Search

Denna studies syfte är att undersöka grundskollärares erfarenheter av arbetet med integrerade elever i grundskolans verksamhet. Vilka förutsättningar, möjligheter och utmaningar berättar lärarna om och vilka förslag på förbättringsområden anger de. Studien bygger på tio intervjuer med grundskollärare som undervisar i klasser där det går integrerade elever med en IF-diagnos. Intervjuerna genomfördes i två kommuner. Empirin analyserades utifrån Imsens (1999) utvidgade ramfaktorteori. Viktiga faktorer som utröntes är att lärarna behöver mer tid, fler kunniga vuxna i klassrummet, förutsättningar för att skapa en god lärmiljö, möjligheter till utökat samarbete med både personal på grundskolan och med anpassad grundskolas personal samt specialpedagogisk kompetens för att en integrering ska lyckas. Vidare forskning rekommenderas, då detta är ett område där det finns mycket lite forskning.

Denna rapport sammanfattar de resultat och den utveckling av metodik som har uppnåtts inom ramen för projektet TRV2020/54637. I Skandinavien och även övriga delar av världen där lös lera utgör en betydande del av den geologiska lagerföljden, är risken för sättningar och sättningsskador stor på byggnadsverk och anläggningar i samband med grundvattenpåverkan. I samband med inläckage av grundvatten i en schakt eller tunnel, kan portryck i dessa leror sänkas vilket orsakar tidsberoende sättningar. Sådana risker kan hanteras, tex. genom tätning av schakt/tunnel för att motverka inläckage och genom återinfiltration för att återställa portrycksnivåer. Underlag krävs för att kunna ta beslut om vilka skyddsåtgärder som är adekvata, och det blir då viktigt att förstå och kunna modellera de komplexa tids- och rumsberoende samband som systemet från grundvatteninläckage till sättningsskador utgör. I detta projekt görs det genom att sammankoppla flera modellansatser. I detta forskningsprojekt har orsak-verkan-sambandet från grundvattenläckage till byggnadsskador via portryckssänkning samt sättningar undersökts. De initiala mark- och grundvattenförhållandena har undersökts och ställts upp i en hydro-mekanisk geomodell. Denna modell bygger på en grundvatten- och stratigrafimodell, en numerisk modell för 2D sättningssimuleringar samt extrapolering av sättningar till 3D via en maskininlärningsmodell (metamodell) tränad på 2D tvärsektioner. Till sist har även en byggnadsskademodell utvecklats som tar hänsyn till byggnadens deformation och sprickbildning för byggnader i stadsskala. Hypotetiska scenarier med uniform grundvattensänkning har undersökts som inte har någon koppling till förväntad grundvattensänkning i studieområdet. Resulterande skador kan därför ses som en indikation på vilka skador som kan uppkomma om man sänker grundvattennivåerna i sådan omfattning och inte som en riskprognos för det pågående undermarksprojektet inom området.

When underground openings are constructed, groundwater inflow can occur, which might lead to ground settlements, namely in clay. In these types of construction projects, it is beneficial to be able to quantify risks related to these settlements. A framework developed by Sundell et al. (2019, Risk Analysis, Vol. 39, 105-124) deals with this, in which one part is a statistical settlement model. However, since their model only considers primary compression, a model that accounts for secondary compression (or creep) is necessary to better represent real conditions.In this thesis, an adaptation of Sundell’s et al. (2019) model that includes creep settlement was developed and applied on a focus area of the tunnel project Stockholm Bypass. First, distributions of parameters were created based on data from the project and complementary data from literature. Thereafter, a stochastic model based on an existing creep model was coupled with the Monte Carlo method.A cell where 8 m groundwater drawdown had previously been measured was simulated with the stochastic model. Results from this show wide settlement distribution. Moreover, a scenario with a sudden groundwater drawdown of 6 m was simulated over the entire focus area. Results from the scenario show larger settlements over a larger influence area when creep effects were included compared with simulations without creep effects.The proposed model was also verified against two other creep settlement models. The verification indicates an overestimation in initial settlements, but an underestimation of the excess pore pressure. The proposed model long-term settlement results were within 0.1 m of the compared models. A sensitivity analysis shows that different size of distributions of the permeable parameters and the creep parameters used in the model had low impact on settlement distribution in the presented model., Undermarksanläggningar kan orsaka grundvattendränering, vilket kan leda till marksättningar. I dessa projekt är det fördelaktigt att kunna kvantifiera riskerna för dessa marksättningar. Ett ramverk utvecklat av Sundell et al. (2019, Risk Analysis, Vol. 39, 105-124) behandlar detta, och inbegriper bland annat en statistisk sättningsmodell. Eftersom modellen endast beaktar primärkonsolidering av jorden, är en modell som även behandlar sekundärkonsolidering (krypning) nödvändig för att bättre representera verkliga förhållanden.I denna uppsats utvecklades och tillämpades en anpassning av Sundells et al. (2019) modell till att inkludera krypsättningar på ett fokusområde i tunnelprojektet Förbifart Stockholm. Först skapades fördelningar av parametrar baserade på data från projektet samt kompletterande data från litteratur. Därefter byggdes en stokastisk modell baserat på en existerande krypmodell kopplat med Monte Carlo-metoden.Med den stokastiska modellen simulerades en punkt där 8 m grundvattensänkning hade skett. Resultatet från denna simulering visar att den beräknade sättningen är varierande. Därutöver simulerades hela fokusområdet för ett scenario med en konstant grundvattensänkning på 6 meter. Resultatet visar större sättningar över ett större påverkansområde när krypeffekter inkluderas jämfört med när de inte gjorde det.Den föreslagna modellen verifierades också mot två andra krypsättningsmodeller. Verifieringen antyder på en överskattning i de initiala sättningarna, men en underskattning av porövertrycket. Den föreslagna modellens långsiktiga sättningar låg inom 0,1 m jämfört med de andra modellernas sättningar. Genom en sensitivitetsanalys erhölls att storleken på variationskoefficienten hos permeabilitetsparametrar samt krypparametrar använda i modellen inte hade någon större påverkan på fördelningen av sättningar i den presenterade modellen.