Search

Denna rapport beskriver resultatet av en kartläggning av tillgången till verktyg/modeller och statistik/data som stöd i arbetet med genomförande av åtgärder inom tänk om och optimera inom godstransportområdet. Kartläggningen omfattar det geografiska området Norge, Sverige, Danmark och Finland. Syftet med kartläggningen är att stödja ett nordiskt projekt med kunskapsunderlag för att föreslå och analysera affärsmodeller (organisations-/samverkansmodeller/datadelning) mellan nordiska aktörer som stimulerar till höjd fyllnadsgrad och ökad grad av användning av alla trafikslagen i gränsöverskridande godstransporter mellan de nordiska länderna. Målsättningen är ökat samutnyttjande av trafikslagen, ökad transporteffektivitet och ökad konkurrenskraft för näringslivet i Norden.

Regeringen har lämnat i uppdrag åt Trafikverket att i dialog med berörda aktörer, som transportföretag, fordonstillverkare och transportköpare, utarbeta förslag på system för informationsutbyte och öppna data för horisontell samordning och ökad transporteffektivitet och minskad klimatpåverkan, t.ex. genom minskade tomtransporter och ökad fyllnadsgrad. Den 31 maj 2019 ska deluppdraget om ett system för ökad transporteffektivitet redovisas till regeringskansliet.

PM - Mål, policys och incitament har tagits fram inom ramen för projektet Kringfartslogistik (2016–02592, Vinnova). Projektet genomförs under perioden augusti 2016-april 2018. Detta PM har tagits fram inom ramen för Arbetspaket 6 Regelverk och incitament, i nära dialog med arbetspaket 3 Tidsvärdering av godstransporter. Det övergripande målet med projektet som helhet är att belysa det samhällsekonomiska värdet av dynamisk prioritet av nyttotrafik på kringfartsleder i storstadsregioner i syfte att nyttja infrastrukturen bättre. Det är en genomförbarhetsstudie och bygger vidare på den tidigare genomförda förstudien som pågick april 2015-mars 2016.1 Baserat på resultat från tidigare förstudie har syftet varit att vidare utreda incitament för prioritet av trafik i dedikerade körfält. I projektansökan formulerades frågeställningarna enligt följande: • Vilka krav skall ställas på fordon för att prioritera och hur bör ett tillståndsförfarande gå till? • Hur skapar man marknadsincitament för miljöklassade fordon och för hållbar logistik? • Vilka konkreta policy- och regelverk skulle möjliggöra en prioritering av samhällsnyttig transport på statliga respektive kommunala vägar? • Hur skall kontroll av efterlevnad utföras? (t ex med erfarenheter från existerande miljözoner i städer) • Hur hantera rent regelmässigt att flöden går mellan kommunalt, regionalt och nationellt (statligt) vägnät? Genom den kartläggning som genomförts i den tidigare förstudien kunde det konstateras att trängselproblematiken var stor på in- och kringfartsleder samt att transportsystemet uppfattas som sårbart. Vidare kunde slutsatsen dras att det fanns goda möjligheter, både kapacitetsmässigt och tekniskt, att dynamiskt prioritera samhällsnyttig godstrafik och öka kapaciteten i befintlig infrastruktur. Inom detta arbetspaket har en litteraturstudie gjorts för att samla information om övergripande mål, policys och tidigare arbete kring incitament. Workshop och löpande dialog med ansvarig för arbetspaket

PM avseende Regelverk har tagits fram inom ramen för projektet In- och Kringfartslogistik (2016–02592, Vinnova). Projektet genomförs under perioden augusti 2016-april 2018. Detta PM har tagits fram inom ramen för Arbetspaket 6 Regelverk & Incitament. Det övergripande målet med projektet som helhet är att belysa det samhällsekonomiska värdet av dynamisk prioritet av nyttotrafik på kringfartsleder i storstadsregioner i syfte att nyttja infrastrukturen bättre. Detta PM syftar till att utreda om det är legalt möjligt att på nationellt och regionalt plan använda dedikerat körfält för prioritet av nyttotrafik (godstrafik m fl), vilket kan leda till effektivisering av kringfartslogistik. I projektansökan formulerades frågeställningarna enligt följande: • Vilka krav skall ställas på fordon för att prioritera och hur bör ett tillståndsförfarande gå till? • Hur skapar man marknadsincitament för miljöklassade fordon och för hållbar logistik? • Vilka konkreta policy- och regelverk skulle möjliggöra en prioritering av samhällsnyttig transport på statliga respektive kommunala vägar? • Hur skall kontroll av efterlevnad utföras? (t ex med erfarenheter från existerande miljözoner i städer) • Hur hantera rent regelmässigt att flöden går mellan kommunalt, regionalt och nationellt (statligt) vägnät? Arbete har genomförts dels genom litteraturstudie samt genom dialog mellan Trafikverket och Transportsyrelen.