Search

För att uppfylla åtagandena i Parisavtalet krävs en mycket omfattande omställning av världens energi- och transportsystem. De klimatvänliga energiteknikerna – vindkraftverk, solceller och elfordonsbatterier – kommer att kräva mycket stora mängder av både basmetaller och sällsynta jordartsmetaller. Europeiska kommissionen ser vart tredje år över vilka ämnen som är av avgörande betydelse för den gröna omställningen. Gemensamt är att ämnena både är av stor ekonomisk betydelse och att EU:s tillgång till ämnena är begränsad eller sårbar. Den senaste listan från 2020 består av 27 enskilda ämnen och 3 ämnesgrupper (totalt 49 ämnen). Hållbar utvinning och återvinning av sekundära råmaterial är ett växande komplement till brytning av primära mineralresurser. Enligt Sveriges strategi för en cirkulär ekonomi ska primära råmaterial så långt det är möjligt ersättas av resurser som används effektivt i cirkulära flöden. Regeringen har därför gett SGU och Naturvårdsverket i uppdrag att arbeta för att öka möjligheterna till hållbar utvinning av mineral och metaller från sekundära flöden. Den här studien syftar till att öka kunskapsunderlaget inom det uppdraget. Studien består av de tre delarna 1) kartläggning av sekundära flöden av kritiska råmaterial i den svenska teknosfären, 2) beskrivning av förutsättningar, möjligheter och utmaningar med olika typer av spårbarhetssystem för ökad cirkularitet samt 3) utveckling av en metod, inklusive beskrivning av datatillgång, inför kommande fördjupade eller kompletterande kartläggningar. Kartläggningen har avgränsats till de flöden där de studerade råmaterialen har passerat en användarfas innan de blir avfall och eventuellt går till återvinning. Avfall från gruvor och tillverkningsindustri ingår inte.En övergripande slutsats är att det saknas statistik för metallanvändning i Sverige. För kritiska råmaterial saknas dessutom tillförlitliga uppgifter på koncentrationer av kritiska råmaterial i produkter och uppgifterna är än bristfälligare för a

Användningen av läkemedel och olika kemikalier är utbredd i samhället. Att kommunala reningsverk bidrar med utsläpp av dessa till vattenmiljön är väl känt. Kunskapen om vilka eventuella effekter detta leder till för akvatiska organismer i reningsverkens recipienter är däremot knapphändig. Denna rapport syftar till att öka kunskapsläget om sådana effekter. Biologiska tester på avloppsvatten och undersökningar av miljösituationen i recipienten har genomförts i anslutning till Rimbo reningsverk i Norrtälje kommun.

Tvåskaliga blötdjur (bivalver) som blåmusslor (Mytilus edulis) och ostron (Ostrea edulis) är nyck-elarter i kustekosystem och de bidrar både till ökad biologisk mångfald genom att skapa livsmiljöer för andra organismer och till flera andra viktiga ekosystemtjänster. Under de senaste åren har både Mytilus- och Ostrea-bankar minskat i antal och omfattning i Europa, och det finns också starka indikationer på en liknande situation för Mytilus i Sverige. För Ostrea saknas generellt kunskap om populationsstorlekar, vilket gör bedömningar av populationsutveckling problema-tisk. Bevarandeåtgärder som beståndsförstärkning och -restaurering ökar därför i omfattning allt eftersom biodiversitet förloras, och det finns ett växande intresse för att återställa habitat skap-ade av musslor och ostron på många platser i världen. Den hotbildsanalys som genomförts av OSPAR för Mytilus- och Ostrea-bankar i Europa indikerar att den primära orsaken till förlust av bivalvbankar i Europa är överexploatering och habitatför-lust, samt sjukdomsutbrott orsakade av patogener. Svenska bivalvbestånd är dock mer eller mindre förskonade från dessa påverkansfaktorer. Andra faktorer kan dock också påverka populationsutvecklingen. Till exempel finns det en oro bland förvaltande myndigheter att det invasiva stillahavsostronet kommer att försämra förutsättningarna för livskraftiga bestånd av Mytilus och Ostrea i Sverige. Sammantaget finns det goda skäl till att utforska vilka möjliga alternativ som finns för förstärkning av Mytilus- och Ostrea-populationerna och vilka metoder som skulle kunna användas om stillahavsostron visar sig vara ett hot mot våra inhemska bivalvpopulationer. Syftet med detta projekt var därför att ta fram ett kunskapsunderlag för utformning av förvaltningsmodeller för skydd av Sveriges populationer av Mytilus och Ostrea. En del i detta arbete utgörs av kunskaps-byggande kring möjliga åtgärder kopplat mot restaurering av bivalvbankar genom till exempel bortrensning av stillahavsostr, Bivalve molluscs such as mussels (Mytilus edulis) and oysters (Ostrea edulis) are key species in coastal ecosystems, and contribute to increased biodiversity by creating habitats for other organ-isms and to several other important ecosystem services. In recent years, both Mytilus- and Os-trea-beds have been reported to be in decline in Europe, and there are strong indications of a similar situation also for Mytilus in Sweden. For Ostrea, there is a general lack of knowledge about population sizes, which makes assessments of population development problematic. Conservation measures such as stock enhancement and restoration are therefore increasing as biodiversity is lost, and there is a growing interest in restoring habitats created by mussels and oysters in many parts of the world. The threat analysis carried out by OSPAR for Mytilus- and Ostrea-beds in Europe indicates that the primary cause of loss of bivalves in Europe is overexploitation and habitat loss, as well as disease outbreaks caused by pathogens. The Swedish bivalve populations, however, are more or less spared from these impact factors. Nevertheless, other factors can also affect population de-velopment. For example, there is concern among management authorities that the invasive Pacific oyster may impact the populations of Mytilus and Ostrea in Sweden negatively. All in all, there are good reasons to explore the possible alternatives for supporting the development of the Mytilus- and Ostrea-populations, and also methods that could be used if the Pacific oyster prove to impact the native bivalve populations negatively. The purpose of this project was therefore to produce a knowledge base for the establishment of management models for the pro-tection of Sweden's populations of Mytilus and Ostrea. Part of this work include knowledge building, both theoretical and practical, about possible restoration measures of bivalve beds, e.g. removal of Pacific oysters or stock enhancement. To summarise, a number of, C370

Tvåskaliga blötdjur (bivalver) som blåmusslor (Mytilus edulis) och ostron (Ostrea edulis) är nyckelarter i kustekosystem, och de bidrar både till ökad biologisk mångfald genom att skapa livsmiljöer för andra organismer och till flera andra viktiga ekosystemtjänster. Under de senaste åren har både Mytilus- och Ostrea-bankar minskat i antal och omfattning i Europa, och det finns också starka indikationer på en liknande situation för Mytilus i Sverige. För Ostrea saknas generellt kunskap om populationsstorlekar, vilket gör bedömningar av populationsutveckling problematisk. Den hotbildsanalys som genomförts av OSPAR för Mytilus- och Ostrea-bankar i Europa indikerar att den primära orsaken till förlust av bivalvbankar i Europa är överexploatering av resursen och habitatförlust, samt sjukdomsutbrott orsakade av patogener. Svenska bivalvbestånd är dock mer eller mindre förskonade från dessa påverkansfaktorer, och andra aspekter kan därmed antas ha större påverkan på populationsutvecklingen. Till exempel finns det en oro bland förvaltande myndigheter att det invasiva stillahavsostronet (Magallana gigas) kommer att försämra förutsättningarna för livskraftiga bestånd av Mytilus och Ostrea i Sverige. I detta projekt sammanställdes data från historiska (1970-talet och framåt) inventeringar med syfte att utvärdera om analys av förändringar av bivalvpopulationerna över tid var möjlig. Genomgången av historiska data från Bohuslän genererade inga tidsserier som kunde bidra till en värdering av populationsutvecklingen av Mytilus och Ostrea. I tillägg visade genomgången att inventeringsmetoderna som använts skiljde sig över tid och att det saknades en standardiserad definition av vad som betecknas som en bivalvbank. Sammantaget visar detta på behovet av kontinuitet och standardiserad övervakning av bivalvbankar, inkluderande en tydlig definition av vad som räknas som en bivalvbank. Detta skapar förutsättningar för uppbyggnad av tidsserier och uppföljning av trender i populationsutvec, Bivalves such as mussels (Mytilus edulis) and flat oysters (Ostrea edulis) are key species in coastal ecosystems and they contribute to increased biodiversity by creating habitats for other organisms and to several other important ecosystem services. In recent years, both Mytilus and Ostrea banks have declined in number and extent in Europe, and there are also strong indications of a similar situation for Mytilus in Sweden. For Ostrea, knowledge of population sizes is generally lacking, which makes assessments of population development difficult. The threat assessment carried out by OSPAR for Mytilus and Ostrea beds in Europe indicates that the primary cause of loss of bivalve beds in Europe is overexploitation and habitat loss, as well as disease outbreaks caused by pathogens. Swedish populations are, however, more or less spared from these factors and other aspects can therefore be assumed to have a greater impact on popu-lation development. However, other factors can also affect population development. For example, there is concern among management authorities that the invasive Pacific oyster (Magallana gigas) will worsen the conditions for Mytilus and Ostrea stocks in Sweden. In this project, data from historical (1970s onwards) surveys was compiled with the aim of evaluating whether analysis of temporal changes in bivalve populations was possible. A review of historical data from Bohuslän did not generate any time series that could contribute to an as-sessment of the population development of Mytilus and Ostrea. In addition, the review showed that the survey methods used differed between studies and over time, and that there was a lack of a standardized definition of what is designated as a bivalve bed. Overall, this illustrates the need for continuity and standardized monitoring of bivalve beds, including a clear definition of what counts as a bivalve bed. This could support the development of time series to monitoring trends in the population development of t, C729

Frågan om hur fiberrika sediment utanför pappers- och massaindustrier ska hanteras har varit fokus för mycket forskning det senaste decenniet. I syfte att bilda sig en uppfattning om fibersedimentens påverkan på omgivande ekologi har flertalet fiskundersökningar genomförts i IVLs regi sedan 2017. Under 2021 genomfördes sådana undersökningar vid fyra industrier längs norrlandskusten med en något modifierad metod, även inkluderande insamling av fisk av större storlek samt även vid två referensområden i stället för ett. Huvudtemat i denna rapport är hur de förändringarna fallit ut, men även andra aspekter, däribland tidstrender gällande fiskhälsa och föroreringshalter i fisk redovisas. Resultaten var positiva, eftersom de genomförda förändringarna bidrog till att tydligare och mer nyanserade tolkningar av resultaten kunde göras., Other funders: SCA, Holmen

Uppmärksamheten kring förekomst av per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) i miljön har ökat under senare år, och under 2020 genomdrevs en sänkning av det hälsobaserade riktvärdet (tolerabelt intag) för denna ämnesgrupp inom EU. I denna rapport redovisas mätningar av PFAS, men också kvicksilver, PCB, ftalater och organofosfater i abborre, gös och signalkräfta från den del av Mälaren som tillhör Järfälla kommun. Halterna underskred gränsvärdena för saluföring, men det rekommenderas att abborre och gös konsumeras högst en gång i månaden och signalkräfta högst en gång i veckan, eftersom det hälsobaserade riktvärdet för PFAS annars riskerar överskridas.

Under 1970- och början av 1980-talet genomfördes en serie studier om fiskhälsa, där vattnen vid Rönnskärsverken användes som typområde för bedömning av påverkan av utsläpp från metallindustri. Studierna fokuserade på att undersöka eventuella samband mellan avloppsvattenutsläpp från Rönnskärsverken och ryggradsdeformationer, ryggradens mekaniska egenskaper (styrka, elasticitet, etcetera) och dess kemiska sammansättning. Observationer i fält indikerade en förhöjd frekvens av ryggradsskador på hornsimpa (Myoxocephalus quadricornis) utanför smältverket. Uppemot 40 % av de insamlade simporna hade någon form av skelettdeformation. Det visades även i experimentella studier i laboratoriemiljö att Rönnskärsverkens dåvarande utsläpp av metaller kunde framkalla en ökad förekomst av ryggradsskador i hornsimpa. Under den tid som förflutit sedan ovan nämnda undersökningar genomfördes har utsläppen från Rönnskärsverken minskat dramatiskt. Vid en ny fiskundersökning som genomfördes 2020 konstaterades att det allmänna hälsotillståndet och fortplantningsförmågan hos abborre (Perca fluviatilis) var god i recipienten, men att förhöjda halter av kvicksilver och vissa stabila organiska ämnen i fiskens muskelkött föreligger. Ett förhållandevis stort material av abborre hade samlats in från recipienten och referensområden i Bottenviken. Under 2021 fattades ett beslut att i överskottsmaterial från undersökningen, drygt 400 abborrindivider som sparats i frys, genomföra röntgenanalyser av skelettet med likartad metodik som användes vid de tidigare undersökningarna. Röntgenanalyser utfördes vid Naturhistoriska riksmuseet av ichthyolog Bo Delling, varefter bildmaterialet sammanställdes och överfördes till professor emeritus Bengt-Erik Bengtsson för tolkning. Resultatet från röntgenanalyserna pekar inte mot att frekvensen av skelettdeformationer i abborre är högre i recipienten jämfört med nordligt belägna referensområden i Bottenviken. Den totala skadefrekvensen på abborre i recipienten låg på, During the 1970s and early 1980s, a series of studies on fish health were carried out, where the waters outside the ore smelter Rönnskärsverken were used to assess the impact of emissions from metal industries. The studies investigated possible connections between wastewater discharges from the Rönnskärsverken and spine deformations, the spine's mechanical properties (strength, elasticity, etc.), and its chemical composition. Observations in the field indicated an increased frequency of spinal injuries in fourhorn sculpin (Myoxocephalus quadricornis) outside the smelter. Up to 40% of the collected sculpins had some form of skeletal deformation. It was also shown in experimental studies in a laboratory environment that Rönnskärsverken's metal emissions at the time could induce an increased incidence of spinal injuries in fourhorn sculpin. Since the investigations mentioned above were carried out, the emissions from Rönnskärsverken have decreased dramatically. In a new fish survey carried out in 2020, it was found that the general state of health and reproductive capacity of perch (Perca fluviatilis) was good in the recipient. However, elevated levels of mercury and some stable organic substances are still present in the muscle tissue of the fish. A relatively large amount of perch material had been collected from the recipient and reference areas in Bothnian Bay. In 2021, a decision was made to carry out X-ray analyzes of the skeleton in the surplus material from the survey, roughly 400 perch individuals, which had been stored in a freezer, using a similar methodology that was used in the previous surveys. X-ray analyses were carried out at the National Museum of Natural History by ichthyologist Bo Delling, after which the image material was compiled and transferred to Professor Emeritus Bengt-Erik Bengtsson for interpretation. The X-ray analysis results do not point to the frequency of skeletal deformations in perch being higher in the recipient compared to northern

The composition of vehicle fuels has changed since 2018 due to the reduction obligation, which requires that an increasing proportion of bio-based content is mixed into fossil fuels. Since properties such as odour and ecotoxicity are complex and depend on the composition of substances' mixtures, information based on older studies is not applicable. Odour properties are essential for drinking water producers, and ecotoxicity is vital for prioritising remediation efforts in the event of spillage. The objectives of this study have therefore been to 1) quantify the composition of standard diesel and petrol fuels sold in Sweden, 2) quantify odour thresholds for these fuels in drinking water, 3) investigate the ecotoxicity from HVO (hydrogenated vegetable oil) and diesel with RME additive (rapeseed methyl ester), and 4) investigate whether it is possible to predict odour in water based on concentrations in a fuel/water mixture.In the study, a total of eight fuels were tested, of which four were diesel fuels (HVO 100, MK1 diesel with HVO, MK1 diesel with RME and MK1 diesel) and four contained petrol/ethanol to varying degrees (E85, E05, E10 with bio-petrol and E10). HVO 100 and MK1 diesel with RME were used for ecotox tests on alga, bacteria, and crustaceans, as well as for degradation tests.Petrol/ethanol fuels were more efficiently dissolved in water than diesel fuels. This is because they contain a higher proportion of more water-soluble substances, such as ethers and light aromatic compounds, and the mixture of ethanol in the fuels. The E85 fuel resulted in the highest concentrations of hydrocarbons in the water mixture, even though the proportion of petrol is only 15%. A similar effect on solubility could be observed for RME in diesel fuels, although not to the same extent.The amounts of dissolved ether determined the odour properties of fuels in water. The 98 octane E05 fuel had the highest ether concentration in the fuel product, while the ether content of E85 was m, Sammansättningen av fordonsbränslen har förändrats sedan 2018 beroende på reduktionsplikten, som innebär att en ökande andel biobaserat innehåll måste blandas in i fossila bränslen. Eftersom egenskaper såsom lukt och ekotoxicitet är komplexa och beror av hur blandningar av ämnen är sammansatta, betyder det att gamla data inte är tillämpliga. Luktegenskaper är viktiga för dricksvattenproducenter, medan ekotoxiciteten är viktig för prioriteringen av saneringsinsatser vid spill. Målen för den här studien har därför varit att: 1) kvantifiera innehållet i ett antal vanliga diesel- och bensinbränslen som säljs i Sverige, 2) kvantifiera lukttrösklar för dessa bränslen i dricksvatten, 3) undersöka ekotoxiciteten från HVO (hydrogenated vegetable oil) och diesel med RME-tillsats (rapsmetylester), samt 4) undersöka om det är möjligt att prediktera lukt i vatten baserat på koncentrationer i en bränsle/vatten-blandning. I studien har sammanlagt åtta bränslen testats, varav fyra stycken var dieselbränslen (HVO 100, MK1 diesel med HVO, MK1 diesel med RME och MK1 diesel) och fyra stycken innehöll bensin/etanol i olika omfattning (E85, E05, E10 med biobensin och E10). HVO 100 och MK1 diesel med RME användes för ekotoxtester på alger, bakterier, kräftdjur och nedbrytningstest. Bensin/etanol-bränslen löstes effektivare i vatten än dieselbränslen. Detta beror på att de innehåller en högre andel ämnen som är mer vattenlösliga, exempelvis etrar och lätta aromatiska föreningar, men också på inblandningen av etanol i bränslena. E85-bränslet gav de högsta koncentrationerna i vattenblandningen, trots att andelen bensin bara är 15 %. En liknande effekt på löslighet kunde obserververas för RME i dieselbränslena, om än inte i lika hög utsträckning. Luktegenskaperna hos bränslen i vatten bestämdes till absolut största delen av hur mycket etrar som lösts i vatten. I det 98 oktaniga E05 bränslet fanns högst koncentration i bränslet och den eter som fanns i E85 löstes effektivast i vatten, vilket