Search

Studiens syfte är att granska och utforska incels som fenomen genom att analysera dominerande diskurser och centrala komponenter på hemsidan incels.is. Studiens frågeställningar har uppkommit genom de främst dominerande och centrala diskurserna som upprätthålls på incels.is, vilka är: samhället, kön och feminism samt våld. Studiens teoretiska ramverk har utgått från en socialkonstruktivistisk diskursanalys med inspiration från den Foucauldianska diskursanalysen. Michél Foucaults begrepp makt, språk och kunskap har vidare använts för att undersöka maktaspekten och maktlösheten som uttrycks på incels.is. Begreppen har även använts i syfte att undersöka språkets betydelse och vad som är tillåtet att säga och inte samt vem som har tillåtelse att säga något. Vidare har Yvonne Hirdmans och Raewyn Connells teorier kring genussystemet och hegemonisk maskulinitet använts i syfte att undersöka maskulinitetsdiskursen, konstruktionen av kön samt våldsfrågan. Studien har genom en kvalitativ metod och netnografisk ansats använt diskursanalys för att analysera inlägg på hemsidan incels.is i syfte att belysa vilka dominerande diskurser som kan urskiljas. Empirin till studie är publicerade i citatform och har alla publicerats under mars månad 2021. Uppsatsens resultat har visat på att användarna på incels.is upplever att resten av världen är emot dem samt att de inte får plats i den socialistiska och feministiska världsbild som de beskriver. Användarna uttrycker vidare att det är feminismen och kvinnor som är skyldiga det upplevda förtryck som användarna upplever. Användarna uttrycker såväl stark misogyni, våld, hot om våld gentemot kvinnor genomgående i resultatet. Vidare visar även resultatet att det finns vissa mindre dominerande diskurser kring självhat, hat gentemot HBTQI-personer, rasism samt avvikande diskursen kring hur misogyni inte alltid är svaret vilka också belyses i resultatet. The purpose of the study is to examine and explore incels as a phenomenon by analyzing dominant discourses and key components on the website incels.is. The study's questions are developed through the mainly dominant and central discourses that are maintained on incels.is which are: society, gender and feminism and violence. The theoretical framework of the study has been based on a social constructivist discourse analysis with inspiration from the Foucauldian discourse analysis. Michél Foucault's theories about power, language and knowledge have been used further to examine the power aspect and powerlessness expressed on incels.is. The theories have also been used for the purpose of examining the meaning of language and what is allowed to say and not and who is allowed to say something. Furthermore, Yvonne Hirdman's and Raewyn Connell's theories about the gender system and hegemonic masculinity have been used in order to explore the discourse of masculinity, the construction of gender and the issue of violence. Through a qualitative method and netnographic approach, the study has used discourse analysis to analyse posts on the website incels.is in order to shed light on which dominant discourses can be distinguished. The empirical data for the study is presented citation form and were all published during the month of March 2021. The results of the essay have shown that the users on incels.is feel that the rest of the world is against them and that they do not fit into the socialist and feminist worldview they describe. The users further express that it is feminism and women who are guilty of the perceived oppression that the users experience. Users express strong misogyny, violence, threats of violence against women throughout the result. Furthermore, the results also show that there are some less dominant discourses about self-hatred, hatred towards LGBTQI people, racism as well as the divergent discourse about how misogyny is not always the answer, which is also highlighted in the results.

Denna studie har genomförts i syfte att undersöka om orosanmälan görs i tillräckligt stor utsträckning samt vilka faktorer som kan påverka benägenheten att anmäla. Målgruppen för studien har varit yrkesverksamma inom förskola och förskoleklass. Vidare har studien även undersökt om det går att identifiera skillnader som kan påverka benägenheten att anmäla, inom olika kommuner. Studien har även undersökt om yrkesverksamma upplever några brister i samverkan med socialtjänsten som kan komma att påverka benägenheten att orosanmäla. Studien har genomförts med en kvalitativ metod baserad på̊ sex kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma från tre storleksmässigt olika typer av kommuner, rangordnade från små̊, till medelstora, till stora. Resultatet har analyserats genom en kombination av två teoretiska ramverk vid namn: stigma och samverkan. Genom att använda oss av ovanstående nämnda metod har vi utifrån informanterna kunnat identifiera följande teman: ett svårdefinierat begrepp, rädsla för att anmäla, samverkan och skillnader mellan kommuner. This study sought to investigate the reasons why referrals to social services from preschools appear to be lower than one would expect. The study has also attempted to gain an insight into the different processes practiced in the three municipalities examined in this study. More specifically this study has explored if the respondents experience difficulties with cooperation with local social services offices and if this contributes in some way to possible challenges regarding the making of referrals. With this in mind, the study carried out six interviews with pre-school teachers from three different municipalities. The results, examined via a combination of stigma and cooperation theories, highlight the following themes that reflect the experiences of the research participants: difficulty with definition, fear of making a referral, cooperation, and process within the municipalities. The results highlight the importance of cooperation between agencies and indicate the necessity for open communication between pre-schools and social services.