Search

Das DFG-geförderte Projekt "Korrespondenzen der Frühromantik. Edition – Annotation – Netzwerkforschung" untersucht den Briefwechsel der um 1800 vor allem in Jena und Berlin aktiven Frühromantiker*innen und deren Wirkungskreis. Hierbei sollen nicht nur bereits edierte Briefe in Open Access digital zugänglich gemacht, unedierte Briefe erstmals publiziert und u.a. in Registern erschlossen werden, sondern auch die Kommunikationsprozesse und der damit verbundene Wissenstransfer, die mittels Briefen rekonstruierbar sind, untersucht werden. Zu diesem Zweck werden eine Ontologie, die die Wissensdomäne der Korrespondenzdaten umfasst, sowie darauf aufbauend ein Knowledge Graph modelliert und kontinuierlich über die Projektlaufzeit hinweg aufgebaut. Einen hierfür notwendigen Modellierungsschritt stellt die Abbildung solcher Briefaussagen als Linked Open Data dar, die zur Beantwortung der Forschungsfragen annotiert werden, sowie ihre Transformation in kontrollierte Vokabulare. Überlegungen zu Konzeptionalisierung und Modellierung dieser Vokabulare sowie die daraus resultierenden Konsequenzen sind nicht nur für dieses Projekt relevant, sondern können auch für weitere Forschungsvorhaben programmatisch sein. Ein Beitrag zur 9. Tagung des Verbands "Digital Humanities im deutschsprachigen Raum" - DHd 2023 Open Humanities Open Culture.

Dijete od samog rođenja uči i pamti nove riječi igrajući se, međutim taj proces učenja ne prestaje kada dijete ide u školu. Igra se također može koristiti i u nastavi kao nastavna strategija. Igra kao ludička aktivnost u nastavi se najčešće koristi za ponavljanje naučenog gradiva ili na samom kraju sata ako je nastavniku ostalo viška vremena. Na igru smo se odlučili zbog toga što je ona jedna od nastavnih strategija u kojoj možemo motivirati učenika, potaknuti komunikaciju, ali i u svrhu učenja novih riječi. Prilikom korištenja igara u nastavi važno je da učitelj jasno postavlja ciljeve, pravila igre ali i vremensko ograničenje. Isto tako je od velike važnosti prilagoditi igru uzrastu učenika i njihovim sposobnostima. U ovom radu smo htjeli istražiti može li se igra kao nastavna strategija koristiti i za razvijanje leksičke kompetencije u francuskome kao stranome jeziku. Međutim, igra u nastavi osim što je strategija učenja, ona mora biti i zabavna. Istraživanje je pokazalo da igra ipak ima prednosti u nastavi francuskog jezika te su zbog nje učenici motivirani za rad, lakše pamte riječi i slobodniji su u komunikaciji. Dès la naissance, l'enfant apprend et mémorise de nouveaux mots en jouant, mais ce processus d'apprentissage ne s'arrête pas lorsque l'enfant va à l'école. Le jeu peut également être utilisé dans l'enseignement comme stratégie d’enseignement. Le jeu comme activité ludique dans l'enseignement est le plus souvent utilisé pour répéter la matière apprise ou à la toute fin de la classe si l'enseignant a du temps supplémentaire. Nous avons opté pour le jeu parce qu'il s'agit d'une des stratégies d'enseignement grâce à laquelle nous pouvons motiver les apprenants, encourager la communication, mais aussi dans le but d'apprendre de nouveaux mots. Lorsque l'on utilise des jeux en classe, il est important que l'enseignant exprime clairement les objectifs, les règles du jeu, mais aussi une limite de temps. Il est également très important d'adapter le jeu à l'âge des apprenants et à leurs capacités. Dans ce mémoire, nous avons voulu vérifier si le jeu comme stratégie d'enseignement peut aussi être utilisé pour développer la compétence lexicale en français langue étrangère. Cependant, en plus d'être une stratégie d'apprentissage, le jeu doit également être amusant. Les recherches ont montré que le jeu présente toujours des avantages dans l'enseignement du français et que, grâce à lui, les apprenants sont motivés à apprendre, se souviennent plus facilement des mots et sont plus libres à communiquer.

Zbornik sadržava 14 radova s konferencije koji su prošli dvostruke recenzije, a širokog su raspona tema - od lingvokulturoloških tema i kulturološkog potencijala frazema preko višemodalnog konstruiranja značenja do intelektualnog vokabulara mladih i ulozi prozodije u nastavi stranih jezika.

Bakgrund Maten vi äter är en kraftigt bidragande faktor till det försämrade klimatet. Matkonsumtionen måste ändras till en diet med mindre animaliska produkter och mer vegetarisk mat. Smak ses som en avgörande aspekt när det handlar om matval. Barn och ungdomar möter mat och smak i skolämnet Hem- och konsumentkunskap (HKK). Syfte Undersöka hur lärare i hem- och konsumentkunskap upplevde undervisning och samtal kring smak, främst kopplat till vegetarisk mat. Metod Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex lärare som undervisade i HKK. Intervjuerna utfördes utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna genomfördes via Teams, de transkriberades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Tre huvudkategorier och sju subkategorier identifierades. Lärarna upplevde arbetet med smak som viktigt men utmanande. Utmaningarna låg i avsaknad av vokabulär, tid, elevernas motvilja att smaka och en förutfattad inställning till framför allt vegetarisk mat. Slutsats Smaken är viktig men idag saknas medel för att kunna arbeta med detta fullt ut i undervisningen. Smak kopplades till känslor men för eleverna fanns bara gott eller äckligt. Att välja recept upplevdes som en utmaning, lärarna fick försvara den vegetariska maten då eleverna helst ville baka eller tillaga kött. Pojkar visade större motstånd till den vegetariska maten än flickor.

Ovaj se rad bavi proučavanjem mnemotehnika kao jedne od strategija učenja vokabulara španjolskog kao stranog jezika. U teorijskom dijelu rada obrađuju se teme vokabulara, leksičke kompetencije, vrsta strategija učenja općenito i mnemotehnika kao jedne od tih vrsta strategija učenja vokabulara. Predstavljaju se definicije mnemotehnika, njihove osnovne karakteristike te neke od mogućih klasifikacija (Jiménez, 1994). Također, u teorijskom dijelu govori se o kritikama i restrikcijama mnemotehnika, ali i o njihovoj upotrebi u učionici. U istraživačkom dijelu rada iznose se rezultati istraživanja koje je provedeno u Gornjogradskoj gimnaziji, a u kojem je sudjelovalo sveukupno 39 učenika dva treća razreda. Cilj je istraživanja istražiti i procijeniti potencijalnu ulogu mnemotehnika kod učenja vokabulara španjolskog jezika, saznati rezultate samoprocjene učenika o njihovom korištenju određenih mnemotehnika pomoću upitnika, kao i stav učenika prema mnemotehnikama. Za potrebe istraživanja prethodno se provela radionica o mnemotehnikama u eksperimentalnoj skupini, a nakon eksperimenta, učenici su riješili i upitnik zatvorenog i otvorenog tipa. Rezultati pokazuju da statistički značajne razlike između skupine koja je koristila mnemotehnike za vrijeme eksperimenta i kontrolne skupine nije bilo, no, zanimanje za mnemotehnike veće je kod učenika eksperimentalne skupine nego kod učenika kontrolne skupine. Na kraju istraživanja zaključuje se da bi možda došlo do značajnije razlike u rezultatima između eksperimentalne i kontrolne skupine da je broj sudionika bio veći, to jest, broj sudionika u istraživanju nije bio dovoljno velik da bi se mogle jasno vidjeti razlike u rezultatima. Također, s obzirom na veće zanimanje za mnemotehnike kod učenika kod kojih se provela radionica, zaključujemo da bi bilo korisno poučiti učenike o mogućim strategijama učenja, pa tako i mnemotehnikama kao jednima od njih. Este trabajo aborda el estudio acerca de las mnemotécnicas como una de las estrategias de aprendizaje del vocabulario de español como lengua extranjera. En la parte teórica del trabajo se tratan temas de vocabulario, competencia léxica, tipos de estrategias de aprendizaje en general y mnemotécnicas como uno de estos tipos de estrategias de aprendizaje de vocabulario. Se presentan las definiciones de mnemotécnicas, sus características fundamentales y algunas de las posibles clasificaciones (Jiménez, 1994). También, en la parte teórica se habla de las críticas y restricciones de las mnemotécnicas, pero también de su uso en el aula. En la parte de la investigación del trabajo se presentan los resultados de la investigación que se llevó a cabo en Gornjogradska gimnazija, en la que participaron un total de 39 alumnos divididos en dos grupos. El objetivo de la investigación es investigar y evaluar el papel potencial de las mnemotécnicas en el aprendizaje del vocabulario de español, observar los resultados de la autoevaluación de los alumnos sobre el uso de ciertas mnemotécnicas mediante un cuestionario, así como la actitud de los estudiantes hacia las mnemotécnicas. Para las necesidades de la investigación, previamente se realizó un taller sobre las mnemotécnicas en el grupo experimental, y después del experimento los alumnos resolvieron un cuestionario cual incluía preguntas de tipo cerrado y abierto. Los resultados muestran que no hubo diferencia estadísticamente significativa entre el grupo que usó mnemotécnicas durante el experimento y el grupo de control, pero el interés por las mnemotécnicas fue mayor entre los alumnos del grupo experimental que entre los alumnos del grupo de control. Al final de la investigación se concluye que podría haber habido una diferencia más significativa en los resultados entre el grupo experimental y el grupo de control si el número de participantes hubiera sido mayor, es decir, el número de participantes en la investigación no fue suficientemente grande para ver claramente las diferencias entre los resultados. Asimismo, considerando el mayor interés por las mnemotécnicas entre los alumnos que participaron en el taller, concluimos que sería útil enseñar a los alumnos posibles estrategias de aprendizaje, incluyendo las mnemotécnicas.

Zu den Aufgaben einer Allgemeinen Erziehungswissenschaft gehört die Arbeit an und mit „Grundbegriffen“ der Disziplin, mithin jenen Vokabeln, die auch in anderen Teilbereichen Verwendung finden. Diese Begriffsarbeit kann schließend betrieben werden, indem Definitionen eingeführt und die Begriffe dadurch festgeschrieben werden, um sie handhabbar zu machen. Demgegenüber lässt sich auch an einer Öffnung der Bedeutung der Begriffe arbeiten, indem Schließungsversuche dekonstruiert und Genealogien nachgezeichnet werden. Es ist dieses Spannungsfeld zwischen Schließung und Öffnung, in dem sich die Allgemeine Erziehungswissenschaft bewegt. Ein solches Verständnis legt nahe, das pädagogische Vokabular als eines in Bewegung zu charakterisieren – und dennoch nicht auf die Auseinandersetzung mit „Schlüsselbegriffen“ zu verzichten. Im Folgenden wird skizziert, wie der Einsatz eines pädagogischen Vokabulars „in Bewegung“ (Feldmann et al. 2022) zu verstehen ist und wie es für die Diskussion um die Aufgaben der Allgemeinen Erziehungswissenschaft fruchtbar gemacht werden kann. (DIPF/Orig.)

In this study, pupils’ use of digital tools for learning vocabulary is compared to the use of a traditional way of learning vocabulary from a list in a book. The goal of the study is to find out if digital tools are more efficient than using vocabulary lists, when learning new words. Furthermore, this study investigates how the use of words in a context affects learning. The 40 pupils who took part in this study are learning German in the ninth grade in two different schools in the southern part of Sweden. Three vocabulary tests were conducted within four weeks. During the experiment the pupils were divided into two groups, where one used digital learning tools and the other ordinary vocabulary lists. The results in the first test did not differ much between the groups. The second test on the other hand shows a difference where many in the digital group got better results whereas several in the traditional group got lower results. In the third test both groups showed better results in the vocabulary test. The conclusion of this study is that there is no big difference between the use of digital learning tools and a traditional vocabulary list when it comes to learning new words. However, the use of words in sentences was seen to have an effect on the words that pupils remembered best. In this study, the pupils were also asked to fill in a questionnaire. This study also shows that a combination of traditional and digital learning is preferred by the pupils.

Lärare, forskare och PISA-resultat vittnar om att ungdomar läser mindre och mindre och läsförståelsen sjunker bland elever i svensk skola. Baserat på vår tolkning av Skolverkets styrdokument genom det vidgade textbegreppet skymtas en öppning för användandet av ljudboken i undervisning. Syftet med detta examensarbete är att genom tillgänglig forskning undersöka ljudbokens effekt på läsförståelse hos elever i allmänhet, andraspråkselever och lässvaga elever. Resultaten är tydliga - ljudboken, framför allt i kombination med den tryckta texten, har förmåga att främja läsförståelse hos samtliga elevgrupper. Ljudboken utvecklar ordförråd och flyt, ökar mängden tid som elever lägger på läsning och ökar således även motivationen och intresset för läsning. Korrelationen mellan lyssnande, motivation, tid och ökad läsförståelse är tydlig och ljudboken finner således sin rättmätiga plats i det svenska klassrummet.

Iako to nije primjetno na prvi pogled jezične igre igraju se prema ranije utvrđenim pravilima. Možemo ju odrediti kao prostor u kojem djeca i odrasli uživaju svladavajući pravila te se pritom oslobađaju u vlastitom jeziku poštivajući pravila ili kršeći ih. (Peti-Stantić i Velički 2008) Jezičnom igrom dijete uključuje sposobnost izdvajanja, međusobnog uspoređivanja i prepoznavanja glasova, rastavljanje riječi na glasove te sastavljanje izgovorenih glasova u riječ. Dijete također kroz igru svladava i uči jezik, bogati svoj rječnik te se razvija fizički, kognitivno i društveno. Uspostavlja blizak emocionalni odnos sa suigračima. Kroz jezične igre dijete je aktivno i manje vremena provodi za pasivnim aktivnostima kao što su igranje igrica ili gledanje televizora. Jezičnim igrama proširujemo vokabular, usavršavamo gramatičko oblikovanje i razvijamo povezani govor. (Posokhova 2009). Rad se sastoji od teorijskog i praktičnog dijela. U teorijskom dijelu dan je pregled o dječjem govoru i dječjoj igri. Opisano je kako igra utječe na dijete, na razvoj njegovog govora te na kognitivni razvoj. U praktičnom dijelu provedeno je pet jezičnih igara, prikazani su ishodi istraživanja i cilj istraživanja, navedeni su učesnici istraživanja i metodologija istraživanja. Dalje su prikazane i opisane aktivnosti koje su provedene u dječjem vrtiću „Radost“, područni objekt „Vruljica“ u starijoj mješovitoj skupini »Bubamare«. Sve provedene aktivnosti popraćene su fotografijama i videozapisima. Although it is not noticeable at first glance, language games are played according to previously established rules. We can define it as a space in which children and adults enjoy in mastering the rules while freeing themselves in their own language by following the rules or by breaking them. (Peti-Stantić and Velički 2008) Through language game, child includes the ability to distinguish, compare and recognize voices, break words into sounds, and compose spoken sounds into words. Through game, child also masters and learns the language, enriches his vocabulary and develops physically, cognitively and socially. Child establishes a close emotional relationship with coplayers. Through language games child is active and spends less time on passive activities such as playing games or watching TV. With language games we expand vocabulary, perfect grammatical design, and develop connected speech. (Posokhova 2009). The paper consists of a theoretical and a practical part. In the theoretical part, an overview of children's speech and children's game is given. It is described how game affects the child, the development of his speech and cognitive development. In the practical part, five language games were conducted, the aim of the research and its outcomes were described, the participants in the research and the research methodology were listed. Furthermore, the activities carried out in the kindergarten "Radost", the regional facility "Vruljica" in the older mixed group "Bubamara" were described. All activities carried out were accompanied by photographs and videos.

Das Ziel dieser Abschlussarbeit ist es die Jugendsprache und die Alltagssprache in einem bestimmten Zeitpunkt in der Sprachentwicklung darzustellen. Dazu wurde die Sprache der Filmcharaktere aus dem Netflix Film „Isi und Ossi“ analysiert. Der Analyse geht der theoretische Teil voraus, in dem Termini wie Soziolinguistik und Varietäten der Sprache wie Dialekt, Alltagssprache, Geschlechtssprache dargelegt werden. Dieser Kontext war nötig um das Phänomen der Jugendsprache besser zu erklären und die Merkmale darzustellen. Die charakteristischen Merkmale werden anhand der Analyse weiter an Beispielen erläutert. Zu den Merkmalen der Jugendsprache gehören Anglizismen, Füllwörter, Partikeln, Kraftausdrücke und Verstärkungswörter. In der Analyse wurde auch die Kanaksprache erwähnt, da sie ein Teil des Idiolekts eines der Charakteren ist. Allgemein ergibt sich, dass es eine feste Verbindung zwischen Sozialgruppen und ihrer Sprache gibt, die nicht übersehen werden kann und die auch die Jugendsprache als eine vor allem aufgrund des Alters differenzierte Sprachebene beeinflusst. Cilj ovog završnog rada je prikazati jezik mladih i svakodnevni govor u određenom trenutku u vremenu u razvoju jezika. Temelj analize svakodnevnog govora je Netlix film „Isi und Ossi“. Analizi prethodi teorijski dio rada u kojem su prikazani pojmovi poput sociolingvistike i jezičnih raznolikosti poput dijalekta, svakodnevnog govora i razlika u govoru prema spolu. Kontekst teorijskog dijela je bio neophodan kako bi se bolje objasnio fenomen jezika mladih i pokazale se njegove karakteristike. Karakteristične značajke jezika mladih su dodatno pojašnjene pomoću primjera u analizi. Karakteristike jezika mladih uključuju anglicizme, ekspletiv, čestice, psovke i riječi za pojačavanje značenja. U analizi je također spomenuta Kanaksprache, zbog toga što je dio idiolekta jednog od likova iz filma. Na posljetku se pokazuje čvrsta veza između društvenih skupina i njihovog jezika, koja se ne može zanemariti, te koja također utječe na jezik mladih kao jezičnu razinu koja se razlikuje od ostalih jezičnih struktura prema dobi. The aim of this thesis is to present the youth language and everyday language at a certain point in time in language development. For this purpose, the language of the film characters from the Netflix film "Isi and Ossi" was analyzed. The analysis is preceded by the theoretical part, in which terms such as sociolinguistics and varieties of language such as dialect, everyday language and gender language are presented. This context was necessary in order to better explain the phenomenon of youth language and to illustrate the characteristics of that language. The characteristic features are further explained using examples based on the analysis. Characteristics of youth language include anglicisms, filler words, particles, swear words, and reinforcement words. The Kanak language was also mentioned in the analysis as it is part of the idiolect of one of the characters. In general, it emerges that there is a fixed connection between social groups and their language, which cannot be overlooked and which also influences the youth language as a language level that is differentiated mainly due to age.

Les stratégies d'apprentissage du vocabulaire, en tant que mécanismes que les élèves appliquent pour améliorer l'apprentissage du vocabulaire, jouent un rôle très important dans le processus d'acquisition de la langue étrangère. Dans la partie théorique de ce mémoire, on a présenté les termes de base tels que le vocabulaire et la compétence lexicale ainsi que les stratégies d'apprentissage du vocabulaire. Ensuite, on a présenté notre recherche et les résultats. Cette étude a eu pour objectif de déterminer et de comparer quelles stratégies les étudiants en langue et littérature françaises utilisent pour apprendre le vocabulaire le plus et lesquelles le moins, et quelles sont les stratégies qui, à leur avis, sont les plus utiles et lesquelles sont les moins utiles. En outre, l’objectif était de savoir si les stratégies les plus couramment utilisées correspondent aux stratégies que les étudiants considèrent les plus utiles, ainsi que si les stratégies les moins utilisées correspondent à celles qu'ils trouvent les moins utiles. A la fin, on a examiné s'il existe une différence dans l'utilisation des stratégies entre les étudiants en licence et les étudiants de niveau master. Strategije učenja vokabulara kao mehanizmi koje učenici primjenjuju kako bi pospješili učenje vokabulara, imaju vrlo važnu ulogu u procesu usvajanja stranog jezika. U teorijskom dijelu ovog rada iznijeli smo osnovne pojmove kao što je vokabular, leksička kompetencija i strategije učenja vokabulara. Zatim smo predstavili naše istraživanje i rezultate. Cilj ovog istraživanja bio je utvrditi i usporediti koje strategije studenti francuskog jezika i književnosti najviše koriste pri učenju vokabulara, a koje najmanje, te koje su strategije, prema njihovom mišljenju, najkorisnije, a koje smatraju najmanje korisnim. Uz to, cilj je bio ispitati odgovaraju li najčešće korištene strategije strategijama koje studenti smatraju najkorisnijima, kao i odgovaraju li najmanje korištene strategije onima koje smatraju najmanje korisnima. Na kraju smo ispitali postoji li razlika u korištenju strategija između studenata preddiplomskog i diplomskog studija.

In Hermannstadt/Sibiu wurde ein lateinisch-deutsches Vokabular mit slawischen Interlinearergänzungen aus dem 15. Jahrhundert entdeckt., Maniculae, Bd. 1 (2020): Maniculae

In accordance with research of crosslinguistic influences occurring on the lexical level, which bears witness to a greater initial comprehension of unfamiliar foreign language vocabulary on the basis of crosslinguistic similarities (Browne, 1982; Palmberg, 1985; Ringbom, 2007; Jarvis & Pavlenko, 2008; Rast, 2008, 2010), we have focused on the role of cognates - semantically related words, sharing phonological and/or orthographic forms in two or more languages, as defined in the psycholinguistic literature (Hammer, 1975; Browne, 1982; Carroll, 1992; Daulton, 2008). We have examined the effect of the lexical transparency of two typologically distinct idioms - the Italian language and the Split idiom, characterised by the presence of Italian loanwords, on native speakers of Italian. The examinees were subjected to a vocabulary test which aimed to show their level of understanding of 60 separate words from the Split idiom. Form and content were the parameters of similarity for the selection of the word samples. The examination was undertaken by means of translation into L1 following the research conducted by Rast (2010) and Uchida (2007). The hypothesis of this research was that the participants would, while determining meaning, use interlinguistic information from their L1. It was also assumed that the key element in the initial understanding would be the orthographic similarity of words in the Italian language and words in the Split idiom. The acquired information confirmed the abovementioned hypotheses., U skladu s istraživanjima međujezičnih utjecaja na leksičkoj razini koja svjedoče o olakšanome inicijalnom razumijevanju nepoznatoga vokabulara na osnovi srodnica, u radu se istražuje učinak leksičke transparentnosti talijanskoga jezika i splitskoga govora, uvjetovane prisutnošću talijanskih posuđenica u splitskome idiomu, na inicijalno razumijevanje riječi u splitskome govoru kod izvornih govornika talijanskoga jezika. Upotrijebljen je prijevodni test na temelju 60 riječi splitske čakavštine koje su zastupljene i u testu kojemu su podvrgnuti hrvatski ispitanici, sa svrhom ustanovljivanja svijesti o leksičkoj transparentnosti i bliskosti talijanskoga jezika i splitskoga govora kod talijanskih srednjoškolaca. Budući da je kod talijanskih izvornih govornika kao varijabla koja je mogla utjecati na uspješnost u pretpostavljanju značenja isključen direktan kontakt s oblicima karakterističnim za splitski govor, krenuli smo u istraživanje s pretpostavkom da će se kao ključan faktor u otkrivanju pokazati ortografska sličnost riječi na talijanskome jeziku i riječi splitskoga govora, te smo navedenu pretpostavku i potvrdili. Evidentno je kako navedeni podatci idu u prilog transparentnosti talijanskoga leksika i leksika splitskoga govora, odnosno potvrđuju uzajamno razumijevanje dvaju idioma na leksičkoj razini.

El objetivo de este trabajo es investigar tanto en qué medida los manuales de ELE para niños corresponden a las propuestas del currículo croata de español como LE en las escuelas primarias, como averiguar si están de acuerdo con algunas de las teorías contemporáneas en el campo de la adquisición de las lenguas extranjeras. Este trabajo consta de dos partes. En la primera parte, que es la parte teórica, se describe el proceso de la adquisición de la lengua extranjera, poniendo énfasis tanto en la definición del término del vocabulario, como en el rol que tiene el vocabulario en el dicho proceso. Para seguir, se describe la adquisición de la lengua extranjera, otra vez poniendo el énfasis en el aprendizaje en la edad temprana. Asimismo, se enumeran los temas que aparecen a lo largo de la enseñanza de ELE para niños, los métodos didácticos, y se enumeran y categorizan las actividades recomendadas. En la segunda parte del trabajo se analiza el contenido de varios manuales de diferentes ediciones y años de edición, según los criterios ya mencionados. En fin, se sumen los resultados, junto con las recomendaciones para la enseñanza de español como lengua extranjera en las escuelas primarias de Croacia. Cilj je ovog rada istražiti u kojoj su mjeri udžbenici španjolskog kao stranog jezika namjenjeni djeci usklađeni sa smjernicama kurikuluma španjolskog jezika u osnovnim školama u Hrvatskoj te sa suvremenim teorijama u području usvajanja stranog jezika. Ovaj se rad sastoji od dva dijela. U prvom, teorijskom dijelu, opisuje se proces usvajanja stranog jezika, pri čemu se posebno ističu pojam vokabulara i uloga koju ima u navedenom procesu. Osim toga, opisuje se usvajanje stranog jezika kod djece s posebnim naglaskom na ulogu dobi te prednostima ranog učenja. Nadalje, nabrajaju se teme u poučavanju španjolskog kao stranog jezika, didaktičke metode poučavanja te se navode i kategoriziraju preporučene aktivnosti. U drugom dijelu rada analizira se sadržaj udžbenika raznih izdavača i godina izdanja prema prethodno navedenim kriterijima. Na kraju rada sažimaju se dobiveni rezultati te se iznosi zaključak i navode se prijedlozi za poučavanje španjolskog kao stranog jezika u osnovnoj školi.

Digitalna tehnologija postaje sve više prisutna u životu obitelji. Djeca i mladi odrastaju uz tu tehnologija I sasvim se dobro snalaze u toj novoj ulozi. No, postavlja se jedno ključno pitanje. Kakav je utjecaj medija na razvoj vokabulara. Što se događa s govorom djece i mladih kada se sve svodi na digitalizaciju. Čak, digitalna komunikacija postaje sve šturija i daleko od jedne iskrene zbilje. Uočen je bliski odnos između čitanja i znanja iz vokabulara. Osobe s boljim poznavanjem vokabulara često pokazuju napredne mogućnosti čitanja u odnosu na vršnjake koji imaju manje razvijeno znanje vokabulara. Da bi se ostvarile napredne mogućnsoti vokabulara, bitne su posjete knjižnici. Lektira se počinje smatrati nužnim zlom, nešto što se mora napraviti u sklopu školovanja i od toga, djeca i mladi ne žele više. Na temelju ankete provedene među knjižničarima, pokušava se odgovoriti na pitanje koliko su razvoj tehnologije i prisutnost novih medija u svakodnevnom životu utjecali na vokabular djece i mladih. Istražen je odnos prema knjižnici (poštivanje pravila tijekom boravka u knjižnici) također. Teorijski dio, uz korištenje stručne literature, objašnjava osnovne pojmove vezane uz nove digitalne medije, opisuje kako su se mediji, a paralelno s tim i tradicionalna kultura, mijenjali kroz vremenska razdoblja i stvorili potpuno novu publiku – medijske korisnike u potrazi za medijskim sadržajima, dok istraživački dio rada polazi od teze da djeca i mladi, pod utjecajem novih medija i internetskih sadržaja, osiromašuju vokabular te da su im društvene mreže izbor kojim obavljaju svoju komunikaciju a ono se svodi na skraćenice, emotikone i kratke riječi bez dodira na stvaran život i stvaran govor. Uz to sve više širi medijsko eksponiranje učenja engleskog jezika posebno mlađom djecom. Rezultati istraživanja pokazali su da su ispitanici zadovoljni sa komunikacijom s djecom i mladim ljudima, no čini im se da postoji manja vjerojatnost da će se vraćati u knjižnicu ili preporučiti istu svojim prijateljima i drugima. Digital technology becomes increasingly present in the life of family. Children and young people grow up with this technology and are quite well placed in this new role. But there is one crucial question. What is the influence of the media on the development of vocabulary? What happens to the speech of children and young people when it comes down to digitalization. Even digital technology becomes more colorful and far from one honest reality. A close relationship between reading and knowledge from vocabulary was observed. People with a better understanding of vocabulary frequently show advanced reading capabilities in relation to peers who have less developed vocabulary skills. To achieve advanced vocabulary skills, it is important to visit the library. The lectures seem to be thought as a necessary evil, something what must be done as a part of school education and from that children and young people do not want more. Basedon online survey it attempts to answer the question how technology and the presence of new digital media in everydays life influenced the vocabulary of children and young people. It is also researched the attitude toward library respect of the rules during stay at the library. The theoretical part, using expert literature, explains the basic concepts related to the new digital media, describes how media, and in parallel with this and traditional culture, have changed over time periods and created a completely new audience - media users in search of media content and online content, impoverish vocabulary, and short words without touching real life and real speech. Beside it, it more spread media exposure for English language learning, especially among young children. The results of the study showed that respondents were satisfied with communicating with children and young people, but they seem less likely to return to the library or recommend the same to their friends and others.

Der Artikel beschreibt die Verwendung der Online-Plattform Quizlet im Fremdsprachenunterricht an Hochschulen. Статья посвящена применению онлайн-платформы Quizlet на занятиях иностранного языка в учреждениях высшего образования.

Denna kunskapsöversikt har som syfte att belysa vilka effekter berättande arbetsmetoder kanha på elever i grundskolan. Utifrån frågeställningen “Vad säger forskning om hur berättande arbetsmetoder i skolan kan verka språkligt, kunskapsmässigt och socialt utvecklande för yngreelever?” har vi letat efter forskningsresultat i vetenskapliga tidskrifter och andra källor genom systematiska sökningar. En tematisk analys med utgångspunkt i grounded theory har gjorts påresultaten av en mängd litteratursökningar, där tio texter, åtta artiklar och två avhandlingar, som berör berättande har valts ut. Den tematiska analysen visade intressanta resultat inom yngre elevers utveckling av vokabulär, literacy, sociala kompetenser, kritiskt tänkande samt deras intresse och engagemang för undervisningen. Resultatet visar bland annat att berättande ger ett sammanhang vid inlärning av ord, att elever kan lära sig att relatera till andra genom attanvända berättande samt att berättande och berättelser kan användas för att få igång kritiskt tänkande genom förståelse och diskussioner efter en berättarstund. Utifrån vår resultatgenomgång och diskussion kan vi dra slutsatsen att berättande arbetsmetoder har positiv inverkan inom flera områden, som literacy och social utveckling, samt har stora möjligheter att vara ett bra verktyg i lärarens arsenal.

Vi har i denna kunskapsöversikt sammanställt och analyserat ett tiotal vetenskapliga studier för att försöka kartlägga ett eventuellt samband mellan ungdomars litteracitet och TV-tittande samt datorspelande. Dessa aktiviteter har blivit vanligare de senaste åren medan läxläsning och läsning av skönlitteratur har blivit mer ovanligt. Att många ungdomar prioriterar på detta vis kan vara värdefullt för lärare att reflektera över, eftersom elevers intressen och identiteter bör inkluderas i undervisning. Datorspelande och TV-tittande visade sig ha liten direkt inverkan på ungdomars litteracitet överlag; de kunskaper som forskarna kunde se påverkas är ordförråd, ordförståelse och läsförståelse. Andra faktorer visade sig emellertid påverka mer, till exempel datorspelens och TV-programmens innehåll samt konsumentens socioekonomiska status och kön. Resultatet indikerar att barns och ungas fritid måste sammanlänkas med skolans praktiker och innehåll för att lärande ska möjliggöras. Lärare behöver skapa meningsfulla sammanhang och konversationer som relaterar till ungdomars intressen och identiteter.

Bakgrunn: Denne besvarelsen er gjennomført som en litteraturstudie, og forsøker å belyse følgende problemstilling: «Hvordan kan pedagoger i barnehagen legge til rette for minoritetsspråklige barns vokabularutvikling i norsk som andrespråk?» Barnehagen er en svært viktig sosialiserings- og læringsarena. Barnehagens oppgaver innebærer å gjøre barna klare for skolestart samt gjøre de til gode samfunnsdeltakere senere i livet. For minoritetsspråklige barn vil barnehagen være spesielt viktig, da den ofte er deres primære arena for å høre og tilegne seg norsk språk. Et samfunn i stadig endring der andelen minoritetsspråklige barn i barnehagen øker vil dermed ha en viktig oppgave i å støtte disse barnas utvikling. Flere aspekter av deres språkutvikling vil være betydelig for videre læring og utvikling, og spesielt deres vokabularutvikling ser ut til å ha stor påvirkning på deres ferdigheter i senere skolegang. Rammeplanen for barnehagen vektlegger i flere av sine kapitler føringer for arbeid med minoritetsspråklige barns vokabularutvikling, og belyser samtidig viktigheten av å jobbe målrettet med minoritetsspråkliges utvikling. Besvarelsen tar utgangspunkt i sosiokulturell teori for utvikling, der barnet vil utvikle seg i rammer av den konteksten det er i, og de mulighetene for samspill og interaksjon som finnes i miljøet rundt. Vokabularutviklingen er en svært kompleks prosess, og det er mange faktorer ved vokabularet som spiller inn på vanskelighetsgraden av å tilegne seg vokabular. Det argumenteres derfor for at pedagogene som jobber i barnehagen burde ha god kunnskap om både tospråklighet og vokabularutvikling, for å best mulig legge til rette for deres utvikling. Metode: Besvarelsen er gjennomført som en litteraturstudie. Gjennom et strukturert litteratursøk forsøkes det å komme frem til teori og forskning som kan belyse oppgavens problemstilling. Fem studier er valgt ut, og disse knyttes opp mot teori for å beskrive metoder og implikasjoner for barnehagens arbeid med vokabularutvikling hos minoritetsspråklige barn. Resultater: En analyse og drøfting av de utvalgte artiklene utgjør denne besvarelsens resultater. En sammenstilling av artiklene viser at tre av dem har høytlesing i små grupper som aktivitet og de resterende har henholdsvis kontekst for barnas ordlæring, og bruk av media og barns motivasjon for vokabularøkende aktiviteter. Diskusjon: Det drøftes hvordan pedagogen i barnehagen burde benytte både formelle og uformelle læringssituasjoner, da vokabularutvikling kan skje både tilsiktet og utilsiktet, og fordi barna i norsk barnehage i stor grad deltar i barnestyrt aktivitet og fri lek. Videre trekkes det frem hvordan eksponering for ord kan styrke barnas vokabular enten eksplisitt ved ordgjennomgang, eller implisitt ved at pedagogene er gode modeller for ordbruk. Det drøftes også hvilket ansvar barnehagen har for å skape gode betingelser for ordlæring, gjennom å skape god kontekst rundt nye ord, eller ved å bygge på barnas motivasjon som en plattform for ordlæring. Til sist drøftes det hvordan interaktive tiltak som utvidet samtale, høytlesning eller støtte til samhandling ser ut til å være gode metoder for å styrke de minoritetsspråklige barnas vokabularutvikling. Tiltakene er drøftet i lys av sosiokulturell teori, der barnets kulturelle og sosiale omgivelser er i et komplekst samspill med barnet og deres forutsetninger, og slik har stor innvirkning på deres utvikling. Begrensninger: Det er i denne besvarelsen vært nødvendig å ta flere avgrensninger grunnet besvarelsens omfang. Oppgavens metode har noen begrensninger som kan påvirke resultatene. De utvalgte artiklene gir kun eksempler på en liten andel forskning på et stort fagfelt, og er på ingen måte utfyllende. Videre er valg i prosessen tatt av forfatter, og det vil slik sett være utfordrende å stille seg helt objektiv til funn og tolking, da forkunnskaper og egen forståelse vil påvirke resultatene som kommer av prosessen. Det er allikevel forsøkt å besvare problemstillingen så godt som mulig, og en drøfting av oppgavens implikasjoner for pedagogisk praksis vil kunne gi føringer med påfølgende effekt på minoritetsspråklige barns vokabularutvikling på norsk.

I denna studie har jag administrerat ett ordinlärningstest och ett vokabulärtest för barn som har en intellektuell funktionsnedsättning. Ordinlärningstestet är baserat på en svensk anpassning av Storkel, Armbrüster & Hogan (2006) engelska ordinlärningsparadigm. Syftet var att undersöka effekterna av fonotaktisk sannolikhet och grannordstäthet på ordinlärning. Storkel et al. (2006) genomförde paradigmet ursprungligen på en grupp med vuxna och i tidigare studier då paradigmet använts på barn har det anpassats på olika sätt. Anpassningarna i denna studie har varit ökade upprepningar av orden under testningen samt att barnen har fått peka på bilder istället för att säga orden som svarsalternativ då många av deltagarna har begränsade möjligheter att utrycka sig med ord. Resultaten av vokabulärtestet och ordinlärningstestet har jämförts med typiskt utvecklade barn. Utifrån vokabulärtestets resultat så har testgruppen för barn med intellektuell funktionsnedsättning presterat lägre än barn med typisk utveckling. För framtida studier skulle ett vokabulärtest kunna utformas med mer anpassade och tydliga bilder för barn med intellektuell funktionsnedsättning. Resultaten för ordinlärningstestet med pekningar som svarsalternativ har inte kunnat ge ett fullständigt resultat utan det har endast kunnat ske visuella inspektioner av den insamlade datan. Utifrån den visuella inspektionen kunde man inte antyda något tecken på ökat lärande eller effekter av fonotaktisk sannolikhet eller grannordstäthet. Vid jämförandet med typiskt utvecklade barn antyder det att dessa barn når ett högre resultat än testgruppen med intellektuell funktionsnedsättning. Däremot har det skett intressanta beteendeobservationer under ordinlärningstestet. Det skedde spontana verbala repetitioner av orden under testningen. Antal gånger orden repeterades ökade för varje testomgång och det fanns också trender för kombinationerna hög fonotaktisk sannolikhet & hög grannordstäthet och låg fonotaktisk sannolikhet & låg grannordstäthet. För framtida forskning kan dessa resultat och hur testen administreras vara intressant för hur nya studier skulle kunna designas. In this study, I have administered a word-learning test and a vocabulary test for children with intellectual disabilities. The word-learning test in this study is based on a swedish adaptation of Storkel, Armbrüster & Hogan (2006) english word-learning paradigm. The purpose was to investigate the effects of phonological probability and neighborhood density on word-learning. Storkel et al. (2006) originally implemented the paradigm on a group of adults and in previous studies when the paradigm was used on children it has been adapted in different ways. The adaptations in this study have been increased repetitions of the words during the testing and that the children have been allowed to point at pictures instead of saying the words as a response alternative, because many of the participants have limited opportunities to express themselves with words. The results of the vocabulary test and the word-learning test have been compared with typically developed children. Based on the results of the vocabulary test, the test group for children with intellectual disabilities performed lower than children with typical development. For future studies, a vocabulary test could be designed with more customized images for children with intellectual disabilities. The results for the word-learning test with pointing as a response alternative have not been able to give a complete result, only visual inspections of the collected data have been possible. Based on the visual inspections, there was no indication of increased learning or effects of phonological probability or neighborhood density. However, interesting behavioural observations has been observed during the word-learning test. Spontaneous verbal repetitions of the words were observed during testing. The number of times the words were repeated increased for each test session and there were also trends for an effect for the combinations high phonological probability & high neighborhood density and low phonological probability & low neighborhood density. For future research, these results and how the tests were administered may be interesting and helpful in how new studies could be designed.

Studien tar for seg tidligere publisert forskning som omfatter ulike former for vokabularintervensjon og undersøker intervensjonenes effekt hos barn med utviklingsmessige språkvansker.

The purpose of this study is to provide additional research on the topic of the relationship between extramural English activities and performance on vocabulary tests among Swedish school learners. Data were collected from English L2 learners in Swedish upper secondary school (English 6 course). A questionnaire about participants extramural English activities was filled in. Participants then took a receptive vocabulary test of 140 items. The participants (N=74) were aged 17, with the exception of one 19-year-old and two 16-year-olds and got divided into two main research groups: gamers and non-gamers. The results from the vocabulary test revealed that gamers had a higher mean score than non-gamers on the test. However, the non-gamers trailed behind with a barely notable distinction. When examining the gamer group more closely, the findings show that participants who spent more time gaming also had the highest scores, compared to lower frequency gamers. Additionally, gamers spend more hours per week on other English-related media (excluding tv-series, movies and gaming) than the non-gamers. This makes it possible to conclude that there is, to some extent, a connection between extramural English activities and better receptive vocabulary. However, while extramural activities influence vocabulary, so does length of instruction in a language. The non-gamers caught up to the gamers, one reason as to why being a result of the length of instruction in English, which may even out large differences between gamers and non-gamers for more advanced learners (Peters, 2018). Syftet med denna studie är att bidra med ytterligare forskning om ämnet extramurala engelsksaktiviteter och deras inverkan på svenska skolelevers vokabulärinlärning. Data samlades in från elever som har engelska som andrahandsspråk och som gick på gymnasiet (och deltog i engelska 6 kursen). Deltagarnas uppgift var att fylla i ett frågeformulär samt ett engelskt vokabulärtest som bestod av 140 ord. Deltagarna (N = 74) var 17 år gamla, samt en 19-årig elev och två 16-åriga elever, och delades in i två huvudgrupper: spelare (gamers) och icke-spelare (non-gamers). Resultaten från vokabulärtestet avslöjade att spelarna hade ett högre medelvärde än icke-spelare på testet: Dock hade icke-spelarna nästan samma medelvärde. När man undersöker den gruppen som spelar spel närmare, visar resultaten att deltagare som tillbringade mer tid på spel också hade de högsta poängen jämfört med spelare som spelade mindre frekvent. Dessutom tillbringar spelare i genomsnitt fler timmar per vecka på annan engelskrelaterad media (exklusive tv-serier, filmer och spel) i genomsnitt än icke-spelarna. Detta gör det möjligt att dra slutsatsen att det i viss utsträckning finns en koppling mellan extramurala engelskaktiviteter och högre ordförrådsförmåga. Peters (2018) slutsats visade att även längden av engelskstudierna kan ha en inverkan på vokabulären och för äldre elever kan möjligen effekten av exempelvis dataspelande jämnas ut desto längre de studerat engelska.

Ordinlärning är en viktig förutsättning för all kunskapsinhämtning. Som speciallärare träffar vi elever som behöver hjälp att utveckla sitt ordförråd och för att kunna ge bästa möjliga stöd behöver vi förstå mekanismerna bakom ordinlärning. Denna studie, som är en del i ett större forskningsprojekt om ordinlärning vid Linköpings Universitet, syftar till att identifiera framgångsfaktorer och hinder när det gäller ordinlärning. Det är en kvantitativ studie där vi genom att replikera ett experiment utifrån ett dataprogram undersöker 18 elever i åk 6 för att se hur deras ordinlärning påverkas av ordens uppbyggnad utifrån ordinlärningsmekanismens fenomen fonotaktisk sannolikhet och grannordstäthet samt om det finns en huvudeffekt av episod. Vi undersöker även förekomst och styrka på korrelationer mellan förmågorna ordinlärning, vokabulär, fonologisk förmåga samt arbetsminne. Resultatet visar en signifikant huvudeffekt av episod, ju fler gånger ett ord repeteras desto bättre återger testpersonen ordet korrekt. De bästa ordkonstruktionerna verkar vara hög fonotaktisk sannolikhet och hög grannordstäthet följt av låg fonotaktisk sannolikhet och låg grannordstäthet, vilket överensstämmer med tidigare studier i engelskspråklig kontext. Resultatet visar även på en stark signifikant korrelation mellan fonologisk förmåga och ordinlärning samt mellan vokabulär och ordinlärning. Resultatet visar också en medelstark signifikant korrelation mellan fonologisk förmåga och arbetsminne. Vår studie visade att ordinlärningen gynnades av repetition, vilket gällde för samtliga ordkategorier. Att i undervisningen låta eleverna möta nya ord flera gånger är således enligt vår studie en bekräftad framgångsfaktor. Vi såg också att den fonologiska förmågan verkar ha stor betydelse för hur effektiv ordinlärning eleverna har. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv blir det extra viktigt att tidigt identifiera elever med svagare fonologisk förmåga. Word learning is an important prerequisite for all knowledge acquisition. As special education teachers, we meet students who need support in developing their vocabulary and in order to provide the best possible support, we need to understand the mechanisms behind word learning. This study, which is part of a larger research project on word learning at Linköping University, aims to identify success factors and barriers when it comes to word learning. It is a quantitative study where, by replicating an experiment based on a computer program, we examine 18 pupils in year 6 to see how their word learning is affected by the structure of words based on the phenomena of phonotactic probability and neighbourhood density, as well as amount of exposure. We also investigate the prevalence and strength of correlations between the abilities of word learning, vocabulary, phonological ability and working memory. The results show a significant main effect of the episode, the more times a word is repeated the better the test person reproduces the word correctly. Words appear to be learnt most readily when both phonotactic probability and neighbourhood density are high followed by low phonotactic probability and low neighbourhood density, which is in line with previous studies in other linguistic contexts. The results also show a strong significant correlation between phonological ability and word learning as well as between vocabulary and word learning. Further there was a moderately strong significant correlation between phonological ability and working memory. Our study showed that word learning benefited from repetition, across all word categories. According to our study, allowing students to meet new words several times is a confirmed success factor. We also saw that phonological ability seems to be of importance for the effectiveness of the student’s word learning. From a special education perspective, it seems vital already in early grades to identify pupils with weaker phonological ability.

Sažetak Cilj znanstvenog istraživanja prikazanog u ovome radu bio je analizirati popratne online vježbe u 4 aspekta: kvantitativni aspekt, oblici vježbi, poticanje jezičnih vještina i taksonomija ciljeva učenja. Korpus se sastoji od 820 online vježbi, koje služe kao dodatni materijali za sedam različitih paketa udžbenika na razinama A1, A2, B1, ukupno za 21 udžbenik. Analiza online vježbi pokazuje da se usprkos velikome broju online vježbi pretežno potiču gramatičke strukture i rječnik, što ide ruku pod ruku s najnižim razinama taksonomije, koje se ostvaruju pomoću online vježbi. Popratne online vježbe zasad još ne omogućuju raznolike načine učenja jer su ustanovljena samo četiri različita oblika vježbi., Der Beitrag setzt sich zum Ziel lehrwerkbegleitende Online-Übungen unter vier Aspekten zu analysieren: Quantitativer Aspekt, Übungsformate, Förderung der Sprachfertigkeiten und Taxonomie der Lernziele. Das Korpus besteht aus 820 Online-Übungen, die als Zusatzmaterial zu sieben unterschiedlichen Lehrwerkpaketen auf den Stufen A1, A2, B1, insgesamt zu 21 Lehrwerken dienen. Die Analyse der Online-Übungen deutet darauf hin, dass trotz der großen Anzahl der Online-Übungen überwiegend grammatische Strukturen und Wortschatz gefördert werden, was Hand in Hand mit den niedrigsten Taxonomiestufen geht, die mit Online-Übungen erreicht werden. Lehrwerkbegleitende Online-Übungen ermöglichen bisher noch keine vielfältigen Lernwege, denn es wurden nur vier unterschiedliche Übungsformate identifiziert.