Search

Olika beslutsstöd för gallring, så kallade gallringsmallar, har sammanställts av Skogsstyrelsen (1984) och Skogforsk (INGVAR). Denna studie består av tre delar. I den första delstudien jämförs fyra olika alternativ till stöd för beslut om gallring med Heureka. Två av alternativen var konsekvensanalyser för gallring enligt Skogsstyrelsens (SKS) respektive INGVARs (ING) gallringsmallar. Alternativ NYA anpassades för att tillmötesgå Skogsstyrelsens riktlinjer för gallring 2016. Alternativ REF konstruerades för att uppnå högsta möjliga nuvärde och för att utgöra referensalternativ. De fyra alternativen jämfördes i första hand efter nuvärde vid 1,5 % respektive 2,5 % kalkylränta men också efter skogsskötsel. REF gav högst nuvärde, i tur och ordning följt av NYA, ING och till sist SKS. Detta gällde för båda kalkylräntorna, om än skillnaderna var något större vid 1,5 % kalkylränta än vid 2,5 % dito. Resultatet indikerar att Skogsstyrelsens och INGVARs gallringsmallar föreslår gallring tidigare än vad som är nuvärdesmässigt motiverat, att nya gallringsmallar kan ge bättre ekonomiskt resultat och lägre risk för skador. I den andra delstudien sammanställdes nya gallringsmallar för tall i norra Sverige efter ett utförande som liknar Skogsstyrelsens gallringsmallar från 1984, baserat på resultatet för NYA. Trender i resultatet från delstudie 1 kunde visuellt skönjas i gallringsmallarna från delstudie 2, som att gallring föreslås för tidigt i Skogsstyrelsens och INGVARs gallringsmallar. I den tredje delstudien utformades stöd för gallringsbeslut med hjälp av binär logistisk regression. Modellerna skattar sannolikheten för att Heureka, med inställningar från NYA rådande, hade gallrat ett skogsbestånd. Modellerna föreslog gallring i enlighet med Heurekas utförda gallringar i 79-87 % av bestånden., Support tools for thinning, so called thinning schedules, have been compiled by the Swedish Forest Agency and Skogforsk (INGVAR). This study comprises three parts. The first part is a comparison in Heureka of four decision support systems for thinning. Two of the systems, also called alternatives, were impact assessments for thinning according to the Swedish Forestry Board (SKS) and INGVAR (ING). Alternative NYA was designed to accommodate Swedish Forestry Board’s recommendations for thinning today. Alternative REF was designed to reach the highest net present value possible and to constitute as reference. The four alternatives were compared primarily by net present value and secondarily by silviculture. REF gave the highest net present value, NYA gave the second highest, then came ING and SKS had the lowest NPV. This was the case for both 1,5 % and 2,5 % interest rate. The study suggests that official thinning schedules leads to inferior thinnings, both economically and with regard to wind damage risk. In the second part of the study new thinning schedules were derived, similar to Swedish Forestry Board’s ones from 1984. The third part of the study contained a binary logistic regression that resulted in thinning models. The models estimate the probability that Heureka would have thinned a stand with the properties for NYA as current. The models suggested thinning with 79-87 % unity to the thinnings conducted by Heureka.

Älgstammen orsakar genom bete skador på skog som får negativa effekter för skogsbruket. Skötseln av skogen kan anpassas för att minska omfattningen av dessa skador. Den här studien undersökte två scenarier av skogsskötsel. Det första scenariot, kallat grundskötsel, utformades efter Sveaskogs inställningar för skogsbruk och det jämfördes med ett scenario: betesanpassning. Betesanpassningen innehöll en skogsskötsel med motivet att hålla älgbetesskador vid en lägre nivå. Scenarierna bestod båda två av en simulering och en optimering. Dessa utfördes i beslutsstödsystemet PlanVis. Studiens syfte var att undersöka om betesanpassningen resulterade i ett sämre nuvärde samt att se om åtgärderna som syftade till att minska älgbetesskadorna gav ett önskat resultat. Arbetet inleddes med en genomgång av kända metoder för att minska skador på skogen från älgbete. De åtgärder som bedömdes vara realistiska för praktiskt skogsbruk och därför inkluderades i betesanpassningens skötselprogram var senarelagd röjning samt högre andel naturlig föryngring och sådd. I övrigt fick samma parametrar och restriktioner råda för såväl betesanpassningen som grundskötseln. Simuleringarna utfördes på 12 102 hektar av Sveaskogs innehav i Västerbottens inland. Resultaten för de två alternativen jämfördes, främst med avseende på ekonomi. Betesanpassningen fick ett 1,55 % lägre nuvärde. I termer av måluppfyllnad hade det betesanpassade scenariot i genomsnitt 630 fler stammar per hektar i ungskogarna (bestånd med grundytevägd medelhöjd under 5 m). Betesanpassningen ökade fodertillgången. Skogen i detta scenario tål därför en högre skadenivå under ungskogsfasen och kan träda in i gallringsfas i godare skick ur produktionssynpunkt. Detta resulterar i högre virkeskvalitet och –produktion., The moose population causes through its browsing damage on forests which is negative for the forest industries. The forest management can be adapted to reduce the magnitude of the browsing damage. This study investigated two scenarios. The first scenario, named default management, was designed after Sveaskog’s settings for forestry. The second scenario, named browsing adaption included management with a goal to reduce browsing damages. Both scenarios contained a simulation and an optimization which were done in the decision supports system PlanWise. The purpose of the study was to investigate if the browsing adaption scenario resulted in a lower net present value and also if the browsing adaption management fulfilled its goal. The work began with a review of known treatments that reduce browsing damages. Those that were deemed realistic for forestry in reality and therefore included in the browsing adaption scenario was delayed cleaning and larger proportions natural regeneration and sowing. Otherwise the same parameters and restrictions were applied in both scenarios. The simulations were executed regarding 12 102 hectares of Sveaskog’s holdings in Lapland. The results were compared mostly concerning economic aspects. The browsing adaption had a net present value that was 1,55 % lower than the default management. The browsing adaption had 630 more stems per hectare on average in stands below five meters in mean height. The browsing adaptation did increase the level of available food resource. The forest; in this scenario, withstands a higher browsing pressure with a more satisfying result leaving the young forest phase.