with associated surveys, responsible factors for accidents and the consequential areas of conflict for pedestrians aged 65 and older in Vienna are identified. For these areas of conflict, instructions are compiled which should contribute to increase the traffic safety for these pedestrians. The measures developed for optimization possibilities are subdivided into eight categories: law, control and monitoring, traffic planning, road construction, traffic engineering, traffic organization, awareness raising for all road users, age-specific participation in the planning process and accident databases.

Modeling road accident occurrence has gained increasing attention over the years. So far, considerable efforts have been made from researchers and policy makers in order to explain road accidents and improve road safety performance of highways. In reality, road accidents are rare events. In such cases, the binary dependent variable is characterized by dozens to thousands of times fewer events (accidents) than non-events (non-accidents). Instead of using traditional logistic regression methods, this paper considers accidents as rare events and proposes a series of rare-events logit models which are applied in order to model road accident occurrence by utilizing real-time traffic data. This statistical procedure was initially proposed by King and Zeng (2001) when scholars study rare events such as wars, massive economic crises and so on. Rare-events logit models basically estimate the same models as traditional logistic regression, but the estimates as well as the probabilities are corrected for the bias that occurs when the sample is small or the observed events are very rare. Consequently, the basic problem of underestimating the event probabilities is avoided as stated by King and Zeng (2001). To the best of our knowledge, this is the first time that this approach is followed when road accident data are analyzed. Instead of applying a traditional case-control study, the complete dataset of hourly aggregated traffic data such as flow, occupancy, mean time speed and percentage of trucks, were collected from three random loop detectors in the Attica Tollway ("Attiki Odos") located in Greater Athens Area in Greece for the 2008-2011 period. The modeling results showed an adequate statistical fit and reveal a negative relationship between accident occurrence and the natural logarithm of speed in the accident location. This study attempts to contribute to the understanding of accident occurrence in motorways by developing novel models such as the rare-events logit for the first time in safety evaluation of motorways. Language: en

The interaction between the driver, the car and the road is essential for the road safety. This case study focuses on the road condition and its effect regarding road safety issues. By studying and isolating the road condition aspect and its contributing role to the accident occurrence, the aim is to explore their relationship, as well as highlight the road parameters that are commonly associated with accident occurrence. This result will be used to develop and increase awareness of the impact of poor road alignment and poor road surface conditions on traffic safety, in order to prevent these accidents from occurring. The road parameters chosen for this study include side friction, cross slope and rut bottom cross slope, road texture, curvature, drainage gradient and rutting. The case study was limited to lv 360 in Västerbotten, where all accidents with an unclear cause of the accident were studied, between 2003 and 2012 were carefully studied and assessed based on the condition of the road at the time of the accident. The study was based on accident data from Transportstyrelsens accident database STRADA and road data was obtained from Vecturas Profilograf. Analysis of the various road parameters and their respective safety limits, identified many hazardous sections on lv 360. Low side friction values, insufficient drainage gradient and incorrect cross slopes are some of the shortcomings that were found. The results show that 70% of all accidents occurred on curves where the vehicle either skidded or went off the road. Furthermore, the results show that the side friction demand in 65% of the accidents far exceeded the designed side friction supply according to VGU. Insufficient side friction associated with curves shows an evident relation with the accident occurrence. The analysis shows that 80% of the accidents had deficiencies in two or more road parameters. Improperly designed cross slopes in curves – where the slope instead of resisting the lateral force, contributed to it – was found to create dangerous circumstances for the traffic. These were also found at lv 360, why the cross slope design according to the results, directly affects the accident rate – particularly at curves. Improper cross slope in sections where the gradient is low often result in insufficient drainage gradient, and consequently a high skid risk. These were common on entry and exit points of curves, where the cross slope shifts between straight sections and curves and thus passes zero. The results show that the drainage gradient in 70 % of the accidents was too low and in many cases fell below VGU's requirement of 0.5 % before and after the curve. Samarbetet mellan föraren, bilen och vägen är essentiellt för trafiksäkerheten. Denna fallstudie fokuserar på vägens tillstånd och dess roll inom trafiksäkerhetsarbetet. Genom att studera och isolera vägaspekten och dess bidragande roll till olycksförekomsten, är målet att tydliggöra relationen mellan dessa, samt belysa de vägparametrar som vanligen associeras med trafikolyckor. Detta för att utveckla och utöka medvetenheten kring effekten av dålig linjeföring och bristfälliga vägytegenskaper, för att i framtiden kunna förebygga dessa olyckor. De parametrar som studerades är bland annat sidofriktionen, tvärfallet och spårbottentvärfallet, texturen, kurvaturen, snedlutningen och spårdjupet. Arbetet avgränsades till länsväg (lv) 360 i Västerbotten, där alla olyckor med en oklar olycksorsak mellan åren 2003 och 2012 studerades, och bedömdes efter vägens tillstånd vid olyckan. Studien baserades på olycksuppgifter från Transportstyrelsens olycksdatabas STRADA och vägmätningar utförda av Vecturas Profilograf. Vid analys av de olika väg parametrarna och deras respektive gränsvärden, identifierades många brister på länsväg 360. Låga sidofriktionsvärden, otillräcklig snedlutningar och felaktiga tvärfall vid kurvor är några av de brister som påhittades. Resultatet visar att 70 % av alla olyckor inträffade i kurvor där fordonet antingen fått sladd eller åkt av vägen. Vidare visar resultatet att sidofriktionsbehovet i 65 % av olyckorna långt översteg den dimensionerande sidofriktionen enligt regelverket Vägar och Gators Utformning (VGU). För liten sidofriktion i samband med kurvor visar en tydlig koppling till olycksförekomsten. Analysen visar dessutom att 80 % av olyckorna hade brister i två eller fler vägparametrar. Felaktigt utformat tvärfall vid kurvor – där lutningen istället för att motverka sidokraften bidrar till den – skapar livsfarliga förutsättningar för trafiken. Även dessa påträffades på länsväg 360, varför tvärfallets utformning enligt resultatet direkt påverkar på olyckstalet, i synnerhet vid kurvor. För litet tvärfall i de sektioner där även längslutningen är låg innebär dessutom otillräcklig snedlutning (resultanten av tvärfallet och längslutningen) och medför stora risker för halka. Dessa är vanliga vid in- och utfarter av kurvor, där tvärfallet övergår mellan raksträcka och kurva och passerar noll. Resultatet visar att 70 % av olyckorna hade för låg snedlutning samt att flera sträckor i många fall underskred VGU:s krav på 0,5 % före och efter kurvan. Som lösning föreslås hastighetssänkning och varningsskyltar vid skarpa kurvor samt att stor kraft bör läggas på korrekt utförda tvärfall som tar hänsyn till sidokraften.