Search

When departments within schools for various reasons are unable to house its students in theirregular buildings, pavilion schools are frequently used as a replacement. The Academic world isin constant change and hence in continuous need to adapt to new and updated requirementsand demands. This entails that the way how buildings traditionally are built must bereconsidered due to its adaptability. These days, pavilion schools, are viewed as expensive andtemporary solutions simultaneously as the population of schools in Sweden are both old andoutdated. When building a school in Uppsala today, Uppsala Skolfastigheter, must build it to ahigher standard than what is normally used when building a pavilion school. The society itselfhas started to adept in the idea of building a temporary module permanently, some of them withthe utmost standards, but the academic world is still resilient.The following work is performed in collaboration with Uppsala Skolfastigheter, the municipaladministrator of the academic population in Uppsala. The idea of the work is to enlighten oneaspect in the debate of pavilion schools’ opportunities that has not been treated earlier,meaning the pavilion schools’ construction and its durability. Initially the work started with ascreening of the module trade, in which a broader understanding of the suppliers’ view wasadapted. Interviews with operating technicians, project leaders and executive directors wascompleted in addition to visits at the chosen schools, to spark an insight in how a pavilionschool contradicts from a permanently built school regarding to quality and durability.Additionally, the schools’ plans of maintenance and rapports of errors was compared to seewhere they contradict historically and regarding planned support in the future.The visits to the schools entails information that the school buildings are differently exposed towear depending on the age of the students as well as the section of the building. In preschoolsthe wear is relatively low, in elementary schools it is somewhat higher and in high schools thewear is mainly due to vandalism and sabotage. During the visits the permanently built schoolswas perceived as less worn, the pavilion schools however had less remarks regarding to itsmaintenance and can hence be seen as more durable. From the interviews it is clear that theacademic world is still resilient towards pavilion schools, regarding expenses, quality andcomfort. Nonetheless, their view might need to change going forward, thus the pavilion schoolsare high in quality and brings possibilities in how the continuous change of needs and demandscan be dealt with in the future. Modulskolor används frekvent runt om i landet för att inhysa elever som av olikaanledningar inte kan vistas i sina befintliga lokaler. Skolans värld är föränderligoch det ställs hela tiden nya krav på byggnaderna som i det traditionella sättetatt bygga är svåra att följa. Modulbyggnader ses idag som dyra temporäralösningar samtidigt som Uppsalas skolbestånd är gammalt och utgånget. Idagmåste Uppsala skolfastigheter bygga skolor i Miljöbyggnad silver, vilket ärutmanande vid moduluppställningar. I andra delar av branschen användsmodulära byggnader med hög standard permanent, men skolvärlden ärfortfarande negativt inställda till formatet.Denna studie är utförd i samarbete med Uppsala Skolfastigheter och inriktar sigpå just Uppsaladistriktet i hopp om att belysa en aspekt i debatten ommodulskolor som inte ännu varit aktiv då det är modulers kvalitet sett tillmiljöstandard och beständighet som avses undersökas i rapporten. Arbetetbörjade med en branschundersökning för att få en bredare inblick i hurleverantörer ser på moduler. Intervjuer med drifttekniker, projektledare,förvaltningschef och studiebesök har utförts för att undersöka hur permanentaskolor och modulskolor skiljer sig i kvalitet sett till beständighet samtidigt somfelanmälningslistor och underhållsplaner har jämförts för att se hur skoltypernaskiljer sig historiskt och framåt.Från studiebesöken framkommer det att skolor slits olika mycket och på olikaplatser beroende på elevernas ålder. Förskolor slits relativt lite, grundskolornågot mer och gymnasium slits mestadels i form av vandalisering. Vidstudiebesöken upplevdes de permanenta byggnaderna som mindre slitna, menfrån felanmälningslistor och underhållsplaner ses modulbyggnader som merbeständiga eftersom de har betydligt färre antal felanmälningar.

Utmarksbete har historiskt varit Sveriges mest omfattande grupp av kulturpräglade naturtyper. Skogsbetesmarker har utgjort den största andelen av dessa utmarksbeten. Trots det är såväl den historiska som den ekologiska forskningen om Sveriges utmarker begränsad. Det har varit lättare att studera inägomarkens ängar, åkrar och hagar än svåravgränsade och svårdefinierade betade utmarker och skogar. Denna kunskapssammanställning samlar olika typer av historisk-ekologisk kunskap om svenska skogsbeten. I samarbete med SLU Centrum biologisk mångfald, Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen

Bakgrund: Globalt sett är trauma en av de ledande orsakerna till dödlighet. I Sverige är trauma den vanligaste dödsorsaken bland unga människor i åldern 15-44 år. Dödlighet på grund av trauma är högre i glesbygden och utgör en utmaning för jämlik och kvalitetssäker traumavård. Alltför hög ambitionsnivå kan leda till ökad dödlighet och sämre resultat på grund av tidsförlust enligt nyare studier. Motiv: Trauma är ett komplext ämne och kräver kunskap och erfarenhet av sjuksköterskan. För att identifiera dessa erfarenheter och förstå detta fenomen behövs forskning. Resultatet kan ge förståelse och stöd för arbetssituationen för dessa sjuksköterskor. I förlängningen skulle detta kunna medföra ett förbättrat omhändertagande för patienter som utsatts för trauma i glesbygd. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter i samband med akut omhändertagande av traumapatienter i glesbygd. Metod: Då syftet med studien var att belysa upplevelsen av ett fenomen, valdes kvalitativ metod. Datainsamlingen bestod av intervjuer som analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Metodens syfte är att studera personers erfarenheter av ett fenomen och därmed skapa ny kunskap. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskorna presterar på gränsen till det möjliga i en svår balansgång mellan egna känslor och krav och att sjuksköterskorna behöver starka ben att stå på genom kollegor, erfarenhet, utbildning och kunskap. Konklusion: Resultatet i studien tyder på att det finns utmaningar och svårigheter med akut omhändertagande av traumapatienter i glesbygd. Svårigheterna består av långa avstånd, begränsade resurser och vädermässiga förhållanden. Tid till definitiv vård beskrivs som avgörande och utmanande. Arbetet beskrevs även som stimulerande. I resultatet framgår vidare att det finns en stor kunskap och en mängd strategier som sjuksköterskan använder i sitt arbete för att bemästra de situationer som arbetet medför. Background: Globally, trauma is one of the leading causes of mortality. In Sweden, trauma is the most common cause of death among young people aged 15-44. Mortality due to trauma is higher in rural areas and poses a challenge for equal and quality-assured trauma care. Too high level of ambition can lead to increased mortality and poorer results due to loss of time, according to recent studies. Motive: Trauma is a complex subject and requires knowledge and experience of the nurse. By identifying the nurse's experiences of caring for trauma patients in sparsely populated areas, this could lead to improved care of these patients by adding new knowledge in the subject. Aim: The purpose of the study was to describe nurses' experiences in connection with emergency care of trauma patients in rural areas. Methods: Since the purpose of the study was to shed light on the experience of a phenomenon, a qualitative method was chosen. The data collection consisted of interviews that were analysed through qualitative content analysis. The purpose of the method is to study people's experiences of a phenomenon and thereby create new knowledge. Result: The results show that the nurses perform at the limit of what is possible in a difficult balance between their own feelings and demands and that the nurses need strong legs to stand on through colleagues, experience, education and knowledge. Conclusion: The results of the study indicate that there are challenges and difficulties with emergency care for trauma patients in sparsely populated areas. The difficulties consist of long distances, limited resources and weather conditions. Time for definitive care is described as crucial and challenging. The work was also described as stimulating. Furthermore, the results show that there is a great deal of knowledge and a variety of strategies that the nurse uses in her work to master the situations that the work entails.

För endast ett sekel sedan täckte skogsbetesmarker och andra naturbeten mycket stora arealer och utgjorde en grundförutsättning för landets försörjning och livsmedelsproduktion. Formade av århundraden av bete och lokalt mångbruk fanns en bred palett av skogsbetesmarker. Idag är det svårt att föreställa sig hur ett visst skogsbete kan ha sett ut och nyttjats, men det är ändå det vi behöver veta så mycket som möjligt om, för att förstå vad som har gett upphov till de natur- och kulturmiljövärden som fnns kvar idag. Det fnns mycket få skogsbetesmarker som varit i kontinuerligt bruk ända till idag. De som fnns kan inte självklart användas som målbild för andra skogsbeten, där kontinuiteten är bruten och skogen vuxit igen. Den här vägledningen ger ett arbetssätt för att komma fram till hur restaurering och skötsel bör utformas för att på bästa sätt bevara och stärka lokala natur- och kulturmiljövärden. Eftersom skogsbeten är kulturpräglade naturtyper, bygger vägledningen på att man kombinerar tre slags kunskap: om markanvändningshistoria, om ekologiska efekter av denna markanvändning, och om vilka spår som fnns kvar av dessa ekologiska efekter idag. Man behöver med andra ord förstå skogens nuvarande tillstånd genom att göra en tillbakablick, i syfte att planera för framtida förvaltning. Ett begrepp som knyter samman historia, kulturpåverkan och ekologi är biologiskt kulturarv. Det beskriver natur som formats av människan, till exempel naturtyper, vegetation, artförekomster och kulturformade träd och buskar. I skogsbetesmarker är biologiskt kulturarv tillsammans med andra spår efter tidigare markanvändning en viktig informationskälla som kan ge vägledning till hur vi bör förvalta marker idag. Historisk-ekologisk information om skogsbeten behandlas utförligt i en kunskapssammanställning om skogsbete, vilken tagits fram parallellt med vägled ningen och de används med fördel tillsammans.1 Kunskapssammanställningen diskuterar bland annat hur olika processer och förhållanden (människoskapade och naturliga) har format livsmiljöer för biologisk mångfald och biologiskt kulturarv. Vägledningen är en hjälp att praktiskt tillämpa detta kunskapsunderlag, genom att beskriva hur man kan undersöka, analysera och resonera kring ett skogsbetesobjekt för att anpassa skötsel och restaurering till de lokala förhållandena. Skogsbetesmarker är biologiskt rika naturtyper som formats av människan genom en mängd aktiviteter. Många skogsbetesmarker har dessutom en lång förhistoria av mänsklig närvaro, vilken kan ha lämnat spår. Det är därför lämpligt att förvaltningen av en skogsbetesmark utformas av natur- och kulturmiljövård i samverkan. När vi i vägledningen diskuterar biologiskt kulturarv, kulturlämningar och källmaterial, är det oftast med syfte att tolka dessa för att kunna utforma skötsel. Vissa spår kan också ha ett egenvärde, till exempel kulturlämningar eller hotade arter. I vägledningen används för enkelhets skull termen spår även om företeelser som inom kulturmiljövården betecknas som kulturlämning.

A core task in biodiversity conservation is to protect and restore populations of endangered species. The analysis of causes of decline based on data sampled in declining populations in sub-optimal habitats risks overlooking necessary environmental factors because they are no longer present at the sites. It may therefore be necessary to search for conditions that were present before the species began to decline. We used an historical ecology approach to identify critical ecological needs for the endangered butterfly Clouded Apollo, Parnassius mnemosyne, in Sweden in relation to historical and current land use. The most suitable habitat structure and management was transformed into a plan for restoration and management, applied at two P. mnemosyne sites. The populations of P. mnemosyne and its host-plant, Corydalis solida, were monitored annually 2004–2014. Based on previous knowledge about P. mnemosyne, the Swedish plan for conservation of the species recommends regular clearings of shrubs and trees in order to maintain a mosaic tree-grassland habitat, and a limited of removal of ground biomass. Our analysis suggested an alternative management approach, late and rather intense grazing. The populations of P. mnemosyne and its host plant increased in response to this management regime and the butterfly started dispersing to new sites. We suggest a structured method for combining ecological and historical knowledge, which can reveal habitat conditions difficult to detect in the field today, but that are of crucial importance for successful species conservation.

Denna kunskapssammanställning har tagits fram inom satsningen ”Skötsel av kulturpräglad natur” som finansieras av Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet och görs i samarbete med Centrum för biologisk mångfald. Satsningen syftar till bättre bevarande av biologisk mångfald och kulturmiljövärden i landskapet, genom lokalt anpassad skötsel som bygger på kunskap om sambanden mellan naturtypernas ekologi och deras historia. Kunskapssammanställningen behandlar öppna ängar i Sverige. Den tar inte upp skötseln av sydliga lövängar eller slåtter i fjällbjörkskog, och inte heller skötseln av träd och buskar i ängarna. Sammanställningen bygger på en kombination av publicerad historisk och ekologisk litteratur och vissa nedslag i historiska källmaterial och fältbesök. Den är ett kunskapsunderlag som ger vägledning till vad man behöver tänka på när man sätter upp målbilder för ängar och utformar skötsel. I referenslistan finns länkar till vissa publikationer, främst offentliga dokument och författarnas egna publikationer. Dessa är fria att ladda ner och använda. Författarna vill tacka arrangörer och deltagare på 2017 års slåtterkurser för diskussioner och kunskap om ängsskötsel. Vi vill också tacka Urban Ekstam för hans pionjärinsatser för ängar i natur- och kulturmiljövård, och för att han frikostigt ställt sin särtryckssamling till vårt förfogande. Slutsatser och tolkningar är författarnas egna.

Denna kunskapssammanställning har tagits fram inom satsningen ”Skötsel av kulturpräglad natur” som finansieras av Naturvårdsverket och Riksantik­varieämbetet och görs i samarbete med Centrum för biologisk mångfald. Satsningen syftar till bättre bevarande av biologisk mångfald och kulturmiljövär­den i landskapet, genom lokalt anpassad skötsel som bygger på kunskap om sambanden mellan natur­typernas ekologi och deras historia.

The aim of this study was to examine how teachers work with subject-specific concepts in fourth grade social science classes, what challenges they meet, what methods they use and what additional adjustments they make for students with language difficulties. We conducted semi-structured interviews with four primary school teachers and observed twelve lessons in total. Results show that the teachers in general pay attention to subject-specific concepts in the lesson planning. However, also discrepancies were shown between teachers’ acknowledgement of the importance of subject-specific concepts and the actual work with it. Overall, teachers made use of a variety of methods, such as reading aloud, pair and group work, visualisations and pictures as well as feedback and repetition. Main challenges were the substantial differences in pupils’ background knowledge and reading skills as well as an increased subject knowledge and skill expectations in grade 4 – all in relation to experienced time pressure. Additional adjustments for pupils with language difficulties took place on a general level, i.e. were rather carried out as routinised teaching methods for all pupils than adjustments for individual ones. These were e.g. clear visualisations of lesson plans and goals, using a smart board, group and pair work and modelling. The results suggest that teachers are aware of the importance of subject-specific concepts, and that these can be an obstacle to learning, particularly for pupils with language difficulties. However, more knowledge and professional support in form of specialist teacher consultation are needed to be able to cope with the multiple subject- and language-related challenges in the classroom, and in order to offer best support for every pupil.

Chatbots are becoming more common in modern society, but there are almost no studies that explore both the differences and causes that divides human communication from communication with a chatbot. The aim of this thesis was to explore different recipient design people take when communicating with a human and a chatbot. A chatbot was built and an experiment was conducted that measured the performance and experience of the participants. A thematic analysis then found out causes for these experiences. The study focused on finding new differences in addition to exploring people’s boredom, frustration, understanding, repetition, and performance in a task. The study found differences and causes in people’s recipient design when communicating with a human compared to a chatbot, as well as differences in the performance of a task. Hopefully, this will help future research figure out solutions for the differences found.