Search

Att hyra lösa saker är både praktiskt och billigt. I många fall fungerar det som ett alternativ till köp. Hyra har anor långt tillbaka och kallades tidigare saklega. Något som skiljer hyresförhållandet från andra avtalstyper är hyrestagarens vårdplikt och uthyrarens bevarandeplikt. Vårdplikten innebär att hyrestagaren med omsorg ska ta hand om hyresobjektet under hela hyrestiden. Bevarandeplikten förstås med att uthyraren ska tillhandahålla och se till att hyrestagaren kan använda hyresobjektet under samma period. Förpliktelsernas omfattning och förhållande till varandra enligt den dispositiva rätten är däremot oklar. Till skillnad från hyra av fast egendom är hyra av lös sak i princip oreglerat. Syftet med denna uppsats har varit att utifrån dessa osäkerheter och hyrans praktiska betydelse undersöka den dispositiva rätten vid hyra av lös sak, särskilt om omfattningen och förhållandet mellan vårdplikten och bevarandeplikten. I uppsatsen har jag använt en rättsdogmatisk metod. Eftersom det saknas direkt tillämpbara rättskällor har jag i stället analogt tillämpat regler från närliggande avtalstyper. Efter det inledande kapitalet ökar jag förståelsen för och placerar avtal om hyra av lös sak i sin egen rättsliga kontext. Uppsatsen har definierat avtal om hyra av lös sak som ett avtal om upplåtelse av nyttjanderätt till lös sak mot ersättning. Denna definition har därefter använts för att utreda och klargöra gränsdragningarna mot närliggande avtalstyper. Uppsatsen har konstaterat att hyra av lös sak utgör en egen avtalstyp. Ledning för utfyllande rätt har hämtats från analog tillämpning av närliggande avtalstyper. Uppsatsen fortsätter med att undersöka vård- och bevarandeplikten. Hyresförhållandets förpliktelser har främst analyserats under nyttjandeskedet. Det har konstaterats att bevarandeplikten innebär att uthyraren är ansvarig för att hyresobjektet under hela hyrestiden uppnår och bibehåller kontraktsenligt skick för att kunna användas på avtalat sätt. Eftersom ris, Renting movable property is both practical and cheap. In many cases it serves as an alternative to buying. Renting has ancient origins and was previously referred to as “saklega”. Two aspect that distinguishes the rental relationship from other types of contracts is the renter’s duty of care1 and the owner’s duty of preservation. The duty of care entails that the renter is responsible to take care and maintain the rental property throughout the rental period. The duty of preservation is understood as the owner’s obligation to provide and ensure that the tenant can use the rental property throughout the rental period. However, the extent of these obligations and their relationship to one another under non-binding law are unclear. Unlike the rental of immovable property, the rental of movable property is, in principle, unregulated. The purpose of this thesis has been to investigate the unregulated law, based on the uncertainties and the practical significance of the rental agreement, when renting movable property, especially the extent and relationship between the duty of care and the duty of preservation. I have applied a legal dogmatic method for the thesis. Since there are no directly applicable legal sources, I have instead turned to applying rules analogously from related types of contracts. After the introductory chapter, the thesis investigates and places the rental of movable property in its own legal context. The thesis has defined agreements of the rental of movable property as agreements on granting the right of use to movable property in return for compensation. This definition has subsequently been used to investigate and clarify the boundaries to related types of contracts. The thesis concludes that the renting of movable property constitutes a distinct type of contract. Guidance to determine the parties’ legal obligations has been drawn from analogous application of related types of contracts. The thesis continues with examining the duty of care and the

Lojalitetsplikten har haft en betydelsefull roll sedan antiken. I svensk köprätt har lojalitetsplikten de senaste decennierna fått större uppmärksamhet. Syftet med denna rättsvetenskapliga uppsatts har varit att undersöka och redogöra för hur lojalitetsplikten har förändrats efter rättsfallet NJA 2021 s. 943 och hur lojalitetsplikten kan komma att påverka köpeavtal i framtiden. Uppsatsen har utgått från en rättsdogmatisk metod för att besvara frågeställningarna om hur lojalitetspliktens innehåll, omfattning, normativa värde och funktion har förändrats i svensk köprätt samt hur detta förhåller sig till den kontraktuella relationsteorin. Undersökningen inleds (avsnitt 2) med att diskutera allmänna principer och vad som särskiljer principer från rättsregler. Därefter redogörs för (avsnitt 3) lojalitetsplikten som i allmänhet beskrivs innebära att en part med omsorg ska tillvarata motpartens intressen. Lojalitetspliktens omfattning och innehåll är oklar. Vidare berörs lojalitetsplikten i ett köprättsligt sammanhang där det konstateras att lojalitetshänsyn framkommit i lagförarbeten och praxis på köprättens område. Uppsatsen fortsätter (avsnitt 4) med en redogörelse av rättsfallet NJA 2021 s. 943 där HD för första gången berör lojalitetspliktens omfattning och innehåll vid en aktieöverlåtelse. Detta utmynnar slutligen i (avsnitt 5) en analys och slutsatser där uppsatsens frågeställningar besvaras. Det konstateras att lojalitetspliktens omfattning och innehåll förtydligas på köprättens område. Vidare förstärks lojalitetspliktens ställning som allmän princip, dock råder det fortsatt oklarhet om lojalitetsplikten kommer till uttryck genom utfyllning eller tolkning. Lojalitetspliktens framträdande roll innebär att köpeavtalet numera närmar sig avtal som vänskap. En förstärkt lojalitetsplikt medför ökad risk för att köpeavtal i framtiden utfylls eller tolkas av domstolar med godtyckliga moraliska föreställningar. Beaktandet av andra grundläggande avtalsrättsliga principer bli, The duty of good faith has had great importance since ancient times. In Swedish law good faith has been given more attention in the last decades. The purpose of this thesis is to investigate and describe how good faith has changed after the case NJA 2021 s. 943 and how good faith may affect sale and purchase agreements in the future. The thesis has been based on a legal dogmatic method to answer the thesis-questions of how the content, scope, normative value and function of good faith has changed in Swedish law in regards to sale and purchase agreements and how this relates to the Relational Theory of Contract. The investigation begins with (section 2) a description of common legal principles and how they differentiate from legal rules. Thereafter (section 3), duty of good faith is discussed. Good faith is generally described as consisting of a duty for a party to with care act for the other party’s benefit. The content and scope of good faith is unclear. Furthermore, good faith in sale and purchase agreements has been given an established role in legislative history of acts and case law. The thesis continues (section 4) with a thorough description of the case NJA 2021 s. 943 in which the Swedish Supreme Court for the first time describes good faith in the context of a stock transaction. This accumulates in (section 5) analysis and conclusions were the thesis-questions are answered. The thesis concludes that the content and scope of good faith has been clarified regarding the law of sales and purchase agreements. Good faith is strengthened as a common legal principle but is it still uncertain if good faith is express through completion or interpretation of contracts. Good faiths prominent role means that sale and purchase agreements relate more closely to the theory of contracts as friendship. A strengthened duty of good faith increases the risk of contracts being completed or interpreted by courts with discretion based on moral conceptions. Therefore, other common

Lojalitetsplikten har haft en betydelsefull roll sedan antiken. I svensk köprätt har lojalitetsplikten de senaste decennierna fått större uppmärksamhet. Syftet med denna rättsvetenskapliga uppsatts har varit att undersöka och redogöra för hur lojalitetsplikten har förändrats efter rättsfallet NJA 2021 s. 943 och hur lojalitetsplikten kan komma att påverka köpeavtal i framtiden. Uppsatsen har utgått från en rättsdogmatisk metod för att besvara frågeställningarna om hur lojalitetspliktens innehåll, omfattning, normativa värde och funktion har förändrats i svensk köprätt samt hur detta förhåller sig till den kontraktuella relationsteorin. Undersökningen inleds (avsnitt 2) med att diskutera allmänna principer och vad som särskiljer principer från rättsregler. Därefter redogörs för (avsnitt 3) lojalitetsplikten som i allmänhet beskrivs innebära att en part med omsorg ska tillvarata motpartens intressen. Lojalitetspliktens omfattning och innehåll är oklar. Vidare berörs lojalitetsplikten i ett köprättsligt sammanhang där det konstateras att lojalitetshänsyn framkommit i lagförarbeten och praxis på köprättens område. Uppsatsen fortsätter (avsnitt 4) med en redogörelse av rättsfallet NJA 2021 s. 943 där HD för första gången berör lojalitetspliktens omfattning och innehåll vid en aktieöverlåtelse. Detta utmynnar slutligen i (avsnitt 5) en analys och slutsatser där uppsatsens frågeställningar besvaras. Det konstateras att lojalitetspliktens omfattning och innehåll förtydligas på köprättens område. Vidare förstärks lojalitetspliktens ställning som allmän princip, dock råder det fortsatt oklarhet om lojalitetsplikten kommer till uttryck genom utfyllning eller tolkning. Lojalitetspliktens framträdande roll innebär att köpeavtalet numera närmar sig avtal som vänskap. En förstärkt lojalitetsplikt medför ökad risk för att köpeavtal i framtiden utfylls eller tolkas av domstolar med godtyckliga moraliska föreställningar. Beaktandet av andra grundläggande avtalsrättsliga principer bli, The duty of good faith has had great importance since ancient times. In Swedish law good faith has been given more attention in the last decades. The purpose of this thesis is to investigate and describe how good faith has changed after the case NJA 2021 s. 943 and how good faith may affect sale and purchase agreements in the future. The thesis has been based on a legal dogmatic method to answer the thesis-questions of how the content, scope, normative value and function of good faith has changed in Swedish law in regards to sale and purchase agreements and how this relates to the Relational Theory of Contract. The investigation begins with (section 2) a description of common legal principles and how they differentiate from legal rules. Thereafter (section 3), duty of good faith is discussed. Good faith is generally described as consisting of a duty for a party to with care act for the other party’s benefit. The content and scope of good faith is unclear. Furthermore, good faith in sale and purchase agreements has been given an established role in legislative history of acts and case law. The thesis continues (section 4) with a thorough description of the case NJA 2021 s. 943 in which the Swedish Supreme Court for the first time describes good faith in the context of a stock transaction. This accumulates in (section 5) analysis and conclusions were the thesis-questions are answered. The thesis concludes that the content and scope of good faith has been clarified regarding the law of sales and purchase agreements. Good faith is strengthened as a common legal principle but is it still uncertain if good faith is express through completion or interpretation of contracts. Good faiths prominent role means that sale and purchase agreements relate more closely to the theory of contracts as friendship. A strengthened duty of good faith increases the risk of contracts being completed or interpreted by courts with discretion based on moral conceptions. Therefore, other common